Denna kunskapsöversikt behandlar språkliga svårigheter med matematiken, specifikt för elever med andraspråk, vid provtagande. Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka hur forskning belyser språkets påverkan på andraspråkselevers provtagande i matematik på grundskolenivå. För att detta skulle kunna genomföras formades en frågeställning; Hur påverkas elever i grundskolan med svenska som andraspråk i samband med provtagande i matematik? För att kunna få fram relaterbar information genomfördes systematisk litteratursökning. De systematiska sökningarna gjordes i två databaser; ERC och ERIC, artiklarna som behövdes för att kunna skriva klart denna kunskapsöversikt är från ERC och ERIC. Efter att ha genomfört de systematiska litteratursökningarna hittades det 13 artiklar som behandlar det som eftersöks i frågeställningen. Under resultatet presenteras tre olika teman som belyser svårigheterna elever kan ha med matematiken. De teman som uppmärksammas samt redogörs för är; Språkbarriärer som orsak, Anpassningar av prov för andraspråkselever och Andraspråkselevers bristfälliga språk. Resultatet belyser de problem vissa andraspråkselever möter när de ska skriva prov i matematik. De problem som identifieras är; vilket språk proven är skrivna på samt att det är avancerade ord för andraspråkselever och de språkbarriärer de möter. Resultatet belyser vikten i att elever bör få anpassade prov utefter deras förmåga samt att skolorna bör anpassa provtagande för andraspråkselever samt göra det enklare för dem att förstå språket som deras prov är skrivna på. Vidare diskuteras resultatet kring anpassningar av prov för andraspråkselever samt en metoddiskussion där det reflekteras kring vad som hade kunnat göras annorlunda. Förslag på vidare forskning tas även upp på slutet av denna kunskapsöversikt.

The aim of the study was to explore university students’ interpretations of chemical content in the form of physical constructions of atomic nuclei. Playdough was chosen as the means for expression, since it provided the students with the task of choosing the number, form, size, shape, and distance of particles. Data was collected in the form of photographs, written explanations as well as ad hoc notes. Data from 64 students was analyzed using the three levels of analysis as presented by Hedegaard and framed within the theories of models. Results show that students’ choices gave rise to 34 variations of the atomic nuclei. The analysis provided two different categories: models with close resemblance to the teaching model and models with less resemblance to the teaching model. Results show the limitations of verbal and written communication and add to the discussion concerning students’ interpretations of the multitude of atomic models used in teaching. The method was indeed a beneficial tool both for students, who could explore the composition of atomic nuclei and isotopes, and for teachers, who could connect their teaching to students’ interpretations of scientific content since the method brings a new level of detail to discussions.

Under vfu perioden ht-2021 började vi fundera över vilka metoder lärarna använde sig av i undervisningen för naturvetenskap och teknik. De funderingar vi hade förstärktes efter en gemensam studieresa till Norge där vi fick uppleva nya lärmetoder, bland annat utmaningsbaserat lärande och problembaserat lärande. Vår frågeställning var om lärare använder sig av de här metoderna i grundskolan och om det då i realiteten ökar elevers motivation och intresse. Efter sökningen av relevanta vetenskapliga artiklar på flera olika databaser och webbplatser för ämnet fann vi mestadels forskningsrapporter riktade mot högre utbildning. Artiklarna som riktades mot grundskolan var i de flesta fall inte vetenskapligt granskade men bidrog ändå starkt till vår kunskapsöversikt. Utmaningsbaserat lärande utvecklades av teknikföretaget Apple Inc dels för att ta undervisning in i 2000-talet och självklart utöka användningen av digital teknik i skolorna. Flera av rapporterna visar att utmaningsbaserat lärande ger elever goda möjligheter för ett livslångt lärande och skapar goda ambassadörer för hållbar utveckling. Utmaningsbaserat lärande erbjuder onekligen ett nytt, varierat och engagerande sätt att arbeta tvärvetenskapligt med undervisning i bland annat hållbar utveckling. Dels genom att man får uppleva undervisningen med alla sina sinnen, det vill säga att se, höra och känna. Det blir även engagerande eftersom hållbar utveckling berör oss alla och vår framtid. Utmaningarna eleverna får är samhällsviktiga med ett globalt perspektiv. Det är en aktiv och integrerande lärprocess som innebär ett visst pedagogiskt förhållningssätt.

Syftet med undersökningen var att undersöka vilka effekter lärare anser kooperativt lärande i samband med utomhuspedagogik kan ha på elevers lärande, vilka förutsättningar som krävs för att kunna implementera det i undervisningen samt på vilket sätt de två metoderna kan samspela. Studien fokuserade på lärande i årskurs 4-6.  Den metod som användes var analys av kvalitativa intervjuer med lärare. Kriterier för urval av respondenter var legitimerade lärare som arbetar i årskurs 4-6 och var behöriga i NO. Resultaten i studien stämmer överens med tidigare forskning och visar att lärare anser att utomhuspedagogik har positiva effekter på elevers lärande och förbättrar elevers samarbetsförmåga. De förutsättningar som lärare ansåg vara avgörande för att kunna arbeta med utomhuspedagogik var: tydligt ledarskap och resurser i form av tid, personal och eventuellt transportmöjligheter. Studien visar att en kombination av utomhuspedagogik och de strukturer som finns i det kooperativa lärandet skulle kunna kombineras för att ytterligare stödja lärande.

Den ökade flerspråkigheten i samhället leder till utmaningar i den svenska skolan som präglas av en enspråkig norm. Flerspråkiga elever presterar generellt sämre i naturvetenskapliga ämnen. Frågan om hur flerspråkiga elever ska inkluderas i NO-undervisningen och hur deras flerspråkighet ska betraktas som resurs är en viktig fråga inom forskningsfältet. Det finns dock få studier gjorda på lågstadiet och i heterogena klassrum. Studien ämnar bidra till att fylla denna lucka. Syftet med studien är att genom en fallstudie som bygger på en observation och en semistrukturerad intervju undersöka vilka strategier en lärare använder för att inkludera alla flerspråkiga elever i en klass i årskurs 3. Studien utgår ifrån pragmatismen och ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Studien bygger även på ett socialsemiotiskt multimodalt perspektiv vilket även utgör studiens analysverktyg. Resultatet visar att läraren använder flera olika modaliteter som strategi för att förmedla och skapa mening av naturvetenskapligt innehåll. Genom att kombinera dessa olika modaliteter ökar inkluderingen av alla flerspråkiga elever i NO-undervisningen och läraren kan således stödja eleverna i utvecklingen av det ämnesspecifika språket. Dessa olika modaliteter kan verka för att eleverna ska kunna skapa mening av naturvetenskapligt innehåll och begrepp men kan även ha en överbryggande effekt i kommunikationen.

Studier och forskning har visat att elever har olika förmågor samt varierande motivation, vilket påverkar läroprocessen hos eleverna och deras lust att fortsätta att studera naturvetenskapliga ämnen på gymnasium och högskola. Orsaken är att de anser NOämnen och det naturvetenskapliga språket vara svårt att förstå, de innehåller abstrakta tankar och teorier som är svåra att omvandlas till konkreta begrepp i verkligheten och att detta kräver extra ansträngning.

Undersökningen i det här arbetet utfördes som en enkätstudie på grundskolor i södra Sverige. Syftet med undersökningen var att undersöka elevernas motivation till biologilärande och språk och vilka lärometoder som skall användas i klassrummet utifrån elevernas perspektiv.

Resultaten visade att många elever erkänner att man kan lära sig NO-ämnen och nå höga betyg om man anstränger sig. Vidare visades det att eleverna kan fördelas i olika motivationsnivåer; motiverade, ej motiverade och varken motiverade eller ej. Deras motivation påverkar biologilärandet och hur de upplever ämnet. Utifrån elevernas svar påvilka didaktiska metoder de ansåg vara bättre visade det sig att det är viktigt för eleverna att de begriper lektionen helt från genomgångarna innan de genomför laborationer eller andra praktiska metoder. Detta tyder på att läraren spelar en stor roll i lärandet.

Under året 2017 infördes programmering i matematikundervisningen på gymnasiet, men fortfarande har flera matematiklärare bristande didaktiska kompetenser inom programmering. Syftet med det här examensarbetet är att öka förståelsen för programmeringens påverkan på elevers attityder och relationella förståelse i matematiken för att därmed bidra med didaktiska kunskaper. Tidigare forskning visar att det finns flera studier som pekar på en positiv påverkan på elevers förståelse och attityder gentemot matematik kopplat till programmering. Däremot råder det en brist på studier som undersöker fördjupat hur elever påverkas, samt det finns inte många sådana studier i Sverige som lyfter fram elevperspektivet på området. Denna fallstudie undersöker hur elever påverkas av en programmeringsworkshop i sin matematikundervisning. Den insamlade datan består av för- och efterenkäter, elevobservationer under workshopen, samt en lärarintervju. Resultatet pekar på att det finns en flersidig och komplex bild av påverkan, men att elevers relationella förståelse och särskilt attityder påverkas främst positivt av programmering. Resultatet bidrar även med kunskaper om hur elever påverkas av lärarens val av hur programmering används i matematikundervisningen. 

Bokens kapitel utgör viktiga bidrag i en kritisk granskning av svenskmatematikutbildning utifrån sociopolitiska samhällsperspektiv. Motbakgrund av bokens olika kapitel belyser vi upplevelser och konsekvenser av att konstrueras som den andre i svensk matematikutbildning.Med hjälp av begreppet andrafiering synliggör vi författare till dettakapitel tillsammans ’dom andra’ och deras erfarenheter i relation tillmigration och matematikutbildning. Vi som författat detta kapitel, tvånyutexaminerade lärare och två forskare, har därför ingått en så kalladallians. Vårt kapitel visar hur matematikutbildning bidrar till processerav andrafiering och skapandet av den andra och hur dessa processerpåverkar flerspråkiga elevers och lärarstudenters identitetsskapandeoch därmed även deras möjligheter att lära matematik. Flerspråkighetbehöver synliggöras och normaliseras. Alla elevers och lärarstudentersspråk och kulturer måste få ta plats, inte som exotiska inslag av kulturella uttryck utan som en del av den ordinarie matematikutbildningen. 

Flerspråkiga klassrum har blivit allt vanligare i svenska skolor. Enligt styrdokumenten ska alla elever ges lika förutsättningar att tillägna sig kunskap i skolan. Forskning inom matematikdidaktik har påvisat att tillämpandet av multimodala resurser är gynnsamt för att främja flerspråkiga elevers lärande i matematik. Dessutom visar forskning att transspråkande samt kodväxling är två pedagogiska verktyg som kan bidra till ökad förståelse inom matematik. Denna studie syftar till att undersöka vilka multimodala resurser som framträder i matematiklärares undervisning på gymnasiet samt hur dessa används för att främja flerspråkiga elevers lärande i matematik. För att kunna besvara studiens forskningsfrågor har en kvalitativ ansats gjorts där klassrumsobservationer samt kompletterande intervjuer genomförts. Teorierna som använts för att tolka och analysera studiens empiri är socialsemiotik, multimodalitet som resurs för lärande, transspråkande som resurs för lärande samt kodväxling som resurs för lärande. 

Studiens resultat visar att semiotiska modaliteter som röstläge, kroppsspråk, bild och former samt tekniska hjälpmedel som projektorer och tavlor är starkt framträdande i matematikundervisningen hos de gymnasielärare som deltog i studien. Resultatet visar också att transspråkande samt kodväxling inte är lika starkt framträdande. Slutsatsen som dras är att multimodalitet används som resurs för lärande i matematikundervisningen för främjandet av flerspråkiga elevers lärande. Men flerspråkighet som resurs i form av transspråkande och kodväxling används inte lika frekvent på grund av ovisshet om de pedagogiska verktygen och lärares inställning om att undervisningsspråket ska vara på svenska. 

Många klassrum har elever med olika språkliga bakgrund vilket innebär att undervisande lärare ställs inför många nya utmaningar. Att lära sig matematik har fått en mer komplex betydelse som kräver mer av eleverna. De flerspråkiga eleverna introduktion till det svenska språket varierar och det har framkommit att det är startåldern som har visat sig vara den främsta orsaken till att det finns skillnader i den slutgiltiga behärskningsnivån. Flerspråkiga elever som inte behärskar det svenska språket fullständigt möter av den anledningen på utmaningar i matematikundervisningen som har lett till att deras språkliga bakgrund inte betraktas som en resurs på grund av deras dåliga studieresultat.

Forskning visar att den mest betydande faktorn till att det uppstår svårigheter för flerspråkiga barn i matematik är dels på grund av den nya synen på matematikundervisningen och dels på grund av att flerspråkiga elevers färdigheter i undervisningsspråket är av lägre grad. Det framkommer att flerspråkiga elever har svårt att prestera bra i matematiken eftersom de saknar det ämnesspecifika språket som behövs för att förstå undervisningsinnehållet.

Syftet med arbetet är att undersöka vad det är som påverkar elevers attityd till matematik samtvad vi som lärare kan göra för att främja en god attityd. Flera forskare menar att den negativasynen på matematik kommer ifrån samhället. Samhällets negativa ton gör att elever ifrågasätterom matematiken är användbar, vilket i sin tur påverkar deras attityd till ämnet då eleverna anseratt matematiken är oviktigt. För att motverka detta menar forskningen att lärare ska försöka göraså eleverna ser möjligheterna med matematik genom ett dynamiskt istället för ett statisktmindset. Forskning visar också att lärarna ska jobba med elevernas självbild. Elevernas självbildoch självförtroende har stor påverkan på resultaten samt synen på matematik hos eleverna.Frågeställningen är tvåfaldig vilket gjorde att sökprocessen delades upp till vardera fråga.Sökprocessen har begränsats till stor del med hjälp av olika tidsspann samt begränsning till ämnetmatematik. Detta för att skapa ett djup i vår sökning i form av en historisk tillbakablick till vårtvalda ämne. Det som framkom genom vår sökprocess är att det finns mycket relevant forskningkring båda våra frågeställningar och att biblioteket har varit till stor hjälp för att hitta relevantlitteratur till vår litteratursökning.Resultat av arbetet visade att attityden till matematik börjar utanför skolan. Föräldrar samtsamhället och media har en negativ attityd till ämnet matematik vilket påverkar eleven utifrån.Den nuvarande matematikundervisningen med arbete i matematikboken samt prov gör att eleverrangordna sig i klassrummet vilket möjliggör att elever kan jämföra sig. Detta gör att elever sompresterar sämre än andra sänker sitt självförtroende. Forskning visar också att det finns en allmänuppfattning om att vissa elever har en “gåva” som är duktiga på matematik vilket gör att eleversom inte fått denna gåvan tror att de aldrig kan bli bra på matematik.För att arbete med dessa problem i klassrummet menar forskare att lärare ska jobba med att geeleverna känslan att de lyckas och tar sig framåt. De menar också att läraren måste göra elevernabekväma med att ha fel genom att utveckla ett dynamiskt mindset så det vågar ta sig an problem.Lärare ska också öppna upp för kommunikation i klassrummet och gå ifrån den traditionellaundervisningen vilket gör att ämnet inte blir slutet och styrt. Formativ bedömning kan ocksåimplementeras i undervisningen för att flytta fokus ifrån provresultaten till vad eleven behöverlära sig3Som matematiklärare innebär detta att tidigt arbeta för att främja elevers attityder till matematik.Lärare måste arbeta för att öppna upp ämnet för diskussioner samt att visa att den inte barainnehåller regler och olika metoder. Lärare bör utgå ifrån att eleverna har en negativ inställningar.Det handlar i grund och botten att ge eleverna möjligheten att se att matematiken inte är så somsamhället ritat upp den. 

Denna kunskapsöversikt undersöker hur kooperativt lärande kan utveckla matematikinlärning och attityd till matematik. Resultat visar att kooperativt lärande är en undervisningsmetod som har positiva effekter på elevernas prestationer i matematik och attityd till matematik bättre jämfört med traditionell undervisning. Dessutom kan eleverna lära sig mer än ämneskunskap genom att förstärka sociala färdigheter när de arbetar tillsammans. Lärare har också en viktig roll för att skapa ett intresse för matematik och för att förbättra attityden till matematik hos eleverna genom att väl strukturera kooperativt lärande för att kunna få de bästa effekterna i undervisningen.

Syftet med denna studie var att undersöka högstadiematematiklärares perspektiv på digitalisering i klassrummen, samt vilka för- och nackdelar de möter när de använder digitala verktyg. Forskningsfrågorna som jag utgick ifrån i min studie var: 1) Vilken syn har matematiklärare för årskurs 7–9 angående digitalisering i matematikundervisningen? 2) Hur ser matematiklärare för årskurs 7–9 på begreppet effektiva digitala verktyg i matematikundervisningen? och 3) Vad ser matematiklärare i årskurs 7–9 som för- och nackdelar med digitalisering i matematikundervisningen?

Uppsatsen bygger på en kvalitativ analys som gjordes utifrån de intervjuade högstadiematematiklärarnas erfarenheter och upplevelser. Intervjuerna studerades utifrån två teoretiska perspektiv, nämligen det sociokulturella och fenomenografiska. Utifrån resultaten i min undersökning så anser sig matematiklärarna i årskurs 7–9 behöva förbättra sin digitala kompetens till följd av den ständiga digitala utvecklingen i vårt samhälle. Digitalisering innebär enligt högstadiematematiklärarna användningen av digitala verktyg i det dagliga livet. Effektiviteten av de digitala verktygen i matematikundervisningen visade sig variera, där de upplevdes som mest effektiva när eleverna fick möjlighet att interagera med dem, som till exempel appar, medan effektiviteten hos dem sjönk då eleven var passiv, till exempel vid filmtittande. Lärarens stöttning (scaffolding) av eleverna ökade effektiviteten hos de digitala verktygen. Fördelar med digitala verktyg uppgavs bland annat vara att de gjorde undervisningen mer individanpassad och främjade lärandet medan nackdelar som framhölls till exempel var att de kunde påverka elevernas koncentrationsförmåga och göra dem mindre produktiva. Ett förslag till vidare forskning är att undersöka elevers uppfattning om digitalisering och de digitala verktygens användning inom matematikundervisningen. 

Det övergripande syftet med denna kunskapsöversikt är att utreda hur digitala verktyganvänds i undervisningen samt undersöka vilka krav det ställs på lärarens kunskaper föratt undervisa med digitala verktyg. Frågeställningen som ska besvaras är vilka digitalaverktyg som används, vilket stöd de ger och hur de kan stötta kunskapsutvecklingen hoseleven. Men även vilka krav det finns på lärarens förmåga att stötta eleven.För att besvara frågorna har vi använt oss av en metodisk datainsamling, som hargenomförts genom sökningar i databaserna ERC, Google Scholar och ERIC.Kombinerade sökord har använts för att finna relevanta källor för kunskapsöversiktenssyfte. Det har även utförts sekundärsökningar, där det tagits hjälp av referenslistor i funnaartiklar och rapporter för att hitta relevanta artiklar.Resultatet visar på att elevernas kunskapsutveckling gynnas av att använda digitala verktygi matematikundervisningen och att det finns många olika former av stöd att tillgå. Förutomelevers möjlighet till stöttning är det också en stor utmaning för läraren att kunna utföraundervisning med inslag av de digitala verktygen. Det krävs goda kunskaper av läraren omde digitala verktyg som används i undervisningen för att kunna hålla en hög nivå påinnehållet samt stötta elevernas kunskapsutveckling. Lärarnas ämnes-, pedagogiska- ochtekniska kompetens måste alla fungera i ett samspel.

Mycket av den forskning som finns visar att digitala verktyg inte används imatematikundervisningen som det skrivs fram att de ska göra i enlighet med gällandestyrdokument. Syftet med studien är dels att skaffa en utökad förståelse för vilka digitalaverktyg en lärare i årskurs F-3 har tillgång till och hur de använder det i sinmatematikundervisning. Syftet är även att undersöka om lärarna anser sig ha tillräcklig kunskapom digitala verktyg och vad de anser finnas för fördelar samt nackdelar med att användadigitala verktyg i matematikundervisningen. För att besvara studiens syfte har enenkätundersökning utformats med både kvantitativa och kvalitativa frågor. Respondenterna ärgeografiskt utspridda över hela Sverige och totalt 115 stycken enkätsvar har samlats in förstudien.Resultatet i studien visar att surfplattor, datorer och projektorer är de digitala verktyg somanvänds mest frekvent i matematikundervisningen. Dessa digitala verktyg används av lärarnasom ett komplement till matematikundervisningen, där de använder de digitala verktygen förpresentationer, genomgångar av uppgifter och som ett pedagogiskt hjälpmedel för att delegeraut uppgifter till eleverna. Eleverna ges möjlighet att använda de digitala verktygen för att lösamatematiska uppgifter både enskilt, par eller i grupp med andra elever. Studiens resultat visaratt en klar majoritet av respondenterna ej har erhållit någon utbildning om användande avdigitala verktyg i sin matematikundervisning, dock anser majoriteten av de lärare som deltagiti studien att deras kunskapsnivå ändå är tillräcklig för att implementera digitala verktyg på ettadekvat vis. Det framkommer även i resultatet att lärarna anser att en fördel med digitala verktyg i matematikundervisningen är att det gynnar elevernas kunskapsutveckling och det går attindividanpassa uppgifter enklare. Nackdelarna med att använda digitala verktyg imatematikundervisningen är att det anses tidskrävande vid planering, ofta teknikstrul och attelever gör andra saker än vad som avses

Syftet med denna kunskapsöversikt har varit att ta reda på hur elevens lärande i de naturorienterande ämnena kan påverkas av utomhuspedagogik. Men även effekterna som utomhusundervisning kan ha på eleverna och hur dessa kan påverka det sociala klimatet. För att undersöka detta användes olika metoder, främst sökningar på referensdatabaser. Framförallt utgick sökningarna från Malmö Universitet biblioteks sökfunktion via Libsearch. Relevanta vetenskapliga artiklar och rapporter erhölls, dessa källors referenser har vidare hjälpt till att hitta relevant forskning som har kunnat besvara frågeställningarna. Resultatet visade att det finns flertal positiva effekter på eleverna och deras lärande med utomhuspedagogik. Någon studie visade att det sociala klimatet förbättrades. I jämförande studier mellan inomhus och utomhuspedagogik visade resultaten att kunskapsinlärningen inte utvecklades med någon större skillnad mellan inomhus och utomhusundervisning. Däremot var elevernas upplevelser av utomhusundervisningen mer positiva. Utifrån alla positiva resultat som lyfts fram i denna kunskapsöversikt kanske vår profession uppmuntras till att använda mer utomhuspedagogik i elevernas lärandeprocesser. Med stöd från forskning förespråkas utomhusundervisningen i alla ämnen men främst i de naturvetenskapliga. Detta kan inspirera fler inom professionen att flytta ut från klassrummet och bedriva sin undervisning under bar himmel istället. 

Mathematics is full of mystery. We illuminate the myth to expose two conflicting senses of mystery at work in mathematics and its education practices. There is a sense of boundlessness with mathematics-the idea that we never fully know. There is also a practice of concealment, in which an answer or solution is known by special people who may support or provide a scaffold for students' navigation to the "special" knowledge, but may also challenge their access to it by erecting barriers and boundaries. In remythologizing mystery, we identify that the valorization of mystery in mathematics is rooted in the wonder of exploring boundless landscapes and is used misleadingly to justify school mathematics with the other sense of mystery-uncovering the concealed.

When we count, we have to decide what counts and what does not count. Thus, counting is a political act. Certain language repertoires are necessary to convey the ideas and perhaps even to perform counting actions. At the same time, the language used to describe these ideas and enact the processes shapes the way we conceptualize them. Our interest in the experience of counting includes the way counting and its communication position people. In this chapter we identify how micro-political moves are manifested in language and counting situations, including reciting numbers, counting things present and not, and subordinating counting to another goal. In our analysis, we look for language strategies that enable the process of deciding what to (not) count as the process of establishing boundaries or categories, and we consider how these processes work as political acts.

An increasing concern have been expressed in both academic and public debate that new digital technology might undermine democratic values and practices. This paper explores how studies in the field of Mathematics Education could present different answers to ramifications of new digital phenomena for both individuals and society. A transdisciplinary approach under a post structural theoretical framework is suggested, and two tentative studies are presented. One study will carry out a critical text analysis of Swedish educational steering documents and one will be a classroom action research study, where discourses will be analysed.

The use of people’s online digital traces has given rise to concerns for democracy. The digital traces may affect the individual’s life in unexpected and negative ways. Such traces may also be of importance for understanding the spread of disinformation and the like. This paper reports on a Foucault inspired discourse analysis of the Swedish upper secondary mathematics curriculum. Two discourses are construed in the intersection of critical thinking, democracy, and this new technology. Skovsmose’s concept of mathemacy is used to identify what is critical knowledge and what is not. The first construed discourse is, “With knowledge in formal mathematics, critical thinking on democracy will follow.” The second is, “Rather a personal career than a critical citizenship.” Neither of the discourses promotes a need for mathematics education to change due to new technology with regards to critical thinking.

Implementations of Big Data analysis are reshaping society. The novel ways mathematics operate in society warrants new efforts for mathematics education, both in teaching the new technology and in providing an ethical and critical awareness of its implications. This interview study investigates pre-service teachers' ethical reasoning in data science contexts, focusing on aspects of access to the data that underpin the technology. Findings show that pre-service teachers offer a wide array of ethical arguments related to access to data, that informs their effort to think critically on oppressive situations. However, there is also an indication that their reasoning can be limited by lacking understanding of the related data science methodology, implying that mathematics teacher education should encompass more of this.

Health is an interesting and highly relevant subject today. Physical health is something we see everywhere, in newspapers, on tv and social media, what to eat, how to exercise etc. Mental health however is still taboo even though it’s a growing problem in today’s society. Mental health is associated with many problems in our society such as lower school result and depression. This paper compare how mental health is treated compared to physical health in upper secondary school literature. This comparison is made by a comparative and a thematic analysis of six books intended for the biology and nature science classes in Swedish high school. All investigated literature has a more comprehensive section when it comes to physical health compared to mental health. There is a positive trend where the newer literature has a more extensive mental health section compared to the older literature. It´s important to increase knowledge about mental health because it is one of the most important factors in increasing well-being, and increased well-being results in better school results. In the future it’s important to identify success factors for a successful health education.

Arbetet med olika representationsformer och transformationer mellan dessa har en viktig roll i elevers lärande i matematik och eftersom en stor del av matematikundervisningen i skolan utgår från olika läromedel är det viktigt att som lärare vara medveten om vilka lärtillfällen olika läromedel erbjuder. Syftet med denna läromedelsanalys är därför att ta reda på vilka lärtillfällen olika läromedel erbjuder och hur de skiljer sig åt i representationen av olika representationsformer inom det matematiska området linjära funktioner. För att ta reda på detta gjordes en läromedelsanalys av olika läromedel i kursen Matematik 1c, där läromedlets uppgifter analyserades utifrån vilken eller vilka representationsformer som fanns med i uppgiftsbeskrivningen och svaren till dessa uppgifter. Datan analyserades sedan utifrån etablerade teorier och metoder från semiotiken. Analysen påvisade att alla tre läromedel gav möjlighet att lära genom arbetet med olika representationsformer och transformationer. Det som framförallt skiljer de olika läromedlen åt är antalet lärtillfällen som erbjuds. Det går inte att entydigt rangordna läromedlen från sämst till bäst, men som aktiv pedagog bör man vara medveten om de olika läromedlens styrkor och svagheter. Eftersom det inte enbart är läromedlet som avgör vilka lärtillfällen eleverna stöter på under sin skolgång, utan även hur den enskilda pedagogen planerar och genomför sin undervisning, går det inte heller att säga något om hur elevernas förståelse för linjära funktioner kommer att utvecklas vid användningen av ett specifikt läromedel. Läromedelsanalysen ger således pedagoger möjligheten att se styrkor och svagheter för respektive läromedel och kompensera för dessa. 

Syftet med denna undersökning är att analysera tidiga insatser för elever i matematiksvårigheter avseende taluppfattning ur ett lärarperspektiv. Undersökningens specifika syfte var att synliggöra hur lärare upptäcker elever i matematiksvårigheter avseende taluppfattning och forskningsfrågorna var: hur upptäcker lärare elever i matematiksvårigheter i årskurs 1 avseende taluppfattning och vilka tidiga insatser erbjuder skolan elever i matematiksvårigheter och vilka undervisningsmetoder menar lärarna är gynnsamma? För att kunna undersöka detta har det begreppsliga ramverket Foundational Number Sense (FoNS) använts. FoNS fokuserar på barns tidiga utveckling avseende taluppfattning. En kvalitativ enkätundersökning med öppna frågor har använts som metod i undersökningen och har blivit besvarad av 18 lärare. Materialet har analyserats utifrån en tematisk analys med olika huvud- och underteman. Huvudresultatet visade att identifiering gjordes av samtliga lärare med stöd av Skolverkets bedömningsstöd, men att identifieringen gjordes vid olika tidpunkter på de skolor som medverkade i undersökningen några skolor utförde identifiering i förskoleklassen och andra först i årskurs 1. Resultatet visade även att många lärare ansåg att konkret material och repetition är gynnsamma arbetsmetoder i undervisningen för elever i matematiksvårigheter. 

Syftet med den här studien är att undersöka och synliggöra eventuella likheter och skillnader mellan lärares och elevers upplevelser av matematiklektioner och dess olika arbetsformer som bidrar till elevernas lust att lära. För att kunna synliggöra detta har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med enskilda lärare och deras elever i fokusgrupper. Den data som vi fått in har strukturerats enligt en tematisk analysmetod och sedan redovisats och tolkats enligt ett sociokulturellt perspektiv och med hjälp av begreppet KASAM (känsla av sammanhang).  I resultatet har vi jämfört data från lärare och respektive fokusgrupp med deras elever för att se om det finns likheter eller skillnader i deras upplevelse av matematiklektioner. Den insamlade datan visade att eleverna i ena fokusgruppen ville ha utmanande uppgifter medan den andra fokusgruppen ville visa och få bekräftat att de gjort rätt.  Det fanns skillnader och likheter bland lärare och elevers upplevelser av matematiklektioner och dess arbetsformer i relation till lust att lära. De två lärarna hade olika skillnader och likheter jämfört med varandra i relation till sina elever. Lärare B hade en mer precis upplevelse av hur eleverna såg på olika arbetsformer. Lärare A hade en mer precis upplevelse av hur sina elevers lust att lära var. Utifrån vår insamlade data och resultat går det inte att dra en generell slutsats om likheter och skillnader till matematiklektioner och dess arbetsformer i relation till lust att lära. 

Denna kunskapsöversikt har skrivits med syfte att redogöra för forskningen kring textuppgifternas syfte och användning i matematikundervisningen för årskurs 4-6. Kunskapsöversikten baseras på resultatet av en systematisk informationssökning i databaserna ERC, ERIC och SwePub. Informationssökningen gjordes utifrån syftet som sedan användes för att besvara frågan. Utöver syftet har de valda artiklarna begränsats utefter året för publicering och peer-reviewed. Artiklarna har därefter, baserat på kunskapsöversiktens syfte, granskats och sorterats utifrån titel, nyckelord och abstract. Vid djupare granskning av de 15 utvalda forskningsartiklarna visade det sig att textuppgifter har två tänkta syften. Det första är att eleverna ska lära sig att applicera den formella och abstrakta matematiken på en konkret verklighet. Det andra är att eleverna ska lära sig att hitta ett numeriskt svar genom att urskilja de matematiska operationerna i texten. Medan det andra syftet är det som vanligen tillämpas i matematikundervisningen visar de forskningsresultat vi har analyserat att det första syftet inte når fram till eleverna i klassrummen. Det är vanligt att de textuppgifter som eleverna möter, saknar anknytning till verkligheten vilket riskerar att begränsa elevernas kunskapsutveckling i matematik.

Many Western societies have a tendency to talk about how schools are failing in the science subjects. School science is often discussed as outdated, not interesting enough for young people and non-effective for the students’ learning. This discourse opens up for external actors such as industrial actors and NGOs to engage in the teaching of science. One example of this is when these actors provide teaching materials. Thus, “statework”, in terms of educational governance, becomes distributed within public and private networks. One example which is analysed in this chapter can be found with the web-based calculators from the environmental organisation, WWF, and the energy company, E.ON; both are used for calculating ecological footprints. The aim is to analyse what political rationalities are invited into classrooms through these ecological footprint calculators and by what means. Our analysis targets how a specific kind of citizen is “made up” through a “centre of calculations”, and what political ideology influences the making of a sustainable citizen. This is achieved through looking into how the desirable citizen is governed through the technologies of accounting, debt and ethics. Through the accuracy of numbers and the bookkeeping of debt, the calculators produce a specific ethical approach. As a result, they suggest that becoming a responsible person is achieved through individual consumption choices rather than taking the issues to the political level. This distributed statework opens up for neoliberal economic and ideological interests to enter the classroom. We claim that it is of the utmost importance that teachers and educational policy-makers be made aware of the governing elements behind the teaching materials provided by external actors.

Detta är en kvalitativ studie om hur No-lärare i årskurs 4-6 upplever förutsättningarna att undervisa för hållbar utveckling inom de naturorienterande ämnena. Sex No-lärare från tre olika skolor i södra Sverige intervjuades med syftet att ta reda på deras erfarenheter och utmaningar från undervisning för hållbar utveckling ur ett didaktiskt perspektiv.

Sverige har åtagit sig att arbeta för att uppnå de globala målen för hållbar utveckling genom Agenda 2030 (UNDP, 2020) men det visar sig att större delen av våra skolor har svårt att leva upp till detta. Resultatet från denna studie tyder på att No-lärare har en begränsad förståelse för begreppet hållbar utveckling och Agenda 2030 samt att det finns en osäkerhet kopplat till undervisning för hållbar utveckling. Begreppet hållbar utveckling uppfattas av lärarna som omfattande och komplext, vilket speglar vad tidigare forskning visar. No-lärarna som intervjuats menar att de inte erbjuds relevant kompetensutveckling för att kunna undervisa pluralistiskt, vilket tidigare forskning efterfrågar. Slutsatsen för denna studie visar även att de intervjuade lärarna ser  ämnesövergripande undervisning som önskvärt samt att skolans ledning involverar hela verksamheten i arbetet.

I denna systematiska översikt sammanställs forskning om hur lärares arbete med läxor kan bidra till likvärdiga förutsättningar för elevers lärande. Översikten utgår från följande frågeställning:

Vad kännetecknar lärares arbete med läxor som kan bidra till likvärdiga förutsättningar för elevers lärande?

Resultaten från de studier som ingår i översikten är sammanställda med fokus på lärares arbete med läxor inför, under och efter läxan. Sammantaget visar resultaten att lärare kan bidra till lik­värdiga förutsättningar för elevers lärande genom att planera utformningen av läxan, ta hänsyn till elevers situation i hemmet samt genom att följa upp läxarbetet i undervisningen.

Översiktens resultat bygger på 15 forskningsstudier från olika länder som systematiskt har valts ut efter omfattande litteratursökningar i internationella referensdatabaser.

Syftet med studien är att bidra till förståelse för andraspråkselevers kunskapsutveckling i ämnet matematik. Vidare belyser studien lärarens förutsättningar för att kunna utforma sin undervisning på bästa sätt utifrån de didaktiska frågorna. För att kunna besvara studiens frågeställningar har en kvalitativ metod använts, med avseendet att samla in empirin. Empirin har samlats in genom intervjuer där 6 stycken lågstadielärare i grundskolan deltagit. Studien utgår vidare från det socialteoretiska perspektivet, vilket betyder att studien fokuserar på de kommunikativa faktorer som gynnar matematikundervisningen i ett flerspråkigt klassrum. Studiens resultat visar här är läraren försöker anpassa undervisningen med hjälp av bildstöd, extra genomgångar med fokus på ord och begrepp. Studien visar även hur lärares berättelser skapar en bild av hur den bristande modersmålsundervisningen och de ekonomiska begränsningarna gör att skolan inte kan erbjuda mer omfattande stöd till eleverna. Lärarna belyser vikten av kommunikation och det sociala samspelet mellan lärare och elev samt vikten av att jobba med laborativa material för att konkretisera undervisningen för eleverna för att underlätta deras uppfattningar av undervisningen.

Nyckelord: Andraspråkselever, didaktiska frågor, matematik, modersmål

Det finns mycket forskning kring läroböckers upplägg, men inte ur ett elevperspektiv. Syftet med den här studien är därför att undersöka vem eleven är i ett kemididaktiskt perspektiv i relation till olika läroboksupplägg. Studien tar sin utgångspunkt från lärobokens multimodala utformning och metoden ”Motivationsstrategier för inlärning” som kan kopplas till bokens utformning, dess övningsuppgifter och extramaterial. Genom analys av läroböcker, enkätstudie med slutna och öppna frågor samt semistrukturerade intervjuer av gymnasieelever som läser naturvetenskapliga programmet karaktäriseras hur elever upplever olika läroboksupplägg. Resultatet visar att elever kan ha helt olika upplevelse av samma lärobok och främst saknar nivåindelade övningsuppgifter i läroböcker och extramaterial. Vad läraren tar med på proven avgör vilka delar av läroboken som eleverna prioriterar. Slutsatsen från studien är att ingen lärobok uppfyller alla elevers behov eftersom olika elever tolkar kemins förenkling av verkligheten via text och bild på olika sätt. Därför blir det viktigt att läraren kompenserar för lärobokens begränsningar genom att presentera samma fenomen med andra förklaringsmodeller.

Med utgångspunkt i Matematik och lärande, behandlar den här undersökningen en översikt om stereotypa föreställningar som utvecklas hos flickor och pojkars gällande prestationer i matematik. Det metodiska tillvägagångssätt som tillämpas i den här kunskapsöversikten är en systematisk sökning efter vetenskapliga tidskrifter, genom olika databaser. Detta resulterade i 10 relevanta vetenskapliga artiklar vilka vi använt till stöd för besvarande av frågeställningen.

Slutsatserna pekar på att elevernas egen uppfattning om sin egen matematiska förmåga, s.k. självförmåga (Self-efficacy), har en påverkan på deras prestationer. Resultatet av undersökningen visar även att den matematiska identiteten har en stark anknytning till den sociala identiteten samt att skillnader i pojkar respektive flickors identitetsbildning kan ligga till grund för deras självförtroende och självbild som mynnar ut i deras självförmåga på olika sätt.

Urgent structural change is required in higher education to allow collaboration both within and across universities so that achieving a rapid sustainability transition can become the overarching and main purpose of education, research and work in society. A review of the literature reveals that fragmentation, caused by traditional hierarchical faculty and disciplinary organisation, is a major obstacle to such goals. Additionally, universities today operate under a competitive paradigm that prevents the transfer and application of available knowledge, thereby blocking the development of new knowledge and coherent future-oriented approaches. Fragmentation and competition prevent universities from pooling resources, understanding major challenges holistically and using systemic approaches to address them. Political agendas, funding priorities and existing mechanisms of dissemination and evaluation of academic activity contribute to inertia. Rather than applying fragmented sustainability goals within rigid silo structures, action for sustainability needs to be coordinated among academic actors both horizontally and diagonally. This requires spaces for strategic thinking, concertation, open discussion and knowledge sharing. The insights achieved in strong sustainability research environments need to direct efforts towards achieving a rapid sustainability transition, and priority must be given to structures, networks and research that already enable concertation and collaboration.

Urgent structural change is required in higher education, to allow collaboration both within and across universities, so that achieving rapid sustainability transition can become not only the overarching but the main purpose of education, research and work in society. A review of the literature reveals that fragmentation caused by traditional hierarchical faculty and disciplinary organisation is a major obstacle to such goals. Additionally, universities today operate under a competitive paradigm which prevents the transfer and application of available knowledge, as well as blocking the development of new knowledge and coherent future-oriented approaches. Fragmentation and competition prevent universities from pooling resources, understanding phenomena holistically and using systemic approaches in the way we address major challenges. Political agendas, funding priorities, as well as existing mechanisms of dissemination and evaluation of academic activity contribute to inertia. Rather than applying fragmented sustainability goals within rigid silo structures, it is therefore argued that action for sustainability needs to be coordinated among academic actors, horizontally and diagonally. This requires spaces for concertation and strategical thinking. Insights achieved in strong sustainability research environments need to direct efforts, and priority must be given to structures, networks and research that already enable concertation and collaboration.

Arbetets syfte var att undersöka hur matematiklärare uttrycker sig om hur det är att arbeta med kooperativt lärande och hur de uttrycker att kooperativt lärande påverkar yngre elevers lärande i matematik. För att få våra frågeställningar besvarade har vi intervjuat sex lärare i lågstadiet från olika kommuner i Skåne som använder sig av arbetssättet i sin matematikundervisning. Utifrån de svar vi fått av intervjuerna har vi åskådliggjort lärarnas uppfattningar.

Resultatet visade att kooperativt lärande används i de samtliga sex lärarnas klassrum men olika ofta. Lärarna beskriver att kooperativt lärande är ett bra arbetssätt att nyttja eftersom det framhäver alla elevers kunskaper på olika sätt och att alla känner sig inkluderade. Deras uppfattningar om elevers kunskaper på olika sätt och att alla känner sig inkluderade. Deras uppfattningar om elevers påverkan av metoden var positiva. Arbetet har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där det fokus på individens lärande i social interaktion med andra. Lärarna menar att lärande hos elever sker vid interaktion med varandra genom det kooperativa arbetssättet. Genom att kommunicera med varandra får de en större förståelse för de matematiska begreppen.

Kooperativt lärande är en undervisningsmetod där elever lär av varandra. I Sverige är intemetoden särskilt välanvänd inom matematikundervisning där matematikboken har endominerande roll. Denna kunskapsöversikt undersöker, genom en systematisklitteratursökning, huruvida kooperativt lärande kan öka elevers motivation och attitydgentemot matematiken och om den ökade motivationen leder till högre prestation.Resultatet visar att kooperativt lärande är en effektiv metod för att skapa ett intresse förmatematik. Många elever uppskattar arbetsmetoden och de lär sig mer än endastämneskunskaper när de får arbeta tillsammans. Flertalet elever som undervisas medkooperativt lärande presterar bättre på kunskapsmätningar än de som undervisas medtraditionell undervisning. Det kan för läraren vara en väldigt tidskrävandeundervisningsmetod att implementera och den måste vara väl strukturerad för att ge bästaresultat. 

A major challenge for first-year students is the demands on academic writing. The purpose of the study is to identify students' difficulties with writing at the beginning of their education to contribute to the discussion about how students' writing development can be supported. The overall theoretical perspective is systemic functional linguistics (SFL). The data consists of texts from the first examination of a primary teacher program. The analysis includes partly a corpus analysis of 125 texts concerning sentence length, word length, the proportion of long words, word variation, and lexical profile, and partly a qualitative text analysis of a selection of eleven students' texts from the larger group concerning text cohesion, composition and use of references. The results indicate that the task design is of great importance for how advanced the students' texts are, based on the proportion of long words, word variation, and lexical profile. Furthermore, students struggle with paragraph division and creating clear relationships between and within paragraphs to create coherent texts. The results also show that the students need support to develop their ability to write from sources. Based on the results, the authors discuss how subject teachers in higher education can support students' writing development. 

Syftet med studien är att undersöka hur lärare (n=7) berättar, genom semistrukturerade intervjuer att de använder utomhusmiljön i sin undervisning inom de naturorienterande ämnena. Studien utgår ifrån teorin ”produktionen av rum” som används som analysverktyg. Studien har delats upp i tre problemområden, lärares uppfattningar om utomhusmiljön som plats för lärande, föreställningar om utomhusmiljön som plats för lärande och relationer samt till utomhusmiljön som plats för lärande. Resultatet visar att lärarna har liknande uppfattningar om utomhusmiljön som plats för lärande. De delar även ett gemensamt förhållningssätt när de talar om deras föreställningar om utomhusmiljön. Slutsatsen mynnar ut i att lärare anser att utomhusmiljön passar för undervisning. Några av lärarna ansåg att det passade som ett komplement till inomhusundervisningen, till exempel när elever lär sig om ett träds livsmiljö, blir det mer konkret i utomhusundervisningen. Det resulterar i ett meningsfullt lärande. För att bedriva utomhusundervisning påpekar ett flertal lärare att lektionerna behöver vara längre och fler resurser krävs för att stötta upp. När de talar om att stötta upp menar lärarna att de anser att en pedagog utomhus inte räcker till. När de vistas i större utrymmen känner några av lärarna sig otrygga med att vara ensamma. Det kan handla om att det är svårt att hålla koll på alla elever samtidigt eller se till att alla hänger med i undervisningen.

Målet med denna kunskapsöversikt har varit att undersöka vilken påverkan utomhusundervisning inom de naturorienterande ämnena har hos lärarstudenter, lärare och elever. Har utomhusundervisning några positiva eller negativa effekter på kunskapsinlärning? Flera studier har visat att utomhuspedagogik resulterar i positiva effekter hos elever. Till exempel visar flera studier på att användning av flera sinnen bidrar till en ökad kunskap hos eleverna.

Kunskapsöversikten har delats upp i tre problemområden, lärarstudenters och lärares kunskap och erfarenheter inom de naturorienterande ämnena, relationer och vetenskapliga erfarenheter hos eleverna samt vilka effekter elever får av utomhusundervisning. För att få svar på dessa frågor användes relevanta forskningsartiklar för problemområdet. I sökningsprocessen har böcker samt forskningsartiklar använts.

Sökningsprocessen resulterade i att det finns både lärarstudenter och lärare som saknar inställning och erfarenhet kring varför utomhusundervisning bör bedrivas. I andra delen visade resultatet att elever skapar relationer och vetenskapliga erfarenheter när de får lov att ha utomhusundervisning. Det handlar om att elever bland annat får använda sig av sina fem sinnen när de vistas utomhus. Sista resultatdelen beskriver vilka effekter elever får av utomhusundervisning. Kunskapsöversikten visar att utomhusundervisning påverkar elevers kognitiva utveckling, har en positiv påverkan på den egna självsynen (self- efficacy), ger möjlighet för delaktighet samt bidrar till den fysiska och beteendemässiga utvecklingen.

Tanken med denna text är att undersöka hur vi som lärare kan arbeta med utepedagogik i matematikundervisningen för att främja elevernas kunskapsutveckling utifrån de fem matematiska förmågorna. Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi båda observerat att utomhuspedagogik inom matematikundervisningen inte används. Detta gjorde att vi blev  intresserade att undersöka varför det ofta saknas i dagens skola. Vad finns det för nackdelar  med utematematik? Vad finns det för fördelar?  

För att besvara våra frågeställningar har vi med hjälp av databaserna EBSCOHost, ERIC via  EBSCO och SwePub använt sökord kopplade till vårt ämne för att hitta relevant forskning.  Genom våra sökningar hittade vi tio stycken relevanta artiklar som användes för att besvara  våra frågeställningar.  

Resultatet av kunskapsöversikten visar att det finns många fördelar med utomhusbaserad matematikundervisning som bidrar till en kunskapsutveckling utifrån de fem matematiska förmågorna. Det finns även ett flertal faktorer som bidrar till att lärare avstår från utomhusbaserad matematikundervisning.  

Slutsatsen av kunskapsöversikten är att det finns en del svårigheter med att använda sig av utomhuspedagogik i matematikundervisningen, men det finns också forskning som stödjer att  utomhusmatematik är en fördelaktig metod som komplement till klassrumsundervisningen. 

Under vår utbildning har vi sett hur viktigt det är med formativ bedömning i NO-undervisningen för att kunna anpassa undervisningen efter var eleverna befinner sig och vart de ska. Målet med den här kunskapsöversikt var därför att ta reda på vilken effekt formativ bedömning har på elevers kunskapsutveckling i NO-ämnena i lågstadiet, varför den har det samt hur lärare kan påverka kvalitén av den formativa bedömningen. För att kunna undersöka dessa frågeställningar valdes 16 vetenskapliga artiklar som behandlar dessa teman ut genom systematiska sökningar i databaserna ERC och ERIC. Dessa artiklar analyserades och jämfördes sedan.

Resultatet visade att formativ bedömning har en positiv effekt på elevers kunskapsutveckling då den stöttar theory building och utveckling av konceptuell förståelse och för att den bidrar till en individualisering och anpassning av undervisningen till elevers behov och förutsättningar. Resultatet visade även att en bättre kvalitet av den formativa bedömningen kan bidra till ökad kunskapsutveckling. Kvalitén kan höjas av läraren genom att planera den formativa bedömningen, genom ökad ämneskunskap samt om läraren får utbildning om och stöd i processen med den formativa bedömningen.

Enligt tidigare forskning är formativ bedömning ett viktigt verktyg för att kunna anpassa undervisningen till eleverna och därmed hjälpa dem i deras kunskapsutveckling. Tidigare forskning har dock ofta genomförts i andra ämnen än NO eller i högre årskurser än på lågstadiet.

Syftet med den här studien är att ta reda på hur lågstadielärare uppfattar och använder formativ bedömning i sin NO-undervisning. För att ta reda på det genomfördes intervjuer med fem lågstadielärare som undervisar i NO-ämnena, en observation av en lärares NO-lektion samt en elevintervju med elever som deltog i den observerade lektionen. Datan analyserades sedan både fenomenografiskt och tematiskt.

Resultaten visade att de intervjuade lärarna uppfattar formativ bedömning som ett verktyg för att förbättra både elevers kunskapsutveckling och lärares undervisning. Detta stämmer överens med uppfattningar av lärare från andra länder (Brown, 2004; Brown & Gao, 2015; Fulmer et al., 2019). Till stor del stämmer även de intervjuade lärarnas användning av formativ bedömning överens med vad tidigare forskning har funnit är effektiv för den formativa bedömningen. Lärarna förmedlar lärandemålen till eleverna, samlar in information om elevernas kunskaper, hjälper eleverna vidare mot målet, anpassar undervisningen efter elevernas behov och planerar den formativa bedömningen. Stämmer inte användningen överens med tidigare forskning kan det bero på bristande förutsättningar, exempelvis tid, personaltäthet och klasstorlek. 

Målet med denna studie är att undersöka lärarna och se hur differentierad undervisning sker på matematikundervisningarna samt vilka strategier de använder sig för att implementera differentierad undervisning. Målet är även att se hur det gynnar eleverna och deras lärande. Själva undersökningen riktar sig mot matematiklärare som har erfarenhet av de differentierad undervisning och målgruppen är årskurs 7–9 med undantag att observationerna även skett i klassrum med elever i årskurs 1–3 och 4–6. Undersökningen har genomförts genom tre olika metoder där jag använt mig av observationer av fyra lärare, enkätundersökning för elever och intervju av fyra matematiklärare. Genomförandet av alla moment genomfördes i mars 2022. 

Syftet med studien är att öka mina kunskaper som lärare och skapa nya perspektiv i mitt sätt att undervisa men även kunna dela med mig av forskning i hur vi kan gynna och effektivisera elevers inlärning. Detta då vi egentligen inte får den tid vi behöver för att implementera den kunskap vi vill till eleverna, detta då olika moment bör uppfyllas enligt läroplanen innan eleverna kan gå vidare. Vilket resulterar i att vissa moment inte får den tid som bör för att hjälpa eleverna att bli bättre och få de att förstå ordentligt. Det svar som sökes inom dessa frågeställningar är hur lärarna kan effektivisera inlärningen hos eleverna och samtidigt kunna följa läroplanens anvisningar. 

Resultatet av studien visar att lärare ställer sig positiva till att inkludera alla och skapa en differentierad undervisning oavsett nivå. Utifrån elevers perspektiv så var många överens om att det är roligare när man samarbetar i klassrummet och hjälper varandra, vilket gick att se utifrån observationen och enkätundersökningen. Lärarna var också väldigt noga med att en noggrann planering krävs för att kunna framställa en sådan undervisning och att det kollegiala lärandet kan vara som ett bra stöd för att kunna hjälpa varandra med det. Lärarna betonar vikten av de didaktiska verktygen och resurser som krävs för att kunna bedriva en sådan form av undervisning. 

Elever som av någon anledning saknar bredd och djup i sitt ordförråd möts av stora utmaningar i skolans matematikundervisning. Språkliga hinder begränsar elevernas kunskapsutveckling. Lärare är bra på att undervisa om ämnesbegrepp men ofta vållar det så kallade skolspråket, eller kunskapsspråket, större problem för eleverna. Skolspråk är mer än bara ämnesord och syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur lärare kan främja språkutveckling i matematik genom val och användning av språkfrämjande pedagogiska verktyg i undervisningen.

Teorin bakom studien är främst det sociokulturella utvecklingsperspektivet. Begrepp som mediering, scaffolding och närmaste utvecklingszonen används för att förstå språkutveckling i matematikklassrummet. Utöver det presenteras interdependenshypotesen och transspråkande som båda är teorier som ser flerspråkighet som en resurs för lärande, samt cirkelmodellen som utvecklats för att vara ett språkutvecklande arbetssätt. Tidigare forskning visar att språk är förutsättning för kunskap i alla ämnen och för begreppsbildning i matematik.

Studien har genomförts med semistrukturerade intervjuer av fem grundskollärare i årskurs 1-3. Resultatet visar att lärare använder många olika pedagogiska verktyg som de anser är språk- och kunskapsutvecklande för sina elever och hur lärarna utifrån sina erfarenheter av dessa verktyg planerar sin matematikundervisning. Det visar sig att lärare använder cirkelmodellen som kooperativt pedagogiskt verktyg. En slutsats från intervjuerna är att cirkelmodellen, som ursprungligen utvecklades för att undervisa om olika textgenrer, enligt lärarna kan användas språkutvecklande även i matematikundervisningen. Förslag till vidare forskning är att studera hur de högre årskurserna i grundskolan arbetar med språkutveckling i matematikundervisning och hur matematikämnet skulle kunna samarbeta mer med svenskämnet.

Studiens syfte är att undersöka vilka för- och nackdelar lärare upplever det finns för elever inom det kooperativa lärandet i ämnet matematik. Studien avser även att undersöka om lärare anser att kooperativa arbetsmetoder i matematikundervisningen stöttar lågpresterande elever, samt vilka eventuella nackdelar det finns med kooperativa arbetsmetoder för lågpresterande elever. För att besvara studiens syfte har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod. En webbenkät skickades ut via sociala medier till verksamma lärare i matematik. Det formulerades tre frågeställningar för att besvara studiens syfte: Vilka fördelar samt nackdelar anser lärare att det finns med kooperativt lärande i matematikundervisningen? Hur anser lärare att kooperativa arbetsmetoder i matematik stödjer lågpresterande elever? Vilka nackdelar anser lärare att det finns med kooperativa metoder för lågpresterande elever i matematik?

Studiens resultat visar på att verksamma lärare inom matematik anser att det finns flera fördelar med att jobba kooperativt i matematikundervisningen. Lärarna beskriver bland annat om positiva utvecklingar i elevernas matematikspråk och att den sociala förmågan ökar. Vad gäller nackdelar framkom det att kooperativt lärande är en tidskrävande arbetsmetod. Vidare visade resultatet goda effekter på lågpresterande elevers kunskapsutveckling med kooperativa arbetsmetoder och nackdelar som lyftes i resultatet är främst kopplade till lärarens roll.

The following study aims at investigating which subject-specific words students in year 6 find difficult in the mathematical field of geometry and which strategies they use in spite of difficulties to be able to take on mathematical tasks in geometry. To achieve the purpose of the study, two questions have been formulated: What mathematical terms in geometry do grade 6 students find difficult to master? and What strategies do math students use to solve problems despite a possible lack of understanding of the terminology? To answer the questions, both quantitative and qualitative methods have been used in terms of a survey and of interviews with year 6 students. The result of this study shows what some words that students find difficult to master in geometry are: line of symmetry / lines of symmetry, diagonal and origin and symmetrical. When systematizing the terms into categories, it was clarified that the students in year 6 find words used for description of properties in geometry most difficult to master. The three most mentioned strategies pupils use when they do not understand the mathematics terms are to ask a teacher, guess and use image support (if available).