Denna rapport är ett resultat av den utvärdering som Enheten för kompetensutveckling och utvärdering vid Malmö högskola gjort av projekt Fortuna - ett arbetslivsinriktat rehabiliteringsprojekt initierat av Rosengårds stadsdelförvaltning. Projektet hade dels avsikten att tydliggöra roller och ansvar i organisationen kring rehabiliteringsärenden. Man hade också ambitionen att återfå långtidssjukskrivna anställda tillbaka till den reguljära arbetsmarknaden genom individriktade insatser för att förbättra deras livsstil och hälsa. Projektet anses vara nyskapande då det tagit ett helhetsgrepp kring individernas hela livssituation såväl i arbetslivet som i det privata livet. Livsstilscoacher skulle guida deltagarna fram mot en hälsosammare livsstil och med hjälp av outplacementföretag skulle man hjälpa deltagarna finna anställningar utanför stadsdelen.

Denna rapport handlar om förbättringsarbete inom Region Skåne och är ett resultat av ett samarbete mellan Malmö högskola och Utvecklingscentrum, Region Skåne. Rapporten bygger på fem magisteruppsatser från Malmö högskolas socionomutbildning med inriktning mot verksamhetsutveckling. Uppsatserna examinerades våren 2010 och har i denna utgåva skrivits om till populärvetenskapliga kapitel, av uppsatsförfattarna själva, i syfte att på ett lättare sätt tillgängliggöra resultaten av studierna. Ambitionen är att på ett enkelt och kortfattat sätt presentera fem gedigna arbeten och deras resultat samt vad de olika studierna gemensamt kan lära oss om förbättringsarbetet i Region Skåne.Författarna och deras kapitel: Mary Beth Burger & Jasmina Dizdarevic – ”Vi var som isolerade öar” Carina Johansson & Lii Ljunggren – Resursers betydelse för förbättringsarbete Marie Andersson – Verka för att samverka Johanna Hansen & Sara Larsson – Följs rutiner för en god patientsäkerhet? Maria Toft & Martin Jönsson – Hinder eller hjälp? Som redaktör för skriften står Mats Fred (fd. Andersson), projektledare på Centrum för tillämpad arbetslivsforskning, som under projektets gång också verkat som samordnare av uppsatserna. Förordet till rapporten är författat av Bertil Lindström, direktör på Utvecklingscentrum, Region Skåne.

Denna rapport handlar om förbättringsarbete inom Region Skåne och är ett resultat av ett samarbete mellan Malmö högskola och Utvecklingscentrum, Region Skåne. Rapporten bygger på fem magisteruppsatser från Malmö högskolas socionomutbildning med inriktning mot verksamhetsutveckling. Uppsatserna examinerades våren 2009 och har i denna utgåva skrivits om till populärvetenskapliga kapitel, av uppsatsförfattarna själva, i syfte att på ett lättare sätt tillgängliggöra resultaten av studierna. Ambitionen är att på ett enkelt och kortfattat sätt presentera fem gedigna arbeten och deras resultat samt vad de olika studierna gemensamt kan lära oss om förbättringsarbetet i Region Skåne. Författarna och deras kapitel: Joel Björnklev & Carl-Axel Renmarker – Tillgänglighet. Viktoria Flink & Fredrik Juuti – Medarbetarna och brukarna. Sara Lundgren – Förbättrat förbättringsarbete. Anneli Nilsson & Veronica Löwgren – Oväntade utfall. Adam Hrbinic – Efter genombrottet. Som redaktör för skriften står Mats Andersson, projektledare på Enheten för kompetensutveckling och utvärdering, som under projektets gång också verkat som samordnare av uppsatserna. Förordet till rapporten är författat av Bertil Lindström, direktör på Utveclingscentrum, Region Skåne.

Trots en relativt omfattande forskning på området långtidssjukskrivningar och rehabilitering kan hävdas att vi vet ganska lite om vad som är av betydelse när det gäller positiva och negativa aspekter för långtidssjukskrivnas villkor och goda eller mindre goda utfall av rehabiliteringsinsatser. Författarnas ambition är att denna skrift skall vara behjälplig vid utvecklingen av arbetslivsinriktade rehabiliteringsprojekt samt ge en större förståelse för hur dessa och liknande projekt organiseras, genomförs och uppfattas av involverade aktörer.

Temadelen tar upp barns och ungas lika och olika villkor i Malmö. Du kan bl a läsa om flickors och pojkars möte i cyberrymden, om forskning kring skoldaghem och lärande, om lärarutbildningens mentorsprojekt, om att det är olika att undervisa i en skola på Djupadal jämfört med Rosengård och vilken hänsyn som bör tas till elevernas bakgrund, om det svåra att nå varje elev som lärare, om att arbeta med såpor på Internet som en ingång till elevers skapande, om arbetslösa ungdomar om medforskare, om en libanesisk flickas försök att hävda sin integritet mm. I debattdelen frågar sig bl a en skribent om vi är beredda att rucka på den egna bekvämlighetszonen för att låta utländska arbetslösa akademiker komma in i och undervisa i den svenska skolan?

Olika personer ger olika perspektiv på forskning. En grundskollärare frågar sig om man ska se på forskning som basmat eller krydda. En lärarutbildare och forskare ger sin syn på varför det är nödvändigt attbinda samman utbildning och forskning. Begreppet aktionsforskning diskuteras. Två forskarstuderande berättar om hur det är att stå med ena benet i en forskningsmiljö men ha kvar det andra i myllan. Du kan läsa en intervju om vad forskningen på Malmö högskola handlar om. Du får ett utifrånperspektiv på hur det är att gå från högskola till universitet där Växjö klivit upp i "premier league". Du får en professors och IT-fantast syn på hur forskning på webben skulle kunna gestalta sig m.m. Debattdelen ägnas helt åt den förändrade lärarutbildningen. Alla är inte lika nöjda.

I numret ställs bl.a. frågor om kultur är något för naturvetaren och om språket är en brygga eller barriär. Du får en rapport från en mångkulturell skola. Du kan läsa om vad alla vuxna borde veta om klotter och skadegörelse, om hur elevernas musikval speglar deras kulturella identitet, om hur en filosof från Bagdad ser på islam i Europa och att otraditionella grupper i läraryrket behövs m.m.

Temanummer om ny lärarutbildning. Detta nummer diskuterar lärarutbildningens förnyelsearbete kopplat till samhällsförändringarna och skolan som offentlig arena.

Du kan bl.a. läsa om att skolan är Sveriges största kulturproducent - men frågan är varför det inte syns på tidningarnas kultursidor, om att det finns andra vägar till ett rikare liv än via finkulturen, om kulturens roll kopplat till meningen med livet, om statliga myndigheters roll för att främja kulturen i skolan, om varför både kultur i skolan och kulturskolor behövs, om hur rörliga bilder påverkar eleverna i vardagen men hur lite det diskuteras i skolan, om vikten av att få fatt på sina aningar, om att konst inte går att skapa utifrån ett pedagogiskt imperativ utan lyder sina egna obändiga lagar, om bildämnets och musikens roll i den framtida lärarutbildning m.m. För första gången medverkar också en annan del av Malmö högskola i Praktik och teori. Det är flera skribenter från konst, kultur och kommunikation som medverkar. En av dem debatterar kring det tysta kunnandet i arbetskulturen när IT införs på arbetsplatser.

Detta nummer av Praktik och teori handlar om "tredje uppgiften", d.v.s. högskolors och universitets skyldighet att samverka med det omgivande samhället och att informera om sin verksamhet. Den tiden är för länge sedan förbi när högskolan/universitetet kunde låsa in sig i sitt elfenbenstorn och bara producera kunskap. I detta nummer kan du bl.a. läsa om två studenters erfarenheter av att arbeta antirasistiskt i en kommun. De har varvat sina teoretiska kunskaper med praktik i kommunen. Du kan också läsa om en form av mentorprogram för nyutbildade sjuksköterskor, om erfarenheter av partnerskolesamarbetet två år efter det sjösatts, om hur Regionalt utvecklingscentrum på lärarutbildningen tacklar tredje uppgiften och läs om att det inte är så enkelt för industrin och högskolan att mötas m.m.

Temadelen tar upp vad som hänt med de s k "Ylvapengarna" d v s de 75 miljoner kronor förra skolministern anslog till lärarnas egen utveckling. Vilka var statens intentioner och vad händer ute i myllan i skolverkligheten bland de som fick del i pengarna? Möt en tjänsteman på utbildningsdepartementet, lärare som fått ta del av pengarna, förvaltningschefer, f d skoministern m m. Frågan är vad som egentligen driver skolutveckling? I debattdelen diskuteras partnerskolesystemet.

Innehåll: Sanna Camitz: Ledare / Ulrika Levander: I praktiken - ”Oansvarigt och populistiskt” – hård strid om Högskoleverkets kritik av nya lärarutbildningen / Magnus Sjöholm: I praktiken - Socialt arbete för studenter ska minska negativa effekter av top up fees / Jessica Nilsson: Porträttet - ”Den akademiska världen är också grabbig, men inom idrotten är det ingen som säger stopp” / Fredrik Wackå: Krönika - Den sociala webben borde vara hemmaplan för forskaren / Fredrik Schoug: Tema - Från höbågar till DAMP - vetenskapen som social aktör / Mattias Wiggberg: Tema - Forskarens breda kompetens måste bli tydligare för samhället / Bengt Svensson: Tema - Fråga Lund är ett passerat stadium / Lotta Solding: Forskning på gång - Nyfikna tvillingsjälar granskar demokratin / Rikard Lingström: Debatt! - ”Dags att ge alla doktorander en anställning!”

Innehåll: Redaktionen: Inledning / Lotta Solding: Utlokaliseringar och internet formar framtidens utbildningar / Jessica Nilsson: Många faktorer avgör forskarens viktigaste val / Pernilla Ståhl: Avhandlingen ”Cybersex kan ses som en ny nisch inom sexualiteten” / Torbjörn Forslid: Krönika Eftertankar om humanioradebatten / Lars Pålsson Syll: Tema En utbildningspolitisk kursändring är nödvändig / Mats Benner: Tema Forskningspolitiken – ett steg framåt och två steg tillbaka? / Niklas Ekdal: Tema Ett jobb för staten / Lennart Olausson: Tema ”Forskning för ett bättre liv” / Sanna Camitz: Porträttet ”Jag är inte nyfiken, men jag vill veta allt” / Peter Jönsson, Kjell Gunnarsson: Debatt Universitetet mitt i – landets tredje stad

Lotta Solding: Lönar det sig att studera? / Sanna Camitz: Oenigheten är också en drivkraft / Ulrika Knutson: Krönika - Forskare och murvlar - därför blir mötet så laddat / Sanna Camitz: Porträttet - Roligt att kombinera forskning och företagande / Helena Smitt: Krönika - Nytt hus - nytt innehåll? / Torsten Kälvemark: Tema - Sverige behöver världen mer än världen behöver Sverige / Oscar Hemer: Tema - En global utblick måste prägla all utbildning - på alla nivåer Nina Gustafsson Åberg: Tema - Jag skulle vilja träffa den trebarnsförälder som åker på utbyte / Pernilla Ståhl: Avhandlingen - Design är att skapa möjliga framtider / Oliver Haraldson: Debatt - Försvara den avgiftsfria högskolan /

Innehåll: Sanna Camitz: Taktikval slår ut språken / Lotta Solding: Forskning+kommunikation=sant? / Kathrine Winkelhorn: Krönika - På den anden side af Bron / Sanna Camitz: Avhandlingen - När juridiken inte räcker till / Åsa Wikforss: Krönika - Professionaliseringen av ett ämne underlättar för kvinnorna i akademierna / Håkan Arvidsson: Tema - Humaniora bör lära av populärvetenskapen / Dick Kasperowski: Tema - Vilken populärvetenskap är vi mest betjänta av? / Annika de Ruvo och Sanna Camitz: Tema - VAR INTRESSANT! har varit min huvudparoll / Johan Helgesson: Tema - Populärvetenskap ska ge naturvetenskaplig bildning i samhället / Pernilla Ståhl: Porträttet - Jag vill forska kring sexualiserat våld i konflikter / Patrik Hall: Debatt - Varför profilera sig?

Innehåll: Redaktionen: Inledning / Lotta Solding: Vem ska äga rätten till forskningsresultaten? / Jessica Nilsson: Nya tider – nya roller för forskningsbiblioteken / Birgitta Forsman: Krönika ”Brådska och konkurrens kan leda till både fusk och slarv” / Sanna Camitz: Avhandlingen ”Visdomständer blir man aldrig klok på” / Anders Linde-Laursen: Tema Universiteter i deres samtid / Heidi Avellan: Tema Universitetet mitt i - varje – by / Kristian Sjövik: Tema Akademiskt lärosäte eller regionalpolitiskt instrument? / Sverker Sörlin: Tema ”Alla lärosäten revolutionerar inte tillväxten” / Helena Smitt: Porträttet Gränsöverskridare i universitetsvärlden / Mats Loman: Debatt Replik till artikeln ”Taktikval slår ut språken”

Innehåll: Sanna Camitz: Ledare / Jessica Nilsson: I praktiken ”Karriärvägen efter disputationen måste göras mer attraktiv” / Lotta Solding: I praktiken Språk + praktik + karriärcoachning= nycklar till arbetsmarknaden för invandrade akademiker / Jessica Nilsson: Porträttet Kriminella karriärer i fokus för nybliven professor / Cristine Sarrimo: Krönika / Göran Melin och Enrico Deiaco: Tema Samarbeten kan inte genomdrivas uppifrån av politiker / Aage Radmann: Tema Samverkan – ett tecken i tiden? / Agneta Bladh, Lars Haikola och Johan Sterte: Tema Akademi Sydost – en ny form av samarbete mellan lärosäten / Pernilla Ståhl: Avhandlingen Skolans osynliga koder hinder för unga flyktingkvinnor / Niklas Tranaeus: Debatt! ”Det behövs en nationell strategi för att attrahera fler kvalificerade utländska studenter till Sverige”

Innehåll: Björn Ramel: Försakas män i utbildningssystemet för att minska mansdominansen på högre nivåer? / Sanna Camitz: Konsten att göra en tulipanaros / MarieLouise Samuelsson: Krönika - Beundra, förakta eller kritiskt granska? / Björn Ramel: Porträttet - När fakta om kvinnlig omskärelse strider mot etablerade sanningar / Sanna Camitz: Krönika - Universitetsstatus är en arbetsmiljöfråga / Ulf Sandström: Tema - Tvärvetenskap - ett spel med höga vinster och höga insatser / Wanda Klintberg: Tema - Därför byggde vi en flervetenskaplig högskola / Thomas Arnebrant, Anders Heyden, Per Ståhle, Gunnel Svensäter och Håkan Eriksson: Tema - Flervetenskap i praktiken: Ett forskningsprogram om biofilmer vid Malmö högskola / Sanna Camitz: Avhandlingen - Tandhygienisters arbete med patienter i ett mångkulturellt samhälle / Hans-Åke Persson: Debatt! - Europeiska nätverk viktiga för forskaren / Madeleine Rohlin, Zoltan Blum och Gunnel Svensäter: Debatt! - Naturvetenskapen angår oss alla

Syftet med detta rundabordssamtal är att utbyta erfarenheter och diskutera hur olika stöd till doktoranders lärande samverkar under forskarutbildningens gång. Vilka pedagogiska utmaningar finns i att möta doktoranderna som individer i sitt avhandlingsprojekt men också i den större kontexten bestående av forskningsmiljön, disciplinen och doktorandkollektivet?

I början av år 2008 gavs två socionomstudenter från Malmö Högskola i uppdrag att göra en utvärdering av FöräldraCentrums verksamhet i samband med deras magisteruppsats. Denna rapport är ett sammandrag, författad av Rebecka Forssell, som visar på det resultat som framkom av utvärderingen. Syftet med utvärderingen var att den ur klienternas perspektiv skall kunna visa på om behandlingarna, som skett under perioden 2005 till 2008, har gett någon effekt utifrån klientens upplevelser av den givna behandlingen hos FöräldraCentrum.

Runt om i landet rapporteras det om lyckade ungdomsprojekt och goda resultat, men få exempel ges möjlighet att leva vidare och generera effekter på längre sikt. Organisationer uttrycker en trötthet på projekt som inte leder någon vart eller projekt som genererar nya projekt, men där resultaten från tidigare satsningar lyser med sin frånvaro. Vi vill i denna rapport slå ett slag för satsningar som bygger på kunskap om faktiska problem (eller lösningar) och inte förmodade. Vi vill slå ett slag för satsningar mellan strategiska samverkansparters med aktiva ägare som redan vid starten har idéer om hur arbetet och dess resultat ska tas tillvara efter projektets slut. Vi vill också slå ett slag för att detta är extra viktigt i just frågan om ungdomsarbetslösheten. Med denna rapport har vi en ambition av att vara en del i detta arbete. Förhoppningen är att skriften kan generera diskussioner och verka som underlag vid initiering av nya satsningar, inte bara satsningar riktade till ungdomar utan projektverksamhet överlag.

The implementation of the eight Swedish ERDF programmes involves a large number of projects in which innovative and entrepreneurial environments are developed and regional attractiveness is enhanced. Many projects show good results in terms of new initiatives, new methods and new forms of collaboration between academia, business and public agencies, but also in terms of new businesses and jobs created. The projects, and the regional ERDF programmes funding the projects, are expected to be in line with the revised Lisbon Strategy, the Europe 2020 Strategy and the Swedish national strategy for regional competitiveness, entrepreneurship and employment 2007– 2013. It is therefore important to describe and analyze the projects in the Swedish ERDF programmes as little pieces of a large puzzle involving far-reaching ambitions, not least regarding prerequisites for innovation and growth. From this perspective, the impact of ongoing evaluation on strengthening the project’s abilities and efforts to create sustainable change is of great interest. The concept of ongoing evaluation was introduced for the current programming period and around 120 major projects in the Swedish ERDF programmes have made use of it. In the study on which this report is based, we conducted a systematic review of final evaluation reports from ongoing evaluations at project level in Sweden. The empirical base of the study includes half of the existing ongoing project evaluations. As a complement to the review of reports, we also conducted seven case studies in order to obtain a deeper understanding of the projects, their ability to achieve longterm effects and the role of the ongoing evaluations. The analysis was carried out by using three mechanisms for sustainable change, namely, active ownership, collaboration and developmental learning. The study has shown that ongoing evaluation is still an immature ’profession’ and the reports reveal varying degrees of quality in the performance of the evaluations. In some cases the efforts of the evaluators have contributed to important improvements in the projects, while in other cases the evaluator’s efforts can be seen as a traditional monitoring of objectives and short-term results. A learning – interactive and supportive – evaluation is important, because many projects struggle with significant problems concerning, e.g. organization, steering and efforts in relation to overall objectives. But the study has also demonstrated that many successful projects do not only exhibit expected quantitative results, but also appear to create sustainable change in line with regional, national and EU strategies. The seven case studies presented in the report illustrate how ongoing evaluation has helped to improve the projects and generate long-term effects.

På uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län har Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling och utvärdering genomfört en studie om kompetensutvecklingsbehov inom området våld mot kvinnor i närstående relationer för personal inom socialtjänsten och för jourverksamma. I studien har synpunkter från kvinno-, tjej- och brottsofferjourer samt kommunala kvinnofridsverksamheter särskilt beaktats. Studien har sedan resulterat i förslag till utbildningsinsatser som är anpassade efter och svarar mot de berörda aktörernas behov.

This paper explores, mainly through a socio-cultural perspective, the role of mid-level leadership in higher education in relation to educational development. It is argued that supporting and engaging local-level leaders, such as academic programme directors, increases the potential for development of local teaching and learning cultures. The paper describes a programme in a research-intensive university, where leaders conduct scholarly projects focused on contextualised educational development and leadership. Projects are reported in writing and peer-reviewed within the programme. In this article 25 project reports are analysed through a framework focusing on the relational and contextual aspects of leadership. Four projects are specifically elaborated to illustrate important aspects of leadership that become visible through the analysis. These aspects relate to external and internal mandates to lead, i.e. the potential actions available to leaders when navigating the need to build and maintain legitimacy in the formal organisation as well as in the group/s that they as leaders try to influence.

På uppdrag av Kultur Skåne har Malmö högskola genomfört en kartläggning av mångfaldsarbetet vid scenkonstinstitutionerna i Region Skåne. Studien har ett enomgripande mångfaldsperspektiv och har inneburit att ur ett kultursociologiskt perspektiv kartlägga arbetet med mångfald på regionens dans-, teater- och musikinstitutioner. Syftet har varit att få en överblick över hur mångfaldsarbetet ser ut vad gäller såväl organisation, rekrytering, produktion, som publikarbete. Författarna arbetar på Enheten för kompetensutveckling och utvärdering på Malmö högskola, och rapporten SJÄLVKLAR MÅNGFALD – OKLAR STRATEGI är en rapport från enhetens rapportserie Malmö högskolas utvärderingsrapporter.

Det här numret har som rubrik "Att synas." Välj bland rubriker som "Att synas som student", "Om att synas och bli sedd – en vägledares reflektioner kring studentrekrytering", "Fri tillgång till vetenskapliga artiklar - en utopi", "Högskolan ny i rollen som e-publicist", "Malmö högskola kvoterar in män på kvinnodominerade utbildningar", "Tror på kvotering trots att hon skaffat allt på egen hand", "Öppenhet och trovärdighet nyckeln till framgångsrikt informationsarbete", "Sydsvenskan vill veta mer om vad som händer på Malmö högskola", "Hur gör man en ny utbildning synlig?", "Mindre Malmö – mera världen" m.m.

Det här numret tar upp bilden och bildens betydelse. Vad bryr sig högskolor och universitet om att vi lever i en oerhört bildintensiv värld? Lärosäten som i århundraden sysslat med det talade och skrivna ordet och matematiska formler. Finns det på våra lärosäten någon vilja och utrymme för att ta till sig, använda, lära av och granska detta nya bildsamhälle? Ger bilden ett alltför stort tolkningsutrymme för att visa på vetenskapliga resultat, frågar sig en skribent? Varför finns det så mycket bilderfarenheter bland dagens gymnasieungdomar men så lite bildmedvetande, frågar sig en annan skribent? ”Från svartvit torftighet till en ocean av färgbilder” är rubriken på ett inlägg. Du får bekanta dig med begreppet visuell kultur. Varför är det fortfarande legitimt att säga att man inte kan dra ett streck? Finns det bilder som påverkat vår kollektiva identitet och förhållningssätt till historia och samtid? Du kommer mitt in i en diskussion om vad en bild säger om statsministern Göran Persson m.m

Hela detta nummer har en debatterande karaktär och har som rubrik "En högskola för alla?" Läs om att den korta romansen mellan högskolan och samhället nu är över. De många högskolorna står inför många viktiga vägval framöver. Du kan också välja och vraka bland rubriker som Återinför undervisning på vetenskaplig grund, När fler får mindre, Det är mycket som sitter i väggarna, Vad har social kompetens och bildning gemensamt?

Det här numret skulle handla om högskolan i framtiden – även om många skribenter haft svårt att sia om framtiden. I detta nummer får du bl.a. möta en som för sjutton år sedan skrev om universitetens framtid. Hur ser han idag på det han skrev då? Du får möta fyra olika personligheter som vi frågat vad de gör om tio år. Du kan läsa om engelskämnet som medborgarutbildning. Du kan läsa om hur IKT skapar nya kommunikationsmönster och därmed skapar nya sätt att förstå världen. Vi besöker en processindustri och en entreprenörskapsstiftelse m.m.

Det här numret handlar om "Högskolan som arbetsplats". Är högskolan som arbetsplats jämförbar med andra arbetsplatser? Knappast. Etnologen Billy Ehn menar t.o.m. i en bok, utgiven förra året, att det finns otidsenliga mönster inom högskolevärlden. När man på andra arbetsplatser bemödar sig om utbildning i ledarskap, jämställdhet och gruppdynamik – är detta fortfarande en blind fläck i universitetsvärlden. Du som läsare får ett utdrag ur hans bok. Du kan också välja bland rubriker som Ligger Tornhuset i Stockholm?, Visionernas arkitektur, Trångboddheten kan inte nonchaleras, Man skördar det man sår, EnSam mellan tre världar, En främmande fågel i högskolevärlden, Kritiserat småhögskolorna – nu själv där m.m.

Frågan och temat för detta nummer är om och varför det är viktigt för högskolan att vara inne i ett internationaliseringsarbete? Handlar det om nytta, prestige, är det en modern ritual eller något annat? Världen blir aldrig som förr - men har den någonsin varit det, frågar sig en skribent apropå de traumatiska händelserna i USA i höstas. Du kan också läsa om hur beslut som fattas inom den europeiska gemenskapen i högsta grad berör Malmö högskola. Du kan följa vad som hände i ett internationellt projekt i Kaliningrad där Malmö högskola i hög grad var inblandad. Du kan läsa om behovet av diskussion innan högskolan anpassar sig till ett europeiskt betygssystem. Du får följa med till en välregisserad internationell dramakonferens. Du får flera aspekter på globaliseringsrörelsen m.m. Men det finns också en skribent som frågar sig om universitetens och högskolornas internationaliseringsiver verkligen gagnar lärosätena?

Det här numret har som tema jämlikhet men numret handlar i hög grad om genus och jämställdhet. En enda artikel handlar om att invandrarminoriteters olika kulturer måste vara med och omformulera den offentliga kulturen. Som läsare kan du också välja och vraka mellan rubriker som Hasta la vista Baby, Det måste få röra om, Rödstrumpor eller gubbslem, Varför så trubbiga kategoriseringsprinciper, Är manlig omvårdnad naturlig eller inlärd, Medaljen har både en fram- och baksida m.m.

Tema för detta nummer är Kunskap och bildning. Ett tema som både gamla och nya lärosäten tampas med i vår föränderliga värld. Du får bl.a. möta vd:n för en teknologipark och en professor i idé- och lärdomshistoria och du får deras syn på bildning och vad det är för nytta med en högskola. En teaterman och en professor vid odontologen tar upp vad akademisk nivå är m.m.

Det här numret har som tema Kunskap och generation. Temat föddes därför att en student inte kände till eller kunde referera till Berlinmurens fall. Läraren stod något handfallen då han förstod att studenten och han själv delvis levde i olika världar. Lever vi med olika kunskapsreferenser beroende på vilken generation vi tillhör? Eller är det betydligt mer komplicerat än så? Varför talar vi aldrig om en vuxenkultur men om en ungdomskultur trots att det finns många och samtidiga ungdomskulturer, undrar en skribent? Skiljer sig äldre och yngre filmkritikers sätt att recensera film frågar sig en annan skribent? Hur kommer det sig att unga vuxna dröjer sig kvar i barndomslandskapet och älskar böcker som exempelvis Harry Potter medan många barn strävar efter att så snabbt som möjligt bli vuxna? Det är utgångspunkten för ett annat inlägg som också tar upp hur utbildningsvärlden bemöter dessa unga vuxna och vuxna ungdomar. Spelar åldern roll är rubriken på ett annat inlägg som kritiskt betraktar vad olika generationer kan lära av varandra i arbetslivet. Du får också möta 25-åringen som hatar datorer och 80-åringen som bestämt sig för att lära sig något om datorer.

Det här numret handlar om Malmö. Hur syns stadens erfarenheter i grundutbildning och forskning? Och vad är det som inte syns? Du får ett axplock. Men vi har också vänt på perspektiven och låtit några av företrädarna för Malmö berätta hur de ser på Malmö högskola. Vilka är förtjänsterna, samarbetsprojekten, fallgroparna och farhågorna framöver? Du kan välja bland rubriker som "Bryr sig Malmö högskola om malmöborna?", "Malmö högskola kan inte slå sig till ro", "Vad har Malmö högskola och kulturlivet ihop?", "Stans bästa dateing place", "Så konstrueras Malmös identitet", "Malmö svänger men skulle kunna svänga ännu mer" m.m.

Det här numret handlar om Miljö. Miljö ingår som ett av högskolans perspektivområden men syns miljöfrågorna i undervisningen och i det praktiska miljöarbetet? "Knappast en högskola med grön fanér" är rubriken på ett inlägg. Artikelskribenten menar att Malmö högskola idag inte vet vad man vill med perspektiven och att det inte heller finns något större allvar med det praktiska miljöarbetet. Att miljöpers- pektivet upplevs som "pålagt, frustrerande och någon annans bord" framkommer i en intervjuundersökning bland lärare på Malmö högskola i ett examensarbete gjort av en student. Du kan också välja bland rubriker som "Hur hanterar man det osynliga?", "Behövs jag som miljövetare?" "Mångfaldens analfabeter", "Inget ledningsstöd – miljöarbetets död", "Vad är miljö" m.m.

Detta nummer av Praktik och teori handlar om Människan och tekniken. Ett ofantligt område där vi försökt att hitta några olika infallsvinklar på hur människan förhåller sig till teknik och teknikutveckling. Du kan läsa en artikel av humanteknologen som menar att vi håller på att bilda ett klassamhälle där en del av befolkningen är teknologiskt kompetent medan en annan del hålls helt utanför. Du kan också läsa en humorists syn på varför teknologer och humanister har så svårt att mötas och mycket annat.

The negative-ion fragmentation of formic acid (HCOOH) is studied with negative- and positive-ion coincidence spectroscopy. We report four-body ionic fragmentation where up to three positive ions are collected in coincidence with one negative ion. We report yields for 21 three-body channels and five four-body channels. More than 80% of all negative-ion fragmentation involves production of O-, and it is dominated by complete dissociation of all molecular bonds. Negative-ion creation is most abundant at high-Rydberg resonances and just above the molecule's core-ionization potentials. The existence of four-body fragmentation channels evidences a strong charge redistribution in the molecule.

I samtalet om dagens arbetsliv har utveckling blivit ett honnörsord. Inte minst talar vi om kompetensutveckling som ett sätt för organisationer att investera i sin personal. Samtidigt talar vi om organisatoriskt lärande, men vad är det egentligen vi lär oss – är det att utföra vårt arbete på rätt sätt eller är det att utföra rätt arbete? Som ett sätt att skapa förutsättningar för utveckling ställs också ökade krav på utvärdering och mätning av de effekter som olika insatser genererar. Men hur utvärderar vi på bästa sätt ett kvalitativt inriktat arbete som kännetecknas av otydliga målsättningar, osäkerhet i fråga om arbetsmetodik och att varje handling utförs i en moralisk relation till unika individer? I denna rapport beskrivs en modell där kvalitativ utvärdering integreras med utvecklingen av det dagliga arbetet. I texten resoneras det kring hur modellen, som utgår från individuell reflektion, har utvecklats, hur den har fungerat och vilka effekter den kan tänkas generera. Rapporten vänder sig främst till personer i människobehandlande organisationer som arbetar med lärande och utveckling på arbetsplatsen. Rapporten riktar sig också till personer med ett generellt intresse för interaktiva samarbeten mellan forskning och praktik.

Malmö högskola ska som statlig myndighet följa Lagen (2012:492) om pliktexemplar av elektroniskt material, som träder i full kraft 2015. Rektor gav BIT i uppdrag 2015 “Att samordna högskolans arbete kring den nya epliktlagen.” För att utföra det uppdraget tillsatte BIT-chefen ett projekt med en projektgrupp sammansatt av representanter från arkivfunktionen, kommunikationsavdelningen och BIT.