The aim of this paper is to study, compare and analyze students’ participation in synchronous webinars, directly F2F and their use of dialogue exchange and chat communications to develop an individual and collective meaning and understanding of the course content. Another aim is what possibilities flipped/inverted mini-lectures before follow-up webinars can provide as an expanded resource. One group of 15 students had synchronous webinars and one group of 22 students had flipped mini-lectures a week before follow-up webinars. The study joins the research tradition about sociocultural theories and computer supported collaborative learning, CSCL, as well the theoretical approach, termed Computer Self-Efficacy (CSE), concerned with individuals’ media and information literacy. Important conclusions from the results of collective synchronous webinars, flipped mini-lectures and chat communications are that they are important tools for students to be able to manage their learning activities and evaluate their participations, abilities and collaborative learning through communicative exchanges of knowledge. However, there are challenges for teachers to reach mutual engagement, common interests and joint creativity, but also use the role of technology in mediating interactions.

The study investigates in what ways the combination of self-assessment and collaborative peer assessment can sup-port students’ creative- and critical abilities, as well as providing opportunities for meta-cognitive learning. The study is informed by sociocultural theories research traditions and computer supported collaborative learning, CSCL. Data were collected from 22 student teachers peer assessment processes, including peer feedback and self-assessment dur-ing two consecutive 15 credit web-based courses. The analytical framework was based on Toulmin’s argument model (1958) and Hattie and Timperley´s (2007) feedback model. The results provide a broader perspective on collaborative peer assessment processes by distinguishing, identifying and describing the meaning content in the students´ peer feedback and self-assessment, and the relationships between these. Quality of content and creativity in formulating the responses, can be linked to creativity as “higher order thinking skills”. Peer assessment processes can thus func-tion as creative exercises or as a tool to support such skills.

This paper focuses on how online course outlines can be designed to improve the impact and added value of collaborative peer activities in distance education. Data were collected from 22 student teachers’ peer feedback with self-assessments during two consecutive 15 credit web-based courses. The result shows that the quality in the collaborative peer feedback is developing between the two courses, but there is a lack of reflections in their self-assessments.

Yrkeslärarutbildningen förändrades i Sverige 2010, från att ha omfattats av 180 högskolepoäng till att innefatta 90 högskolepoäng. I den nya yrkeslärarexamen ingår en utbildningsvetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng och verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng. Malmö högskola organiserar från och med vårterminen 2012 den nya yrkeslärarutbildningen på hel- och halvfart, såväl högskoleförlagd som på distans. Syftet är att genomföra en professionsinriktad utbildning för undervisning i yrkesämnen där yrkes/ämneskunnande, yrkesdidaktik och moment inom den utbildningsvetenskapliga kärnan integreras. I yrkeslärarutbildningen ingår sex kurser på grundnivå, varav fem är niopoängskurser med verksamhetsförlagd utbildning om sex högskolepoäng. Utbildningen avslutas med ett yrkesdidaktiskt utvecklingsarbete om15 högskolepoäng. Samtliga kurser har stark koppling till yrkesutbildning och yrkesdidaktik. Under utbildningen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som yrkeslärare i den verksamhet som utbildningen avser (SFS 2010:1064). Forskningen jag arbetar med under Malmö högskolas tvååriga postdoktorprogram (2011-2013) är att utveckla högskoleutbildningars utmaningar i en föränderlig omvärld. Syftet med mina studier är att undersöka och analysera pedagogiken i distansundervisning och nätbaserat lärande med fokus på lärande och bedömning i interaktiva e-mötessystem. De huvudsakliga frågeställningarna är: • Vilka effekter (potential, påverkan, intryck) och mervärden (behållningar, förtjänster) ger kollaborativa e-seminarier för studenters lärande och utveckling på distans? • Hur kan kursuppgifter bedömas och examineras i en nätbaserad multimodal lärmiljö? Metodmässigt följer jag 20 yrkeslärarstudenter under olika e-seminarier i e-mötessystemet Adobe Connect (http://connect.sunet.se), där studenter och lärare kan kommunicera via chatt, röst och webbvideo F2F (face-to-face) för att ha genomgångar om kursuppgifter, begrepp, litteratur etc., men också diskutera, ge/få kamratrespons, samarbeta med hjälp av gemensamma anteckningar och whiteboard, visa skärm och program för andra, presentera medieproduktioner samt redovisa kursuppgifter. Samtliga e-seminarier spelas in, sparas och läggs ut i efterhand för visning online, repetition, granskning och vidare reflektion och analys. Kommunikationerna kommer dels att analyseras utifrån känslan av self-efficacy under beteckningen computer self-efficacy, CSE (Bandura, 2002), d.v.s tron på egen förmåga, påverkan, output etc. att kunna utföra distansutbildningen på ett framgångsrikt sätt. Dels används teorier om datorstött samarbetslärande, vilka studeras under beteckningen CSCL (Computer Supported Collaborative Learning) utifrån förståelsen av språk, kultur och olika aspekter av den sociala miljön, men också sammanhangets och samarbetets betydelse för lärande och utveckling (Koschmann, 1996; Stahl & Hesse, 2008).

I min forskning mellan åren 2007-2012 (Amhag & Jakobsson, 2009, Amhag, 2010, 2011, 2012, 2013) har jag intresserat mig för hur högskolestudenters skriftliga meningsutbyten och feedbackprocesser i den nätbaserade plattformen, It´s learning, understödjer ett formativt och meningsfullt lärande. Jag har närmare undersökt i vilken omfattning studenter ger och får kamratrespons på olika kursuppgifter samt på vilket sätt de ger och tar till sig andras återkoppling samt självvärderar sitt lärande. Andra frågor jag ställde var om studenterna blir mer medvetna granskare när de läser in sina egna erfarenheter och intentioner i andras arbeten? En ytterligare fråga var om kamratrespons är ett mellansteg till självvärdering?

The study focuses on strategies for how online course outlines can be designed to improve the use of collaborative peer feedback in distance education and how distance students can learn to use argumentation processes as a tool for learning. For ten weeks, 30 student teachers studied the web-based 15 credit course Teacher Assignment. Data was collected from five student groups’ asynchronous argumentation, relating to authentic cases of teacher leadership. Focus was placed on the extent to which students used own and others' texts meaning content in the discussion forum and how the content can be analysed. A close investigation of the dialogical argument patterns (N=253) in their peer feedback shows the extent to which students distinguish, identify and describe the meaning content that emerge in collaboration with other students in an online setting as an important aspect. The dialogue patterns that developed are illustrated in selected excerpts.

Detta temanummer har fokus på medierande läroprocesser, som samspel mellan elever, kunskaps- och erfarenhetsutbyte, kommunikation och handlingar, men också på vilka sätt digitala redskap och andra nätbaserade resurser kan tillämpas i en pedagogisk kontext. Idag är det lika naturligt i barns och ungomars vardag att kommunicera och ha erfarenhetsutbyte på nätet, som att samtala ansikte mot ansikte. Likaså går dagens medieteknologi mot ökad mobilitet både i skolan, högre utbildning och i samhället. Denna utveckling har utvidgat möjligheterna för såväl undervisning och lärande, som observation och dokumentation, men också delaktighet och inflytande. Gränserna mellan olika studieformer och medieanvändning suddas ut och tillämpningarna är mer oberoende av tid och plats. Istället skapas kombinationer som är flexibla och gör det möjligt att undervisa, samarbeta och lära på olika sätt både i och utanför skolan och på distans. Men vad vet vi om medieanvändning och dess betydelse för lärande? Vad vet vi om medie- och informationskunnighet?

Det jag vill belysa i detta kapitel är hur pedagogik och didaktik i nätbaserade lärmiljöer kan utvecklas med stöd av kamratrespons och självvärdering. Under det senaste decenniet har distansutbildningar och campusbundna kurser, som helt eller delvis är organiserade med hjälp av nätbaserade lärmiljöer, stadigt ökat. Distansundervisning är i dag den högskolesektor som växer snabbast. De nätbaserade arenorna i lärplattformar och andra e-mötesplatser har öppnat nya kanaler för kommunikation och erfarenhetsut-byte, vilket medför nya sätt att undervisa på och lära sig i och med. Här förväntas lärare organisera och administrera utbildningen med hjälp av va-rierade arbetssätt som motiverar och utmanar studenterna i deras lärande. Studenterna förväntas delta aktivt, samarbeta och diskutera olika kursupp-gifter och kurslitteratur. Kamratrespons och självvärdering blir då betydelse-fulla redskap under lärprocessen, eftersom lärandet både synliggörs och granskas genom feedbackprocessen. Även återkopplingen blir tillgänglig snabbare och ger fler betraktelsesätt än läraren kan ge ensam.

I studien är det fokus på kvaliteten i distansstudenters nätbaserade kamratresponser och självvärdering. Motivet är att kursuppgifter på högskolenivå, som rapporter, artiklar och projektarbeten med olika presentationer, är komplexa och kräver att studenterna är insatta i vetenskapligt skrivande, kritisk granskning, problemlösning osv. Ett annat motiv är att ge och få respons på egna/andras texter och produktioner kan bidra till att studenter blir mer medvetna granskare, eftersom de läser in sina egna erfarenheter och intentioner i dem (Dysthe et al., 2011). Definitionen av kamratrespons används som ett mått på studenters förståelse för kursuppgifterna och att främja förmågan med att ge och få återkoppling (van der Pol et al., 2008). En praktisk fördel med att använda kamratrespons är att den blir tillgänglig under lärprocessen och i mycket större mängd än läraren kan ge ensam (Topping, 1998; 2005; Dochy et al., 1999). Självvärdering syftar till att främja studenters metakognitiva förmåga genom att de reflekterar över kvaliteten på de egna kursuppgifterna och jämför sina insatser. Tillvägagångssättet kan betraktas som redskap för och en progression på studenters lärande (De Wever et al., 2006; Kostons et al., 2010). Metodmässigt samlades data in från 22 lärarstudenters kursuppgifter där det ingick kamratrespons och självärdering under två på varandra följande högskolekurser 30 hp. I den första kursen arbetade de med egna dokumenterade fall om lärarens ledarskap och roll i skolan. I den andra kursen skulle de utifrån observationer om andraspråkslärande och tvåspråkighet beskriva ett undervisningsexempel i skolan och ge egna didaktiska förslag. Efter inlämningen av kursuppgifterna skulle de gruppvis ge kamratrespons under en viss tidsperiod och därefter självvärdera med vidare reflektioner om sina egna inlägg. Som analysmetod användes Hattie och Timperleys (2007) feedbackmodell utifrån uppgiftsnivån, processnivån, metakognitiva nivån och den personliga nivån samt Toulmins argumentmodell (1958) för tolkningen av det kvalitativa meningsinnehållet. Resultaten visar att det kvalitativa meningsinnehållet i kamratresponserna utvecklas mellan de två distanskurserna, men det saknas förmåga att självvärdera de egna inläggen.

The aim of this study is to describe and analyse students’ learning activities in distance higher education program with online webinars (WEB-based semINAR) by computer, laptop or mobile app for phones and tablets directly face-to-face (F2F) with other students and teachers introduced by “flipped classroom”. The data collection consists of qualitative research interviews with students and observations of F2F webinars and parallel chat communications with problem solving, discussing theoretical concepts and literature, and engaging in various collaborative group works, as well as examinations. Theoretically, the study joins the research tradition of sociocultural theories and Computer Supported Collaborative Learning, CSCL, as well the theoretical approach of self-efficacy and Computer Self-Efficacy (CSE) concerned with individuals’ media and information literacy. Important conclusions from the results of the learning activities with flipped classroom, online synchronous webinars and chat communications are that these learning activities gives the students more learner-centered experiences and are important for them in order to continue the education and be able to be a part of the reciprocal learning processes, as well as to understand the academic way of reading and writing.

The aim of this study is to analyze mobile technologies for student centered learning in a distance higher education program with a focus on mobile online webinars (web-based seminars or conferencing) using mobile applications such as laptops, tablets or smart phones. As wearable technologies continue to grow it could very well extend to smart glasses, smart watches etc. These tools can provide teacher-recorded flipped classroom, face-to-face interactions and parallel chat communications. The data collection consists of observations of ten online face-to-face webinars with 22 students, six interviews, and two surveys. Theoretically, the study joins the research tradition of Computer-Supported Collaborative Learning with emphasis on collaboration, and Computer Self-Efficacy concerned with individuals’ media and information literacy. Important conclusions from the study demonstrated mobile interactions increased student centered learning on theoretical concepts, assisted in the ability to review information critically, and provided experiences bridging of professional teaching practices.

Among online learning factors stated in the research literature, it is argued that online activities is the strongest factor which contributes to online learning. This article illuminates mobile-assisted seamless learning activities by using laptops, tablets, or smart phones. Two conditions are compared, a) face-to-face (F2F) online webinars (web-based seminars or conferencing), b) the elements of part a, but complemented by teacher-recorded flipped classroom-videos (pre-lectures) before the F2F online webinars. Data collection consists of observations of 22 recorded F2F online webinars among 40 vocational student teachers divided into groups of 18 and 22 participants, and 12 interviews (six from each group, including both women and men). The study is theoretically within the research concept of mobile-assisted seamless learning: mediated learning anytime, anywhere, and in different contexts. The results raise some challenges and implications presented by using mobile digital devices to expand participation and motivation across different contexts for creation of ubiquitous knowledge access.

I studien är det fokus på kvaliteten i distansstudenters nätbaserade kamratresponser och självvärdering för lärande. Motivet är att kursuppgifter på högskolenivå, som rapporter, artiklar och projektarbeten med olika presentationer, är komplexa och kräver att studenterna är insatta i vetenskapligt skrivande, kritisk granskning, problemlösning osv. Ett annat motiv är att ge och få respons på egna/andras texter och produktioner kan bidra till att studenter blir mer medvetna granskare, eftersom de läser in sina egna erfarenheter och intentioner i dem. Definitionen av kamratrespons används som ett mått på studenters förståelse för kursuppgifterna och att främja förmågan med att ge och få återkoppling (van der Pol et al., 2008). En praktisk fördel med att använda kamratrespons är att den blir tillgänglig under lärprocessen och i mycket större mängd än läraren kan ge ensam (Topping, 1998; Dochy et al., 1999). Självvärdering syftar till att främja studenters metakognitiva förmåga genom att de reflekterar över kvaliteten på de egna kursuppgifterna och jämför sina insatser. Tillvägagångssättet kan betraktas som redskap för och en progression på studenters lärande (De Wever et al., 2006; Kostons et al., 2010). Metodmässigt samlades data in från 22 lärarstudenters kursuppgifter där det ingick kamratrespons och självärdering under två på varandra följande högskolekurser 30 hp. I den första kursen arbetade de med egna dokumenterade fall om lärarens ledarskap och roll i skolan. I den andra kursen skulle de utifrån observationer om andraspråkslärande och tvåspråkighet beskriva ett undervisningsexempel i skolan och ge egna didaktiska förslag. Efter inlämningen av kursuppgifterna skulle de gruppvis ge kamratrespons under en viss tidsperiod och därefter självvärdera dem med vidare reflektioner om sina egna inlägg. Som analysmetod användes Hattie och Timperleys feedbackmodell (2007) utifrån uppgiftsnivån, processnivån, metakognitiva nivån och den personliga nivån samt Toulmins argumentmodell (1958) för att kunna tolka det kvalitativa meningsinnehållet. Resultaten visar att det finns kvalitetsskillnader mellan dem.

Research topic/Aim: Research on mobile teaching and learning in higher distance education is a growing area. This media development has also expanded spaces and opportunities for mobile teaching and learning, observation and documentation, and participation and creativeness. However, it is important with empirical evidence how this teaching and learning are enhancing students’ collaboration. The present study aimed to illustrate, compare, and analyse two conditions in higher distance education with mobile-assisted seamless learning (MSL) activities via laptops, tablets, and smartphones, and what significance these factors have for students learning in a more digitalised form of higher distance education. The following questions were addressed: • What is the importance of application of digital devices for students’ collaborative learning by using mobile F2F webinars with text-based chat and teacher-recorded flipped classroom videos? • What views do students’ in using MSL activities in higher distance education? Theoretical frameworks: Theoretically, the present study brings together the research tradition of CSCL and the concept of MSL. Both theories are based on the principle that it is not possible to understand learning only from individual actions. Methodically, two concepts are used. First, Wengers (1998) definition of sociocultural theory divided into four components: 1) meaning is learning as experiences, 2) practice is learning as doing, 3) community is learning as belonging, and 4) identity is learning as becoming. Second, the concept of MSL by Kuh (1996) and the six dimensions by Wong and Looi (2011) in their design of actual learning: 1) formal and informal learning, 2) personal and social learning, 3) learning across time, 4) learning across locations, 5) ubiquitous knowledge access, and 6) physical and digital spaces. A key component of this idea is that each student is using a personal device as a mediator. Methodology/research design: Two conditions are compared, a) face-to-face (F2F) online webinars (web-based seminars or conferencing) and textual real-time chat communications, b) the elements of part a, but complemented by teacher-recorded flipped classroom-videos (pre-lectures) before the F2F online webinars. Data collection consists of observations of 22-recorded F2F online webinars among 40 vocational student teachers divided into groups of 18 and 22 participants, and 12 interviews (six from each group, including both women and men) about their views of the MSL activities, as well as two course evaluations. Expected conclusions/Findings: The results raise some challenges and implications presented by using digital devices to embrace opportunities across different contexts for collaboration and for creation of ubiquitous knowledge access in the form of online webinars and flipped recordings. In terms of e-learning the mobile technology posed challenges when the e-meeting system had a problematic mobile connection, and teachers were unfamiliar with the online system and how to support the students. In terms of m-learning through portable digital devices F2F, shows the importance of promoting students’ collaborative learning anytime and anywhere and easily switch learning contexts to another. In terms of u-learning shows the prominence of ubiquitous mobile technology supporting students’ mediated meaning and learning within course documents, flipped recordings before the F2F webinars, and the recordings of the webinars were available. Relevance for Nordic Educational Research: With further research, these terms will have the potential to become a design-based research model for MSL in higher distance education.

The purpose of this study is to investigate and analyze the pedagogy in distance education and web-based learning, with a focus on students’ participation and collaboration in interactive e-meeting system. The research questions are: • What is the impact and added value of interactive webinars at distance for students learning and development? • How can the students learning and development be supported and assessed in multimodal webinars? Methodologically have interviews with student teachers and their participation of the webinars in the e-meeting system, Adobe Connect, been investigated and analyzed. During the webinars gives the opportunity for students and teachers to communicate directly face to face through web-video and audio, as well to chat. Here they can have discussions about theoretical concepts, course literature and course assignments, but also give and receive peer feedback, collaborate with common notes and whiteboard, share screen and software with others, report project presentations and written papers. All webinars were recorded and made available online after the meeting in their web-based learning management system, It's learning, for repetition and further reflection and critical review. The point of departure for the choice of methodology is based on the concepts of computer self-efficacy, CSE (Bandura, 1997; 1982; 2002; Compeau & Higgins, 1995; Tams, 2011), in which the sense of self-efficacy, i.e. the belief in their own ability, impact, outputs to carry out distance education successfully. CSE can be concretized through three interrelated dimensions: magnitude, strength and generalizability. The student's perceptions of webinars and ability to participate and use of the meaning content of the communications during the e-meeting are identified and described. Another point of departure is based on the theories of computer supported collaborative learning, CSCL, in which our understanding of language, communication, culture and various aspects of the social context for students learning is central (e.g. Koschmann, 1996; Papastergiou, 2010; Stahl & Hesse, 2008). The result shows that there is an essential learning potential of webinars in relation to students self-efficacy, collaborative learning, participation and influence. However, there are challenges to develop further didactic strategies for multimodal webinars and prevent the preliminary technical dilemmas. References Bandura, Albert (2002). Growing primacy of human agency in adaption and change in the electronic era. European Psychologist 7(1), 2-16. Bandura, Albert (1997). Self-efficacy: the exercise of control. Basingstoke: W. H. Freeman. Bandura, Albert (1982). Self-efficacy Mechanisms in Human Agency. American Psychologist 37:122-147. Compeau, Deborah R. & Higgins, Christopher A. (1995). Computer self-efficacy: Development of measure and initial test. MIS Quarterly 19 (2), 189–211. Koschmann, Timothy (1996). Paradigm Shifts and Instructional Technology: An Introduction. Illinois: Southern Illinois University. Papastergiou, Marina (2010). Enhancing physical education and sport science students’ self-efficacy and attitudes regarding information and communication technologies through a computer literacy course. Computer & Education 54, 298–308. Stahl, Gerry & Hesse, Friedrich (2008). The many levels of CSCL. International Journal of Computer-Supported Collaborative Learning, 3(1). Tams, Stefan, Craig, Kevin, & Murphy, Richard (2011). Coping with Interruptions in Computer-Mediated Environment: the Role of Computer Self-Efficacy Retrieved 2012-03-10, from http://sais.aisnet.org/2011/TamsEtAl.pdf.

Redan när Internet blev tillgängligt i undervisningssyfte i mitten av 1990-talet lyfte Scardamalia och Bereiter (1994) fram möjligheterna med användandet av nätbaserade praktikgemenskaper (communities of practice) för att stödja studenters kunskapsutveckling. Idag, tjugo år senare har utvecklingen lett till att distansutbildning är den högskolesektor som växer snabbast, både nationellt och internationellt i jämföresle med andra högskoleutbildningar (ICDE, 2009; SCB, 2012; Universitetskanslerämbetet, 2013). Men vad vet vi om modern distansundervisning? Vad visar den pedagogiska forskningen om datorstött lärande?

Syftet med denna pågående studie är att undersöka hur och på vilket sätt två grupper av stu-denter i yrkeslärarutbildningen 90 högskolepoäng upplever lärandet, individuellt som kollek-tivt, att mötas ansikte mot ansikte (F2F) i nätbaserade webinarier (WEB-baserade semI-NARier) och parallellt kunna kommunicera via chatten. Ena gruppen har inför webinarierna haft tillgång till ”flipped”-miniföreläsningar. Följande frågeställningar söker jag svar på: • Hur använder studenterna de synkrona webinarierna, ”flipped” miniföreläsningarna och chattkommunikationerna som en utökad resurs för lärande och utveckling? • Vilka möjligheter kan webinarier ge med fokus på studenters samarbetslärande och kommunikativa kunskapsutbyten? Datainsamlingen omfattar i grupp 1 av åtta webinarier (10,5 tim) under två 9hp-kurser vt-12 och ht-12. Efter kurserna har studien kompletterats av intervjuer med sex studenter (ca 25-30 min/intervju). I grupp 2 består datainsamlingen under en 9hp-kurs vt-13 av tre ”flipped”-miniföreläsningar (20-25 min/gång), fyra webinarier (4,5 tim) samt en kursvärdering (svarsal-ternativ 6-gradig skala: 1. stämmer inte alls – 6. stämmer precis och två öppna frågor). Inter-vjuer kommer att genomföras under september ht-13. Teoretiskt är denna studie baserad på sociokulturella teorier, där vår förståelse av språk, kommunikation, kultur/bildning och olika aspekter av det sociala/kollektiva samanhanget för studenters lärande och utveckling är centralt (Vygotsky, 1978; 1988; Wegerif, 2007; Wertsch, 1991; 1998; 2007) och åskådliggörs genom Wengers (1998, 2004, s. 5) fyra komponenter: mening, praktik, gemenskap och identitet, som ett sätt att tala om vårt lärande. Likaså används teorin om computer self-efficacy (CSE), som rör individers medie- och informationskunnighet (Bandura, 1979; 1982; 2002; Chang & Tung, 2008; Papastergiou, 2010; Player-Koro, 2012). Dvs. tro på egen förmåga, påverkan, output etc. att kunna delta i webinarierna och använda ”flipped”-miniföreläsningar samt chattkommunikationerna på ett lärorikt sätt. Tre inbördes dimensioner studeras: magnitud/omfattning, styrka och generaliserbarhet (Compeau & Hig-gins, 1995). Resultaten hittills från studie 1 av åtta webinarier, chattkommunikationer och sex intervjuer visar att webinarierna bidrar till utveckling av olika förmågor (mening), olika hand-lingsperspektiv (praktik), att uppleva deltagandet som en resurs (gemenskap) och att samtals-utbytet bidrar till lärande (identitet). Resultaten hittills från studie 2 utifrån kursvärderingen om tre ”flipped”-miniföreläsningar och tre webinarier visar att majoriteten av studenterna an-ser att det stämmer/stämmer precis att främst ”flipped”-miniföreläsningarna (87 %) och därefter webinarierna (73 %) har bidragit till deras lärande, i jämförelse med campusföreläs-ningarna vid kursstart (67 %).

En viktig uppgift för tidskriften Pedagogisk Forskning i Sverige är att fungera som samlingsplats för att definiera och utveckla pedagogikämnet betraktat som vetenskaplig disciplin. Allt sedan Durkheim (1922/1965) – som ursprungligen själv var professor i pedagogik innan han bytte ämnesidentitet till sociologi och ifrågasatte om pedagogik kan sägas utgöra en självständig vetenskaplig disciplin – har frågan om pedagogikens vetenskapliga status förblivit omstridd och oavklarad. Det visar sig dock då vi jämför med andra vetenskapliga discipliner att dessa långt ifrån är så enhetliga som vi vanligen förknippar med en vetenskaplig disciplin.

I ett tidigare nummer av Pedagogisk Forsknings i Sverige (vol 20, nr 3-4, 2005) om temat “Högre Utbildning och professionell verksamhet” pekar redaktörerna Sven Persson och Anders Olsson på en rad nya tendenser inom forskningen om professioner och professionalitet. Den viktigaste utmaningen är den personliga kunskapsaspekten. Även om det otvivelaktigt är så att professioner är makrosociologiska och därvid också kollektiva och strukturella fenomen – som existerar utanför och är oavhängiga den enskilde individen, både historiskt och nationellt – krävs en lång erfarenhet och oftast någon form av högre utbildning för att kunna inträda i rollen som professionell yrkesutövare.

In a family where a child with complex communication needs is born alter the life situation for the family and the family often become coordinator of the contacts and efforts by various actors. The professionals in rehabilitation become one of those contacts and cooperation partners who offer child and family interventions. The starting point is the WHO's classification, ICF. The completed study is about perceptions of the concepts activity, participation and context according to WHO´s classification, the possibility of interaction and influence, and formed rehabilitation plans. Focus interviews and text analyses of rehabilitation plans have been the methods used in this study. Data has been encoded in accordance to ICF´s components and domains. Result shows both similarities and differences in parents' and professionals' understanding of ICF´s concepts and interaction and influence in the rehabilitation process. There is a dilemma, between rehabilitation as a volunteer effort and the families own activity, which has been visible. The professionals' efforts are not obviously compatible with the family's living conditions and expressed needs. ICF´s concepts is well known to those working in rehabilitation on the one hand, but is not fully anchored. For parents, on the other hand, ICF's conceptual apparatus is not something familiar, but the concepts are given content, although formulated in other terms. Analysed rehabilitation plans can be related to physical functions and structures and the concepts activity, participation and environment. Formulated goals and accompanying efforts are not automatically linked to each other. The majority of parents expresses satisfaction with rehabilitation efforts but also formulates proposals for improvement. The professionals remarked that there is a dilemma between professional and family spoken or unspoken needs. By combining ICF's framework with Bronfenbrenner’s developing ecological model, processes, organizations and cultural codes, families' expectations and the child's abilities and needs are captured and described.

I konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2008/09:8) fastslås att personer med funktionsnedsättning ges nödvändigt stöd inom det allmänna utbildningssystemet för att underlätta deras ändamålsenliga utbildning. Även i Malmö högskolas policy dokument (2016-2018) inkluderas ett förhållningssätt som ska byggas på mångfald. I studenters rättigheter och skyldigheter (Mah, 2011) eftersträvas en arbetsmiljö som stödjer studenters lärande och främjar deras fysiska och psykiska hälsa. I studenthälsans undersökning ”Hur mår våra studenter” (Mah, 2015) pekar resultaten på att en eller flera funktionsnedsättningar skulle kunna vara en riskfaktor i vissa avseenden. Vidare att funktionsnedsättning minskar sannolikheten för att uppleva sig klara av sina studier och ökar sannolikheten för att uppleva sig trakasserad och diskriminerad. Larsdotter Frid och Krantz (2012) visar att det är problematiskt att tillgängliggöra den konkreta undervisningssituationen för studenter med funktionsnedsättning. Syfte: Med detta som bakgrund finns det ett behov av att kartlägga och identifiera universitetsutbildares upplevda och uttryckta behov av kompetens avseende t.ex pedagogiska anpassningar av studenters studiesituation. Metod: En webenkät skickades ut till 2 fakulteter vid ett lärosäte (A) och en vid en fakultet vid ett annat lärosäte (B). Totalt svarade 131 (svarsfrekvens). Pågående analyser kvalitativa såväl som kvantitativa (SPSS). Resultat: Det finns tendenser som uppvisar en skillnad i upplevd kompetens mellan lärosäten där en större andel anställda vid lärosäte B uppger både högre och lägre kompetens jämfört med anställda vid lärosäte A. Anställda vid lärosäte A tenderar att uppge ett större kompetensutvecklingsbehov när det gäller studenter i behov av anpassningar av studiesituationen. När den egna kompetensen skattas högt tenderar behovet av kompetensutveckling också skattas högt (73%) bland anställda vid lärosäte A medan anställda vid lärosäte B skattar lågt kompetensutvecklingsbehov (39 %). Anställda vid båda lärosätena uppger god kännedom om styrdokumenten. När det gäller kompetens om olika funktionsnedsättningar skattar anställda vid lärosäte B högre kompetens än anställda vid lärosäte A oavsett funktionsnedsättning. Störst skillnader ses i kompetens gällande neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt hörsel-, och synnedsättningar. Diskussion/implikationer: Tolkning av materialet pågår.

The aim of this paper is to discuss challenges for staff in Higher Education encountering students in disabling conditions. The study takes a point of departure in a series of workshops designed to strengthen the competence among staff at Malmö University to develop inclusive learning environments in their field of responsibility. The research questions concern the participants’ understanding of what constitutes an inclusive learning environment and their preparedness for acting in line with rights for people with disabilities to an education free from discrimination. Content analysis from field notes taken in dialogues with the participants showed that barriers exist e.g. due to procedures in order to get a statement qualifying to support as well as not having a statement meaning that the student becomes carrier of her/his own problems, responsible for telling each staff member about the disabling conditions and needs. Tension appeared in the analysis between giving support to the individual student and a proactive problem solving in a flexible learning environment to the benefit of all students. Principles of equal access and widened participation are not easily applied leading to the conclusions that further efforts need to be made to disseminate existing knowledge in the field and moreover to identify knowledge gaps by involving students, coordinators of support and other staff in different survey studies. The framework for the coming studies is anchored in theory and practice developed in Universal Design for Learning focusing staff development and students’ sense of belonging when facing disabling conditions in higher education.

The aim of this research is to analyze teachers’ and paraprofessionals’ work and reflections on assessments for learning in a Swedish compulsory special school. Research has shown that assessment for Learning is a powerful tool to improve student achievement. The theoretical perspectives discuss concepts such as situated learning and collaboration. The research adopted a participatory design; the researchers followed four teams, totally 20 teachers and paraprofessionals’ work through video observation, discussions, feedback and lectures on assessment. The teams documented classroom teaching and assessment of students' abilities in different subject. The data in this study are based on teams’ written texts. The texts are analyzed using a qualitative content analysis and contribute to research on formative assessment by including teachers as well as paraprofessionals. Results show, that professions have developed their educational philosophy and their ability to give children feedback, which will help their learning. The results also highlight the discussion between learning and caring, regarding the duties of teachers and paraprofessionals. A challenge for the teams is to unite the children’s care needs with the curriculum knowledge requirements and ensure them to learn within a holistic perspective. Teaching and assessing students with extensive learning difficulties and in need of alternative communication is another challenge for the teams as well as awareness that change processes take time.

This article draft draws on an ongoing project in a school in Malmö. The project is a collaboration between Daniel Östlund, Ph D., and senior lecturer at Kristianstad University and Lotta Anderson, Ph D. and senior lecturer at Malmö University. The plan is for us to write the article together during the fall/winter. The project started in April 2014 and we are finishing the project in December 2015. We have been working with the teachers and paraprofessionals to develop their teaching and formative assessment skills over two semesters (fall 2014 and spring 2015). This fall we are evaluating the project together with the participants and they are also going to write articles about their work in the project, which will become an anthology. Overall Abstract This study reports on a research and development project in a Swedish primary school with seven self-contained classes for pupils with developmental disabilities alongside 6 additional classes of students without disabilities. In recent decades there has been movement towards more collaborative ways to develop pedagogical practice in Swedish schools and this project draws on collaboration between the special teachers and paraprofessionals in this school and, the municipality and researchers from two universities (Kristianstad university and Malmö University). The aim of the project was to contribute to the teachers’ and the paraprofessionals’ professional development in the field of assessment for learning (AfL) with the goal of improving students’ achievements. Research by Black & Wiliam (1998) and Hattie (2008) has shown that assessment for learning (AfL)/formative assessment is a powerful tool for improving students’ achievements, but there is not much research conducted with regard to students with developmental disabilities. This research and development project can hopefully contribute new knowledge to this field. The data include observations, interviews, group discussions and documents produced in the project and were collected in a Swedish primary school over a period of 12 months. Analytically, the paper is inspired by Biestas (2010) ideas of education and the model in which Biesta refers to three functions of education: (1) qualification, which involves providing participants with knowledge, (2) socialization, which is concerned with integrating individuals into existing social, cultural and political orders through the transmission of norms and values; and (3) subjectivation, which concerns the process of individuation, or becoming a free agents of action, responsibility and independence. Preliminary results indicate that both teachers and paraprofessionals have developed their educational philosophy and have developed the ability to give students feedback that helps them to improve their learning. From a student perspective, because of the professionals' changed ways of giving feedback and informing the students about their achievements, the students have become more engaged and involved in their own learning and have become more aware of the educational goals they are working towards and the strategies for “how to get there”. The project has also been using peer feedback developed with the support of the use of Ipads and smartboards as tools to give the student opportunities to reflect on their own and their peers' learning by watching videotaped lessons.

I den här artikeln tar vi utgångspunkt i en omfattande kartläggning av de myndigheter som vi menar har som huvuduppgift att påverka marknader. Vi är intresserade av vad dessa myndigheter gör till vardags, inom ramen för den mer övergripande marknadsregleringen i form av konkurrenslagar, avtalslagar, konsumentköplagar och så vidare. Det ska sägas att vi inte har synat den påverkan som myndigheter har på marknader genom att själva vara (ibland dominerande) säljare eller köpare på olika marknader. Vidare intresserar vi oss endast för myndigheter vars verksamhet på ett mer direkt sätt riktas mot marknader. För varje myndighet har vi ställt tio marknadsrelaterade frågor. Svaren har vi funnit i offentligt material – som myndigheternas instruktioner, regleringsbrev, årsredovisningar, rapporter och webbsidor. Det sammanställda materialet omfattar över 300 sidor. Nedan analyserar vi svaren på några av våra mer centrala frågor.

Forskningsprogrammet ”Att organisera marknader” har drivits vid Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (Score) och finansierats av Riksbankens Jubileumsfond. I denna bok redovisar vi några resultat från programmet. Boken bygger på ett stort antal böcker och artiklar vilka anges i slutet av boken. En fullständig förteckning av alla de publikationer som programmet hittills gett upphov till finns att tillgå på rj.se. Denna bok har flera författare förutom undertecknad: Susanna Alexius, Catrin Andersson, Patrik Aspers, Christina Garsten, Magnus Erlandsson, Kristoffer Strandqvist, Göran Sundström och Kristina Tamm Hallström. Samtliga är verksamma som forskare vid Score.

Allt fler elever lämnar grundskolan utan att ha nått de kunskapsmål som krävs för att bli antagna till ett nationellt program på gymnasieskolan. Ett alternativ som i dessa sammanhang erbjudits elever är det individuella programmet, numera de fem introduktionsprogrammen. Syftet med uppsatsen är att bidra med kunskap om elevers upplevelser av tiden på högstadiet, året på det individuella programmet och under tiden på nationellt program på gymnasieskolan. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt utgörs av olika specialpedagogiska perspektiv och med ett intresse för hur elever i behov av särskilt stöd kan förstås. Tidigare forskning ger en bild av det individuella programmet som en verksamhet avskild från resten av gymnasieskolan. Vidare visar tidigare forskning att goda relationer mellan elever och lärare på det individuella programmet har stor betydelse för elevers förutsättningar för antagning till ett nationellt program. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten är konstruktionistisk och i föreliggande studie har data konstruerats genom livsberättelser. Tio elever har deltagit i vardera två samtal för att berätta om sina skolerfarenheter. Eleverna har det gemensamt att de efter avslutad grundskola studerat ett år på individuellt program och därefter antagits till ett nationellt program på gymnasieskolan. Fokus i analysen har både riktats mot att förstå elevernas erfarenheter av sin skoltid och mot att förstå hur skolor hanterar elevers olikheter. Resultaten kan sägas ge en förståelse för att livet i skolan, framför allt under högstadietiden, för elever i behov av särskilt stöd är präglat av utsatthet. Studiens resultat ger en bild av det individuella programmet som en utbildning där kvaliteter som delaktighet, tillhörighet och gemenskap samt skapande av meningsfulla relationer framträder. Till skillnad från grundskolan synes det individuella programmet ge eleverna i studien möjlighet att nå kunskapsmålen för att antas till nationellt program vid gymnasieskolan.

This thesis concerns students’ engagement with school. In Sweden there are as many as 17,5 % of the students, who after year nine do not get the grades in order to be admitted to the national program at the upper secondary school. In this thesis, Students’ experiences are focused in order to understand engagement with school. The study is grounded in a socio cultural perspective on learning where learning is considered to originate from social actions, as well as theoretical perspectives on engagement. In the thesis learning is seen as development not as a process within the child but rather as development that takes place when the child participates in practices within their cultural community and in relations with others. Learning is looked upon as a perspective where the context of our lived experience of participation in the world is important. Learning should be seen as social participation. This kind of participation does not only shape what we do but also who we are and who we can become. In this thesis the concept of engagement is considered as both the wanting to do something, and what the student actual do, the agency of the student. An exploratory sequential mixed method has been used in the data collection, mainly with a student perspective. This means that both quantitative and qualitative methods of collecting and analyzing data has been used to be able to answer the research questions. The overall aim of the thesis is to contribute with knowledge about students’ engagement in school by identifying aspects that influence the engagement. The thesis consists of three different studies. One quantitative study, where 1298 student participated in a survey concerning student engagement with school, which was followed by two qualitative studies, where the descriptive analysis was broadened with interviews, one with students and teachers in two different classes and one with students from eight different schools. Apart from that, students have written reflections on how they experience their learning environments in school. The discussion concerns whether students in year seven are engaged with their school, both according to the psychological and according to the cognitive engagement. The discussion also concerns what aspects of engagement students and their teachers in two highly engaged classes have experienced. In the study students with different socioeconomically and cultural backgrounds take part. The concepts of students’ participation and influence in their schoolwork is also discussed.

The aim of this article is to offer some reflections on the relationship between meanings of equity at the national level and those working with these questions in local schools. We argue that meanings of equity at the national level are in strong contrast to the range complexity identified in local schools. The article draws from case study research, and the empirical data were gathered in seven schools, ranging from preschools to upper secondary schools. Our focus is on how issues of equity are interpreted and what challenges the schools face in relation to this. Our intention is to gain insights into processes where values of equity are negotiated, renegotiated and reshaped in daily contexts in schools. Our results convey a complex picture with a wide variation in how school staff interpret and work with fundamental values. This variation appears both within and between schools. An analysis of the variations resulted in three overarching themes: values as taken for granted, values as formalized and values as a pedagogical flow. These three themes are not exclusive or limited; instead, they should be seen as intertwined.

Abstract Summary: A workshop aiming to share experiences made concerning the idea of the Flipped Classroom as well as ICT and Learning within higher education, and in relation to the Scholarship of Teaching and Learning. Participants will be given an insight to the authors’ experiences of facilitating student active learning in an introductory course to SOTL and the scholarly and didactic considerations behind it. Abstract text: Content We aim to share experiences made concerning the idea of the flipped classroom and ICT and learning as a valuable way of working within higher education and in relation to the scholarship of teaching and learning. Based on experiences made during the course "Akademiskt lärarskap", 5 credits, the authors aim to recreate a typical (one day) course session with a focus on student active learning, the idea of the "flipped classroom" and mediating learning. Scholarly basis A scholarly point of departure in our course and the workshop, draws on the idea of the “flipped classroom” where research indicates that podcasts used in the ”flipped classroom way” can be an effective way of personalising the learning experience in especially on-line courses (cf. Bolliger et al, 2010; Spies, 2011). The characteristics of podcasting increase the impression of permanent contact between students and teachers and allows for a diverse range of student skills and learning methods. Even if podcasting can be a powerful tool it should serve as a complement to the traditional resources on a course (Fernandez et al, 2009). To conclude, when podcasts are presented to students, they tend to use them as a means towards better understanding (Mc Garr, 2009) Another scholarly basis is the theoretical concept “Designs for learning” that highlights the material and temporal conditions for learning as in for example learning resources, buildings, classrooms and curriculum. However, there can also be a focus on designs in learning – highlighting the whole learning process of an individual, as a learner designs his or her way, choosing apt resources to transform her understanding into new representations. In this theoretical context communication and representation are seen as a social process of sign-making. The perspective also stresses participants’ creation and production (Selander & Kress, 2010). The design oriented perspective can be used as a tool for understanding learning, recognition of learning and the conditions for learning in higher education today (Leijon & Lindstrand, 2012). Closely connected to the design oriented perspective is the idea that working with media increases motivation, encouraging both activity and cooperation in a learning situation. Working with different media forms such as sound and moving images allow participants to avail themselves of a variety of types of texts, with different affordances, and to use them as resources in a learning process (cf. Leijon, 2010). Session outline Participants will be given an insight to the authors’ experiences of student active learning in the course “Akademiskt lärarskap” through a podcast presenting the course structure and the scholarly and didactic considerations behind it. The pod gives the group a common ground for a brain-storm aiming to a) produce further questions and b) gather experiences regarding the subject of student centered teaching and learning activities. By basis of interest the participants will be divided into smaller constellations which will then be given the task of mediating their questions and/or experiences through the production of analogue or digital posters. The posters will be presented within the workshop session and a brief discussion on the process and session topic will round off the workshop. - Pod/introduction - 10 minutes - Brain-storm - 20 - Group work - 20 - Mediating questions and/or experiences - 20 - Presentation - 10 - Final discussion - 10 Expected outcomes Participants partaking in the workshop will be expected to: • Reflect upon the benefits and consequences of student active teaching and learning activities. • Gain hands-on experience of a “Flipped classroom” process in a higher education setting. Discuss the podcast and the idea of mediating knowledge as resource for learning.

This poster presentation, represented as a saga, shares the results from a one year pilot project at a Swedish University. The aspiration for the ”Grounded Scholar” project was to create a space for teaching staff (adjuncts) without a PhD to enhance their scholarship capacity. The programme – a combination of workshops and mentoring – was based on a negotiated curriculum model and has so far resulted in six national and international conference presentations, two articles and one book chapter based on the adjuncts scholarly work, with special focus student diversity. The collaborative design of the program seems to be pivotal to the success. Furthermore, the adjuncts have developed their selfefficacy in terms of working in a scholarly way. The project has also opened a door to the international community of scholarship and teaching and learning. Still, the challenge of establishing a scholarly discourse at the university – a matter of both culture and structure – remains.

Research aims: Joint attention and social interaction are important prerequisites for language development. Reciprocal turn-taking in dialogues fosters and challenges language development. The aim of this study was to highlight the process of inviting young children to participate in dialogues. Relationship to previous research works In an earlier study we focussed on interactional style in conversation. In this study we explore professional elicitation strategies and scaffolding in early communication. Theoretical and conceptual framework The theoretical framework relies on the assumption that children develop language by participating in social interaction as active conversationalists (Holquist, 1990; Vygotsky, 1978). Paradigm, methodology and methods Dialogues between 7 speech therapists and 11 children representing an early stage of language development were recorded and transcribed. The elicitation strategies of the speech therapists that preceded the most elaborated utterances from the children (mean length of utterance plus 2) were analyzed with respect to interactional style. Ethical Considerations All the participants had approved to participate in this study. Main finding or discussion The main findings reflect three succeeding types of elicitation strategies. During the first phase the speech therapist is eager to follow the child’s focus of interest in order to co-construct a common ground. The second phase is characterized by emerging mutuality, in which turn-takings and sharing of experiences are expected and encouraged. During the third phase the child is given less active scaffolding but positive feedback and challenge in order to grow as an independent conversationalist. Implications, practice or policy In order to be able to support, scaffold and challenge children’s language development it is important to know about how to invite, support and challenge children to participate actively in conversations.

Projektet riktar sig till studenter som vidareutbildar sig tillspecialpedagog eller speciallärare, dvs. båda de specialpedagogiska programmen vid Institutionen för skolutvecklingen och ledarskap vid Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö högskola. Dessa utbildningar är påbyggnads- eller vidareutbildningar efter lärar-, förskollärar- eller fritidspedagogexamen och förutsätter minst tre års arbetslivserfarenhet som lärare/förskollärare/fritidspedagog. Det innebär att dessa studenter när de kommer till oss på Malmö högskola redan har både en grundutbildning och ett stort pedagogiskt erfarenhetskapital, från olika skol- och undervisningsformer, som kan tjäna som utgångspunkt för problematisering, fördjupning och vetenskaplig belysning.

This study investigates interaction in dialogues between children with language impairment (LI) and peers of different ages and at two different times, taking into account the language skills of the children with LI. The hypotheses tested were that dialogues between more mature children are more coherent and that the degree of language problems of the child with LI is not directly associated with characteristics of the dialogues. Nine children with LI (aged 3;9–5;0 at time I) were recorded with an age-similar and a language-similar peer on two occasions with a one-year interval. The analysis focused on responsiveness and assertiveness in the dialogues as wholes. Dialogues between older children were more coherent and mutual influence within the dialogues was significant at both times. The children with LI tended to be more assertive with the younger peer. The language skills of the children with LI only partly explained the characteristics of the dialogues. Intervention for children with LI should focus on enhancing their opportunities to interact with peers of different ages.

I den här boken identifieras ett antal grundläggande förutsättningar hos det lilla barnet för att utvecklas till - och förbli - en lärande människa. Med bidrag från modern barndomspsykologi, barspråksforskning och neuropsykologi presenteras det betydelsefulla samspelet mellan omsorg, fostran och lärande i förskolan på ett nytt sätt. Genom att introducera begreppet kärnämne i förskolan understryks vikten av ett synsätt som förenar barns känslomässiga, sociala och kognitiva utveckling. Det är till exempel att lära sig förstå sammanhang, kunna orientera sig, hålla kvar uppmärksamheten, komma ihåg, vara tillsammans, förstå och göra sig förstådd samt att föreställa sig andras perspektiv och att lösa problem.

The purpose of this study was to examine special education policy and practice from the perspective of school district administrators in Norway and Sweden. Administrators from 266 Norwegian and 262 Swedish municipalities completed a survey concerning: (a) reasons children need special education, (b) common and desired organizational solutions, and (c) the influence of policy on practice. Despite a number of clear differences, findings suggest that Swedish and Norwegian administrators share similar attitudes regarding the provision of special education support. It appears that in both countries inclusive practices are seen as the ideal, yet, Norwegian administrators appear to have a stronger preference for categorical or segregated solutions. However, this finding must be viewed in light of current practices in each country. In particular, we take into consideration data indicating that 17% of Swedish students receive special educational support, as compared to approximately 6% in Norway.

In this article, the mathematics needed for citizenship is discussed in relation to the Swedish curriculum. The article considers two approaches for discussing mathematics as demanded by, or developed within, a society: mathematical literacy and ethnomathematics. These approaches provide an alternative un-derstanding for school mathematics in relation to citizenship. In reconsidering the expectations upon the future citizen produced from implementing the cur-riculum, an argument is made for the curriculum to include elements from critical and socially responsible mathematics education, which include ele-ments of ethnomathematics and mathematical literacy. Such reconsideration is necessary because the transfer of mathematics from school to the outside world is not a straightforward matter. Therefore, it is essential that more focus is directed at citizens in the curriculum, and the transitions they undertake during their trajectories in life, to and from school.

Vad är kvalitet i högre utbildning? Och hur bör kvalitet i högre utbildning utvärderas? Redan när vi ställer frågorna på detta sätt har vi möjligen accepterat ett par premisser; att högre utbildning har ett syfte – ett mål, en egenskap, en kvalitet! – och att utbildningens närhet till detta syfte kan mätas. Dessa premisser kan förstås diskuteras. Liksom varför och med vilka konsekvenser kvalitetsbegreppet fått utrymme i politisk styrning av svensk högre utbildning. Och genom att göra utbildning till föremål för utvärdering och jämförelser, har vi inte då slagit in på en väg som slutar i likriktning och insnävad akademisk frihet? Men även om sådana diskussioner läggs åt sidan, om vi kan antas vara överens om att högre utbildning finns till för ett visst syfte, och att utbildningens resultat i relation till detta övergripande syfte kan fångas, kan vi ha vitt skilda åsikter om vilket detta syfte ska vara och hur vi bäst bedömer måluppfyllelsen. Här viks mest utrymme åt det senare: om hur kvalitet i högre utbildning utvärderas. I texten görs några korta nedslag i några andra länders sätt att utvärdera högre utbildning, men framför allt diskuteras det nuvarande svenska kvalitetsvärderingsystemets egenskaper och effekter.