This special issue has grown out of an ongoing Nordic collaborative research project (Nordcorp) using Scandinavian women’s football as a strategically selected extreme case (of organizational development) to study a Nordic sport model in transition. The common point of interest for the project group, which overlaps with the editors and authors in this issue of Soccer and Society, is a fascination with the current development of Scandinavian women’s football that stands out as an intriguing subject for bothsports research and the social sciences.

Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse för hur pedagoger tolkar och utvecklar arbetet kring begreppet hållbar utveckling utifrån den kunskap de besitter. Teorier om kunskap och hållbar utveckling samt begreppet handlingskompetens är centrala delar i föreliggande studie. Studien utgår från en kvalitativ metod och är grundad på semistrukturerade intervjuer med sammanlagt sex pedagoger från två förskolor i södra Sverige. Studien utgår från två forskningsfrågor: (1) hur förhåller sig pedagoger till begreppet hållbar utveckling ur ett lärandeperspektiv samt (2) om normer och värderingar synliggörs, hur speglas dessa i pedagogernas arbete med kunskapsbildning för hållbar utveckling. Resultatet av studien visar att pedagogers uppfattningar av begreppet hållbar utveckling riktar sig åt de tre dimensionerna ekologisk, ekonomisk och social. Pedagogernas kunskapsbildning grundar sig i fortbildningen Grön flagg eller pedagogernas eget intresse. Främst sker lärandet för hållbar utveckling utifrån ämnen som kan göras konkreta för barnen, till exempel källsortering och skräpplockning. Pedagogerna beskriver situationer där barnens handlingskompetens speglas. Pedagogerna anser att de verkar som förebilder för barnen. Det är främst den normerande undervisningsformen som synliggörs i pedagogernas beskrivningar av arbetet för lärandet av hållbar utveckling. Den styrs av attityder och värderingar som är grunden för om de agerar för hållbar utveckling.

Globala utfodringar i en nordisk kontekst – utvikling av studentcentrert pedagogikk i SPICA-nettverket En bærebjølke i SPICA-nettverket er utviklingen og gjennomføringen av et fellesnordisk kurs (5ECTS) med studenter og forelesere fra Grønland, Island, Færøyene, Norge, Sverige, Danmark og Finland. Kurset brukar innovative metoder basert på flipped classroom, place-based learning og challenge-based learning. Kurset består av envirtuell del med bruk av flipped classroom og nettkonferenser, et intensivkurs på en uge og etterarbeid i form av en individuell reflekterande texst. I mars 2016 er intensivkurset i Island. Under NU-konferensen ønskar vi å presentere og diskutera det pedagogiske utviklingsarbeidet i SPICA nettverket. Hovedmålsettingen med intensivkurset er å styrke lærerstudenternes kompetense i det profesjonsrettede arbeidet med dialog, tolerence, handlingskompetense og aktivt medborgerskap i skolen for slik å legge til rette for et bærekraftig og fredelig samfunn i tråd med skolens samfunnsmandat. Nettverket fokuserer på følles nordiske løsninger på lokale, regionale og globale ineressekonflikter og utfodringer, og nyanser mellom ulike problemløsningsstrategier. Nettverkets pedagogikk skal bygge et stilas for studentenes læring og samtidig gi kompetense i bruk av pedagogiske metoder. I forkant av intensivkurset spiller lærerne i nettverket inn korte filmer tilpasset kurset som studentene ser asynkront før synkrone nettdisusjoner i grupper på 4-5 studenter gjennomføres. Dette er i tråd med metoden flippes classroom. Filmene er knyttet opp mot utfordringer og muligheter i en islandsk kontext sett i sammanheng med overordnete tematiske og teoretiske perspektiver for kurset. Dette er i tråd med metoden place-basedlearning. Arbeidet er samtidigt relevante både i en lokal, regional og global kontext. I nettdiskusjoner med bakgrunn i filmene og egen forkunnskap arbeider studentgrupper med deltakere fra ulike land og institusjoner, seg fram mot en utfordring de vill jobbe med under intensivkurset. Det vi væra en islandk student i hvar gruppe. Utfordringen gruppen velger skal være knyttet opp mot målsetninger for kurset og sees i sammenheng med undervisning i skolen. Dette er slik i tråd med challenge-based learning. Studenten blir også bevisstgjort egne meninger og holdninger i møte aktuelle utfodringer. Studentene lærer å anvende vitenskapelig teori, terminologi og forklaringstyper i en nordisk arbeidsgruppe. SPICA-nettverket finansieras av Nordiska ministerråd og involverar følgende institusjoner: Grønlands Universitet (Illinniarfissuaq), Háskóli Islands, Fróöskaparsetur, Føroya, Malmö högskola, Oulun yliopisto, University College Lillebælt og Høgskolen i Størtøst Norge.

Syftet med denna undersökning är att utveckla en metod för lärare och elever att inom fysikundervisning använda modern teknik som ett undervisningsverktyg vid formativ och summativ bedömning. Den metod som utvecklas baseras på film där filmade redovisningar utgör underlag för kunskapsbedömning. Elever i årskurs 6 och 8 genomför laborationer i fysik inom kunskapsområdena mekanik och ellära. Redovisningsfilmerna innehåller de slutsatser eleverna gör kring de begrepp och fenomen som de behandlar i laborationerna. Totalt deltar tio stycken elevgrupper om två till tre personer i undersökningen. Två områden undersöks i detta arbete. Det första området fokuserar hur elever väljer att kommunicera sina fysikkunskaper i redovisningsfilmer, hur de använder teckenskapande aktiviteter när de presenterar sina resultat i en film som utgör en representation av den kunskap eleverna förmedlar. Teckenskapande aktiviteter är de olika aktiviteter som människan använder för att interagera med sin omvärld (Selander& Kress 2010). Elevernas redovisningsfilmer är deras kunskapsrepresentationer och teckenaktiviteterna i filmerna benämns bild, fysisk och verbal aktivitet. Den teckenskapande aktiviteten bild kopplas till användandet av bilder samt hur kameran används under redovisningen. Fysisk teckenskapande aktivitet utgörs av elevernas användande av sig själva i form av gester, deras användande av laborationsutrustning och andra fysiska hjälpmedel för att kommunicera sina resultat. Den verbala teckenskapande aktiviteten består av elevernas tal och berättande under deras redovisning. Det andra området som undersöks är hur läraren uppfattar elevernas kunskapsrepresentationer utifrån tydlighet i kunskapsförmedling. Elevernas redovisningsfilmer undersöks utifrån lärarens skriftliga kommentarer. I den analysenen kartläggs hur olika teckenskapande aktiviteter påverkar kunskapsförmedlingen. Resultatet visar att eleverna använder de teckenskapande aktiviteterna i olika utsträckning och kombinationer. Det framgår att det är viktigt med vissa mönster av teckenskapande aktiviteter för att få en god representation av de kunskaper som ska förmedlas. Fyra redovisningsgrupper har använt sig av de teckenskapande aktiviteterna fysisk och verbal, dock inte den bildliga på ett framträdande sätt. Läraren efterlyser mer information från dessa redovisningsgrupper. De tre teckenskapande aktiviteterna bild, fysisk och verbal har tillsammans varit verksamma under sex elevredovisningar. Dessa redovisningar bär fram information när det gäller att förmedla elevernas kunskaper inom fysikområdet och några mönster av teckenskapande aktiviteter gör redovisningen extra tydlig. Tydlig kunskapsrepresentation sker när eleverna förmedlar sin kunskap genom rikligt tal och berättande i kombination med att eleverna använder experimentutrustning för att lyfta fram sina resultat och att kameran har fokuserats på det aktuella redovisningsmomentet.

Syftet med denna undersökning är att utveckla en metod för lärare och elever att inom fysikundervisning använda modern teknik som ett undervisningsverktyg vid formativ och summativ bedömning. Den metod som utvecklas baseras på film där filmade redovisningar utgör underlag för kunskapsbedömning. Elever i årskurs 6 och 8 genomför laborationer i fysik inom kunskapsområdena mekanik och ellära. Redovisningsfilmerna innehåller de slutsatser eleverna gör kring de begrepp och fenomen som de behandlar i laborationerna. Totalt deltar tio stycken elevgrupper om två till tre personer i undersökningen. Två områden undersöks i detta arbete. Det första området fokuserar hur elever väljer att kommunicera sina fysikkunskaper i redovisningsfilmer, hur de använder teckenskapande aktiviteter när de presenterar sina resultat i en film som utgör en representation av den kunskap eleverna förmedlar. Teckenskapande aktiviteter är de olika aktiviteter som människan använder för att interagera med sin omvärld (Selander& Kress 2010). Elevernas redovisningsfilmer är deras kunskapsrepresentationer och teckenaktiviteterna i filmerna benämns bild, fysisk och verbal aktivitet. Den teckenskapande aktiviteten bild kopplas till användandet av bilder samt hur kameran används under redovisningen. Fysisk teckenskapande aktivitet utgörs av elevernas användande av sig själva i form av gester, deras användande av laborationsutrustning och andra fysiska hjälpmedel för att kommunicera sina resultat. Den verbala teckenskapande aktiviteten består av elevernas tal och berättande under deras redovisning. Det andra området som undersöks är hur läraren uppfattar elevernas kunskapsrepresentationer utifrån tydlighet i kunskapsförmedling. Elevernas redovisningsfilmer undersöks utifrån lärarens skriftliga kommentarer. I den analysenen kartläggs hur olika teckenskapande aktiviteter påverkar kunskapsförmedlingen. Resultatet visar att eleverna använder de teckenskapande aktiviteterna i olika utsträckning och kombinationer. Det framgår att det är viktigt med vissa mönster av teckenskapande aktiviteter för att få en god representation av de kunskaper som ska förmedlas. Fyra redovisningsgrupper har använt sig av de teckenskapande aktiviteterna fysisk och verbal, dock inte den bildliga på ett framträdande sätt. Läraren efterlyser mer information från dessa redovisningsgrupper. De tre teckenskapande aktiviteterna bild, fysisk och verbal har tillsammans varit verksamma under sex elevredovisningar. Dessa redovisningar bär fram information när det gäller att förmedla elevernas kunskaper inom fysikområdet och några mönster av teckenskapande aktiviteter gör redovisningen extra tydlig. Tydlig kunskapsrepresentation sker när eleverna förmedlar sin kunskap genom rikligt tal och berättande i kombination med att eleverna använder experimentutrustning för att lyfta fram sina resultat och att kameran har fokuserats på det aktuella redovisningsmomentet.

The statistical evidence, regaring the assesment in high school P.E., shows that boys have better grades than girls (Skolverket, 2010). The report from Skolveket (2005) shows that the subject is percieved as predominant by boys, because they are allowed to take more place and dominate. This dominance appears only in this subject (Skolverket, 2010). Our aim for this survey is to analyze how six teachers discuss the assessment, with the statement that boys have higher grades than girls. Our survey showed that there is a connection to Giddens structuraltheory and his views on the problematization of gender (Giddens, 2003; Hermann, 2004). Schenkers (2009) sportsdidactics as an analyzing tool contributes to the acknowledgement of the problems, according to the statements of the teachers. The structuraltheory had the most effect, because the majority of the teachers we investigated uttered that many teachers worked with an ”outdated thinking” (Hermann, 2004). This educational structure primarily promotes boys, according to two teachers. Another factor for effect was the problematic of gender, due to a teachers statement, using hierarchy teaching in wich the male gender dominates and disciplines (Giddens, 2003). Sportsdidactics as an analyzing tool is used to point out the anatomy and structure of teaching (Schenker, 2009). In reference to the sports didactics analysis, the statement of two teachers showed that their teaching flawed, due to the statements showing an inaccurate use of the curriculum (2011).

Syftet med denna studie är att undersöka och synliggöra de aspekter som kan leda till en trygg inskolning av nyanlända barn på en svensk förskola ur pedagogernas och vårdnadshavarens perspektiv. I studien riktas fokus på pedagogernas bemötande av de nyanlända barnen och deras vårdnadshavare samt på hur kommunikationen fungerar mellan pedagogerna och barnfamiljerna. Vi har även undersökt hur både pedagogerna och vårdnadshavarna kan underlätta inskolningsprocessen för de nyanlända barnen så att barnen knyter an till pedagogerna och därtill känner sig trygga i den nya miljön. För att uppnå studiens syfte valde vi att genomföra en kvalitativ undersökning med intervju som metod. I studien deltog fyra pedagoger och fyra vårdnadshavare. Intervjuerna genomfördes i två olika förskolor som har erfarenhet i att inskola nyanlända barn. Resultaten i studien redovisar att både pedagogerna och vårdnadshavarna är överens om att språket är en viktig aspekt som underlättar kommunikationen mellan pedagogerna och de nyanlända barnen men även mellan pedagogerna och vårdnadshavarna. Dessutom anser pedagogerna att barnets trygghet i förskolans miljö och vårdnadshavarens förståelse för hur förskolans verksamhet fungerar leder till en optimal inskolning. Skapandet av en trygg atmosfär i förskolan leder till att nyanlända barn trivs och att deras familjer får en god introduktion om vad inskolning är. Därtill påpekar pedagogerna att det är av betydelse att vara flexibel och inte fastna i en av inskolningsmodellerna utan att alltid utgå ifrån barnets och vårdnadshavarnas behov. Dessutom bör man låta inskolningen ta den tid som krävs. Vi har även använt oss av teorier om barnets socioemotionella utveckling och litteratur som betonar vikten av att barn känner sig trygga i förskolans miljö under inskolningsperioden och framöver.

Digital tools in the mother tongue education. The purpose of my work is to find out how digital tools can be used in the mother tongue education. As a teacher in different schools, I have seen how my teaching colleagues are using the computer as a tool in teaching. This has caused me to be inspired by my colleagues 'and students' interest in computers. My thought and my purpose with this work is to develop mother tongue education, thereby bringing it in to year 2016. I will find out what the difficulties and obstacles that modernization may face, and how it can be tackled and how we can overcome the difficulties. To answer this I will carry out a qualitative study in the form of semi-structured interviews. I'm not going to interview other teachers, but am using my educational capital to answer my questions but will, however, conduct interviews with my students who have mother tongue education. I analyzed the collected material from the interviews based on the motivation theory, but I also used and applied what previous research had said about digital tools in the education/mother tongue education. Based on the results from my interviews, as well as my analysis, I have come up with my development for my field that is a process that takes just five steps. Introduce compulsory mother tongue education for all students. Develop the mother tongue education and produce new, modern school textbooks and literature. Further educate mother tongue teachers. Using software like Fronter, SchoolSoft, Unikum, Google Drive and other school programs. Introduce a balanced, varied teaching with the help of Power Point, Smart Boards, the Internet and various Apps / learning games.

The purpose of this study is to get knowledge of how bilingual children use their own two languages, Arabic and English in bilingual preschool environment and the factors which effect the choice of their languages and use of the Code-switching. The material is qualitative and includes interviews with two teachers and six observations of six children at the same department. They were one boy and five girls and their ages were 3 to 6 years. I have followed and observed them on several occasions during the years 2013- 2014. Theoretically, I have used a sociocultural perspective. In order to be able to analyze and make visible the code-switching I have also used Michel Foucault's power perspective. The reason is the children's languages have to qualify for an active process. They use code-switching as a power to include and exclude friend and staff in different ways depending on different situations. My results show that code-switching is common, normal, and a hallmark of the daily life of a bilingual for preschool environment and it is important children to be able to use all their language abilities in preschool. Bilingual and multilingual children can use the language and code-switching with different purposes that depends on the context. Children who use code-switching in their everyday life would have great opportunities for creative and rich conversation. Children can use the code-switching as a communicative resource and when they use code-switching as a resource from more than one language. The results also show the children use their language as a way to gain influence over a situation. Children can also choose a language that not all understand in order to communicate with any specific children. The literature review and the results show a research area with a number of blind spots. More research regarding code-switching and bilingual resources are needed in pre-school.

Sammanfattning Vårt syfte med detta arbete var att ta reda på hur pedagoger resonerar kring sin arbetsätt med barn som har annat modersmål än svenska, samt metoder som har betydelse för barns språkutveckling och lärande. Vi var också intresserade av hur pedagoger ser på miljön, modersmålet och lekens betydelse för tvåspråkiga barns språkutveckling. För att få en tydlig uppfattning av pedagogers tankegångar valde vi att använda en kvalitativ metod. Två förskollärare intervjuades. Lärarna finns på samma förskola, men arbetar på olika avdelningar, den ena med småbarn och den andra med större barn. För att få djupare förståelse av hur pedagoger arbetar med språkutveckling hos tvåspråkiga barn, genomförde vi observationer på både småbarnsavdelningen och avdelningen med större barn. Vår undersöknings frågeställningar riktas mot miljö, modersmål, lek och lärarnas arbetsätt och vad respektive av dessa beståndsdelar har för betydelse för lärandet. De pedagoger som vi intervjuade var övertygade om att det egna modersmålet är en grund för god utveckling inom det nya språket. Pedagogerna betonade även att miljö och lek har mycket stor betydelse för barns lärande i allmänhet och språk i synnerhet. Lärarna påpekade också att lärande sker under förskoleverksamhetens olika situationer och aktiviteter.

Bakgrund Skolinspektionen konstaterar att Malmö inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att säkerställa att förskolan medverkar till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Därför beslutade förskoleförvaltningen att modersmålstödet till Malmös förskolebarn skulle förändras i grunden. Modersmålsstödet ska bli en naturlig del i det vardagliga arbetet och alla medarbetare ska arbeta i vardagen med att stödja och skapa möjligheter för barn att utveckla alla sina språk. I den mångkulturella förskola pedagogerna möter idag ställs krav och ges utmaningar i arbetet med flerspråkigheten. Förskolan har som uppdrag att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med studien är att synliggöra variationer i det pedagogiska arbetet med flerspråkighet, genom att belysa pedagogers tankar och erfarenheter ur ett interkulturellt perspektiv. Preciserade frågeställningar är: • Vilka olika uppfattningar om flerspråkighet har förskolepersonal (förskolechefer, specialpedagoger, språkutvecklare och pedagoger)? • Hur utvecklar pedagogerna barns modersmål i vardagen? • Vilken syn har pedagogerna på samverkan med föräldrar med en annan kulturell bakgrund? Teori Studien grundar sig på ett interkulturellt och sociokulturellt perspektiv där lärandet sker i interaktion med andra människor. Studien lyfter upp olika aspekter kring språk och kommunikation, språk och kultur, likheter och olikheter, interaktion och delaktighet, relationer, lärande och utveckling samt föräldrasamverkan. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av tidigare forskning och litteratur utifrån ett interkulturellt perspektiv. Metod Studien bygger på kvalitativ ansats med hermeneutik som metodansats. Det empiriska materialet har vi samlat in genom intervjuer med pedagoger, förskolechefer, specialpedagoger och språkutvecklare samt via observationer av förskoleverksamheten. Resultat Studiens resultat belyser att förskolepersonal har en positiv inställning till olika kulturer och till olika språk och att de uppfattar dessa som en tillgång. Förhållningssätt, arbetssätt, lärandemiljö och föräldrasamverkan utgör viktiga komponenter i det interkulturella och flerspråkiga arbetet. Med ett förhållningssätt som bygger på respekt, förståelse, intresse och nyfikenhet skapar förskolepersonalen förutsättningar för goda och varierande lärandemiljöer och ett nära och förtroendefullt samarbete med föräldrarna. Med hjälp av de olika tekniska hjälpmedlen som PENpal, Ipad, den interaktiva tavlan och internet och olika artefakter stödjer pedagogerna barnet i att utveckla sitt modersmål även om de inte pratar barnets modersmål. De flerspråkiga pedagogerna som matchar barnens modersmål kan utmana barnen i att använda sitt modersmål i olika kontexter och därmed skapar de möjligheter till att språk och innehåll integreras i olika aktiviteter i vardagen. Studiens bidrag är att synliggöra variationer i pedagogernas arbetssätt och deras tankar om flerspråkighet. Bidraget är också att betona betydelsen av de fyra teman förhållningssätt, arbetssätt, lärandemiljö och föräldrasamverkan samt användning av olika tekniska hjälpmedel och olika artefakter i aktiviteter med syfte att utveckla barns modersmål och det svenska språket i vardagen. Specialpedagogiska implikationerna Genom utbildningar, reflektioner, diskussioner och praktiska erfarenheter, där olika teorier prövas, kan detta ge ny kunskap till pedagoger. Därmed skapas en förutsättning och möjlighet till utveckling av en interkulturell kompetens som underlätter samverkan med föräldrar. Att betrakta omvärlden utifrån ett interkulturellt perspektiv innebär att man ser olikheter som en tillgång i samhället och har en positiv inställning till olika kulturer och språk.

Begreppet pedagogisk dokumentation är idag högst aktuellt inom förskolediskursen. Forskning har visat på goda möjligheter att genom pedagogisk dokumentation som arbetsverktyg främja barns lärande och utveckla verksamheten. För att motivera och inspirera förskolepedagoger att arbeta med pedagogisk dokumentation har Skolverket gett ut stödmaterialet Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan - pedagogisk dokumentation (Palmer 2012). Mot bakgrund av det här har det funnits ett intresse att undersöka huruvida intentionerna med arbetssättet landat i förskolepraktiken. Studiens syfte har varit att undersöka och analysera spänningsfältet mellan Skolverkets intentioner med pedagogisk dokumentation och pedagogers uppfattning om dess praktiska funktion samt hur barnens delaktighet ser ut i denna dokumentationsprocess. Studien är kvalitativ och bygger, utöver Skolverkets stödmaterial, på intervjuer med sex förskolepedagoger. Utifrån konstruktionistisk teori ses kunskap som ständigt föränderlig. Eftersom denna teori skulle kunna främja arbete med pedagogisk dokumentation genom att motivera en aktiv förändring, har denna studie haft den konstruktionistiska teorin som utgångspunkt. För att göra det möjligt att uppnå studiens syfte har studiens teoretiska ramverk använts och getts stöd av begreppen synlig och osynlig pedagogisk miljö, barnet som subjekt och objekt samt delaktighet och inflytande. I studiens resultat framkom att pedagogerna hade en mångfacetterad uppfattning om arbetssättet innebörd och funktion. Samtliga pedagoger i studien upplevde att barnen var delaktiga i dokumentationsprocessen, men flera uttryckte en önskan och vilja att göra barnen mer delaktiga. Arbetslagen som deltog i studien hade inte tagit del av Skolverkets stödmaterial vid implementeringsarbetet och flera pedagoger hade konstruerat en subjektiv uppfattning om begreppet. Som även tidigare forskning visat, belyser resultaten i denna studie komplexiteten i arbetssättet och de svårigheter som denna implementeringsprocess kan medföra.

Dagens skola möter en stor del elever med utländsk bakgrund som sedan tidigare har med sig annat språk, andra erfarenheter och andra kunskaper än vad övriga eleverna har när de kommer in i den svenska skolan. En del av de här eleverna klarar inte skolans mål och uppnår inte kunskapskraven som ska uppnås i kunskapsmålen enligt läroplanen. Orsaken bakom detta är att många av de eleverna inte behärskar undervisningsspråket tillräckligt för att tillägna nya kunskaper och gå vidare med sitt lärande. Syftet med denna uppsats är att kartlägga studiehandledningens roll som en stödåtgärd för att främja flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling samt självkänsla. Studiens avsikt har varit att belysa samarbetet mellan klass/ämneslärare och modersmålslärare/studiehandledare som en viktig faktor för att få flerspråkiga elever mer delaktiga i klassrummet. För att få svar på mina frågeställningar genomförde jag en kvalitativ studie och gjorde intervjuer med fem lärare från två kategorier, varav två är modersmålslärare och tre ämneslärare som jobbar i grundskolor i Helsingborgs kommun. Resultatet visar att studiehandledning på modersmålet gynnar flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling, förstärker deras självförtroende och ger dem det stöd de behöver för att kunna klara sitt skolarbete. Enligt studiens resultat klarar många flerspråkiga elever av att uppnå skolans mål efter att de får studiehandledning på sitt modersmål. Dessutom påvisar resultatet brister i samarbetet mellan modersmålslärare (som i mitt fall är studiehandledare), och att det samarbetet sker för sällan.

Language Impairment in a multilingual perspective A case study Abstract/ Summary Amna Ismail, Abdulkarim & Fellnäs, Ingela (2014) Language Impairment in a multilingual perspective. A case study. School development and leadership, special education, learning and society, Malmö Highschool. Purpose The purpose of our research has been to study school situation for a bilingual pupil with specific language impairment by taking part of the teachers experience and through that we get to know how teachers create a beneficial learning environment for pupils. We also wanted to know how the pupil and her parents feel about the school situation. The main questions in the research How do teachers create a beneficial learning environment for bilingual pupils with specific language impairment? How do the parents and the pupil feel about the school situation? How does the pupil learn and understand during lessons? Theoretical frame Vygotskijs social cultural theory (1934) was our main theory that we used when we analyzed this research. We also used special educational perspective. Method Our research is a case study about one pupil with Specific Language Impairment. Our interview questions were based on quality methods when we interviewed the pupil, her parents and her teachers. We have also observed the pupil at seven different occasions. Result and analyses The purpose of our research was achieved by taking part of the participants’ stories and experiences. The results show that the parents were in a real need of talking about their feelings and experiences. The pupil has talked about her feelings and experiences and we believe that through these stories we are now assured that this pupil gained the help and support that suited her needs. The teachers have talked about their successful methods which they used in the communication class. Knowledge contribution in a relationship to what has already been researched and what does our examination reached We have found that the teachers use researches of teaching models which are described in previous research about language development work (Cummins, 1997; Gibbons, 2006; Thomas & Collier, 1997). In their stories parents testify as in previous research (Bouakaz & Persson, 2007; Lahdenpäre, 1997; Stigendal, 2000) the gap between the school and the parents with another cultural background than the Swedish. We believe that there is a need to increase the understanding and the cooperation between the parents and the Swedish school. Special educational implications We believe that teaching pupils with specific language impairment in specific teaching groups has many advantages even if it occurs in excluding forms. However, it is important to spread the knowledge that exists among the staff to the teachers in all preschools and schools in order to enable all children to get the chance to be taught in inclusive forms. Keywords: multilingualism, parental perspective, communication class, language impairment

Språket är grunden för alla elever för att fördjupa sina kunskaper i alla ämnen. Allt fler nyanlända elever uppvisar tydliga svårigheter i att ta till sig undervisningen på grund av bristande färdigheter i det svenska språket. Brister i språkutveckling får negativa konsekvenser för dessa elever. Den svenska skolan skall därmed se till att ge tvåspråkiga invandrarelever undervisning som kan passa dem och uppfylla deras behov. Studiehandledning ska sättas till elever som behöver extra hjälp för att klara skolans mål. Syftet med detta arbete är att belysa de viktiga faktorer som kan påverka kvaliteten på studiehandledningen och som bidrar till att eleven får en djupare förståelse av ämnesinnehåll samtidigt som språket utvecklas. Vi vill också ge en bredare bild av hur studiehandledningen fungerar i praktiken. Med hjälp av intervjuer genomförde vi vårt arbete. Våra intervjufrågor omfattar frågor som är relevanta i studien och utgår från våra frågeställningar i examensarbetet. Vi har valt att intervjua tio elever, fem modersmålslärare, fyra ämneslärare och en specialpedagog. Resultaten av vår undersökning har visat att studiehandledning är av stor betydelse för elevens utvecklande av språket och deras lärande. Vår undersökning visar också att det fortfarande är många lärare som har otillräckliga kunskaper om studiehandledning och studiehandledarens roll.

På grund av de otrygga och oroliga omständigheterna i vissa länder väljer människorna, tvångsmässigt, att lämna sina ursprungsländer. Detta har lett till att antalet invandrare har rekordökat under de senaste åren i, bland annat, Sverige. Integrationsfrågan diskuteras alltmer i den svenska politiskadebatten. Invandrings- och integrationspolitiska mål är att stärka nyanländas samhällsgemenskap och arbetsmarknadsintegration. Arbetsförmedlingen har fått i uppdrag att etablera nyanlända genom olika insatser. Studiens huvudsyfte är att få en djupare förståelse för studie- och yrkesvägledningsfunktionen och vad den har för betydelse för de nyanlända, samt förstå de faktorerna som hindrar och försvårar nyanländas arbetsmarknadsintegration. Studien utgår från arbetsförmedlarperspektiv på respektive frågeställning. För att nå syftet med studien används en kvalitativ intervjumetod med 6 verksamma arbetsförmedlare (etableringshandläggare) på Arbetsförmedlingen. Det undersökta ämnesområdet analyseras utifrån systemteori som ramverk STF och funktionalismen. Resultatet visar att studie- och yrkesvägledningen uppfyller en viktig funktion som behöver stärkas under nyanländas etableringsperiod. Vidare visar resultatet att faktorer i form av socialt kapital, socialt nätverk, humankapitalet, krav på språk och utbildning och egen vilja och motivation påverkar individens integration i såväl samhället som arbetsmarknaden.

I vår strävan att bli bra lärare, försöker vi finna lärandesituationer som gynnar lärandet på bästa sätt. Syftet med vår undersökning är att försöka utröna begreppet lust att lära och hur lärare tolkar och försöker omsätta detta i sin verksamhet. Vårt arbete utgår från frågeställningen Vad innebär begreppet lust att lära och hur omsätts det i praktiken? – lärares syn på lust att lära. I Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet förskoleklassen och fritidshemmet, finns begreppet lust att lära som ett strävansmål i undervisningen. Forskning visar på olika faktorer som exempelvis engagemang, motivation, intresse och social samverkan, som viktiga för elevers lust att lära. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning genom att intervjua lärare, då vi vill se hur begreppet tolkas och resoneras kring. Efter att ha ställt litteraturen i relation till lärares tolkning och resonemang, kan vi se att det inte finns en entydig tolkning av begreppet lust att lära, vilket visar sig i hur arbetet i klassrummet utformas. Det är helheten, där begreppet ligger som grund i det pedagogiska arbetet och där flera olika faktorer tas i beaktning, som skapar möjlighet att nå läroplanens strävansmål. Vår undersökning har bidragit till att forma en grundsyn, där ett lustfyllt lärande ligger som grund för verksamheten och är en bärande faktor i arbetet.

Sammanfattning Abrahamsson, Birgitta (2016) Funktionsinriktad Musikterapi i grundsärskolan - en intervjustudie om beprövad erfarenhet genom samverkan (Functionally Oriented Music Therapy in An interview study about proven experience and joint work). Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö Högskola. I skollagen 2010:800 står inskrivet att utbildning och undervisning ska bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Detta ska genomsyra hela skolans verksamhet från styrdokument till den enskilde lärarens arbete i klassrummet. Det övergripande syftet med detta examensarbete är att undersöka om och i så fall på vilket sätt metoden Funktionsinriktad Musikterapi (FMT-metoden) fyller kriterierna för beprövad erfarenhet. Till grund för arbetet ligger tre frågeställningar. Dessa är: Om och i så fall på vilket sätt FMT-terapeuter och andra lärare samverkar? Om och i så fall hur FMT-metoden har kopplingar till läroplanen? Samt på vilket sätt kan FMT-metoden vara ett specialpedagogiskt verktyg i grundsärskolans inriktning ämnesområden. Som en teoretisk ram ligger sociokulturellt perspektiv, ekologisk perceptionsteori, variationsteori och kollegialt lärande. Metoden är kvalitativa intervjuer och ansatsen är hermeneutisk. Resultatet visar att de krav som beprövad erfarenhet har uppfylls i väsentliga delar. Det är också möjligt att koppla FMT-metoden till alla ämnesområden i grundsärskolans läroplan och kursplaner genom att förmågor som behövs för att elever ska kunna nå kunskapsmål bearbetas genom metoden. Som specialpedagogiskt verktyg kan FMTmetoden fungera som kartläggningsverktyg och som individuell insats för att stärka elevers utveckling av förmågor. Specialpedagogiska implikationer pekar på att speciallärare med FMTkompetens har möjlighet att bidra i arbetet med både kartläggning och direkt arbete med elever genom att stärka olika förmågor som ska utvecklas utifrån grundsärskolans ämnesområde. Genom den fördjupade kunskapen om motorik, perception och kommunikation kan också delaktighet i elevhälsoteam vara möjlig. Nyckelord: beprövad erfarenhet, FMT-metoden, funktionsnedsättning, grundsärskolan, specialpedagogik

Denna uppsats behandlar barns sexualitet inom förskolans arena. Syftet är att problematisera förskolebarns sexualitet och analysera förskollärares förutsättningar att arbeta med detta utifrån valda dokument samt hur detta kan påverka barns utveckling. Metoden som används för att besvara forskningsfrågorna är en kvalitativ innehållsanalys. Därtill används både förskolans och grundskolans läroplan för att urskilja hur ämnet sex- och samlevnad behandlas inom utbildningsväsendet. Även Malmö högskolas utbildningsplan tillämpas för att synliggöra förskollärares utbildning angående barns sexualitet och ett dokument som beskriver kommitténs uppdrag samt förslag till ett måldokument gällande de pedagogiska verksamheterna. De teoretiska utgångspunkterna handlar om sexualitet utifrån Foucault tankar, därtill används Donzelots tankar om norm och moral och tillsist behandlas begreppet normalisering. Resultatet visar på att trots att förskolans verksamhet ska utgå från forskning och beprövad erfarenhet så erbjuds inte förskollärare utbildning inom ämnet sex- och samlevnad. Jag för en diskussion kring de eventuella orsaker som ligger till grund för osynliggörandet av ämnet inom förskolans arena. Ämnet sex- och samlevnad tolkas även in i förskolan utan att för den delen förändra förskolans läroplan samt hur det kan gagna barns utveckling. Denna förmån handlar om att främja barns sexuella hälsa för att erbjuda barn en positiv självuppfattning, kunskap om den egna integriteten och sociala koder samt förståelse för sina egna sexuella känslor. Pedagoger får möjlighet att förhindra en begränsande könstillhörighet samt skapa en tolerant miljö inom förskolan. Då pedagoger inom förskola arbetar med ämnet sex-och samlevnad skulle det förekomma en mindre risk att barnen själva får hantera sina sexuella känslor.

Today Swedish society is surrounded by the English language, more so the importance to know how to read English is therefore essential. Students in consequence need the support from teachers to find suitable strategies to master their reading. This degree project’s aim is to find out if teachers use different methods to teach reading, and if so, why. This paper will present the reader with the theories and literature on the definition of reading strategies. Initially, various researchers will be present the two most commonly used strategies, the cognitive and the metacognitive. Although different researcher claim different This study is based on interviews with two teachers in elementary school, grade 4-6. The results and conclusion of this study is that the combination of different methods and the teachers’ adaption to each class and individual is what provides the students with the confidence to learn. Not only does this make it easier for the students to reach the requirements set for them, but this also gives them a willingness to learn. Furthermore, the study provides information on if the teachers working experience does have an impact on the methods they using when teaching L2 learners reading strategies.

Summary Helena Ackesjö & Sven Persson: Children’s experiences of social communities in the transitions to and from preschool class. The focus of this study is children's transitions to and from preschool class, which in Sweden is a voluntary first year in school. The exit from preschool and entry to school may in many ways be regarded as a critical event in the child's life, and international research shows that nearly half of the children are concerned about this transition. Research has also suggested that a good socio-emotional foundation provides better conditions for learning in the primary school years. The aim of this study is therefore to gain knowledge about how children reason about the transitions to and from preschool class, and how transitions affect children's peer relationships and belonging in social communities. Wenger's theory of communities of practice is used to understand the impact of transitions from children’s perspective. Communities of practices are based on common actions and are, according to Wenger's definition, focused around maintaining a mutual engagement in common activities. Wenger theory has also been used to understand and analyze various forms of communities. We use the general term social community to describe the affiliation (belonging according to Wenger's terminology) that children describe that they experience with other children in an institutional context. In Wenger's theory, the border concept is central. Social communities are constructed and given meaning in different ways depending on how the borders are marked, and depending on who is included or excluded. Based on this theory, the transitions to and from preschool class become transitions between different social communities. The empirical data have been constructed during a longitudinal ethnographic field work that spanned over 18 months - over two transitions between three different school forms (preschool, preschool class and school). The study has an ambition to place the child's own contributions and experiences of transitions in the foreground, and we use the concept of children's perspectives as their opinions and experiences are described. The empirical data consists of interviews, individual conversations and group discussions about peer relationships in the transitions, conducted with the children in the three different school forms. In addition, observations of certain critical events have been analyzed. The results show the important role that peer relationships have for the children in transitions between different school forms. Children's groups are scattered in each transition to a new school form, indicating that the children are moving in different directions. The results therefore indicate that transitions are not always to be characterized as collective processes. The transitions involve processes of continuity and discontinuity, since the conditions for children's participation and position in social communities are changing. Continuity and discontinuity in transitions are perceived differently by different children, and are given different meanings depending on how the children consider and understand themselves. The transitions require children to re-orient themselves in new social communities and physical rooms. The discontinuities in transitions therefore requires a form of increased reflexivity i.e. children are forced, for better or worse, to reflect on themselves as individuals. Physical discontinuity is often positive experienced and associated with anticipation and excitement by children. This can be related to the knowledge of "starting something new". In the transition to preschool class, the preschool environment is replaced with school environment, and several of the children expressed that this means new opportunities and challenges for them. However, the social discontinuity seems to place other demands on children. Each transition and entry into a new context, and into a new group of children, involves a re-orientation and a re-definition of both themselves and of their affiliations. For most children this is no problem, but some children describe that they have lost their reference points in the transitions. The separation from the old community can be difficult to handle. These children have been separated from a perceived affiliation and social community in preschool, and describe how difficult it can be to enter into new communities in new school forms. Several of the children describe that almost every spring semester in preschool (as well as in preschool class) have resulted in separations and breakups. Thus, the beginning of the autumn terms has been characterized by new entries and adjustments to new children and new teachers - breakups have become a part of children's institutional lives. In their search for strategies to manage the social discontinuity, the children uses past experiences. Some children have conquered what we call transition competences based on past experiences, which they use when seeking new social communities in new school forms. Previous research has shown that children who start school with peers can get a head start in learning, because peers adds a sense of belonging and continuity when many other things are changing. Based on the results of this study, it may be appropriate to further consider how it is possible to prevent or eliminate involuntary interruptions in children's important relationships during transitions. This study has shown that children care about their relationships and they express a need for social continuity. To "belong" is from a child's perspective important in transitions.

This study’s overarching aim is to produce knowledge about the educational position of the preschool-class in a changing educational landscape. This position is analyzed through teacher’s own descriptions in the weekly reports they send home to the parents each week. The results illustrate how teachers in their weekly reports construct an educational position for the pre-school class that is influenced both by the social pedagogical position with an existence-oriented education and the academic school readiness position by preparing children for further schooling. This causes a variation in the preschool-class education and raises questions about continuity and equivalence in early education.

In ordinary life we are constantly imbued by listening, and we seem to interact in different contextual dimensions of culture and society (Adelmann, 2002; Linell, 1998), both verbally and nonverbally. “Life by its very nature is dialogic. To live means to participate in dialogue,” according to the Russian scholar Mikhail M. Bakhtin (1984, p. 293). In everyday life we get used to many kinds of situations where we hear conversations that we are actually not supposed to hear. For example, while we are waiting for the bus or subway we may listen to people next to us who appear to being having an argument. Usually we do not notice all these routine situations. But sometimes we do notice some interaction and listen with some attention. We have more of an absentminded attention and rarely listen attentively, but what if we did? The activity in listening presented here takes advantage of our daily and personal listening experiences of eavesdropping and use it for the educational purpose of listening development.

The purpose of this written speech about “the dialogic existence of listening” is to contribute to the knowledge about the importance of listening in everyday life, both personal and professional. The object of inquiry is a story about a fictitious person, Gudrun Lyssander, and her experiences and memories of listening in her everyday life and as a teacher in pre-school. The problem showed is: What are the consequences of dialogic listening in everyday life for you and me, for our parents and for our children? The Russian philosopher Mikhail M. Bakhtin (1984 & 1999) and his dialogism (Holquist 2002) is used as a theoretical framework, but I also try to put listening into a larger context of culture and society with soundscape, noise pollution, sound business and technology of sound. Results from the study show that there are a lot of communication situa-tions in everyday life that could be managed and explained from a listening perspective with conceptions like listening reception, listening types and re-ported listening. The conclusions are that we have to control our listening, that listening is the key to success in everyday life, and finally, that listening includes both an economic and a democratic perspective.

The purpose is to contribute to the theory and practice of listening reception as one of the four language arts in Swedish as a school subject. The object of inquiry is The Art of Listening (Adelmann 2009) as a Swedish example from a Scandinavian context, compared to mainstream listening research in the USA. The problem explored is: How can we, as researchers and teachers, handle some of the problems within international listening research and adapt listening research to a Scandinavian context. Results of the study show that The Art of Listening is mainly influenced by listening research in the USA, but also offer an alternative theoretical framework for listening by the Russian scholar Mikhail M. Bakhtin (1895–1975). The main conclusion is that with an educational approach and an alternative theoretical framework it is possible to work with an expanding and including perspective in listening research and listening education. Keywords: listening, listening process, listening skills, listening strategies, listening reception, listening response, dialogue, talk in interaction, conversation, speech

I USA är lyssnandeforskning etablerad sedan länge och har de senaste decennierna uppmärksammats på bred front, inte minst inom arbetslivet, där chefer insett att det finns pengar att spara genom effektiv kommunikation på alla nivåer. Och kommunikation kan bara vara effektiv om någon lyssnar. Och ännu effektivare blir den förstås om den som lyssnar dessutom lyssnar effektivt. Vi presenterar här en chefsbok för ett ledarskap i förändring. I vårt teknik-, samtals- och kommunikationsintensiva samhälle erbjuder Listening Management™ för första gången i Skandinavien en möjlighet att slimma kommunikationen genom att lyssna effektivt. Listening Management™ fungerar därmed som ett stöd för ett systematiskt, strategiskt och hållbart förändringsarbete. Eller med andra ord: Att lyssna möjliggör förändring, och förändring kräver lyssnande.

Vi som har skrivit denna artikel är alla verksamma inom forskningsmiljön Svenska med didaktisk inriktning (SMDI) vid Malmö högskola. Frågor om språkutveckling i bred bemärkelse står här i centrum. För närvarande är vi engagerade i projektet ”SMDI och lärande i medielandskapet 2.0”. Vår teoretiska plattform kan beskrivas som medieekologisk, vilket kortfattat uttryckt innebär att vi är intresserade av de mångfaldiga och komplexa relationerna mellan medier och kommunikativa kompetenser (Elmfeldt & Erixon 2007; Erixon 2012; Hayles 2002). Dessa relationer förstås därför inte, som så ofta annars i skolsammanhang, i termer av enkelriktad påverkan eller effekter (exempelvis datorns och internets negativa inverkan på skriftspråket). Vår huvudpoäng i denna artikel är att medie- och informationskunnighet, MIK, handlar om, borde handla om, framför allt två saker: språkutveckling och demokrati.

I den här konferensrapporten presenterar åtta licentiater sin forskning i ett didaktiskt skolutvecklingsperspektiv. Frågorna som behandlas gäller såväl några av svensklärarprofessionens generella utmaningar, t.ex. status och autonomi, som svensklärarnas kompetens att mera precis genomföra och bedöma den muntliga delen av det nationella provet på gymnasiet; såväl ett mer allmänt multimodalt perspektiv på meningsskapande, som ett mer specifikt perspektiv på elevernas filmerfarenheter i det nya medielanskapet; såväl ett yrkesanpassat läromedel som leder bort från svenskämnet, som ett skönlitterärt skrivande som leder tillbaka till svensktexten; samt såväl den konfliktfyllda och känsliga samhällsdiskussionen kring hederskultur inom det mångkulturella svenskämnet, som den traditionella synen på pojkars läsning av skönlitteratur på gymnasiets Byggprogram.

Ann-Christiné Adler och Elisabeth Komstedt (2016), Målrationellt eller meningsskapande? - En studie om det systematiska kvalitetsarbetet på en gymnasieskola. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp. FÖRVÄNTAT KUNSKAPSBIDRAG Vår studie kan bidra med kunskaper om olika faktorer som kan påverka i det systematiska kvalitetsarbetet på en gymnasieskola. Detta kunskapsbidrag kan även överföras till andra skolformer. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Genom frågeställningarna är syftet med studien att erhålla en fördjupad förståelse för hur skolchef, rektor, specialpedagog och lärare förstår och utformar arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet. Ett underliggande syfte är att få syn på graden av delaktighet samt vilken syn på kvalitet som förekommer i gymnasieskolan. TEORI Studien utgår i huvudsak från Jacobsens (2013) respektive Scherps (2013) teorier om kvalitet, organisation och ledarskap. Utifrån begreppet kvalitet används Dahlberg, Pence och Moss (2011) teori som menar att kvalitet och delaktighet är sammanlänkade. De beskriver också det modernistiska samt det postmoderna perspektivet. De använder begreppet meningsskapande istället för begreppet kvalitet då de särskilt betonar vikten av att alla är med- och samkonstruerande i sin egen förståelse av verkligheten. Lager (2015) kompletterar kvalitetsdefinitionen med det målrationella begreppet. Johansson och Nihlfors (2014) forskning fördjupar studien beträffande kommuners ledarskap på nämnd och skolchefsnivå. METOD Studien har en hermeneutisk ansats. Kvalitativ metod ligger till grund för studiens genomförande. Syftet med en kvalitativ undersökning r att utforska fenomen och händelser för att erhålla förståelse. Halvstrukturerade intervjuer samt granskning av dokument genomfördes för att samla empiri (Brinkmann och Kvale, 2014). RESULTAT Alla aktörer i studien ser det systematiska kvalitetsarbetet som ett sätt att utveckla skolan, arbetssätt och arbetsmiljö för såväl elever som medarbetare samt för att höja kvaliteten på skolan. De anser att det systematiska kvalitetsarbetet på skolnivå är ett utvecklingsområde. Aktörerna som deltagit i studien vittnar om en otydlighet beträffande om hur det systematiska kvalitetsarbetet är strukturerat på skolnivå för att det ska bli synligt hos alla aktörer. Det framkommer att graden av delaktighet har betydelse för hur det systematiska kvalitetsarbetet förstås och genomförs samt hur kvalitetsdiskursen framstår som en viktig faktor då aktörerna beskriver delaktigheten. Resultatet visar på vikten av att synliggöra vilken kvalitetsdiskurs som råder på gymnasieskolan och att det finns en samsyn om denna diskurs mellan samtliga aktörer som är delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet. De fyra lärarna bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete på klassrumsnivå. De upplever inte att deras arbete ingår som en del i det övergripande kvalitetsarbetet på skolnivå. Ärlestig (2014) betonar vikten av delaktighet på samtliga nivåer. IMPLIKATIONER Det systematiska kvalitetsarbetet är ett ständigt pågående förändringsarbete. I detta arbete kan specialpedagogen ha en viktig roll för att medverka till att alla blir delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet. Studien visar på viktiga faktorer i det praktiska arbetet för specialpedagogen som förändringsledare. Det innebär att kunna befinna sig på olika nivåer och positioner i en organisation och ha förmågan att navigera emellan dem och de olika aktörerna på en skola. Studiens resultat ger en fördjupad förståelse och en bredare kunskap om specialpedagogens samarbete med de olika aktörerna som finns på en skola. Studien bidrar med teorier beträffande förändringsarbete inom skola. Detta tänker vi kan bidra till en fördjupad kunskap för specialpedagoger. I rollen som specialpedagoger anser vi att förståelsen för helheten är en viktig del för att lyckas med uppdraget att skapa en skola för alla. Resultatet belyser hur specialpedagogens roll formas av skolans behov. Det ledarskap som finns på gymnasieskolan och hur det är utformat påverkar vilken roll specialpedagogen får och de arbetsuppgifter som ges.

Abstract Adolfsson, Camilla (2017) ”Jag tror vi behöver vara tusenkonstnärer” – en studie om synligt lärande på en gymnasiesärskola (”I think we have to be a jack of all trades” - A study in Visible Learning in a Upper Secondary Special School). Institutionen för Skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för Lärande och samhälle, Malmö högskola Förväntat kunskapsbidrag Förhoppningen är att bidra med kunskap om olika sätt att systematisera och kvalitetssäkra samt följa upp både elevernas och den pedagogiska personalens lärande på den aktuella gymnasiesärskolans individuella program. Syfte och frågeställningar Syftet med föreliggande studie är att studera, tolka och förstå pågående processer inom utvecklingsområdet synlig lärande i en gymnasiesärskola utifrån frågeställningarna; Var i processen befinner sig skolenheten 2017? Vilka strategier använder den pedagogiska personalen för att följa upp sin egen och elevernas kunskapsutveckling? Vilka utvecklingsbehov uttrycker den pedagogiska personalen att de har? Hur kan skolenheten följa upp den pedagogiska personalens och elevers kunskaper? Teori Den teoretiska ramen innefattar den tidigare forskningen med synligt lärande, kollegialt lärande, formativt förhållningssätt, skolutveckling samt en lärande organisation. Som teoretisk utgångspunkt har systemteorin använts. Metod För insamling av empirin har ett kvalitativt angreppssätt använts med hjälp av fyra fokusgrupper som har spelats in, transkriberats och analyserats utifrån likheter, skillnader och mönster. Resultat Resultatet visar att synligt lärande både är förankrat och implementerat hos den del av pedagogisk personal som ingår i ämnesområdeslagen på skolenheten. Studien visar att skolenheten befinner sig i den senare delen av implementeringsfasen. Vidare visar resultat att personalen använder sig av kollegialt lärande och innehar ett formativt förhållningssätt för att följa upp både sin egen och elevernas lärande. Implikationer Denna studie kan användas för att sprida exempel på hur man kan synliggöra processer i en lärande organisation inom alla skolformer. Studien har även visat på vikten av att följa upp lärandeprocesser inom en verksamhet. Det har gett mig som blivande speciallärare med inriktning utvecklingsstörning vikten av att inte bara bedriva utvecklingsarbete utan även följa upp var verksamheten befinner sig i de olika lärandeprocesserna. Detta är en av de viktigaste lärdomarna till andra skolor som planerar att driva igenom ett förändringsarbete. Nyckelord: Fokusgrupp, gymnasiesärskola, synligt lärande, systemteori, skolutveckling

The purpose of this study is to find out what factors teachers believe is possible and important to work with to create a functioning classroom. The study also examines why and for whom classroom climate shall operate as educators . The survey was conducted because of our differing perceptions of classroom climate during our clinical time . Why is it anxiously in a classroom while it is not in another classroom ? Why does the cooperation and classroom environment in some classrooms , while it does not in other classrooms ? This we have discussed and thought about what it might depend on . This was investigated through the study of past research on this topic . Earlier studies in the subject mentions that factors that good relationships between students , security and clear rules is a precondition for a functioning classroom. Our investigation is carried out at two different schools with five teachers interviewed where we used a qualitative / interview method. In our empirical section presents what is , according to the interviewees and previous research , characterizes a functioning classroom. Our study demonstrates that security , leadership and clear rules and standards is essential for a functioning classroom. The study also shows that the teachers believe that relationships are important so as to show each other respect, honesty and the art of listening to each other. The result shows an outline of the previous research and the interviewed teachers agree on what constitutes a functioning classroom. Keywords: group affiliation , classroom climate , management style, interaction and security.

Abstrakt Syftet med detta arbete är att undersöka vad lärare kan göra för att motivera eleverna till NO- lektionen. Undersökningen syftar till att se om det finns skillnader mellan pojkars och flickors intresse för naturvetenskap. Detta examensarbete bygger på en intervjuundersökning som genomfördes i sjundeklass med åtta elever, fyra pojkar och fyra flickor. Undersökningen visade att läraren har stor betydelse för att väcka intresse hos eleverna. Detta sker genom att variera undervisningen efter elevernas behov. Undervisningen visade också att intresset för naturvetenskap skiljer sig åt mellan pojkar och flickor. Pojkarna är mest motiverade till kemiområdet, medan flickorna är mest motiverade till biologiområdet. Dessutom är flickorna mer intresserade av att välja NO-linje i gymnasiet.

Syfte och förväntat kunskapsbidrag Syftet med fallstudien är att få en uppfattning om vad en rektor, en SVA-lärare och en studiehandledare i en kommunal grundskola anser att språkutvecklande undervisning är och hur lärarna arbetar språkutvecklande i alla skolämnen för nyanlända elever. Studien är betydelsefull eftersom lärare behöver kunskap om språkutvecklande arbetssätt och skolor behöver en fungerande organisation som kan möta nyanlända elevernas språkliga behov. Frågeställningar Fallstudien ämnar besvara följande frågeställningar:  Hur beskriver informanterna språkutvecklande undervisning i alla skolämnen med nyanlända elever?  Vad anser informanterna och vad framkommer i praktiken vara betydelsefullt och motiverande i den språkutvecklande undervisningen för nyanlända elever?  Vilka möjligheter och hinder i den språkutvecklande undervisningen framkommer ur ett organisatoriskt perspektiv? Teoretisk förankring Efter analysen av resultatet blev det ett naturligt val att utgå från sociokulturell teori (Vygotskij, 1934/1999). Anledningen till valet av denna teori var att det under fokusgruppsintervjun och observationerna framkom att lärandet på skolan sker genom samarbete, interaktion och stöttning. I studien kom det även fram att undervisningen på skolan utgår från den pedagogiska modellen cykeln för undervisning och lärande (Martin & Rose, 2013). Den pedagogiska modellen och sociokulturell teori ingår i genrepedagogik. Även språkteorin systemisk funktionell grammatik (Halliday, 2004) ingår i genrepedagogik. Därav blev den teoretriska förankringen sociokulturell teori (Vygotskij, 1934/1999.) och systemisk funktionell grammatik (Halliday, 2004). 4 Metod Fallstudien utgick från en kvalitativ ansats för att besvara syftet och frågeställningarna. Valet av metod var fokusgruppsintervju och observationer. Vid analys och bearbetning av fokusgruppsintervjun användes en innehållsanalys där mönster och teman på ett strukturerat sätt kom fram. Ett observationsprotokoll (Dockrell, Bakopoulou, Law, Spencer & Lindsay, 2012) användes vid analys och bearbetning av observationer där utgångspunkten var de teman och kategorier som protokollet är indelat i. Resultat Studiens resultat beskrev att språkutvecklande undervisning i alla skolämnen för nyanlända elever är tydlighet och struktur. Studien visade vidare att det finns flera motiverande faktorer för att verka för en språkutvecklande undervisning för nyanlända elever. Det ansågs betydelsefullt att nyanlända elever får olika former av stöd och kognitiva utmaningar. Vidare belyste studien att det är av betydelse att nyanlända elever får möjlighet att använda båda språken. Studien pekade på att en möjlighet som främjar språkutvecklande undervisning för nyanlända elever är att det finns en tydlig organisation. I detta sammanhang är det av vikt att studiehandledning på modersmålet finns att tillgå. Det visade sig även ha betydelse att lärare har rätt kompetens och att det finns möjlighet till samarbete mellan olika professioner för att undervisa nyanlända elever. Specialpedagogiska implikationer Det behövs specialpedagogisk kompetens och en organisation med ett tydligt pedagogiskt ledarskap kring hur skolor kan organiseras för att möta nyanlända elever. I detta sammanhang ska speciallärare och specialpedagog bidra med kunskap och stöd genom kompetensutveckling, pedagogiska diskussioner och handledning kring språkutvecklande undervisning för nyanlända elever. Nyckelord: genrepedagogik, nyanlända elever, sociokulturell teori, språkutvecklande undervisning

Abstract The purpose of this study is to further understand swedish highschoolstudents perspective on the subject of history. In order to produce an answer a series of qualitative interviews were conducted with six students of mixed ages, ethnicity an gender. Their answers were evaluated using relevant didactic theories focusing on the use of history, historical consciousness as presented by Klas-Goran Karlsson. Motivationtheories according to the RISE model. By Edward Hootstien. Another significant scientist to our work has been Vanja Lozic and his book ”Historieundervisningen utmaningar” (The challenges of historyteaching ) whose results we have compared to our own. The conclusion reached is that the pupil prespective on history in many respects is based on their and their famlies lifes history. Furthermore students consider teachers should introduce the subject from a scientific aspect and problematize how their history is contnuously created. Students do also appear too indetify a direct link between identety and general knowledge as it is central to the process of inclusion and exclusion.

Studiens syfte är att synliggöra och analysera samspel och makt mellan barn i leken med cyklar på förskolan. För att konkretisera detta fokuserades frågeställningarna på: Hur ser barns samspel ut i leken med cyklar? Hur ser makt ut mellan barn i leken med cyklar? Går det att se ett lärande mellan barn i leken med cyklar? Utifrån ett sociokulturellt lärandeperspektiv studeras lärande och det mänskliga beteende i samspelet mellan grupp och individ. Hur enskilda människor och grupper tillägnar sig och tar i anspråk fysiska och kognitiva resurser belyses. De sociokulturella kontexterna bygger på språk och kommunikation, de grundläggande principerna är deltagande och deltagarnas samspel. Kvalitativ forskningsmetod användes och dokumenterades genom filminspelning och fältanteckning. Observationer gjordes i utemiljö på två förskolor med cyklarna som fokus då cyklarna på förskolan ofta initierar till samspel och makt mellan barn. Resultatet av observationerna visar på att samspel och makt är en stor del i barns vardag på förskolan. Redan i tidig ålder är det viktigt att barn får rätt verktyg för att utveckla sina sociala kompetenser. Ur ett yrkes perspektiv är det viktiga att ta vara på situationerna och skapa ett lärande

The concept of health should not be viewed as one-dimensional, but rather a complex interplay between physical, psychological and social factors (WHO, 2014). The Swedish curriculum highlights that the school’s responsibility is to support pupils’ knowledge and promote health. The purpose of this study, therefore, was to consider pupils understanding of and attitudes towards health in the context of the subject Physical Education and Health (PEH) at school. Data was collected through the use of focus groups, questionnaires and epistolary dialog. The pupils’ ways of describing health were analysed through Zygmunt Bauman’s (2008) consuming theory and Thomas Ziehe’s (1986, 1999) concepts of cultural liberation, cultural expropriation, the performance principle and authenticity. The result shows that the pupils in the study had a good level of understanding about health. They described health as a complex concept in physical, psychological and social terms. This understanding of health affected the pupils in different ways. For example a feeling of pleasure was described by pupils who appeared well-grounded and spontaneous, while those who experienced pressure in their daily life expressed feelings of higher expectations regarding their own health practices. PEH teachers need to consider not only knowledge content of the subject area, but also variations of self-image among the pupils in their class, and the impact this can have on the way pupils un-derstand the health messages being taught in the classroom.

Studiens syfte är att undersöka hur konflikter uppstår och hanteras i barns fria lek på en förskola. Vi har använt oss av följande frågeställningar för att uppnå syftet: Hur uppstår konflikter mellan barn och vad utlöser dem? Hur ser konflikternas innehåll och struktur ut? Hur hanterar barnen själva de konflikter som uppstår? Studien utgår från teorier om konflikthantering, lekregler, verbal och icke-verbal kommunikation, immanent pedagogik och självreglering vilka vi använt oss av som analysverktyg. Genom filmade observationer och fältanteckningar av barns lek och konflikter samlades materialet in och kvalitativ forskningsmetod användes. Studiens resultat visar att de flesta konflikter som uppstår i barns fria lek handlar om tillgången till föremål såsom till exempel kuddar, lego, ringar, mjukdjur et cetera. Andra mindre förekommande typer av konflikter är, exempelvis, när barn retas, när bristande kommunikation leder till missförstånd samt när barn ställs utanför andras gemenskaper. En bidragande faktor till konflikternas uppkomst är otillräcklig kunskap kring lekens regler. Barn använder såväl verbal som icke-verbal kommunikation när de kommer i konflikt samt löser dessa genom olika konflikthanteringsstilar och självreglering. Det finns tydliga skillnader i konflikternas struktur och innehåll beroende på deltagarnas kön.

Studien är kvalitativ och belyser barns erfarenheter och utforskande av köksredskap i förskoleköket utifrån ett tekniskt perspektiv, så kallad köksteknik. Dessutom belyses två förskollärares förhållningssätt och didaktiska inlärningstillfällen i relation till barnens delaktighet i köket och teknikdidaktik samt förskolkockens intentioner med barnens medverkan. Barnen filmas i köket och samtliga informanter intervjuas.

Studiens syfte är att undersöka hur elever med annat modersmål än svenska gör när de ska lära sig engelska med stöd av svenskan som är deras andraspråk. Det jag vill undersöka är om engelskundervisningen är anpassad för denna grupp elever och vilka metoder pedagogerna använder i undervisningen. Metoden som används är kvalitativ och det empiriska materialet har inhämtats genom intervjuer med lärare och elever på två mångkulturella skolor. I studien deltar fjorton respondenter, fem pedagoger och nio elever. Resultatet analyseras med hjälp av tidigare forskning och begreppen tvåspråkighet och andraspråkselever. Resultaten visar att modersmålet spelar en viktig roll som bas för vidare utveckling av den kognitiva och begreppsliga förmågan. De intervjuade eleverna har begränsade kunskaper i sitt modersmål som orsakar svårigheter vid svenskinlärningen. Detta i sin tur påverkar språkinlärningen i engelskan. Eleverna lär sig engelska via svenskan som är deras andraspråk. Det jag kommer fram till och som tidigare språkforskning visat är att elever med svenska som andraspråk behöver språkutvecklande metoder och ämnesintegrerad undervisning för att nå målen.

Studien har utförts på en gymnasiesärskolas individuella program. Studiens syfte är att undersöka vilka uppfattningar pedagoger och elevassistenter har om elevernas förutsättningar att utveckla sin initiativförmåga. Följande problemformuleringar har använts, Vilka faktorer inkluderar pedagogerna och elevassistenterna på en gymnasiesärskolas individuella program i begreppet initiativförmåga och i förhållande till programmets elever? Vilka faktorer anser pedagogerna och elevassistenterna påverkar elevernas förutsättningar för att utveckla sin initiativförmåga och vilka konsekvenser får dessa faktorer för mötet mellan elev och skola? Studien utgår från forskning om samspel, delaktighet och Self-determination. Undersökningsmetoder som har använts är observation och intervju. Inledningsvis observerades två elever i två olika klasser under en hel arbetsdag, detta för att studera interaktionsmönster och de förutsättningar som råder i verksamheten för eleverna att kunna utveckla och ta egna initiativ. Resultaten från observationerna användes sedan i intervjuerna. Sammanlagt intervjuades 3 pedagoger och 10 elevassistenter, där elevassistenterna intervjuades i tre fokusgruppsintervjuer. Resultatet har tolkats i förhållande till det kommunikativa relationella perspektivet (KoRP) och det sociokulturella perspektivet. Resultatet från observationerna visade på ett styrande interaktionsmönster där pedagogen tog upp stora delar av det verbala utrymmet. Observationerna visade även att vissa elever behövde någon typ av ”startsignal” för att börja agera. Resultatet från intervjuerna kategoriserades utifrån bemötande, förutsättningar, organisation och pedagogiskt upplägg. Personalen ansåg att den enskilt viktigaste faktorn för att eleverna skall utveckla sin initiativförmåga är personalens förhållningssätt och bemötande av eleven. I intervjuerna togs även upp faktorer som att ”backa” som personal och släppa fram eleven, där eleven så självständigt som möjligt skall få testa sig fram. Att eleven får använda sina egna erfarenheter och sitt eget intellekt för att lösa problem. Men det fanns även en insikt hos personalen att det önskvärda agerandet inte alltid avspeglades i praktiken.

Vårt syfte med detta arbete är att ta reda på hur pedagoger arbetar med barns språkutveckling, för att få en djupare inblick i vilka metoder som pedagogerna använder. Vi har använt oss av observationer och intervjuer som metod när vi har samlat in materialet till vår forskning. Vi har valt att titta på det sociokulturella perspektivet som Lev Vygotskij har forskat i och utvecklat under många år. Vi har under arbetets gång fått se olika metoder för att stärka barns språkutveckling och även hur viktig miljön är. Medan vi har observerat på förskolorna har vi sett att pedagogerna använder sig av olika verktyg för att stärka barnens språkutveckling. Några verktyg som pedagogerna har använt sig av är böcker, bilder, sagoskåp, musik och Ipad. För att fånga barnens intresse för böcker gäller det att ha dem synligt så de fångar deras öga och intresse. Det vi har sett är att miljön har en stor betydelse när det handlar om språkutveckling på förskolan. Miljön ska vara öppen, med rum i rummet och möjlighet att dela barnen i mindre grupper för att få ner ljudnivån. Detta är några sätt att göra miljön mer gynnsam för språkutveckling.

Abstrakt Ahlqvist, Kerstin (2012) ”Handledning” ur olika synvinklar i Barn och ungdomshabiliteringen. En studie av handledning i ett tvärprofessionellt team. Various aspects of ”coaching” in children and youth habilitation service. A study of coaching in a multidisciplinary team. Lärarutbildningen. Fakulteten för lärande och samhälle. Magisterkurs, specialpedagogik. Malmö högskola. Denna studie handlar om synen på handledning i ett tvärprofessionellt team på Barn och ungdomshabiliteringen. Fokus ligger på handledning till barn och familj. Anser de olika yrkesgrupperna att de handleder och vad menar de med begreppet handledning i så fall? Syftet med studien är att tydliggöra och se om det finns teman och en röd tråd i handledningsbegreppet. Forsknings och utvecklingsenheten (Fou) i Malmö har tagit fram ett förslag på hur begreppet handledning ska användas. Anser yrkesgrupperna att vi behöver ett gemensamt begrepp? ICF-CY (International Classification of Functioning, Disability and Health for Children and Youth) betonar vikten av att ha ett standardiserat språk och struktur. Andersson (2010) ser i sin studie att det är svårt för familjer att förstå habiliteringsarbetet och att habiliteringens verksamhet bär på ett eget yrkesspråk. Resultatet i studien visar att 19 av 23 anser att de handleder. Informanterna tycker att handledning är en lärprocess över tid och att den kan innefatta begrepp som information, instruktion, konsultation och handledning. Delaktighet är en viktig ingrediens i handledningsprocessen anser informanterna. Att öka och tydliggöra delaktigheten är ett mål i habiliteringsarbetet på Barn och ungdomshabiliteringen.

The purpose of this study is to make visible how the students, in the special education teacher training program, focusing on intellectual disability, and experience supervision during their “working integration learning” (WIL). In addition, the study aims to get a picture of cooperation between the University and supervising teachers in school for children with intellectual disabilities as well as their views on the supervising of students. The methods employed were a questionnaire with the preparing special education teachers and interviews with five special education teachers at the school who took responsibility for supervision. The analysis upon the theoretical traditions of hermeneutist phenomenology with focus on relational pedagogy with an emphasis on what students and interviewed teachers say about supervision and cooperation. The results show that more time for reflection and a good treatment from the supervisor are two important factors in supervising preparing special educators. It also emerged that cooperation can be improved if the university provides clearer direction regarding goals for the students during WIL and the university provides access for prospective teachers to do research for science lessons. Special education teachers in the school for children with intellectual disabilities want to explore new research and training in a new partnership. Knowledge of the special education teaching profession is important and when it comes to students studying special education with an emphasis in intellectual disabilities, they need to acquire a deeper knowledge of children at early stages of development. An emerging position in schools is the head teacher or “first” teacher who might have supervision of preparing teachers assigned as a part of their job description. Three of the five teachers interviewed have supervision as a part of their work assignment and are interested in supervising preparing students. There are potential growth areas within the special education teachers regarding WIL, focusing children with intellectual disabilities, where the knowledge from this study may help to raise the quality of the WIL, and to develop and disseminate knowledge about supervision in the WIL as well as the importance of cooperation between universities and special schools. More research needs.

The purpose of this article is to investigate how and why the truck manufacturer Scania adapted to the economic downturn between 2008 and 2010 in the manner it did. First, Scania signed a crisis agreement on fewer working hours and lower wages, and, later, it signed an agreement stipulating fewer working hours, but without wage reductions. Both of these agreements were combined with investments in competence development and education as well as with the decision not to give notice to the employees, which was uncommon among Swedish companies. It is claimed that the company wanted to strengthen the competitiveness by integrating the unions and the employees even more in the business. An important prerequisite was the company’s Flexibility Agreement, which allowed the company not to give temporary employees new contracts and to let temporary employees leave the company as soon as their maximum employment period of six months expired.

The paper focuses on the interactions between innovations (of all kinds) and job quality (in a wide sense, covering work and employment conditions, including job status, compensation, training and career opportunities) in the aeronautic industry. It draws on empirical evidence – industry survey and company case studies – from France, Sweden and the UK. Aeronautics has introduced important innovations in the past decade. For example, computer assisted devices (from computer aided engineering and design, Model Based Definition (MBD), i.e. the use of 3D drawings, to computer numeric control machines) have impacted the work of both engineers, technicians and operators. The new generation of process innovations (i.e. digitalization) include, among others, the introduction of cobots and robots, and virtual augmented reality devices. Aeronautics is indeed a front runner of the “factory of the future” or “industry 4.0”, which may have important consequences in terms of both job quantity and quality – notably in terms of education requirements, competence development, and individual task discretion/autonomy. Organisational innovations have also played an important role, such as the implementation of lean manufacturing and its derivatives, introduced more recently than in the automotive industry, with some specificities. Increasing pressure on all the segments of the supply chain has been witnessed in many firms and their subcontractors, in connection with some of the technical devices mentioned previously, and in a context of increasing competition, and in some cases to important changes in the governance of firms. But the reverse causality – i.e. from JQ to innovation – is also a key issue. Some firms are innovating by introducing new forms of organisations to improve some dimensions of job quality as a mean to foster the innovation capacity of the firm “from the bottom up”, with experiments such as “liberated company”. As in other industries, some big companies are trying to emulate the “start-up spirit”.

The aim of this paper was to review the research on corporate social responsibility (CSR) in connection with business closures and downsizing to identify gaps in our knowledge. The study consisted of a systematic review of 24 refereed articles. The review identified four themes in the literature on CSR in connection with business closure and downsizing, namely CSR, transition programs and the local community; CSR and business strategy; CSR, power and reputation; and lastly, other articles on CSR in connection with business closures and downsizing. The review revealed a lack of understanding of the reasons, outcomes and methodology of CSR development in connection with business closures and downsizing.

In this paper, it will be discussed if there is a “team dimension” connected to legitimacy/trust in manufacturing companies. The “improvement teams” in the truck producing company Scania, that also are the basic organisational unit in production, can be described as “open micro systems”, with external relations and links between the teams and the organisation as a whole (Sederblad, 2011b). Our interpretation is that the result of continuous improvement activities in the improvement teams is dependent on blue collar workers believe that they will, at least indirectly and in a long time perspective, benefit from involvement in developing the production system. We will introduce the concept “conditional trust” to analyse the relations in production (Sederblad, 2011a; see also page 5 in this paper). This concept will also be used to understand the negotiation system on the company level and we will especially focus on the role of the unions. In the final section of the paper we will analyse how the production system and negotiation system are linked to each other. We will discuss and analyse the following questions: 1. How is the “improvement teams” organised in the company Scania and how do they work with “continuous improvement”? 2. How is conditional trust established in production and in improvement activities (among supervisors, team-leaders and workers)? 3. How is conditional trust established in the negotiations in the company (management, unions and workers)? 4. How is trust in production linked to trust in the negotiation system, and how functions the system at the workplace as a whole?