Malmö University Publications
Change search
Refine search result
1234567 1 - 50 of 326
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Abdelrahman, Hiba
    et al.
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Hedlund, Max
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Betydelsen av språklig variation för elevers identitet- och språkutveckling2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Vi har under tidigare kurser i ämnet Svenska på Malmö Universitet fått lära oss hur läroplanen styr ämnets bärande delar. Bland annat har Malmgren i sin bok Svenskundervisning i grundskolan från 1996 beskrivit den pedagogiska praktikens förändring. Syftet med denna kunskapsöversikt är att se på vad forskning säger om innebörden av språklig variation i undervisningen för elevers språk och kunskapsutveckling ur ett identitetsperspektiv. Vi ämnar besvara detta med frågeställningen: Vilken betydelse har en språklig variation för elevers identitet- och språkutveckling i språkligt heterogena klassrum? Vi har undersökt och läst olika vetenskapliga artiklar samt forskning på Skolverkets plattform med en avgränsning på 10 år i sökfältet då vetenskap har förändrats över tid samt att en ny läroplan har implementerats, (Lgr 11). Fokuset i forskningen har varit flerspråkighet och dess innebörd i relation till ungdomar samt olika stöttande undervisningsmetoder och arbetssätt i skolan. Resultat ur forskningen visar på att begreppet flerspråkighet blir antonymen till Sveriges tidigare dominerande enspråkighetsnorm och att flerspråkighet numera dominerar i skolan (Skolverket, 2012). Detta menas berika vårt samhälle på olika vis genom att flerspråkigheten ses som en resurs i skolans språkligt heterogena klassrum med möjligheten för alla elever att utveckla sina språkliga kunskaper oberoende av sitt förstaspråk. Att låta elever få utveckla hela sin språkliga repertoar i skolan med användandet av alla sina språkliga resurser är viktigt då det påverkar elevernas identitetsutveckling samt vidare möjlighet för en framgångsrik kunskapsutveckling. Skolverket belyser även med flera forskningsartiklar hur begreppet bör ses som en resurs i skolan då språk är individens viktigaste verktyg för lärande (Skolverket, 2012). Slutsatsen av resultatet är att lärarens närvaro, inställning och attityd till elevernas flerspråkighet påverkar den språkliga variationen i klassrummet samt språket hos eleverna. Eleverna är även medvetna om att de anpassar språket utifrån klassrumssituationoch utformning av undervisning. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Adelmann, Kent
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Att bygga broar - kulturella, språkliga och mediala möten2010Conference proceedings (editor) (Refereed)
    Abstract [sv]

    Sjunde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning samt Första nordiska konferensen i modersmålsdidaktik hölls i Malmö 18-20 november 2009 under temat Att bygga broar – kulturella, språkliga och mediala möten. Här presenteras artiklar från de fyra plenarföreläsarna samt elva av sektionsföredragen. Texterna är på svenska, danska, norska och engelska och griper i enlighet med temat in i språk- och litteraturdidaktiska ögonblick över nära nog hela forskningsfältet i svenska med didaktisk inriktning.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Adelmann, Kent
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Att bygga broar: kulturella, språkliga och mediala möten2010Conference proceedings (editor) (Refereed)
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Adelmann, Kent
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Att lyssna till röster: ett vidgat lyssnandebegrepp i ett didaktiskt perspektiv2002Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    This thesis has two points of departure and four main purposes. The first point of departure concerns the narrow perspective of the listening skill in Swedish. The first purpose is to show the lack of attention to the listening skill in research and mother tongue education in the Swedish compulsory school. Educational documents from 1842 to 2000 about Swedish as a school subject are examined from a historical perspective. Results from the study show that the listening skill is only slowly approaching the same status as talking, but standards for listening are still missing in the syllabus for Swedish. The second purpose is to determine a meaning for the concept of 'listen' in the Swedish language. Results from the study outline three distinct meanings in the Swedish language: the perception of hearing, the constructing of meaning with attentive listening, and the metaphorical meaning in phrases such as "listening to voices". Moreover, the concept of 'listen' covers a wide semantic field and the Swedish definition foregrounds three dimensions. The second point of departure concerns an extended notion of listening in classroom research. The empirical study is based on field observations and transcriptions of videotaped talk in interaction of eight Swedish white middle-class students in teacher education over a six-month period, with a tutor and an observer. The object of inquiry is the documented part of an earlier reception expressed in an open and explicit response: that is, 'reported listening'. The Bakhtin (1984) concept of 'voice' is connected to the metaphorical meaning of the concept 'listen'. With an extended notion of listening it is possible to describe all the kinds of voices which the participants listen to, respond to and speak with when they are in dialogue with themselves and are creating a voice of their own. The third purpose is to examine reported listening with regard to what voices and contextual resources the participants refer to: that is, 'voice response'. The concept of 'intertextuality' is adopted as a method to identify this polyphony of voices in the classroom. Results from the study indicate that some of the students have a broad and some a narrow listening repertory. Six listening types emerge in the material and the group seems to be an important contributor to the individual's dialogic learning. The fourth purpose is to examine reported listening with regard to how the participants use those voices: that is, 'voice use'. Some rhetorical terms are adopted as a method to identify the student's purpose in using different voices. Results from the study suggest that the voice use principally has an arguing function and that some of the students use several different functions and some use only a few in their listening profile. Four listening positions emerge in the material, namely the 'questioner', the 'refiller', the 'synthesizer' and the 'inquirer'. The implications of these findings are discussed. Compared with the American listening tradition "Listening to Voices" represents an alternative theoretical framework with a sociocultural approach.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Adelmann, Kent
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Dialogism and reported listening: Students' listening repertory and listening types in educational settings2003Conference paper (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 6.
    Adelmann, Kent
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Konsten att lyssna2003Conference paper (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 7.
    Adelmann, Kent
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Konsten att lyssna: didaktiskt lyssnande i skola och utbildning2009Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Av skolans styrdokument framgår det att tala och lyssna, läsa och skriva är centrala moment i elevernas språkutvecklande arbete. Och säkert kan både elever och lärare ge goda exempel på hur de målmedvetet använder och utvecklar förmågan att just tala, läsa och skriva. Däremot har de förmodligen svårare att förklara hur det konkreta arbetet kring aspekten lyssna ser ut. Som stöd för dagens lärare i svenska finns nämligen ingen tradition, ingen forskning, ingen litteratur, ingen begreppsapparat och inga kursplanemål eller betygskriterier för lyssundervisning och lyssutveckling. Konsten att lyssna behandlar ämnesaspekten Lyssna som receptionsdisciplin och lyfter fram den ur sin didaktiska icke-existens som ett språkligt redskap, jämbördig med undervisningsaspekterna Tala–Läsa–Skriva. För första gången får vi här beskrivningen av ett didaktiskt lyssnande med lysshistoria, lyssteori, lyssundervisning och lyssutveckling. Boken riktar sig främst till blivande och verksamma lärare i svenska samt handledare av olika slag i skola och utbildning, där lyssnande har en avgörande betydelse för coachning och lärande.

  • 8.
    Adelmann, Kent
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Listening and referring to voices: students' repertory in educational settings2001In: International journal of Listening, ISSN 1090-4018, E-ISSN 1932-586X, Vol. 15, no 1, p. 38-67Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    When we construct our knowledge in educational settings we usually listen to many different voices, mediated through teachers, classmates, books, films, and so on. Eight students in teacher training were videotaped for 12 hours of group talks with a tutor over a six-month period. The overall purpose of the study was to describe the polyphonic nature of the discursive field of education and the interplay between various contexts and contextual resources in that social interaction. The concept of intertextuality is adopted as a method to identify the polyphony of different voices. The explicit reported long-term listening is called the student's voice response, showing the repertory of contextual resources in use. Results from the study indicate that some of the students have a broad and some a narrow listening repertory when it comes to reported listening. The implications of these findings are discussed.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Adelmann, Kent
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Lyssnandets betydelse för muntligheten: en introduktion till konsten att lyssna2009In: Muntlighetens möjligheter - retorik, berättande, samtal / sjätte Nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning, Uppsala den 27-28 november 2008 / [ed] Anne Palmér, Carina Fast, Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning , 2009, p. 15-24Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Av skolans styrdokument framgår det att tala och lyssna, läsa och skriva är centrala moment i elevernas språkutvecklande arbete. Och säkert kan både elever och lärare ge goda exempel på hur de målmedvetet använder och utvecklar förmågan att just tala, läsa och skriva. Däremot har de förmodligen svårare att förklara hur det konkreta arbetet kring aspekten Lyssna ser ut. Som stöd för dagens grundskollärare i svenska finns nämligen ingen tradition, ingen forskning, ingen litteratur, ingen begreppsapparat och inga kursplanemål eller betygskriterier för lyssundervisning och lyssutveckling. Dagens svensklärare har helt enkelt inte relevanta ämneskunskaper i hela ämnet Svenska, eftersom de saknar en adekvat utbildning för lyssaspekten. Först när vi betraktar ämnesaspekten Lyssna som en receptionsdisciplin, i likhet med aspekten Läsa, och som ett språkligt redskap, jämbördig med undervisningsaspekterna Tala–Läsa–Skriva, framträder den ur sin didaktiska icke-existens. För första gången i Skandinavien ges nu en beskrivning av ett didaktiskt lyssnande med lysshistoria, lyssteori, lyssundervisning och lyssutveckling (Adelmann 2009), med fokus på lyssnandets betydelse för muntligheten.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 10.
    Adelmann, Kent
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Lyssnandets funktionella analfabeter: en introduktion till lyssningens ABC2010In: Sjunde nationella konferensen i Svenska med didaktisk inriktning, Malmö 18-20 november 2009: Att bygga broar - kulturella, språkliga och mediala möten / [ed] Kent Adelmann, Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning , 2010, p. 15-24Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det relationella lyssnandet är av helt avgörande betydelse för oss oavsett om vi befinner oss i klassrummet, direktionsrummet eller sovrummet. Men av all mänsklig kommunikation är lyssaspekten sannolikt den mest förbisedda och underskattade – åtminstone i praktiken. Till skillnad från undervisningsaspekterna Tala-Läsa-Skriva sker sällan eller aldrig någon explicit undervisning om aspekten Lyssna i svensk skola och utbildning. När det gäller den svåra konsten att lyssna är det därför rimligt att anta att de genomsnittliga lysskunskaperna ligger på en så pass låg nivå att vi här kan tala om lyssnandets funktionella analfabeter. Ur ett nationellt perspektiv ingår den här texten i en långsiktig strategi att alfabetisera och medvetandegöra såväl skolfolk och forskare som näringsliv och politiker om att lyssna är en viktig kommunikativ kompetens, att lyssreception är minst halva talspråket, och att lyssna är en färdighet som går att lära och utveckla. Ur ett svenskämnesperspektiv kan man också säga att den här texten försöker Att bygga broar - mellan såväl talspråkets båda aktiviteter, att tala och lyssna, som modersmålets båda receptionsdiscipliner, att läsa och lyssna. Genom att lyfta fram en minimikurs för de lyssfattiga kan man även se det som en introduktion till lyssningens ABC. Välkommen till din (kanske) första lysslektion.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Adelmann, Kent
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Lyssnandets århundrade? Att lyssna på den talande boken2011In: Educare, ISSN 1653-1868, E-ISSN 2004-5190, no 1, p. 43-64Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to contribute to the knowledge about the importance of listening in modern sound technology and the importance of tradition in reception analysis of literary conversations. The object of inquiry is The poetics of the talking book, a dissertation about how different groups of listeners understand the reception of audio books in literary conversations. The problem explored is: What is the significance of listening in this dissertation? This text analysis has two points of departure. The first point of departure concerns the language used in the dissertation. Results from the study show that the language used is mainly influenced by literary reception and reader response theory, and is therefore misleading to the reader when it comes to listening reception of the talking book. The second point of departure concerns the analytical conceptions used in the dissertation. Results from the study show that the conceptions used comes solely from literary reception and reader response theory, which means that the authors twelve references from listening reception and listening theory are never used in the analysis. The conclusion is that the dissertation seems to be a contradictory representation of a modern expression of audio books, listening research and sound technology and, at the same time, a traditional expression of the western tradition, dominating discourse and literature reception.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12.
    Adelmann, Kent
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Lyssnar man annorlunda om man har ett intertextuellt beteende?1999Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Utifrån ett insamlat datamaterial av videoinspelade och handledda gruppsamtal mellan lärarstuderande frågar jag mig: På vilket sätt kan begreppet intertextualitet vara fruktbart i en kvalitativ fallstudie av åtta lyssnare? Kan man se intertextualitet som uttryck för en viss lyssnartyp, för en medveten eller omedveten lyssnarstrategi? Kan man rentav tala om ett intertextuellt lyssnande och beteende?

  • 13.
    Adelmann, Kent
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Lyssnarens lyssnande intertextualitet och repertoar: Lyssnarperspektiv i svenska med didaktisk inriktning2000Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Baksidestext: Hur kan eleverna utvecklas språkligt genom sitt lyssnande? Vilken begreppsapparat har vi som lärare för att analysera lyssnandeaspekten och understödja elevernas utveckling av sin lyssnarkompetens?

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 14.
    Adelmann, Kent
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Nedslag i lyssnandets historia1998In: Tors bok: vänbok till Tor G Hultman: svenska med didaktisk inriktning / [ed] Kent Adelmann, Anna-Lena Göransson, Göte Rudvall, Anna Maria Ursing, Lärarhögskolan i Malmö, Institutionen för ämnesmetodik och ämnesteori samt regionalt utvecklingscentrum , 1998, p. 13-34Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna text kommer att handla om hur människan förhåller sig till lyssnandet och beskriva några grova men möjliga utvecklingstendenser med hjälp av två nedslag i den ”lyssnandets historia” som ännu väntar på att bli skriven. I det första nedslaget anlägger jag ett schematiskt helhetsperspektiv på människans utveckling av kommunikationens olika former. Tyngdpunkten läggs vid den ickeverbala kommunikationen innan talet fanns, medan de övriga och mera allmänt bekanta kommunikationsformerna ges en översiktlig beskrivning. Denna del blir med nödvändighet något spekulativ till sin karaktär. Det andra nedslaget sker i den andra änden av människans utveckling och behandlar skolans syn på lyssnandet, främst inom svenskämnet i folkskolan och grundskolan. I denna del berörs i viss mån även kommunikationens mönster, innehåll och funktion. När det gäller eleverna tecknas ett underifrånperspektiv, och när det gäller läraren framträder behovet av ett nytt förhållningssätt till lyssnandet.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 15.
    Adelmann, Kent
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Reported Listening and Using Voices: Students' Profile in Educational Settings2003Conference paper (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 16.
    Adelmann, Kent
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Varför hålla käft när man kan hålla låda?1998Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Genom att studera den kommunikativa interaktionen ur ett lyssnarperspektiv uppstår frågor kring lyssnandets villkor och lyssnarnas olika roller, strategier och repertoarer. Utifrån ett insamlat datamaterial av videoinspelade och handledda gruppsamtal mellan lärarstuderande vill jag diskutera vilka språkliga och litterära begrepp som kan tänkas vara fruktbara i en kvalitativ fallstudie av det här slaget.

  • 17.
    Agnéta, Hessel
    et al.
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Fajerson, SusanneMalmö högskola, School of Teacher Education (LUT).
    Svenska - ett språk att växa i2004Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Baksidestext: Finns det andra faktorer än de sociala som har betydelse för flerspråkiga elevers skolframgång som vi i skolan bör känna till? Är betygskriterierna för betyget godkänd i svenska som andraspråk anpassat till de flerspråkiga elevernas förutsättningar till ett gott språkbruk? Vilken betydelse har modersmålet för identitetsskapande? Hur kan skolan samverka mer med föräldrar till flerspråkiga elever? Sedan 1997 har Malmö stad gett Lärarutbildning i Malmö uppdraget att anordna fortbildningskurser i svenska som andraspråk för verksamma lärare i staden. I kurserna har deltagarna gjort fördjupningsarbeten som varit förankrade i den egna skolvardagen. Arbeten som tar upp en rad frågor om flerspråkighet i förhållande till identitet, samverkan mellan skolan och hemmet, betyg, tematisk undervisning, validering m.m. Rapporten kan användas som underlag för blivande lärare, lärare, skolledare och politiker vid diskussioner kring frågor om undervisning och språkpolicy i Malmö.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 18.
    Ali, Luma
    et al.
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Haj Darwish, Yaman
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Skönlitteraturens användning i modersmålsundervisningen: En kvalitativ studie kring sex modersmålslärares användning av skönlitteratur som endel av modersmålsämnet arabiska2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie har sin grund i lärarnas användning av skönlitteratur. Syftet har varit attundersöka hur modersmålslärare använder skönlitteratur som en del av sin undervisningi modersmålsämnet arabiska och att ta reda på vilka möjligheter och utmaningar de anseratt det finns med skönlitteratur i undervisningen. Uppsatsen utgår från olika teoretiskaperspektiv och metoder t ex Langers modell. I studiens forskningsbakgrund har vi tagitupp olika forskares syn på skönlitteraturens möjligheter i undervisningen. För att fåinformationen om hur lärare använder skönlitteratur gjordes kvalitativa intervjuer medsex verksamma modersmålslärare som medvetet använder skönlitteratur i grundskolan.Analysen visar att de använder sig främst av skönlitteratur i boksamtal för elevernasspråkutveckling. Resultatet visar att läraren kan arbeta på flera olika sätt i undervisningenoch även med skönlitteratur. Lärarna i denna studie tycker att användning avskönlitteratur är av betydelse för elevers språkutveckling. De lyfte även fram utmaningenmed att använda skönlitteratur i ämnet modersmål då det framförallt är tidsbrist somhindrar dem

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 19. Almgren, Maria
    et al.
    Amsell, Karin
    Andersson, Torbjörn
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Droppe, Jessica
    Gullstrand, Pernilla
    Jonsson, Annsofie
    Spens, Ellen
    Länge leve skolan! En text om utbildning, estetik och skolutveckling2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna skrift har arbetats fram av en grupp studenter på Lärande och samhälle som fortsättning och utveckling av examinationsuppgift på en terminslång kurs, där de hade att iscensätta ett dokumentärfilmsprojekt på högstadiet. Projektet ägde rum inom ramen för huvudämnet Kultur, medier, estetik (KME) - skapat genom en sammanslagning av estetiska ämnen med medie- och kulturstudier 2001 – som ända från starten har tillskrivit det estetiska en särskild förmåga att vända upp och ner på invanda synsätt och kritiserat skolan för att inte lämna tillräckligt utrymme åt denna radikala potential. Den som är det minsta intresserad av skol- och kulturarbete kan inte undgå att dras in i det nät av glödande engagemang, intrikata spörsmål och brottstycken av teoretiska diskussioner som dessa sju studenter väver. Man kommer mycket nära de problem de brottas med utan att någonsin hitta några definitiva svar. Viljan att göra nytt tillsammans med eleverna och med utgångspunkt i deras horisont är obändig. Men så är det ramarna för arbetet... De sju befinner sig i ett interregnum, i en korseld av krav från lärarutbildarna, lärarna på skolan och eleverna, som påminner dem: "Ni är inte våra lärare. Ni kommer hit några timmar i veckan från någon annanstans". Ingenting visar sig vara enkelt. Varför gläds inte eleverna åt att få göra något som kan få betydelse för dem "på riktigt"? Vad är egentligen skillnaden mellan dokumentär- och fiktionsfilm? Hur bedömer man elevernas prestationer i ett så pass öppet projekt? Finns det över huvud taget rum i dagens skola för en pedagogik som vill vara på en gång passionerad, polyfon, prövande och provokativ? Alla dessa är ord som väl kännetecknar skriftens första del, ett grafiskt kaos av utlagda spår som läsaren kan välja bland att följa. Här får man en "cut-up-bild" av de tankevärldar som studenterna försöker orientera sig mot och inom. Den läsare som finner estetiken för provocerande kan alltid börja med andra delen i stället, som analytiskt redogör för de olika filmprojekten. Del tre, slutligen, diskuterar förutsättningarna för de förhållningssätt som utvecklats inom KME att göra sig gällande inom ramen för den nya läroplanen Lgr 11.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 20. Andersen-Hoppe, Annemette
    et al.
    Dahlbeck, Per
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT).
    Hjalmarsson, Catharina
    Nilsson, Mats-Ola
    Persson, Magnus
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Spanget-Larsen, Anne
    Sjöstrand, Camilla
    Sundgren-Brorsson, Lena
    Deltagarkultur: i teori och praktik2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Texterna i denna digitala antologi är författade av studenterna och lärarna på kursen ”Deltagarkultur”, som är en del av Interreg-projektet Öresundsregionen som kreativ metapol. Texterna är författade av tjänstemän på kulturförvaltningar i Skåne och Danmark, samt av lärare från Malmö högskola. En gemensam nämnare är att de alla ringar in olika både möjligheter och problem med deltagarkultur i praktiken. Vad händer när idealen möter verkligheten? Hur uppfattar deltagarna själva sin roll i de olika kulturella eller pedagogiska projekt de mer eller mindre frivilligt söker sig till eller blir indragna i? Texterna spänner över ett brett spektrum av praktiker, erfarenheter och problemställningar. De använder olika begrepp och angreppsätt för att närma sig alltifrån deltagarstyrda musikfestivaler och konstprojekt till litteraturläsning och projektarbeten på lärarutbildningen. Nya former för kulturstöd som utmanar traditionella bidragssystem undersöks i en av texterna. Läsaren introduceras för fenomen som crowd funding, crowd sourcing, mikrofinansiering och viral spridning. Filosofins hantering av lek och begär konfronteras med kulturpolitiska visioner och policydokument i en annan text. Sist men inte minst ägnar sig texterna åt intensiv självreflexion – vilket inte skall förväxlas med självupptagenhet.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 21.
    Aspelin, Jonas
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Att vara sig själv nog2009In: Pedagogiska Magasinet, ISSN 1401-3320, no 3, p. 78-82Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    I självhjälpslitteraturen gestaltas en suverän, oberoende, obunden, närmast maktfullkomlig människa som ideal. Är det verkligen en trovärdig människosyn som framträder?

  • 22.
    Aspelin, Jonas
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Beneath the surface of classroom interaction: reflections on the microworld of education2006In: Social Psychology of Education, ISSN 1381-2890, E-ISSN 1573-1928, Vol. 9, p. 227-244Article in journal (Refereed)
  • 23.
    Aspelin, Jonas
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Biesta och utbildningens brännpunkt2007In: Utbildning och Demokrati, ISSN 1102-6472, E-ISSN 2001-7316, no 3Article in journal (Refereed)
  • 24.
    Aspelin, Jonas
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Co-existence and co-operation: the two-dimensional conception of education2011In: Education, ISSN 2162-9463, E-ISSN 2162-8467, Vol. 1, no 1, p. 6-11Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The expanding global discourse on education is built on the concept of individualism. One emerging direction in educational theory that challenges this discourse is relational pedagogy. This article aims to discuss some characteristic aspects of relational pedagogy, and thereby proposing a theoretical course in the field. By comparing Kenneth Gergen’s and Martin Buber’s relational conceptions, the article argues that relational pedagogy could/should be characterized by a distinction between two fundamental types of relationships, tentatively labeled co-existence and co-operation. This distinction is proposed to be significant for relational pedagogy to become a trustworthy alternative not only to the individualistic- but also to the collectivist conception of education.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 25.
    Aspelin, Jonas
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Den mellanmänskliga vägen. Martin Bubers relationsfilosofi som pedagogisk vägvisning2005Book (Other academic)
  • 26.
    Aspelin, Jonas
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Den nödvändiga relationen2010In: Pedagogiska Magasinet, ISSN 1401-3320, no 3, p. 42-47Article in journal (Other academic)
    Abstract [en]

    Det finns en svårfångad kvalitet i pedagogiskt arbete. Den kan benämnas ömsesidig respekt, kärlek, omtänksamhet, förtroende och äkta intresse för eleven.

  • 27.
    Aspelin, Jonas
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Den pædagogiske relations betydning2006In: Relationer i skolen. Perspektiver på liv och læring / [ed] Tom Ritchie, Billesø & Baltzer , 2006Chapter in book (Other academic)
  • 28.
    Aspelin, Jonas
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Likt en flygande gnista2007In: Pedagogiska magasinet, no 1/2007Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 29.
    Aspelin, Jonas
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Mikrosociologi och social interaktion2008In: Se skolan. Forskningsmetoder i pedagogiskt arbete / [ed] Carina Rönnqvist, Monika Vinterek, Umeå universitet. Fakultetsnämnden för lärarutbildning , 2008Chapter in book (Other academic)
  • 30.
    Aspelin, Jonas
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Sociala relationer och pedagogiskt ansvar2010Book (Other academic)
  • 31.
    Aspelin, Jonas
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Stolthed og skam i undervisningen. Bedre laering med relationsbevidst pedagogik2004Book (Other academic)
  • 32.
    Aspelin, Jonas
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Suveränitetens pris. En kritisk studie av självhjälpslitteratur2008Book (Other academic)
  • 33.
    Aspelin, Jonas
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    What really matters is between: Understanding the focal point of education from an inter-human perspective2010In: Education Inquiry, E-ISSN 2000-4508, Vol. 1, no 2, p. 127-136Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In this article, the focal point of education is simultaneously defined as: i) the place where the most important educational activity is taking place; and ii) the place where the main interest of educational theory (and educational practice) should be located. The article aims to discuss the idea that the focal point is located somewhere between the teacher and the student. This idea is introduced by references to Gert Biesta’s inter-subjective theory and to some more or less classical conceptions which distinguish between two main aspects of sociality. Further, and as a more specific aim, the article discusses Martin Buber’s contribution to understanding the focal point of education. Buber contributes by emphasising “the interhuman” as a primary dimension in relation to “the social”. From Buber’s perspective, what really matters in education exists in an ontological and relational event. In the last section of the article it is suggested that exploration of the focal point should not stick to just one form of relationship. The interhuman event is, taken by itself, supposed to be primary, but the focal point cannot be fully understood without a penetrative picture of its social context.

  • 34.
    Aspelin, Jonas
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Zlatan, Caligula och ordningen i skolan: en interaktionistisk analys2003Book (Other academic)
  • 35.
    Aspelin, Jonas
    et al.
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM). Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Individual and Society (IS).
    Persson, Sven
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM). Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Individual and Society (IS).
    Lärares professionella/personliga utveckling2008In: Educare, ISSN 1653-1868, E-ISSN 2004-5190, no 1, p. 27-49Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The article discusses what professional personal development means, with respect to teacher students and professionally active teachers. To begin with, the discussion on teacher socialization is placed in a larger societal context, where changed conditions for the teacher profession are taken note of. Furthermore, in order to position the concept and interpret its meaning, the concepts “learning” and “reflection” are questioned. In conclusion, it is suggested that the conceptual pair “creativity/ relationship” can constitute a fruitful complement to dominating discourses about the teacher profession.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 36.
    Aspelin, Jonas
    et al.
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Persson, Sven
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Om relationell pedagogik2011Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under de senaste decennierna har fokus på standardiserade kunskapsmätningar ökat, och utbildning har blivit liktydigt med enskilda individers prestationer. Relationell pedagogik utmanar detta synsätt genom att i stället erbjuda ett sätt att analysera, förstå och tänka kring utbildning där relationer sätts i centrum. Om relationell pedagogik grundas på tanken att människan växer, utvecklas och lär sig saker i relationer. Författarna introducerar här det relationella tänkandet med utgångspunkt i teoretiker som Kenneth Gergen, Gert Biesta och Martin Buber och applicerar det sedan på frågor som vad utbildning är, vilken betydelse relationen lärare-elev har, hur lärarens förhållningssätt till eleven kan förstås och vad främlingskap i utbildning är. Skolan uppfattas här som en mötesplats - en plats där barn och ungdomar utvecklas som fria och ansvarstagande personer i sam-existens och sam-verkan. Boken vänder sig till lärarstudenter på avancerad nivå. Den kan också användas i vidareutbildning för lärare samt för magisterutbildningar i ämnen som pedagogik och socialpsykologi.

  • 37.
    Bergman, Lotta
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Educare 2011:1: Tema: Svenska med didaktisk inriktning2011Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Tema: Svenska med didaktisk inriktning Innehåll: Förord Lotta Bergman Den friska boken och den sjuka läsaren: Om litteratur som medicin Magnus Persson; Lyssnandets århundrade? Att lyssna på den talande boken Kent Adelmann; Kroppen läser och skriver? Läsningens och skrivandets kroppslighet i ljuset av Merleau-Pontys kroppsfilosofi Cecilia Nielsen; Texter, språk och skrivande med utgångspunkt i de nya kurs- och ämnesplanerna i svenska Annbritt Palo & Lena Manderstedt; Den retoriska arbetsprocessens betydelse för möjligheten att framstå med starkt och trovärdigt ethos i muntlig framställning Cecilia Olsson Jers; Vad kan vi lära oss av berättelser? Det fiktivas funktion i svenska som främmande språk Lisa Källström

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 38.
    Bergman, Lotta
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Educare 2011:2: Tema: Välfärdsstat i omvandling: reglerad barndom – oregerlig ungdom?2011Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Tema: Välfärdsstat i omvandling: reglerad barndom – oregerlig ungdom? Förord - Ove Sernhede & Ingegerd Tallberg Broman Discursive Tensions on the Landscape of Modern Childhood - Patrick J. Ryan Dokumentation, styrning och kontroll i den svenska skolan - Lisa Asp-Onsjö “Soft governance” i förskolans utvecklingssamtal - Ann-Marie Markström En skolas implementering av kamratmedling - Ingela Kolfjord Social mobilization or street crimes: Two strategies among young urban outcasts in contemporary Sweden - Philip Lalander & Ove Sernhede Vem är egentligen expert? Hiphop som utbildningspolitik och progressiv pedagogik i USA - Johan Söderman

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 39.
    Bergman, Lotta
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Forskning om barndom och ungdom i förändring vid Malmö högskola2011Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 40.
    Bergman, Lotta
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    ... gudarna och litteratur och sånt där, det spolar jag liksom2008In: Yrkesläraren, no 2/2008Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 41.
    Bergman, Lotta
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS). Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Gymnasieskolans svenskämnen: en studie av svenskundervisningen i fyra gymnasieklasser2007Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT02
  • 42.
    Bergman, Lotta
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Identitetsutveckling och lärande. Några teoretiska utgångspunkter2003Conference paper (Other academic)
  • 43.
    Bergman, Lotta
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS). Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Kulturarvet och en vidgad kultursyn i gymnasieskolans svenskundervisning2005In: Konferens: Kulturstudier i Sverige. Nationell forskarkonferens, 13–15 juni, 2005, Norrköping, Sweden, Linköping Electronic Conference Proceedings , 2005, p. 139-156Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vilka samtal om kultur och kulturarv förs inom ramen för svenskämnet i dagens gymnasieskola? Skolan har traditionellt haft en snäv definition av vad kultur och kulturell kompetens är och risken finns att en sådan definition fungerar exkluderande och därmed förstärker de skillnader som finns i elevers olika förutsättningar att finna mening i och lyckas med sina studier. En vilja att vidga text- och kulturbegreppet och ett närmande till ungdomars egen kulturförståelse kan spåras i gymnasieskolans kursplaner för svenskämnet. Vilket kulturellt innehåll som ungdomar från olika gymnasieprogram möter i den faktiska undervisningen och varför detta innehåll väljs är frågor jag söker svar på i mitt avhandlingsprojekt. Jag undersöker också i vilken utsträckning ungdomarna bjuds in i samtal, muntliga eller skriftliga, om kulturellt betydelsefulla frågor i vår tid, samtal där unga människors intressen och erfarenheter tas till vara? Min empiriska studie bygger på intervjuer med lärare och elever från olika gymnasieprogram och observationer i den klassrumspraktik där svenskämnets innehåll förhandlas och gestaltas.

  • 44.
    Bergman, Lotta
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Möten mellan teori och praktik. Lärares sökande efter en meningsfull litteraturundervisning2010In: Växtkraft / [ed] Madeleine Ellvin, Lena Manderstedt, Svensklärarföreningen , 2010, p. 80-93Chapter in book (Other academic)
  • 45.
    Bergman, Lotta
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS). Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Samtal i ett vidgat perspektiv2007Conference paper (Other academic)
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 46.
    Bergman, Lotta
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Svenskämnet och de kulturella förändringarna2005In: Perspektiv på didaktik: Svenskämnet i fokus, Svensklärarföreningen , 2005Chapter in book (Other academic)
  • 47.
    Bergman, Lotta
    et al.
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Bringéus, Eva
    Litteraturläsning som didaktisk utmaning - en forskningscirkel om litteraturundervisning på 2000-talet2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I rapporten presenteras resultatet av en forksningscirkel som genomfördes av en grupp gymnasielärare på S:t Petri skola i Malmö. Deltagarna i forskningscirkeln reflekterade över och diskuterade både den egna och kollegornas syn på litteraturundervisningens betydelse och funktion i dagens skola, i relation till det samhälle vi lever i och de elever vi möter i dagens mångkulturella klassrum. De sex forskningsprojekt som lärarna genomförde i sina egna klasser redovisas i rapporten.

  • 48.
    Bergman, Lotta
    et al.
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Hultin, Eva
    Lundström, Stefan
    Molloy, Gunilla
    Makt, mening, motstånd: Litteraturundervisningens dilemman och möjligheter2009Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Boken ger fyra forskares perspektiv på elevers litteraturläsning och skrivutveckling. Författarna diskuterar svenskämnets djupare mening, litteraturens värde och de grundläggande frågorna om varför lärare och elever ska läsa tillsammans och hur de läser.

  • 49.
    Bergöö, Kerstin
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Examensarbeten på KSM - om läsningens, skrivandets och samtalets villkor och möjligheter: ett diskussionsunderlag2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Baksidestext: I denna rapport har Kerstin Bergöö undersökt ett tiotal examensarbeten vid enheten Kultur-språk-medier vid lärarutbildningen på Malmö högskola. Hon konstaterar bl.a. att examensarbetsförfattarna sällan eller aldrig dokumenterar och analyserar sin egen eller andra lärares undervisning. Kerstin Begöö har utgått från styrdokumenten kring verksamhetsförlagd tid och styrdokumenten kring examensarbetena. Hon menar att styrdokumenten eller guiderna för både VFT och examensarbetsskrivande var för sig är utmärkta. Däremot saknas en tydlig koppling mellan guiden för VFT respektive guiden för examensarbetsskrivande vilket faller tillbaka på studenterna som inte får tillräckliga erfarenheter av att dokumentera och diskutera sin egen undervisning. Hon har också intervjuat en handfull handledare och examinatorer, analyserat grupprotokoll från en studiedag och analyserat ett tiotal examensarbeten vid lärarutbildningen i Malmö. I slutdiskussionen vill Bergöö förbättra studenternas förmåga att skriva examensarbeten bl.a. genom att tidigare i utbildningen dokumentera och analysera sin egen undervisning. Hon efterlyser också ett närmare samarbete mellan de kommunala handledarna och högskolans lärare.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 50.
    Bergöö, Kerstin
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Vilket svenskämne? Grundskolans svenskämnen i ett lärarutbildningsperspektiv2005Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    Which Swedish? Swedish as a school subject, from the perspective of teacher training describes how a group of future teachers of years 1 to 7 of the compulsory school relates to various concepts of the subject Swedish through three courses delivered at the School of Education. The study has the aim of firstly analyzing the students’ construction of the subject of Swedish as taught in school, and secondly to analyse teacher education in Swedish from an institutional point of view. The empirical material is made up of policy documents applicable to teacher education, planning documents written by teachers and texts written by students in the course of their studies, as well as three interviews with each student. The theoretical framework is didactic and socio-constructivist. The history of the subject Swedish is dicussed as a struggle for and against a democratic mother tongue education. The students are critical of the lack of integration, between the theoretical and practical elements of the university education, and between faculties and subjects. In the practical work they miss dialogue around the content of the teaching and long-term planning. The picture they give of teaching based on activities, individual factual research and the reading of literature as individual experiences and skills training – they speak of it as ”an old Swedish subject” – means that they have lost the possibility of discussing how the content of a common project can be generated and analysed in their construction of what they call ”a new Swedish subject”. The strength of the Swedish courses lies in exchange of experience and dialogue around the elements of subject theory and analysis of other teachers’ teaching. Its weakness lies in the lack of connection to the students’ own teaching experiences. The work done at the school of education has neglected the students’ need to learn by teaching and discussion of that teaching. This in turn is consistent with the fact that the school of education’s cooperation with teachers at schools has hardly begun. The thesis finally discusses a possible mother tongue subject for early school years which transcends the view of language ability as a skill, a Swedish subject where language development and the school’s dual tasks of promotion of democracy and knowledge are held together.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
1234567 1 - 50 of 326
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf