I detta arbete har jag tittat på handledning på arbetsplatser. Handledning är idag ett svårdefinierbart begrepp som används allt mer på arbetsplatser. Syftet med detta arbete är att studera handledning och olika handledningsprocesser och se hur man skulle kunna använda sig av dem på arbetsplatser och i medarbetarsamtalet. Jag kommer att avgränsa mig genom att titta på momentet som rör medarbetarens utveckling i medarbetarsamtalet. I min teoretiska utgångspunkt har jag utgått ifrån att det kan förekomma handledning i medarbetarsamtalet, men att man inte kan se hela samtalet som handledning. För att undersöka detta har jag intervjuat 8 personer, fördelat på 2 arbetsplatser, om medarbetarsamtalet. Hälften har varit chefer och hälften medarbetare. I intervjuerna har det framkommit att man definitivt kan se handledande förhållningssätt i medarbetarsamtalet på båda företagen och att man också kan använda sig av de metoder och tankesätt som finns inom handledning för att utveckla medarbetarsamtalet ytterligare. Om man säger att själva medarbetarsamtalet i sig inte är handledning fullt ut, men att man kan se handledning förekomma på arbetsplatser, så skulle man kunna säga att medarbetarsamtalet är själva startskottet för den handledning som sedan sker under det dagliga arbetet. En utgångspunkt för medarbetare och chefer där man på medarbetarsamtalet har stämt av varandras förväntningar och samtyckt om var det behövs utveckling samt hur arbetet fungerar i stort på arbetsplatsen. Utefter detta kan man sedan arbeta med dessa saker i det dagliga arbetet under tiden till nästa medarbetarsamtal.

Detta examensarbete behandlar eventuella skillnader i skolår fyras och skolår sex svordomsanvändning beroende på sociolekt, sexolekt och kronolekt på två skolor med olika sociokulturella bakgrunder. Vi gjorde en enkätundersökning i dessa åldersgrupper på båda skolorna för att få del av elevernas upplevda norm angående deras syn på svordomar och hur de tror att de använder dem. Resultatet visade på att de finns skillnader inom de båda sociolekterna, men dessa var inte lika stora som de teorier vi använt oss av menar att de ska vara. Detta kan bero på att samhället börjar bli mer integrerat. Vi kom även fram till at pojkar använder sig av svordomar till större del än vad flickor gör samt att de svär av olika anledningar. Även mellan skolorna fann vi skillnader i könens anledningar till att svära. Vidare visade undersökningen på att de äldre eleverna som deltog använde sig mer av svordomar än de yngre. De äldre börjar således komma in i en ny åldersgradering – ungdomsspråket – medan de yngre fortfarande talar ett barnspråk.

I mitt arbete har jag Undersökt kännedomen Uppfattningen och om pedagogiskt drama hos och tvåspråkighet fyra utvalda Verksamma pedagoger i förskolan. Jag har även Undersökt om de Använt sig av drama som metod i SINA verksamheter för Att utveckla tvåspråkighet i förskolan. Syftet är Att ta reda på vad drama kan ge barn, dels som individer men även som grupp. En annan frågeställning är; Hur drama som arbetssätt kan Samuelsson Verksamheten utifrån Lpfö-98. Drama kan innefatta Många delar av Läroplanen, Vilket gör arbetssättet Användbart för förskollärare Inom förskolan. Undersökningen är gjort med hjälp av kvalitativa intervjuer med de fyra pedagoger. Jag litteraturgenomgång definierar jag termen pedagogiskt drama för Att klargöra Betydelsen av den perspektiv och Vilka jag kommer att använda. I samma kapitel begrundar jag Målen för drama samt pedagogiskt vad Läroplanen förskolan Säger för (Lpfö-98) om drama som Grund och metod för verksamheter och förskolan aktiviteter inom. Mitt resultat av Undersökningen Visar Att pedagogerna ser drama som en form, ett verktyg, för Att lata barn utrycka sig och bearbeta SINA känslor. Arbetssättet kan Utveckla språket hos barnen i förskolan. Då Inte bara det verbala språket utan även det icke-verbala som Utgör en stor del av kommunikationen Mellan barnen. Pedagogiskt drama i förskolan och utifrån Lpfö-98 är Ett bra verktyg för Att utveckla tvåspråksinlärning och ge barn som Individ och färdigheter grupp Flera, bland Andra Personliga utveckling, social utveckling och språkutveckling.

Vi har under tidigare kurser i ämnet Svenska på Malmö Universitet fått lära oss hur läroplanen styr ämnets bärande delar. Bland annat har Malmgren i sin bok Svenskundervisning i grundskolan från 1996 beskrivit den pedagogiska praktikens förändring. Syftet med denna kunskapsöversikt är att se på vad forskning säger om innebörden av språklig variation i undervisningen för elevers språk och kunskapsutveckling ur ett identitetsperspektiv. Vi ämnar besvara detta med frågeställningen: Vilken betydelse har en språklig variation för elevers identitet- och språkutveckling i språkligt heterogena klassrum? Vi har undersökt och läst olika vetenskapliga artiklar samt forskning på Skolverkets plattform med en avgränsning på 10 år i sökfältet då vetenskap har förändrats över tid samt att en ny läroplan har implementerats, (Lgr 11). Fokuset i forskningen har varit flerspråkighet och dess innebörd i relation till ungdomar samt olika stöttande undervisningsmetoder och arbetssätt i skolan. Resultat ur forskningen visar på att begreppet flerspråkighet blir antonymen till Sveriges tidigare dominerande enspråkighetsnorm och att flerspråkighet numera dominerar i skolan (Skolverket, 2012). Detta menas berika vårt samhälle på olika vis genom att flerspråkigheten ses som en resurs i skolans språkligt heterogena klassrum med möjligheten för alla elever att utveckla sina språkliga kunskaper oberoende av sitt förstaspråk. Att låta elever få utveckla hela sin språkliga repertoar i skolan med användandet av alla sina språkliga resurser är viktigt då det påverkar elevernas identitetsutveckling samt vidare möjlighet för en framgångsrik kunskapsutveckling. Skolverket belyser även med flera forskningsartiklar hur begreppet bör ses som en resurs i skolan då språk är individens viktigaste verktyg för lärande (Skolverket, 2012). Slutsatsen av resultatet är att lärarens närvaro, inställning och attityd till elevernas flerspråkighet påverkar den språkliga variationen i klassrummet samt språket hos eleverna. Eleverna är även medvetna om att de anpassar språket utifrån klassrumssituationoch utformning av undervisning. 

Examensarbetet handlar om hur leken gestaltas i två barngrupper med olika etniska sammansättningar som befinner sig i två stadsdelar i Malmö. Den ena barngruppen består av barn med majoritet av svenskt etniskt ursprung och i den andra barngruppen har barnen olika etniska ursprung. Syftet med examensarbetet är att få syn på likheter och olikheter i barns lek och hur det etniska ursprunget påverkar leken. De frågor som arbetet utgått ifrån är: Vad leker barnen på en förskola i Sverige med majoritet av barn med svenskt etniskt ursprung? Vad leker barnen på en förskola i Sverige där barnen har olika etniska ursprung? Vad finns det för likheter och olikheter i barnens lek i dessa olika barngrupper? De metoder som använts för att besvara frågeställningarna har varit att observera samt samtala med barnen om leken och att intervjua barnen om lek. De teoretiska utgångspunkterna har varit lek och etnicitetsbegreppet samt den kulturhistoriska teorin. Resultatet pekar på att leken speglas av barnens olika erfarenheter och värderingar som barnen bär med sig från sina kulturer. Det gemensamma språket har stor betydelse för lekens utveckling. Barnen tar stoffet till fantasin från de kunskaper de har fått i det verkliga livet och sedan skapar de något nytt tillsammans i leken. Gemensamma upplevelser är viktiga för att berika och inspirera barnens fantasi. Slutsatsen i arbetet är att lek formas av etnicitet och att etnicitet formas av lek.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad elever, klasslärare och modersmålslärare tycker om modersmålsundervisningen. Ett annat perspektiv i undersökningen är att ta del av lärarnas åsikter kring vilken betydelse modersmålsundervisningen har för andraspråksinlärningen. Litteraturen vi har tagit del av belyser endast en positiv inställning kring ämnet därför var målet att undersöka vilka tankar som finns ute i verksamheten. Metoden vi använde var kvalitativa intervjuer. Härigenom fick vi och informanterna möjlighet att utveckla både frågor och svar. Undersökningen omfattar 13 intervjuer, 8 var elever, 2 var klasslärare och 3 var modersmålslärare. Vi intervjuade elever och lärare i en svensk klass och i en tvåspråksklass. I resultatet framgår det att samtliga informanter har en positiv syn på modersmålsundervisningen. Lärarna ser även att modersmålsundervisningen är av stor betydelse för huruvida eleverna tillgodogör sig andraspråket eller ej. Eleverna lyfte att det är viktigt att kunna sitt modersmål för att kunna samtala med släkt, vänner samt att kunna besöka sitt hemland. Utifrån litteratur och undersökningen upplever vi att vi inte kan ta ställning till vilken modell som är att föredra, svensk klass eller tvåspråksklass. Många faktorer spelar roll så som enskilda elever, lärare och ledningen på skolan.

Syftet med den här studien var att ta reda på om individanpassad undervisning tillfredsställer individens behov för att i förlängningen gynna samhällsutvecklingen. Genom denna forskning ville jag utreda ifall elever har svårigheter i vissa skolämnen och hur svårigheten påverkar dem. Jag ville också undersöka ifall elever har olika behov, är i behov av en slags individanpassad undervisning, och ifall de tror på att denna kan förbättra deras betyg. Genom att ha läst forskningslitteratur och gjort en kvantitativ undersökning med deltagare bestående av tjugo elever från årskurs 9 och tio elever från årskurs 6 har jag kommit fram till följande resultat. De flesta elever från bägge grupper har svårigheter i ett eller flera skolämnen. Svårigheter i vissa skolämnen minskar också intresset för dessa hos vissa elever från årskurs 6. Liknande svårigheter hos elever från årskurs 9 visar att de senare avsiktligt undviker att studera de ”svåra” ämnena i sina vidare studier. Elever i årskurs 9 har varierade behov och är följaktligen i behov av individanpassad undervisning och tror på att en individanpassad undervisning kan förbättra deras betyg. Därför är det viktigt att undervisningen anpassas till elevens individuella behov och förutsättningar. Man upplever då skolämnena som lättare vilket i förlängningen leder till en ökad studiemotivation som i sin tur leder till en tryggare framtid.

Denna uppsats belyser vad elever anser vara en bra respektive en mindre bra lärare och hur läraren kan påverka elevers skolprestationer. Syftet med uppsatsen har varit att fördjupa oss i vad elever har för åsikter om lärares egenskaper och om det spelar någon roll för en elev vilka lärare den har. För att ta reda på elevers åsikter har vi använt oss av kvalitativa samtalsintervjuer med elever i årskurs 6. Resultatet från samtalsintervjuerna har vi tolkat och analyserat med hjälp av tidigare forskning inom området samt Michel Foucaults teori om makt. Uppsatsens tydligaste slutsatser är att eleverna tycker att en bra lärare är en lärare som har ett intresse för sitt ämne, bryr sig och tycker om sina elever samt att hen kan förklara tydligt förklaringar under lektionstid. Enligt eleverna har en mindre bra lärare varken intresse för sina elever eller sitt ämne. Hen behandlar sina elever orättvist och har tråkiga lektioner, då de ständigt baserar sig på individuella arbeten. Eleverna anser att lärarens beröm, uppmuntran och bemötande påverkar deras motivation och viljan till att kämpa och lära sig mer som i sin tur leder till bättre skolresultat.

Syftet med detta arbete är att ta reda på elevernas uppfattningar om matematikundervisningen och hur språket påverkar elevernas förståelse av matematik samt hur nyinflyttade elever upplever matematiksymbolernas skillnader i svenskan och på sitt hemspråk. I detta arbete har jag gjort en intervjuundersökning med nio elever som har olika nationaliteter och har invandrat till Sverige under olika tider. Jag gör också en litteraturgenomgång som innefattar betydelsen av matematik som språk och matematik som kultur. Resultatet visar att eleverna som är födda i Sverige inte tycker att svenskan är svår men de har ibland svårigheter att förstå texten i matematikboken. Eleverna som har kommit till Sverige för några år sen eller är nyinflyttade uttrycker att de har svårt med svenska språket och tycker att språket ger dem svårigheter även i matematik. För nyinflyttade elever är det inte bara språket som gör matematiken svår, utan också sättet som tal skrivs på och symbolerna för räknesätten, dessa räknesätt skiljer sig från motsvarande i hemlandets läroböcker.

The purpose of our essay is to examine what pupil’s participation and influence means in grades three and five at the Elementary Schools we visit for interviews. In the essay we also find out what the terms participation and influence means from the teachers and headmasters perspective, and how the teachers in a grade five and in a grade three claims to work with pupil’s participation and influence. The empirical data is collected from three different schools where interviews were conducted with two primary teachers and two headmasters. Furthermore, the empirical material has been linked with policy documents and previous research on the subject. The study shows various suggestions for strategies of pupil’s participation and influence that teachers and headmasters can use in their work. Strategies mentioned were class councils, communication and pupil’s participation in the planning, implementation and evaluation of a new subject matter. Our finding shows that headmasters and teachers interviewed are aware that participation and influence are important concepts to take in to consideration of in school. The teachers pointed out difficulties of converting theory to practice regarding pupil’s participation and influence. They also mentioned several factors that limited the ability of students to be involved and have a say in their learning. The factors cited were lack of time, the control of its managers, policy documents and that students do not know, to what extent they are able to influence.

The essay is about how multilingual students integrated and included in a multicultural school. Four teachers were interviewed after an interrogation manual where the same questions were asked of all respondents. Results showed that all teachers prioritized inclusion of multilingual and newly arrived students to accelerate their integration into the Swedish school. The teachers also highlighted the importance of a good mother tongue and study support to individual students and enable learning and understanding for them. All teachers also pointed out that a good working relationship with and commitment from the home and the parents are of great importance for the successful integration of the school. Lastly, all the teachers how important is to mix their multilingual pupils with Swedish students.

This paper is a study of some of the mathematics textbooks that were used in Swedish public schools from 1842 to the present. During this period several revisions of the curriculum took place and led to a change of contents in the various books. The first part is a description of the books chosen and highlights from each are given and compared with the corresponding curriculum. Also social and political change and the role of men and women can be studied in the examples presented. A comparison between similar topics and how they were accounted for in the older versus the newer books follows suite. In the discussion part some causes for differences and what the authors believe should be considered in the future can be found.

I vår strävan att bli bra lärare, försöker vi finna lärandesituationer som gynnar lärandet på bästa sätt. Syftet med vår undersökning är att försöka utröna begreppet lust att lära och hur lärare tolkar och försöker omsätta detta i sin verksamhet. Vårt arbete utgår från frågeställningen Vad innebär begreppet lust att lära och hur omsätts det i praktiken? – lärares syn på lust att lära. I Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet förskoleklassen och fritidshemmet, finns begreppet lust att lära som ett strävansmål i undervisningen. Forskning visar på olika faktorer som exempelvis engagemang, motivation, intresse och social samverkan, som viktiga för elevers lust att lära. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning genom att intervjua lärare, då vi vill se hur begreppet tolkas och resoneras kring. Efter att ha ställt litteraturen i relation till lärares tolkning och resonemang, kan vi se att det inte finns en entydig tolkning av begreppet lust att lära, vilket visar sig i hur arbetet i klassrummet utformas. Det är helheten, där begreppet ligger som grund i det pedagogiska arbetet och där flera olika faktorer tas i beaktning, som skapar möjlighet att nå läroplanens strävansmål. Vår undersökning har bidragit till att forma en grundsyn, där ett lustfyllt lärande ligger som grund för verksamheten och är en bärande faktor i arbetet.

Sex- och samlevnadsämnet har varit obligatoriskt i svenska skolor i mer än 50 år men trots det finns stora brister i hur det tas upp i undervisningen. Detta understryks av Skolverket som har identifierat att det inte är säkert att alla elever får någon undervisning överhuvudtaget i frågor som rör sex och samlevnad. Denna uppsats undersöker sex- och samlevnadsämnet utifrån tre olika livsvärldar i fem olika kvalitativa intervjuer. Den första undersökningen utgörs av intervjuer med Ungdomsmottagningen Triangeln och RFSU Malmö, två externa sexualupplysare som ofta bistår skolan i sex- och samlevnadsundervisningen. Då bland annat kritik mot lärarutbildning i sex och samlevnad framkom i den första undersökningen ledde vår andra undersökning oss till att intervjua en lärarutbildare för att se på ämnet ur dennes ögon. Den tredje undersökningen utgjordes av intervjuer med två verksamma lärare då det är dessa som ska bedriva sex- och samlevnadsundervisningen samt eventuellt tar hjälp ifrån de externa aktörerna. Vårt intresse riktade sig även till om de möjligtvis fått någon utbildning i ämnet under sin lärarutbildning. Bilden av sex- och samlevnadsundervisningen som gavs av dessa tre undersökningar var tydlig. Undervisningen saknas på många håll och den undervisning som bedrivs är många gånger torftig av olika anledningar som oengagerade och outbildade lärare men även på grund av diffus styrning. Vidare avslöjades ett ytterligare problem, nämligen att pojkar ofta hamnar i skymundan i dagens sex- och samlevnadsundervisning vilket kan visa sig i att de testar sig för könssjukdomar mer sällan än flickor samt att de tar mindre preventivt ansvar.

Abstract Abrahamsson, Jannice & Jakovljev Emilija (2009). Små barns samspel. Malmö: Lärarutbildningen Malmö högskola Examensarbetet handlar om de yngsta barnens samspel och hur detta samspel ser ut i för barnen vardagliga situationer. Syftet är att få en djupare förståelse av hur samspel mellan ett- till tvååringar kommer till uttryck och att även göra en jämförelse mellan en åldersintegrerad ett- till tvåårsgrupp och en åldersblandad ett- till femårsgrupp. Följande frågeställningar har besvarats: • Hur ser samspelet ut mellan barn i åldern ett till två år? • Hur ser detta samspel ut i matsituationer och i den fria leken? • Vilka likheter respektive olikheter finns i de olika undersökningsgrupperna? De teoretiska utgångspunkterna har varit utvecklingspsykologen Daniel Sterns fyra relaterandedomäner, känslan av ett uppvaknande själv, känslan av ett kärnsjälv, känslan av ett subjektivt själv, känslan av ett verbalt själv och ett sociokulturellt perspektiv med utgångspunkt i psykologen Lev Vygotskijs tankar om kreativitetens betydelse för barns lärande. För att kunna besvara våra frågor har vi videofilmat och genomfört observationer på två olika förskolor. Detta har skett på en ett- till tvåårsavdelning och en ett- till femårsavdelning. Resultatet visar att barnen använder främst sin kropp för att uttrycka sig och har ögonkontakt med varandra innan samspelet börjar. Samspel med imitation i många former var det som ofta förekom i vår studie. Nyckelord: samspel, kroppsspråk, lek, imitation, Daniel Stern, Lev Vygotskij

Examensarbetet undersöker hur och varför geografilärare på gymnasiet tar upp frågor om region och regional identitet i allmänhet, och i synnerhet med koppling till Öresundsregionen. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem pedagoger. Resultatet från undersökningen visar att begreppet region används i stor utsträckning i undervisningen. Regional identitet används däremot inte i lika stor utsträckning som begrepp men finns med som innebörd. Undersökningen visar även att pedagogerna är väl medvetna om elevers vardag och hur de använder sig av den. Detta är något som kan användas i ett större format i geografins undervisning om region och regional identitet. Nyckelord: gymnasieskolan, geografi, region, regional identitet i undervisning, elevers identifikation med Öresundsregion,

I denna uppsats tas problematiken i lärares upplevelse av lärande och de olika tillvägagångssätt de använder sig av i det mångkulturella klassrummet. Undersökningen är gjord på en skola i Malmö därmed handlar vår uppsats endast om den skolan. De frågeställningar som ställs är: Hur upplever pedagoger elevers lärande på skola A? Hur arbetar pedagoger med mellanöstern i historieundervisning på skola A? Syftet med uppsatsen är att studera hur lärare upplever lärandesituationen i samband med elevers lärande. Undersökningen är en kvalitativ undersökning som bygger på intervjuer. I teoretiska utgångspunkterna tas pedagogiska teorier upp, interkulturellt lärande samt pedagogiska läromedel. Resultatet visade brister på elevers svenska språkkunskaper som bidrog till hinder i elevers lärande. Dessutom framgick det från intervjuer att lärarna har för lite hjälp från ledning och ordinarie skolmaterial i sin undervisning. Vi kom fram till att rollspel kan fungera som en metod i konflikthantering.

Syftet med följande arbete är att undersöka vilken syn fem gymnasielärare i svenska har på motivation och vad de gör för att skapa motivation hos sina elever. Detta ställs sedan i relation till ledarskap och kunskapssyn för att se om det finns ett samband mellan dessa och hur läraren motiverar eleven. Inledningsvis ger arbetet en översikt av tidigare forskning av motivation samt motivation i relation till kunskapssyn och ledarskap. Kvalitativa intervjuer användes för att uppnå syftet. Resultatet presenterar hur respondenterna anser att de motiverar sina elever. Samtliga nämner verklighetsförankring, intresse och relationsskapande. Resultatet tyder även på en relation mellan hur respondenten ser på motivation med dess kunskapssyn och ledarskap.

Arbetets art: Examensarbete Barndoms- och ungdomsvetenskap (BUS) Sidantal: 43 (47 inklusive referenslistan) Titel: Läs- och skrivsvårigheter ur ett historiskt perspektiv Författare: Nisrin Adas Handledare: Jonas Qvarsebo Datum: 2008-03-07 Syfte och frågeställningar: Synen på och definitionen av läs- och skrivsvårigheter har varit väldigt omtvistad under 1900-talet. Mitt övergripande syfte med denna uppsats är att genom en diskursanalys finna de mönster som formuleras i utvalda texter. Härigenom studeras följande problematiseringar: Hur har fenomenet läs- och skrivsvårigheter uppmärksammats under den period som kommer att studeras? När och hur visar sig problemet enligt vissa aktörer? Vilka kunskaper ligger till grund för det? Vilka är auktoriteterna som har kämpat om tolkningsföreträde genom historien? Vilka åtgärder har utförts för elever med läs- och skrivsvårigheter? Dessa dimensioner förtydligas genom en historisk undersökning, detta för en förståelse av läs- och skrivsvårigheternas utveckling. Metod och teori: Diskursanalys som teori och metod har varit grunden för undersökningen. Kortfattad slussats: Beroende på olika teoretiska forskningsperspektiv skildras synsättet kring fenomenet läs- och skrivsvårigheter. Oenigheterna handlar inte enbart om skilda synsätt, utan handlar även om skolsystemets och undervisningens organisation.

Sjunde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning samt Första nordiska konferensen i modersmålsdidaktik hölls i Malmö 18-20 november 2009 under temat Att bygga broar – kulturella, språkliga och mediala möten. Här presenteras artiklar från de fyra plenarföreläsarna samt elva av sektionsföredragen. Texterna är på svenska, danska, norska och engelska och griper i enlighet med temat in i språk- och litteraturdidaktiska ögonblick över nära nog hela forskningsfältet i svenska med didaktisk inriktning.

This thesis has two points of departure and four main purposes. The first point of departure concerns the narrow perspective of the listening skill in Swedish. The first purpose is to show the lack of attention to the listening skill in research and mother tongue education in the Swedish compulsory school. Educational documents from 1842 to 2000 about Swedish as a school subject are examined from a historical perspective. Results from the study show that the listening skill is only slowly approaching the same status as talking, but standards for listening are still missing in the syllabus for Swedish. The second purpose is to determine a meaning for the concept of 'listen' in the Swedish language. Results from the study outline three distinct meanings in the Swedish language: the perception of hearing, the constructing of meaning with attentive listening, and the metaphorical meaning in phrases such as "listening to voices". Moreover, the concept of 'listen' covers a wide semantic field and the Swedish definition foregrounds three dimensions. The second point of departure concerns an extended notion of listening in classroom research. The empirical study is based on field observations and transcriptions of videotaped talk in interaction of eight Swedish white middle-class students in teacher education over a six-month period, with a tutor and an observer. The object of inquiry is the documented part of an earlier reception expressed in an open and explicit response: that is, 'reported listening'. The Bakhtin (1984) concept of 'voice' is connected to the metaphorical meaning of the concept 'listen'. With an extended notion of listening it is possible to describe all the kinds of voices which the participants listen to, respond to and speak with when they are in dialogue with themselves and are creating a voice of their own. The third purpose is to examine reported listening with regard to what voices and contextual resources the participants refer to: that is, 'voice response'. The concept of 'intertextuality' is adopted as a method to identify this polyphony of voices in the classroom. Results from the study indicate that some of the students have a broad and some a narrow listening repertory. Six listening types emerge in the material and the group seems to be an important contributor to the individual's dialogic learning. The fourth purpose is to examine reported listening with regard to how the participants use those voices: that is, 'voice use'. Some rhetorical terms are adopted as a method to identify the student's purpose in using different voices. Results from the study suggest that the voice use principally has an arguing function and that some of the students use several different functions and some use only a few in their listening profile. Four listening positions emerge in the material, namely the 'questioner', the 'refiller', the 'synthesizer' and the 'inquirer'. The implications of these findings are discussed. Compared with the American listening tradition "Listening to Voices" represents an alternative theoretical framework with a sociocultural approach.

Av skolans styrdokument framgår det att tala och lyssna, läsa och skriva är centrala moment i elevernas språkutvecklande arbete. Och säkert kan både elever och lärare ge goda exempel på hur de målmedvetet använder och utvecklar förmågan att just tala, läsa och skriva. Däremot har de förmodligen svårare att förklara hur det konkreta arbetet kring aspekten lyssna ser ut. Som stöd för dagens lärare i svenska finns nämligen ingen tradition, ingen forskning, ingen litteratur, ingen begreppsapparat och inga kursplanemål eller betygskriterier för lyssundervisning och lyssutveckling. Konsten att lyssna behandlar ämnesaspekten Lyssna som receptionsdisciplin och lyfter fram den ur sin didaktiska icke-existens som ett språkligt redskap, jämbördig med undervisningsaspekterna Tala–Läsa–Skriva. För första gången får vi här beskrivningen av ett didaktiskt lyssnande med lysshistoria, lyssteori, lyssundervisning och lyssutveckling. Boken riktar sig främst till blivande och verksamma lärare i svenska samt handledare av olika slag i skola och utbildning, där lyssnande har en avgörande betydelse för coachning och lärande.

When we construct our knowledge in educational settings we usually listen to many different voices, mediated through teachers, classmates, books, films, and so on. Eight students in teacher training were videotaped for 12 hours of group talks with a tutor over a six-month period. The overall purpose of the study was to describe the polyphonic nature of the discursive field of education and the interplay between various contexts and contextual resources in that social interaction. The concept of intertextuality is adopted as a method to identify the polyphony of different voices. The explicit reported long-term listening is called the student's voice response, showing the repertory of contextual resources in use. Results from the study indicate that some of the students have a broad and some a narrow listening repertory when it comes to reported listening. The implications of these findings are discussed.

Av skolans styrdokument framgår det att tala och lyssna, läsa och skriva är centrala moment i elevernas språkutvecklande arbete. Och säkert kan både elever och lärare ge goda exempel på hur de målmedvetet använder och utvecklar förmågan att just tala, läsa och skriva. Däremot har de förmodligen svårare att förklara hur det konkreta arbetet kring aspekten Lyssna ser ut. Som stöd för dagens grundskollärare i svenska finns nämligen ingen tradition, ingen forskning, ingen litteratur, ingen begreppsapparat och inga kursplanemål eller betygskriterier för lyssundervisning och lyssutveckling. Dagens svensklärare har helt enkelt inte relevanta ämneskunskaper i hela ämnet Svenska, eftersom de saknar en adekvat utbildning för lyssaspekten. Först när vi betraktar ämnesaspekten Lyssna som en receptionsdisciplin, i likhet med aspekten Läsa, och som ett språkligt redskap, jämbördig med undervisningsaspekterna Tala–Läsa–Skriva, framträder den ur sin didaktiska icke-existens. För första gången i Skandinavien ges nu en beskrivning av ett didaktiskt lyssnande med lysshistoria, lyssteori, lyssundervisning och lyssutveckling (Adelmann 2009), med fokus på lyssnandets betydelse för muntligheten.

Det relationella lyssnandet är av helt avgörande betydelse för oss oavsett om vi befinner oss i klassrummet, direktionsrummet eller sovrummet. Men av all mänsklig kommunikation är lyssaspekten sannolikt den mest förbisedda och underskattade – åtminstone i praktiken. Till skillnad från undervisningsaspekterna Tala-Läsa-Skriva sker sällan eller aldrig någon explicit undervisning om aspekten Lyssna i svensk skola och utbildning. När det gäller den svåra konsten att lyssna är det därför rimligt att anta att de genomsnittliga lysskunskaperna ligger på en så pass låg nivå att vi här kan tala om lyssnandets funktionella analfabeter. Ur ett nationellt perspektiv ingår den här texten i en långsiktig strategi att alfabetisera och medvetandegöra såväl skolfolk och forskare som näringsliv och politiker om att lyssna är en viktig kommunikativ kompetens, att lyssreception är minst halva talspråket, och att lyssna är en färdighet som går att lära och utveckla. Ur ett svenskämnesperspektiv kan man också säga att den här texten försöker Att bygga broar - mellan såväl talspråkets båda aktiviteter, att tala och lyssna, som modersmålets båda receptionsdiscipliner, att läsa och lyssna. Genom att lyfta fram en minimikurs för de lyssfattiga kan man även se det som en introduktion till lyssningens ABC. Välkommen till din (kanske) första lysslektion.

The purpose of this study is to contribute to the knowledge about the importance of listening in modern sound technology and the importance of tradition in reception analysis of literary conversations. The object of inquiry is The poetics of the talking book, a dissertation about how different groups of listeners understand the reception of audio books in literary conversations. The problem explored is: What is the significance of listening in this dissertation? This text analysis has two points of departure. The first point of departure concerns the language used in the dissertation. Results from the study show that the language used is mainly influenced by literary reception and reader response theory, and is therefore misleading to the reader when it comes to listening reception of the talking book. The second point of departure concerns the analytical conceptions used in the dissertation. Results from the study show that the conceptions used comes solely from literary reception and reader response theory, which means that the authors twelve references from listening reception and listening theory are never used in the analysis. The conclusion is that the dissertation seems to be a contradictory representation of a modern expression of audio books, listening research and sound technology and, at the same time, a traditional expression of the western tradition, dominating discourse and literature reception.

Utifrån ett insamlat datamaterial av videoinspelade och handledda gruppsamtal mellan lärarstuderande frågar jag mig: På vilket sätt kan begreppet intertextualitet vara fruktbart i en kvalitativ fallstudie av åtta lyssnare? Kan man se intertextualitet som uttryck för en viss lyssnartyp, för en medveten eller omedveten lyssnarstrategi? Kan man rentav tala om ett intertextuellt lyssnande och beteende?

Baksidestext: Hur kan eleverna utvecklas språkligt genom sitt lyssnande? Vilken begreppsapparat har vi som lärare för att analysera lyssnandeaspekten och understödja elevernas utveckling av sin lyssnarkompetens?

Denna text kommer att handla om hur människan förhåller sig till lyssnandet och beskriva några grova men möjliga utvecklingstendenser med hjälp av två nedslag i den ”lyssnandets historia” som ännu väntar på att bli skriven. I det första nedslaget anlägger jag ett schematiskt helhetsperspektiv på människans utveckling av kommunikationens olika former. Tyngdpunkten läggs vid den ickeverbala kommunikationen innan talet fanns, medan de övriga och mera allmänt bekanta kommunikationsformerna ges en översiktlig beskrivning. Denna del blir med nödvändighet något spekulativ till sin karaktär. Det andra nedslaget sker i den andra änden av människans utveckling och behandlar skolans syn på lyssnandet, främst inom svenskämnet i folkskolan och grundskolan. I denna del berörs i viss mån även kommunikationens mönster, innehåll och funktion. När det gäller eleverna tecknas ett underifrånperspektiv, och när det gäller läraren framträder behovet av ett nytt förhållningssätt till lyssnandet.

Genom att studera den kommunikativa interaktionen ur ett lyssnarperspektiv uppstår frågor kring lyssnandets villkor och lyssnarnas olika roller, strategier och repertoarer. Utifrån ett insamlat datamaterial av videoinspelade och handledda gruppsamtal mellan lärarstuderande vill jag diskutera vilka språkliga och litterära begrepp som kan tänkas vara fruktbara i en kvalitativ fallstudie av det här slaget.

Det här är en undersökning om varför allt fler skolor satsar på att arbeta med utomhuspedagogik, samt vilka mål ledning och lärare har med detta. Det är också en undersökning om vilka orsaker som ligger bakom att lärare undviker att bedriva undervisning utomhus. Vad ser lärare ute på skolor i Sverige som hinder för att undervisa utomhus? Undersökningen grundar sig på litteraturstudier, intervjuer och enkäter. Av resultaten framgår att skolor satsar på att arbeta med utomhuspedagogik för att det finns många pedagogiska skäl till att göra det. Målen med arbetet är bl.a. att eleverna ska bli bättre på att samarbeta och visa omsorg om varandra samt att lära sig uppträda miljövänligt i vardagliga situationer. Orsaker till att lärare undviker att bedriva undervisning utomhus är bl.a. att det är för få vuxna och för stora elevgrupper. Men också att det finns en osäkerhet inför vad och hur man kan göra och om eleverna lär sig tillräckligt.

Adler, Ann-Christiné (2009). Mötet mellan lärare och föräldrar – en undersökning av lärares och föräldrars upplevelser av de informella samtalen med varandra. (The meeting between teachers and parents - An examination of teachers and parents experiences of the informal talks with each other). Lärare har ett stort uppdrag som innefattar många olika former av arbetsuppgifter. En uppgift är att samarbeta med föräldrar. Mitt syfte med undersökningen är att undersöka lärares och föräldrars upplevelser av informella möten med kommunikationens betydelse i fokus. Min undersökning grundas på följande frågeställningar: Vilka möten i skolan ses som informella möten? Hur upplever lärare och föräldrar de informella mötena? Hur sker kommunikationen i mötet sett utifrån lärares och föräldrars perspektiv? Undersökningen påbörjades inledningsvis med inläsning av tidigare forskning om relationer mellan skola och hem, mötet mellan lärare och föräldrar samt kommunikation. Då jag skulle utforska mitt område och söka efter svar har jag använt mig av kvalitativa intervjuer som metod. Informanterna består av lärare med lång yrkeserfarenhet som är verksamma i grundskolans tidigare år och föräldrar till barn i grundskolans tidiga år. Undersökningen visade att lärare och föräldrar har likande upplevelser angående vad som är betydelsefulla faktorer gällande kommunikation i det informella mötet, dock är de viktiga av olika skäl. Undersökningen visade även att lärarna inte fått någon utbildning gällande kommunikation och de informella mötena gentemot föräldrar från sin lärarutbildning.

To be able to find out if Swedish teachers believs that there is a need of grades in the early schoolyears (F-5) are we in this essay first going to find out how teachers at an American private school deals with both grades and judgement of the students work in school. At this school we will collect facts and material that we later will share with the other choice of selection, the Swedish teachers. This essay contains therefore two investigations both with qualitative interviews and conversations that later will give us one or more answers of our questions of issues. We will give a short historic about grades and judgement in school and also some political ambitions that may come 2006 if it will be a change in our Government, thereafter we will look into the Swedish guidelines.The teoreticians that we will refer to in this essay is Pierre Bourdieu, Lev Vygotskij and Jerome Bruner. Bourdieu is dealing with the concept of habitus and the other two have in common that they in different ways support the individual, in our essay the student. Our overall impression of our survey is that the Swedish teachers not demands grades in the early schoolyears, because of their fears of the loss of joy and happiness. But at the same time they thinks that the grades are given too late. They do belive that they already are working with documents of judgement of different kinds but that the IUP shall work as an red thread through the students schooling. On the other hand do the Swedish teachers wish that the demands of behaviour and effort would be introduced and documented. The teachers on Our Lady of Perpetual do believe that their grade and judgement system is as fair as it can be. But the majority of them would like to have a checkbox for personal comments, which today is missing on their Report Cards. The amount of time behind the Report Cards is fluctuating from teacher to teacher. The grade reactions of the students where of different characters but it was clear that they had a habit of continuous being judged.

I dagens samhälle är arbete en stor del av människans liv. Genom arbete blir vi självförsörjande och tilldelas en social roll. Arbetsmarknadspolitiken i Sverige har sedan 1970- talet utgått från synen på allas rätt till arbete. En grupp som trots det har svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden är människor med någon typ av funktionshinder. Som blivande studie- och yrkesvägledare har vi stort intresse för människor och deras rätt till valmöjligheter och vi tycker det är viktigt med kunskaper om hur arbetsmarknaden ser ut för olika grupper. Vårt syfte med detta arbete är att undersöka behovet och betydelsen av Iris Hadars verksamhet för de funktionshindrades chanser på arbetsmarknaden. Vi vill även få fram upplevelser kring möjligheter och begränsningar inom Iris Hadars verksamhet. Iris Hadar är en privat koncern som arbetar för att göra arbetslivet, utbildningar och vardagslivet så befintligt och bekvämt som möjligt för personer med funktionshinder. Iris Hadars främsta kunder är Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. För att analysera vårt material har vi i huvudsak valt att utgå från Erving Goffmans stigmateori. Vi har även valt att utgå från arbetsmarknadens funktionssätt för de funktionshindrade och arbetets psykosociala betydelse. För att knyta an till vägledningen på Iris Hadar har vi valt att ha vägledning för rörlighet i arbetslivet som en teoretisk utgångspunkt. Genom kvalitativa intervjuer med studie- och yrkesvägledaren på Iris Hadar samt sju av Iris Hadars deltagare har vi tagit del av upplevelser av verksamheten. Av resultaten framgår att den svenska arbetsmarknaden selekterar människor på ett sätt som inte är fördelaktigt för personer med funktionshinder. Intervjudeltagarna anser dock att de har goda möjligheter på arbetsmarknaden men de kan trots det ibland uppleva arbetsgivarnas attityder och fördomar mot funktionshindrade som begränsande. Intervjudeltagarna upplevde Iris Hadars verksamhet mycket positivt. De anser att Iris Hadar har påverkat deras personliga utveckling på ett positivt sätt och fått dem att se möjligheter i stället för begränsningar. De deltagare som har avslutat sin utbildning på Iris Hadar har alla kommit vidare till studier eller arbete. Detta visar att Iris Hadar har hjälpt intervjudeltagarna vidare till nya steg i livet.

Social interaction between children with language disorder and children without any language disorder. A study in two integrated language divisions in preschool

Vårt syfte med studien är att försöka ta reda på hur utlandsadopterade, adoptivföräldrar och invandrare ser på sin och sina barns uppväxttid och skoltid samt vilka minnen och erfarenheter de har från dessa. Det flesta av våra intervjuer har genomförts med diktafon och sedan har dessa transkriberats. Våra informanter är två utlandsadopterade, två adoptivföräldrar och fyra invandrare. De forskare som vi kommer att använda oss av är Axelsson, Bergem, Bourdieu, von Greiff, Irhammar, Landerholm, Nordheden, Ringquist och Stier eftersom de alla tar upp något om hur det är att befinna sig i och med olika grupper i samhället. Vår slutsats av studien är att det som gemensamt binder samman de utlandsadopterades och invandrarnas tankar och erfarenheter är att det inte har någon betydelse vilken hudfärg eller härkomst man har. Det som är avgörande för inträde i det svenska samhället är hur väl det svenska språket behärskas. Vi har även kommit fram till att många utlandsadopterade kan ha lättare än invandrare att bli accepterade i samhället eftersom de ”föds” in i det svenska språket, svenska normer och värderingar medan invandrarna pendlar mellan det gamla landets och det nya landets kulturer.

Uppsatsen är en jämförande studie mellan den estniska och svenska förskolan under 1800-talet. Syftet med studien är att undersöka hur förskolorna utvecklats i de respektive länderna och om det går att se några likheter eller skillnader. Uppsatsen behandlar bl. a. barnsynen, de tidiga pedagogerna och de första barninstitutionerna. Frågeställningar vi utgått ifrån är: När inrättades de första barninstitutionerna i Estland och Sverige, varför bildades de, vad var de till för och hur har de sett ut? Vilka var de tidigaste pedagogerna och vilka var deras grundtankar om barn? Har de tidigare pedagogernas barnsyn påverkat lärarinnornas syn på barn? Metoden som används är en innehållsanalys där materialet är hämtat från tryckt litteratur samt elektronisk media. Den tidigare forskningen belyser bl. a. Fröbels, Owens och Pestalozzis idéer och tankar kring barninstitutionerna och deras syn på barn.

Förberedelseklasser är något som blir allt mer vanligt i dagens skolor. Så snart som möjligt ska dessa elever integreras i de ordinarie klasserna på skolan. I läroplanen står det att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Under hösten 2008 publicerade Skolverket ett material med allmänna riktlinjer för utbildning av nyanlända elever. Genom en kvalitativ studie på Körsbärsskolan intervjuas tre pedagoger med anknytning till elever i förberedelseklass. Syftet med uppsatsen är att studera vilka tankar och praktiker som styr utslussningen av elever från förberedelseklasser till ordinarie klasser på Körsbärsskolan. Litteraturstudier visar på att en successiv integrering efter elevens egna förutsättningar är att föredra. I analysen jämförs resultatet från intervjuerna med tidigare litteraturstudier. Intervjuerna och resultatet visar hur pedagogerna har ambitionerna att arbeta efter de riktlinjer som Skolverket publicerat men de ekonomiska resurserna räcker inte till.

Sammanfattning Kristina Adolfsson Anna Thelander Vad ska du bli när du blir stor? Maj 2006 Det finns många faktorer som påverkar elevers val av yrken och studier. Idetta examensarbete har vi velat ta reda på hur eleverna själva anser sig ha blivit påverkade till detta val. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka faktorer som påverkar och har betydelse i valet till eftergymnasiala utbildningar för elever som går ett studieförberedande program på gymnasiet. Vi ville också ta reda på vad de värderar som viktigt i kommande yrkesrollsamt vikten av studievägledning de fått innan sitt val. I vår undersökning har vi använt oss av kvantitativ metod och gjort en enkät undersöking bland avgångselever på de studieförberedande programmen på en gymnasieskola. Litteraturgenomgången utgåt från frågeställningarnas olika områden. Dessa handlar om arbetsmarknaden, arbetslivet,utbildning och studie- och yrkesvägledning. En del av de resultat vi har kommit fram till pekar på att i stort sett alla eleverna tänker läsa vidare efter gymnasiet. När det gäller hur de ser på sitt kommande yrkesliv så är faktorer som, trevliga arbetskamrater och möjlighet tilll individuell kompetensutvecling det som ses som det viktigaste. Faktorerna som påverkade studievalet var i första hand att få intressanta arbetsuppgifter samt att de var lätt att få arbete efter utbildningen. Det som eleverna tyckte var viktigast i studie- och yrkesvägledningen, var att få information och råd om utbildningar och yrken samt att få råd om val av utbildning och yrke. Utifrån våra tre frågeställningar konstaterar vi att svaren endast marginellt skiljer sig åt mellan könen.

Utifrån rådande samhällsklimat vill den här studien ge ett bidrag till studiet av svensk islam och gymnasieskolans religionslärobok. Dessa två delar läggs sida vid sida för att fördjupa förståelsen om muslimer idag samt om lärobokens innehåll. De frågeställningar som ställs lyder:  Hur beskrivs islam av shiarepresentanter jämfört med två religionsläroböcker? Vad skiljer, vad är gemensamt och vad ger det för konsekvenser?  På vilket sätt presenterar religionsläroböckerna muslimer i allmänhet och representanter för shiaislam i synnerhet? I inledningskapitlet beskrivs skolans ämnesplan, läroplan samt läroboken. De olika teorier som förs fram är främst essentialistisk förståelsehorisont förklarad av Gilhus och Mikaelsson (2003) och emic och eticsbegreppet. Båda teorierna kan vara en hjälp till att förstå religion från ett religiöst inifrånperspektiv. Metoden i studien var en gruppintervju med fem yngre shiamuslimska kvinnor som läste religionskunskap på folkhögskola. De läroböcker som granskades var en Mosaik (Bonniers) och Relief Livsvägar (Gleerups). Resultatet mynnade ut i att en del av det som läroboksförfattarna skriver och som informanterna beskrev var gemensamt. Men att det fanns information som enbart boken tog upp och som för informanterna utelämnade av olika anledningar. Men framförallt visade det sig att informanterna förklarade de centrala muslimska innehållet på ett djupare och personliga sätt än böckerna. Informanterna ville nyansera bilden av islam och dela med sig av det positiva av sin tro och sitt liv. Deras information kompletterar skolans undervisning och fördjupar förståelsen av islam.

In this study five high school science teachers were interviewed around teaching and learning outside the classroom. The questions included in this work are: Why teach and learn outside the classroom? What are the obstacles or disadvantages with teaching outside the classroom? All teachers were positive about the use of teaching outside the classroom, but they all felt that they did not do it enough. Advantages these teachers could see with teaching outside the classroom were that it gave a better sense of reality, it was easier to work interdisciplinary, gave a good variety on the teaching, the place has positive significance for memory, it could increase motivation and interest among students to learn, and finally to it improves the social interaction between both students and between students and teachers. The obstacles or disadvantages teachers could see with the use of teaching outside their classroom was most rooted in time and schedule problems but they were also doubts about the pedagogical proceeds, the nature of science subjects and their syllabi, the students was inexperienced and that the teachers did not feel safe and comfortable in having classes outside classroom. The school's geographical location, weather, transportation, risk assessments, missing teacher collaboration and loss of appropriate learning places outside the classroom was also expressed be obstacles to be teaching outside the classroom.

This essay is a study about if the puppet can be used as a tool when you work with the questions of ethics and morality. My intention is to see if the puppet can be used as a tool to make a perceptive with issues connected to ethic and morality with children in pre-school. The starting point will be a short discussion about how ethic and morality are presented in the school environment of today. There will also be a discussion about the importance of the choice of the hand-puppet and how this can effect the communication with the children. In the second part of my study I’ll make a summery of my observations with the hand-puppet in a pre-school. The observations are connected to four different questions about ethic and morality. The major point in my observation is the communication between the puppet and the children, and if and how this can be used to solve different important issues. In the end I will pin point some significant issues of what you as an educationalist, should consider in your use off a hand-puppet. I hope this essay will open your eyes for the marvellous possibilities that lie in the wonderful world of the puppet-theatre.