Publikationer från Malmö universitet
Endre søk
Begrens søket
1234567 51 - 100 of 6400
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    af Forselles, Björn
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Pedagogiskt drama, en möjlighet till förändring - en studie kring en alternativ metod i arbetet mot en mer jämställd skola2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Jag har i denna studie valt att undersöka hur pedagogiskt drama kan fungera som en metod i arbetet mot en mer jämlik skola. Mitt syfte med undersökningen var att undersöka om och på vilket sätt pedagogiskt drama kan främja arbetet kring jämställdhet mellan pojkar och flickor i åk 6. Jag försökte även få svar på hur man med hjälp av pedagogiskt drama kan arbeta med att skapa en större förståelse för våra könsroller i samhället. Inledningsvis kommer jag att diskutera kring könsrollerna i samhället och flickor och pojkars olika förutsättningar. Vidare kommer jag att diskutera kring några av de olika metoderna inom pedagogiskt drama. I den andra delen av uppsatsen presenterar jag en sammanfattning av de observationer som jag gjort i två år 6:or, där jag har arbetat med några av de metoder som pedagogiskt drama innehåller. I mina observationer har jag valt att undersöka hur metoderna inom pedagogiskt drama kan bidrar till att skapa en större förståelse för ämnet som diskuteras. I slutet av uppsatsen kommer jag även att diskutera kring vad man som pedagog bör tänka på när man använder metoderna inom pedagogsikt drama. Jag har under min studie upptäckt att pedagogiskt drama fungerar som en utmärkt metod i arbetet med jämlikhet i skolan och även för att skapa en större förståelse för samhällets könsroller. I övningarna har eleverna varit delaktiga och blivit en del av processen, vilket bidragit till en ökad förståelse. Jag har genom min studie även upptäckt hur stort ämnet jämlikhet egentligen är och att vi alla har en del i arbetet. Det gäller bara att våga bryta mönstret och bidra till en förändring redan idag.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 52.
    af Winklerfelt, Michaela
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Djuretik2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete syftar till att undersöka hur en grupp högstadieelever resonerar kring frågor, som rör relationen mellan människor och djur generellt och människans användning av försöksdjur mer specifikt. Undersökningen baseras på en enkät, vilken elever från två skolor har besvarat via Internet. Ur enkäten går det bland annat att utläsa att en majoritet av eleverna inte anser att en människas liv är värt mer än ett djurs. Motståndet till djurförsök är också stort, även om en hel del elever påpekade svårigheten med att ange ett klart ja eller nej i frågan. Skillnader i pojkars och flickors svar och resonemang gör sig gällande i många av frågorna. Resultatet pekar på att eleverna har uppmärksammat den komplexitet som råder inom området och ger uttryck för en mängd olika åsikter, som sträcker sig från de mest radikala djurrättsperspektiven till totalt utnyttjande av djur.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 53.
    Afanou, Yolande
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Larsson, Anna
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Naturvetenskap i förskolor med uteverksamhet - arbetssätt och ämnesinnehåll2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka arbetssätt man använder i naturvetenskaplig verksamhet i några uteförskolor, samt vilket innehåll man tar upp. Vi har också undersökt vilket intresse de pedagoger som arbetar på förskolorna har för naturvetenskap samt vilken utbildning de har. Bakgrunden till vår undersökning ligger i att vi ser potentialen att arbeta med naturvetenskap i uteverksamhet men inte har sett mycket av detta i praktiken. Vi gjorde en intervjustudie som kompletterades med observationer och enkäter. Totalt besökte vi 6 förskolor och delade ut 26 enkäter. Resultatet visade på ett brett spektrum av arbetssätt, allt från att planera verksamheten in i minsta detalj till att helt och hållet utgå från barnens intresse här och nu. Vad gäller ämnesinnehållet är biologi det klart vanligaste, även om vi såg en hel del fysik och kemi också. Det allmänna intrycket är dock att det förekommer betydligt mer naturvetenskap än pedagogerna egentligen är medvetna om. Pedagogernas intresse för naturvetenskap är skiftande, men många av dem som har ett litet intresse anser ändå att naturvetenskap är viktigt för barn i förskolan.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 54.
    Agardh, Ann
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Nordberg Berndtsson, Helene
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Väx som vuxen - tre pedagogers arbetssätt på sfi2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 55.
    Agerström, Anette
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Weinmer, Jane
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Tal- och språksvårigheter/språkstörningar i ett genusperspektiv Speech and Language Difficulties/Language Disorders from a gender perspective2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att göra en jämförelse mellan pojkarnas och flickornas tal- och språksvårigheter/språkstörningar i elva förskoleklasser.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 56.
    Aggestam, Sebastian
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Persson, Hanna
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Gott snack! - en kulturanalys i jakten på det pedagogiska samtalet2010Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Gott snack – en kulturanalys i jakten på det pedagogiska samtalet är författat av Sebastian Aggestam och Hanna Persson och behandlar det pedagogiska samtalets funktion och plats i skolan. Med pedagogiska samtal menas det reflekterande och kunskapsutvecklande samtalet mellan lärare. Med kulturanalytiska metoder granskas samverkansformer och det kollegiala samarbetet på en grundskola i Skåne. Utifrån teorier av framförallt Andy Hargreaves och Gunnar Berg om hur kulturer formas och styrs identifieras tre kodbärare; kommunen, rektorn och lärarna, vilka genom dokumentanalys och kvalitativa intervjuer utgör det empiriska materialet. Hur dessa tre aktörer påverkar varandra och hur väl deras idéer och målsättningar stämmer överens analyseras och ses i ljuset av olika teoretiska kulturmodeller. Det framkommer att samarbetet i form av pedagogiska samtal ses som kompetenshöjande av de tre kodbärarna på alla nivåer men att dessa samtidigt har svårt att ta plats i skolans hårt belastade schema. Analysen avslöjar också att det finns stor möjlighet för lärarna att påverka sin arbetstid och vad som ska ingå i deras uppdrag, men att det kräver en lyhördhet från rektor och kommun och ett erkännande av det pedagogiska samtalets värde för att det ska bli en del av skolans vardag. Slutligen redovisas även förslag på hur man ska gå tillväga för att förbättra arbetet och utveckla en samarbetskultur samt förslag på vidare forskning inom området.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 57.
    Agha, Abdu
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Ståhl, Peter
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Students conceptions of energy in ninth grade and high school2010Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka kunskaper om jordens energiflöde i årskurs 9 och på gymnasiet efter genomgången kurs naturkunskap A. Vi vill även undersöka om kursplanernas mål och kriterier som täcker detta område uppfylls, samt hur eleverna tillämpar ett naturvetenskapligt språk. I undersökningen jämfördes svaren mellan elever i åk 9, elever som går samhällsvetenskapligt program och naturvetenskapligt program på gymnasiet. Totalt deltog 144 elever i en enkätundersökning där de fick besvara frågor av öppen karaktär om energikedjor. En möjlig slutsats gällande denna studie är att en större andel elever på gymnasiet jämfört med åk 9 har i sina svar angivit fler steg i energikedjorna. Gymnasieeleverna har tydligare beskrivit energikedjorna med flera naturvetenskapliga begrepp och termer. I både åk 9 och gymnasiet uppnår enbart en del elevsvar kursplanernas mål och kriterier. Resultaten visar på att eleverna har kunskapsbrister om jordens energiflöde och om energibegrepp. Eleverna verkar ha svårt för att förstå energiprincipen och energihushållning med avseende på begreppen energikvalitet och energikvantitet.

  • 58.
    Agnéta, Hessel
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Fajerson, SusanneMalmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Svenska - ett språk att växa i2004Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Baksidestext: Finns det andra faktorer än de sociala som har betydelse för flerspråkiga elevers skolframgång som vi i skolan bör känna till? Är betygskriterierna för betyget godkänd i svenska som andraspråk anpassat till de flerspråkiga elevernas förutsättningar till ett gott språkbruk? Vilken betydelse har modersmålet för identitetsskapande? Hur kan skolan samverka mer med föräldrar till flerspråkiga elever? Sedan 1997 har Malmö stad gett Lärarutbildning i Malmö uppdraget att anordna fortbildningskurser i svenska som andraspråk för verksamma lärare i staden. I kurserna har deltagarna gjort fördjupningsarbeten som varit förankrade i den egna skolvardagen. Arbeten som tar upp en rad frågor om flerspråkighet i förhållande till identitet, samverkan mellan skolan och hemmet, betyg, tematisk undervisning, validering m.m. Rapporten kan användas som underlag för blivande lärare, lärare, skolledare och politiker vid diskussioner kring frågor om undervisning och språkpolicy i Malmö.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 59.
    Ahlberg, Agneta
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Bogunic, Ana
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    A study of teachers’ code-switching in six Swedish EFL classrooms2011Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The purpose of this degree paper is to investigate when and why teachers code-switch between L1 and L2 in the L2 classroom, and what the teachers’ thoughts about codeswitching are. To get the information that we need to reach our purpose we have done classroom observations and interviewed teachers. The study was performed at a compulsory school and an upper secondary school, where we managed to get the co-operation from three teachers at each school. The main conclusions are that all teachers at the compulsory school code-switched when they translated difficult words and phrases when they were too hard for the students to understand. Two of the teachers at the compulsory school used code-switching when they wanted to get the students’ attention or create order in the classroom. Two of the teachers at the upper secondary school code-switched when expressing feelings for example irritation. All three teachers at the upper secondary school believe that code-switching is a helpful instrument when teaching English and is considered to be inevitable.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 60.
    Ahlberg, Jennie
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Persson, Amanda
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Högläsningens metoder och effekter ur ett pedagog- och elevperspektiv2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie är att belysa både pedagogers och elevers tal kring högläsningen i undervisningen i en årskurs 2. Detta gör vi genom att undersöka pedagogiska metoder kring högläsning i undervisningen och pedagogernas uppfattning om högläsningens effekter. Arbetet grundar sig på ett sociokulturellt perspektiv och genomsyras av psykologen Vygotskijs tankar om lärande. Våra frågeställningar är: Vilka metoder kan användas kring högläsning i undervisningen?, Vilka effekter anser pedagogerna att högläsningen kan ha? samt Hur upplever eleverna högläsningen och arbetet kring denna? Undersökningen baseras på intervjuer med en klasslärare och en fritidspedagog i den aktuella klassen för att kunna belysa hur deras tal om effekterna av de metoder som används under arbetet med högläsningen. För att få ett bredare material att utgå ifrån belyser vi även elevernas perspektiv om hur de upplever högläsning och arbetet kring högläsningen. Eleverna fick genom text och bild besvara två frågor om vad de tycker om högläsningen i skolan. Empirinsamlingen avslutades med två observationer för att få en bild av den dagliga verksamheten. Vi observerade pedagogerna under två olika lektionstillfällen för att få en bild av hur högläsning användes i undervisningen samt för att vi skulle få ett komplement till våra intervjuer med pedagogerna. Det resultat vi kom fram till var de metoder som pedagoger kan använda sig av kring högläsning kan vara grupparbete, återberättande och bokprat. Pedagogerna anser att högläsning bidrar till många positiva effekter, exempelvis ökat ordförråd samt inspiration till egen läsning.. Attityden till högläsning bland eleverna är positiv, då de upplever att högläsning är roligt och meningsfullt. Vår slutsats av studien är att deltagarna i vår undersökning anser att högläsning är ett viktigt och uppskattat moment i undervisningen, där effekterna och metoderna är många.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 61.
    Ahlberg, Therese
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Jönsson, Maria
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Alla lär vi på olika sätt2007Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vi har i denna studie tittat närmare på två pedagoger och deras klasser vid språkundervisning. Syftet med studien var att se vilka tankar som pedagogerna hade om sin undervisning samt vad elevernas inställning var till denna. I denna studie ville vi dessutom ta reda på om inställningen till ämnet skilde sig mellan pojkar och flickor. Vi vill belysa att alla är vi olika och att vi på olika sätt tar till oss kunskap. Vi vill synliggöra om det finns några likheter och skillnader mellan flickors och pojkars inställning till språkundervisningen samt på vilket sätt de lär sig bäst. Frågeställningen som vi har utgått ifrån är: Hur ser pedagogerna på sin egen undervisning i relation till elevernas uppfattning om sin lärandestil? För att uppnå vårt syfte har vi intervjuat åtta elever (fyra flickor och fyra pojkar) och två pedagoger på två olika skolor. Vi har även observerat pedagogerna och eleverna vid språkundervisning med videokamera samt löpande protokoll. Det resultat som vi kommit fram till är att eleverna, som vi intervjuade, tycker om att arbeta praktiskt och vill göra det i större utsträckning. Pedagogerna vill arbeta mer praktiskt då de tror att det gör lärandet mer lustfyllt och givande. Ur ett genusperspektiv ser vi ingen större skillnad på hur eleverna vill ta till sig kunskap samt deras inställning till ämnet svenska.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 62.
    Ahlberg, Victoria
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Styrdokument om miljöhistoria2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen var att undersöka huruvida historieundervisningen för grundskolans senare år ska inkludera miljöhistoria. För denna bedömning gjordes en textanalys av vad sex styrdokument på nationell och internationell nivå föreskriver. Skollagen, läroplanen och kursplanen för historia analyserades. Utöver dessa granskades tre internationella dokument som ligger till grund för läroplanen. Undersökningen utgick från ett perspektiv där historiemedvetande, i bemärkelsen handlingsberedskap inför framtiden, stod i centrum. Den genomfördes i form av en idéanalys där förekomsten av två idéer granskades, dels att miljöhistoria/miljöperspektiv ska finnas med i historieundervisningen, och dels att undervisningen ska skapa handlingsberedskap inför framtiden. Vidare gjordes en jämförelse mellan vad styrdokumenten på de olika nivåerna föreskriver. Resultatet visade att styrdokumenten för grundskolans senare år föreskriver att historieundervisningen ska innehålla ett miljöperspektiv. Det skrivs tydligt fram att undervisningen ska skapa handlingsberedskap inför framtiden, och det uttrycks också att miljöperspektiv kan skapa detta. Det föreskrivs inte att miljöhistoria ska finnas med i historieundervisningen. Två av dokumenten skriver inte fram idéerna alls. Jämförelsen av styrdokumenten på de olika nivåerna visade att de nationella styrdokumenten är föreskrivande och att de internationella styrdokumenten är uppmanande och rekommenderande. Läroplanen har dock fångat upp intentionerna i de internationella styrdokumenten.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 63.
    Ahlbin, Eva
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Implementering av Vägledande samspel i förskola och grundskola2008Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 64.
    Ahlborg, Carolina (Lina)
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Ausmaa, Caroline
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Att leda arbete inom det konstpedagogiska perspektivet2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vi har valt att undersöka vilken syn verksamma dramapedagoger har på begreppet konstpedagogiska perspektivet som Mia Marie F. Sternudd tar upp i sin avhandling ”Dramapedagogik som demokratisk fostran?”(2000) och vilka kompetenser som krävs för att leda ett dramaarbeta inom detta perspektiv där en vanligaste konstformen är arbete med teater. Vi ville också se hur verksamma dramapedagoger ser på lärandet inom det konstpedagogiska perspektivet. Vi startade vår kvalitativa undersökning med en litteraturstudie där de teoretiska tyngdpunkterna ligger på konstpedagogiskt perspektiv, lärandesyn och ledarskap. Vi skapade förberedande pilotfrågor i form av e-postintervjuer, för att via dessa e-postsvar göra ett urval av två yrkesverksamma dramapedagoger för våra djupintervjuer och för att se hur begreppssynen var på det konstpedagogiska perspektivet. Svaren på våra e-postbaserade frågor var att majoriteten inte kände till begreppet konstpedagogiskt perspektiv och gav därför inga svar på vilken syn man hade. En del hade googlat på begreppet och tyckte det var flummigt, och vissa tyckte det var ett för svårt begrepp för att svara på våra frågor. Vi valde ut två dramapedagoger för våra djupintervjuer som hade god kännedom kring det konstpedagogiska perspektivet. Den ena arbetar inom det konstpedagogiska perspektivet medan den andra använder sig av delar av de konstpedagogiska verktygen som ingår i perspektivet men utövar konstformen teater själv som forumskådespelare. Vi kom fram till var att synen på vilka kompetenser som krävs för att leda arbete inom det konstpedagogiska perspektivet var varierande. Det saknades delvis kompetenser i form av teoretisk kunskap kring teater, redskap och metoder kring konstnärligt utförande inom teaterns områden. Exempel på dessa områden är scen teknik, scenisk gestaltning och rollarbete mm. De flesta dramapedagogerna hade en tydlig syn på sitt ledarskap och lärandet. Vi såg att ledarskapet var kopplat till vilket lärande man hade som syfte och mål i arbetet med konstpedagogiska perspektivet, men även vilken syn man hade på sitt egen kunskapsbank inom konstformen teater. Vi fann att det situationsanpassade ledarskapet som bygger på förmågan till lyhördhet var en viktig kompetens och det vore intressant att få ta del av hur man införskaffar sig denna lyhördhet och utvecklar denna. En möjlig utveckling av det konstpedagogiska perspektivet skulle kunna vara att under vår dramapedagogiska utbildning få mer grundläggande teoretiska och praktiska kunskaper kring teorier, metoder som krävs för att arbeta med det konstpedagogiska perspektivet.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 65.
    Ahldin, Christian
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Rydh, Linda
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Den mentala kartans roll i geografiundervisning kring elevers närmiljö2008Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Examensarbetet undersöker, genom mentala kartor, hur elever i en klass i årskurs tre ser på sin närmiljö. Vidare vill vi ta reda på hur pedagoger arbetar med närmiljön i undervisningen. Intervjuer genomfördes med eleverna och pedagogerna besvarade en enkät. Resultatet visar att eleverna i studien utgår ifrån sin bostad och pedagogerna utgår ifrån skolan när de reflekterar kring närmiljön. Undersökningen uppmärksammar också att pedagogerna verkar tänka på närmiljö på två sätt, dels professionellt och dels privat. När de beskriver att närmiljö är kring där man bor och dagligen vistas är det den privata rollen som är i fokus medan när de reflekterar kring närmiljö och eleverna, träder de in i en professionell roll. Eleverna verkar ha utgått från sin fritid när de ritade sin närmiljö.

  • 66.
    Ahldén, Magnus
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Fritidspedagog under skoltid - en otydlig roll2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsats presenterar intervjuer av sju skolledare och sju fritidspedagoger i Malmö stad 2008-2009 kring deras syn på fritidspedagogers arbete i skolan. Deras svar är kategoriserade efter syn på fritidspedagogens kompetenser, beskrivningar av fritidspedagogernas arbete idag på deras skolor, visioner kring framtiden för fritidspedagoger, deras syn på arbetsvillkoren för fritidspedagoger.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 67.
    Ahlfeldt, Fredrik
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Zornik, Daniela
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Värdegrundens mångfald - en analys av Lpo942006Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Uppsatsen behandlar hur värdegrunden som den är definierad i Lpo94 implementeras i realite-ten. Undersökningen baseras på en komparativ studie mellan två högstadieskolor i södra Skå-ne. För denna komparation av skolorna ligger intervjumaterial som grundstomme men kom-pletteras även med elevenkäter. John I. Goodlad är en framstående forskare inom pedagogik som studerat läroplanens konstruktion. Hans slutsats är att den nationella läroplanen består i självaste verket av fem läroplaner. Utvalda nivåer ligger till grund för uppsatsens analys där vi presenterar paralleller till denna teori dvs. den decentraliserade skolverksamhetens. Då Lpo94 är en ramlag kommer vi i uppsatsen att visa på skolpersonalens olika subjektiva tolkning av detta styrdokument. Undersökningen visar också att den subjektiva tolkningen bidrar till att den dolda läroplanen implementeras olika fastän dess innehåll inte skiljer sig åt. Svaren från elevenkäterna visar ytterligare att lärarna inte alltid håller sig till den definierade Lpo94.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 68.
    Ahlfors, Annika
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Egna betygskriterier & ämnesmål2006Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta arbetes syfte är att undersöka hur betygskriterier och ämnesmål i historia utformas på lokal nivå i högstadieskolan. För att kunna göra undersökningen har jag valt att intervjua två lärare och analysera texter på lokala kriterier från två skolor. De två skolorna representerar en kommunal skola, Norrlyckeskolan i Ödåkra samt en fristående skola, Kunskapsskolan i Landskrona. I mitt arbete redovisar jag respektive skolas arbetssätt och pedagogik. Jag har i min analys gjort en jämförelse mellan dessa två skolor för att på så sätt se om kriterierna skiljer sig åt mellan skolorna. Mitt resultat visar att det finns både likheter och skillnader mellan de båda skolorna som jag har valt att undersöka. Likheterna finns framförallt i den lägsta betygsnivån, godkänd, medan olikheterna visar sig i de två övriga nivåerna, väl godkänd och mycket väl godkänd. Den fristående skolan använder svårare betygskriterier och de kräver mer av eleverna än den kommunala skolan på de två högra betygsnivåerna. Det finns även andra skillnader mellan skolorna så som sättet de undervisar på, hur lärarna informerar elever och föräldrar om vad som gäller vid betygssättning, hur lärarna samverkar med andra lärare när de skriver de lokala kriterierna samt hur många timmar de undervisas i historia och vilket material de använder i undervisningen. Mina resultat som jag har kommit fram till i denna undersökning gäller bara för den kommunala skolan i min undersökning, Norrlyckeskolan, samt den fristående skolan, Kunskapsskolan i Landskrona. Man kan inte dra några slutsatser om att detta resultat gäller för alla kommunala och fristående skolor, det är undersökningens representativitet för litet för att kunna ge några säkra resultat.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 69.
    Ahlgren, Eira
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Koncentrationssvårigheter på gymnasiet - fler sätt att förstå begreppet och förslag till handling i klassrums-situationer. En litteraturstudie kopplad till en fallbeskrivning och samtal2005Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Arbetets syfte är att få en bred kunskapsbas för att förstå vad koncentrationssvårigheter är och hur de kan se ut i klassrummet. Syftet med studien är även att söka förslag till handling för att stävja koncentrationssvårigheter. Det är en litteraturstudie av medicinsk och pedagogisk forskning kring koncentrations-svårigheter. Med hjälp av en fallstudie genom intervjuande samtal med en elev och skolans specialpedagog beskrivs verkligheten på just den här yrkesorienterade gymnasieskolan. Resultatens första del beskriver koncentrationssvårigheter till hjälp för förståelse av begreppet. Resultatens andra del söker servera ett smörgåsbord av förslag till handling under rubriker som relationer, mat och sensomotorik inriktade på den enskilde eleven. Bredare lösningar för hela klassen finns under rubriker som struktur, förhållningssätt och neuropedagogik.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 70.
    Ahlgren, Helene
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Coghlan, Ina
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Skillnader och likheter mellan två friskolors arbete med läsförståelse2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka likheter och skillnader mellan två friskolor i arbetet med läsförståelse. Vi ville ta reda på hur lärarna på två friskolor arbetar för att uppfylla kunskapskraven när det gäller läsförståelse, samtidigt ville vi se om lärarna ger eleverna möjlighet att prova olika arbetssätt och arbetsformer när det gäller läsförståelse. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med sex stycken pedagoger från årskurs 1 - 3 . Vi har valt att skriva om Vygotskjis teorier, då han anses vara förgrundsfiguren för ett sociokulturellt perspektiv på lärandet. Genom hela vårt arbete har vi använt oss av Barbro Westlunds litteratur som behandlar läsförståelse och samt hur forskning ser ut kring ämnet. Genom högläsning, samtal och i diskussioner utvecklar pedagogerna elevens läsförståelse. Det visade sig vara viktigt att eleven hittar läslusten när pedagogerna utmanar eleverna utifrån deras olika behov i sin förståelseprocess. Pedagogerna menar att läsförståelse är att kunna läsa mellan raderna och samtidigt utveckla ett stort ordförråd. Nyckelord: Kvalitativ metod, läsförståelse, sociokulturellt perspektiv

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 71.
    Ahlgren, Linda
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Rosvall, Eva
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Vad fångar elevers läslust?2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vår övergripande huvudfråga är: Vad fångar elevers läslust? Våra underfrågor är: Hur ser flickors och pojkars läslust ut? Hur ser flickor och pojkar på läseboken i förhållande till skönlitteraturen? Vi har intervjuat 12 elever varav sex flickor och sex pojkar i årskurs tre och utifrån vårt resultat har vi funnit följande: Vi har funnit att alla våra 12 intervjuade elever har läslust eftersom de tycker alla om att läsa skönlitterära böcker. Vi fann också att då de själv fick välja sin bok hade det stor betydelse för deras lust att läsa. Vidare fann vi att även vuxenstödet har betydelse för elevers läslust. Vi har fått ut av vårt resultat att handlingens betydelse för läslusten i den skönlitterära boken inte har varit någon större skillnad mellan flickor och pojkar. Flickorna väljer böcker med både flickor och pojkar i medan pojkarna hellre väljer böcker med pojkar i. Både flickorna och pojkarna tyckte det var bra att de själv fick välja bok. Vi frågade eleverna om de själv fick bestämma om de ville ha läsebok eller inte fann vi skillnader mellan könen. Alla pojkar utom en valde skönlitterära böcker istället för läsebok. Flickorna däremot tyckte lite olika. Några ville ha både skönlitterär bok och läsebok och några ville bara ha skönlitterär bok.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 72.
    Ahlgren, Nui
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Edeslätt, Johanna
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Storyline – en granskning i förhållande till Lpo 94 och Lpfö 982010Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna undersökning har som syfte att granska den tematiskt ämnesövergripande undervisningsmetoden Storyline i förhållande till läroplanerna Lpo94 och Lpfö98. Genom litteraturstudier och kvalitativa intervjuer har frågställningen kunnat besvaras. Lärarna som intervjuats i undersökningen har förhållningssättet att det är viktigt att i den dagliga verksamheten arbeta för att möta alla barn och att undervisningen ska bedrivas med arbetsmetoder som är så demokratiska som möjligt. Förhållningssättet till tematiskt ämnesövergripande är att utgå ifrån barnens intressen och erfarenheter och för att skapa ett meningsfullt lärande så måste teori förenas med praktik. Resultatet av undersökningen visar att Storyline är en möjlig metod för att arbeta med värdegrunden, barns socialiseringsprocess och varierat lärande. När det gäller barn i behov av särskilt stöd är metoden dock inte helt oproblematisk.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 73.
    Ahlgren, Thomas
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Clase Hagman, Mimmi
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    ”Från teori till praktik” En kvalitativ fallstudie av det demokratiska arbetssättet på Det frie Gymnasium i Köpenhamn2010Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 74.
    Ahlgren, Åsa
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Nilsson, Jessica
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Matematikläxan i skolår 3. En studie om innehåll, tidsaspekt och syfte2010Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Abstract Ahlgren, Åsa & Nilsson, Jessica (2009). Matematikläxan i skolår 3. En studie om innehåll, tidsaspekt och syfte. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola. Examensarbetet behandlar matematikens innehåll och syftet med den utifrån lärares perspektiv samt tidsaspekten. Studien utgår från de didaktiska begreppen hur/vad, när och varför. Vår empiri har bestått av insamling utav matematikläxor där vi har studerat innehållet i dem. Därefter har vi genom kvalitativa intervjuer lyssnat på tre lärare som har berättat syftet med läxan. Våra frågeställningar lyder: Vilket innehåll har matematikläxan i skolår tre? Hur ser tidsaspekten ut för matematikläxan? Vilket syfte har läraren med matematikläxan? Vi har presenterat olika teorier om lärande som kan leda in till olika arbetssätt. Vi har även utgått ifrån tidigare forskning där vi studerat forskning om läxor allmänt och matematikläxan specifikt. Eftersom det inte finns mycket svensk forskning kring ämnet innehåll och syfte har vi även studerat utländsk forskning. Det vi kommit fram till i vår studie är att innehållet i läxorna består av färdighetsträning och att lärarnas syfte är att befästa kunskap.

  • 75.
    Ahlin, Jazmin
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Roos, Ellinor
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Kommunikation och relationer-en förutsättning för att förankra värdegrundstänkandet i skolan. Communication and relationships-A condition in anchoring values in school.2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning var att studera om pedagogiskt drama kunde vara en metod för att utveckla elevernas kommunikation och relationer för att stärka arbetet med värdegrunden. Undersökningen och utförandet av dramapass hade sin grund i tidigare forskning kring pedagogiskt drama, värdegrunden, kommunikation och gruppdynamik. Vi valde observation som metod för att studera de dramapass som vi utförde med vår undersökningsgrupp. Dessa observationer har vi sammanställt och analyserat med våra fokusområden som grund. Dessa fokusområden är kommunikation, relationer samt olikheter. Vårt resultat av analyserna är att utvecklingen av elevernas kommunikation och relationer är avgörande för att stärka arbetet med värdegrunden. Vi anser att genom gemensamma upplevelser såsom övningar där gruppen ställs inför gemensamma problemlösningar och möjligheten att till utforska olika roller, stärks gruppen och därmed stärks arbetet med värdegrunden. Pedagogiskt drama utvecklar eleverna i samspel med varandra. Vår slutsats är att eleverna genom att arbeta med pedagogiskt drama som metod kan utveckla sin själmedvetenhet och därmed sin kommunikation och relation till andra.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 76.
    Ahlin, Sofie
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Svensklärare som demokratiförmedlare2011Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I den här uppsatsen undersöks fyra lärares föreställningar om hur de arbetar med skönlitteratur för att öka elevernas självinsikt och förståelse för omvärlden. I uppsatsen diskuteras även hur lärarna ser på sin roll som demokratiförmedlare. Med demokratiförmedlare menar jag en förmedlare av en värdegrund som syftar till att öka elevers självinsikt och förståelse samt tolerans mot andra, allt i enlighet med nya Ämnesplanen för svenskämnet (Gy11). Empirin är införskaffad genom enskilda intervjuer. Frågor som ställdes till lärarna var: hur de ser på sin roll som förmedlare av en demokratisk värdegrund, en värdegrund som ska öka toleransen och förståelse för andra människor, hur de ser på identitetsbegreppet, som är högst påtaglig i Kursplanen för svenskämnet (Lpf 94), vilka texter de väljer alternativt väljer bort i sin undervisning samt frågor om deras koppling mellan demokratiförmedling och metodval. Jag kommer fram till följande: hur lärare ser på sin roll som demokratiförmedlare är sammanvävt med hur de arbetar med skönlitteratur för att öka elevernas självinsikt och förståelse för andra i världen. Lärarna agerar som demokratiförmedlare när de väljer ut texter och metoder som ska utveckla elevens självinsikt och förståelse samt tolerans gentemot omvärlden.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 77.
    Ahlner, Boel
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Henriksson Thorsén, Emma
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Students’ acceptance to teacher interventions in the EFL classroom2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The aim of this paper is to investigate EFL (English as a Foreign Language) students’ acceptance of teacher interventions to disruptive behavior in the classroom. As a method, qualitative research was conducted, including a collection of qualitative and quantitative data through a questionnaire, as well as a qualitative analysis. The respondents to the questionnaire were grade 7-9 students, located in the southern part of Sweden. The results indicate that the two interventions which both research and the study’s participants accepted, were Shorter recess and Quiet reprimand. Further, the interventions which research and the respondents somewhat agreed on, were Ignore, Stare, Approach and Parents/principal. Lastly, the two interventions which research and the participants disagreed on, were Stop it and Other room. There is a need for more research on students’ acceptance of interventions; therefore, we recommend future researchers to investigate it further.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 78.
    Ahlqvist Friis, Oscar
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Eriksson, Alexandra
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Lärares tankar om ämnesövergripande undervisning med musik2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vi som skrivit detta arbete delar både ett gemensamt musikintresse och en gemensam erfarenhet om att musikämnet får ta liten plats i dagens skola. I lgr11 framgår det att eleverna ska få möjlighet att arbeta ämnesövergripande samt få tillfällen till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang. Skolinspektionen pekar på att musikämnet har en viktig roll som stöd för lärande i andra ämnen. Med utgångspunkt från våra erfarenheter samt publikation från lgr11 och skolinspektion har vi undersökt hur lärare arbetar med musik i ämnesövergripande arbete i årskurs 4-6. Syftet med arbetet är att synliggöra sex stycken årskurs 4-6 lärares tankar om ämnesövergripande undervisning där musiken finns integrerad. Föreliggande arbete bygger framförallt på teorier om ämnesövergripande undervisning. I huvudsak är det Österlinds (2006) forskning om vilken nytta den ämnesövergripande undervisningen har utifrån ett elevperspektiv som vi inspirerats av. Vår definition av det centrala begreppet ämnesövergripande undervisning är densamma som Österlind använder i sin forskning. Vi presenterar också teorier om musik och samverkan i ämnesövergripande undervisning. När det gäller samverkan i ämnesövergripande undervisning utgår vi från Hargreaves teorier om god samverkan, vilka beskrivs mer ingående längre fram i arbetet. Den teoretiska basen för vårt resonemang om musik som en del i den ämnesövergripande undervisning finner vi i Saars (2005) tankegångar om estetiskt lärande som stöd för inlärning i andra ämnen. För att samla in vår empiri har vi genomfört sex kvalitativa intervjuer med lärare som alla har arbetat eller arbetar ämnesövergripande med musikämnet. Resultatet visar att ämnesövergripande undervisning kan bedrivas på många olika sätt samt att det är relativt ovanligt att skolor bedriver ämnesövergripande undervisning där musikämnet integreras. Vår slutsats visar att ämnesövergripande arbete där musiken är integrerad kan ha många positiva effekter för både elever och lärare. Enligt framgång i undervisningen samt respondenter i vår undersökning uppnår elever i större utsträckning kunskapskraven, samt tillägnar sig sociala färdigheter. Lärare utvecklar framförallt en kollegial samverkan i den ämnesövergripande undervisningen.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 79.
    Ahlqvist, Nina
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Barn med övervikt och fetma2007Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Examensarbetet inriktar sig på att undersöka föreställningar och idéer om dagens mat- och motionsvanor. Syftet är att undersöka hur media med fokus på Dagstidningar, Lärarnas tidning och Socialstyrelsens rapporter talar om ämnet barn med övervikt och barnfetma. Det gör jag med Helena Sandbergs avhandling, Medier & Fetma: En analys av vikt (2004) som utgångspunkt. Huvudfrågan är: Hur talas det i Dagstidningar, Lärarnas tidning och Socialstyrelsens rapporter om barnfetma eller barn med övervikt? Jag har införskaffat material till undersökningen genom Mediearkivets, Lärarnas tidnings och Socialstyrelsens hemsida. Det införskaffade materialet resulterade i artiklar, insändare och rapporter. I materialet gör sig pedagogers, privatpersoners och experters åsikter hörda. De som benämns som experter är forskare och läkare. Jag har använt mig av den kvalitativa metoden, textanalys. Materialet analyserade jag utifrån följande frågeställningar som sedan sammanställdes. - Vad anses orsaka övervikt/fetma? - Vad görs för att gå tillväga med problemet? - Var läggs fokus på problemet? Skiljer sig problemet mellan pojkar och flickor, etnicitet eller andra grupper i samhället? I undersökningen kom jag fram till att en av de största orsakerna till fetma anses vara dåliga matvanor i kombination med otillräcklig fysisk aktivitet. Jag har även uppmärksammat att barnfetma i media antingen ses som ett problem, eller som ett försök att hitta en lösning på problemet i form av förebyggelse.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 80.
    Ahlrot, Kristina
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Alves Faro, Monica
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Samling i förskolan - En studie kring tre förskollärares föreställningar om barns utveckling och lärande2010Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vårt syfte med denna studie är att förstå och beskriva tre förskollärares föreställningar om barns utveckling och lärande och hur dessa föreställningar står i relation till förskollärarnas agerande i samlingen. Studiens frågeställningar är "Hur framträder tre förskollärares föreställningar kring barns utveckling och lärande inför, under och efter samlingen i en förskola?" och "Hur står de föreställningar vi tolkar fram ur förskollärarnas utsagor i relation till deras agerande i samlingen?" Vi har utgått från tidigare forskning kring begreppen föreställning och samling, och för att förstå och beskriva de tre förskollärarnas föreställningar har vi utgått från ett didaktiskt perspektiv och tre teoribildningar som har varit av betydelse för förskoleverksamheten. Vi har för att få syn på de olika föreställningarna använt oss av en triangulering av metoder med frågeformulär, intervju och observation. En slutsats vi har dragit är att de föreställningar de tre förskollärarna har om barns utveckling och lärande i hög grad påverkar valet av innehåll i samlingen, dess utformning och den position man ger sig själv och barnen. En annan slutsats är att det inte alltid är de föreställningar som kommer fram i förskollärarnas utsagor som syns i handling, vilket tyder på att en diskussion och reflektion kring vilka föreställningar som styr verksamheten är av betydelse.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 81.
    Ahlsgård, Jonas
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Är APU-handledaren den förväntade pedagogen2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    På Hotell & restaurangprogrammet likt de flesta yrkesförberedande gymnasieprogram, är den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) ett väsentligt inslag i undervisningen. Detta innebär att eleverna under totalt femton veckor förlägger sin utbildning på en arbetsplats. I Gymnasieförordningen går att utläsa att APU skall vara en kursplanestyrd utbildning, men då endast kurser i karaktärsämnen. Mitt syfte med arbetet har varit att genom intervjuer med framförallt APU-handledare, men även lärare och elever, försöka ta reda på om APU-handledaren är den pedagog som kan förväntas från skola och elev. Resultatet av undersökningen visar att det oftast sker mycket god undervisning och pedagogik ute på APU-platserna, men att tendenser tyvärr också pekar på motsatsen. Tidsbrist och ibland även ett ointresse för skolans verksamhet verkar vara de främsta orsakerna till denna negativa trend. Bättre samverkan och ett större ömsesidigt intresse för varandras verksamheter kan vara ett sätt att stärka handledarens pedagogiska roll.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 82.
    Ahlén, Andreas
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Vilken funktion har arbetslaget för skolutvecklingen? - En studie om lärarnas tankar om arbetslagets funktion och dess betydelse i organisationen2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att undersöka några lärares syn på pedagogisk och organisatorisk samverkan och funktion i arbetslagen. Lärarna arbetar på några döv/hörselskolor och grundskolor för hörande elever. Jag vill även försöka synliggöra de frågor/områden som diskuteras inom arbetslag och vad de önskar utveckla samt om det överensstämmer med skolverkets intentioner. Studien har utgått ifrån frågeställningarna - Hur används arbetslagsmötet? Hur upplevs det och hur kan det utvecklas? Vilken typ av frågor fokuserar arbetslagen på? (organisatoriska, pedagogiska, samarbetsfrågor, elevfrågor, fortbildning, sociala frågor) Är mötesordningen kvalitetssäkrad? (Kallelse, ordförande, sekreterare, protokoll med tydlig ansvarsfördelning av uppgift och deadline för utförande)Sker arbetet enligt skollagens intentioner? För att få svar på frågeställningarna har intervjuer gjorts och detta i en form av en kvalitativ metod även relevant forskningslitteraturer har används. En historisk tillbakablick i läroplanerna över arbetslagets 50 åriga utveckling visar en intention från ensamarbete till samverkan. Resultatet visar att arbetet går långsamt, trots skollagens tydlighet kring rektorns ansvarsområden kring organisation och pedagogik samt lärmiljöer och elevdelaktighet. I diskussionen framgår resultat av min enkät angående arbetslagets funktion och organisationens kvalitetsarbete.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 83.
    Ahmad, Bassam
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Alfabetisering i Sverige2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammandrag En studie om alfabetisering i Sverige. Några lärares och kursdeltagares tankar om förutsättningarna att lära sig läsa och skriva. Studiens syfte är att belysa modersmålet och modersmålslärarens roll i undervisningen av analfabeter samt vad det innebär för individen att vara litterat och hur det påverkar en analfabets livssituation. Syftet är också att undersöka pedagogens arbetssätt i undervisningen. En kvalitativ metod har använts genom intervjuer med två lärarinformanter och två arabisktalande kursdeltagare som har gått en alfabetiseringskurs. Metoder för att få svar på dessa frågor är litteraturstudier i kombination med intervjuer. Studien utgår från frågeställningar om hur informanterna upplever sitt modersmål och modersmålslärarens roll i undervisningen av vuxna analfabeter. Resultatet visar att alfabetisering genom modersmålslärare möjliggör för kursdeltagare att utveckla strategier, som gör vardagssituationen hanterbar. Forskningen bekräftar att ömsesidig respekt, meningsfullhet och användbarhet, samt delaktighet och medansvar är förutsättningar för måluppfyllelse. Nyckelord: alfabetisering, förutsättningar, litterat

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 84.
    Ahmad, Farihan
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Böhmer, Thea
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Pedagogers föreställningar om det könsneutrala pronomenet hen.En studie om pedagogers syn på kön och genus2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning: Syftet med denna uppsats var främst att ta reda på om pedagogerna inom skolverksamheten såg det könsneutrala pronomenet hen som ett potentiellt redskap i genusarbetet, eller om de såg någon annan funktion med begreppet. För detta ändamål använde vi oss av en kvalitativ undersökningsmetod där vi etablerade 6 fokusgrupper med tre informanter i varje grupp. Materialet dokumenterades med hjälp av diktafon. Undersökningen visade en tvetydighet gällande de intervjuades syn på kön och genus. Det skiljde sig bland pedagogerna om de såg på både kön och genus som medfött, eller om de såg genus som socialt konstruerat. Oavsett deras syn på kön och genus tyckte de flesta pedagogerna i undersökningen att hen inte skulle kunna fylla en funktion i genusarbetet. Undersökningen visade även att de flesta av pedagogerna ville stärka ”han” och ”hon” var för sig via en uppdelning. Majoriteten av pedagogerna förkastade pronomenet hen eftersom det sågs som ett hot mot en enligt dem naturlig näst intill dikotom uppdelning av könen. Pedagogerna i vår undersökning var överens om att de redan bemötte barnen könsneutralt då de betraktade barnen som individer. I analysen såg vi dock att pedagogernas åsikter om att flickor och pojkar är olika till naturen kan medföra att de snarare bemöter individen som flicka eller individen som pojke och därmed riskerar att omedvetet reproducera traditionella könsmönster.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 85.
    Ahmad, Khaled
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Varför väst men inte öst? – En studie om eurocentrism i läroböcker för historia2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om eurocentrism i svenska läroböcker. Det analyserade verket är Epos – För gymnasieskolan från 2012, som kontrasteras mot de läroböcker som den tidigare forskningen analyserat. Utifrån en modell konstruerad utifrån anti-eurocentriska teoretiker, såsom Blaut, Amin och Hobson, undersöker jag huruvida läromedlet är att betrakta som eurocentristiskt i sin skildring av Mellanösterns, Kinas och Europas historia fram till 1700-talet. Metoden är en kvalitativ innehållsanalys med lingvistiska och idéanalytiska inslag. Utifrån min teoretiska modell har jag undersökt huruvida de förklaringar som ges till Europas dominans bär spår utav eurocentrism, samt om Kinas och Mellanösterns kulturer betraktas som aktiva i formandet av historien. Därtill har jag undersökt huruvida det antika arvet utgör en grund för konstruktionen av västvärlden och därigenom annekteras till Europa. Slutsatserna är att Epos i hög utsträckning utgår ifrån en eurocentrisk tolkning av historien och därmed osynliggör viktiga influenser, innovationer och andra betydelsefulla bidrag från icke-västliga kultursfärer. Dessutom skildras Antiken som grunden till den europeiska civilisationen och blir därigenom grunden till en europeisk identitet, något som utifrån den teoretiska utgångspunkten är att betrakta som eurocentriskt.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 86.
    Ahmad, Nasrin
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Elevers förståelse för tal2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I min studie har jag valt att undersöka elevers förståelse av tal. Syftet med detta arbete är att ta reda på elevers taluppfattning och vilka svårigheter de stöter på. Undersökningen i denna studie bygger på observationer under några lektioner i år 1, totalt arton elever, och individuella intervjuer med fyra elever i år 1. Resultatet visar att eleverna har förståelse för ental när det gäller talgrannar, taluppdelning och ramsräkning, men de har inte tillräcklig förståelse för de första tio talen och har stora svårigheter med tiotal inom talområdet 0 – 20. Många av dessa elever kan inte direkt se fingertalen och har svårt att räkna på rätt sätt. Mitt arbete avslutas med några förslag på vilket sätt man kan organisera undervisning som ger eleverna möjligheter att utveckla sin kunskap om tal.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 87.
    Ahmad, Pinar
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Betydelsen av pedagogers kompetens och arbetsätt i naturvetenskap för barns lärande i förskolan2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 88.
    Ahmadi, Saleha
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Perspektivet på problemlösning i matematik enligt den aktuella läroplanen Lgr 112013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens ursprungliga och övergripande syfte var att ge uppslag till diskussion rörande förändringar och utvecklingar av undervisning i matematik i problemlösning. Wynd-hamn, Riesbeck & Schoultz, (2000) redovisade i sin analys hur problemlösning besk-revs i olika officiella dokument så som läroplaner. Wyndhamn et al. valde att beskriva resultaten av sina analyser i termer av tre prepositioner som alla hade använts i samband med problemlösning – för, om och genom. Syftet med min studie var att undersöka dessa förändringar och utvecklingar och ta reda på i vilket perspektiv problemlösning hade framställts i den aktuella läroplanen Lgr 11 jämfört med de tidigare läroplanerna från Lgr 69 (Skolöverstyrelsen, 1969), Lgr, 80 (Skolöverstyrelse, 1980) och Lpo 94 (utbildningsdepartementet, 1994). Studien genomfördes som en textanalys av styrdokument. Resultatet framställde att perspektivet på problemlösning enligt Skolverket (Lgr 11) var byggd på den sociokultu-rella teorin, där lärarens roll beskrevs som en mediator och organisatör. Lärarens roll förändrades från att överföra, förmedla, handleda information och regler till att organi-sera och vara resurs för medierade lärandeerfarenheter. Elevens lärande beskrevs som aktivt medierad lärande. Eleven i sin lärande var självgående och självstyrande och sågs som en skapare, en kreatör och framförallt som en frambringare. Alltså kan problemlös-ning sägas vara framställd i ett nytt perspektiv och förklaras med en ny preposition. En-ligt min analys av Lgr 11 skall läraren undervisa i problemlösning i matematik. Studiens slutsatser framhävde att det traditionella för perspektivet i problemlösning skulle förändras, om perspektivet skulle byggas vidare och genom perspektivet skulle granskas och utvecklas inför nästa kommande läroplan.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 89.
    Ahmed Alwan Aloudah, Salwan
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Nyanlända elevers berättelser om mötet med den Svenska skolan2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med detta examensarbete är att undersöka nykomna elevers upplevelser av hinder och möjligheter som de möter i den svenska skolan och om de själva kan se eventuella orsaker som hindrar respektive främjar deras utveckling till inlärning och självutveckling. Kunskapsbakgrunden innehåller teoretiska aspekter från tidigare forskning som ger oss en översikt om nyanlända elevers svårigheter och belyser vikten av modersmålsundervisningen för dessa elever när det gäller att lära sig det svenska språket. Därefter har jag beskrivit intervjumetoden med de IVIK- elever som har deltagit i min undersökning. Kapitlet därefter lyfter fram svaren från intervjuerna med elever på IVIK. Intervjuerna har begränsats till 6 personer och 11 intervjufrågor. Jag har analyserat, diskuterat och sammanfattat vad jag har kommit fram till. Resultaten från tidigare forskning och intervjuerna visade att språket som man lär sig är viktigt för vår identitet och trygghet. Sedan visade resultaten att eleverna på IVIK upplever olika svårigheter i den svenska skolan, t.ex. att de flesta av eleverna fortfarande har svårigheter med inlärningen av andraspråket, vilket kan bero på flera olika orsaker, bland annat att de bor i invandrartäta områden där det inte sker direkt kontakt med svenskar, att de inte har socialiserats in i det nya samhället eller har tillräckligt goda bakgrundskunskaper, att de inte fått uppmuntran från föräldrarna eller att de inte fått tillräckligt med stöd i sitt modersmål. Resultaten visade också vilka möjligheter de här intervjuade eleverna på IVIK upplevde t.ex. modersmålsundervisningen, den fria utbildningen och de varierande undervisningssätten som har hjälpt dem vid andraspråkinlärningen.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 90.
    Ahmic, Seada
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Barns inflytande och delaktighet i förskolans samling2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att ur en demokratiaspekt undersöka hur pedagogerna arbetar med barns inflytande och delaktighet under samlingen i två olika förskolor, en som är Reggio Emilia - inspirerad och en som inte har någon specifik pedagogik. Jag har även försökt identifiera eventuella skillnader mellan dessa två förskolor. Studien har relaterats till tidigare forskning och relevanta teorier utifrån dess frågeställningar. Jag har valt att lägga tyngd på pedagogernas syfte med och organisering av samlingen samt deras beskrivning av det konkreta arbetet med barns delaktighet. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer, med öppna frågor till fyra kvinnliga pedagoger. Resultatet visar att nästan alla pedagoger strävar efter gemenskap och vi-känsla men också inflytande och delaktighet i gruppen, samtidigt som det skall vara roligt och lärorikt för barnen. En skillnad som framkommit mellan de två förskolorna är att Reggio Emilia - inspirerade Kastanjen arbetar med en mer demokratiskt arbetsätt medan Maskrosen arbetar mer med konkreta kunskapsmål.

  • 91.
    Ahrend Björkman, Caroline
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Tummelisa och NO-undervisning - NO och språkutveckling i de tidigare skolåren2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Min avsikt har varit att utforma en undervisningsmall för de tidiga skolåren. Denna ska, med utgångspunkt i kursplaner och litteratur, integrera NO och språkutveckling där mål, metod och bedömningsform är sammanlänkade. Med hjälp av litteraturstudier har jag undersökt vad forskare anser vara viktigt för en intresseväckande NO-undervisning. Jag har använt mig av lokala mål och metoder för Skanörs skola för att få verklighetsförankring. Resultatet har blivit en översikt som ram för undervisningsmallen, själva mallen och ett exempel med H.C Andersens Tummelisa som tema samt en bedömningsmatris som kan vara till hjälp att bedöma den integrerade kunskapen.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 92.
    Ahrling, Carl
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Drama inom den obligatoriska skolan2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    In this paper, I have conducted a study of what perspectives educational drama has in theory and practice. The study aims to show an example of how and out of what perspectives educational drama is a part of the school’s activity at a geographically distinct school, from kindergarten on to primary and secondary school years. The general attitude of the faculty and their arguments for and against drama constitute the major aspects of this study, which has been carried out through qualitative interviews at a school in Skåne. The results were that pre-school focuses on teaching drama to develop communicative abilities amongst the students (art educational perspective) while secondary school seemingly abandoned this approach and focuses more on using it for personal development, increasing empathy and understanding of other people by taking it to a more emotional level in order to affect for example moral values of the students. Though I find that the faculty in general has a positive attitude towards drama, they expressed they do not wish to increase it either as it would steal focus from the traditional “core” subjects. It is a fact that the national school plans for kindergarten, primary and secondary schools (LPFÖ98, LPO94) do not give any specific guidance on to what extent drama should be used in practice or any directions on how to bring in drama as an integrated part in any particular subject. This, in conclusion, leads to that the responsibility to use drama as an integrated part lies solely on the teachers and drama is used in the education at their discretion, which in turn tend to weaken drama as a prioritized subject. In a highly competitive global environment it is of great importance that the Swedish school system adapts and focuses on progressive and dynamic tools such as drama to inspire pupils and student to higher ambitions.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 93.
    Ainalem, Marianne
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Svensson, Sara
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Historieboken - ur ett genusperspektiv2006Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetet var att undersöka hur stor plats kvinnan fått i de vanligaste svenska läroböckerna i historia för gymnasieskolan. Studien var ämnad att visa på hur kvinnans roll beskrevs i olika historieböcker. En viktig utgångspunkt blev då att studera hur hon framställs i historieboken eftersom detta påverkar eleverna, såväl deras verklighetssyn, deras kunskapssyn som deras historiesyn. Genom att göra en innehållsanalys av två läroböcker som flitigt används i den svenska gymnasieskolan lyftes de områden fram i historieböckerna där kvinnan tagit stor respektive liten roll i historieberättelsen. Till hjälp för att förklara skillnaderna könen emellan användes genusteorier där tonvikten låg på det socialt konstruerade planet istället för det biologiskt förklarade könet. Aktör - strukturperspektivet användes också för att förstå och förklara resultatet. Det framgick att det var skillnad på män och kvinnor i historieboken och det visade sig att denna skillnad i böckerna handlade om genus, den sociala konstruktionen av kön och relationen mellan könen. De flesta av kategorierna visade att genusteorier kan förklara skillnaderna mellan könen bättre än biologiska förklaringar. Det framkom även att andra förklaringar såsom klasstillhörighet kom att tydliggöras.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 94.
    Ajredinovski, Elif
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Slöjan i den svenska skolan2007Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att ta reda på vad några lärare och elever anser om bruket av slöja i skolan. För att ta reda på detta har undersökningar i form av intervjuer och enkäter gjorts på tre olika grundskolor. Två av skolorna har hög andel elever med annan bakgrund än svensk och den tredje skolan har en väldigt liten andel elever med utländsk bakgrund. Resultatet av undersökningarna visade sig vara som väntat, i de skolor där större andel elever med annan bakgrund än svensk var representerade fanns det mer tolerans och förståelse för slöjan. Under mina intervjuer hade jag frågor om hur både lärare och elever ser på elever som bär slöja. Ifall bruket av slöja skapar problem i skolan, eller om elever med slöja möts av respekt och tolerans från både klasskamrater och lärare.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 95.
    Aknouche, Amina
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    The Positive Factors of Working as an English Teacher2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Fewer students apply for and finish the teacher programs in Sweden, and many teachers leave their job. Swedish schools are in need of more teachers, but the teaching profession is today portrayed as unattractive. This research aims to investigate what factors that motivate some students to become teachers and what factors that motivate some teachers, ESL teachers in first hand, to work as teachers, mainly in secondary schools in Malmoe. Three secondary teachers who teach ESL in Malmoe were interviewed and expressed their thoughts about the positive aspects of the teaching job, why they wanted to become and why they work as ESL teachers, and what goals they have in relation to their profession. The research showed that the ESL teachers teach because they feel passionate about the subject they teach and because they enjoy working with children and teenagers. They find the job fun and rewarding, and think that it is challenging, especially when working in a city like Malmoe. It seems as teachers often put the pupils first and do not focus on external rewards, such as salary. Teacher motivation has an impact on student motivation and it is therefore important that teachers remain motivated within their profession.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 96.
    Aksoy, Gülsen
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Stimulans av barns språkutveckling i en förskola2007Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Stimulans av barns språkutveckling i en förskola. Hur arbetar pedagogerna? (Stimulation of children’s language development in a preschool. How do the teachers work?) En betydande del av barnets lärande sker i förskolan. Språkstimulerande metoder och förskolans pedagogiska miljö är avgörande för hur väl barnet använder sitt språk senare i livet. Syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagogen stimulerar barns språkutveckling i förskolan. I min undersökning använde jag kvalitativa metoder som observationer, filmning och intervjuer. De tre pedagoger som jag studerade är positivt inställda till min undersökning och de ställde gärna upp för intervjuer. Sammanfattningsvis visar resultatet av min undersökning att den pedagogiska miljön i förskolan har stor betydelse för barnens språkutveckling, men att pedagogernas arbetsförhållanden påverkas av brist på resurser och tid samt stora barngrupper, vilket gör att de inte alltid kan arbeta pedagogiskt på ett önskat sätt. Pedagogerna har inte heller möjlighet att delta i olika verksamheter utanför skolan för att ta vara på nya kunskaper och hänga med i skolutvecklingen.

  • 97.
    Aktan, Lucy
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Hyseni, Emine
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Hur uppfattar lärare att de bäst stimulerar elevernas intresse och motivation för matematik i skolår 4-6?2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare uppfattar att de bäst stimulerar elevernas intresse och motivation för matematik i skolår 4-6. Tidigare forskning visar att elevers bristande motivation för matematiken blir tydlig i skolår 4-5. Vi vill således undersöka hur lärare, som undervisar eller har undervisat i skolår 4-6, arbetar/arbetade för att bibehålla elevernas intresse och motivation för ämnet. I denna studie presenteras fem matematiklärares uppfattningar om hur de gör för att entusiasmera och engagera sina elever. För att besvara studiens frågeställning valde vi att intervjua samtliga av dessa lärare. Utöver det har vi använt oss av bland annat litteratur som behandlar begreppet motivation samt forskning från tidigare studier som tar upp vår forskningsfråga. Resultatet av vår undersökning visar att samtliga lärare anser att det ska finnas variation i undervisningen samt att undervisningen bör utformas efter varje individs förutsättningar. Alla lärare ansåg sig vara en stor motivationskälla i elevers lärande samt att deras inställning till ämnet påverkade eleverna markant. Studiens resultat har gett oss mer djupgående kunskaper inom ämnet, vilket vi, i egenskap av blivande matematiklärare, kommer att dra lärdom utav när vi kommer ut i verksamheten.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 98.
    Al Bagdadi, Moner
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Fluur, Maria
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Grundskoleelevers attityder till matematik2007Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Målet med vårt arbete är att undersöka vilka attityder elever i grundskolan har till matematik och hur dessa eventuellt förändras genom skolåren. Vidare är syftet att utreda om flickor och pojkar har samma attityder eller om deras åsikter skiljer sig åt. För att undersöka detta utformade vi en enkät vilken samtliga elever på en skola (år 1-9) i södra Sverige fick besvara. Sammanlagt besvarade 512 elever enkäten. Resultatet visade att attityderna eleverna har till matematik var övervägande positiva men att intresset för matematik avtar något med stigande ålder. Vidare visade studien att det förekom skillnader mellan pojkars och flickors attityder men att dessa inte var tillräckligt stora för att kunna dra generella slutsatser om könsskillnader i matematik.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 99.
    Al Juburi, Ahmed
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Jönsson, André
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Lusten för matematik - Faktorer som påverkar elevers uppfattning, upplevelse och prestation i matematik2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vårt examensarbete fokuserar på att undersöka vilka faktorer som påverkar elevers syn på matematikämnet. Vi har försökt åstadkomma detta genom att besvara tre frågeställningar angående på vilket sätt och i vilken omfattning en viss grupp av svenska befolkningen uppfattar och använder sig av skolämnet matematik samt vilka upplevelser de har av sådana situationer och vad som påverkat deras prestationer. Metodmässigt valde vi att skapa en delvis kvalitativt strukturerad enkät som innehåller två olika sorters frågor: sju med svarskalor och två öppna frågor om informanternas attityder gentemot matematik. Denna enkät distribuerades digitalt via Internet till en slumpmässig grupp och vi fick in 141 svar från människor mellan åldrarna 13 och 53. Vårt resultat visar att faktorer som personlig kontakt med läraren, lärarens matematiska kunskaper, lärarens undervisningsmetod och lärarens återkoppling med elever är viktigare än faktorer som matematikbokens utformning och föräldrars engagemang. Informanternas svar i enkäten kan ha påverkats av olika faktorer (som ålder eller föräldrars högsta utbildning), vilket vi har försökt att tolka med hjälp av tabeller och diagram.

    Fulltekst (zip)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
  • 100.
    Alamiri, Sahar
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Jo! Jag är begåvad!2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Forskningen har visat att dyslexi är en sjukdom som tyder på specifika läs- och skrivsvårigheter, som kan upptäckas redan i tidig ålder och måste bearbetas med olika arbetsmetoder. I studien förklarar jag vad dyslexi är och tar bland annat upp olika metoder och arbetssätt som pedagoger kan använda för att förebygga läs- och skrivsvårigheter hos elever. Jag har utgått utifrån svensk- och engelsk forskning kring dyslexi och läs-och skrivsvårigheter. Syftet med detta arbete är att undersöka om pedagoger kan upptäcka läs- och skrivsvårigheter hos elever i tidigt ålder utifrån några pedagogers perspektiv. Syftet är även att undersöka vad det finns för olika arbetsmetoder som pedagoger kan arbeta med i skolan. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer för att besvara syftet. I resultatet framkom det att respondenter anser att man kan upptäcka tendenser till läs- och skrivsvårigheter redan i tidigt ålder, och att man som pedagog kan bearbeta dessa svårigheter genom att använda sig av olika metoder och arbetssätt som kan förebygga läs- och skrivsvårigheter och dyslexi.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
1234567 51 - 100 of 6400
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf