Publikationer från Malmö universitet
Endre søk
Begrens søket
1234567 51 - 100 of 659
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Axelsson, Malin
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Bahtsevani, Christel
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Neziraj, Merita
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Persson, Karin
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Kumlien, Christine
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    A registry study of oral health problems and preventive interventions among older persons receiving municipal healthcare - PROSENIOR2023Inngår i: Nursing Open, E-ISSN 2054-1058, Vol. 10, nr 2, s. 525-534Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim: The aim was to identify planned and completed preventive interventions among older persons with oral health problems receiving municipal health care. A further aim was to determine the correspondence between oral health problems and planned preventive interventions among older persons with oral health problems receiving municipal health care. Design: Cross-sectional register study. Methods: Oral health data from the Swedish national quality registry, Senior Alert, were extracted for 4,024 older persons (>= 65 years) receiving municipal health care in a county in Southern Sweden. Data were statistically analysed. Results: A large majority of older persons (97.4%) with assessed oral health problems had at least one planned preventive intervention, and approximately three quarters of the planned interventions were completed. There seemed to be a mismatch between type of oral health problems and preventive interventions as not all older persons had a planned preventive intervention related to their specific oral health problem.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 52.
    Axelsson, Malin
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Bjork, Benita
    The Knowledge Centre for Allergy, Asthma and COPD, Region Skåne, Skåne County, Sweden.
    Berg, Ulrika
    The Knowledge Centre for Allergy, Asthma and COPD, Region Skåne, Skåne County, Sweden.
    Persson, Karin
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Effect of an Educational Program on Healthcare Professionals' Readiness to Support Patients with Asthma, Allergies, and Chronic Obstructive Lung Disease for Improved Medication Adherence2020Inngår i: Nursing Research and Practice, ISSN 2090-1429, E-ISSN 2090-1437, Vol. 2020, s. 1-11, artikkel-id 1585067Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose. The aim of this study was to strengthen the healthcare professionals' readiness to support patients who have asthma, an allergy, and COPD for better medication adherence. Methods. The design was an educational intervention in a study population (n = 70) consisting of 66 nurses and four other allied healthcare professionals working in primary care with patients diagnosed with asthma, allergy, or COPD in a county in southern Sweden. As part of two training days, an educational intervention-consisting of lectures and workshops-was conducted. Both qualitative and quantitative data were collected. The qualitative data were collected during the workshops when the participants worked with fictitious patient cases. They documented in writing how they, based on the theoretical content in the educational intervention in combination with their clinical experiences, reasoned that the fictitious patients could be supported for better adherence. This documentation constituted qualitative data. The quantitative data were collected through questionnaires, which the participants completed before and after the intervention. Data from the questionnaires were statistically analyzed using descriptive statistics and paired t-tests. The qualitative data collected from the workshops were analyzed with content analysis. Results. The intervention increased the participants' knowledge of adherence (pre mean 3.95 versus post mean 4.18, p=0.001) and how to better support patients' adherence to medication (pre mean 3.71 versus post mean 3.98, p=0.001). Moreover, their knowledge of how to measure patients' adherence behavior (pre mean 3.02 versus post mean 3.54, p=0.001) and how to communicate with patients effectively about adherence was heightened (pre mean 3.92 versus post mean 4.13, p=0.011). Furthermore, participants felt that their readiness to support patients for better adherence had strengthened (pre mean 3.78 versus post mean 4.13, p=0.001). Individual adherence support for three fictitious patients with different adherence issues was developed. Conclusion. An educational intervention focusing on adherence and communication equipped healthcare professionals with tools to support patients with asthma, an allergy, or COPD for better medication adherence.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 53.
    Axelsson, Malin
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Ekelöf, Therese
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER AV ATT SAMTALA MED UNGA OM VÅLD I NÄRA RELATIONER: EN INTERVJUSTUDIE PÅ UNGDOMSMOTTAGNINGEN2021Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Våld i nära relationer är ett betydande problem för ungdomar som utsätts vad gäller försämrad fysisk och psykisk hälsa och sämre upplevd livskvalitet. Ungdomar berättar sällan om sin utsatthet om de inte blir tillfrågade. Sjuksköterskan på ungdomsmottagningen har i sin roll ett helhetsperspektiv på människan och vana av att rutinmässigt ställa frågor om våld i nära relationer. Trots detta är det endast en mindre del av ungdomarna som berättar om sin utsatthet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att samtala med ungdomar om våld i nära relationer. Metod: Studien är av kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes och resultatet analyserades med induktiv innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkommer tre kategorier som beskriver sjuksköterskans erfarenheter. För att möjliggöra för ungdomens berättelse krävs en trygg miljö och en trygg relation i mötet med ungdomen samt organisatoriska aspekter och erfarenhet av att ställa frågor om våld. Bemästra konsten att lyssna innebär att vara mottaglig i samtalet, att lyssna aktivt på det ungdomen säger och vilka signaler som sänds ut samt att reflektera över det egna beteendet i mötet. Balansen i samspelet med ungdomen beskriver svårigheten av att balansera ungdomens vilja och medbestämmande gentemot sjuksköterskans roll och uppdrag för att arbeta mot ungdomens bästa. Slutsats: Att samtala med unga om våld är en komplex uppgift där sjuksköterskan praktiserar en balansgång mellan att dels arbeta utifrån barnets perspektiv, dels genom att inta barnperspektivet utifrån sjuksköterskans uppfattning. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 54.
    Axelsson, Malin
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Kottorp, Anders
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Carlson, Elisabeth
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Gudmundsson, Petri
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Kumlien, Christine
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV). Skane Univ Hosp, Vasc Ctr, Dept Cardiothorac & Vasc Surg, Malmo, Sweden..
    Jakobsson, Jenny
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Translation and validation of the Swedish version of the IPECC-SET 9 item version2022Inngår i: Journal of Interprofessional Care, ISSN 1356-1820, E-ISSN 1469-9567, Vol. 36, nr 6, s. 900-907Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Interprofessional Education (IPE) is essential to prepare future health-care professionals for collaborative practice, but IPE requires evaluation. One psychometrically sound instrument is the Interprofessional Education Collaborative Competence Self-Efficacy Tool consisting of nine items (IPECC-SET 9). This tool does not, to date, exist in a Swedish version. Therefore, the aim of this study was to translate and validate the Swedish version of the IPECC-SET 9. The English version was translated into Swedish and tested among 159 students in the 3-year Bachelor Programs in Nursing and in Biomedical Laboratory Science. The psychometric analysis was guided by a Rasch model, which showed that the items functioned well together, confirming unidimensionality, and that the person misfit was also lower than the set criterion. The separation index was 2.98, and the Rasch-equivalent Cronbach-alpha measure was estimated to .92, supporting internal consistency. No systematic differences on item level in IPECC-SET 9 further supported fairness in testing. The Swedish IPECC-SET 9 demonstrates sound psychometric properties and has the potential to be used as a measure of self-efficacy for competence in interprofessional collaborative practice among health profession students. However, the IPECC-SET 9 is recommended to be further tested in larger samples representing the entirety of health-care teams.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 55.
    Axén, Anna
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV). Blekinge Inst Technol, S-37179 Karlskrona, Sweden.
    Taube, Elin
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Berglund, Johan Sanmartin
    Blekinge Inst Technol, S-37179 Karlskrona, Sweden..
    Skar, Lisa
    Blekinge Inst Technol, S-37179 Karlskrona, Sweden..
    Loneliness in Relation to Social Factors and Self-Reported Health Among Older Adults: A Cross-Sectional Study2023Inngår i: Journal of Primary Care & Community Health, ISSN 2150-1319, E-ISSN 2150-1327, Vol. 14, artikkel-id 21501319231198644Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Loneliness is described as a public health problem and can be both a consequence of aging and a cause of ill health. Lonely older adults tend to have difficulties making new social connections, essential in reducing loneliness. Loneliness often varies over time, but established loneliness tends to persist. Maintaining good health is fundamental throughout the life course. Social connections change with aging, which can contribute to loneliness.

    Aim: This study aimed to investigate loneliness in relation to social factors and self-reported health among older adults.

    Method: A cross-sectional research design was used based on data from the Swedish National Study on Aging and Care, Blekinge (SNAC-B), from February 2019 to April 2021. Statistical analysis consisted of descriptive and inferential analysis.

    Results: Of n = 394 participants, 31.7% (n = 125) stated loneliness. Close emotional connections were necessary for less loneliness. Loneliness was more common among those who did not live with their spouse or partner and met more rarely. Furthermore, seeing grandchildren and neighbors less often increased loneliness, and a more extensive social network decreased loneliness.

    Conclusion: This study underlined the importance of social connections and having someone to share a close, emotional connection with to reduce loneliness.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 56.
    Azimi, Ahmad Yousif
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Denic, Katarina
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Sjuksköterskors upplevelse av att palliativt vårda patienter i livets slutskede.2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Palliativ vård är en viktig aspekt av hälso- och sjukvården, särskilt under den sista fasen av livet. Sjuksköterskor spelar en central roll i denna process, de är ofta i frontlinjen för att ge stöd och omsorg för patienten. Sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter i livets slut kan ge värdefulla insikter i hur denna vård kan förbättras utifrån sjuksköterskans perspektiv. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelse av att palliativt vårda patienter i livets slutskede. Metod: För att besvara syftet genomfördes en kvalitativ litteraturstudie enligt Willmans metod. Databassökningar genomfördes på PubMed och CINAHL. Artiklarnas kvalité granskades enligt SBU:s mall Resultat: Två kategorier identifierades där den första benämndes som "utmanande arbete" med de fyra subkategorierna; emotionella och etiska utmaningar, otillräcklig kunskap och kompetens, svårigheter i samverkan och kommunikation och tidsbrist. Andra kategorin som identifierades var “ett meningsfullt arbete” med de två subkategorierna; nya perspektiv på livet, och en känsla av att göra skillnad i ett viktigt skede. Det framkom att flera organisatoriska faktorer inte fungerade på bästa sätt för att möjliggöra en personcentrerad vård, vilken ansågs vara av yttersta vikt. Konklusion: Litteraturstudiens resultat visar att sjuksköterskor möter många utmaningar vid vård av patienter i livets slutskede, såsom emotionella och etiska dilemman, kunskapsbrist, otillräcklig samverkan och tidspress. Bristande stöd och samarbete inom det multiprofessionella teamet kan förvärra dessa problem, vilket leder till känslor av otillräcklighet och frustration. Trots dessa utmaningar finns också en känsla av meningsfullhet i arbetet. Studien understryker vikten av adekvat utbildning, stöd och resurser för att hantera dessa utmaningar, vilket kan bidra till att förbättra både patientvården och sjuksköterskornas arbetsmiljö och välbefinnande.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 57.
    Azimi, Sima
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    NazarBaghi, Sara
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskors upplevelser av följsamhet till basala hygienrutiner i förhållande till vårdrelaterade infektioner i slutenvårde: En litteraturstudie2023Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är den vanligaste vårdskadan som har konsekvenser för både enskilda patienter och samhället. Konsekvenser för patienter är bland annat lidande och längre sjukhusvistelser vilket innebär höga kostnader för sjukvården i samhället. Vårdrelaterade infektioner kan förebyggas genom följsamhet av basala hygienrutiner. Dessa förebyggande åtgärder missas ofta av sjuksköterskor. Att förstå faktorerna som påverkar vårdpersonalens följsamhet av basala hygienrutiner är nyckeln till att förbättra implementeringen av hygienrutiner. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av följsamhet till basala hygienrutiner i förhållande till vårdrelaterade infektioner i slutenvård. Metod: I denna litteraturstudie inhämtades information utifrån tolv vetenskapliga studier med kvalitativa ansatser. Studierna inhämtades ur två databaser, Cinahl och PubMed. Studierna analyserades induktivt med innehållsanalys som metod. Resultat: Tre huvudkategorier och sju underkategorier identifierades och tematiserades. Huvudkategorierna var följande: akut situation, individuella hinder och organisatoriska hinder. Kategorierna delades sedan in i sju underkategorier: kunskap och färdigheter, emotionella attityder, resursbrister, tillgänglighet av utrustning, utrustnings kvalitet, kulturella beteende och ledarskap. Slutsats: Inom hälso- och sjukvården finns risk för yrkesmässig exponering, vilket innebär att personalen kan komma i kontakt med smittsamma sjukdomar. För att minimera dessa risker och säkerställa en trygg arbetsmiljö behövs ytterligare forskning om hur systemiska faktorer som påverkar infektionsförebyggande åtgärder som missas. Denna kunskap kommer att underlätta genomförandet av förebyggande åtgärder som bidrar till att undvika yrkesmässig exponering.Nyckelord: Basala hygienrutiner, Följsamhet, Nosokomial infektionsprevention, Sjuksköterskans upplevelse, Vårdrelaterad infektion.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 58.
    Bahtsevani, Christel
    Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Implementering som kontinuerliga processer i klinisk verksamhet2009Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Implementering som kontinuerliga processer i klinisk verksamhet Det finns en rad faktorer som påverkar möjligheterna att bedriva en evidensbaserad vård. Bland annat krävs det beslutsunderlag som så långt det är möjligt vilar på vetenskaplig grund, men även att man använder strategier för implementering som är lämpliga och systematiskt utvärderar dessa. Kliniska riktlinjer kan beskrivas vara beslutsunderlag som på ett praktiskt vis omsätter en stor mängd fakta. Implementering av kliniska riktlinjer är ett komplext område och det finns en hel del forskning redovisad internationellt sett. Trots detta är kunskapen om hur implementering bäst låter sig göras begränsad, framförallt avseende svenska förhållanden. I en studie med kvalitativ metodansats intervjuades sammanlagt 20 avdelningschefer och sjuksköterskor, alla verksamma inom olika kliniska specialiteter vid åtta sjukhus i södra Sverige. Syftet var att klargöra erfarenheter och faktorer av vikt vid implementering av kliniska riktlinjer inom sjukhusvård. Resultatet visar att på ett övergripande plan är implementering av kliniska riktlinjer kontinuerliga processer för att skapa trovärdiga och hållbara rutiner som involverar all personal och förväntas leda till en bättre och säkrare vård för patienterna, samt en ökad kunskap och trygghet hos personalen. Processerna drivs av olika komponenter som i sin tur har anknytning till ett flertal faktorer som påverkar huruvida implementeringen blir framgångsrik eller inte. Det är alltså möjligt att i den kliniska verksamheten visa på strukturer och faktorer som främjar eller motverkar en framgångsrik implementering och dessa kommer att förevisas och diskuteras under presentationen.

  • 59.
    Bahtsevani, Christel
    et al.
    Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Udén, Giggi
    Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Willman, Ania
    Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Outcomes of evidence-based clinical practice guidelines: A systematic review2004Inngår i: International Journal of Technology Assessment in Health Care, ISSN 0266-4623, E-ISSN 1471-6348, Vol. 20, nr 04, s. 427-433Artikkel, forskningsoversikt (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objectives: This study aimed to investigate whether evidence-based clinical practice in health care improves outcomes for patients, personnel, and/or organizations.

    Methods: A systematic review of studies was conducted with various quantitative and qualitative methods up to the Spring of 2002. Protocols were used in quality assessment. Data synthesis is descriptive in a narrative form.

    Results: Of 305 assessed articles, eight studies were included. The outcomes in the included studies were related to the experiences of patients and personnel and to organization concerning changed patient care and resource utilization. Because the included studies are heterogeneous in design, focus of research area, and scientific quality, the scientific foundation for the findings is weak. There is some support that evidence-based clinical practice guidelines, when put to use, improve outcomes (i) for patients—less likelihood of showing worsening of skin condition and disruption of skin condition improves more rapidly for infants; (ii) for personnel—support in daily work situation; and (iii) for organizations—decreased admission rates and length of stay, less resource utilization and reduced costs.

    Conclusions: There is a need for further research as the findings are based on a rather limited number of studies. There is a tendency toward support for the idea that outcomes improve for patients, personnel, or organizations if clinical practice in health care is evidence-based, that is, if evidence-based clinical practice guidelines are used, although these findings could be specific to the settings and context of the studies reported in this systematic review.

  • 60.
    Bahtsevani, Christel
    et al.
    Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Willman, Ania
    Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Stoltz, Peter
    Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Östman, Margareta
    Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Experiences of the implementation of clinical practice guidelines: interviews with nurse managers and nurses in hospital care2010Inngår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 24, nr 3, s. 514-522Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The implementation of clinical practice guidelines (CPGs) has become an increasingly common element of clinical care, but little qualitative research has been conducted in real-life clinical settings. The aim was to elucidate experiences and factors of importance for the implementation of CPGs in hospital care. Twenty interviews were conducted, audio-taped and transcribed verbatim. A manifest and latent content analysis was performed to interpret the text. A system of subcategories related to five categories and one overall theme were developed. The data reveal that the implementation of CPGs is continuous processes of creating reliable and tenable routines that involve all staff members and expect to lead to better and safer patient care as well as to increased knowledge and confidence among staff. The process is initiated by internal or external demands and represents a way to keep abreast of knowledge development. Several factors facilitate the implementation and have an influence on the use and compliance with CPGs. To increase support for and willingness to use the CPG, it appears important to involve all staffs in the implementation process as well as to follow up and give feedback continuously to staff and management. It seems necessary to evaluate the process to supervise compliance with CPGs and to balance priorities and costs. Evaluation can also demonstrate importance of the application.

  • 61.
    Barcklind, Ida
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Öberg, Josefin
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Patienter med HIV och deras upplevelse av bemötande inom sjukvården: En litteraturstudie2024Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Rädslan för att möta fördomar är något som kan hindra personer med HIV till att söka vård vilket i sin tur kan leda till en försämrad hälsa. Stigmatisering kring HIV är utbredd och kan leda till negativa konsekvenser för den smittade. Stigma kan vara internaliserat eller samhälleligt och denna form av stigma kan leda till en diskriminering inom hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienter med HIV och dess upplevelse av bemötande i sjukvården. Metod: Litteraturstudien som genomfördes var av kvalitativ ansats där artiklarna till litteraturstudien inhämtades från databaserna Cinahl och Pubmed. Dessa kvalitetsgranskades enligt SBU:s granskningsmall för att sedan analyseras enligt Popenoes analysmodell. Resultat: I studien framkom 2 huvudkategorier som betecknades Stigmatisering inom sjukvården och Personcentrerad vård, dessa hade i sin tur 4 underkategorier. Stigmatisering inom sjukvården inkluderade underkategorierna Mindre upplevelse av stigma inom privat vård och Kunskap och okunskap gällande HIV. Personcentrerad vård inkluderade underkategorierna Holistiskt synsätt och Positiva erfarenheter av bemötande. Konklusion: Sammanfattningsvis har denna litteraturstudie visat att patienter med HIV ofta möter stigma och diskriminering inom sjukvården, men att det även fanns de kliniker som var mer tillmötesgående än andra, detta handlade framförallt om specialiserade kliniker med en högre kunskap kring sjukdomen. En personcentrerad vård och ett holistiskt synsätt var viktiga faktorer vid bemötande av patienter med HIV.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 62.
    Basira, Hosseini
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Gunnarsson, Mali
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Smärtlindring av äldre vid palliativ vård i livets slutskede i kommunen: En meta summary med sjuksköterskors erfarenheter2023Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 63.
    Bawati, Sundos
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Abdi, Mona
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Kvinnors upplevelser av sjuksköterskans stöd innan en mastektomi: En litteraturstudie2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bröstcancer är den mest förekommande cancerformen bland kvinnor globalt. Bröstcancer delas in enligt TNM-stadieinledningssystemet och innefattar stadierna 0-IV som varierar i svårighetsgrad. Diagnostiseringen av bröstcancer sker genom en trippeldiagnostik. Det innebär att kvinnor som har bröstcancer genomgår en klinisk undersökning, bilddiagnostik och nålbiopsi. Vidare väljer en del kvinnor att genomgå en mastektomi, som kräver att en del kriterier är uppfyllda. Mastektomi är ett kirurgiskt ingrepp som innebär att hela bröstvävnaden avlägsnas, inklusive bröstgård och bröstvårta. Reaktionerna på en bröstcancerdiagnos varierar men övergripande är att beskedet upplevs overkligt, livet får en omställning och tiden inför kirurgin och vården som följer präglas av oro. Med hänsyn till att bröstcancer hos kvinnor är vanligt förekommande innebär det att sjuksköterskan har en roll i vården av denna patientgrupp. Därför bör sjuksköterskan besitta kunskap som krävs i mötet med kvinnorna. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att sammanställa kvinnors upplevelser av sjuksköterskans stöd innan en mastektomi. Metod: Den valda metoden var en kvalitativ litteraturstudie.10 vetenskapliga artiklar granskades utifrån en latent innehållsanalys. Resultat: Resultatet mynnade ut i tre kategorier, upplevelse av tillräckligt stöd, upplevelse av otillräckligt stöd samt önskat stöd. Konklusion: Kvinnor har olika upplevelser av stöd från sjuksköterskan. Gemensamt uppger kvinnorna att stödet bör anpassas efter deras behov, vilket skiljs åt kvinnorna emellan. Sjuksköterskan bör därför planera och anpassa omvårdnaden i samråd med kvinnan för att kunna ge korrekt stöd i den preoperativa fasen. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 64.
    Becker, Willy
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Johansson, Fredrik
    Sjuksköterskors erfarenheter av att främja egenvård hos patienter med hjärtsvikt2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Becker, W & Johansson, F. Sjuksköterskors erfarenheter av att främja egenvård hos patienter med hjärtsvikt. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2021.

    Bakgrund: Hjärtsvikt är en sjukdom som ökar i världen, bara i Sverige lever över 200 000 individer med diagnosen. Mycket av den behandling och uppföljning som görs i samband med hjärtsvikt kan utföras av patienten själv. När patienten utför egenvårdsåtgärder som en del utav behandlingen har följsamheten stor betydelse för att motverka återinsjuknande och främja patientens livskvalitet. En viktig del i sjuksköterskans omvårdnadsarbete är att informera och utbilda men även att motivera och stötta patienter med hjärtsvikt.

    Syfte: Syftet med studien var att sammanställa litteratur om sjuksköterskors erfarenheter av främjande av följsamhet till egenvård hos patienter med hjärtsvikt.

    Metod: Litteraturöversikt baserad på 10 vetenskapliga artiklar. Metod och analys inspirerad av Friberg, (2017).

    Resultat: Grunden för att göra patienten delaktig i egenvård är att göra de medvetna om sin situation och vilka möjligheter det finns för att påverka diagnosen. Sjuksköterskorna upplevde att de var betydelsefulla för patientens deltagande och motivation till egenvård om de kunde hjälpa patienterna med förståelse och acceptans av sin sjukdom. En förutsättning för patientens möjlighet till egenvård var att den erhöll individanpassad information och utbildning.En konstruktiv relation mellan sjuksköterskan och patienten gynnar kommunikation och informationsutbyte.

    Slutsats: Sjuksköterskans arbete för att främja patienten egenvård gynnas av en etablerad kontakt och uppföljning av patientens hälsa med ett helhetsperspektiv. En kontinuerlig uppföljning i form av personlig kontakt kan utgöra grunden för att skapa en relation som i förlängningen ger upphov till ökad förståelse om patientens individuella situation och kunskapsbehov.

    Nyckelord: Egenvård, hjärtsvikt, information, motivation, utbildning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 65.
    Beckvid, Nathalie
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Winberg, Amanda
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Det rättspsykiatriska vårdandet: Litteraturstudie om patientens upplevelse av rättpsykiatrisk vård2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Rättspsykiatrisk slutenvård är en komplex vårdform där dengrundutbildade sjuksköterskans uppgift, förutom att ge god omvårdnad och stöd,är att vakta, förvara och skydda patienter som är överlämnade av domstol enligtsvensk lag. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att få en förståelse över hurpatienterna upplever den rättspsykiatriska vården och vilken betydelse relationeroch miljö har för rehabilitering. Metod: Författarparet har gjort en systematisklitteraturstudie där tidigare publicerade studier valts ut, granskats och vars resultatsedan sammanställts och diskuterats. Tretton studier uppfyllde författarparetsinklusionskriterier och dessa genomgick sedan en latent innehållsanalys där trehuvudteman identifierades. Resultat: Resultatet visar att olika delar somrelationer, miljö och trygghet spelar roll för hur patienten upplever denrättspsykiatriska vården, samt delaktighet och autonomi inom den komplexavårdformen. Vidare identifierades underteman gällande bemötande och maktspelfrån vårdpersonalen gentemot patienterna. Avslutning: Utifrån resultatet kan flerabrister identifieras där omvårdnad och rehabiliteringen kan bli lidande, vilketmåste brytas för att tillgodose de rättspsykiatriska patienterna med god omvårdnadoch för att kunna ombesörja deras behov av den grundutbildade sjuksköterskanoch resterande vårdpersonal. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 66.
    Bengtsson, Clara
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Törnå, Tobias
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Orsaker till utebliven avvikelserapportering: En litteraturstudie2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Varje dag drabbas patienter av undvikbara vårdskador som orsakar mänskligt lidande och får ekonomiska konsekvenser för samhället. När avvikelser inte rapporteras kan det påverka patientsäkerheten. Tidigare studier visar ett samband mellan låg patientsäkerhet och få rapporterade avvikelser och tillbud. Sjuksköterskan ska bedriva förebyggande patientsäkerhetsarbete och ramverket Fundamentals of Care framhäver vikten av hög omvårdnadskompentens. Trots det visar studier att sjuksköterskor undviker att skriva avvikelserapporter.

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa orsaker som kunde leda till att sjuksköterskor inte skrev avvikelserapporter gällande patientsäkerhet.Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie. Tretton vetenskapliga artiklar med kvalitativ studiedesign inhämtades från två databaser och analyserades med metoden av Popenoe m.fl.

    Resultat: Sjuksköterskors avvikelserapportering uteblev när de upplevde oro för negativa konsekvenser eller påverkades av kulturen som rådde på arbetsplatsen. De upplevde även att brister i organisationen och rapporteringssystemet orsakade utebliven avvikelserapportering. Resultatet presenteras i fyra rubriker med tillhörande underrubriker: rädsla, arbetsplatsens kultur, organisationen och rapporteringssystemet.

    Slutsats: Utebliven avvikelserapportering bland sjuksköterskor är en global problematik och kan förhindra sjuksköterskor från att utförapatientsäkert omvårdnadsarbete. En god säkerhetskultur är av vikt för att säkerställa effektivt omvårdnadsarbete, men det kan vara svårt för en enskild sjuksköterska att våga stå upp för patientsäkerheten mot en stark kultur. Fortsatt forskning krävs för att förstå och åtgärda orsakerna till utebliven rapportering.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 67.
    Bengtsson, Jennie
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Kristiansson, Karolina
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Intensivvårdsbehandlade patienters upplevelser av efterförloppet: En litteraturstudie2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Utvecklingen av intensivvården har under de senaste åren lett till att antalet personer som överlever intensivvården har ökat. Över hälften av alla överlevare drabbas av olika komplikationer i efterförloppet som kräver behandling och rehabilitering. Kunskapen om detta är av betydelse för sjuksköterskan för att förstå vikten av personcentrerad vård efter intensivvårdsbehandling. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa intensivvårdsbehandlade patienters upplevelser av efterförloppet. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktivt förhållningssätt. Databaserna PubMed, Cinahl och SveMed+ användes för att ta fram material för studien. En kvalitetsgranskning av studierna utfördes med SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier. Resultat: Resultatet redovisas utifrån sex kategorier: fysisk, psykisk och kognitiv påverkan, en lång återhämtningsprocess, behov av stöd från närstående, behov av omvårdnad, behov av hanteringsstrategier och förändringar av livet. Konklusion: Studiens resultat skildrar de intensivvårdsbehandlade patienternas olika upplevelser i efterförloppet. Patienterna upplevde att deras behov inte blev tillgodosedda samt att tillgången till och kvaliteten på den uppföljande vården var begränsad. De upplevde även en brist på information om vad tiden efter intensivvårdsbehandlingen skulle innebära. Den uppföljande vården har utvecklats under den senaste tiden, men behöver fortsatt utveckling för att kunna tillgodose behoven hos denna patientgrupp.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 68.
    Bengtsson, Johanna
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Håkansson, Wilma
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Kommunikationens betydelse för omvårdnaden i livets slut: En litteraturstudie2022Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kommunikation består av både verbal och icke-verbal kommunikation. Omvårdnaden i livets slut innefattar såväl patient som anhöriga och det kan innebära att sjuksköterskan ska ha en stödjande funktion åt såväl patient som anhörig, lindra symtom och se till så att patientens värdighet och integritet bevaras. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans erfarenhet av kommunikationens betydelse för omvårdnaden i livets slut. Metod: Det genomfördes en litteraturstudie som baserades på 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ studiedesign. För att få fram artiklar utfördes sökningar i två databaser. Genom analys av valda artiklar identifierades två tema och åtta subtema. Teman som framkom var Sjuksköterskans interaktion och Begränsningar i interaktionen. Resultat: Kommunikation var en stor del av sjuksköterskans omvårdnadsarbete i livets och innebar såväl kommunikation med patient och anhörig som med kollegor i vårdteamet eller andra instanser.Konklusion: Utifrån examensarbetets resultat framkom det att sjuksköterskor hade erfarenhet av att kommunikationen var en högst väsentlig del för omvårdnadsarbetet och det visade sig även att genom en fungerande kommunikation blev omvårdnaden positivt påverkad. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 69.
    Bengtsson, Mariette
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Ivarsson Ekedahl, Ann-Britt
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjöström, Karin
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Errors linked to medication management in nursing homes: an interview study2021Inngår i: BMC Nursing, ISSN 1472-6955, E-ISSN 1472-6955, Vol. 20, nr 1, artikkel-id 69Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: The number of errors in medication management in nursing homes is increasing, which may lead to potentially life-threatening harm. Few studies on this subject are found in the municipal nursing home setting, and causes need to be identified. The aim of this study was to explore perceptions of errors connected to medication management in nursing homes by exploring the perspective of first-line registered nurses, registered nurses, and non-licensed staff involved in the care of older persons.

    METHODS: A qualitative research approach was applied based on semi-structured interviews with 21 participants at their workplaces: Seven in each of the occupational categories of first-line registered nurses, registered nurses, and non-licensed staff. Subcategories were derived from transcribed interviews by content analysis and categorized according to the Man, Technology, and Organization concept of error causation, which is as a framework to identify errors.

    RESULTS: Mistakes in medication management were commonly perceived as a result of human shortcomings and deficiencies in working conditions such as the lack of safe tools to facilitate and secure medication management. The delegation of drug administration to non-licensed staff, the abandonment of routines, carelessness, a lack of knowledge, inadequate verbal communication between colleagues, and a lack of understanding of the difficulties involved in handling the drugs were all considered as risk areas for errors. Organizational hazards were related to the ability to control the delegation, the standard of education, and safety awareness among staff members. Safety issues relating to technology involved devices for handling prescription cards and when staff were not included in the development process of new technological aids. A lack of staff and the lack of time to act safely in the care of the elderly were also perceived as safety hazards, particularly with the non-licensed staff working in nursing homes.

    CONCLUSIONS: The staff working in nursing homes perceive that the risks due to medication management are mainly caused by human limitations or technical deficiencies. Organizational factors, such as working conditions, can often facilitate the occurrence of malpractice. To minimize mistakes, care managers need to have a systemwide perspective on safety issues, where organizational issues are essential.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 70.
    Bengtsson, Michela
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Aursnes, Moa
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Patienters upplevelser av fantomsmärta: En litteraturstudie2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Antalet amputationer ökar successivt varje år i Sverige och därmed möter sjuksköterskor allt fler patienter som har fantomsmärtor. För att kunna möta dessa patienter behöver sjuksköterskan ha kunskap om och förståelse för fenomenet fantomsmärta. Detta för att kunna utföra en personcentrerad vård, lindra smärta och för att kunna ge en säker vård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av fantomsmärta. Metod: Litteraturstudien utgår från elva artiklar med en kvalitativ ansats. Databassökningar genomfördes i Cinahl och PubMed. Litteraturstudiens valda artiklar har kvalitetsgranskats.Artiklarna analyserades systematiskt och kategoriserades i kategorier och underkategorier. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier: fantomsmärtan ter sig på olika sätt och användning av copingstrategier. Kategorin fantomsmärtanter sig på olika sätt underbyggdes med tre underkategorier: varierande smärtförnimmelser, påverkad psykisk hälsa och påverkad social hälsa. Kategorin användning av olika copingstrategier underbyggdes med två underkategorier: behov av hanteringsstrategier och behov av information. Konklusion: Patienterna upplevde att fantomsmärtan var en individuell upplevelse som påverkade varje patient på olika plan, vilket genererade i ett varierande behov av stöd och hantering. Genom att förstå att fantomsmärta är en individuell upplevelse kan sjuksköterskan anpassa sin omvårdnad för att möta varje patients unika behov och möjliggöra en personcentrerad vård.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 71.
    Bennet, Louise
    et al.
    Department of Clinical Sciences, the University Hospital of Malmö, Lund University; Blekinge Institute of Research and Development.
    Stjernberg, Louise
    Blekinge Institute of Research and Development; School of Health Science, Blekinge Institute of Technology.
    Berglund, Johan
    Blekinge Institute of Research and Development; School of Health Science, Blekinge Institute of Technology.
    Effect of Gender on Clinical and Epidemiologic Features of Lyme Borreliosis2007Inngår i: Vector Borne and Zoonotic Diseases, ISSN 1530-3667, E-ISSN 1557-7759, Vol. 7, nr 1, s. 34-41Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim is to highlight the influence of patients’ gender on Lyme borreliosis and especially erythema migrans (EM), focusing on exposure to tick bites, epidemiology, and the clinical picture. All studies were conducted in the county of Blekinge, located in southeastern Sweden. A prospective study was conducted in 235 individuals (women, n=110; men, n=125) engaged in recreational or occupational activities focusing on exposure to tick bites. A retrospective epidemiological study evaluating 123,495 electronic patients´ records (women, n=61,712; men, n=61,783) and a prospective clinical study including 118 patients (women, n=54; men, n=64) 18 years or older seeking care for EM > 5 cm in diameter with genospecies verified by polymerase chain reaction were conducted. Results: Women 40 years or older had a 48% higher risk than men 40 years or older and 42% higher risk than women younger than 40 years of attracting tick bites (0.0188 versus 0.0127 and 0.0188 versus 0.0132 tick bites respectively per hour). Additionally they had a 96% higher risk than men younger than 40 years of attracting tick bites (0.0188 versus 0.0096). The annual incidence rate of EM in women was 506 and in men 423 cases per 100,000 inhabitants (p<0.001). Significant differences in incidence rates occurred in those 40 years or older. Odds ratios for males infected with Borrelia afzelii developing nonannular EM were 0.09 (95% confidence interval [CI] 0.03 to 0.33) in comparison with females infected by Borrelia afzelii. Conclusions: Significant gender differences in the risk of contracting tick bites, incidence rates, and clinical picture of EM have been observed. Exposure to tick bites alone may not explain these observations and further studies need to be done to clarify the biologic, immunologic, and sociological mechanisms causing these differences.

  • 72.
    Berg- Lorentzon, Michaela
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Everbring, Ebba
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskans och den sexuellt utsatta kvinnans upplevelse att möta varandra i vården.: En litteraturstudie2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sexuellt våld gentemot kvinnor är ett globalt hälsoproblem som bidrar till ett stort lidande. Att som sjuksköterska tillföra en god och positiv attityd gentemot kvinnor som blivit utsatta för sexuella övergrepp är viktigt för att skapa en trygghet mellan den utsatta och sjuksköterskan. En viktig del för sjukvårdspersonalen är träning som ökar kunskapen för att hitta hjälpsamma metoder och verktyg vid möte av dessa sexuellt utsatta kvinnor. Syfte: Studiens syfte är att belysa utifrån befintlig forskning, sjuksköterskans och den sexuellt utsatta kvinnans upplevelser av att mötas i vårdrelation. Metod: En litteraturstudie som baserades på 10 kvalitativa artiklar som besvarade författarnas syfte granskades och analyserades. Resultat: Utifrån de kvalitativa artiklarna valdes två huvudrubriker; sjuksköterskans upplevelse samt kvinnans upplevelse. Inom sjuksköterskans upplevelse delades de in i ytterligare två underrubriker; sjuksköterskans perspektiv och sjuksköterskans kunskap. Här belystes hur sjuksköterskorna upplevde att möta kvinnorna som blivit utsatta för sexuella övergrepp och vikten av rätt kunskap för att ge en god vård. Inom kvinnans upplevelse delades huvudrubriken upp i två underrubriker; kvinnans upplevelse av att bli bemötta i vården av SANE och kvinnans upplevelse av att utveckla PTSD. Här belystes kvinnors positiva upplevelser i att möta en SANE sjuksköterska samt hur sexuella övergrepp påverkar kvinnors psykiska hälsa och utveckling av PTSD. Konklusion: Mötet mellan sjuksköterskan och den utsatta kvinnan var psykisk påfrestande för båda parterna. Sjuksköterskan är i behov av rätt kunskap kring sexuellt utsatta kvinnor och starka känslor väcks till liv för sjuksköterskan. Med rätt kunskap kände sig sjuksköterskorna mer trygga i sin roll samt förmedlade en trygghet till den utsatta kvinnan.

     

    Nyckelord: Kunskap, psykisk ohälsa, sexuellt utsatta kvinnor, sjuksköterska och upplevelse.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 73.
    Berghell, Jasmina
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Ejeklint, Eva
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av övergången från student till yrkesverksam sjuksköterska.: En litteraturstudie2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Efter fullgjord utbildning ansöker sjuksköterskestudenten om sin legitimation från Socialstyrelsen. Legitimationen är ett bevis om att studenten erhållit den kompetens och förmåga som krävs för att utöva yrket och ge en god omvårdnad. Situationen som råder inom dagens hälso- och sjukvård ställer stora krav och höga förväntningar på den nyutexaminerade sjuksköterskan. Glappet mellan verksamhetens krav och den beredande kunskapen som utbildningen ger medför en stor omställning vid övergången. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde övergången från att vara student till att arbeta som sjuksköterska. Metod: Som metod för denna litteraturstudie valdes artiklar med en kvalitativ ansats. Studiens resultat är baserat på tio vetenskapliga artiklar. Litteratursökningarna utfördes i databaserna Cinahl och PubMed och artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Popenoes metod för dataanalys användes för analysen av litteraturstudierna. Resultat: Resultatet mynnade ut i en huvudkategori: Övergången som en lärandeprocess, och fem underkategorier: Den kliniska verkligheten som en chock, Att känna sigöverväldigad, Vikten av stöd, Svårt att leva upp till förväntningar och Professionellt självförtroende kommer med erfarenhet. Konklusion: Övergångsperioden från att vara student till yrkesverksam sjuksköterska är ett komplext skeende, som påverkas av ett flertal omständigheter. För att övergången ska bli lyckad behövs en djupare förståelse från både utbildningen såväl som den kliniska verksamheten.

  • 74.
    Bergman, Anna
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Swedish Registered Nurses in Home-Based Care Experiences Of Working With Collaborative Individual Plans Established After Discharge From Inpatient Care: A qualitative descriptive design2024Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background: On an international level older patients with chronic diseases are expected to increase. To meet their subsequent upcoming health-care needs there is a trend towards delivering care within the Primary Health Care setting and in home-based care. Management continuity with shared care plans is especially important to secure a continued care for older patients with comorbidity. To achieve a safe and continued home-based care after hospital discharge it is, in Sweden, mandatory to conduct a shared care plan, named Coordinated Individual Plan (CIP). A thoroughly planned CIP upon discharge increases the probability of an optimal and safe home-based care. Thus, this study aimed to explore Swedish registered nurses in home-based care experiences of working with Coordinated Individual Plans established for older patients after hospital discharge.

    Methods: Data were collected using interviews with 10 registered nurses (RNs) in ten municipalities in the southern parts of Sweden. The municipalities represented a diversity in socioeconomics and urban-rural environments. The interviews were audiotaped, transcribed, and analysed using inductive content analysis. The qualitive method and reporting of results adhere to the Consolidated criteria for reporting qualitative studies (COREQ).  

    Results: The analysis reflected that the RNs conveyed information about the patients needs to involved professionals before, during and after a CIP meeting. In addition, the RNs found it beneficial to have a medical plan in the CIP with a formally documented statement about the level of care for the patient. This was particularly appreciated when assessing a patient with deteriorating health condition who was unknown to the RN.

    Conclusions: Our findings implied that focus was on medical diagnoses in CIP and less focus was given to the other professionals’ perspectives. In addition, the RNs described interprofessional collaboration difficulties before, during and after the CIP-meeting resulting in possible safety risks and readmission of the patient to the inpatient care. To achieve safe care and management continuity for patients in home-based care, it is suggested that complementary interventions to CIP, to promote interprofessional collaboration are considered in future research. 

  • 75.
    Bergman, Lisa
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Dimovska, Kristina
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Att dö före sin tid: En litteraturstudie om palliativ vård2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Palliativ vård är en internationellt erkänd vårdform, ett kompetensområde och ett förhållningssätt där en människa behandlas fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt. I Sverige är medellivslängden 84 år för kvinnor och 81 år för män och de flesta som tar emot palliativ vård tillhör gruppen äldre. Att leva med allvarlig sjukdom i åldrarna 18-65 år skiljer sig från att stå i samma situation som äldre eller som barn och det behövs mer kunskap om hur det är att leva med palliativ vård vid 18-65 års ålder. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka patienters erfarenheter av palliativ vård vid 18-65 års ålder. Metod: En allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats har gjorts baserad på tolv empiriska studier om patienters erfarenheter av palliativ vård vid 18-65 års ålder. Resultat: Två teman identifierades baserade på återkommande drag mellan studierna: vikten av socialt stöd och nya existentiella behov. Vikten av socialt stöd bestod av fyra subteman: prioritering av relationer med familj och vänner, betydelsen av familjeinkluderad vård, att känna gemenskap med andra i samma situation och att känna sig ensam i sin sjukdom. Nya existentiella behov bestod av tre subteman: att vara för ung för att dö, att finna mening och andliga behov växer. Slutsats: Psykosociala, emotionella och existentiella aspekter av att leva med palliativ vård i åldrarna 18-65 år tenderade att väga tyngre än aspekter som rör den fysiska hälsan. Sociala relationer, gemenskap med andra i samma situation, finna mening och tillgodoseende av andliga behov blev för många viktiga stöd och en källa till hopp och lycka. Resultatet bekräftade vikten av att palliativ vård bör behandla en människa psykiskt, socialt och existentiellt och inte enbart fysiskt.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 76.
    Bergström, Charlie
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Ebenfelt, Emma
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad vid malnutrition: En litteraturstudie2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Malnutrition är en förekommande diagnos hos äldre i svensk sjukvård. Det finns riktlinjer och behandlingar av diagnosen men problemet är ändå förekommande. Malnutrition som inte behandlas med god omvårdnad kan leda till negativa följder som svårläkta sår och infektioner. Diagnosen kan behandlas med olika omvårdnadsåtgärder och ett personcentrerat förhållningssätt är viktigt. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad vid malnutrition hos äldre patienter. Metod: En litteraturstudie baserat på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ studiedesign. Artiklarna hämtades från Cinahl och Pubmed med inriktning mot omvårdnad. Valda vetenskapliga artiklar granskades med SBU: s kvalitetsgranskningsmall och analyserades med metoden innehållsanalys för att identifiera teman och subteman till resultatet. Resultat: Fyra huvudteman för sjuksköterskors erfarenheter av malnutrition kopplat till omvårdnad hos äldre patienter identifierades. Huvudteman bestod av följande:  Samverkan kring malnutrition, brister i organisationen, koststödjande åtgärder och bedömning av patienten. Konklusion: Behovet av att samverka kring patienten är stort, både när det gäller andra yrkesprofessioner men också patientens anhöriga har en viktig roll i arbetet med malnutrition. Brister i organisationen sågs som ett stort problem och var det huvudsakliga orsaken till att sjuksköterskorna brast i sitt arbete gällande omvårdnaden av patienterna. Koststödjande åtgärder som sjuksköterskan arbetade med bestod av anpassad miljö, individanpassad kost, information och involvering av anhöriga. Näringsdrycker ska inte vara ett första alternativ i behandling av malnutrition men används ändå i stor utsträckning ofta p.g.a tidsbrist. Trots att sjuksköterskan ska arbeta evidensbaserat frångick man i många fall bedömningsinstrument och förlitade sig på sitt egna omdöme, i bedömningen av patientens näringsstatus.      

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 77.
    Berlin Hallrup, Leena
    et al.
    Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Heikkilä, Kristiina
    Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Bengtsson-Tops, Anita
    Högskolan i Kristianstad.
    Care workers´ experiences of working in a Swedish institutional care setting2010Inngår i: Learning Disability Practice journal, ISSN 1465-8712, E-ISSN 2047-8968, Vol. 13, nr 7, s. 21-25Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Despite the general move to support people with learning disabilities in their own homes or in home-like settings, many institutional settings still exist and little research has been carried out on the role of the care workers who work in them. In this study, participant observations over a 16-month period describe care workers’ experiences of working in an institutional care setting in Sweden, and 18 care workers were interviewed. The three main themes to emerge from the thematic analysis were: care workers were engaged in creating a family-like atmosphere; they were engaged in making the everyday ordered and structured; and they were exposed to stress factors. It became evident that care workers need additional support, training and opportunities for reflection to handle their complex work situation.

  • 78.
    Berning Hsu, Lina
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskors erfarenheter av att ge utbildning och stöd till patienter med hjärtsvikt: En systematisk litteraturstudie2023Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 40 poäng / 60 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 79.
    Bildtgård, Cornelia
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Malmström, Kajsa
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Att leva med en stomi: En literaturstudie2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Stomi innebär att tarmen löper ut på bukväggen och orsaken till stomibildningen är varierande. Stomin kan vara permanent eller temporär och kan anläggas från tunntarmen och kallas då ileostomi eller tjocktarmen vilket benämns som kolostomi. Sjuksköterskan ansvarar för att utbilda och informera personen och dess anhöriga om stomin där målet är att uppnå egenvård. Inom stomivården är det viktigt att arbeta utifrån en personcentrerad vård för att få en ökad förståelse för personernas upplevelser och öka personens autonomi. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa vuxna personers upplevelse av att leva med en stomi. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ inriktning har genomförts. Databassökningen utgår från tre databaser (Cinahl, PubMed och PsycInfo) där sökningarna baserats på fritextord såväl som ämnesord. Efter sökningen påbörjades urvalsprocessen och sedan kvalitetsgranskades artiklarna utifrån en kvalitetsgranskningsmall från SBU med en följande analys vilket resulterade i två kategorier och sex underkategorier. Resultat: Det första kategorierna som identifierades var “Upplevelsen av förändrat liv”, med underkategorierna “förändrad kroppsbild”, “förlust av kontroll”, “påverkan på relationer och social isolering”, “ett avbrott i livet” och “positiva upplevelser och acceptansens utveckling”. Andra kategorin var “det professionella bemötandet”. Konklusion: Avslutningsvis identifierades det att stomibildningen påverkade personens fysiska, psykiska och sociala välbefinnande och upplevelsen av att leva med en stomi varierade från person till person och acceptansen av att leva med en stomi utvecklades med tiden.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 80.
    Billberg, Tova
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Radu, Anita
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Upplevelser av cancerrelaterad smärta inom palliativ vård: En litteraturstudie2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Studier visar att cancerdiagnoser är starkt förenade med smärta i olikadimensioner, vilket gör det komplext att lindra. När cancern inte längre går att bota skiftarvårdens fokus från kurativ behandling till att lindra patientens lidande. Palliativ vård inriktarsig på att i ett tidigt skede lindra smärta och besvär som patienter upplever. Syfte: Syftet meddenna litteraturstudie var att belysa hur patienter med cancer som vårdas inom palliativ vårdupplever smärta. Metod: En litteraturstudie genomfördes genom struktureradedatabassökningar där elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats valdes ut för att kunnabesvara studiens syfte. Studierna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier med tre underkategorier.Huvudkategorierna var: (1) Upplevelsen av cancerrelaterad smärta, (2) Kommunikation ochdess påverkan på smärtupplevelsen, (3) Minskad livskvalitet, (4) Farmakologiska är inte detenda alternativet. Slutsats: Genom ökad förståelse för patientens smärtupplevelse kansjuksköterskans förmåga öka med att bistå med god palliativ vård med personcentrering ochatt tidigt identifiera cancerrelaterad smärta. Trots befintliga riktlinjer och metoder för lindringav smärta är det uppenbart att starka smärtupplevelser fortfarande förekommer. Genom attlyssna på och förstå patienternas subjektiva upplevelser av smärta kan eventuella brister ivården identifieras. Detta skapar en möjlighet att utveckla och implementera nyaarbetsmetoder eller rutiner som syftar till att optimera sjuksköterskans omvårdnad vidcancerrelaterad smärta inom palliativ vård

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 81.
    Bjargo Jostrand, Cecilie
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Blunck, Lina
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskors upplevelser av att bemöta patienter med substansberoende: En litteraturstudie2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Personer med substansberoende är benägna att oftare hamna i våldsamma situationer och olyckor som kräver vård än befolkningen i övrigt. Som sjuksköterska kommer bemötandet av denna patientgrupp bli en del av den professionella yrkesrollen, men olika aspekter visar att sjuksköterskor inte inkluderar denna patientgrupp i den jämlika vården. Syftet: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att bemöta patienter med substansberoende inom somatisk vård och primärvård. Metod: Kvalitativ litteraturstudie där Cinahl och Psycinfo har använts som databaser för litteratursökningar. Artiklarna har granskats utifrån SBU:s granskningsmall och meta-aggregering har använts som analysmetod av resultatet. Resultat: Analysen av de tio inkluderade artiklarna resulterade i sju kategorier som beskrev hur sjuksköterskor upplevde bemötandet av patienter med substansberoende: 1) Patientgruppen upplevs som krävande och komplex. 2) Patientgruppen framkallar varierande känslor. 3) Patientgruppen får god vård. 4) Tidigare erfarenheter spelar en roll i bemötandet. 5) Det finns en brist på kunskap och utbildning. 6) Det finns en oenighet mellan den organisatoriska strukturen och vad patienten behöver. 7) Det finns behov av stöd. Dessa kategorier resulterade i två synteser: 1) Sjuksköterskor har varierande inställningar, erfarenheter och känslor som påverkar deras bemötande av patienter med substansberoende. 2) Utbildning, kollegialt stöd och hur organisatoriska strukturer är utformade lägger grund för sjuksköterskans möjlighet att agera i bemötandet av patienter med substansberoende. Konklusion: Sjuksköterskor upplever bemötandet av patienter med substansberoende som komplext, både personligt och organisatoriskt. Att bemöta denna patientgrupp väcker många känslor och tankar som ger utmaningar i att kunna ge en jämlik vård.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 82.
    Björk, Konrad
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Björkqvist Olsén, Saga
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskans kommunikationsstöd för attöverbrygga språkbarriärer: En litteraturstudie2024Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Språkbarriärer ökar globalt i takt med ökande global migration. I hälso- och sjukvården befinner sig sjuksköterskan ofta i möten där språkbarriärer uppstår. Det framkommer att bristande kommunikation har direkt negativa konsekvenser på såväl patient som vårdpersonal. Patientsäkerhet och personcentrerad vård är två områden som påverkas avsevärt av språkbarriärer. För att minska riskerna för bristande patientsäkerhet samt för att stärka den personcentrerade vården behöver hjälpmedel identifieras i syfte att överbrygga språkbarriärer. Syfte: Syftet var att undersöka hur sjuksköterskan upplevde användningen av kommunikationsstöd vid språkbarriär. Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes, genom att artiklar hittades i databaserna PubMed och CINAHL. Elva empiriska studier med kvalitativ studiedesign analyserades. Resultat: Resultatet belyser vanligt förekommande hjälpmedel och strategier som sjuksköterskor använder sig av samt deras upplevelser av dessa. Tre huvudkategorier identifierades: Mellanmänsklig kommunikation, Kommunikationshjälpmedel och Upplevda utmaningar med kommunikationsstöd. Till respektive huvudkategori presenteras tre subkategorier vardera. Slutsats: Det framkom att ett flertal hjälpmedel och strategier finns att tillgå. Dock är dess tillförlitlighet, tillgänglighet och användbarhet varierande i kvalitet. Detta resulterar ofta i att kvaliteten på omvårdnaden blir lidande. De kommunikationsstöd som undersökts i denna studie är otillräckliga och behöver kompletteras med andra hjälpmedel eller strategier. Dessa hjälpmedel och strategier behöver således vidareutvecklas. Trots varierande kvalitet anses hjälpmedel underlätta kommunikationen. En slutsats studien kommit fram till är att sjuksköterskor bör använda hjälpmedel i större utsträckning för att överbrygga språkbarriärer.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 83.
    Björkman, Elin
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Fredin, Nellie
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Patientens upplevelse av venösa bensår: En litteraturstudie2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Venösa bensår innefattar sår på benen där venös dysfunktion har kunnat påvisas. Den bakomliggande orsaken till venösa bensår är venös hypertension på grund av reflux eller obstruktion, då venklaffarna i benen är defekta. Såren kan vara svårläkta och ha en långvarig läkningsprocess, vilket leder till återkommande besök i vården. Omvårdnaden är en central del av vårdandet där sjuksköterskan är omvårdnadsansvarig och utför omläggningarna av såret. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patientens upplevelse av omvårdnad vid venösa bensår. Metod: Examensarbetet utfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Databaserna PubMed och CINAHL användes till litteratursökning och det samlades in tio vetenskapliga artiklar till resultatet. Artiklarna kvalitetsgranskades med stöd av en kvalitetsgranskningsmall från SBU. De valda artiklarna analyserades med hjälp av en analysmetod av Popenoe m.fl. där kategorier framkom. Resultat: Resultatet utgjordes av tio kvalitativa artiklar som presenterades utifrån fyra kategorier: försämrad livskvalité, besvärande sårläkning, miljöns påverkan samt förändrad kroppsuppfattning. Konklusion: Venösa bensår ledde till fysiska och psykiska upplevelser hos individerna vilket påverkade livskvalitén. I den långa sårläkningsprocessen hade vårdpersonalen en betydande roll då olika känslor avseende upplevelsen uppstod. Det fysiska utseendet påverkades och individerna isolerade sig från omgivningen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 84.
    Björkén, Mikael
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Strand, Lii
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Patienters erfarenhet av bedsiderapportering i slutenvården: En litteraturstudie2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Överrapportering är en stor del av omvårdnaden och i planeringen av vården kring patienten. Det är en central del av sjuksköterskans arbetsuppgifter. Traditionellt sker rapporteringen i frånvaro av patienten och utan patientens delaktighet, trots att det handlar om patientens behov, resurser och vidare planering. Bedsiderapportering är en metod som sker tillsammans med patienten och patientens delaktighet blir en del av processen.Syfte: Studiens syfte är att beskriva patienters erfarenhet av bedsiderapportering i slutenvården.Metod: Litteraturstudien är baserad på tolv kvalitativa empiriska vetenskapliga artiklar. Artiklarna har framtagits genom litteratursökning från databaserna Cinahl och PubMed och granskats enligt SBU:s kvalitetsgranskningsmall. Data analyserades i fyra steg i enlighet med Friberg (2022) för att identifiera relevanta tema vilket resulterade i en ny helhet.Resultat: Resultatet är presenterat i fyra huvudteman som är relaterat till syftet och beskriver patienternas erfarenheter. Dessa huvudtema är delaktighet, information, patientsäkerhet och brister. Utifrån dessa huvudteman har tio subtema skapas.Konklusion: Majoriteten av patienterna var positivt inställda till bedsiderapportering. Det bidrog till förbättrad patientsäkerhet och ökade patienternas delaktighet och involvering i vården. Patienterna upplevde att de blev välinformerade och hade möjlighet att ställa frågor och komplettera informationen som delgavs. Bedsiderapporteringen bidrog till att skapa relationer mellan sjuksköterska och patient.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 85.
    Björner, Matilda
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Löfving, Sofia
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Kvinnors upplevelser vid missfall: En kvalitativ litteraturstudie2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Missfall är den vanligaste komplikationen under en graviditet, cirka 10-20% av alla påbörjade graviditeter avbryts spontant. Kvinnor som har genomgått missfall upplever en individuell förlust som kan uttrycka sig i olika känslor, vilket gör att de upplever ett behov av stöd. För att sjuksköterskan ska kunna ge god omvårdnad behövs det en förståelse för kvinnors upplevelser vid missfall.

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors upplevelser och erfarenheter vid missfall.

    Metod: En litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats. Litteratursökningen gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. De utvalda artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades med hjälp av innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet av denna litteraturstudie visar att upplevelsen av att genomgå ett missfall påverkar kvinnan psykiskt, fysiskt och emotionellt. Resultatet delades in i tre huvudteman, dessa huvudteman är: Upplevelser och erfarenheter efter en oväntad förlust, behov av stöd och brister i sjukvården.

    Konklusion: Bristande stöd och information från sjuksköterskor var något som kvinnorna upplevde. Genom de fem stegen i Swansons omvårdnadsteori kan sjuksköterskan få en förståelse för kvinnans upplevelse av missfall. Det behövs mer forskning gällande kvinnornas individuella behov för att uppnå god omvårdnad vid missfall. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 86.
    Björnfors, Natallie
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Effects on self-reported health, cognitive impairment and life satisfaction after a reduced administration of non-resuscitation fluids at septic shock: A follow-up of a Randomized Controlled pilot Trial2024Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Objectives: The primary aim of this study was to provide an analysis of effects of a reduced administration of non-resuscitation fluids at septic shock regarding self-reported health, cognitive impairment and life satisfaction in a six-month follow-up. A second aim was to explore if selected demographic physical and psychological factors are associated with self-reported health, cognitive impairment and life satisfaction.

    Research methodology/ Design: A six-month follow-up of a randomized controlled pilot trial.

    Setting: This follow-up study of septic shock survivors was conducted six months after randomization. Participants in the intervention group received protocolized reduction of non-resuscitation fluids, for the control group local routines followed, during the intervention. The follow-up meetings were conducted, face-to-face or by telephone, by blinded members of the research team.Main outcome measures: Self-reported health was assessed using EQ-5D-5L, cognitive impairment using MoCA and life satisfaction with a VAS-scale.Results: In the total sample (n=41) according to self-reported health, mean EQ-5D-5L EQ-VAS was 66 and TTO-index 0.774. For cognitive impairment, mean MoCA was 18 points and mean Life satisfaction VAS-scale 7 of 10. The administration of reduced fluid therapy did not result in an improved self-reported health, cognitive impairment or life satisfaction. Even if there was not any difference between the groups, the result showed that the participants suffered from poor outcomes.Conclusion: The administration of reduced fluid therapy did not result in an improved self-reported health, cognitive impairment or life satisfaction. A significant part of the participants reported problems with mobility, pain/discomfort and daily activities and every fourth suffered from cognitive impairment six months after the septic shock.Implications for Clinical practice: This study can increase the ICU nurse’s knowledge about outcomes after septic shock and thus facilitate the follow-up meeting with sepsis survivors where the ICU-nurse both can prepare the patients for challenges and bring hope.

  • 87.
    Blohmé, Astrid
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Lundberg, Therese
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Kvinnors upplevelser av sexuell hälsa till följd av bröstcancerbehandling: En litteraturstudie2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: År 2020 diagnostiserades 2,3 miljoner kvinnor och män med bröstcancer i världen. Kvinnligt kön är den mest avgörande riskfaktorn för att drabbas av bröstcancer. I Sverige kommer mer än var tionde kvinna att drabbas av bröstcancer under sin livstid. Cytostatika och hormonell behandling kan orsaka klimakteriella besvär som kan bidra till sexuell dysfunktion. Kvinnors självbild och upplevda kvinnlighet som kan relateras till sexualiteten kan påverkas av kirurgisk behandling. Kvinnor är omedvetna om sambandet mellan behandling av bröstcancer och påverkan på den sexuella hälsan. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors upplevelser av sexuell hälsa till följd av bröstcancerbehandling. Metod: Litteraturstudien utfördes med en kvalitativ ansats och tretton vetenskapliga artiklar inkluderades. Resultat: Resultatet presenterades i fyra huvudkategorier: Den sexuella funktionen, som lyfter hur behandling av bröstcancer på olika sätt påverkade kvinnors sexuella funktion; Psykologisk påverkan, som beskriver hur psykiska aspekter av kvinnors sexuella hälsa kom att påverkas av bröstcancerbehandlingen; Den intima relationen, som belyser hur relationen med partnern påverkades av de sexuella förändringarna samt Vårdens roll, där kvinnors upplevelser av information och stöd från vården beskrivs. Konklusion: Sexuell dysfunktion upplevdes av många kvinnor till följd av bröstcancerbehandling. Förändrad självbild och sexuell problematik ledde till psykologiska påfrestningar. Kvinnors behov av information om hur den sexuella hälsan kunde påverkas av bröstcancerbehandling uppfylldes inte av sjuksköterskans omvårdnad. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 88.
    Bolek, Sylwia
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Shirzad, Sitara
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Hur personer med parkinsons sjukdom upplever sjuksköterskans bemötande av dem som patienter.: En kvalitativ litteraturstudie2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Parkinsons sjukdom är en neurologisk sjukdom som angriper dopaminbildandenervceller i hjärnan som orsakar motoriska och icke motoriska symtom (Eker 2007).Sjukdomen innebär regelbundna möten med vården, där sjuksköterskans bemötande avpatienter med Parkinsons sjukdom är viktigt för patientens upplevelse av mötet. År 2016 fanns det i Sverige ca. 18 000 till 20 000 personer som led av Parkinsons sjukdom, ochmedelåldern för insjuknandet var 65 år (Socialstyrelsen 2016).

    Syfte: Syftet med arbetet är att belysa hur personer med Parkinsons sjukdom uppleversjuksköterskans bemötande av dem som patienter genom att sammanställa kvalitativavetenskapliga artiklar.

    Metod: Litteraturstudien baseras på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats och envetenskaplig artikel med mixed-method där endast kvalitativa data användes som baseras påformulär och intervjuer. Databassökningen gjordes i Pubmed, Cinahl och PsycInfo. Granskningen utgick från SBU:s mall (2014) och kvalitetsgranskningsmall (2017). Artiklarnakommer i från olika länder och är från år 2000 och nyare. Alla valda artiklar har varit påengelska. Åtta artiklar har varit av hög kvalitet och två artiklar har varit av medelhög kvalitet.

    Resultat: I resultatet framkom det tre teman sociala samspel, känslor och sjuksköterskanskommunikation som svarade på syfte med tillhörande sex underkategorier kommunikation,bemötande, upplevelse, motoriska symtom, icke-motoriska symtom, samt stöd och vägledning.

    Konklusion: Personer som lever med Parkinsons sjukdom drabbas av olika svårigheter i sittliv. Symtom kan vara olika besvärliga beroende på person. Vid möte med en sjuksköterska ärdet viktigt för personer med Parkinsons sjukdom att vara bemötta med respekt, empati och fåtydlig information. Personer med Parkinsons sjukdom ville känna att en sjuksköterska har tidatt svara på deras frågor och har kunskap inom Parkinsons sjukdom.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 89.
    Borgenstam, David
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Provoost, Emil
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Tvångsåtgärd. Patienters upplevelser och erfarenheter: En litteraturstudie2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Inom den psykiatriska vården finns det ibland behov av tvångsåtgärdersom direkt strider mot patientens autonomi och rättigheter.Syfte: Syftet är att lyfta fram och presentera erfarenheter och upplevelser hospatienter som utsatts för tvångsåtgärder under sin vistelse inom psykiatrisk vård.Metod: Litteraturgenomgång baserad på 10 vetenskapliga artiklar med enkvalitativmetod. Data samlades in genom Cinahl och PubMed. De utvaldaartiklarna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Patienterna rapporterade olika typer av upplevelser av tvångsåtgärdersom nästan enhälligt föll under det negativa spektrumet, dessa negativaupplevelser var relaterade till deras tid under och efter tvångsåtgärden, denansträngande relationen mellan patient och vårdgivare och ytterligare faktorerrelaterade till hur tvångsåtgärden åtgärd upplevdes sådan och brist påkommunikation och stöd.Konklusion: Resultatet av litteraturstudien visar på att flesta av patienternasupplevelser och erfarenheter av tvångsåtgärder beskrivs som negativa. För att ökachansen att patienten ska uppleva tvångsåtgärden som positiv enligt patientbehöver vårdpersonalen säkerställa att patienten är välinformerad, upplever sigdelaktig, har tillit till personalen genom att patienten känner sig respekterad, seddoch hörd.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 90.
    Borglin, Gunilla
    Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    The value of mixed methods for researching complex interventions2015Inngår i: Complex Interventions in Health: An Overview of Research Methods / [ed] David A. Richards; Ingalill Rahm Hallberg, Taylor & Francis, 2015, s. 29-45Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In the twenty-first century, it is more obvious than ever before that health services research and its practitioners exist in an extremely complex contextual environment. Consequently, at the heart of understanding how to develop interventions in a setting characterized by multifaceted health care demands, is the realization that no one research method in isolation will suffice. In this chapter an overview of mixed methods and their potential contribution in undertaking research on complex interventions (Medical Research Council, 2008) will be provided.  

  • 91.
    Borglin, Gunilla
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV). Department of Nursing Education, Lovisenberg Diaconal University College, 0456, Oslo, Norway.
    Eriksson, Miia
    Department of Neurology, Skåne University Hospital, SE-222 42, Malmö, Sweden.
    Rosén, Madeleine
    Department of Neurology, Skåne University Hospital, SE-222 42, Malmö, Sweden.
    Axelsson, Malin
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Registered nurses' experiences of providing respiratory care in relation to hospital- acquired pneumonia at in-patient stroke units: a qualitative descriptive study2020Inngår i: BMC Nursing, ISSN 1472-6955, E-ISSN 1472-6955, Vol. 19, nr 1, artikkel-id 124Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: This study aimed to describe registered nurses' (RNs) experiences of providing respiratory care in relation to hospital acquired pneumonia (HAP), specifically among patients with acute stroke being cared for at in-patient stroke units.

    BACKGROUND: One of the most common and serious respiratory complications associated with acute stroke is HAP. Respiratory care is among the fundamentals of patient care, and thus competency in this field is expected as part of nursing training. However, there is a paucity of literature detailing RNs' experiences with respiratory care in relation to HAP, specifically among patients with acute stroke, in the context of stroke units. As such, there is a need to expand the knowledge base relating to respiratory care focusing on HAP, to assist with evidence-based nursing.

    DESIGN: A qualitative descriptive study.

    METHOD: Eleven RNs working in four different acute stroke units in Southern Sweden participated in the current study. The data were collected through semi-structured interviews, and the transcribed interviews were analysed using inductive content analysis.

    RESULTS: Three overarching categories were identified: (1), awareness of risk assessments and risk factors for HAP (2) targeting HAP through multiple nursing care actions, and (3) challenges in providing respiratory care to patients in risk of HAP. These reflected the similarities and differences in the experiences that RNs had with providing respiratory care in relation to HAP among in-patients with acute stroke.

    CONCLUSIONS: The findings from this study suggest that the RNs experience organisational challenges in providing respiratory care for HAP among patients with acute stroke. Respiratory care plays a vital role in the identification and prevention of HAP, but our findings imply that RNs' knowledge needs to be improved, the fundamentals of nursing care need to be prioritised, and evidence-based guidelines must be implemented. RNs would also benefit from further education and support, in order to lead point-of-care nursing in multidisciplinary stroke teams.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 92.
    Borglin, Gunilla
    et al.
    Department of Bachelor’s in Nursing, Lovisenberg Diaconal University College, Oslo, Norway.
    Sjögren Forss, Katarina
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    New year, new circumstances, new goals2022Inngår i: Nordic journal of nursing research, ISSN 2057-1585, E-ISSN 2057-1593, Vol. 42, nr 1, s. 1-2Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 93.
    Borgström, Mimmi
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Upplevelser av omvårdnad hos kvinnor med gynekologisk cancer: En litteraturstudie2024Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Gynekologisk cancer påverkar olika kvinnor på olika sätt. Varje år drabbas cirka 3000 kvinnor i Sverige av gynekologisk cancer och de vanligaste formerna är; livmoderkroppscancer, äggstockscancer, livmoderhalscancer och vulvacancer. I samband med sjukdom kan kvinnan uppleva olika sorters lidande och att lindra kvinnans lidande genom omvårdnad är en av sjuksköterskans främsta uppgifter. Att få en cancerdiagnos innebär en kris och utöver fysisk omvårdnad har många kvinnor även behov av psykosocial omvårdnad. Syfte: Belysa upplevelser av omvårdnad hos kvinnor med gynekologisk cancer. Metod: En kvalitativ litteraturstudie. Genom databassökning i två databaser; Cinahl och PubMed inhämtades elva empiriska vetenskapliga artiklar. Innehållsanalys av inhämtade artiklar resulterade i att meningsenheter identifierades, kondenserades, kodades och slutligen kategoriserades. Resultat: Vid analys framkom tre teman; information, kommunikation och psykosocialt stöd samt totalt nio underkategorier; tillgänglighet till information, hantering av information, information och förberedelse, information och undervisning, sexuell hälsa och sexualitet, tillgänglighet och kontinuitet, delaktighet, en god relation samt när stödet upphör. Slutsats: Det finns en variation av behov och preferenser gällande omvårdnad hos kvinnor med gynekologisk cancer. Kvinnor önskar bli bemötta som unika personer och göras delaktiga i sin vård. Tillit, hänsyn och lyhördhet poängteras av kvinnor vara viktiga delar av relationen kvinnan har till sjuksköterskan. Genom en personcentrerad omvårdnad kan sjuksköterskan främja kvinnans välmående och delaktighet i omvårdnaden.  

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 94. Bragstad, Line Kildal
    et al.
    Lerdal, Anners
    Gay, Caryl L
    Kirkevold, Marit
    Lee, Kathryn A
    Lindberg, Maren Falch
    Skogestad, Ingrid Johansen
    Hjelle, Ellen Gabrielsen
    Sveen, Unni
    Kottorp, Anders
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Psychometric properties of a short version of Lee Fatigue Scale used as a generic PROM in persons with stroke or osteoarthritis: assessment using a Rasch analysis approach2020Inngår i: Health and Quality of Life Outcomes, ISSN 1477-7525, E-ISSN 1477-7525, Vol. 18, nr 1, artikkel-id 168Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Fatigue is a common symptom associated with a wide range of diseases and needs to be more thoroughly studied. To minimise patient burden and to enhance response rates in research studies, patient-reported outcome measures (PROM) need to be as short as possible, without sacrificing reliability and validity. It is also important to have a generic measure that can be used for comparisons across different patient populations. Thus, the aim of this secondary analysis was to evaluate the psychometric properties of the Norwegian 5-item version of the Lee Fatigue Scale (LFS) in two distinct patient populations.

    METHODS: The sample was obtained from two different Norwegian studies and included patients 4-6 weeks after stroke (n = 322) and patients with osteoarthritis on a waiting list for total knee arthroplasty (n = 203). Fatigue severity was rated by five items from the Norwegian version of the LFS, rating each item on a numeric rating scale from 1 to 10. Rasch analysis was used to evaluate the psychometric properties of the 5-item scale across the two patient samples.

    RESULTS: Three of the five LFS items ("tired", "fatigued" and "worn out") showed acceptable internal scale validity as they met the set criterion for goodness-of-fit after removal of two items with unacceptable goodness-of-fit to the Rasch model. The 3-item LFS explained 81.6% of the variance, demonstrated acceptable unidimensionality, could separate the fatigue responses into three distinct severity groups and had no differential functioning with regard to disease group. The 3-item version of the LFS had a higher separation index and better internal consistency reliability than the 5-item version.

    CONCLUSIONS: A 3-item version of the LFS demonstrated acceptable psychometric properties in two distinct samples of patients, suggesting it may be useful as a brief generic measure of fatigue severity.

    TRIAL REGISTRATION: Clinicaltrials.gov: NCT02338869; registered 10/04/2014 (stroke study).

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 95.
    Brenner, Josefin
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Nordberg, Malin
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Att vårda den döende äldre personen i dennes hem.: Omvårdnadspersonalens upplevelser - En intervjustudie2022Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Med en ökande andel äldre i samhället, kommer även fler att vårdas till livets slut i hemmet. Palliativ vård är en komplex och kompetenskrävande vårdform. Omvårdnadspersonal, med ibland mycket låg utbildningsnivå och otillräckliga kunskaper i palliativ vård är de som arbetar närmast den äldre i livets slut i hemmet. Samtidigt är deras upplevelser relativt outforskat inom denna kontext. Syfte: Att belysa omvårdnadspersonalens upplevelser av att vårda den döende äldre personen i dennes hem. Metod: En empirisk, kvalitativ intervjustudie med 14 undersköterskor och vårdbiträde med erfarenhet av palliativ vård i hemmet genomfördes. Materialet analyserades med tematisk innehållsanalys. Resultat: Från omvårdnadspersonalens upplevelser framträdde ett huvudtema, Att göra allt för den döende äldre personen trots utmaningar som innefattade tre subteman, Att göra skillnad i en avgörande tid, Att hantera döden väcker känslor och Att vårda efter bästa förmåga. Slutsats: Omvårdnadspersonalen strävar efter att göra allt för den döende personen utifrån sina förutsättningar, där organisationen kan vara ett hinder. Utan handledning eller utbildning inom palliativ vård får de förlita sig på sin erfarenhetsbaserade kunskap, men arbetar i stor utsträckning utifrån de fyra hörnstenarna i palliativ vård.

  • 96.
    Brodin, Gabriella
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Delbréus, Michaela
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskans erfarenheter av att arbeta personcentrerat i den palliativa vården2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den palliativa vården syftar till att förlänga patientens liv och öka patientens livskvalitet. I den palliativa vården ska patientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov tillgodoses. Den palliativa vården innefattar symtomlindring, kommunikation, teamarbete och närståendestöd. Att arbeta personcentrerat kring patienten är en viktig del av den palliativa vården vilket betonar vikten av att se personen bakom sjukdomen och att låta personen samt dess närstående inkluderas i beslutsfattningen kring vården. Syfte: Syftet med den här litteraturstudien är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta personcentrerat med patienter i palliativ vård. Metod: Studien bygger på en strukturerad litteratursökning. Databaserna Cinahl, PubMed och Psycinfo användes för att finna empiriska studier med flera olika kvalitativa ansatser för att besvara studiens syfte, 10 artiklar användes. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån SBU’s kvalitetsgranskningsmall för kvalitativa studier. Analys gjordes utifrån modellen skriven av Popenoe m.fl. (2021). Resultat: Två huvudkategorier identifierades: Kommunikation och Omvårdnad. Två subkategorier till huvudkategorin Kommunikation identifierades: Kompetens och Samarbete i teamet. Tre subkategorier till huvudkategorin Omvårdnad identifierades: Relation till patienten, Relation till närstående och Organisation. Konklusion: Sjuksköterskors erfarenheter visar på att det finns flera förutsättningar samt hinder till att arbeta personcentrerat inom den palliativa vården. 

  • 97.
    Brydon, Olivia
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Lindblad, Jonatan
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Partners upplevelser av att vara ett stlöd vid amning: En systematisk litteratursammanställning - Metasyntes2022Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 98.
    Burman, Johan
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Registre, Wilner
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress på akutmottagingar: En litteraturstudie i omvårdnad2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att som sjuksköterska uppleva stress är vanligt förekommande och i akutsjukvården är det än mer påtagligt. Sjuksköterskor verksamma på akutmottagningar upplever ofta arbetsrelaterad stress, mycket på grund av olika stressorer. Då många patienter med svåra tillstånd årligen inkommer på olika akutmottagningar ökar belastningen på sjuksköterskorna med en risk för negativ stresspåverkan som kan få negativa konsekvenser för omvårdnaden. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress på akutmottagningar. Metod: Litteraturstudien är baserad på 10 artiklar med kvalitativ ansats. Sökningar i databaserna CINAHL och Pubmed gjordes och artiklarna kvalitetsgranskades enligt SBU:s mall och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Alla inkluderade studier tar upp att arbetsrelaterad stress är en del av vardagen för sjuksköterskorna på akutmottagningarna och är i sig en faktor som genererar ohälsa hos sjuksköterskorna. Tre teman kring sjuksköterskornas upplevelser av arbetsrelaterad stress identifierades och varje tema har delats upp i kategorier som redogörs i resultatdelen. Konklusion: Arbetsrelaterad stress för sjuksköterskor på akutmottagningar är frekvent förekommande och för att inte hamna i ohälsa är det viktigt med återhämtning och olika typer av hanteringsstrategier. Att ha en känsla av sammanhang (KASAM), till exempel kollegial samhörighet, skulle kunna innebära en viktig del för sjuksköterskorna att behålla en bra hälsa och kunna erbjuda en god och säker vård.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 99.
    Byrén, Daniela
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Rydén, Kajsa
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Sjuksköterskors upplevelser av att utsättas för mobbning på arbetsplatsen: En litteraturstudie2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjuksköterskan kan i sitt omvårdnadsarbete använda sig av det teoretiska ramverket Fundamentals of Care för att uppnå en personcentrerad vård. Ramverket förespråkar patientsäkerhet och allas rätt till högkvalitativ omvårdnad men även att sjuksköterskan behöver vara medveten om hur organisationen och miljön påverkar omvårdnaden. Socialstyrelsen (2023) beskriver att patientsäkerheten bland annat påverkas av arbetsmiljön och dess faktorer, exempelvis hög arbetsbelastning och stress. Inom hälso- och sjukvården har en försämrad arbetsmiljö ett samband med mobbning som på så sätt även kan påverka patientsäkerheten och omvårdnadsarbetet. Förekomsten av mobbning på arbetsplatsen mot sjuksköterskor är således oönskat och problematiskt. För att öka medvetenheten kring hur problematiskt detta fenomen är behövs en förståelse för hur sjuksköterskor upplever utsattheten för mobbning.

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att utsättas för mobbning på arbetsplatsen av sina kollegor.

    Metod: Litteraturstudien baserades på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar. Databassökningar gjordes i Cinahl, PubMed och PsycInfo. Data analyserades i enlighet med Popenoe m.fl. (2021) metod.

    Resultat: Resultatet utgörs av tre kategorier; Mobbningens karaktär, Påverkan på sjuksköterskornas välbefinnande och Påverkan på sjuksköterskornas omvårdnadsarbete. Mobbningens karaktär utgörs i sin tur av tre underkategorier.

    Konklusion: Mobbningen uttrycks i olika former och ger konsekvenser hos sjuksköterskorna som påverkar deras fysiska och psykiska välbefinnande, patientsäkerheten samt omvårdnadsarbetet. Förekomsten av mobbning på arbetsplatsen ger en försämrad arbetsmiljö som utgör ett direkt hot mot patientsäkerheten och gör att omvårdnad inte kan ges utifrån Fundamentals of Care.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 100.
    Bååth, Carina
    et al.
    Department of Nursing, Karlstad University, SE-651 88 Karlstad, Sweden.
    Wilde-Larsson, Bodil
    Department of Nursing, Karlstad University, SE-651 88 Karlstad, Sweden; Department of Nursing, Hedmark University College, Norway.
    Idvall, Ewa
    Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Hall-Lord, Marie-Louise
    Department of Nursing, Karlstad University, SE-651 88 Karlstad, Sweden; Department of Nursing, Gjovik University College, Norway.
    Assessments of patients’ pain, nutrition and skin in clinical practice: Registered and enrolled nurses’ perceptions2012Inngår i: International Journal of Orthopaedic and Trauma Nursing, ISSN 1878-1241, E-ISSN 1878-1292, Vol. 16, nr 1, s. 3-12Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim: The aim of the study was to describe registered and enrolled nurses’ perceptions of how they assess patients’ pain, nutrition and skin.

    Introduction: Planning for pain, nutrition and skin care management is an essential part of nursing. In Sweden, it is common that registered and enrolled nurses work together in the care of patients.

    Method: Interviews with nine registered and nine enrolled nurses were analyzed using qualitative content analysis.

    Results: One theme; blurring boundaries between registered and enrolled nurses regarding pain, nutrition and skin suit assessments was identified. The manifest content of interviews is described in four categories: nurse–patient interaction, using oneself as a tool, collaborating with colleagues and listening to patients’ next of kin.

    Conclusion: The analysis showed a blurring of boundaries between RNs and ENs regarding pain, nutrition and skin suit assessments. How they perform their assessments conforms to a large extent. However, even if the activities are the same, the education levels of RNs and ENs are different and therefore the assessment of the patients might be different in clinical practice. Taking the results into account it is important that RNs and ENs collaborate regarding assessment of the patients’ pain, nutrition and skin suit.

1234567 51 - 100 of 659
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf