Malmö University Publications
Change search
Refine search result
12 51 - 92 of 92
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 51.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö högskola, Faculty of Education and Society (LS), Department of Children, Youth and Society (BUS).
    Parenthood in intensified documentation and assessment practice: with the focus on the home-school relation in Sweden2012In: International Journal about Parents in Education, E-ISSN 1973-3518, Vol. 6, no 1, p. 42-56Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The study seeks to describe and analyse parenthood in intensified documentation and assessment practice, with the focus on the home-school relation in Sweden. The research is based on fieldwork on the Internet. What currents of thought and dimensions of parenthood can be detected? What is considered in assessments and documentation of children? Who assesses whom? Whose interests can be interpreted as being involved in parenthood? The sample consists of material from two Internet sites, a total of about 120 pages. The unit of analysis in the study consists of online text-based communication initiated by parents in 2008–2009. Textual analysis was performed with an extended hermeneutic approach. The material from the Internet includes threads dealing with personal development interviews, individual development plans with written assessments, and standardized test and observation material. In the material there are examples of teachers assessing children, and examples of parents assessing teachers, other parents, and themselves. Four dimensions of parenthood emerge, which can be described as policy-related, evidence-related, market- and media-oriented, and experience-based. The dimensions that indicate which interests are involved can be interpreted as being either concordant and interwoven or contradictory. The study contributes to a greater understanding, qualifies the discourse, and offers alternative interpretations of what is at stake in an intensified documentation and assessment practice.

  • 52.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö högskola, Faculty of Education and Society (LS), Department of Children, Youth and Society (BUS).
    Pedagogisk-didaktisk dokumentation och evaluering i dagtilbud2015In: Leksikon for det 21. århundrede, Leksikon for det 21. århundrede , 2015Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Uppslaget om Pedagogisk-didaktisk dokumentation och evaluering i dagtilbud är baserad i en kartläggning om bedömning och dokumentation i förskola utförd för Vetenskapsrådet och Skolforskningsinstitutet i Sverige (Vallberg Roth, 2015). Uppslaget fokuserar evaluering (bedöm¬ning/ut¬värdering) och dokumentation som aspekter av förskollärares professionella yrkes¬utövning. Begreppet bedömning(evaluering) – så som det används i detta uppslag – handlar om att lärare använder sitt professionella omdöme för att tolka och värdera verksamheten eller barns lärande, kunnande och processer i relation till den aktuella kontexten. På motsvarande sätt fokuseras och avgränsas studier rörande dokumentation snarare till ”didaktisk och pedagogisk dokumentation” (educational documentation), än dokumentation av mer administrativ eller ekonomisk art. I Sverige ska all utbildning, enligt Skollagen (SFS 2010:800), vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Beprövad erfarenhet kan vara ”något mer än erfarenhet också om den är lång. Den är prövad. För detta fordras att den ska vara dokumenterad, i alla fall på något sätt kommunicerad så att den kan delas med andra. Den ska också i ett kollegialt sammanhang vara granskad utifrån kriterier som är relevanta utifrån erfarenhetens verksamhetensinne¬håll. Den bör också vara prövad utifrån etiska principer: all erfarenhet är inte av godartat och därmed av efterföljans¬värt slag”(RFR 10, 2012/2013, ss. 19-20). Pedagogisk-didaktisk dokumentation kan utformas och användas som stöd i likvärdigt kvalitetsarbete som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och användas av aktörer på olika nivåer (se nedan) som politiker/förvaltning, pedagoger/lärare, föräldrar och barn.

  • 53.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö högskola, Faculty of Education and Society (LS), Department of Children, Youth and Society (BUS).
    Quality, assessment and documentation in Swedish preschools: regulations, practices, and concepts2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The objective of this expert report is to provide deeper insights into the development and implementation of systematic work on quality — specifically, documentation and assessment practices — in relation to Swedish preschools. This takes the form of a critical reflection on the experiences and challenges surrounding the implementation of the revised Preschool Curriculum (Lpfö 98: Revised 2010) and the Education Act (SFS 2010:800), including the documentation and assessment practices involved. The report points out strengths, dilemmas and possible weaknesses, and addresses the following key questions: • Which practices for ensuring, developing, and monitoring quality in preschool are enacted at the national, municipal, and preschool unit level? How are responsibilities shared between the national and local levels? • How are quality assurance and documentation practices related to the revised Preschool Curriculum? What important changes to quality assurance practices have taken place in relation to the revised Preschool Curriculum? • At which level do quality assurance and documentation practices take place — including systematic, regular, and methodologically-controlled observations, assessments, and evaluations as well as less frequent assessment of individual goals? Is there a monitoring system (i.e. a systematic, regular, and methodologically-controlled observation of preschools) in place at the national level? • What forms of assessment and documentation tools are enacted at the national, municipal, and preschool level? • From the perspective of preschool professionals, how have documentation practices affected the preschool setting? In the Swedish decentralized goal system, quality assurance and documentation practices take place at the national, municipal, and preschool levels, and there is also a monitoring system in place at the national level. At all levels, the quality assurance and documentation practices are related to the revised Preschool Curriculum. In terms of regulations, the main tasks and responsibilities are shared among the national, municipal, and preschool levels as follows. At the national level, the Swedish parliament and government set targets and determine frameworks including extensive documentation, follow-up, evaluation, and development of quality. The role of the Schools Inspectorate is to monitor and scrutinize the principal organizers and preschools/schools on the basis of legal requirements. According to the legislation, the Schools Inspectorate should also monitor whether the municipalities are fulfilling their responsibility to scrutinize the independent preschools which the state has no jurisdiction to inspect. The National Agency of Education has the specific responsibility to support and publish guidelines, and the Schools Inspectorate has the responsibility to exercise external inspections. At the municipal level, the principal organizer of the school system (the municipality or the operator of an independent preschool) is responsible for the organization, management, and operation of the activities. This organizer must allocate resources, monitor and evaluate the results, and correct possible deficiencies. The principal organizer has the ultimate responsibility for the quality work in education, deciding on the goals, scope, and monitoring and taking responsibility for equal quality between preschools in the municipality. The municipality (as principal organizer) also scrutinizes independent preschools, both to ensure that their principal organizers are eligible to start and run these schools, and to monitor their ongoing quality work. At the preschool level, the teachers and the head of the preschool are responsible for the educational and organizational planning and implementation, follow-up, evaluation, and development of teaching and activities. Children and parents should also be involved and participate in quality work. Practices for ensuring, developing and monitoring quality in preschools include the aspects of structure, process, and outcome. Although these aspects may be present at all levels, documentation and assessment tend to be more directed toward structural and outcome aspects at the national level (compared to the other levels), and more oriented toward organizational aspects at the municipal level and toward process, child, and preschool activities at the preschool level. At the preschool level, quality work is multi-documented, and there are indications of a lack of appropriate time for reflection and analysis. On the national and municipal levels, learning is in focus, with goals such as ‘an increased focus on learning in preschool’. In relation to the revised Preschool Curriculum, content areas such as mathematics, science, technology, language, and communication are emphasized. However, the preschool level still differs in that it places more focus on preschool in itself rather than preschool as an early intervention for success in school. Overall, at all levels, learning is more in focus than other aspects such as play and care; this is interesting in light of the fact that one of the questions with the highest percentage of positive responses in an attitude survey for parents at the municipal level was “My child gets the opportunity to play with other children” (94%). At the national and municipal levels, documentation tools and assessment forms are more standardized and harmonized. At the preschool level, the quality work is multi-documented, and a variety of assessment forms are interwoven in the preschool documentation. The documentation tools provide a sample of assessment forms with different theoretical basis, including developmental-psychological assessments, knowledge assessments, personal assessments, self-assessments, narrative assessments, and centre-performance-focused assessments. Summative and formative assessments are concepts developed in accordance with goals to achieve, knowledge requirements, and learning outcomes with the focus on both the individual and the classroom level. These concepts are not consistent with the goal of the Swedish preschool system, which focuses on preschool activity and does not specify objects of achievement and learning outcomes at the individual level. Furthermore, summative and formative assessments operate at a local classroom level and between human actors, not in communities of practice outside school at different levels (micro-macro). The concept of transformative assessment can articulate and conceptually capture the transforming interaction between different forms of assessment enacted in the complex documentation practices in relation to the Swedish preschool. Different ways of recording — whether written or in the form of photos, videos, or symbols — shape and reshape different versions of reality as an expression of power. All assessments intertwined in documentation are formed from certain positions, interests, and perspectives, and they influence how reality is constructed and enacted. Transformative assessment may interact between different theoretical positions and assemblies, including influences from psychological, socio-cultural, market-economy (goal-result-quality), neuroscience, and post-human approaches. Transformative assessment may also be seen as reshaping and interplaying assessment in motion between different actors, forms, contents, and functions. The assessment moves between external and internal assessments and between different levels (micro-macro) in complex networks. Furthermore, trans¬formative assessment can be regarded as an interplay between linear (goal-directed) and non-linear (rhizomatic) assessment (Vallberg-Roth, 2012). The non-linear transformative assessment may be understood as described by Osberg and Biesta (2010): We should not try to judge what emerges before it has taken place or specify what should arrive before it arrives. We should let it arrive first, and then engage in judgement so as not to foreclose the possibilities of anything worthwhile to emerge that could not have been foreseen. (p 603) This expert report critically reflects on experiences and challenges regarding the imple¬mentation of the new Preschool Curriculum and the Education Act as well as the documentation practices involved, pointing out strengths, dilemmas, and possible weaknesses of the Swedish systematic work on quality. To a certain extent, documentation at preschool is seen as having a positive, democratic, and emancipatory potential. Professionals view documentation as a tool to visualize child perspectives and learning, to inform and involve parents, and to qualify the profession. Further, the linear, goal-rational work at different levels may be interpreted as supporting the quality work for increased equivalence between preschools. However, regarding the nonlinear ideas included in the non-binding material about follow-up, evaluation, and development (National Agency for Education, 2012), the dominance of the linear quality work may also be interpreted as a weakness. When children are assessed and mapped in relation to a predetermined and age-normed development, the gaze is directed on children as contextless individuals and on their deficiencies in relation to normal development and to predefined learning goals. Increased use of standardized mapping and monitoring may lead to a narrower view of what normal development and lifelong learning actually are. Sensitive information about children is recorded in the name of doing good and focusing on the children's best interests. Another weakness is shown in the notion that accountability seems to be stressed over human responsibility. When preschool children are asked what makes a teacher kind, their judgements are related to interactive and supportive presence and duty of care. Children do not ask for documentation. One can thus ask whether the quality work responds poorly to children’s expectations when it comes to adults’ interactive and supportive presence. Another question is whether the children get any support in developing a curious and critical questioning approach to systematic documentation. One dilemma to be solved in the Swedish policy system is how the documentation of each child's learning and changing skills is used to evaluate the quality of preschool activities in general, rather than to assess each child against predetermined knowledge requirements, levels or goals, as “[t]he child should not be compared to anyone other than herself/himself and not based on established norms” (Prop. 2009/10: 165, p 353). The transformative assessment is a concept that may be used in relation to this dilemma. To summarize, while documentation tools and assessment forms can empower, support, and strengthen, they can also weaken, mislead, and restrict actors in the quality work, including children, parents, and professionals.

  • 54.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö högskola, Faculty of Education and Society (LS), Department of Children, Youth and Society (BUS).
    Sammanflätning av kapitel om att undervisa2017In: Professionell yrkesutövning i förskola: Kontinuitet och förändring, Studentlitteratur AB, 2017, p. 211-216Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Här flätas kapitlen 8–12 om ”Att undervisa” och de skiftande teoretiska perspektiven och ingångarna samman. Förskollärares undervisningskompetens behöver vara flerstämmig för att möta varje enskilt barns behov. Barn kan exempelvis å ena sidan gynnas av mer strukturerade upplägg, och å andra sidan stimuleras av mer öppna upplägg. Professionell förmåga i en förskola i förändring utprövas i termer av ”flerstämmig undervisningskompetens”. Konkret kan dimensioner av undervisning framträda vid olika tider och i rum med arrangemang som exempelvis kan framkalla omsorgssamspel, begreppslek, tema- och projektorienterad verksamhet, utforskande, skapande och kritiska handlingar.

  • 55.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Styrning genom bedömning av barn2009In: Educare, ISSN 1653-1868, E-ISSN 2004-5190, no 2-3, p. 195-219Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Control through the assessment of children The article aims to weave together some of what we have seen in previous studies with a focus on assessments of children in individual development plans (IDPs) from preschool and preschool class. The study is partly aimed at placing the phenomenon of IDPs in a broader trend, and to describe and problematize the content, and assessments of the individual development plans. What” offer” of contents and possible identities and subject positions are formulated for the child in the individual development plans? What does it mean for children, parents and teachers that IUP is a public document? Theoretically, the article contributes to a cross-border meeting between the curriculum theory, critical didactics in the assessment area and childhood theory. The article begins with a descriptive section on methodology, key concepts and theoretical starting points. Then assessment and documentation of children is placed in a broader transnational trend. Following sections deals with various types of evaluation and assessment of children in different places. The article ends in a concluding comment.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 56.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö högskola, Faculty of Education and Society (LS), Department of Children, Youth and Society (BUS).
    Styrning genom dokumentation och bedömning2014In: Styrningskonst på utbildningsarenan: upphöjda begrepp i svensk utbildningsdiskurs / [ed] Thom Axelsson, Jutta Balldin, Jonas Qvarsebo, Studentlitteratur AB, 2014, p. 103-125Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ett begrepp som har blivit allt viktigare i det senmoderna samhället är kvalitetssäkring, tanken att i princip allt som pågår inom diverse myndigheter, institutioner och organisationer kan övervakas och kalibreras för att uppnå bästa möjliga resultat. En konkretisering av denna ambition är viljan att dokumentera och bedöma vad som pågår i olika verksamheter. Ann- Christine Vallberg Roth undersöker i sitt kapitel ”Styrning genom dokumentation och bedömning” vilka konsekvenser detta slags styrning har för förskolan och dess verksamhet. Vallberg Roth visar hur barns verksamhet och handlingar i förskolan har kommit att betraktas i termer av ”resultat” som registreras, processas och utvärderas på olika sätt. Detta kan beskrivas som en form av dokumentalitet som är inskriven i en specifik sanningspolitik på skolans och barnomsorgens område. Upprättandet av en ”portfolie” för varje barn är ett exempel på detta. Barnets utveckling och kunskapsbildning blir genom dokumentalitetens praktiker insatta i ett övervakningssystem som sedan ligger till grund för både barns eget identitetsskapande och diverse pedagogiska åtgärder.

  • 57.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Stödja och styra: om bedömning av yngre barn2010Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I boken diskuteras vad bedömning är och hur man bedömer yngre barns och elevers kunskapsutveckling. Hur kan en individuell utvecklingsplan se ut? Hur förhåller vi oss till att barnen och eleverna själva ofta inte vill bli bedömda medan vi vuxna gärna ser en utökad bedömning? Olika former för bedömning har blivit en allt större del av vardagen för personal i förskolan och skolan. Den målstyrda organisationen ställer allt större krav på dokumentation, utvärdering och bedömning av barn och elevers kunskaper och förmågor. I boken diskuteras vad bedömning är och hur man bedömer yngre barns och elevers kunskapsutveckling. Hur kan en individuell utvecklingsplan se ut? Hur förhåller vi oss till att barnen själva ofta inte vill bli bedömda medan vi vuxna gärna ser en utökad bedömning? I den här kunskapsöversikten ges en samlad bild av den forskning som finns inom området bedömning och dokumentation av yngre barns kunskapsutveckling. Översikten riktar sig i första hand till personal verksam inom förskola och skola eller till dig som vill veta mer om forskning om bedömning av yngre barns och elevers lärande.

  • 58.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Childhood, Education and Society (BUS).
    Teaching in preschool: Multivocal didaktik modelling in a collaborative conceptual replication study2022In: Educare, ISSN 1653-1868, E-ISSN 2004-5190, no 2, p. 1-20Article in journal (Other academic)
    Abstract [en]

    The problem of what characterises preschool teachingemergedin 2010, when the Swedish Education Act began regulating teaching in Swedish preschools.There are few comprehensive long-term studies that investigate teaching conducted in collaboration between preschool teachers, managers, and researchers, and that focus on testing not just one but multipletheory-informed teaching arrangements in preschools.Furthermore, there is a dearth of replication studies in general and of conceptual replication studies of collaborative research focused on preschool teachingin particular. This themed issuepresents the results of a collaborative conceptual replication study based on a research and development (R&D) programme entitled “Multivocal teaching in preschools”.The issueis practically and theoretically positioned in a Continental–Nordic didaktik tradition, specifically a critical-reflective one. The articles in this themed issue present the results of testing theory-informed teaching arrangements in preschools, in which didaktik are combined with different content and teaching foci. One overarching contribution in this publication is the concept of multivocal didaktik modelling. This concept has been tried out in comprehensive collaborations and includes scientific bases and provenexperiences that emerged in multivocal traces and didaktik models, in plural. Multivocal didaktik modelling are positioned within the framework of democratic values and in relation to the complex teaching realities in preschool. Overall indications of a contribution to knowledge development involve theory-informed practical development and practice-based theoretical and conceptual development. The concept of multivocal didaktik modelling can befurther elucidatedin future studies

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 59.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö högskola, Faculty of Education and Society (LS), Department of Children, Youth and Society (BUS).
    Undervisning i läroplanshistoriskt perspektiv2017In: Professionell yrkesutövning i förskola: Kontinuitet och förändring, Studentlitteratur AB, 2017, p. 173-188Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Detta kapitel handlar om undervisning inom ramen för förskolans tradition i ett lite längre läroplanshistoriskt perspektiv. Frågan är om undervisning som begrepp har varit ett etablerat begrepp i svensk läroplanshistoria för förskolebarn. Vad har undervisning inneburit? Har undervisningsdimensioner fått erkännande och setts som värdefulla, eller varit undanträngda i läroplaner för barn i förskoleåldern över tid? Med andra ord exemplifieras spår av undervisning som historiska avtryck och avlagringar – som kan visa tecken på både kontinuitet och förändring. Avslutningsvis behandlas frågan om hur undervisning som begrepp kan framträda i nutida nordiska riktlinjer.

  • 60.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö högskola, Faculty of Education and Society (LS), Department of Children, Youth and Society (BUS).
    Undervisning i pragmatiskt perspektiv2017In: Professionell yrkesutövning i förskola: Kontinuitet och förändring, Studentlitteratur AB, 2017, p. 199-204Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I detta kapitel exemplifieras undervisning i förskola ur ett pragmatiskt perspektiv. Utifrån pragmatiskt perspektiv utvecklas kunskapen i och genom handling. Tecken på kunnande visar sig i handling. Det är kommunikation av värden som är i förgrunden och poängen med undervisning kan vara att synliggöra vilka handlingar som privilegieras i olika undervisningssituationer och att skapa förutsättningar för barn att utveckla en kritisk handlingsförmåga. Detta kan exempelvis ske under lek, måltider och undervisning för hållbarhet.

  • 61.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö högskola, Faculty of Education and Society (LS), Department of Children, Youth and Society (BUS).
    Undervisning i utvecklingspedagogiskt och variationsteoretiskt perspektiv2017In: Professionell yrkesutövning i förskola: Kontinuitet och förändring, Studentlitteratur AB, 2017, p. 189-198Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kapitlet exemplifierar utvecklingspedagogiskt samt variationsteoretiskt perspektiv på undervisning. Utvecklingspedagogiskt perspektiv betonar barns tidiga erfarenheter och att undervisning handlar om att utmana, stötta och verka för barns lärande och meningsskapande i lek- och temabaserad verksamhet. Olika principer för undervisning presenteras. Variationsteoretiskt perspektiv utgör vetenskaplig grund i Learning study, eller lärstudier – som beskrivs i slutet av kapitlet.

  • 62.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö högskola, Faculty of Education and Society (LS), Department of Children, Youth and Society (BUS).
    Undervisning utifrån poststrukturell grund2017In: Professionell yrkesutövning i förskola: Kontinuitet och förändring, Studentlitteratur AB, 2017, p. 205-210Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I kapitlet redogörs för exempel på lärande och undervisning i förskola utifrån poststrukturell grund. En poststrukturell ingång kan synliggöra sociomateriella relationer som vi tar för givna. Subjekt och samtillblivande fokuseras i relationella fält. Samtillblivande betecknar hur barn som subjekt blir till och lär i förbindelser med omvärlden. Lärande, som inte kan förutsägas på förhand, sker i möten mellan både mänskliga och icke-mänskliga aktörer. Med pedagogisk dokumentation kan lärare följa barnens intressen och nya oförutsägbara banor kan uppstå som förskollärarna inte kunnat förutspå.

  • 63.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Childhood, Education and Society (BUS).
    What may characterise teaching in preschool?: The written descriptions of Swedish preschool teachers and managers in 20162020In: Scandinavian Journal of Educational Research, ISSN 0031-3831, E-ISSN 1470-1170, Vol. 64, no 1, p. 1-21Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper addresses national concern about teaching in preschool, building on the challenges, opportunities, and requirements facing today’s preschools due to the higher expected level of preschool assignments. The aim is to build knowledge of how preschool teachers and managers from ten Swedish municipalities characterise preschool teaching. The material was generated in a 2016 survey completed by 243 respondents (91% response rate). A didactics-oriented textual analysis referred to Kansanen’s (1993) three-level schema comprising the action, theoretical, and meta-theoretical levels and the results identify eight distinctive traces ranging from the rejection to the recognition of preschool teaching. Recognition traces emphasise wide-ranging, diffuse, and child-centred teaching. The results indicate that traces of the action level are more prominent and ‘multivocal’ than are traces of the theoretical and meta-theoretical levels. Overall, the combined analytical results support the concept of ‘diffuse multivocal teaching’.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 64.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    et al.
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Childhood, Education and Society (BUS).
    Aasa, Sverker
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Natural Science, Mathematics and Society (NMS).
    Ekberg, Jan-Eric
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Sport Sciences (IDV).
    Holmberg, Ylva
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Childhood, Education and Society (BUS).
    Sjöström, Jesper
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Natural Science, Mathematics and Society (NMS).
    Stensson, Catrin
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Childhood, Education and Society (BUS).
    Flerstämmig undervisning i förskola: Flerstämmig didaktisk modellering2021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten baseras på forskningsdelen i ett forsknings- och utvecklingsprogram som syftar till att, i samverkan mellan förskollärare, ledare och forskare, beskriva och vidareutveckla kunskap om vad som kan känneteckna undervisning i förskola. Undervisning studeras i relation till vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Forskningsdelen genomförs i mellan 40 till 44 förskolor/avdelningar belägna i åtta svenska kommuner, mellan åren 2018 och 2021. Sammantaget har 10 671 personer samtyckt att med­verka i forskningsdelen av programmet, varav 8 447 barn/vårdnadshavare och 2 224 förskollärare, barnskötare, rektorer, biträdande rektorer, chefer och övriga. Metoden kan beskrivas i termer av en ”praxiografisk samverkansmetod” som avser analys av registrerad praktik. Designen utgörs av parallella och prövande serier av teoriinformerade under­visningsupplägg där didaktik kombinerats med olika innehålls- och lärandeinriktningar. I samverkansforskningen inkluderas didaktiskt, variations­teoretiskt, poststrukturellt och pragmatiskt informerat undervisningsupplägg. Vidare inkluderar undervisningsuppläggen teorier med anknytning till innehåll, såsom musik och digital teknik, matematik och programmering, naturvetenskap, däribland kemi, samt rörelse, hälsa och hållbarhet. Materialet består av 473 samplaneringar, 444 sam­värderingar och 35,5 filmtimmar från genomförd undervisning. Analysen är didaktiskt orienterad och kan beskrivas i termer av abduktiv analys – en strategi för att kunna sluta sig till en nyanserad praktikteoretisk tolkning av vad som kan känneteckna undervisning i förskola. Resultatet indikerar flerstämmiga spår relaterade till didaktiska modeller i de teoriinformerade undervisningsuppläggen. Sammantaget fogas analysen samman och prövas i en kommunicerbar helhet genom konceptet ”flerstämmig didaktisk modellering”. Konceptuell replikering och upprepning av prövandet av konceptet i två FoU-program har inneburit att vi rört oss från en relativt vag aning om vad det kunde innebära till en allt tydligare och precisare innebörd genom framväxt av modeller och begrepp i relation till alltmer tillförlitliga forskningsresultat. Utfall i skriftliga frågor om undervisning, organisation, ledarskap och sambedömning, åren 2018 och 2021, tyder på delvis utvidgat och preciserat yrkesspråk, med spår av ett utvecklat professionellt och didaktiskt omdöme, inkluderat spår av flerstämmiga vetenskapliga grunder och beprövade erfarenheter. Samman­taget kan samverkans­forskningens kunskaps­utvecklande bidrag beskrivas i termer av teoriinformerad praktikutveckling och praktikgrundad koncept- och teoriutveckling.

     

    Forskningen presenteras också på följande websidor: 

    https://mau.se/forskning/projekt/flerstammig-didaktisk-modellering/ 

    https://www.ifous.se/flerstammig-undervisning-i-forskolan/

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 65.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    et al.
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Children, Youth and Society (BUS).
    Aasa, Sverker
    Ekberg, Jan-Eric
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Children, Youth and Society (BUS).
    Holmberg, Ylva
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Children, Youth and Society (BUS).
    Sjöström, Jesper
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Children, Youth and Society (BUS).
    Stensson, Catrin
    Vad kan känneteckna undervisning och sambedömning i förskola? Förskollärares och chefers/rektorers skriftliga beskrivningar år 20182019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I delrapporten beskrivs en delstudie inom ramen för forsknings- och utvecklingsprogrammet ”Flerstämmig undervisning i förskolan”. Delrapporten belyser förskollärares, rektorers och förvaltningschefers skriftliga beskrivningar i frågor om undervisning och sambedömning som besvarades i anslutning till programstarten år 2018. I anslutning till FoU-programmets avslut år 2021 kommer medverkande att besvara samma frågor för att vi ska kunna analysera eventuella tecken på förändringar i beskrivningarna mellan 2018 och 2021. Professionella i Sveriges förskolor tycks kämpa med begreppet “undervisning” i sina dagliga praktiker (Skolinspektionen, 2018). Detta är ett problem som också ligger till grund för detta FoU-program. Det är medverkande förskollärare, rektorer och förvaltningschefer i programmet som har initierat frågor om undervisning. Tidigare forskning har varit mer inriktad mot lärande än undervisning i förskola (Vallberg Roth, 2018), även om det också finns undervisningsinriktade studier (se t.ex. Sheridan & Williams, 2018). Syfte: Forskningsdelen i programmet syftar till att, i samverkan mellan förskollärare, rektorer, förvaltningsrepresentanter och forskare, vidareutveckla kunskap om vad som kan känneteckna undervisning och sambedömning med dess relation till vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Samverkansforskningen genomförs i cirka 45 förskolor/avdelningar belägna i åtta kommuner i Sverige, mellan 2018 och 2021. Vidare syftar forskningsdelen i programmet specifikt till att utpröva det samlande begreppet "flerstämmig didaktisk modellering". Material och analys: Öppna fritextfrågor skickades via e-post till 282 medverkande (varav 200 förskollärare och 82 chefer/rektorer) från 8 kommuner. Efter tre påminnelser hade vi ett bortfall på totalt 42 medverkandes svar. Sammantaget var svarsfrekvensen 85 %, vilket representerar 240 medverkande. Totalt omfattar materialet cirka 70 220 ord. Frågorna var formulerade enligt följande: 1. Vad kan känneteckna undervisning i förskola? 2. Vad kan känneteckna undervisning i a) matematik b) motorik/rörelse c) musik d) naturvetenskap, däribland kemi e) teknik f) hållbar utveckling g) hälsosam livsstil 3. Vad kan känneteckna organisation och ledarskap som verkar för undervisning i förskola? 4. Vad kan känneteckna bedömning och sambedömning i förskola? Didaktiskt orienterad textanalys har genomförts. Analysen kan beskrivas som abduktiv – en process där empiri och teori tolkats i ljuset av varandra. Didaktiska modeller, inkluderat didaktiska frågor, didaktisk triangel och didaktiska nivåer, har utgjort ett genomgripande stöd i analysen av materialet från frågeformuläret. Vad kan känneteckna undervisning i förskola? I den första frågans svar finns spår av en undervisning som är ”både spontan och planerad”. Undervisningen inrymmer också helhetsperspektiv, i termer av att ”Omsorg, lärande och utveckling ska bilda en helhet i vistelsen på förskolan”. Vidare framträder spår av att begreppen undervisning och lärande inte är samma sak: ”För mig är undervisning mina medvetna handlingar medan lärandet är det egna barnets process”. Undervisning syftar till lärande men kan inte reduceras till lärande. Andra exempel på utmärkande spår är styrdokumentinriktad undervisning: ”Alla målstyrda processer utifrån läroplanen”. Slutligen har vi ett tredje utmärkande spår av undervisning som barn-, lärar- och innehållscentrerad: ”Att lärare och barn har ett gemensamt fokus på något tredje, ett lärandeobjekt, som de tillsammans ska öka sitt kunnande om”. Vad kan känneteckna undervisning i förskola med fokus på matematik? Frågan om vad som kan känneteckna undervisning med fokus på matematik besvaras bland annat med att den sker genom spontana aktiviteter ”under hela dagen i vardags-situationer/rutiner/lek”. Sådan undervisning utmärks av att matematiska begrepp är i fokus ”under leken och rutinsituationerna”. Ett annat spår är en lärarinitierad undervisning, där läraren medvetet undervisar i vardagliga rutiner och aktiviteter ”genom att ta hjälp av det som sker i stunden/…/t.ex. ett par skor”. Vidare framträder spår av vad undervisningen kan ha för innehåll: ”tid, mätning, rumsuppfattning, sortering, siffror, former, symboler”. Vad kan känneteckna undervisning i förskola med fokus på motorik/rörelse? Frågan om vad som kan känneteckna undervisning med fokus på motorik och rörelse utmärks av att motorik/rörelse kan ses dels som ett mål i sig självt som att ”ge barnen en kunskap om sin förmåga att använda sin kropp, sin rörelseförmåga”. Dels ses rörelse och motorik som medel att uppnå andra mål, som att ”det är grunden för att barn kan och orkar att lära sig”. Undervisningen utmärks även av att i hög grad genomföras utomhus, gärna i naturen: ”oftare utomhus än inom andra fokusområden och med naturens egna resurser som t.ex. stenar, stockar, backar osv.”. Vidare framträder spår av att i undervisningen skapa utmaningar, som att ”där barnen får prova och utmana sina olika motoriska färdigheter” liksom ett utforskande, som att ”det viktigaste är att barnet får undersöka olika sätt att röra sig”. Vad kan känneteckna undervisning i förskola med fokus på musik? Frågan om vad som kan känneteckna undervisning med fokus på musik besvaras med att det finns flera möjliga innehållsdimensioner. Musikundervisning kan fokusera vad musik kan vara ”Att prata med barnen om vad som är musik”, musikens grundstenar ”/…/lära sig att hitta rytmer/…/och takt”, gemenskap ”skapar en gemenskap där man är en del av en social gemenskap” och känslor ”hitta glädjen i musik”. De olika aktivitetsformerna som sång, instrumentspel, rörelse/dans och lyssning är i utsagorna tydliga spår. Förskollärare och chefer/rektorer lyfter också varierande sätt att genomföra musikundervisning med betoning på utforskande, upplevelse, sinnlighet, uttryck och skapande. Vad kan känneteckna undervisning i förskola med fokus på naturvetenskap, däribland kemi? Frågan om vad som kan känneteckna undervisning med fokus på naturvetenskap, däribland kemi, besvaras med att det finns flera möjliga innehållsdimensioner och aktiviteter. Bland de vanligaste innehållsområdena är vatten, djur och natur. Den helt dominerande aktiviteten är experiment. Andra vanliga aktiviteter är att utforska, undersöka, studera fenomen och baka. Förutom begreppsligt innehåll eller fokus på arbetsformer, kan naturvetenskapsundervisning även kännetecknas av kopplingar till andra ämnesområden (såsom teknik, hälsa eller miljö) eller upplevelser och sinnliga erfarenheter. Vad kan känneteckna undervisning i förskola med fokus på teknik? Teknik kan framträda i både spontan och planerad undervisning. Styrdokumenten nämns inte i stor utsträckning när förskollärare och chefer/rektorer kommenterar undervisning inom teknik. Förskollärare och chefer/rektorer förknippar begreppet digitalisering med undervisning inom teknik trots att den reviderade läroplanen inte specifikt reglerar undervisning i digital teknik, utan är främst framskriven under avsnitt som rör utbildning generellt. Undersökningen visar att begreppen bygga och konstruktion i stor utsträckning kopplas till undervisning inom kunskaps¬området teknik. Ordet funktion är också centralt när undervisning inom teknik kommenteras och detta begrepp lyfts fram av både förskollärare och chefer/rektorer. Ett tekniskt system kan delas upp i en ingång, en utgång och en huvudmekanism. Ingång är en slags start av systemet, utgången vad systemet till slut gör och huvudmekanismen innefattar den tekniska förbindelsen som finns mellan ingång och utgång. När teknik som funktion initieras av barnen kan en inriktning på så kallad ”ingång” och ”utgång” uttolkas, medan teknikinnehåll som initieras av förskollärare också kan tolkas vara inriktat på ”huvudmekanism”. Vad kan känneteckna undervisning i förskola med fokus på hållbar utveckling? Frågan om vad som kan känneteckna undervisning med fokus på hållbar utveckling besvaras med att förhållningssätt betonas och att det finns flera möjliga innehållsdimensioner och aktiviteter. Den vanligaste aktiviteten är materialsortering i bred bemärkelse och en vanlig tematik är naturliga kretslopp. Ekologisk hållbarhet är helt dominerande, men det finns vissa spår av social hållbarhet och demokratifrågor. Det finns även exempel på att förskolläraren agerar som förebild för barnen. Samtidigt uppfattar verksamma det som utmanande att öka komplexitetsgraden och reflektionsnivån i undervisningen i förskolan med fokus på hållbar utveckling. Vad kan känneteckna undervisning i förskola med fokus på hälsosam livsstil? Frågan om vad som kan känneteckna undervisning med fokus på hälsosam livsstil besvaras med olika innehållsområden som fysisk, psykisk och social hälsa men även hållbar utveckling. Det kan vara att ”arbeta med medvetenhet om vad kroppen behöver; sömn, mat, aktivera kroppen fysiskt” eller ”empati och socialt samspel i relationer”. Undervisningen utmärks även av att samtal om olika aspekter av hälsosam livsstil är betydelsefullt: ”att pedagoger pratar om begreppen må bra, äta nyttigt, nyttan av att röra på sin kropp, sjukdomar och så vidare,” samt att det är en väl avvägd balans i verksamheten under dagen eller veckan, som ”en väl balanserad dag med lek och vila”. Undervisning i förskola som inkluderar ämnesöverskridande och transdisciplinärt innehåll I svarsmaterialet framträder även svar som pekar på att undervisningen har ett ämnes-övergripande och transdisciplinärt innehåll. Medverkande svarar då på alla delfrågor i fråga 2, om de olika innehålls¬områdena, i ett och samma svar. ”Alla ämnena är lika viktiga och därför är det viktigt att vi både integrerar de olika ämnena med varandra men även ser dem som enskilda ämnen”. I svaren används ord som ämne, ämnesövergripande, tvärvetenskaplig och transdisciplinär: ”Undervisningen i förskolan kännetecknas av att pedagogerna med fördel kan arbeta transdisciplinärt”, ”/…/på detta sätt arbetar vi med ämnesövergripande under-visning/…/”, ”/…/viktigt att det är tvärvetenskapligt”. Vidare framträder tema- och projekt-inriktade spår. ”För mig är det centralt att alla dessa områden ingår i teman/projektarbeten. Vi behöver dock även ha kompetensutbildning i de olika ämnena (ämnesdidaktik) för att kunna införa dessa i de gemensamma teman/projekt som ska genomföras på alla förskolor”. Vad kan känneteckna organisation och ledarskap som verkar för undervisning i förskola? Organisation och ledarskap som ger förutsättningar för undervisning kännetecknas framför allt av tydlighet genom struktur och ansvarsfördelning och genom tid. Både förskollärare och chefer/rektorer framhåller vikten av tydliga mål, strukturer och ansvarsfördelning. En tydligare ansvarsfördelning betonas där vikten av stöd och legitimitet för utveckling av förskollärares uppdrag och ansvar framhålls. Att finnas nära och att uppmuntra, utmana och ställa krav är ett spår som framträder i förskollärares svar: ”Att ledarskapet finns nära pedagogerna i deras vardag, att de utmanar, uppmuntrar och ibland även ställer krav”. Tiden är det enskilt mest utmärkande spåret rörande förutsättningen i materialet och det gäller tid för planering, reflektion, genomförande, återkoppling och utvärdering av undervisning samt kompetens-utveckling. Vikten av att ha behörig personal och av att anställa förskollärare framhålls av både förskollärare och chefer/rektorer. Vad kan känneteckna bedömning och sambedömning i förskola? I svaren på den avslutande frågan finns spår av avståndstagande från bedömning av typen ”Svårt att svara på, vi gör ingen bedömning”. Sambedömning framträder även som ett relativt obekant begrepp: ”Ordet sambedömning har jag inte hört förut och vet inte vad det är”. Högfrekventa spår av verksamhetsinriktad bedömning tonar fram, exempelvis i uttryck som ”Det är verksamheten som ska bedömas”. Vidare framträder utmärkande spår av sambedömning på mikro- och institutionsnivå, exempelvis i form av att ”Sambedömning är att kollegialt (arbetslag, tvärgrupper) diskutera, reflektera, analysera tillsammans. Lära av varandra!!”. Sambedömning lyfts återkommande fram som en likvärdighetsmarkör: ”Sambedömning är för mig att vi går mot en mer likvärdig verksamhet, förståelse för lärande, synliggörande av läroprocesser”. Även om bedömning och sambedömning företrädesvis är inriktad på verksamhet och lärande framträder också spår av undervisningsinriktad bedömning, där det uttrycks bli viktigt att det är ”undervisningen som står i fokus för bedömningen, inte barnen”. Samlad analys: I förhållande till Kansanens (1993) tre didaktiska nivåer kan vi uttolka tydligare och mer flerstämmiga spår på en praktiknära aktionsnivå än spår som explicit kan hänföras till teoretisk eller metateoretisk nivå. De (meta)teoretiska spåren är vaga i hela materialet. Samman¬taget kan analysen i förhållande till syfte och frågor sammanfattas som ”vagt flerstämmig under¬visning och sambedömning”. Exempel på teorier som framträtt i analysen är variationsteori, sociokulturellt perspektiv och didaktik. Metateoretiskt tonar det fram spår och begrepp som kan tolkas anknyta till post-konstruktionistisk ingång (rhizom och transdisciplinär) och realism (fakta), vilket även kan indikera flerstämmighet på (meta)teoretisk nivå. Här finns med andra ord vaga spår av flera metateoretiska stämmor, såväl konstruktionistiska som realistiska/faktainriktade. I för¬hållande till Kansanens didaktiska nivåer avser ”vagt flerstämmig undervisning och sambedömning” spår i materialet som dels indikerar flerstämmighet, dels vaghet och otydlighet på de didaktiska nivåerna. Reflektion kring analysen: Här är det på sin plats att betona att det finns en betydande variation av teoretiska och metateoretiska grunder. I delrapporten görs inga anspråk på att vara heltäckande med fullständig förteckning över teoretiska och metateoretiska riktningar. Det kan snarare ses som en skissartad diskussion av vissa tendenser gällande undervisning och sambedömning baserad på (meta)teoretisk variation som uttolkats i materialet. Vidare har förskollärare och chefer/rektorer sannolikt tankar om undervisning som inte utfallit i ord i materialet. Förskollärare och chefer/rektorer kan exempelvis vara teoretiskt informerade även om de inte explicit refererar till teorier och teoretiska begrepp när de skriver om undervisning och sambedömning. Slutligen – professionellt omdöme: Slutligen kan det samlande begreppet ”flerstämmig didaktisk modellering” vidare utprövas i ljuset av didaktik och professionellt omdöme. Förutom att kopplas till vetenskapliga grunder, kan didaktik också ses som hantverk (praktiska färdigheter) och som konstart (undervisnings-konst) i beprövade erfarenheter (jfr Vallberg Roth, et al., 2019). Hantverket kan avse att lärare handlar omdömesgillt ”i hela tiden nya och oförutsedda undervisnings¬situationer” (Jank & Meyer, 1997, s. 40). Didaktik relateras även till undervis¬ningskonst (Bengtsson, 1997; Håkansson & Sundberg, 2012). Undervisnings¬konsten kan avse lärares skicklighet i att sätta kunskapande processer i rörelse. I undervisning som konstart kan en omdömes¬förmåga tona fram där lärare i kreativ samhandling rör sig i oväntade banor, korsar etablerade gränser och navigerar i okända vatten. Omdöme kan då också stå i relation till icke-vetande (Bornemark, 2018) och det icke förutbestämda i unika situationer och möten med unika barn och grupper. Flerstämmighet kan avse flera röster och infallsvinklar, också spänningar och otakt mellan röster och infallsvinklar ryms i begreppet. Sammantaget kan då flerstämmig didaktisk modellering prövas ge stöd för professionellt omdöme som praktisk-teoretisk klokhet i relation till unika barn, grupper och undervisningssituationer med koppling till en oviss framtid.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 66.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    et al.
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    de Jong, Marjanna
    Månsson, Annika
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Individual developmental and educational plans for young children2003Conference paper (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 67.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    et al.
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Childhood, Education and Society (BUS).
    Ekberg, Jan-Eric
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Sport Sciences (IDV).
    Holmberg, Ylva
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Childhood, Education and Society (BUS).
    Sjöström, Jesper
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Natural Science, Mathematics and Society (NMS).
    Stensson, Catrin
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Childhood, Education and Society (BUS).
    Teaching in preschools: Multivocal didaktik modelling2022In: Educare, ISSN 1653-1868, E-ISSN 2004-5190, no 2, p. 58-101Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Since teaching in Swedish preschool was regulated in the Education Act 2010, preschool teachers have appeared to struggle with the concept of “teaching” in their day-to-day practices.This paper is based on a collaborative R&Dprogramme involving preschool teachers and researchers aimed to build knowledge of what can characterize teaching in preschool.The research was carried out in 40–44 preschools/preschool departments in eight municipalities in Sweden between 2018 and 2020. The method was based on a praxiographic approach where preschool teachers tried out different theory-informed teaching arrangements, including didaktik, variation-theory, post-structural gateway and pragmatic perspective. The material for the article consisted of 350 co-plans, 305 co-evaluations and 35 hours of video. Analysis was based on a didaktik premise and can be methodologically described in terms of abductive analysis. Theory-informed teaching arrangements have been tried out and shown to support teachers in conducting teaching in the complex reality that is based on scientific grounds and proven experience. In summary, the analysis is merged in a communicable entity through the concept of “multivocal didaktik modelling”.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 68.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    et al.
    Malmö högskola, Faculty of Education and Society (LS), Department of Children, Youth and Society (BUS).
    Gunnemyr, Per
    Malmö högskola, Faculty of Education and Society (LS), Department of Individual and Society (IS).
    Londos, Mikael
    Malmö högskola, Faculty of Education and Society (LS), Department of Sport Sciences (IDV).
    Lundahl, Bo
    Malmö högskola, Faculty of Education and Society (LS), Department of Culture, Languages and Media (KSM).
    Lärares förtrogenhet med betygssättning2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna rapport redovisas en studie där lärares bedömningar och betygssättning analyseras i tre olika ämnen: engelska, historia, idrott och hälsa. Analysen bygger på intervjuer med lärare i årskurs 9 i grundskolan och i gymnasieskolan. Studien ger en bild av hur lärare dels resonerar vid betygssättningstillfället kring värderingen av en elevs kunnighet i en del av kunskapskraven, dels kring värderingen vid sammanvägning av en elevs kunskaper till ett betyg. I intervjuerna beskriver lärarna, utifrån sin dokumentation, hur de resonerat kring betygssättning. Exempel på dokumentation och betygsunderlag som lärarna berör under intervjuerna analyseras och redovisas också i rapporten. Den övergripande frågan i studien är: Hur framträder lärares betygssättning och dokumentation i förhållande till styrdokument, vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Resultatet indikerar att lärares förtrogenhet med betygssättningen varierar och betygen sätts i skiftande grad utifrån styrdokument, vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Det får konsekvenser för mångsidigheten och likvärdigheten i betygssättningen. I rapporten problematiseras och exemplifieras vad som kan avses med säkra bedömningar i förhållande till olika grunder såsom styrdokument, vetenskapliga grunder och beprövade erfarenheter. Vidare problematiseras och exemplifieras lärarnas dokumentation kopplad till olika grunder.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 69.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    et al.
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Children, Youth and Society (BUS).
    Holmberg, Ylva
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Children, Youth and Society (BUS).
    Undervisning i relation till omsorg och lärande i förskola: Flerstämmig undervisning och didaktisk (o)takt?2019In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 24, no 2, p. 29-56Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The defined research problem focuses on teaching in relation to care and learning. In other words, it investigates the possible meanings of the concept of "the whole" in policy documents, and how this might emerge in preschool teaching. There is a dearth of research illuminating this area based on more extensive empirical studies in collaborative projects. The aim of the project is to develop knowledge about possible characteristics of teaching in relation to care and learning, from preschool teachers' written materials and documented collaborative actions in the preschool as part of the Swedish school system. Methodologically, the analysis is abductive and has a didactic perspective. The material includes a total of 349 written documents and 63 hours of video recordings from 121 preschools/preschool departments in ten municipalities. The analytical unit consists of verbal data and audiovisual data. The results show that the concepts of teaching, care and learning may appear both separate and joined together in various ways. The whole analysis is held together and tested through the overall concept of "multi-voiced teaching", which might also cover "didactic tact”.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 70.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    et al.
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Children, Youth and Society (BUS).
    Holmberg, Ylva
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Children, Youth and Society (BUS).
    Löf, Camilla
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Children, Youth and Society (BUS).
    Palla, Linda
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Children, Youth and Society (BUS).
    Stensson, Catrin
    Flerstämmig didaktisk modellering i förskolan2019Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This report is based on a collaborative project involving preschool teachers, managers, and researchers to build knowledge of what characterizes teaching and co-assessment based on scientific grounds and proven experience in about 130 preschools/divisions in ten municipalities in Sweden between 2016 and 2018. In all, 5,236 individuals consented to participate in the project. The method can be described as praxiographic and collaborative, with reference to the analysis of registered practice of teaching and co-assessment. The research project design consists of a practical series in which participants test theory-informed teaching arrangements. The material consists of about 895 co-plans, 740 co-evaluations, and 110 hours of video. The analysis is based on a didactic premise and can be methodologically described in terms of abductive analysis. The results indicate that teaching is modelled through co-assessment. Multivocal traces related to didactic questions and levels emerge from the theory-informed teaching arrangements. In summary, the analysis is merged and tested in a communicable entity through the concept of “multivocal didactic modelling”.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 71.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    et al.
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Children, Youth and Society (BUS).
    Holmberg, Ylva
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Children, Youth and Society (BUS).
    Löf, Camilla
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Children, Youth and Society (BUS).
    Palla, Linda
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Children, Youth and Society (BUS).
    Stensson, Catrin
    Undervisning och sambedömning i förskola: Förskollärares och chefers skriftliga beskrivningar2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten belyser förskollärares och chefers skriftliga beskrivningar i frågor om undervisning och sambedömning inom ramen för FoU-programmet Undervisning i förskolan. Frågorna besvarades i anslutning till programstarten år 2016 och avslut år 2018. I rapporten analyserar vi ”tecken på förändringar” i beskrivningarna mellan 2016 och 2018. Relativt öppna fritextfrågor skickades till alla medverkande i programmet via e-post. Svarsfrekvensen blev 91 % år 2016 och 70 % år 2018. Sammantaget omfattar materialet cirka 89 800 ord. Fritextfrågorna var formulerade enligt följande: 1. Vad kan känneteckna undervisning i förskola? 2. Vad kan känneteckna undervisning i • musik • matematik • språk-kommunikation/flerspråkighet 3. Vad kan känneteckna en undervisande förskollärare? 4. Vad kan känneteckna en organisation och ett ledarskap som verkar för undervisning i förskolor? 5. Vad kan känneteckna bedömning och sambedömning i förskola? Analys: Didaktiskt orienterad textanalys med kvantitativa inslag har genomförts utifrån omväxlande empirinära och teorinära tolkningsled. Analysen kan beskrivas som abduktiv – en process där empiri och teori omtolkats i ljuset av varandra. Resultat: Det finns tecken på förändring mellan spåren i materialet 2016 och 2018. En påtaglig skillnad är att det 2016 fanns tydliga spår av avståndstagande till undervisning. År 2018 framträder inga explicita spår av avståndstagande, men dock ett ”vet ej”-svar. År 2016 uttolkas en påtaglig stämma med barncentrerad undervisning (Vallberg Roth, 2018). Tecken på förändring kan utläsas i materialet 2018 med framträdande spår av undervisning som kan röra sig mellan barn-, lärar- och innehållsinriktad undervisning.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 72.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    et al.
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Childhood, Education and Society (BUS).
    Holmberg, Ylva
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Childhood, Education and Society (BUS).
    Löf, Camilla
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Childhood, Education and Society (BUS).
    Stensson, Catrin
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Childhood, Education and Society (BUS).
    Didaktik: flerstämmig undervisning i förskolan2020 (ed. 1)Book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 73.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    et al.
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Children, Youth and Society (BUS).
    Holmberg, Ylva
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Children, Youth and Society (BUS).
    Löf, Camilla
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Children, Youth and Society (BUS).
    Stensson, Catrin
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Childhood, Education and Society (BUS).
    Multivocal didactic modelling: collaborative research regarding teaching and co-assessment in Swedish preschools2019In: Problems of Education in the 21st Century, ISSN 1822-7864, E-ISSN 2538-7111, Vol. 77, no 6, p. 806-834Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In Swedish preschools teachers seem to struggle with the concept of “teaching” in their day-to-day practices. A three-year collaborative research project involving preschool teachers, managers and researchers therefore aimed to describe and further develop knowledge about what could characterize teaching and co-assessment based on scientific grounds and proven experience. The research was carried out in between 93 and 137 preschools/or preschool departments in ten municipalities in Sweden between 2016 and 2017. The method was based on a praxiographic approach where preschool teachers tested four different theory-informed teaching arrangements. The material consisted of about 895 co-plans, 740 co-evaluations and 110 hours of video. Analysis was based on a didactic premise and can be methodologically described in terms of abductive analysis. The analysis was merged and tested in a communicable entity through the “multivocal didactic modelling” concept. The results indicated that teaching is modelled through co-assessment. Multivocal traces related to didactic questions and didactic levels emerge from theory-informed teaching arrangements. The research stands to make a highly significant contribution to knowledge development concerning teaching and co-assessment in preschool. Theory-informed teaching arrangements, with integrated didactic models, have been tried and shown to support teachers in conducting teaching that is based on scientific grounds and proven experience. The concept “multivocal didactic modelling” paves the way for alternative (meta)theoretical trajectories for critical reflection and for more cohesive and finely tuned teaching. In conclusion, the contribution to the development of knowledge can be described in terms of theory-informed practical development and practically grounded conceptual development.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 74.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    et al.
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Children, Youth and Society (BUS).
    Holmberg, Ylva
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Children, Youth and Society (BUS).
    Palla, Linda
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Children, Youth and Society (BUS).
    Stensson, Catrin
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Children, Youth and Society (BUS).
    Undervisning och sambedömning i förskola: Förskollärares och chefers skriftliga beskrivningar år 20162018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I rapporten beskrivs en inledande del av ett projekt som bedrivs inom ramen för forsknings- och utvecklingsprogrammet ”Undervisning i förskolan”. Rapporten belyser förskollärares och chefers skriftliga beskrivningar i frågor om undervisning och sambedömning som besvarades i anslutning till programstarten år 2016. Det föreligger stora behov av att klargöra hur undervisning kan bedrivas i förskola och det har framträtt betydande olikheter i hur förskolor arbetar med det pedagogiska uppdraget (Skolinspektionen, 2016a, 2016b, 2017a, 2017b). Tidigare forskning har varit mer inriktad mot lärande än undervisning i förskola (Vallberg Roth, 2017b). Därigenom framträder något av en ”lärifierad didaktik” (jfr Biesta, 2017). Forskningsprojektet syftar till att, i samverkan mellan verksamma förskollärare, förskolechefer, förvaltningsrepresentanter och forskare, vidareutveckla kunskap om vad som kan känneteckna undervisning och sambedömning med dess relation till vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i cirka 130 förskolor och/eller avdelningar belägna i tio kommuner i Sverige, mellan 2016 och 2018. Vidare syftar projektet specifikt till att utpröva begreppet "flerstämmig undervisning och sambedömning". Enligt Arfwedsson (1998) finns det ”faktiskt ingen teori som kan innesluta den totala undervisningssituationen” (s. 131). I projektet knyter vi an till skiftande teoretiska ingångar. Övergripande relateras till Kansanens (1993) tre didaktiska nivåer: aktionsnivå, teoretisk nivå och metateoretisk nivå. Vi utprövar begreppet ”Flerstämmig undervisning och sambedömning” i relation till Kansanens didaktiska nivåer. Med flerstämmig avses flera röster i många stämmor, vilket kan översättas till flera infallsvinklar och variation av närmanden. Dysthe, (1993) lanserade ”det flerstämmiga klassrummet”, med inspiration från Bakhtin med framträdande sociolingvistisk och sociokulturell grund. Begreppet flerstämmig undervisning och sambedömning kan inspireras av Dysthe samtidigt som ett mer expansivt närmande kan utprövas som avser att inrymma flera vetenskapliga grunder, såväl teoretiskt som metateoretiskt. Materialet för delrapporten generades, som nämnts, inför starten av projektet år 2016. Relativt öppna frågor skickades via e-post till 243 medverkande och 222 besvarade dokumentet (svarsfrekvens 91%). Sammantaget omfattar materialet cirka 53 380 ord. Frågorna var formulerade enligt följande: 1. Vad kan känneteckna undervisning i förskola? 2. Vad kan känneteckna undervisning i • musik • matematik • språk-kommunikation/flerspråkighet 3. Vad kan känneteckna en undervisande förskollärare? 4. Vad kan känneteckna en organisation och ett ledarskap som verkar för undervisning i förskolor? 5. Vad kan känneteckna bedömning och sambedömning i förskola? Didaktiskt orienterad textanalys med kvantitativa inslag har genomförts utifrån omväxlande empirinära och teorinära tolkningsled. Analysen kan beskrivas som abduktiv – en process där empiri och teori omtolkats i ljuset av varandra. ”Sammandrag från resultatet” Exempel på genomgripande ord och spår som är utmärkande och högfrekventa i materialet för alla delfrågorna har följande fokus: • Barncentrering – Barns intresse, följa barnen • Lärande • Vid och vag undervisning • Mer pedagog än förskollärare − Inkluderande personalbegrepp – ”vi-pedagoger” • Tid, tydliga ledare och lärande organisationer − ”Tid för att göra sitt arbete.” • Vaga spår av explicit vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet − Begreppsparet vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är ännu inte förankrat i någon större utsträckning i materialet. − Teoretiska spår är mer inriktade på lärande än undervisning I analysen använder vi termen "spår" istället för exempelvis "kategorier". Spår är en term som analytiskt kan vara förenlig med olika grunder och infallsvinklar som rör sig mellan kvalitativa och postkvalitativa närmanden och sätt att förhålla sig till och bearbeta data. Utmärkande och högfrekventa spår för respektive fråga: ”Vad kan känneteckna undervisning i förskola?” I den första frågan finns spår av avståndstagande från begreppet undervisning av typen ”I förskolan använder vi oss inte av begreppet undervisning”. Spår av en ”vid och vag undervisning” framträder också, exempelvis i termer av att undervisning är ”allt som sker under dagen på förskolan”, eller ”Allt lärande kan kännetecknas som undervisning”. Vidare framträder ett högfrekvent spår av barncentrerad undervisning som ”utgår från barnens intressen”. ”Vad kan känneteckna undervisning i musik?” Kännetecknande för musik är de hantverksmässiga momenten, att sjunga, spela instrument och dansa, vilket kan ske både spontant och planerat. Det finns spår av en utforskande och prövande hållning och att musik ska handla om uttryck och upplevelse. Vid planering och genomförande lyfts förskollärarens kunnande samt barnens intresse fram. Kännetecken för undervisning i musik handlar också om glädje och samhörighet. ”Vad kan känneteckna undervisning i matematik?” Undervisning i matematik i förskola utmärks av att barns matematiserande ofta görs i samspel och interaktion med förskollärare och andra barn utifrån barnens intresse och pågående aktivitet. Utformandet av miljöer och tillgång till material är viktigt i sammanhanget. Matematik förklaras med att ”allt är matematik”, undervisning i matematik kan ske både i lek och i rutinsituationer. Att räkna är framträdande men språket är också viktigt i matematik-undervisningen och många uttrycker att det är viktigt att ge barnen ”rätt” ord för matematiska begrepp. ”Vad kan känneteckna undervisning i språk, kommunikation och flerspråkighet?” Kännetecknande för språk, kommunikation och flerspråkighet är att barnen står i centrum för undervisningen. Denna barncentrering fokuserar barn som grupp snarare än barn som individer. Ett annat kännetecken är att undervisningen beskrivs både som gränslös och avgränsad. Undervisning i språk, kommunikation och flerspråkighet sägs ske hela tiden, spontant, men medvetet, i alla sammanhang och situationer men även genom planerade aktiviteter, projekt eller teman. Muntlig kommunikation dominerar i undervisningen. ”Vad kan känneteckna en undervisande förskollärare?” En undervisande förskollärare kännetecknas av att vara lyhörd och närvarande, medveten och medforskande. Hen innehar kunskap och planerar, reflekterar och lyssnar in barnen. Kunskapen understryks mer av cheferna, som också hänvisar mer till styrdokument och forskning. Förskollärarna framhåller återkommande att det är barns intresse och barns behov som är utgångspunkterna för den undervisande förskolläraren. ”Vad kan känneteckna en organisation och ett ledarskap som verkar för undervisning i förskolor?” En organisation och ett ledarskap som verkar för undervisning kännetecknas framför allt av tydlighet. Detta är både förskollärare och chefer helt överens om. Cheferna framhåller vikten av tydliga mål, kompetens och kvalitetsarbete, medan förskollärarna också betonar att ha tid. Tid för reflektion, planering, genomförande, uppföljning och kompetensutveckling. En tydligare förskollärarroll betonas av cheferna, medan förskollärarna framhåller vikten av stöd och legitimitet för utveckling av förskollärares uppdrag och ansvar. Vikten av behörig personal och av att anställa förskollärare framhålls av båda grupperna. ”Vad kan känneteckna bedömning och sambedömning i förskola?” I den avslutande frågan finns spår av avståndstagande från bedömning av typen ”I förskolan gör vi inga bedömningar”. Högfrekventa spår av pedagogisk dokumentation och verksamhetsinriktad bedömning framträder också, exempelvis i uttryck som ”Att se barns lärande och utveckling kräver dokumentation och att ge dokumentationen tillbaka till barnet gör dokumentationen pedagogisk” och ”Bedömning ska alltid vara av verksamheten”. Vidare framträder spår av sambedömning på mikro¬- och institutionsnivå i termer av att ” Sambedömning kännetecknas av att förskollärare diskuterar tillsammans och tar fram gemensamma kriterier för bedömning i syfte att skapa likvärdighet på förskolan”. ”Samlad analys – genomgripande spår i relation till didaktiska nivåer” I förhållande till Kansanens (1993) tre didaktiska nivåer kan vi uttolka tydligare och mer flerstämmiga spår på en praktiknära aktionsnivå än spår som explicit kan hänföras till teoretisk eller metateoretisk nivå. De (meta)teoretiska spåren är vaga och lågfrekventa i hela materialet. Vaga spår kan också framträda på aktionsnivå när exempelvis undervisning påstås vara ”allt som sker under dagen på förskolan”. Sammantaget kan analysen i förhållande till syfte och frågor sammanfogas och prövas i en kommunicerbar helhet genom begreppet ”vagt flerstämmig undervisning och sambedömning”. I förhållande till Kansanens didaktiska nivåer avser ”vagt flerstämmig undervisning och sambedömning” spår i materialet som dels indikerar flerstämmighet, dels vaghet och otydlighet på de didaktiska nivåerna. ”Analysreflektion” I rapporten görs inga anspråk på att vara heltäckande med fullständig förteckning över teoretiska och metateoretiska riktningar. Det kan snarare ses som en skissartad diskussion av vissa tendenser gällande undervisning och sambedömning baserad på (meta)teoretisk variation som uttolkats i materialet. Vidare har förskollärare och chefer sannolikt tankar om undervisning som inte utfallit i ord i materialet. Förskollärare och chefer kan exempelvis vara teoretiskt informerade även om de inte explicit refererar till teorier och teoretiska begrepp när de skriver om undervisning och sambedömning.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 75.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    et al.
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Childhood, Education and Society (BUS).
    Linda, Palla
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Childhood, Education and Society (BUS).
    Didaktisk (o)takt i förskolan: Exempel med didaktiskt ledarskap, didaktiska nätverk och specialpedagogisk didaktik.2020 (ed. 1)Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Boken tar upp didaktik i förskolan med fokus på didaktisk takt och otakt. Didaktik avser konsten att undervisa. Vi utgår inte från ”one size fits all”, utan boken bidrar med rikliga exempel på didaktisk takt och otakt i relation till ledarskap och nätverk som kan skapa förutsättningar för undervisning, liksom specialpedagogisk didaktik som är inriktad på såväl alla som varje barn.

    Exempel i boken hämtas från material som ingår i två forsknings- och utvecklingsprogram, ett med beteckningen ”Undervisning i förskolan” (UndiF) och ett med titeln ”Flerstämmig undervisning i förskola” (FundiF).

    Boken kan med fördel utgöra en kursbok i förskollärarutbildning, men också i fortbildning av verksamma förskollärare, rektorer och specialpedagoger i förskola. Den kan läsas självständigt men också ses som en vidareutveckling av böckerna "Professionell yrkesutövning i förskola: kontinuitet och förändring" (Rubinstein Reich, Tallberg Broman & Vallberg Roth, 2017) och "Didaktik – flerstämmig undervisning i förskolan" (Vallberg Roth, Holmberg, Löf & Stensson, 2020). Medan den här boken särskilt tar upp didaktiskt ledarskap, didaktiska nätverk och specialpedagogisk didaktik, behandlar de tidigare böckerna såväl allmänt inriktad didaktik som innehålls- och ämnesinriktad didaktik i förskolan. 

  • 76.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    et al.
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Childhood, Education and Society (BUS).
    Linda, Palla
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Childhood, Education and Society (BUS).
    Multivocal Didaktik Modelling in Early Childhood Education: For a Sustainable Future in a World of Change2023In: Children, E-ISSN 2227-9067, Vol. 10, no 8, p. 1-24, article id 1419Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In times of democratic decline, unanimous choices and approaches and the idea of a singular best practice may be less conducive to democracy and sustainability. Therefore, the aim of this study is to suggest a multivocal approach to education and teaching by studying the question of what may characterise teaching in preschool for a sustainable future. The knowledge contribution and originality of the article is evident in the introduction, method, and results. In abductive analyses, models can summarize what we need to know and teach in pursuit of the creation of open life chances for every child. The results show that didaktik models are open and can provide support for teachers and leaders to consider and base informed decisions on, as well as to motivate their didaktik choices based on scientific foundations and proven experiences. Multivocal didaktik mo-delling intends to open up teaching—cultivating collaboration in preschool for a sustainable future in a world of change. In conclusion, we recommend cultivating an orientation (1) between knowledges, values and didaktik/education/special education in the pursuit of the creation of conditions for good education for all children; (2) between teaching realities and scientific foundations, which are founded in a critical–reflective didaktik, with a choice of direction in relation to an uncertain future; and (3) between continuity, progression and teaching adventures—which can include consolidating, deepening, broadening, raising, and cultivating knowledge and values for multivocality, democracy and sustainability in teaching realities. In the future the concept of multivocal didaktik modelling can be studied in relation to complex teaching realities as in a teaching universe or a teaching multiverse.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 77.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    et al.
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Månsson, Annika
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Individual development plans from a critical didactic perspective: focusing on Montessori- and Reggio Emilia-profiled preschools in Sweden2011In: Journal of Early Childhood Research, ISSN 1476-718X, E-ISSN 1741-2927, Vol. 9, no 3, p. 247-261Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Individual development plans, which are sometimes designed as ”agreements - contracts”, can be considered the most rigid type of regulation on the individual level in the history of preschool in Sweden. Today we speak about a deregulated school. This regulation seems to have changed its character, gradually drifting from school regulation to individual and self regulation. The study aims to map and discuss the variation of content and positions for children in the documentation from all preschools in a municipality in the south of Sweden. Documentation and individual development plans (IDP) are studied from preschools with different pedagogical profiles. Materials from Montessori - and Reggio Emilia inspired preschools are focused. A critical didactic perspective refers to a discussion and critical scrutiny of the structure of contents, assessment and position off children in different types of documentation. The perspective leads to questions like: How is content constructed, and what governs the choice of content in IDPs and documentation at the institutional and individual levels? How is content related to pedagogical profile? What identities and positions are formulated for children in relation to various contents and profiles? The empiric in the study was gathered 2008 and comprises text in the form of governing documents on different levels: as municipal guidelines, profile descriptions on the municipality's websites and IDP forms. Tentative results show a variation with both similar and diverse constructions of contents and positions related to pedagogical profiles.

  • 78.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    et al.
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Månsson, Annika
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Individual development plans: with a focus on childhood, learning and critical subject didactics2008Conference paper (Refereed)
  • 79.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    et al.
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Månsson, Annika
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Individual development plans: with a focus on childhood, learning and critical subject didactics2007Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Individual development plans – with a focus on childhood, learning and critical subject didactics The aim of this research project is to explore the growing phenomenon of Individual development plans in relation to childhood, learning and critical subject didactics. The changed circumstances and conditions for actors in school are influenced by increased diversity, decentralization and individualization. Individual development plans, which are sometimes designed as ”agreements - contracts”, can be considered the most rigid type of regulation on the individual level in the history of pre/school. Today we speak about a deregulated school. This regulation seems to have changed its character, gradually drifting over from school to individual, from school regulation to individual and self-regulation. Critical subject didactics refers to a discussion and critical scrutiny of the objects of learning and the acts of learning in the individual development plans for young children. An increasingly multicontextual childhood, the drift from ”subject to individual as the basic unit” in recent times results in a focus on identity and identity construction in relation to evaluations of subject and development by means of individually oriented documentation. Critical subject didactics makes it possible to focus on the intersection of societal hierarchies of power such as place, age, gender and ethnicity – intersectionality. The method is based on textual analysis of completed individual development plans in preschool, preschool classes and compulsory school in four municipalities in southern Sweden.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 80.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    et al.
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Månsson, Annika
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Individuella utvecklingsplaner för skolår 3, 6 och 8 i fyra sydsvenska kommuner2008In: EDUCARE, ISSN 0256-8829, no elektronisk publiceringArticle in journal (Refereed)
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT02
  • 81.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    et al.
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Månsson, Annika
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Individuella utvecklingsplaner för yngre barn i ett kritiskt ämnesdidaktiskt perspektiv2007Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Individuella utvecklingsplaner för yngre barn i ett kritiskt ämnes¬didaktiskt perspektiv Ann-Christine Vallberg Roth & Annika Månsson, Lärarutbildningen, Malmö högskola, 2007 Abstrakt Studien syftar till att beskriva och problematisera mål och innehåll i individuella utvecklings¬planer (IUP) för förskole- och förskoleklassbarn i ett kritiskt ämnes¬didaktiskt perspektiv. Individuella utvecklingsplaner ses som ett fenomen i fram¬växten av granskningssamhället med trans¬nationell reglering. Centralt för analysen är didaktikens vad-fråga som rör innehåll (lärandets objekt). Med ämne avses konstruktionen av innehåll och då inte enbart snävt i bemärkelsen skolämne utan också ämnes¬överskridande tematiskt och vardagligt knutet till omsorgs– och fostransinnehåll och till barns möjliga frågor. Genom kritisk didaktik belyses relationerna mellan aktörerna (barn, vårdnadshavare och lärare) och deras med¬bestämmande och inflytande. Samman¬taget innebär ett kritiskt ämnes¬didaktiskt perspektiv att innehåll studeras i förhållande till maktdimensionerna plats, ålder kön och etnicitet – innehåll på en trans¬formerings¬arena i tid och rum mellan stat och individ. Insamlingen av IUP-materialet genomfördes i oktober 2006 i fyra kommuner i södra Sverige, tre stadskommuner och en landsbygdskommun. I de tre stadskommunerna ingick både etniskt relativt homogena och heterogena kommundelar. Materialet omfattade 82 slumpmässigt valda planer. Analysen kan summeras i tre utmärkande huvudspår eller normaliteter: • Skolämnesreglerade normalbarn – i relativt homogen stadskommundel • Socialt och enspråkigt reglerade multikulturella barn – i relativt heterogen stadskommundel • Primärt behovsreglerade monokulturella barn – i landsbygdskommun

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 82.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    et al.
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Månsson, Annika
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Individuella utvecklingsplaner för yngre barn i Sverige: Ett kritiskt ämnesdidaktiskt perspektiv2008In: Nordisk Barnehageforskning, ISSN 1890-9167, E-ISSN 1890-9167, Vol. 1, no 1, p. 25-39Article in journal (Refereed)
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 83.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    et al.
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Månsson, Annika
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Individuella utvecklingsplaner i förskolan: med inriktning mot barndom, lärande och kritisk ämnesdidaktik2007Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The aim of this research programme is to explore the growing phenomenon of Individual development plans in relation to childhood, learning and critical subject didactics. The changed circumstances and conditions for actors in preschool are influenced by increased diversity, decentralization and individualization. Individual development plans, which are sometimes designed as ”agreeements - contracts”, can be considered the most rigid type of regulation on the individual level in the history of pre/school. Today we speak about a deregulated school. This regulation seems to have changed its character, gradually drifting over from school to individual, from school regulation to individual regulation and self-regulation. Critical subject didactics refers to a discussion and critical scrutiny of the objects of learning and the acts of learning in the individual development plans for young children. An increasingly multicontextual childhood, the drift from ”subject to individual as the basic unit” in recent times results in a focus on identity and identity construction in relation to evaluations of subject and development by means of individually oriented documentation. Critical subject didactics makes it possible to focus on the intersection of societal hierarchies of power such as gender, place, age and ethnicity – intersectionality. The method is based on textual analysis of completed individual development plans and an interview study with parents of children in preschool and preschool classes in four municipalities in southern Sweden.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 84.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    et al.
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Månsson, Annika
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Individuella utvecklingsplaner i Montessori- och Reggio Emiliaprofilerade förskolor.2010In: Barndom, lärande och ämnesdidaktik - Exempel från en forskningsmiljö vid Lärarutbildningen / [ed] Sven Persson, Malmö högskola, 2010, p. 53-70Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vad har en förändrad barndom för betydelse för yngre barns lärande och utbildning? Denna rapport försöker förstå och förklara denna betydelse med hjälp av forskare från forskningsfältet Barndom, lärande och ämnesdidaktik på Lärarutbildningen på Malmö högskola. I rapporten tas begreppen barndom, lärande och ämnesdidaktik upp som sammanflätade och ömsesidigt relaterade till varandra. I fem olika artiklar presenteras: Förskolans ledarskap i en nystartad förskola ; Hur dokumentation och bedömning i förskolor med olika pedagogiska inriktningar kan se ut ; En översikt över historiedidaktisk forskning med inriktning mot yngre barn ; Svenskämnesundervisningens innehåll i skolans tidigare år ; En kartläggning av forskning om de yngre barnen i det idrottsvetenskapliga intresseområdet

  • 85.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    et al.
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Månsson, Annika
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Individuella utvecklingsplaner som uttryck för reglerad barndom: Likriktning med variation2008In: Pedagogisk forskning i Sverige, no 2, p. 81-102Article in journal (Refereed)
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 86.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    et al.
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Månsson, Annika
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    IUP i ett inledningsskede - för skolår 3, 6 och 8 i fyra sydsvenska kommuner2007In: Individuella utvecklingsplaner. En studie efter införandet av nya bestämmelser i det obligatoriska skolväsendet / [ed] Oscar Öquist, Bengt Fridén, Skolverket , 2007, p. 24-25Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att beskriva och problematisera innehållet i individuella utvecklingsplaner (IUP) för skolår 3, 6 och 8 i ett didaktiskt perspektiv. Centralt för analysen är didaktikens vad- och hur-fråga som rör innehåll (lärandets objekt) och form (lärandets akt). Med konstruktion av innehåll avses inte enbart skolämne utan också ämnesöverskridande tematiskt innehåll som kan vara vardagligt knutet till omsorgs– och fostransinnehåll och till barns möjliga frågor. Genom kritisk didaktik belyses relationerna mellan aktörerna och deras medbestämmande och inflytande. Sammantaget studeras innehåll, form och bedömning i de individuella utvecklingsplanerna på en transformeringsarena mellan stat och individ. Insamlingen av IUP-materialet genomfördes i oktober 2006 i fyra kommuner i södra Sverige, tre stadskommuner och en landsbygdskommun. I de tre stadskommunerna ingick både etniskt relativt homogena och heterogena kommundelar. Materialet omfattade 100 slumpmässigt valda planer. Resultatet kan övergripande summeras i punktform enligt följande: -Hög grad av styrande mallar med varierande utformning i olika riktningar med något undantag läggs fokus på vad eleven skall utveckla snarare än hur lärandet skall gå till och vilka insatser som krävs. -Växlande dominans och balans mellan socioemotionella mål och kunskapsmål relaterat till olika kommuner och stadsdelar i majoriteten av dokument är ansvarsfördelning mellan elev-vårdnadshavare-skola koncentrerat till eleverna med hög grad av önskad självreglering och låg grad av inflytande för elever och vårdnadshavare. Växlande förekomst av betygsliknande respektive personliga omdömen i relation till skolår, lärare, kommun och stadsdel.

  • 87.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    et al.
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Månsson, Annika
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Regulated childhood: equivalence with variation2009In: Early years, ISSN 0957-5146, E-ISSN 1472-4421, Vol. 29, no 2, p. 177-190Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The overriding aim of this article is to make a contribution to the discussion about individual development plans (IDPs) in Sweden as an expression of a regulated childhood and institutional practice. Individual development plans are seen as a phenomenon linked to the emergence of an auditing society. In sum, children are studied as subjects in relation to content, form and assessment in the individual development plans. The IDP material was collected in October 2006 in three urban municipalities and one rural municipality in southern Sweden. The three urban municipalities comprised municipal areas that were ethnically relatively homogeneous and heterogeneous, respectively. The material consists of 82 randomly chosen plans for children in preschool and preschool classes. The method is based on textual analysis. An overall picture of a multicontextual regulation of childhood and institutional practice gradually emerges. The analysis can be summarized in distinctive principal tracks, or normalities, marked by equivalence with variation

  • 88.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    et al.
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Stoltz, Pauline
    Malmö högskola, Faculty of Culture and Society (KS), Department of Global Political Studies (GPS).
    Power, Citizenship & Individual Development Plans2007Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Power, Citizenship & Individual Development Plans Individual Development Plans (IDP) are plans made by teachers, parents and children to target specific parts of the development of an individual child. The plans should not be confused with grades, which children in the Swedish education system do not receive until the age of fifteen, in future possibly from the age of seven. Rather IDPs are aim oriented plans and strategies to stimulate the development of the child. IDPs are compulsory according to the Swedish Compulsory School Ordinance from 2006. The aim of the study is to describe and discuss how power relations between teachers, parents and children work within the processes of the formulation of IDPs. Also, how these plans could be understood against the background of the education for democratic citizenship of children. Before 2006 children did not receive any grades before the age of fifteen. Instead they had individual development talks which over the years have been framed in different ways. They could be called parental talks, ‘quarter of an hour talks’ or individual development talks, but the overall aim of these talks was to discuss the development of a child between teacher and parent or between teacher, parent and child. Usually these talks were in the form of information about the previous development of a child from the teacher to the parents and the child. With the introduction of Individual Development Plans the idea was to produce plans which did not only assess but also formulated aims for the future development of a child. It also involved ideals of a possible influence of the child and its parents in formulating these aims. Power relations became thereby in focus in a different way from before. Earlier there was a very specific view upon the ways in which the development of a child could be described, discussed and stimulated. That is, not by means of grades formulated in terms of figures or letters but rather by means of lengthy information through words and narratives. Despite the form of a talk, this was in practice often a one-way information from the teacher to the parents and their child. What happened with the introduction of IDPs was the strengthening of an ideal in which teachers would have less of a say and parents and notably children would gain more influence in these talks. Also and more importantly, the plans are more future and goal oriented than the previous form of talks. In practice this has not always worked out. This is where our research comes in.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 89.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    et al.
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Stoltz, Pauline
    Malmö högskola, Faculty of Culture and Society (KS), Department of Global Political Studies (GPS).
    Power, Citizenship and Individual Development Plans: Poster presented at the symposium on ‘Childhood in Multiple Contexts’ på the Citizenship Education in Society conference på Malmö högskola, Malmö2007Conference paper (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 90.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    et al.
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Children, Youth and Society (BUS).
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Children, Youth and Society (BUS).
    (O)Takt mellan styrdokument i förskolan och dess förutsättningar2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Svensk förskola placerar sig i en nordisk tradition med välfärdsstatliga ambitioner som är högt rankade i internationella framställningar (OECD 2006, 2012, 2017). I ”Dagens industri” (2017-11-16) framhålls den svenska modellen i termer av ”Resultatet är världsklass. Enligt svenskt kvalitetsindex har förskolan högst förtroende av all samhällsservice, högre än grundskolan och gymnasiet och attraherar över 95 procent av barnen” (s. 2). Samtidigt framträder utvecklingsområden, till exempel gällande lärares utbildningsnivå (enbart några länder där lärare har utbildning på mastersnivå), arbetsförhållanden och löner (OECD, 2017). Sverige ligger under OECD-genomsnittet, bland annat gällande ”child-to-teacher ratios” (s. 43) och beträffande antalet undervisningstimmar för barn det senaste året (ibid). Det har framträtt betydande olikheter i hur förskolor arbetar med det pedagogiska uppdraget (Skol-inspektionen, 2016a, 2016b, 2017a, 2017b) och professionella menar att förskollärarnas upp-drag är omöjligt utifrån förutsättningarna. "Nordisk (o)takt – undervisning i bindande riktlinjer för förskola" Sverige utmärker sig i Norden genom att förskolan är en skolform som regleras tillsammans med övriga skol- och verksamhetsformer i en gemensam skollag (Vallberg Roth, 2014). I de övriga nordiska länderna finns en specifik lag som reglerar ”förskolan. I analysen av lagarna framgår att exempelvis begreppet ”lek” inte ingår i skollagen som är en gemensam lag för skol- och verksamhetsformer, men ingår i de danska, finska, isländska och norska lagarna som enbart reglerar verksamhet för barn i åldern 1-5 år (Vallberg Roth, 2014). Norsk lag och rammeplan utmärker sig med att framhålla bildning (”danning”). Det finns många olika bildningsideal och riktningar. I förhållande till begreppet ”utbildning” kan bildning dels tolkas vara sammanflätad med utbildning, dels tolkas vara något vidare och något som ligger bortom utbildning. "Skolformer i (o)takt – undervisning i förskola och grundskola i Sverige" Sammantaget kan otakt uttolkas mellan skolformerna förskola och grundskola i förutsättningar som diskuteras i rapporten. Vi menar att likvärdighet inte bara ska gälla ”inom varje skolform” och ”oavsett var i landet det anordnas” utan också strävas efter ”inom skolsystemet/skolväsendet”. Här kan uppmärksamheten riktas mot barns rätt till undervisning under likvärdiga villkor genom hela skolsystemet/skolväsendet oavsett ålder (från 1-18 år). "Granskningar av och forskning om den svenska förskolan visar på otakt med styrdo-kumenten" Styrdokumentens mål återspeglas inte fullt ut i granskningar av och forskning om förskolan. Den visare snarare på en rad problem angelägna att uppmärksamma. I Skolinspektionens granskningar av förskolan framkommer kvalitets- och likvärdighets-problematik och inspektionen påpekar en stor variation i förskolornas villkor och kvalité. Forskningen visar också på stora utmaningar för förskolans verksamhet inom några för svensk förskola mycket betonade områden som likvärdighet och jämställdhetsfostran. Ambitionerna är höga i styrdokumenten i dessa frågor. De representerar högt prioriterade områden och snarast markörer för svensk förskola (och skola). I detta avsnitt diskuteras dels skolinspektionens granskningar av förskolan dels resultat från förskoleforskningen. I avsnittet uppmärksammas särskilt det pedagogiska uppdraget, ledarskapet och värdena likvärdighet och jämställdhet. "Centrala förutsättningar för undervisning och utbildning i förskola: att minska otakten" Den otakt som vi lyfter i denna rapport har i hög grad sin grund i att förutsättningar och mål, förutsättningar och krav inte motsvarar varandra. I detta avsnitt berörs bl. a. förskolans ledning, personalens utbildning, andelen utbildade förskollärare, kompetensnivå och organisationsfrågor. Statistik, forskning samt även empiriska exempel från den pågående studien om ”Flerstämmig undervisning och sambedömning i förskolan” (Vallberg Roth, m.fl. 2018) utgör kapitlets grunder.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 91.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    et al.
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Children, Youth and Society (BUS).
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Children, Youth and Society (BUS).
    Undervisning i förskola: med koppling till ett samverkansprojekt2018In: Undervisning i förskolan: en kunskapsöversikt / [ed] Sonja Sheridan, Pia Williams, Skolverket , 2018, p. 62-80Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kapitlet inleds med en beskrivning av samverkansprojektet. Därefter följer en genomgång av forskning om barns utveckling, lärande, lek och omsorg i den svenska förskolan. Sedan presenteras exempel från samverkanprojektet om hur undervisning kan framträda i förskolan. Kapitlet avslutas med slutsatser och framåtblick. Vi tolkar begreppen utbildning, undervisning, barns utveckling, lärande lek och omsorg dels som sammanflätade, dels som åtskilda. Begreppen kan också relateras till det vidare begreppet ”bildning”. Bildning förutsätter inte skola, undervisning och förskollärare och kan avse motsatsen till utbildning. Medan utbildning beskrivs ha en början och ett slut och ha bestämda mål, kan bildning beskrivas vara utan tidsgränser och syfta till att omvandla hela människan utan förutbestämda slutmål. I förhållande till att bildning kan tolkas vara utan förutbestämt slutmål, kan det vara förenligt med förskolans mål att sträva mot, som kan tolkas ha en förutbestämd riktning utan förutbestämt slutmål. När det gäller att identifiera relationer och åtskillnad mellan begreppen undervisning och barns utveckling, lärande, lek och omsorg, kan vi konstatera att undervisning är ett begrepp som avser målstyrda processer och förutsätter förskollärare i förskolan. I förhållande till exempelvis begreppet lärande är undervisning ett relationellt begrepp som förutsätter lärare Begreppen utveckling, lärande, lek och omsorg kan i praktiken både ingå i utbildning och undervisning och avse något som pågår utanför förskolans utbildning och undervisning. Så undervisning är i det sammanhanget ett begrepp som skiljer sig från barns utveckling, lärande, lek och omsorg. Samtidigt är undervisning ett begrepp där tecken på barns utveckling, lärande, lek och omsorg kan flätas samma på olika sätt, vilket exemplifierats med: • Omsorgsinflätad undervisning – musik i fokus • Lekinriktad undervisning – lägesord i fokus • Undersökande och prövande undervisning – vikt och storlek i fokus. I den tidigare (ämnes)didaktiska forskningen är det snarare ”lärande-sidan” än ”under-visningssidan” av didaktiken som betonats i svenska/nordiska studier, även om det också finns exempel på studier som fokuserar på undervisning i förskola. I samverkansprojektet, som har titeln ”Flerstämmig undervisning och sambedömning”, pågår prövande forskning och utveckling under 2016–2018. Med flerstämmig avses flera röster i många stämmor, vilket kan översättas till och inkludera olika aktörers perspektiv, skiftande vetenskapliga grunder och beprövade erfarenheter. I projektet kan involverade – barn, vårdnadshavare, förskollärare, personal, chefer och forskare med sina mångskiftande och flerspråkiga bakgrunder och erfarenheter – ses som kunskapsbärare, kunskapsbrukare och kunskapsutvecklare.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 92. Åsén, Gunnar
    et al.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö högskola, Faculty of Education and Society (LS), Department of Children, Youth and Society (BUS).
    Utvärdering i förskolan: en forskningsöversikt2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna forskningsöversikt ingår i Vetenskapsrådets rapportserie och har tagits fram i samarbete med Skolverket. Syftet är att redovisa olika sätt att tänka kring, och genomföra utvärdering i förskolan. Tyngdpunkten ligger på svenska förhållanden, men rapporten innehåller även en del internationella utblickar. Skolverket har finansierat framtagandet av rapporten. Skolverket ska stödja skolhuvudmän, rektorer och lärare i deras utbildningsverksamhet, och bidra till att förbättra deras förutsättningar att arbeta med utveckling av verksamheterna för ökad måluppfyllelse. De slutsatser och reflektioner som presenteras är författarnas egna. Översikten har tagits fram av Gunnar Åsén vid Stockholms universitet och Ann-Christine Vallberg Roth vid Malmö högskola. Granskningen av rapporten är genomförd genom peer review.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
12 51 - 92 of 92
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf