Tidiga insatser i förskola kan tolkas som specifikt relaterade till bedömning och dokumentation som stöd för barns utveckling och lärande och för verksamhetsutveckling. En utmaning, sedan införandet av den reviderade läroplanen i svensk förskola, är hur dokumentation av enskilda barns lärande och förändrade kunnande inom olika målområden relateras till utvärdering och kvalitetsutveckling av förskoleverksamheten i stort, och inte till att bedöma varje barn mot förutbestämda kunskapskrav, nivåer eller mål att uppnå. Denna policydrivna utmaning är föremål för professionellas intressen och frågan är hur forskningen möter behov av redskap för bedömning och dokumentation i svensk förskola. Syfte och frågeställningar Syftet med delstudie 2 är att kartlägga praktiknära forskning med fokus på bedömning och dokumentation i förskola. Ett specifikt syfte är att framställa forskningsresultaten i en didaktiskt orienterad sammanställning. Övergripande fråga Vad karakteriserar forskning med fokus på bedömning och dokumentation i förskolan mellan 2006-2014? Delfrågor • Vilket innehåll studeras? Vilka teoretiska ingångar framträder i forskning om bedömning och dokumentation i förskola? • Vilka former av dokumentation och bedömning framträder? Vilka metoder används i studier av bedömning och dokumentation i förskola? • Vilka nivåer, aktörer och funktioner framträder i studier av bedömning och dokumentation i förskola? • Vilka tendenser kan identifieras? Vad säger forskning om bedömningskompetens i förskola? Hur möter forskningen behov av redskap för bedömning och dokumentation i svensk förskola? I delstudie 2 berörs avslutningsvis även frågan om hur en samverkansmodell och plattform kan vidareutvecklas som kan bidra till att skapa gemensamma mötesplatser för utbyte mellan forskning och beprövad erfarenhet gällande bedömning, dokumentation och kvalitetsarbete. Design, metod och sökresultat Designen i delstudie 2 kan betecknas som en konfigurativ kartläggning med aggregerade inslag. I denna är sökarbetet av forskning grundligt och systematiskt men gör inte anspråk på att vara heltäckande. Inkluderade studier baseras snarare på underlag som text än på mätdata/registerdata (statistisk/kvantitativ bearbetning). Bidragens unikhet och framväxande begrepp är framträdande. Med ”praktiknära” avses studier som är handlingsrelevanta för lärare och verksamma i förskola. Studier för, av och med lärare fokuseras men det ingår också studier om lärares bedömning och dokumentation. Kartläggningens resultat presenteras i tre former: sökresultat, analysresultat och resultat i form av en plattform och samverkansmodell (BeDoK). Sökmetod redovisas i olika steg och de slutliga sökresultatet inkluderar 153 studier, med en majoritet av vetenskapliga artiklar och drygt 25 övriga studier, inkluderat avhandlingar, rapporter/forskningsöversikter. Den skandinaviska databasen på förskoleområdet; Nordic Base of Early Childhood Education and Care (NB-ECEC) fokuseras mellan 2006-2012. Inventeringen i den skandinaviska databasen kompletteras med nationella och internationella studier i andra databaser, tidskrifter och forskningsöversikter. Referee-granskade artiklar och doktorsavhandlingar inkluderas som vetenskapliga studier. Även om majoriteten av studierna är baserade i Skandinavien-Norden (ca 80) och Europa (10 utom Norden), samt Australien, Nya Zeeland och USA (ca 50), ingår även exempel på studier med bas i samtliga världsdelar, inkluderat Afrika (syd), Asien, och Sydamerika (Chile). Analysresultat Analysresultatet redovisas efter en didaktiskt orienterad design. Med didaktik avses en kritisk och integrativ didaktik som strävar efter att ge stöd för kritiskt tänkande genom alternativa redskap och frågor enligt följande: Nivå (var?) och aktör (vem/vilka?) Analysresultatet visar att studierna kan placeras mellan mikro-makronivå. Olika aktörer, som exempelvis OECD, stat, huvudmän, förskollärare, barn, föräldrar, chefer och konsulter, både använder och producerar bedömning och dokumentation. Bedömning i dokumentation kan i sammanhanget belysas som gränsobjekt på och mellan mikronivå (som individ- och gruppnivå), institutionell nivå (mellan institutioner som förskola, hem, skola och BVC), kommunal nivå (mellan huvudmän, chefer och ”nyckelaktörer”) och makro-nivå (stat, vetenskap, marknad och civil sfär). Gränsobjekt avser registrerade objekt (dokumentation) som utgör en länk i och mellan praktiker på olika nivåer. Innehåll och teoretiska ingångar (vad?) När det gäller innehåll kan de kartlagda studierna exempelvis fokusera språk-kommunikation, matematik, naturvetenskap, teknik, musik, bild, social kompetens, lek, normer, delaktighet och demokrati. Språk-kommunikation är ett relativt vanligt innehåll i studierna kopplat till bedömning och dokumentation. Teoretiska ingångar i studierna har stor vidd och kan vara inriktade på psykologiska, utvecklingsekologiska, sociokulturella, läroplans- och utvärderingsteoretiska, kommunikationsteoretiska, diskursteoretiska, ekonomiska, nyinstitutionella, postkonstruktionistiska och neurovetenskapliga perspektiv och närmanden. Sociokulturella och mer övergripande socialkonstruktionistiska riktmärken är framträdande. Metod och form (hur?) I studierna framträder både kvantitativ och/eller kvalitativ bearbetning av data, med betoning på kvalitativ bearbetning: inkluderat etnografiska studier, dokumentstudier, kartläggningar, fallstudier, ”views study”, diskursanalytiska studier, longitudinella studier och tvärsnittsstudier. Exempel på dokumentationsformer och registreringstekniker som framträder i studierna är foto, skrift, ljudregistrering, videofilm, digitala dokument och bloggar, observation, kartläggning, test, pedagogisk dokumentation, portfolio och ”learning stories”, checklistor, intervjuer/samtal, IUP (Individuella Utvecklings¬Planer), veckobrev, enkäter (som mäter kundnöjdhet) och BVC-dokument (BarnaVårdsCentral-dokument vid hälsokontroll). Vidare exempel är standardiserade skattningsverktyg och dokumentationsredskap som TRAS (Tidig Registrering Av Språk¬utveckling), StegVis (program för 4-6-åringar inriktat på social och emotionell utveckling), START (Livskunskap för 1-3-åringar), ECERS (Early Childhood Enviroment Rating Scale), CLASS (Classroom Assessment Scoring System), ITERS (Infant/toddler Environment Rating Scale) och BRUK (Bedömning, Reflektion, Utveckling, Kvalitet: läroplansstyrt självskattningsmaterial i Sverige). Sammantaget kan dessa dokumentationsformer ses som någon form av ”pedagogisk-didaktisk dokumentation” (educational documentation). Olika bedömningsformer framträder med skiftande teoretisk bas, såsom utvecklingspsykologiskt baserade bedömningar, personbedömningar, kunskapsbedömningar och ibland graderade bedömningar av kunnighet, självbedömningar, narrativa och verksamhetsinriktade bedömningar samt graderade och standardiserade verksamhetsbedömningar (kriterierelaterade bedömningar). Bedömningsformer som är invävda i dokumentation på olika nivåer kan sammantaget vara både interna och externa, ha summativa och formativa drag och röra sig mellan linjära och icke-linjära riktningar. Funktion (varför?) I majoriteten av studier i NB-ECEC framträder företrädesvis närmanden där bedömning och dokumentation ses som resurs och stöd i förskolors kvalitetsarbete, men studier kan också vara inriktade på bedömning och dokumentation som studieobjekt (”topic”) i kritiska perspektiv. Sammantaget kan förskollärarna främst tolkas se dokumentation som ett redskap för professionalisering och stöd för att genomföra sitt uppdrag (i enlighet med skollag, läroplan och riktlinjer) – ett redskap för att fånga och stödja barns perspektiv och lärande, samt involvera och informera föräldrar. Förskollärarna kan också uttrycka tveksamheter i förhållande till att dokumentationsarbetet tar mycket tid och att de inte haft tillräckligt med reflektionstid för att analysera dokumentationen. Tendenser, bedömningskompetens och hur forskningen möter behov i svensk förskola Generellt framgår att studier om dokumentation i förskola, speciellt pedagogisk dokumentation, har blivit mer omfattande under senare år. Forskning om bedömning är mer blygsam, men ett ökat intresse kan noteras för processinriktad bedömning och bedömning av barns kunnande på individnivå. Bedömningsformer karakteriseras av att vara mer inriktade mot verksamhet i nordiska studier, medan de kan vara mer inriktade mot bedömning av läranderesultat (learning outcomes) på individnivå samt på externa standardiserade bedömningsformer i utomnordisk och internationell forskning. Samtidigt kan en tendens till samexistens av dessa inriktningar spåras i senare nordiska förskolestudier. Några studier belyser Transformativ bedömning, ett begrepp och redskap för kritisk-didaktisk reflektion som kan möta praktik- och professionsnära utmaningar och samtidigt fånga förskolans komplexa bedömnings- och dokumentationspraktiker i de- och recentraliserade målstyrningssystem. Transformativ bedömning rör sig mellan externa-interna och linjära-icke-linjära bedömningar i komplexa nätverk mellan olika nivåer, funktioner och filosofiska riktningar. När det gäller likvärdighetsfrågor och arbetet med att stödja varje barns utveckling och lärande, indikerar det sammanvävda analysresultatet behov av flerstämmig bedömningskompetens. Sammantaget finns ett underskott av studier som belyser bedömning och bedömningskompetens i förskola.

Artikeln baseras i ett projekt som syftade till att vidareutveckla kunskap om likheter och skillnader i nordiska bindande och vägledande riktlinjer för innehåll och kvalitet i förskola år 2013. I den komparativa analysen framträdde både variation och likriktning gällande innehållskonstruktioner och kvalitet. Kvalitet kunde främst tolkas vara inriktat på verksamhet, men också på individnivå. Vidare var kvalitet genomgående relaterat till lärande (livslångt lärande) och var mer linjärt och målrationellt än icke-linjärt. Ansvar för utvärdering, bedömning och registrering fokuserades i riktlinjerna. Även om variation kunde utläsas var det sammantaget mer spår av Edu än Care – mer inriktning på lärande, livslångt lärande, än på omsorg, lek och välbefinnande.

Som förskollärare och professor i pedagogik med inriktning mot yngre barn har min vandring i det vetenskapliga landskapet rört sig från läroplanshistoria till nutida frågor om dokumentation och bedömning. Mitt forskningsintresse har kretsat kring frågor som jag upplever som betydelsefulla för barn, föräldrar och förskollärare. Ambitionen med forskningen har varit att bidra med alternativa redskap för kritiskt tänkande som kan medverka till förskollärares bruk av sitt professionella handlingsutrymme. I kapitlet presenteras bärande begrepp och huvudsakliga resultat i forskningen. Jag inleder med läroplanshistoriska studier under rubriken Mellan Gud och Google. Därefter beskrivs några huvudsakliga resultat från en Nordisk komparativ analys av riktlinjer för förskola och kapitlet utmynnar i ett avsnitt om Systematisk dokumentation och bedömning.

Uppslaget om Pedagogisk-didaktisk dokumentation och evaluering i dagtilbud är baserad i en kartläggning om bedömning och dokumentation i förskola utförd för Vetenskapsrådet och Skolforskningsinstitutet i Sverige (Vallberg Roth, 2015). Uppslaget fokuserar evaluering (bedöm¬ning/ut¬värdering) och dokumentation som aspekter av förskollärares professionella yrkes¬utövning. Begreppet bedömning(evaluering) – så som det används i detta uppslag – handlar om att lärare använder sitt professionella omdöme för att tolka och värdera verksamheten eller barns lärande, kunnande och processer i relation till den aktuella kontexten. På motsvarande sätt fokuseras och avgränsas studier rörande dokumentation snarare till ”didaktisk och pedagogisk dokumentation” (educational documentation), än dokumentation av mer administrativ eller ekonomisk art. I Sverige ska all utbildning, enligt Skollagen (SFS 2010:800), vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Beprövad erfarenhet kan vara ”något mer än erfarenhet också om den är lång. Den är prövad. För detta fordras att den ska vara dokumenterad, i alla fall på något sätt kommunicerad så att den kan delas med andra. Den ska också i ett kollegialt sammanhang vara granskad utifrån kriterier som är relevanta utifrån erfarenhetens verksamhetensinne¬håll. Den bör också vara prövad utifrån etiska principer: all erfarenhet är inte av godartat och därmed av efterföljans¬värt slag”(RFR 10, 2012/2013, ss. 19-20). Pedagogisk-didaktisk dokumentation kan utformas och användas som stöd i likvärdigt kvalitetsarbete som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och användas av aktörer på olika nivåer (se nedan) som politiker/förvaltning, pedagoger/lärare, föräldrar och barn.

The objective of this expert report is to provide deeper insights into the development and implementation of systematic work on quality — specifically, documentation and assessment practices — in relation to Swedish preschools. This takes the form of a critical reflection on the experiences and challenges surrounding the implementation of the revised Preschool Curriculum (Lpfö 98: Revised 2010) and the Education Act (SFS 2010:800), including the documentation and assessment practices involved. The report points out strengths, dilemmas and possible weaknesses, and addresses the following key questions: • Which practices for ensuring, developing, and monitoring quality in preschool are enacted at the national, municipal, and preschool unit level? How are responsibilities shared between the national and local levels? • How are quality assurance and documentation practices related to the revised Preschool Curriculum? What important changes to quality assurance practices have taken place in relation to the revised Preschool Curriculum? • At which level do quality assurance and documentation practices take place — including systematic, regular, and methodologically-controlled observations, assessments, and evaluations as well as less frequent assessment of individual goals? Is there a monitoring system (i.e. a systematic, regular, and methodologically-controlled observation of preschools) in place at the national level? • What forms of assessment and documentation tools are enacted at the national, municipal, and preschool level? • From the perspective of preschool professionals, how have documentation practices affected the preschool setting? In the Swedish decentralized goal system, quality assurance and documentation practices take place at the national, municipal, and preschool levels, and there is also a monitoring system in place at the national level. At all levels, the quality assurance and documentation practices are related to the revised Preschool Curriculum. In terms of regulations, the main tasks and responsibilities are shared among the national, municipal, and preschool levels as follows. At the national level, the Swedish parliament and government set targets and determine frameworks including extensive documentation, follow-up, evaluation, and development of quality. The role of the Schools Inspectorate is to monitor and scrutinize the principal organizers and preschools/schools on the basis of legal requirements. According to the legislation, the Schools Inspectorate should also monitor whether the municipalities are fulfilling their responsibility to scrutinize the independent preschools which the state has no jurisdiction to inspect. The National Agency of Education has the specific responsibility to support and publish guidelines, and the Schools Inspectorate has the responsibility to exercise external inspections. At the municipal level, the principal organizer of the school system (the municipality or the operator of an independent preschool) is responsible for the organization, management, and operation of the activities. This organizer must allocate resources, monitor and evaluate the results, and correct possible deficiencies. The principal organizer has the ultimate responsibility for the quality work in education, deciding on the goals, scope, and monitoring and taking responsibility for equal quality between preschools in the municipality. The municipality (as principal organizer) also scrutinizes independent preschools, both to ensure that their principal organizers are eligible to start and run these schools, and to monitor their ongoing quality work. At the preschool level, the teachers and the head of the preschool are responsible for the educational and organizational planning and implementation, follow-up, evaluation, and development of teaching and activities. Children and parents should also be involved and participate in quality work. Practices for ensuring, developing and monitoring quality in preschools include the aspects of structure, process, and outcome. Although these aspects may be present at all levels, documentation and assessment tend to be more directed toward structural and outcome aspects at the national level (compared to the other levels), and more oriented toward organizational aspects at the municipal level and toward process, child, and preschool activities at the preschool level. At the preschool level, quality work is multi-documented, and there are indications of a lack of appropriate time for reflection and analysis. On the national and municipal levels, learning is in focus, with goals such as ‘an increased focus on learning in preschool’. In relation to the revised Preschool Curriculum, content areas such as mathematics, science, technology, language, and communication are emphasized. However, the preschool level still differs in that it places more focus on preschool in itself rather than preschool as an early intervention for success in school. Overall, at all levels, learning is more in focus than other aspects such as play and care; this is interesting in light of the fact that one of the questions with the highest percentage of positive responses in an attitude survey for parents at the municipal level was “My child gets the opportunity to play with other children” (94%). At the national and municipal levels, documentation tools and assessment forms are more standardized and harmonized. At the preschool level, the quality work is multi-documented, and a variety of assessment forms are interwoven in the preschool documentation. The documentation tools provide a sample of assessment forms with different theoretical basis, including developmental-psychological assessments, knowledge assessments, personal assessments, self-assessments, narrative assessments, and centre-performance-focused assessments. Summative and formative assessments are concepts developed in accordance with goals to achieve, knowledge requirements, and learning outcomes with the focus on both the individual and the classroom level. These concepts are not consistent with the goal of the Swedish preschool system, which focuses on preschool activity and does not specify objects of achievement and learning outcomes at the individual level. Furthermore, summative and formative assessments operate at a local classroom level and between human actors, not in communities of practice outside school at different levels (micro-macro). The concept of transformative assessment can articulate and conceptually capture the transforming interaction between different forms of assessment enacted in the complex documentation practices in relation to the Swedish preschool. Different ways of recording — whether written or in the form of photos, videos, or symbols — shape and reshape different versions of reality as an expression of power. All assessments intertwined in documentation are formed from certain positions, interests, and perspectives, and they influence how reality is constructed and enacted. Transformative assessment may interact between different theoretical positions and assemblies, including influences from psychological, socio-cultural, market-economy (goal-result-quality), neuroscience, and post-human approaches. Transformative assessment may also be seen as reshaping and interplaying assessment in motion between different actors, forms, contents, and functions. The assessment moves between external and internal assessments and between different levels (micro-macro) in complex networks. Furthermore, trans¬formative assessment can be regarded as an interplay between linear (goal-directed) and non-linear (rhizomatic) assessment (Vallberg-Roth, 2012). The non-linear transformative assessment may be understood as described by Osberg and Biesta (2010): We should not try to judge what emerges before it has taken place or specify what should arrive before it arrives. We should let it arrive first, and then engage in judgement so as not to foreclose the possibilities of anything worthwhile to emerge that could not have been foreseen. (p 603) This expert report critically reflects on experiences and challenges regarding the imple¬mentation of the new Preschool Curriculum and the Education Act as well as the documentation practices involved, pointing out strengths, dilemmas, and possible weaknesses of the Swedish systematic work on quality. To a certain extent, documentation at preschool is seen as having a positive, democratic, and emancipatory potential. Professionals view documentation as a tool to visualize child perspectives and learning, to inform and involve parents, and to qualify the profession. Further, the linear, goal-rational work at different levels may be interpreted as supporting the quality work for increased equivalence between preschools. However, regarding the nonlinear ideas included in the non-binding material about follow-up, evaluation, and development (National Agency for Education, 2012), the dominance of the linear quality work may also be interpreted as a weakness. When children are assessed and mapped in relation to a predetermined and age-normed development, the gaze is directed on children as contextless individuals and on their deficiencies in relation to normal development and to predefined learning goals. Increased use of standardized mapping and monitoring may lead to a narrower view of what normal development and lifelong learning actually are. Sensitive information about children is recorded in the name of doing good and focusing on the children's best interests. Another weakness is shown in the notion that accountability seems to be stressed over human responsibility. When preschool children are asked what makes a teacher kind, their judgements are related to interactive and supportive presence and duty of care. Children do not ask for documentation. One can thus ask whether the quality work responds poorly to children’s expectations when it comes to adults’ interactive and supportive presence. Another question is whether the children get any support in developing a curious and critical questioning approach to systematic documentation. One dilemma to be solved in the Swedish policy system is how the documentation of each child's learning and changing skills is used to evaluate the quality of preschool activities in general, rather than to assess each child against predetermined knowledge requirements, levels or goals, as “[t]he child should not be compared to anyone other than herself/himself and not based on established norms” (Prop. 2009/10: 165, p 353). The transformative assessment is a concept that may be used in relation to this dilemma. To summarize, while documentation tools and assessment forms can empower, support, and strengthen, they can also weaken, mislead, and restrict actors in the quality work, including children, parents, and professionals.

The chapters of this book study documentation and assessment from three perspectives: considering them as issues of curricula and pedagogy and as tasks of an educator; studying them as negotiations on and about the child; and examining them as actions on and of parents. The book is divided into different sections according to these perspectives. The first section ‘A view on curricula, didaktik and teachers’ includes three chapters. Chapter 2, ‘Assessment and documentation in the ECE curriculum - focus on the Nordic tradition’ discusses the basis of documentation and assessment in early education, the curriculum. Since it focuses on the Nordic curricula, it also illuminates the broader frame that the examinations of the following chapters are embedded in. The Nordic tradition of curriculum design emphasizes children’s performance and defines goals to strive for without specifying the objects of achievement. The other tradition to curricula design presented in the chapter, the Anglo-Saxon tradition, is characterized by the focus on the individual and by detailed formulations of goals to achieve for different age categories. The chapter discusses the contradictory tendencies of de- and re-centralization in the Nordic curricula, evident for example in the regulations and directions concerning documentation and assessment. It also argues that we can recognize a movement towards the Anglo-Saxon tradition of curriculum design in the Nordic countries. Chapter 3 ‘Different Forms of Documentation and Assessment in ECE’ familiarizes the reader with the documentation practices of Nordic early education at the grass root level. Drawing on a case study of three Swedish preschools, it illuminates the types of documentation tools that are applied in ECE. It proposes that the documentation practices can best be characterized by the term multi-documentation. The examination of the multi-documentation shows how the documentation tools comprise different forms of assessment, ranging from developmental-psychological, narrative and activity oriented assessments to self- and personality assessments. Finally, the chapter raises questions about in what sense the documentation and assessment practices are about empowering, supporting, and strengthening children, parents and professionals and in what sense they can weaken, mislead, and constrain the different actors. The fourth chapter, which ends the first part of the book, ‘Teachers in intensified assessment and documentation practices - a didaktik approach’ builds on the previous chapter and considers documentation and assessment practices and teachers’ role in them from the view of the reflective, Continental approach of didaktik. It approaches documents as co-actors in educational processes on focuses on the following questions regarding it: why (the function), who (subjects/actors), what (the content) and how (the form). The chapter introduces the concept of transformative assessment as a boundary object between different forms and functions of assessment and between micro-, meso- and macro-level actors of assessment and documentation practices. The preschool teachers’ role can be described as trans-actors in the transformative multi-documentation and assessment. The second part of the book, ‘Auditing the child’ with its two chapters will move the focus to the social study of childhood and consider the notions of the child in documentation and assessment from two different starting points. Chapter 5, ‘Documentation and listening to the children’, begins its discussion from a common understanding of child documentation as a means to give children a ‘voice’. By drawing on empirical data from parent-teacher discussions considering children’s responses to specific questions, the chapter problematizes this notion. It argues that despite of its benevolent aims, listening to children through documentation is constrained by and deeply embedded in, institutional and generational practices and assumptions about professionalism in ECE. Consequently, the child’s view can be ‘lost in translation’. Chapter 6, ‘The normal child’, continues the discussion about the notions of the child by inviting the reader to consider how documentation and assessment practices produce normative ideas about the child and how these ideas are intertwined with the social order of the ECE institution. This order both controls and empowers the institutional actors in different ways. The chapter illustrates how the ‘ordinary’ or ‘normal’ child is produced in written documentation and in the intertwinement of text and talk. It also illuminates how the assessments and the normative function of documentation are predominantly implicit and actualized, especially, when the child shows ‘resistance’ of the system of ECE or otherwise departs from its expectations. The third part of the book positions ‘Parenthood on focus’ and consists of two chapters. Chapter 7, ‘The governance and pedagogicalization of parents’, highlights the demands on parents in the documentalized practices used to establish collaboration between home and ECE. It considers practices and tools that are used to involve parents in the assessment and documentation of their child and the family. Through them, the parents are expected to embrace the ideas and discourses of the ECE institution. Furthermore, the documentalized practices yield unspoken expectations about how the parents should support their child in lifelong learning and how they can meet the institutional norms of good parenting. Chapter 8, ‘Parenthood between offline and online – about assessment and documentation’ draws on a ‘netnographic’ research on what parents write about assessment and documentation of children on Internet sites. In the discussions parents are free from the institutional constraints that are evident, for example, in parent-teacher meetings. The chapter considers whose interests seem to be involved in the discussions and who is assessing whom. Moreover, it considers in what ways the discussions can be seen both as empowering and constraining parenthood. The final chapter, ‘Conclusion: Dilemmas of documentation’, ties together the key points of the preceding chapters by discussing the ‘junction’ of discourses and contradictory tendencies that are embedded in the assessment and documentation practices of Nordic ECE, regarding children, parents, and professionals. The chapter illuminates the different fields of the contradictory discourses by a multi-dimensional model of the steering of assessment and documentation and proposes the concept of ‘documentalized childhood’ as capturing the function of the steering in the transnational context of contemporary ECE.  

Professionals need to identify and justify their judgements and choices of documentation tools and critically reflect on the knowledge base of assessments. In this context, the paper provide a basis for critical reflection about assessment in the preschool documentation. Professional judgement can be said to be scientifically based, related to the proven experience and linked to regulation and policy documents, including Education Act and curricula. All together assessment is seen to be woven into the documentation and on the one hand it can support and reinforce, on the other hand it can weaken and mislead the various stakeholders, including teachers, parents and children. In conclusion, the article highlights the assessment in preschool documentation as phenomena, concept and control. The aim is to describe and analyse assessment in preschool documentation from a ‘didaktik’ perspective (see didaktik below). A specific aim is to analyse how different forms of assessment can be interpreted to be theoretically based and related to the regulation of preschool in Sweden. In this paper ‘didaktik’ means a critical integrative didaktik that strives to provide support for critical reflection through alternative tools and concepts. The formulated questions are: What forms of assessment can appear in preschool documentation and how can different forms of assessment be interpreted to be theoretically based and related to the regulation of preschool in Sweden? What assessment concept can be traced and formulated as alternative in relation to preschool in Sweden? Didaktik refers to a Continental (European) approach that emphasises the reflective processes of ‘Bildung’.. Bildung-processes may be about preparing individuals for an open future. Assessment has often been discussed from the perspective of didactics, that is, from the Anglo-Saxon tradition that tends to focus on methods, instructions and learning outcomes. In this paper, a different view of assessment is employed; assessment and documentation in preschool is considered from the perspective of didaktik. The didaktik approach can be described as a critical, continental didaktik. The letter K in didaktik, instead of C in didactics, represents the continental approach. The analysed material represents examples taken from three preschools in southern Sweden. The material was generated from two municipalities in 2011 and consists of both documents and interviews of preschool teachers and preschool heads. Analysis and interpretation were performed in terms of an abductive analysis process. The result shows that each preschool can work with various documentation tools and assessment forms with shifting relationship to regulation that can be summarized in the alternative concept of ‘transformative assessment’. Summative and formative assessments are concepts developed in accordance with goals to achieve, knowledge requirements and learning outcomes with the focus on both the individual and the classroom level. These concepts are not developed with a focus on preschool activity, a policy design with goals to strive for, hence without specified objects of achievement and learning outcomes at an individual level. Preschoolers should not be assessed based on established standards nor should they be compared to anyone but themselves. Hence, the concepts summative and formative are not fully viable in the preschool setting. Transformative assessment is a concept focusing on reshaping and interplaying assessments that are intertwined in the registration and complex documentation practices in preschools. Varying ways to record, whether it is written or in the form of photos, videos or symbols, shape and reshape different versions of reality as an expression of power. All assessments intertwined in documentation are formed from certain positions, interests and perspectives, and they influence how reality is constructed and enacted. Transformative assessment may interact between different theoretical positions and assemblies, including influences from psychological, variation theory, socio-cultural, market-economy (goal-result-quality), neuroscience and post-human approaches. Transformative assessment may be seen as reshaping and interplaying assessment in motion between different actors, forms, contents, and functions. The assessment moves between different levels (micro-macro) in complex networks. Hence, the concept of transformative assessment can articulate and conceptually capture the transforming interaction between different forms of documentation and assessment; between assessments with different theoretical basis including developmental-psychological assessments, knowledge assessments, personal assessments, self-assessments, narrative assessments and centre-performance-focused assessments. The concept can also be examined in relation to how to transform assessment at the individual level (how children’s skills change in target areas) into goals and assessments for the preschool-activity and centre performance (what needs to change for the child to be challenged and to further develop in the direction of curriculum goals to be strived upon). The revised preschool curriculum states that documentation and analysis should include how the skills and abilities of the child continuously change in target areas in relation to the conditions for development and learning that the preschool provides. Further, transformative assessment is enacted in socio-material co-actions in between linear (goal-directed actions) and non-linear and affirmative actions. The non-linear transformative assessment may refer to Osberg and Biesta (2010): “We should not try to judge what emerges before it has taken place or specify what should arrive before it arrives. We should let it arrive first, and then engage in judgement so as not to foreclose the possibilities of anything worthwhile to emerge that could not have been foreseen (p 603)”. So, transformative assessment may be seen as a movement between the linear that is retrospective (signs of learning oriented towards the past, the planned and goal-oriented learning and what is already known, or when the intention of the educational intervention is pre-defined), and the non-linear (oriented towards a future that cannot yet be foreseen, a complex and open-ended understanding of process). Transformative assessment “could then be understood to guide learning and creating by ‘expanding the space of the possible and creating the conditions for the emergence of the as-yet unimagined’ (cf. Osberg & Biesta, 2010, p 603). Finally, the concept of transformative assessment does not relate to a prescriptive concept (a prescribed ideal), but rather a descriptive and reflexive concept, which is an alternative concept that can offer support for thinking critically in a complex documentation and assessment approach. The concept needs to be further studied.

The article is based on a project intended to further develop understanding of similarities and differences in Nordic binding guidelines and non-binding guidance for content and quality in early childhood education. The study is of a descriptive and comparative nature and the process is based on a research tradition connected to curriculum studies. Both variation and standardisation emerge in the comparative analysis with regard to content construction. Quality is expressed and may be interpreted as operationalised as both structure and process. In relation to the study results, quality may be interpreted as primarily oriented towards institutions, activities and secondarily towards individuals. Quality is consistently related to learning (lifelong learning) and is more linear and oriented towards goal-rationality than non-linear.

Tidiga insatser i och genom förskola är av största vikt för barns utveckling, lärande och välbefinnande, framförallt för barn från socialt utsatta områden, förutsatt att kvaliteten på verksamheten är hög. I projektet belyses inledningsvis vilka frågeställningar som har varit framträdande i senare års forskning om förskola i norden. I fyra delprojekt kartlägger vi både nationell och internationell forskning om utvalda aspekter på kvalitetsarbete i förskola och gör en bedömning av dess relevans. Vi ställer frågor som: • Föräldrasamverkan som väg till ökad måluppfyllelse? • Vad kännetecknar bedömning och bedömningskompetens i förskola? • Vilken betydelse har inkluderande specialpedagogik i förskola som tidig intervention? • Pedagogiska relationers betydelse för barns lärande och utveckling? Vi inventerar, kartlägger och analyserar avhandlingar och artiklar publicerade i vetenskapliga peer-review tidskrifter med fokus på delområdenas frågor i skandinaviska/internationella databaser på förskoleområdet mellan åren 2006-2014. Projektet utvecklas i dialog mellan högskola, kommun och professionsföreträdare i avsikt att utforma en plattform/modell för att stärka och etablera praktiknära forskning. Preliminära resultat De vanligaste temana i NB-ECEC är inlärningsprocess, Interaktion, Lek, Policy och Social kompetens. Metodiskt tycks kvalitativt inriktade studier dominera men med ökning av andelen kvantitativa och mycket få longitudinella studier. Forskningen visar betydelsen av föräldrasamverkan och speciellt för barn i svårigheter. Studier om dokumentation i förskola är mer omfattande under senare år och bedömning karakteriseras av att vara mer inriktad mot verksamhet i nationella och nordiska studier medan de kan vara mer inriktade mot bedömning av läranderesultat (learning outcomes) på individnivå i internationell forskning. Studier om specialpedagogiska frågor i nordiska förskolor fokuserar i flera fall barns rätt till en inkluderande förskolemiljö. Interaktionen mellan förskolebarn och personal har visat sig vara en av de enskilt mest betydelsefulla faktorerna för barns lärande i förskolan.

Ett begrepp som har blivit allt viktigare i det senmoderna samhället är kvalitetssäkring, tanken att i princip allt som pågår inom diverse myndigheter, institutioner och organisationer kan övervakas och kalibreras för att uppnå bästa möjliga resultat. En konkretisering av denna ambition är viljan att dokumentera och bedöma vad som pågår i olika verksamheter. Ann- Christine Vallberg Roth undersöker i sitt kapitel ”Styrning genom dokumentation och bedömning” vilka konsekvenser detta slags styrning har för förskolan och dess verksamhet. Vallberg Roth visar hur barns verksamhet och handlingar i förskolan har kommit att betraktas i termer av ”resultat” som registreras, processas och utvärderas på olika sätt. Detta kan beskrivas som en form av dokumentalitet som är inskriven i en specifik sanningspolitik på skolans och barnomsorgens område. Upprättandet av en ”portfolie” för varje barn är ett exempel på detta. Barnets utveckling och kunskapsbildning blir genom dokumentalitetens praktiker insatta i ett övervakningssystem som sedan ligger till grund för både barns eget identitetsskapande och diverse pedagogiska åtgärder.

I kapitel nio, Föräldraskap mellan offline och online, undersöker Ann-Christine Vallberg Roth vilka tankeflöden och dimensioner av föräldraskap som kan utläsas från föräldrasajter på internet. Fokus ligger på vad föräldrar tar upp när de kan skriva fritt online om dokumentations- och bedömningspraktiker i förskola och skola, och hur de ser på dessa praktiker. I resultatet framträder spår av fyra styrande dimensioner vad gäller föräldraskap: statligt reglerat föräldraskap, vetenskapligt grundat föräldraskap, marknadsorienterat föräldraskap samt civilt erfarenhetsbaserat föräldraskap. Dimensionerna kan uppfattas vara såväl samstämmiga och sammanvävda som motstridiga. I någon mening kan ett demokratiserat föräldraskap tolkas genomsyra hela materialet, då föräldrar genom internetmiljöer ges möjlighet att framföra sin röst, få information och synliggöra makt¬förhållanden. Uttryckta tankar online åskådliggör hur föräldrar tycks söka stöd, utveckla strategier, anpassa sig och/eller yttra uppskattning för eller motstånd mot dokumentations- och bedömningspraktiker. Exempel på motstridighet i förhållande till dimensionerna är det statligt reglerade föräldraskapet med å ena sidan förtydligat inflytande för föräldrar och barn genom ny skollag, å andra sidan omöjlighet att säga nej tack till systematisk dokumentation av barns utveckling och lärande. Ett annat exempel rör föräldrars efterfrågan av bedömning av barn som utgår från standardiserade mallar med vetenskapligt baserade kunskapssteg för barn i olika åldrar. Osäkerhet, vilsenhet och en ambition att vara perfekt och få evidens för att göra rätt och vara lyckad, kan utgöra en drivkraft för föräldrar i förhållande till en vetenskapligt grundad dimension. Dokumentation kan i sammanhanget ses som evidens, det vill säga som systematiskt doku¬menterade bevis på vetenskaplig grund. Vallberg Roth aktualiseras bland annat frågor om evidensbaserad praktik bidrar till att bemyndiga och öka tilltron eller omyndiggöra och försvaga tilltron till föräldra¬skapet.

The report is based on a project intended to further develop understanding of similarities and differences in Nordic binding guidelines and non-binding guidance for content and quality in early childhood education. The study is of a descriptive and comparative nature and the process is based on a research tradition connected to curriculum studies. Both variation and standardisation emerge in the comparative analysis with regard to content construction. Quality is expressed and may be interpreted as operationalised as both structure and process. In relation to the study results, quality may be interpreted as primarily oriented towards institutions, activities and secondarily towards individuals. Quality is consistently related to learning (lifelong learning) and is more linear and oriented towards goal-rationality than non-linear.

The aim is to describe and discuss documentation and assessment practices in Swedish preschools from a didaktik perspective. What different forms of documentation and assessment are found in the preschools? Preschools in both urban and rural municipalities are included in the selection. Document and textual analysis are used. A varied multi-documentation emerge. The multi-documentation at each preschool expose that preschool teachers seem to switch between different forms of documentation and assessment, including summative, formative and other assessments. The concept of transformative assessment may capture the different assessments interwoven in the multi-documentation. Transformative assessment is a concept focusing on reshaping and interplaying assessments that are intertwined in the registration and complex documentation at different levels and directions.

Contemporary childhood is characterized by intensified documentation and assessment from an early age. The aim of the presentation is to describe and discuss the documentation and assessment practice in Swedish preschools in a didactic perspective. The question is: What, how and why documentation and assessment are used in Swedish preschools? The selection includes preschools in both urban and rural municipalities. A reflexive textual and abductive analysis is used. A wide variety of documentation and assessment forms emerge in different preschools. Assessments are interwoven in the construction of the documents. Examples of documentation are Individual development plans, portfolio, pedagogical documentation, standardized documents like TRAS, StegVis and START. The documentation provides a sample of developmental-psychological assessments, knowledge assessments, personal assessments, self-assessments and centre-performance-focused assessments. Assessment and documentation can be interpreted as both summative and formative. Content and form vary and the functions of documentation and assessment emerges as focused on both qualification, socialisation and subjectification (subjektifiering). The concept of transformative assessment can articulate and define teachers' interactions among different types of documentation and assessment in a didactic perspective. The presentation highlights how the documentation and assessment of children varies depending on where the children grow up and attend preschool – a diversified normalisation emerges. The presentation end up in the possibility that the tentative concept Documentalized childhood can capture the phenomenon and be seen as a response to and driving force in the globalization of society and risk modernity.

Läraren är den viktigaste faktorn för barns och ungas lärande i förskola och skola. En erfaren och skicklig lärare kan utmana och lyfta sina elever - om de rätta förutsättningarna finns och läraren får möjlighet att utveckla sig i sin profession. Uppdrag lärare är en forskningsantologi som vill bidra till att vidga och fördjupa diskussionerna om läraryrket, dess innehåll och utveckling. Texterna belyser på olika sätt lärarrollen, dess förutsättningar och möjligheter. Boken vänder sig till blivande och yrkesverksamma lärare i förskola och skola och kan användas i både lärarutbildning och fortbildning.

The study seeks to describe and analyse parenthood in intensified documentation and assessment practice, with the focus on the home-school relation in Sweden. The research is based on fieldwork on the Internet. What currents of thought and dimensions of parenthood can be detected? What is considered in assessments and documentation of children? Who assesses whom? Whose interests can be interpreted as being involved in parenthood? The sample consists of material from two Internet sites, a total of about 120 pages. The unit of analysis in the study consists of online text-based communication initiated by parents in 2008–2009. Textual analysis was performed with an extended hermeneutic approach. The material from the Internet includes threads dealing with personal development interviews, individual development plans with written assessments, and standardized test and observation material. In the material there are examples of teachers assessing children, and examples of parents assessing teachers, other parents, and themselves. Four dimensions of parenthood emerge, which can be described as policy-related, evidence-related, market- and media-oriented, and experience-based. The dimensions that indicate which interests are involved can be interpreted as being either concordant and interwoven or contradictory. The study contributes to a greater understanding, qualifies the discourse, and offers alternative interpretations of what is at stake in an intensified documentation and assessment practice.

Denna forskningsöversikt ingår i Vetenskapsrådets rapportserie och har tagits fram i samarbete med Skolverket. Syftet är att redovisa olika sätt att tänka kring, och genomföra utvärdering i förskolan. Tyngdpunkten ligger på svenska förhållanden, men rapporten innehåller även en del internationella utblickar. Skolverket har finansierat framtagandet av rapporten. Skolverket ska stödja skolhuvudmän, rektorer och lärare i deras utbildningsverksamhet, och bidra till att förbättra deras förutsättningar att arbeta med utveckling av verksamheterna för ökad måluppfyllelse. De slutsatser och reflektioner som presenteras är författarnas egna. Översikten har tagits fram av Gunnar Åsén vid Stockholms universitet och Ann-Christine Vallberg Roth vid Malmö högskola. Granskningen av rapporten är genomförd genom peer review.

Boken ger en introduktion i de yngre barnens läroplanshistoria från mitten av 1800- till det första decenniet på 2000-talet. Det är dokument som styr mål och innehåll för barn i förskola som står i centrum. Med den reviderade upplagan rör sig innehållet kring läroplansdidaktiska frågor över tid där dokumentation och bedömning i förskola fokuseras i nutid. I boken används ett vidgat läroplansbegrepp som ger möjlighet för analys och speglingar av innehållet i olika typer av peda-gogiskt riktgivande texter. Dokumentation och bedömning av barn i nutidens förskola sammanflätas med tolkning av styrdokument för verksamhet i historiska motsvarigheter till förskolan, som småbarnsskola, barnträdgård och daghem. Läroplansteoretisk och didaktisk kompetens betraktas som ett uttryck för lärarprofessionalism. Alla lärare och ledare behöver ha kunskaper i läroplansteori och insikter i hur den pedagogiska verksamheten styrs via regler, normer och ideologier. Lärare behöver också få kunskap och reflexivt förhålla sig till didaktiska frågor relaterade till dokumentation och bedömning. Kunskapen behövs i förhållande till det professionella läraruppdraget. Förändringar i utbildningssystemet medför ett vidgat professionellt läraransvar som innefattar lokal måltolkning, dokumentation, utvärdering och utveckling av verksamheten. En läroplanshistorisk studie, med inriktning på förskolan och de yngre barnen, kan bidra med empiriskt underlag, kunskap och summerande begrepp, vilka kan hjälpa oss att få syn på, kritiskt reflektera och kvalificera samtal omkring läroplansdidaktiskt arbete, dokumentation och bedömning. Boken vänder sig till studerande och verksamma pedagoger i förskola, förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3. Den är också intressant för forskare, skolledare, beslutsfattare och andra med intresse för de yngre barnens läroplanshistoria. Boken ger underlag för att bättre förstå, navigera och välja riktning i läroplansdidaktiskt arbete på olika nivåer och i kommunikationen mellan olika skolformer i dagens sammanhållna utbildningssystem.

Studien syftar till att beskriva och prövande diskutera föräldraskap i en förtätad dokumentations- och bedömningspraktik, med fokus på relationen hem-skola i Sverige. Med förtätad avses en intensifiering där elektronisk dokumentation kopplas till icke-elektronisk dokumentation och bedömning i skola och förskola. Forskningen baseras på fältarbete online. Urvalet består av två internetmiljöer för föräldrar och familjeliv. I dessa miljöer har det varit möjligt för föräldrar att själva ta upp samtalstrådar om dokumentations- och bedömningspraktik. Studien koncentreras till samtalstrådar rörande IUP, utveck¬lings¬¬samtal och standardiserade observations¬material, totalt ca 120 sidor. Resultatdelen består av en prövande diskussion där fyra dimensioner av föräldraskap tonar fram i en flerdimensionell gränspraktik. I gränspraktiken framträder policyrelaterade, marknads¬orienterade, evidensrelaterade, och civilt erfarenhets¬-baserade dimensioner av föräldraskap.

Individual development plans, which are sometimes designed as ”agreements - contracts”, can be considered the most rigid type of regulation on the individual level in the history of preschool in Sweden. Today we speak about a deregulated school. This regulation seems to have changed its character, gradually drifting from school regulation to individual and self regulation. The study aims to map and discuss the variation of content and positions for children in the documentation from all preschools in a municipality in the south of Sweden. Documentation and individual development plans (IDP) are studied from preschools with different pedagogical profiles. Materials from Montessori - and Reggio Emilia inspired preschools are focused. A critical didactic perspective refers to a discussion and critical scrutiny of the structure of contents, assessment and position off children in different types of documentation. The perspective leads to questions like: How is content constructed, and what governs the choice of content in IDPs and documentation at the institutional and individual levels? How is content related to pedagogical profile? What identities and positions are formulated for children in relation to various contents and profiles? The empiric in the study was gathered 2008 and comprises text in the form of governing documents on different levels: as municipal guidelines, profile descriptions on the municipality's websites and IDP forms. Tentative results show a variation with both similar and diverse constructions of contents and positions related to pedagogical profiles.

Studien syftar till att beskriva och analysera lärares arbete i relation till barn och föräldrar i förtätad bedömnings- och dokumentationspraktik i Sverige. Med ”förtätad” avses en intensifierad dokumentation och bedömning i samverkande kommunikationsformer, genom såväl elektroniska som icke-elektroniska former. Dokumentations- och bedömnings¬praktiken kan å ena sidan bemyndiga och förstärka å andra sidan försvaga och begränsa barn, föräldrar och lärare. Frågan är vad som står på spel och vilka intressen och strömningar som spelar in. Vilka samstämmiga och motstridiga drag framträder i den förtätade dokumentations- och bedömningspraktiken? Studien kan bidra till att kvalificera samtalet och erbjuda alternativa tolkningar för vad som står på spel. Forskningen baseras dels på tidigare studier och empiri rörande läroplansarbete, dokumentation och bedömning, dels på nuvarande fältarbete såväl offline, med intervjuer och dokumentstudier, som online, genom netnografi. Analys och ansats kan beskrivas i termer av textanalys i en utvidgad hermeneutisk ansats – en abduktiv analysprocess. För att förstå vad som står på spel studeras den förtätade bedömnings- och dokumentationspraktiken som ett flerdimensionellt gränsobjekt. I studien prövas följande fyra dimensioner: Policybaserad dimension - en dimension med demokratiska anspråk som är statligt styrd; Marknadsstyrd dimension - en dimension orienterad åt marknad-media med ekonomiska och kommersiella intressen; Evidensrelaterad dimension - en dimension med kunskapsanspråk där vetenskapligt baserade dokumentations- och bedömningsmaterial är grundläggande; Civilt samhällsorienterad dimension - en dimension där ett intresse för och sökande efter erfarenhetsutbyte i nätverk kan utläsas. Civilsamhället kan definieras som den utanför statsapparaten förekommande sociala interaktion mellan medmänniskor. Här kan tvivel på experter/forskare och spår av motstånd och kritik mot styrsystem, dokumentation och bedömning uttryckas. Dimensionerna kan tolkas vara såväl samstämmiga och sammanvävda som motstridiga. I praktiken utmanas lärare, föräldrar och barn av att det både kan finnas motstridiga och samstämmiga drag mellan dimensionerna. Exempel på motstridighet rör policybaserad dimension med å ena sidan förtydligat inflytande för föräldrar och barn genom reviderad läroplan för förskolan, å andra sidan omöjlighet att säga nej tack till systematisk dokumentation av barns utveckling och lärande samt evidensbaserad bedömning. Det kan röra sig om vetenskapligt grundade bedömningsinstrument som i praktiken inte följer vetenskapligt etiska grundprinciper (informerat samtycke till dokumentation). Ett annat exempel är statlig styrning genom mål att sträva mot för verksamheten kontra å ena sidan marknadsstyrd dimension med mål att uppnå, resultatstyrning, å andra sidan kategorisering av barns utveckling utifrån fasta normer för olika åldrar genom evidensbaserad bedömning. Ett genomgripande samstämmigt drag kan sammanfattas i begreppet "förtätad tillbakablick". Detta är ett pågående forskningsprojekt vid Centrum för professionsstudier (CPS), Malmö högskola

I denna antologi presenteras ett axplock av pågående forskning vid enheten Barn-Unga-Samhälle (BUS) inom Lärarutbildningen vid Malmö högskola. Antologin belyser en utbildningshistorisk förskjutning från visionärt arbete och tilltro om en bättre framtid via uppfostran och utbildning, till en ökad oro för framtiden i en global konkurrens. Styrning och kontroll av barndom och utbildning, via exempelvis dokumentation, bedömning och utvärdering, blir allt mer framträdande, både nationellt och internationellt. Antologin vänder sig till alla som är intresserade av frågor om barndom och utbildning ur ett samhällsperspektiv.

Vad har en förändrad barndom för betydelse för yngre barns lärande och utbildning? Denna rapport försöker förstå och förklara denna betydelse med hjälp av forskare från forskningsfältet Barndom, lärande och ämnesdidaktik på Lärarutbildningen på Malmö högskola. I rapporten tas begreppen barndom, lärande och ämnesdidaktik upp som sammanflätade och ömsesidigt relaterade till varandra. I fem olika artiklar presenteras: Förskolans ledarskap i en nystartad förskola ; Hur dokumentation och bedömning i förskolor med olika pedagogiska inriktningar kan se ut ; En översikt över historiedidaktisk forskning med inriktning mot yngre barn ; Svenskämnesundervisningens innehåll i skolans tidigare år ; En kartläggning av forskning om de yngre barnen i det idrottsvetenskapliga intresseområdet

Studien syftar till att identifiera, beskriva och analysera dimensioner av lärarskap som framträder i en förtätad dokumentations- och bedömningspraktik. I vems intresse sker dokumentation och bedömning? Vad är det som står på spel? Vilka dimensioner av lärarskap framträder genom politikers, medias, lärares, rektorers och föräldrars röster? Med ”förtätad” avses en intensifierad dokumentation och bedömning i samverkande kommunikationsformer, genom såväl elektroniska som icke-elektroniska former. Praktiken kännetecknas av möten genom nya medier, systematisk dokumentation och individorienterad bedömning. Lärare, rektorer, barn och föräldrar är omgärdade av bloggar, sajter, utvärderingar, portfolio, individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen (IUP), test och standardiserade observationsmaterial – det vill säga en förändrad kommunikativ praktik. Dokumentations- och bedömningspraktiken kan å ena sidan bemyndiga och förstärka å andra sidan försvaga och begränsa. Vem bedömer och dokumenterar vem? Material som samlas in och analyseras i studien består av styrdokument på olika nivåer (internationell, nationell, högskole- och skolnivå), mediematerial (bloggar, sajter med lärares och föräldrars röster), bedömnings- och dokumentationsmaterial på skolnivå, samt intervjuer med lärare och rektorer. Lärares arbete är komplext och kan sägas vara inbäddat i en mångfald av dimensioner, ett multidimensionellt lärarskap. Initialt prövas fyra dimensioner av lärarskap i förtätad dokumentations- och bedömningspraktik: Policystyrd, evidensrelaterad, marknads- och medieorienterad samt erfarenhetsbaserad dimension av lärarskap.

I boken diskuteras vad bedömning är och hur man bedömer yngre barns och elevers kunskapsutveckling. Hur kan en individuell utvecklingsplan se ut? Hur förhåller vi oss till att barnen och eleverna själva ofta inte vill bli bedömda medan vi vuxna gärna ser en utökad bedömning? Olika former för bedömning har blivit en allt större del av vardagen för personal i förskolan och skolan. Den målstyrda organisationen ställer allt större krav på dokumentation, utvärdering och bedömning av barn och elevers kunskaper och förmågor. I boken diskuteras vad bedömning är och hur man bedömer yngre barns och elevers kunskapsutveckling. Hur kan en individuell utvecklingsplan se ut? Hur förhåller vi oss till att barnen själva ofta inte vill bli bedömda medan vi vuxna gärna ser en utökad bedömning? I den här kunskapsöversikten ges en samlad bild av den forskning som finns inom området bedömning och dokumentation av yngre barns kunskapsutveckling. Översikten riktar sig i första hand till personal verksam inom förskola och skola eller till dig som vill veta mer om forskning om bedömning av yngre barns och elevers lärande.

The overriding aim of this article is to make a contribution to the discussion about individual development plans (IDPs) in Sweden as an expression of a regulated childhood and institutional practice. Individual development plans are seen as a phenomenon linked to the emergence of an auditing society. In sum, children are studied as subjects in relation to content, form and assessment in the individual development plans. The IDP material was collected in October 2006 in three urban municipalities and one rural municipality in southern Sweden. The three urban municipalities comprised municipal areas that were ethnically relatively homogeneous and heterogeneous, respectively. The material consists of 82 randomly chosen plans for children in preschool and preschool classes. The method is based on textual analysis. An overall picture of a multicontextual regulation of childhood and institutional practice gradually emerges. The analysis can be summarized in distinctive principal tracks, or normalities, marked by equivalence with variation

Control through the assessment of children The article aims to weave together some of what we have seen in previous studies with a focus on assessments of children in individual development plans (IDPs) from preschool and preschool class. The study is partly aimed at placing the phenomenon of IDPs in a broader trend, and to describe and problematize the content, and assessments of the individual development plans. What” offer” of contents and possible identities and subject positions are formulated for the child in the individual development plans? What does it mean for children, parents and teachers that IUP is a public document? Theoretically, the article contributes to a cross-border meeting between the curriculum theory, critical didactics in the assessment area and childhood theory. The article begins with a descriptive section on methodology, key concepts and theoretical starting points. Then assessment and documentation of children is placed in a broader transnational trend. Following sections deals with various types of evaluation and assessment of children in different places. The article ends in a concluding comment.

Individual development plans – with a focus on childhood, learning and critical subject didactics The aim of this research project is to explore the growing phenomenon of Individual development plans in relation to childhood, learning and critical subject didactics. The changed circumstances and conditions for actors in school are influenced by increased diversity, decentralization and individualization. Individual development plans, which are sometimes designed as ”agreements - contracts”, can be considered the most rigid type of regulation on the individual level in the history of pre/school. Today we speak about a deregulated school. This regulation seems to have changed its character, gradually drifting over from school to individual, from school regulation to individual and self-regulation. Critical subject didactics refers to a discussion and critical scrutiny of the objects of learning and the acts of learning in the individual development plans for young children. An increasingly multicontextual childhood, the drift from ”subject to individual as the basic unit” in recent times results in a focus on identity and identity construction in relation to evaluations of subject and development by means of individually oriented documentation. Critical subject didactics makes it possible to focus on the intersection of societal hierarchies of power such as place, age, gender and ethnicity – intersectionality. The method is based on textual analysis of completed individual development plans in preschool, preschool classes and compulsory school in four municipalities in southern Sweden.

Individuella utvecklingsplaner för yngre barn i ett kritiskt ämnes¬didaktiskt perspektiv Ann-Christine Vallberg Roth & Annika Månsson, Lärarutbildningen, Malmö högskola, 2007 Abstrakt Studien syftar till att beskriva och problematisera mål och innehåll i individuella utvecklings¬planer (IUP) för förskole- och förskoleklassbarn i ett kritiskt ämnes¬didaktiskt perspektiv. Individuella utvecklingsplaner ses som ett fenomen i fram¬växten av granskningssamhället med trans¬nationell reglering. Centralt för analysen är didaktikens vad-fråga som rör innehåll (lärandets objekt). Med ämne avses konstruktionen av innehåll och då inte enbart snävt i bemärkelsen skolämne utan också ämnes¬överskridande tematiskt och vardagligt knutet till omsorgs– och fostransinnehåll och till barns möjliga frågor. Genom kritisk didaktik belyses relationerna mellan aktörerna (barn, vårdnadshavare och lärare) och deras med¬bestämmande och inflytande. Samman¬taget innebär ett kritiskt ämnes¬didaktiskt perspektiv att innehåll studeras i förhållande till maktdimensionerna plats, ålder kön och etnicitet – innehåll på en trans¬formerings¬arena i tid och rum mellan stat och individ. Insamlingen av IUP-materialet genomfördes i oktober 2006 i fyra kommuner i södra Sverige, tre stadskommuner och en landsbygdskommun. I de tre stadskommunerna ingick både etniskt relativt homogena och heterogena kommundelar. Materialet omfattade 82 slumpmässigt valda planer. Analysen kan summeras i tre utmärkande huvudspår eller normaliteter: • Skolämnesreglerade normalbarn – i relativt homogen stadskommundel • Socialt och enspråkigt reglerade multikulturella barn – i relativt heterogen stadskommundel • Primärt behovsreglerade monokulturella barn – i landsbygdskommun

The aim of this research programme is to explore the growing phenomenon of Individual development plans in relation to childhood, learning and critical subject didactics. The changed circumstances and conditions for actors in preschool are influenced by increased diversity, decentralization and individualization. Individual development plans, which are sometimes designed as ”agreeements - contracts”, can be considered the most rigid type of regulation on the individual level in the history of pre/school. Today we speak about a deregulated school. This regulation seems to have changed its character, gradually drifting over from school to individual, from school regulation to individual regulation and self-regulation. Critical subject didactics refers to a discussion and critical scrutiny of the objects of learning and the acts of learning in the individual development plans for young children. An increasingly multicontextual childhood, the drift from ”subject to individual as the basic unit” in recent times results in a focus on identity and identity construction in relation to evaluations of subject and development by means of individually oriented documentation. Critical subject didactics makes it possible to focus on the intersection of societal hierarchies of power such as gender, place, age and ethnicity – intersectionality. The method is based on textual analysis of completed individual development plans and an interview study with parents of children in preschool and preschool classes in four municipalities in southern Sweden.

Studien syftar till att beskriva och problematisera innehållet i individuella utvecklingsplaner (IUP) för skolår 3, 6 och 8 i ett didaktiskt perspektiv. Centralt för analysen är didaktikens vad- och hur-fråga som rör innehåll (lärandets objekt) och form (lärandets akt). Med konstruktion av innehåll avses inte enbart skolämne utan också ämnesöverskridande tematiskt innehåll som kan vara vardagligt knutet till omsorgs– och fostransinnehåll och till barns möjliga frågor. Genom kritisk didaktik belyses relationerna mellan aktörerna och deras medbestämmande och inflytande. Sammantaget studeras innehåll, form och bedömning i de individuella utvecklingsplanerna på en transformeringsarena mellan stat och individ. Insamlingen av IUP-materialet genomfördes i oktober 2006 i fyra kommuner i södra Sverige, tre stadskommuner och en landsbygdskommun. I de tre stadskommunerna ingick både etniskt relativt homogena och heterogena kommundelar. Materialet omfattade 100 slumpmässigt valda planer. Resultatet kan övergripande summeras i punktform enligt följande: -Hög grad av styrande mallar med varierande utformning i olika riktningar med något undantag läggs fokus på vad eleven skall utveckla snarare än hur lärandet skall gå till och vilka insatser som krävs. -Växlande dominans och balans mellan socioemotionella mål och kunskapsmål relaterat till olika kommuner och stadsdelar i majoriteten av dokument är ansvarsfördelning mellan elev-vårdnadshavare-skola koncentrerat till eleverna med hög grad av önskad självreglering och låg grad av inflytande för elever och vårdnadshavare. Växlande förekomst av betygsliknande respektive personliga omdömen i relation till skolår, lärare, kommun och stadsdel.

Power, Citizenship & Individual Development Plans Individual Development Plans (IDP) are plans made by teachers, parents and children to target specific parts of the development of an individual child. The plans should not be confused with grades, which children in the Swedish education system do not receive until the age of fifteen, in future possibly from the age of seven. Rather IDPs are aim oriented plans and strategies to stimulate the development of the child. IDPs are compulsory according to the Swedish Compulsory School Ordinance from 2006. The aim of the study is to describe and discuss how power relations between teachers, parents and children work within the processes of the formulation of IDPs. Also, how these plans could be understood against the background of the education for democratic citizenship of children. Before 2006 children did not receive any grades before the age of fifteen. Instead they had individual development talks which over the years have been framed in different ways. They could be called parental talks, ‘quarter of an hour talks’ or individual development talks, but the overall aim of these talks was to discuss the development of a child between teacher and parent or between teacher, parent and child. Usually these talks were in the form of information about the previous development of a child from the teacher to the parents and the child. With the introduction of Individual Development Plans the idea was to produce plans which did not only assess but also formulated aims for the future development of a child. It also involved ideals of a possible influence of the child and its parents in formulating these aims. Power relations became thereby in focus in a different way from before. Earlier there was a very specific view upon the ways in which the development of a child could be described, discussed and stimulated. That is, not by means of grades formulated in terms of figures or letters but rather by means of lengthy information through words and narratives. Despite the form of a talk, this was in practice often a one-way information from the teacher to the parents and their child. What happened with the introduction of IDPs was the strengthening of an ideal in which teachers would have less of a say and parents and notably children would gain more influence in these talks. Also and more importantly, the plans are more future and goal oriented than the previous form of talks. In practice this has not always worked out. This is where our research comes in.

This article introduces the curriculum history of early childhood education in Sweden. The study is based on curriculum theory and gender theory. A broad curricular concept is used. The selected period starts from around the 1850s until today. Examples of analysed key-texts except National curricula are: Handbooks, The Kindergarten (a journal; 1841­1947), Instructions (National Swedish Welfare Board, 1945­1990), Educational guidelines at the community and local level, 1993, and also integrated educational guidelines for pre-schools, day-centres and schools, selected in 1998­2000. The results can be summarised in four concepts and code periods, which includes a gender didactic pattern, as follows: - Curriculum of God, about 1850 to 1890: Patriarchal code - Curriculum of the good home, about 1890 to 1930/40: Sex-segregated common-code - Curriculum of the Welfare state, about the (1930/40) 1950s to the middle of the 1980s: Sex-neutral equality-code - Curriculum of the situated world-child, from the end of the 1980s to 2000: Pluralistic sex/gender-code

Ett tydligt problem har aktualiserats med samordningen av den svenska förskolan/förskoleklassen, fritidshemmet och skolan. Hur kan historien beträffande de yngre barnens läroplanshistoria tydliggöras och kommuniceras? Med yngre barn avses främst förskolebarn, men också fritids-hemsbarn och yngre skolbarn inkluderas, det vill säga barn mellan ett och nio år. Studien utgår från ett läroplansteoretiskt huvudperspektiv och ett vidgat läroplansbegrepp. Ett köns-didaktiskt perspektiv innefattas i teoriramen. Studieobjektet utgörs främst av läroplaner och pedagogiskt riktningsgivandegivande texter för förskola, fritidshem och skola, som hand-böcker, pedagogiska planer från mitten av 1800-talet till år 2000. Resultatet från analysen av materialet har utmynnat i läroplansmönster som kan summeras i fyra begrepp och perioder, vilka innesluter könsdidaktiska koder enligt följande: · "Guds läroplan" - Patriarkal kod · "Det goda hemmets och hembygdens läroplan" - Särartsbetonad samkod · "Folkhemmets socialpsykolo-giska läroplan" - Könsneutral likhetskod · "Det situerade världsbarnets läroplan" - Pluralistisk könskod