Publikationer från Malmö universitet
Endre søk
Begrens søket
45678910 301 - 350 of 662
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Jönsson, Millie
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Pergon, Alma
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskors upplevelser av att delegera till omsorgspersonal: En kvalitativ litteraturstudie2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Delegering av arbetsuppgifter till omsorgspersonal är inte unikt för svensk sjukvård utan förekommer både nationellt och internationellt. Den globala bristen på legitimerade sjuksköterskor medför ett ökat behov av personal som kan utföra rutinmässiga arbetsuppgifter under delegering. Sjuksköterskor behöver delegera arbetsuppgifter för att kunna leda, prioritera och planera patienternas omvårdnad. Delegeringen av arbetsuppgifter ingår även i sjuksköterskans yrkesroll, därmed betonas vikten av att sjuksköterskan erhåller kunskap om riktlinjer och lagar gällande delegeringen. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa sjuksköterskors upplevelser av att delegera arbetsuppgifter till omsorgspersonal inom olika vårdkontexter. Metod: Litteraturstudien bygger på tolv studier av kvalitativ ansats. Samtliga studier inhämtades från databaserna Cinahl och Pubmed. Utvalda studier har analyserats utifrån Popenoes m.fl. guide avseende artikelmatris och dataanalystabell. Valda studier har genomgått kvalitetsgranskning enligt SBU: kvalitetsgranskningsmall. Resultat: Resultatet utgör sex kategorier som besvarar litteraturstudiens syfte. Kategorierna består av Delegeringen var förenad med stort ansvar, Delegeringen upplevdes påtvingad, Delegeringen påverkade arbetsbelastningen, Upplevelser av okunskap relaterat till delegeringen, Attityder från medarbetare påverkade delegeringen, Kommunikation och relationer påverkade delegeringen. Konklusion: När sjuksköterskan delegerar enbart på grund av påtryckning från chefer sätts sjuksköterskan i en position där hen inte alltid upplever att delegeringen sker på ett korrekt och patientsäkert sätt. Däremot bidrog delegeringen till tid för planering och prioritering av patientens omvårdnad. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 302.
    Jönsson, Sandra
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US). Malmö universitet, Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering (CTA).
    Stavreski, Helena
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US). Malmö universitet, Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering (CTA).
    Muhonen, Tuija
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US). Malmö universitet, Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering (CTA).
    Preceptorship as part of the recruitment and retention strategy for nurses?: a qualitative interview study2021Inngår i: Journal of Nursing Management, ISSN 0966-0429, E-ISSN 1365-2834, Vol. 29, nr 6, s. 1841-1847Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIM: The aim of this study was to explore aspects that are important for the integration of preceptorship and processes for recruitment and retention of nurses.

    BACKGROUND: Shortage of nurses is a global concern that has a major impact on healthcare systems around the world. However, earlier research has not considered whether preceptorship of nursing students can be an integral part of recruitment and retention of nurses.

    METHOD: A descriptive design with a qualitative approach was used. Semi-structured interviews were conducted with ten preceptors and six ward managers in different healthcare specialties in Sweden.

    RESULTS: Three aspects were found central for integrating preceptorship with recruitment and retention: perceptions of preceptorship, the organization of preceptorship, and the way preceptorship operates in relation to recruitment and retention strategies.

    CONCLUSION: The findings suggest that preceptorship and recruitment strategies could both benefit from being integrated.

    IMPLICATIONS FOR NURSING MANAGEMENT: It is central for nursing managers to develop organizational practices that enable the integration of preceptorship with recruitment and retention of nurses. This could increase the quality of both preceptorship and the work environment in general.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 303.
    Karlsson, Desirée
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Runström, Linn
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskors upplevelser av att bemöta kvinnor utsatta för våld i nära relationer: En litteraturstudie2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Våld i nära relationer är ett stort problem i dagens samhälle. Konsekvenserna vid fysiskt, psykiskt och sexuellt våld i nära relation kan uppkomma som fysiska och psykiska symtom. Sannolikheten för kvinnor att söka vård vid utsatthet är marginell och kvinnorna söker ofta vård av andra anledningar än där vården har möjlighet att identifiera utsatta kvinnor i behov av hjälp. Sjuksköterskors bemötande av kvinnliga patienter utsatta för våld i nära relationer kan spela stor roll för kvinnornas upplevelse. 

    Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att bemöta kvinnor utsatta för våld i nära relationer.

    Metod : Kvalitativ litteraturstudie. Databaserna Cinahl och PubMed användes för att få fram relevanta artiklar. Vid databassökningarna tillämpades PEO modellen, där populationen (P) var sköterskor, exposure (E) var kvinnor utsatta för våld i nära relationer och i outcome (O) var det upplevelser av bemötandet. Artiklarna som kom upp i databassökningen granskades och slutligen återstod 23 artiklar som kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s kvalitetsgranskningsmall. Efter kvalitetsgranskningen återstod 10 vetenskapliga artiklar som studien baserades på. 

    Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde utmaningar i bemötandet med en våldsutsatt kvinna. De upplevda känslorna som uppstod i bemötandet med våldsutsatta kvinnor var oro, rädsla, osäkerhet, att vara obekväm och frustration. Utmaningarna som identifierades var kunskapsbrist, komplexitet samt tidsbrist.

    Konklusion: Sjuksköterskor upplevde olika känslor och utmaningar i bemötandet som medförde att sjuksköterskorna kände sig oförberedda inför bemötandet av kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Detta resulterade i en ökad risk för att sjuksköterskor inte skulle kunna utföra en god personcentrerad omvårdnad kring den enskilde patienten. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 304.
    Karlsson, Pontus
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Gustafsson, Oscar
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Äldres upplevelser av att vistas på akutmottagning: En litteraturstudie2024Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    ABSTRAKT

    Gustafsson O & Karlsson P. Äldres upplevelser av att vistas på akutmottagning. Enlitteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Universitet:Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2024 

    Bakgrund: En växande befolkning av äldre personer kommer att öka kravet påakutmottagningar Detta eftersom patientgruppen är överrepresenterad blandbesökarna samt ofta multisjuka med komplexa åkommor. Därav är det viktigt attförstå äldres upplevelser av att besöka en akutmottagning.

    Syfte: Syftet var att utforska äldre patienters upplevelse av att vårdas på enakutmottagning.

    Metod: Litteraturstudien utfördes genom att sammanställa tio stycken vetenskapligaartiklar med kvalitativ ansats. Artiklar söktes strukturerat enligt ett sökschema idatabaserna Cinahl och PubMed. Artiklar som bedömdes svara på litteraturstudienssyfte kvalitetsgranskades enligt SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier.

    Resultat: Sju kategorier framkom efter analysen: behov av tydlig information,bemötande från vårdpersonal, förminskning av egna behov, känsla av oro ochosäkerhet, organisation & miljö, tilltro till personal samt upplevelsen av att vänta.

    Slutsats: Äldre patienter upplever en stark tilltro till sjukvårdspersonalen ochförminskar sina egna behov i förtur till andra under vistelsen på akutmottagningar. Endel patienter känner oro för att bli sjuka, för en förändrad livssituation och ävendöden. Patienterna känner ofta en tacksamhet för den vård de får och vill få begripliginformation och uppmärksamhet under väntetiden. Detta bidrar till att minskapatienternas oro och ger ökat positivt intryck av den totala upplevelsen av vistelsen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 305.
    Karremo, Christin
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Yin, Janina
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskors erfarenheter av att samtala om sexuell hälsa med personer med kroniska sjukdomar.: En systematisk litteraturöversikt2021Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sexuell hälsa är en fundamental komponent för en persons allmänna hälsa och är av betydelse för välbefinnande, detta oavsett om personen är frisk eller har en kronisk sjukdom. Personer med kronisk sjukdom som upplever sexuell ohälsa anser att samtal om sexuell hälsa är viktigt men de upplever att dessa samtal sällan tas upp av sjuksköterskor. Kvantitativa studier visar att sjuksköterskor har svårt att samtala om sexuell hälsa vid omvårdnadsmötet, men dessa studier ger inte sjuksköterskor möjlighet att uttrycka sina erfarenheter om detta ämne med egna ord. 

    Syftet: Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att kartlägga sjuksköterskors erfarenheter av att samtala om sexuell hälsa med personer med kroniska sjukdomar samt få en ökad förståelse av vilka utmaningar det finns för att detta samtal skall initieras. 

    Metod: Den tillämpade metoden i den systematiska litteraturöversikten har utgått från de olika stegen i Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. 

    Resultat: Litteraturöversikten resulterade i fyra tolkande teman: Hinder för att initiera samtalet, Främjande faktorer som underlättar samtalet, Relationen mellan sjuksköterska och patient samt Patientens anamnes.  

    Slutsats: Sjuksköterskor erfar svårigheter att samtala om sexuell hälsa. Oavsett om det ansågs vara ens plikt att initiera detta samtal eller inte prioriterades det många gånger bort. För att synliggöra och påvisa vikten av samtal om sexuell hälsa inom omvårdnad bör det utgöra en del i sjuksköterskans olika utbildningar.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 306.
    Kennemark, Kristin
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Klint, Alice
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskans upplevelser av att ha existentiella samtal med personer som vårdas palliativt: En litteraturstudie2024Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En personcentrerad vård är central för sjuksköterskans omvårdnadsarbete. I en personcentrerad vård ingår att kunna möta patienten i hens tankar kring existentiella ämnen, såsom döden. Forskning visar att det finns ett behov hos patienter som vårdas palliativt att ha existentiella samtal om döden. Att ha de här samtalen kan vara ett sätt för patienten att hantera den sista tiden i livet. Dock pekar forskning på att behovet inte möts av vårdpersonal som tenderar att undvika den här typen av samtal.

    Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att ha existentiella samtal om döden med patienter som vårdas palliativt.

    Metod: Litteraturstudien genomfördes med en kvalitativ ansats. Tio artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Tre kategorier kunde identifieras: Sjuksköterskan och det existentiella samtalet, Samtalstekniker som påverkade upplevelsen av samtalet samt Hinder för ett gott samtal. Sjuksköterskans upplevelser varierade och olika känslor uttrycktes. Det poängterades att ett aktivt lyssnande var en förutsättning för ett bra samtal. Samtalen kunde också upplevas som viktiga men svåra och ett behov av mer utbildning och tid för samtal uttrycktes. De tre kategorierna delades in i totalt sju subkategorier.

    Konklusion: Sjuksköterskor upplevde att samtalen var svåra och gjorde dem osäkra. Även positiva känslor kunde uppstå och vikten av att ha existentiella samtal poängterades. För att kunna bedriva en god personcentrerad omvårdnad behöver patientens existentiella behov tas i beaktning och mer utbildning och tid för samtal är således önskvärt.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 307.
    Khadida, Savin
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Al-Hedr, Jelan
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Kan tranbär förebygga urinvägsinfektioner?: Med primärt fokus på äldre vårdtagare2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Urinvägsinfektion (UVI) är den vanligaste förekommande bakteriella infektionen på äldreboenden. Idag behandlas den oftast med antibiotika men med det ständiga hotet av antibiotikaresistens krävs det andra alternativ till prevention. Tranbär är en nordamerikansk frukt som förekommer i olika former; tranbärsjuice, tranbärskapslar, tranbärspulver eller tranbärscocktails och som används som alternativ behandling. På grund av anatomiska skillnader, där kvinnans urinrör är närmre anus, är kvinnor överrepresenterade i studier om urinvägsinfektion.

    Syfte: Syftet var att med hjälp av studier undersöka om det går att förebygga urinvägsinfektioner, med fokus på äldre, med hjälp av tranbär och redogöra för andra effekter av dess behandling.

    Metod: En kvantitativ litteraturstudie med artiklar hämtade från CINAHL och PubMed, internationella databaser för forskning inom medicin och omvårdnad. Artiklarna granskades med SBU:s (statens beredning för medicinsk och social utvärdering) mall för kvalitetsgranskning. 

    Resultat: Resultatet av denna studie visar på att tranbär uppvisar effekt i prevention av urinvägsinfektioner i jämförelse med placebo eller annan intervention. Enstaka studier påvisar ett icke signifikant resultat trots en viss minskning i incidensen av urinvägsinfektioner. Speciellt god effekt har tranbär på Escherichia coli (E. coli bakterier) och dess vidhäftningsförmåga. Tranbär påverkar E. coli bakteriens fimbrier och försvårar därmed vidhäftningen. Till följd av tranbärsintervention rapporteras minskad användning av antibiotika. 

    Konklusion: Tranbärets effekt har uppvisat flera positiva resultat och är ett alternativ som är värt att överväga. Tranbär är ett billigare alternativ som kan ersätta kontinuerliga doser av antibiotika och det medför inte samma mängd biverkningar. Om det dessutom används som tillägg till antibiotikabehandling kan det minska antalet antibiotikaförskrivningar vilket på lång sikt minskar utvecklingen av antibiotikaresistens. Tranbär kan rekommenderas till äldre för att förebygga och behandla urinvägsinfektioner.   

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 308.
    Kilstadius Landgren, Rebecca
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Claesson, Sabina
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskors hantering av upplevd empatitrötthet: En litteraturstudie2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Empatitrötthet beskrivs som ett successivt slitage på vårdpersonalensförmåga att engagera sig samt värna om sina patienter och kollegor.Sjuksköterskor löper en stor risk att drabbas av empatitrötthet. Minskadarbetsglädje, irritabilitet och kronisk trötthet är exempel på kännetecken avempatitrötthet. I längden kan empatitrötthet ha negativ påverkan på denpersoncentrerade och patientsäkra vården.

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskors hantering avupplevd empatitrötthet.

    Metod: En icke-systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats.Litteratursökningarna gjordes i Cinahl, Psycinfo och PubMed. Valdavetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades enligt SBU:s kvalitetsmall förkvalitativa studier och resultatet analyserades med innehållsanalys.

    Resultat: Tre teman för sjuksköterskors hantering av empatitrötthet framkom:positiva copingstrategier, negativa copingstrategier och organisatoriskt stöd.Utifrån dessa framkom åtta underteman.

    Konklusion: Det var viktigt för sjuksköterskorna att hitta verktyg och strategiersom underlättade hanteringen av empatitrötthet. De positiva copingstrategiernapåverkade omvårdnaden positivt medan de negativa copingstrategierna varkengynnade sjuksköterskornas välmående eller den utförda omvårdnaden.Organisatoriskt stöd visade sig vara av stor vikt för sjuksköterskorna i hanteringenav empatitrötthet. Att förebygga och hantera empatitrötthet var såledesbetydelsefullt för sjuksköterskornas välmående och bidrog till bättre möjligheteratt kunna utföra personcentrerad och patientsäker vård. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 309.
    Kinteh, Kawsu
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Personers upplevelser av att leva med epilepsi: En litteraturstudie2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Epilepsi är en kronisk neurologisk sjukdom som kan drabba alla oavsett ålder.  Personer som har epilepsi har en återkommande oprovocerad elektrisk aktivitet i hjärnan som kan leda till ett epileptiskt anfall. Ett typiskt epileptiskt anfall innebär okontrollerade rörelser av en del eller hela kroppen med eller utan medvetandepåverkan. En sammanställning av personers upplevelser av att leva med epilepsi kan leda till ökad förståelse för sjukdomen och vilka utmaningar som finns med att leva med epilepsi.  

    Syfte: Litteraturstudiens syfte var att sammanställa personers upplevelser av att leva med epilepsi

    Metod: En strukturerad databassökning genomfördes i PUBMED och CINAHL och resulterade i 684 artiklar med kvalitativ ansats. En kritisk kvalitetsgranskning av utvalda studier gjordes med SBU:s granskningsmall. De tio studier som utgjorde litteraturstudiens resultat analyserades utifrån Popenoe m.fl.(2010). 

    Resultat: Två kategorier och sex subkategorier generades från analysen. De två kategorierna var: Kontrollförlust, och Hantering av epilepsi och samspel i vardag. De sex subkategorierna var: Känslor av stress, rädsla för konsekvenser av epileptiskt anfall, acceptans att leva med epilepsi, kontrollstrategier för anfallet, Närstående som både skyddande och hindrande, och upplevelser av fördomar och begränsningar i samhället.

    Konklusion: Epilepsi kan vara både fysiskt och psykiskt påfrestande. Det som oroar personer med epilepsi är oförutsägbarheten av epileptiskt anfall. De önskar även en ökad förståelse för sjukdomen, då det finns många missuppfattningar i samhället om epilepsi och dessa uppfattningar påverkar många epileptikers liv negativt. 

     

     

    Nyckelord: epilepsi, hantera, maktlöshet, rädsla, samhälle, stigma, upplevelse

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 310.
    Kirkhorn, Beatrice
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Olsson, Alicia
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskors erfarenheter av plötsliga dödsfall.: En litteraturstudie2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Döden är oundviklig och väcker starka känslor som kan upplevas som svåra att hantera men som sjuksköterskan måste hantera i sitt yrke. Bristande reflektion i samband med plötsliga dödsfall kan leda till ohälsa för sjuksköterskor och vissa väljer därmed att lämna yrket. Syfte: Syftet med litteraturstudie var att sammanställa sjuksköterskors erfarenheter av plötsliga dödsfall. Metod: Studien baserades på tolv vetenskapliga studier med kvalitativ ansats. De analyserades enligt Fribergs (2012) innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier identifierades. Dessa var Inre konflikt, Att möta anhöriga och Strategier för att hantera känslor. Vid plötsliga dödsfall kände sig sjuksköterskor oförberedda, otillräckliga och i vissa fall oprofessionella. Sjuksköterskor upplevde utmaningar med patienter som de kunde relatera till utifrån sin egen livssituation. Det var också en utmaning i att stötta anhöriga och hantera deras reaktioner. Det kunde uppstå konflikter i teamet vid diskussion om hur anhöriga skulle bemötas. Konklusion: Sjuksköterskor upplevde svårigheter med plötsliga dödsfall och det fanns behov av mer tid för reflektion och även utbildning. Ytterligare studier rekommenderas rörande insatser som ger mer kunskap och strategier för hur plötsliga dödsfall ska hanteras.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 311.
    Kisthinios, Marianne
    et al.
    Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Berg, Agneta
    Are supervisors using theoretical perspectives in their work? A descriptive survey among Swedish-approved clinical supervisors2007Inngår i: Journal of Nursing Management, ISSN 0966-0429, E-ISSN 1365-2834, Vol. 15, s. 853-861Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim The aim of the study was to explore the theoretical perspectives in use by approved clinical nursing supervisors in Sweden. Background For the time being, we know little of the theoretical perspectives in use on a daily basis by the clinical nursing supervisors in Sweden. Methods A questionnaire (n=49) and follow-up telephone interviews (n=14) were used. Data analysis was made by descriptive statistics and qualitative content analysis. Results The result from the questionnaire showed that the supervisors often used and combined different theoretical perspectives with origins in nursing, education and psychology. Surprisingly, one-fourth of the respondents did not state any nursing theoretical perspective in use during clinical nursing supervision. The result from the interviews revealed that the theory of Katie Eriksson (1987) was the most commonly used nursing perspective. Conclusion As the overall aim for clinical nursing supervision is to improve nursing for the patient/family, the supervisor’s competence in nursing is essential. Given this fact, and that only three-quarters of the approved clinical nursing supervisors stated a use of theoretical nursing perspective when supervising, there is obviously a need for further investigations in this area. In addition, there is also a need for approved Swedish clinical nursing supervisors, to further become aware of the theoretical perspective in use that supports their clinical nursing supervision. Clinical nursing supervision is a multifaceted activity that needs to be supported by different nursing theoretical perspectives including physical, emotional, intellectual, spiritual as well as socio-cultural aspects.

  • 312.
    Kjällquist-Petrisi, Anna
    et al.
    Malmö University Hospital.
    Hommel, Ami
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Preceptors’ experiences of peer learning in an intensive care unit2021Inngår i: Nurse Education in Practice, ISSN 1471-5953, E-ISSN 1873-5223, Vol. 54, artikkel-id 103086Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In Sweden, there is a lack of nurses with competence in intensive and critical care as well as experienced critical care nurses with a formal education in preceptorship. Using the peer learning model could be one way to assure the quality of critical care practice placements for post-graduate nursing students as this model requires only one preceptor for every two students. This study's aim was to examine the experience of preceptors regarding peer learning at a university hospital intensive care unit. The study followed a qualitative descriptive design. The participants were nine preceptors with experience working as critical care nurses ranging from 3 to 24 years. Each preceptor was interviewed individually using a semi-structured interview guide. The data were subjected to conventional inductive content analysis. The analysis reveals three categories: collaboration and communication; responsibility; and psychosocial environment. Some preceptors felt responsible for the delivery of adequate clinical practice despite students having difficulties in communicating and collaborating with each other or being at different experience levels. While preceptors and students need more preparation and knowledge about peer learning it can, nevertheless, contribute to the development of collaboration and communication skills within the intensive care setting.

  • 313.
    Klingstam, Mia
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Rönn, Anna
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Vårdpersonals erfarenheter av att förebygga och behandla undernäring hos personer med demenssjukdom: En kvalitativ litteraturstudie2021Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Demenssjukdom en är av de vanligaste folksjukdomarna. Personer med demenssjukdom ändrar successivt sitt matbeteende i samband med det fortskridande sjukdomsförloppet, vilket kan bero på flertalet faktorer. Detta ökar risken för undernäring. Undernäring hos personer med demenssjukdom är ett komplext problem och ter sig svårbehandlat. Trots att det finns utformade nationella riktlinjer i att förebygga och behandla undernäring kvarstår fortsatt problemet. Denna studie syftar till att undersöka vad det beror på och om det eventuellt kan röra sig om ett implementeringsproblem. 

    Syfte: Belysa vårdpersonals erfarenheter av arbetet med att förebygga och behandla undernäring hos personer med demenssjukdom.

    Metod: En systematisk kvalitativ litteraturstudie baserad på 14 vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna Pubmed och Cinahl. Artiklarna har analyserats enligt Noblit och Hares metaetnografi. Urvalet begränsades till att belysa kvalitativa data gällande måltidssituationen.

    Resultat: Studien visar på att vårdpersonal erfar ett krävande arbete som problematiseras främst relaterat till brist på kompetens och strukturella faktorer. Erfarenheter identifieras i form av rädsla vid utövning av matassistans till demenssjuka personer med dysfagi, hopplöshet vid ensamarbete och svåra etiska ställningstagande vid matvägran. Studiens resultat presenteras utifrån tre teman, “Betydelsen av personkännedom vid måltidssituationen”, “Vikten av anpassad mat och måltidsmiljö” och “Vårdpersonalens utmaningar med begränsade förutsättningar”

    Slutsats: Vårdpersonalen har en betydande roll vid arbetet med undernäring men begränsas av olika faktorer, där brist på kunskap är ett genomgående problem.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 314.
    Klintenberg, Maria
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Fysisk och psykisk hälsorelaterad livskvalitet vid kirurgisk och medicinsk obesitasbehandling hos vuxna: En systematisk litteraturöversikt2023Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Obesitas är en kronisk och komplex sjukdom som har en negativ effekt på både fysisk och psykisk livskvalitet jämfört med normalbefolkningen. Tidigare och nuvarande studier om obesitas och dess behandlingar har främst utvärderat viktminskning och förbättringar av obesitasrelaterade sjukdomar och ofta saknat patientperspektivet på hälsan. Därtill har forskning visat att personal inom hälso- och sjukvården är bristfälligt rustade för att stödja personer med obesitas vilket ökar patientgruppens lidande och försämrar dess livskvalitet. Syfte: Syftet var att undersöka om det finns vetenskapligt stöd för att kirurgisk obesitasbehandling är effektivare avseende fysisk och psykisk hälsorelaterad livskvalitet jämfört med medicinsk obesitasbehandling hos vuxna personer med obesitas. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie baserad på SBU:s metod och utmynnade i totalt tre RCT-studier. Resultat: Litteraturöversiktens sammanvägda resultat visar på mycket låg vetenskapligt stöd. Därmed kan resultatet inte med säkerhet uttala sig om huruvida kirurgisk obesitasbehandling är mer effektiv jämfört med medicinsk obesitasbehandling avseende fysisk och psykisk hälsorelaterad livskvalitet. Resultatet indikerar att obesitaskirurgi kan förbättra fysisk livskvalitet i högre grad jämfört med medicinsk obesitasbehandling. Den psykiska livskvaliteten förbättras däremot inte i högre utsträckning efter obesitaskirurgi jämfört med kontrollbehandlingen. Konklusion: Där behövs fler RCT-studier som är större, baserade på samma livskvalitetsinstrument och vars mått är redovisade på ett enhetligt sätt.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 315.
    Knutsson, Susanne
    et al.
    Child, School of Health and Welfare, Jönköping University, Jönköping, Sweden;Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences, Linnaeus University, Växjö, Sweden.
    Golsäter, Marie
    Child Health Services, Region Jönköping County, Jönköping, Sweden; and Department of Health, Medicine and Caring, Linköping University, Linköping, Sweden.
    Enskär, Karin
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    The meaning of being a visiting child of a seriously ill parent receiving care at the ICU2021Inngår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 16, nr 1, artikkel-id 1999884Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose: Children's visits to the ICU are still restricted, and more focus on the child's own needs and experiences are needed. The aim of this study is to illustrate the meaning of being a visiting child of a seriously ill parent receiving care at the ICU.

    Method: A qualitative descriptive design was used, with open-ended interviews with seven children (6-18 years) performed and analysed using a phenomenological research approach.

    Findings: Being a visiting child of a seriously ill parent receiving care at the ICU is described as a life situation taking place in an unfamiliar environment, characterized by a heartfelt, genuine desire to be there, in an interdependence entailing offering a loved one the help they need while at the same time being seen in a compassionate way and being able to share, revealing a sudden awakening of an inner truth of reality and a sense of a healing wisdom of understanding.

    Conclusions: The children felt good when they visited their ill parent, but at the same time not fully involved, and desired a more compassionate, caring approach by the nurses. Improvements are needed in how to approach visiting children in a more individual and caring way.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 316. Knöös, Marlene
    et al.
    Östman, Margareta
    Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för hälso- och välfärdsstudier (HV).
    Oral Assessment Guide: test of reliability and validity for patients receiving radiotherapy to the head and neck region2010Inngår i: European Journal of Cancer Care, ISSN 0961-5423, E-ISSN 1365-2354, Vol. 19, nr 1, s. 53-60Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Radiotherapy to the head and neck region leads to severe side effects in the oral cavity but knowledge about severity and onset is scarce among oncology nurses in a radiotherapy department. The aim was to test the Oral Assessment Guide for reliability and validity for patients receiving radiotherapy to the head and neck region. A prospective design with repeated assessments was selected. Thirty-six outpatients admitted to the department for radiotherapy to the head and neck region were included. In connection with the treatment session, the oral cavity was examined every second day by a nurse and once a week by an oncologist. The results were documented on separate forms. All patients showed alterations in the oral cavity and side effects started early during the first week of treatment. The result from inter-rater reliability showed a high concordance in all categories (>71%). Cohen's kappa (k) showed good agreement for voice, swallow and saliva and moderate for lips, tongue, mucous membranes, gums and teeth/dentures. The association, the sensitivity, between dose of radiation and side effects was weak or moderate and the acceptability with patients and staff was generally good.

  • 317.
    Kohestani, Rabia
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Mohammed, Mohieeldin
    Sjuksköterskors upplevelser av etiska utmaningar inom palliativ vård: En litteraturstudie2024Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Palliativ vård definieras som hälso- och sjukvård med syfte att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter med progressiv, obotlig sjukdom eller skada. Palliativ vård omfattar holistiskt synsätt på patienter som inkluderar fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov samt känslomässiga aspekter av vård och involverar både anhöriga och patienter. Palliativ vård är tidskrävande, vilket medför etiska utmaningar för sjuksköterskor och påverkar den vård som ges till patienterna.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av etiska utmaningar inom palliativ vård.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats har genomförts baserade på 12 studier med totalt 221 medverkande legitimerade sjuksköterskors upplevelser av etiska utmaningar inom palliativ vård. Sökningarna gjordes i databaser CINAHL och PubMed, artiklarnas kvalitet granskades med hjälp av SBU:s granskningsmall. Resultat: I resultatet identifierades sju teman: Etiska utmaningar kring patientens autonomi och självbestämmande, Etiska utmaningar kring anhörigas involvering och stöd, Etiska utmaningar kring kommunikationen, Etiska utmaningar kring beslut om livsuppehållande åtgärder, Etiska utmaningar kring andliga och kulturella behov, Etiska utmaningar kring sjuksköterskornas känslomässiga belastning, Etiska utmaningar i samverkan med annan personal. Slutsats: Kommunikationsutmaningar och samarbetsproblem inom vårdteam påverkade också omvårdnad av palliativa patienter. Förbättrad kommunikation, tydligare riktlinjer och ökat stöd var påpekat av sjuksköterskor som behov för att säkerställa en mer patientcentrerad och etiskt hållbar palliativ vård.Nyckelord: Etiska utmaningar, komfort, kommunikation, palliativ vård, sjuksköterskors upplevelser. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 318.
    Kotria, Sally
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Osman, Fatme
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskors upplevelser vid omvårdnad av suicidalapatienter inom somatisk sjukvård: En litteraturstudie2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Globalt omkommer mer än 700 000 människor av suicid varje år. Patienter som har utfört självskada med suicidal avsikt kan hamna inom densomatiska sjukvården. Sjuksköterskor har ett ansvar när det handlar om att ta handom patienter och deras välbefinnande. Således är det viktigt att sjuksköterskor besitter den kunskap som krävs för att kunna identifiera riskfaktorer för suicid samt förse suicidala patienter med en god omvårdnad. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka sjuksköterskors upplevelser vid omvårdnad av suicidala patienter inom den somatiska sjukvården. Metod: Det utfördes en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Databaserna Cinahl och PubMed användes för att identifiera kvalitativa studier som besvarade studiens syfte, varpeer-reviewed samt publicerade från 2012 och framåt. Tio studier kvalitetsgranskades och genomgick därefter en induktiv innehållsanalys. Resultat: Litteraturstudien presenterar tre huvudkategorier med med följande underkategorier. De tre huvudkategorierna är Kunskapens roll i mötet med suicidala patienter, Begränsningar i sjuksköterskans arbetsroll samt Brist på empati. Konklusion: Sjuksköterskor upplevde vissa miljörelaterade begränsningar vid bemötandet med suicidala patienter inom den somatiska sjukvården. Det råderäven kunskapsbrister som påverkade omvårdnaden av suicidala patienter.

  • 319.
    Kristensson, Matilda
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Henningsson, Angelica
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    BARN OCH ASTMA - FINNS DET EVIDENS FÖR OMEGA-3 BEHANDLING?: EN SYSTEMATISK LITTERATURÖVERSIKT2022Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Astma är en inflammationssjukdom i luftvägarna, och en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn globalt sett. Vanligast är astma hos barn mellan 3 och 15 år, men hälften av alla barn som diagnostiserats med astma som barn har även betydande besvär upp i vuxen ålder. För en del av populationen har inte traditionell läkemedelsbehandling någon effekt, varför alternativa behandlingsmetoder så som omega-3 tillskott bör undersökas. Syfte: Syftet med innevarande litteraturstudie var att kartlägga om det finns evidens för om omega-3 tillskott kan användas i förebyggande eller symtomlindrande syfte hos barn (0–18 år) som löper hög risk för att utveckla astma eller som är diagnostiserade med astma. Metod: Studien utformades som en systematisk litteraturstudie. Litteratursökningar har genomförts i databaserna Pubmed, CINAHL och Medline. Sökningarna bestod av sökblocken astma, barn eller ungdomar och omega-3 tillskott/omega-3 fettsyror. Resultat: Denna studie inkluderar fem RCT-studier med syftet att undersöka om omega-3 tillskott kunde förebygga astma eller minska symtomen av astma hos barn, totalt 939 barn med astma har studerats i de fem studierna. Fyra studier påvisade att omega-3 tillskott till barn med astma inte har någon klinisk relevans medan en studie påvisade att klinisk relevans fanns. Slutsats: Denna systematiska litteraturstudie resulterade i att det inte finns någon evidens för att omega-3 tillskott skulle verka förebyggande eller symtomlindrande för barn med astma. RCT-studierna som inkluderats i denna systematiska litteraturöversikt är mycket heterogena och därför behövs vidare forskning på omega-3 tillskotts kliniska relevans.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 320.
    Kryeziu, Oltiona
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Abdulrazaq, Dialla
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter meddrogmissbruk.: En litteraturstudie2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background: Drug abuse is a major health problem that can impair a human’s physical andmental well-being. In addition to mental and physical complications, drugs can lead tooverdose resulting in death. Patients who use illegal drugs have a known history to becomplicated and demanding to care for. In the care of patients with drug abuse, nurses have amajor influence and remain a significant link between the patient and the path to betterhealth.Aim: The aim of this work is to illustrate ‘nurses experiences of caring for patients with drugabuse’.Method: A literature study with a qualitative method where ten scientific articles wereanalyzed. The databases Cinahl and PubMed were used for literature searches. Analyzes ofdata were done in five different steps.Results: Five categories were identified and presented under the headings: importance of thenurse's education about drug abuse, negative attitudes and approaches towards patients withdrug abuse, the nurse’s ethical duty, the difficulties between the nurse and the patient groupand the patient groups need of support.Conclusion: Negative attitudes and perceptions have been brought to the attention of nurses,but many nurses are also based on the ethical duty to care for this patient group in the bestpossible way. Nurses strive to produce good care by being vigilant and seeking understandingof difficulties such as manipulation and demanding behaviors. Giving the patient groupsupport will also be important for the nurses. Finally, the results show that education is veryimportant and is sought after by many nurses.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 321.
    Kryhl, Petra
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Rivas, Åsa
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård i hemsjukvården: En intervjustudie2023Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Alltmer vård bedrivs i patienternas egna hem och den kommunala vården är omfattande och expanderar. Samtidigt beskriver tidigare studier hemsjukvården som en komplex vårdkontext med delat patientansvar på många professioner och huvudmän. I Sverige pågår det en nationell satsning mot en ‘god och nära vård’ med personcentrerad vård som fokus. Den personcentrerade vården är ett beforskat område, men fokus ligger då oftast på slutenvårdskontexten. Hur erfarenheterna av personcentrerad vård i hemsjukvården ser ut är ej tydligt beforskat. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta personcentrerat i hemsjukvården. Metod: En kvalitativ studie genomfördes med 14 semistrukturerade intervjuer av sjuksköterskor i hemsjukvården. Intervjuerna analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Studien mynnade ut i 4 kategorier som beskrev sjuksköterskornas erfarenheter av att arbeta personcentrerat i hemsjukvården. Dels hade hemmet som vårdkontext en påverkan på den personcentrerade vården, även en tidsaspekt togs upp. Vidare beskrevs utmaningar i samverkan med andra vårdaktörer och i teamarbetet. Dessutom framkom att den personcentrerade vården tolkades olika av de olika sjuksköterskorna i studien. Slutsats: Sjuksköterskor i hemsjukvården har goda möjligheter att arbeta personcentrerat samtidigt som det är svårt att få hela vårdkedjan att arbeta personcentrerat. Det behövs ytterligare studier för att kartlägga hur samarbetet mellan kommunal och regional vård kan förbättras för att trygga upp den personcentrerade vården. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 322.
    Kuzet, Renata
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Mårtensson, Chintana
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Att ge amningsstöd: Barnhälsovårdssjuksköterskans erfarenheter2023Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Tidigare forskning har rapporterat att amning är associerat med flera hälsofördelar för barnet såväl som modern. Trots det är amningsfrekvensen i Sverige sjunkande. En viktig faktor för en fungerande amning är ett gott amningsstöd. I Sverige förmedlas det stödet företrädesvis av barnhälsovårdssjuksköterskor.Syfte: Syftet med studien är att belysa barnhälsovårdssjuksköterskans erfarenheterav att ge amningsstöd.Metod: Studien är av kvalitativ design med en datainsamling som genomfördes via semistrukturerade intervjuer med tio barnhälsovårdssjuksköterskor. Data analyserades med metoden för kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier som belyser barnhälsovårdssjuksköterskans erfarenheter av att ge amningsstöd: Att främja amningsstödet och Att utmanas vid amningsstöd, med tillhörande sju underkategorier.Konklusion: Ökad kunskap om amning resulterade i större engagemang för ett gott amningsstöd. Amningen främjades av ett individualiserat amningsstöd. Det var av vikt att barnhälsovårdssjuksköterskan anpassade stödet utifrån ammande mödrars erfarenheter av amning. Barnets behov och familjens förväntningar om amning togs även i beaktande. Trots erfarenheter om ett amningsfrämjande arbete utmanades amningsstödet bland annat av bröstmjölksersättning och strävan efter en jämställd relation.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 323.
    Källman, Fannie
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Väring, Cajsa
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Patienters upplevelser av omvårdnad på akutmottagning: En litteraturstudie2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Till akutmottagningen kommer patienter som är i behov av akut vård. Det är en enhet med hög omsättning av patienter där det förekommer ett högt tempo med snabba beslut och åtgärder. Vårdpersonal undersöker patienter och genom triagering kan vårdbehov fastställas och eventuell behandling inledas. För att säkerställa god vård regleras vården i olika lagar som samtliga i vårdteamet skall följa. Vårdteamet består av ett flertal professioner där sjuksköterskan ansvarar för samt leder omvårdnadsarbetet. Omvårdnad fokuserar på hela personen och syftar bland annat till att främja hälsa och motverka skada. Det har uppmärksammats att det finns bristande information kring patienters upplevelse av omvårdnad på akutmottagning och för att identifiera förbättringsområden och införa förbättringsarbete behöver patienters upplevelser vidare belysas. 

    Syfte: Att belysa patienters upplevelser av omvårdnad på akutmottagning. 

    Metod: En litteraturstudie där resultatet baseras på 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats från databaserna Cinahl och PubMed. Resultatet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. 

    Resultat: De inkluderade artiklarna genererade tre teman: vikten av att bli sedd, vikten av närvarande och kompetent vårdpersonal samt vikten av god kommunikation med vårdpersonal. För en positiv upplevelse av omvårdnaden krävdes kvalificerad vårdpersonal som tillgodosåg patientens personcentrerade behov.

    Konklusion: Patienter upplevde god omvårdnad när kompetent vårdpersonal med ett respektfullt bemötande bedrev personcentrerad vård. När det förekom brister i kommunikationen och patienter inte fick de fundamentala mänskliga behoven tillgodosedda uppstod missnöje. 

     

    Nyckelord: Akutmottagning, Omvårdnad, Patienters perspektiv, Personcentrerad vård, Upplevelser. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 324.
    Köster, Antonia Milena
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Temporary Agency Work in Elderly Care in Germany: A qualitative study of deciding factors and their significance for organizations.2022Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    Over the last two decades, more and more elderly care nurses, specialists and untrained, have chosen to go into temporary agency work rather than insitutionalized care. This qualitative study investigated the factors that attract elderly care nurses to temporary employment and possible adjustments organizations can make, to enhance their competitiveness over agencies. A structured literature review and the Job Demand-Resource Theory were used as the backdrop for qualitative interviews with temporary agency nurses, temporary agents and leaders of elderly care homes. The factors that attract elderly care nurses in Germany to temporary agency work are expectations of greater flexibility, higher salaries and a different balance of demands and resources. The expected flexibilities are however limited and higher salaries arequestionable. Temporary agency nurses are engaging in a form of job crafting behavior that has larger implications for the field. Organizations might enhance their competitiveness with changes to internal structures, in large part changes to internal communication, and external changes the organizations might support

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 325. Köttl, Hanna
    et al.
    Fallahpour, Mandana
    Hedman, Annicka
    Nygård, Louise
    Kottorp, Anders
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Depression, everyday technology use and life satisfaction in older adults with cognitive impairments: a cross-sectional exploratory study2021Inngår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 35, nr 1, s. 233-243Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    RATIONAL: Life satisfaction is strongly associated with participation in everyday life activities. Yet, older adults with cognitive impairments have been found to experience difficulties in accessing and engaging in more complex everyday activities, especially, if these involve everyday technology. Considering the rapidly advancing technological landscape, this may substantially affect individuals' life satisfaction and their participation in meaningful community-based and home-based activities.

    OBJECTIVES: This study aimed to explore the associations between life satisfaction, ability to use everyday technology and number of relevant everyday technologies used in older adults (n = 117) with and without mild cognitive impairment (MCI) and Alzheimer's disease (AD). It also aimed to understand the role of depression, activity involvement and diagnosis regarding life satisfaction in this sample.

    METHOD: Descriptive statistics, Mann-Whitney U tests and t-tests were applied to compare those satisfied and those dissatisfied with life regarding ability to use everyday technology and number of relevant everyday technologies used.

    FINDINGS: The number of relevant community-based everyday technologies currently not used was significantly associated with being dissatisfied with life (p < 0.05). Further, depression and withdrawal from activities and interests significantly differed across life satisfaction groups, while no group differences were found regarding overall number of everyday technologies in use and ability to use everyday technology.

    CONCLUSION: Attention from healthcare professionals and researchers to early withdrawal from activities that rely on community-based everyday technologies is called for, especially in older adults with depression. Preventing everyday technology-related barriers in community life may increase life satisfaction.

  • 326.
    Lagnerup, Isabella
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Travell, Lisa
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Fem smutsiga små fingrar: En litteraturöversikt baserad påkvantitativ metod2022Independent thesis Basic level (university diploma), 180 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är ett problem som tar upp resurser och vårdplatser. Ett av huvudproblemen är brister i handhygienen. Handhygienen ska utföras korrekt för att bedriva en god och säker vård. Det sistnämnda är en kärnkompetens hos den utbildade sjuksköterskor. Händerna utgör en smittväg mellan vårdpersonal och patienter. För att förhindra detta används skyddsutrustning men även handtvätt och handdesinfektion. Trots kunskap om handhygienens betydelse ses bristande tillämpning bland vårdpersonal.Syfte: Syftet är att identifiera faktorer som kan associeras med följsamheten till handhygien hos vårdpersonal inom somatisk slutenvård.Metod: I detta arbete har en litteraturstudie gjorts. Metoden som valts för att svara på syftet  är en kvantitativ metod. Observationsstudier (7) samt kombinerad observation och enkätstudier (3). Databaserna som användes var PubMed och Cinahl för att få fram relevanta artiklar.Resultat: Tio artiklar har sammanställts för att besvara syftet. Resultatet visade att handtvätt görs för sällan och ersätts med desinfektionsmedel. Arbetsbelastning och utbrändhet leder till sämre följsamhet till handhygien. Att handhygien spelar roll beroende av vilket typ av moment som ska genomföras. Följsamheten till handhygien var sämre innan kontakt med patientkontakt än efter. Slutsats: Dålig handhygien har setts på grund av olika faktorer, detta minskar patientsäkerheten genom risken för eventuell vårdrelaterade infektioner (VRI). Genom god handhygien minskar risken för smittbara ämnen vilket främjar både samhället och patienten. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 327.
    Larliander, Lina
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Werner Sellberg, Julia
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Vårdpersonals upplevelser av samtal om döden med patienter i livets slut: En litteraturstudie2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det finns ett uttalat behov av att samtala om döden vid livets slut, hos både patienter och anhöriga. Behovet varierar i omfattning och kan innehålla så väl existentiella frågor, som praktiska göromål kring begravningen. Genom att prata om döden kan patienternas oro minskas och vården i livets slut kan bli mer personcentrerad. Sjuksköterskans uppgift är inte enbart att vårda patienten fysiskt, utan även se till patientens psykiska tillstånd, vilket kan ske exempelvis med samtal. Ur ett omvårdnadsperspektiv är det intressant att veta hur vårdpersonalen upplever dessa samtal, om de präglas av vårdpersonalens egna inställningar till döden, eller om de fokuserar på patientens behov och den personcentrerade vården. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur vårdpersonalupplever samtal om döden med patienter nära livets slut. Metod: Arbetet genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga studier. Resultat: Vårdpersonals upplevelser av samtal om döden fördelades på tre huvudteman; Vårdpersonalen undviker samtal om döden med patienter, Vårdpersonalen vill säga sanningen till patienterna, Samtal om döden kräver balans och timing. Konklusion: Vårdpersonal upplever samtal om döden som svåra, på grund av tids- och kompetensbrist och undviker dem ofta. De upplever att undvika samtal om döden kortsiktigt kan skydda patienten från stress och oro, men för att ge personcentrerad vård måste vårdpersonal involvera patienten. Efterhand samlar vårdpersonalen erfarenhet i yrket, men utbildning i ämnet krävs för att även nyutexaminerade sjuksköterskor ska känna sig trygga i samtal omdöden med patienter och hitta balans i när dessa bör ske.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 328.
    Larsdotter, Hannah
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Nyman, Karin
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Patienters erfarenheter av att vårdas för långvarig smärta i öppenvården: En litteraturstudie2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ungefär en tredjedel av Sveriges befolkning uppskattas leva med långvarig smärta. Smärta är en komplex och subjektiv upplevelse som är svår att bevisa, och bedömningen av smärta utgår därmed från patientens upplevelse. Målet med behandling av långvarig smärta är att patienten ska leva ett så bra liv som möjligt trots smärtan, och innefattar olika behandlingsmetoder anpassat efter patienten som individ. Därmed är sjuksköterskans kärnkompetens personcentrerad vård en essentiell byggsten i vårdandet av långvarig smärta. Kunskap om patienters erfarenheter av att vårdas för långvarig smärta kan vägleda sjuksköterskor i omvårdnadsarbetet och möjliggöra personcentrerad vård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters erfarenheter av att vårdas för långvarig smärta i öppenvården. Metod: Litteraturstudie baserad på 11 studier med kvalitativ studiedesign genomfördes. Databassökningen utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Avgränsning av tillgänglig litteratur gjordes med hjälp av inklusions- och exklusionskriterier och relevanta studier kvalitetsgranskades utifrån SBU:s granskningsmall för kvalitativ forskningsmetodik. För att bearbeta data och identifiera teman utfördes en innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen gav upphov till två teman: Påverkan av vårdpersonalens bemötande och Hantering av smärta samt sju subteman: Behovet av att bli betraktad som en unik person, Betydelsen av att vara involverad i sin vård, Kommunikationens betydelse, Känslan av att inte bli trodd, Betydelsen av att få en diagnos, Vikten av stöd från medpatienter och Att försöka acceptera smärtan. Konklusion: Långvarig smärta påverkar patientens fysiska, psykiska och emotionella välbefinnande. Vårdpersonalen bör bemöta patienterna med empati och eftersträva ett partnerskap med patienten. Det beskrevs som viktigt för patienterna att bli involverade i sin vård och att ses som en unik person. Att få en bekräftelse på att smärtan inte var inbillad och att bli trodd i sitt tillstånd gjorde att patienterna kunde acceptera smärtan och lära sig hantera den. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 329.
    Larsen, Daniella
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Wendel, Erik
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Sjuksköterskors erfarenhet av att arbeta med trycksårsprevention: En litteraturstudie2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Trycksår är en komplikation till bakomliggande sjukdom och orsakar ett stort lidande för patienten. Konsekvenserna av trycksår är en belastning för vården och ett lidande för patienten som resulterar i stora kostnader för samhället. Trots att sjuksköterskan är medveten om risken för trycksår och att det kräver förebyggande insatser visar tidigare studier att drygt var femte patient som vårdas på sjukhus har trycksår.Syfte: Belysa sjuksköterskors erfarenhet av trycksårsprevention.

    Metod: Litteraturstudien med kvalitativ design som analyserades enligt Integrerad sammanställning av kvalitativ forskning inspirerad av metasyntes.

    Resultat:  Tre huvudkategorier framkom; Sjuksköterskan i organisationen, Omvårdnad och Utbildning. Underbemanning var ett genomgående tema och sjuksköterskan upplevde att arbetsuppgifter inte hanns med till följd av underbemanning och tidsbrist.

    Konklusion: Ett gott samarbete med undersköterskan är viktigt för sjuksköterskan då mycket omvårdnadsarbete kring trycksåren delegeras. Genom regelbunden utbildning på arbetsplatsen gällande terminologi för trycksåren kan misstag och feltolkningar i dokumentationen undvikas.

  • 330.
    Larsen, Risa
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Mangrio, Elisabeth
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Persson, Karin
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Interpersonal Communication in Transcultural Nursing Care in India: A Descriptive Qualitative Study2021Inngår i: Journal of Transcultural Nursing, ISSN 1043-6596, E-ISSN 1552-7832, Vol. 32, nr 4, s. 310-317, artikkel-id UNSP 1043659620920693Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Introduction: Good communication is crucial for safe and effective nursing care and is necessary in building interpersonal relationships with patients. The increase of global interactions in health care adds to the necessity of developing culturally competent communication in nursing. The purpose of the study was to gain a deeper understanding of interpersonal communication as experienced by nurses working in culturally diverse hospitals in India. Method: A descriptive qualitative method, analyzing 12 semistructured interviews conducted with nurses at two hospitals. Results: The study's themes focus on tools and techniques for working with culturally diverse patients and how to sustain the quality of care in diverse hospital settings. Language resources, language tools, and cultural knowledge were useful aids for nurses when communicating with transcultural patients. It helped the nurses gain confidence and foresee patient needs. Discussion: Highlighting transcultural interpersonal communication techniques within nursing offers a safer and more productive practice of nursing care.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 331.
    Larsson, Fanny
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Holm, Linnea
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Omvårdnadsrelaterade utmaningar inom palliativ vård i hemmet med fokus på sjuksköterskors erfarenheter och känslor: En litteraturstudie2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En sjukdom som är obotlig benämns som palliativ vård och det är något som alla individer har rätt till att få. Syftet med palliativ vård är att lindra patientens lidande och ge en så bra livskvalitet som är möjligt. Sjuksköterskan är omvårdnadsansvarig och vid palliativ vård krävs ett holistiskt och humanistiskt synsätt där omvårdnaden av hela människan och anhöriga är essentiellt. Palliativ vård kan ges på olika platser, bland annat på sjukhus, ordinärt boende eller särskilt boende och allt fler väljer att vårdas palliativt i hemmet. Det förekommer olika utmaningar inom den palliativa vården i hemmet, bland annat utmaningar med missnöjda anhöriga, hög arbetsbelastning, brister i arbetsmiljön och brister inom samverkan inom teamet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka omvårdnadsrelaterade utmaningar inom palliativ vård i hemmet med fokus på sjuksköterskors erfarenheter och känslor. Metod: En litteraturstudie har genomförts, där databaserna Cinahl, PubMed och Psycinfo har använts för att hitta empiriska studier med kvalitativ ansats som skulle besvara syftet, 14 studier kom att användas. Kvalitetsgranskning skedde utifrån SBU kvalitetsgranskningsmall för kvalitativa studier. Analys av studierna skedde utifrån metodboken av Friberg F, 2017. Resultat: Det skapades tre huvudteman: emotionella utmaningar, samarbete i team och organisatoriska utmaningar. Utifrån de tre huvudtemana skapades nio subteman: personlig utmaning, anhöriga, etiska dilemman, hierarki, kommunikation, stöttning inom teamet, tidsbrist, bristande kunskap och miljö. Konklusion: Sjuksköterskors erfarenhet visade att det förekom flertal omvårdnadsrelaterade utmaningar inom palliativ vård i hemmet. Några av dessa utmaningar var etiska dilemman, bristande stöttning inom teamet och bristande kunskap, och alla dessa kom att påverka sjuksköterskornas omvårdnadsarbete i negativ bemärkelse.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 332.
    Larsson, Glenn
    et al.
    Univ Borås, Fac Caring Sci Work Life & Social Welf, Ctr Prehosp Res, SE-50190 Borås, Sweden.;Sahlgrens Univ Hosp, Dept Prehosp Emergency Care, Gothenburg, Sweden.;PICTA, Prehosp Innovat Arena, Lindholmen Sci Pk, Gothenburg, Sweden..
    Eldh, Jana
    Univ Borås, Fac Caring Sci Work Life & Social Welf, Ctr Prehosp Res, SE-50190 Borås, Sweden..
    Hagman, Elisabeth
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Andersson Hagiwara, Magnus
    Univ Borås, Fac Caring Sci Work Life & Social Welf, Ctr Prehosp Res, SE-50190 Borås, Sweden..
    The non-conveyance of trauma patients in Swedish emergency medical services: a retrospective observational study of the trauma population not transported to an emergency department2024Inngår i: BMC Emergency Medicine, E-ISSN 1471-227X, Vol. 24, nr 1, artikkel-id 34Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    IntroductionDue to a systemic modification in Swedish emergency medical services (EMS) staffing in recent years, the nature of the Swedish EMS has changed. Transport to an emergency department (ED) is no longer the only option. Referrals and non-conveyance form a growing part of EMS assignments. Trauma is one of the most common causes of death and accounts for 17% of Swedish EMS assignments. The aim of this study was to describe the characteristics and clinical outcomes of non-conveyed trauma patients who were assessed, treated and triaged by the EMS to gain a better understanding of, and to optimise, transport and treatment decisions.MethodsThe study had a descriptive, retrospective and epidemiologic design and was conducted by reviewing EMS and hospital records for 837 non-conveyed trauma patients in the southwest of Sweden in 2019.ResultsThree in four non-conveyed trauma patients did not seek further medical care within 72 h following EMS assessment. The patients who were admitted to hospital later were often older, had suffered a fall and had a medical history. Half of all the incidents occurred in a domestic environment, and head trauma was the major complaint. Less than 1% of the studied patients died.ConclusionMost of the non-conveyed trauma patients did not seek further medical care after being discharged at the scene. Falling was the most common trauma event, and for the older population, this meant a higher risk of hospital admission. The reasons for falls should therefore be investigated thoroughly prior to non-conveyance decisions. Future studies should focus on the reasons for non-conveyance and measure the morbidity and invalidity outcomes rather than mortality.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 333.
    Larsson, Helena
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV). Faculty of Health Sciences, Kristianstad University, Kristianstad, Sweden.
    Blomqvist, Kerstin
    Faculty of Health Sciences, Kristianstad University, Kristianstad, Sweden.
    Edberg, Anna-Karin
    Faculty of Health Sciences, Kristianstad University, Kristianstad, Sweden.
    Kumlien, Christine
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV). Faculty of Health and Society, Department of Care Science, Malmö University, Malmö, Sweden;Department of Cardiothoracic and Vascular Surgery, Skåne University Hospital, Malmö, Sweden.
    Swedish family care advisors’ views on existential loneliness and existential support to informal caregivers of older people: A cross-sectional national survey2022Inngår i: Nordic journal of nursing research, ISSN 2057-1585, E-ISSN 2057-1593, Vol. 42, nr 2, s. 93-100Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The number of older people needing care is increasing, and care is often provided by informal caregivers. The mission of family care advisors (FCAs) is to provide them with support; however, whether and how support in existential matters such as existential loneliness is provided is unclear. Therefore, the aim of this study was to describe FCAs’ views on existential loneliness, and existential support provided to relatives who act as informal caregivers to older people. A national survey was distributed to 349 FCAs in Sweden, response rate n = 120 (36%). The STROBE checklist was followed when presenting the study. Existential loneliness was viewed as thoughts about life and meaning (78%). Existential support was provided by dialogues (87%), visits (75%) and support groups (73%); 45% of FCAs stated that they had time to provide existential support and 27% reported having knowledge of how to encounter existential loneliness. FCAs provide existential support, but often lack experience, knowledge and time. Time and knowledge are important prerequisites for acknowledging existential needs. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 334.
    Larsson, Helena
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Rämgård, Margareta
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Kumlien, Christine
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Blomqvist, Kerstin
    Spouses' existential loneliness when caring for a frail partner late in life: a hermeneutical approach2020Inngår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 15, nr 1, artikkel-id 1734166Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose: Spouses are in a vulnerable situation when caring for a frail partner late in life. Exploring their existential loneliness can be a way to understand more about their existential needs. Method: A hermeneutic approach was used. Multistage focus group interviews were conducted with two groups consisting of five spouses, respectively, who met three times each. To work with the text, an approach was adapted where quotations are converted into poems in a linguistic manner. Results: Existential loneliness can be understood as the following: 1) being in a transition from us to merely me, 2) being forced to make decisions and feeling excluded, 3) navigating in an unfamiliar situation and questioning oneself, and 4) longing for togetherness but lacking the energy to encounter other people. The main interpretation is that existential loneliness emerges when one is in moments of inner struggle, when one is forced to make impossible choices, when one is approaching and is in limit situations, and when one is experiencing the endless loss of the other. Conclusion: For health care professionals to achieve a holistic picture, person-centeredness can be a way to make the spouses' existential needs visible and to provide support based on their needs.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 335.
    Larsson, Jenny
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Patienters erfarenheter av bemötande inom den psykiatriska heldygnsvården2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I den psykiatriska heldygnsvården vårdas årligen runt 60 000 personer för olika psykiatriska diagnoser såsom beroendesjukdom, psykossjukdom, förstämningssyndrom, ångestsyndrom, ätstörningar och personlighetssyndrom. Psykiatrisk heldygnsvård är i första hand frivillig, i vissa fall kan dock tvångsvård vara nödvändig. Omvårdnadspersonalen kommer oundvikligt att ha en viss auktoritet i förhållande till patienten vid psykiatrisk heldygnsvård. Studier har visat att det kan leda till att patienterna känner sig maktlösa i förhållande till personalen. Forskning har även visat att det finns ett stigma kopplat till psykiatrisk sjukdom som kan göra det svårare för psykiatriska patienter inom slutenvården att ta vara på sina rättigheter. Studier visar även på att patienter kan ha svårigheter att närma sig personalen samt uppleva att de är en belastning.

    Syfte: Litteraturstudiens syfte är att undersöka patienters erfarenheter av omvårdnadspersonalens bemötande inom psykiatrisk heldygnsvård.  

    Metod: Litteraturstudie baserad på 14 kvalitativa studier om patienters upplevelser och erfarenheter.

    Resultat: Patienternas upplevelser och erfarenheter undersöktes och kategoriserades i ”Tydlig information”, ”Maktförskjutning mellan personal och patient”, ”Upptagen och stressad personal”, ”Vikten av sociala interaktioner och aktiviteter” samt ”Empatiskt förhållningssätt” med underkategorierna “Privat angelägenhet”, “Person istället för diagnos”, “Empatiska egenskaper hos sjuksköterskan och omvårdnadspersonalen” och “Konfliktlösning med hjälp av empati”.

    Konklusion: De inkluderade studierna, i litteraturstudien, visar på att patienter inom den psykiatriska slutenvården har en önskan att bli sedda som de individuella personer de är bakom sin diagnos. Det finns en önskan att få mer tid med omvårdnadspersonalen, för att bygga upp ett förtroende och för att våga öppna upp sig. Tidsbrist och stressad personal var ett återkommande tema i de inkluderade studierna, som stod i vägen för mer frekventa interaktioner.

  • 336.
    Lasson, Emelie
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Tideman, Jonna
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Hälsosamtal vid hjärtsjukdom: En litteraturöversikt av patienters upplevelser2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Patienter med hjärt-kärlsjukdom kräver livslång behandling med sekundärprevention både för att motverka sjukdomsåterfall och förbättra livskvalitén. Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken både i Sverige och globalt och blir i takt med en åldrande population och en ökad vällevnad med ohälsosamma levnadsvanor allt vanligare. Det finns ett behov av att fördjupa kunskapen om patienters upplevelser av hälsosamtal för att utveckla förståelsen för vad som motiverar patienter till förändring. Genom en ökad förståelse kan hälsosamtalet vara framgångsrikt för sjuksköterskans arbete i att främja hälsa genom förebyggande, stödjande och vårdande åtgärder. Syfte: Att sammanställa upplevelser av hälsosamtal hos patienter med hjärt-kärlsjukdom. Metod: En litteraturöversikt av kvalitativ forskning. Artikelsökning gjordes i Cinahl och PubMed där totalt 12 artiklar kvalitetsgranskades och analyserades enligt Fribergs (2017) fem steg. Resultat: Kategorier som identifierades var: Information, personcentrering, tid och interaktion. Underrubriker beskriver sedan faktorer som påverkar upplevelser av hälsosamtal. Konklusion: Deltagarnas upplevelser av ett hälsosamtal visar på vikten av interaktion och personcentrering. Sjuksköterskans förmåga att kunna förmedla sin medicinska kunskap på ett vardagligt sätt gav patienterna en ökad delaktighet och målmedvetenhet. Rätt tidpunkt för information samt individanpassad information var faktorer som bidrog till ett framgångsrikt hälsosamtal. Tillräckligt med avsatt tid samt uppföljning gjorde att patienterna kände stöd.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 337.
    Latinovic, Jelena
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Zverotic, Amela
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att börja arbeta inom vården.: En kvalitativ litteraturstudie2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Efter tre år av studier får den nyutexaminerade sjuksköterskan både en yrkes-och en akademisk examen. Sjuksköterskeyrket är komplext och kräver kompetens i flera olika områden. Den nyutexaminerade sjuksköterskan förväntas att arbeta utifrån de krav som ställs i lagar och författningar samt leda och ansvara självständigt för omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskans främsta ansvarsområden är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. Syfte: Att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att börja arbeta inom vården. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats innehållandes elva vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna hittades genom databassökningar i Cinahl och PubMed, vars kvalitet granskades med hjälp av SBU:s handbok och kvalitetgranskningsmallar. Resultat: Följande huvudkategorier identifierades, Transition, Att vara ny och kollegors betydelse, Tankar om professionen samt Vägen mot upplevd kompetens. Huvudkategorierna bärs upp av tolv olika subkategorier. Konklusion: Yrkesutövningen upplevdes som en svår och utmanande period med blandade känslor såsom förväntan, stress, isolering och rädsla. Mycket på grund av att den nyutexaminerade sjuksköterskan upplevde att det var stor skillnad mellan utbildning och den kliniska verkligheten. Den kliniska erfarenheten i kombination med den teoretiska kunskapen bidrog till ett högre självförtroende och viljan att våga ta plats. Likaså erkännanden och uppmuntran från kollegorna samt positiva upplevelser med patienterna. Den nyutexaminerade sjuksköterskan saknar i början av sin karriär tillräckligt med klinisk erfarenhet och kunskap för att självständigt utöva sin yrkesutövning, och är därmed beroende av stöd från handledare och kollegor. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 338.
    Leander-Pehrson, Dennis
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Feher, Amanda
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Grundutbildade sjuksköterskors erfarenheter av palliativomvårdnad.: En litteraturstudie2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    ABSTRACT 

    Feher A, Leander-Pehrson D.  The experiences of palliative care in newly graduated nurses. A literature review. Thesis in nursing, 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2020.

    Background: Palliative care is described as a very complex type of care with breadth of covering both medical, psychological, and spiritual needs - which results in the involvement of a number of professionals in the healthcare staff. The educational aspect of palliative care and its aims are to prepare the nurse for stages that can involve a lot of emotions and experiences in the future career, as best possible.Aim: The purpose was to investigate research on the undergraduate nurses' feelings and experiences of palliative care.Method: A qualitative literature study was conducted with ten scientific studies of qualitative anchoring as a basis for compiling results. CINAHL and PubMed have been used as primary databases for collecting material.Results: In the role of nurse, individuals is expected to be sensitive and attentive to patients with forward-looking communication. The importance of being able to keep the private feelings and values that may arise in the meeting with the patient is emphasized, and by highlighting the individual nurse maintains professionalism.Conclusion: There are many emotional experiences during her profession in both existential and emotional aspects,  and one of the goals of the nursing education is that the individual who takes on the role of nurse, should feel safe and secure for the upcoming work - where new future colleagues will eventually be welcomed. This demand, not least on the individual's own capacity for personal development, but also on the education's capacity for future development.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 339.
    Lempert, Amelia
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Lindberg, Linn
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskors erfarenhet av etiska dilemman i palliativ vård: En litteraturstudie2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Palliativ vård innebär den vård som ges i livets slutskede för att stödjaoch lindra patientens lidande. Alla yrkesverksamma sjuksköterskor kommer stötapå palliativ vård i sitt omvårdnadsarbete. Personcentrerad vård är en avsjuksköterskans kärnkompetenser och är central i palliativ vård. Teamarbetemellan professioner, patienten och dess anhöriga är en viktigt grund för palliativvård. Kommunikation är grunden för att både teamarbete och personcentreradvård ska fungera. Sjuksköterskans uppgift i palliativ vård är förutom att stödjapatienten även att stödja anhöriga. I palliativ vård kan det liksom i all annan vårduppstå etiska dilemman. Däremot kan etiska dilemman i palliativ vård gestaltasannorlunda än de dilemman som uppstår i kurativ vård.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av etiska dilemman i palliativ vård.Metod: Examensarbetet genomfördes i form av en litteraturstudie baserat på tolvkvalitativa vetenskapliga studier.Resultat: I litteraturstudiens resultat framkom tre teman kopplade till etiskadilemman i palliativ vård: “Etiska dilemman i vårdteamet”, “Vårdmiljön som enorsak till etiska dilemman i palliativ vård” samt “Vårdens organisation som enorsak till etiska dilemman i palliativ vård”.Konklusion: Sjuksköterskors erfarenhet av etiska dilemman i palliativ vård berorpå flera bakomliggande orsaker. Enligt sjuksköterskors erfarenhet uppkom oftaetiska dilemman inom palliativ vård på grund av vårdteamets olika synsätt påpatientens fortsatta palliativa vård. Etiska dilemman i palliativ vård kunde ocksåorsakas på grund av vårdmiljön och organisationens utformning. Behov av stödoch handledning kring etiska dilemman i palliativ vård föreligger.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 340.
    Lerdal, Anners
    et al.
    Research Department, Lovisenberg Diaconal Hospital, Oslo, Norway; Department of Interdisciplinary Health Sciences, Faculty of Medicine, Institute of Health and Society, University of Oslo, Oslo, Norway.
    Gay, Caryl
    Department of Interdisciplinary Health Sciences, Faculty of Medicine, Institute of Health and Society, University of Oslo, Oslo, Norway; Department of Family Health Care Nursing, University of California, San Francisco, USA.
    Bonsaksen, Tore
    Department of Health and Nursing, Faculty of Social and Health Sciences, Inland Norway University of Applied Sciences, Elverum, Norway; Department of Health, Faculty of Health Studies, VID Specialized University, Stavanger, Norway.
    Ekeberg, Øivind
    Psychosomatic and CL Psychiatry, Division of Mental Health and Addiction, Oslo University Hospital, Oslo, Norway.
    Grimholt, Trine
    Department of Health, Faculty of Health Studies, VID Specialized University, Oslo, Norway; Department of Acute Medicine, Oslo University Hospital, Oslo, Norway.
    Heir, Trond
    Norwegian Center for Violence and Traumatic Stress Studies, Oslo, Norway; Institute of Clinical Medicine, University of Oslo, Oslo, Norway.
    Kottorp, Anders
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Lee, Kathryn A
    Department of Family Health Care Nursing, University of California, San Francisco, USA.
    Skogstad, Laila
    Faculty of Health Sciences, Department of Health and Care Sciences, UiT The Arctic University of Norway, Tromsø, Norway.
    Schou-Bredal, Inger
    Department of Public Health Science, Faculty of Medicine, Institute of Health and Society, University of Oslo, Oslo, Norway.
    Validation of a short version of the Lee fatigue scale in adults living in Norway: a cross-sectional population survey2023Inngår i: BMC Public Health, E-ISSN 1471-2458, Vol. 23, nr 1, artikkel-id 2132Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Due to the nature of fatigue, a brief reliable measure of fatigue severity is needed. Thus, the aim of our study was to evaluate a short version of the Lee Fatigue Scale (LFS) in the Norwegian general population.

    METHODS: This cross-sectional survey consists of a representative sample from the Norwegian population drawn by The National Population Register in Norway. The study is part of a larger study (NORPOP) aimed at collecting normative data from several questionnaires focused on health in adults living in Norway. Registered citizens between 18 and 94 years of age were randomly selected stratified by age, sex and geographic region. Of the 4971 respondents eligible for the study, 1792 (36%) responded to the survey. In addition to age and sex, we collected responses on a 5-item version of the LFS measuring current fatige severity. The psychometric properties focusing on internal structure and precision of the LFS items were analyzed by a Rasch rating scale model.

    RESULTS: Complete LFS scores for analyses were available for 1767 adults. Women had higher LFS-scores than men, and adults < 55 years old had higher scores than older respondents. Our analysis of the LFS showed that the average category on each item advanced monotonically. Two of the five items demonstrated misfit, while the three other items demonstrated goodness-of-fit to the model and uni-dimensionality. Items #1 and #4 (tired and fatigue respectively) showed differential item functioning (DIF) by sex, but no items showed DIFs in relation to age. The separation index of the LFS 3-item scale showed that the sample could be separated into three different groups according to the respondents' fatigue levels. The LFS-3 raw scores correlated strongly with the Rasch measure from the three items. The core dimensions in these individual items were very similarly expressed in the Norwegian language version and this may be a threat to the cultural-related or language validity of a short version of the LFS using these particular items.

    CONCLUSIONS: The study provides validation of a short LFS 3-item version for estimating fatigue in the general population.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 341.
    Leung, Doris
    et al.
    School of Nursing Hong Kong Polytechnic University.
    Chan, Engle Angela
    School of Nursing Hong Kong Polytechnic University.
    Wong, Arkers K. C
    School of Nursing Hong Kong Polytechnic University.
    Reisenhofer, Sonia
    College of Science, Health & Engineering, La Trobe University, Australia.
    Stenberg, Marie
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Chan, Pui Szea
    School of Nursing Hong Kong Polytechnic University.
    Lai, K.H.
    School of Nursing Hong Kong Polytechnic Universuty.
    Cruz, Enrique
    School of Nursing and Midwifery, La Trobe University, Australia.
    Carlson, Elisabeth
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Advancing pedagogy of undergraduate nursing students' cultural awarenessthrough internationalization webinars: A qualitative study2020Inngår i: Nurse Education Today, ISSN 0260-6917, E-ISSN 1532-2793, Vol. 93, artikkel-id 104514Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In today's world, nurses increasingly care for individuals from different cultures. Because culturally sensitivecare can improve patient satisfaction in care, nurses need to develop cultural competence in their practice. Todevelop cultural competence, one option is to build cultural awareness by exposing students to nursing practicesin other cultures through online internationalization-at-home activities. However, little is known about theprocess of cultural awareness development through internationalization activities. Therefore, this qualitativestudy aimed to identify the development process of cultural awareness in nursing students, who participated in aseries of internationalization-at-home activities. A total of 31 nursing students from Australia, Hong Kong, andSweden volunteered to participate in student-led learning groups. Groups consisted of two to four students fromeach university, who engaged in four weekly webinars and online reflections about nursing practice based on acase scenario. Data were collected from participants' ongoing reflective journal entries, and after the webinarsended, from three focus groups. A semi-structured interview guide was used to understand how the internationalization-at-home activities impacted their cultural awareness and knowledge of nursing. Data wereanalyzed using interpretive description. Following four levels of thematic analysis (i.e., comprehension,synthesis, theorizing, reconceptualization), we identified four themes in the development of cultural awareness:1) nurturing reciprocity through comparisons of nursing culture; 2) discovering common ethical values of thenursing profession; 3) developing cultural awareness in nursing ideology and practice; and 4) transformingunderstanding of nursing in the context of their healthcare systems. By the end of the internationalizationactivities, students appeared to have developed relational skills to facilitate their own inner dialogue aboutethical ideals of “self” and “other” in the context of being part of the global nursing community. Future researchshould develop and assess teaching strategies that can further facilitate the four themes in cultural awarenessdevelopment.

  • 342.
    Leung, Doris Y
    et al.
    The Hong Kong Polytechnic University.
    Kumlien, Christine
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Bish, Melanie
    La Trobe University, Australia.
    Carlson, Elisabeth
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Chan, Pui Sze
    The Hong Kong Polytechnic University.
    Chan, E Angela
    The Hong Kong Polytechnic University.
    Using internationalization-at-home activities to enhance the cultural awareness of health and social science research students: A mixed-method study2021Inngår i: Nurse Education Today, ISSN 0260-6917, E-ISSN 1532-2793, Vol. 100, artikkel-id 104851Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Despite healthcare scholars valuing diversity, current cultural awareness training does not address mechanisms that drive societal patterns, that generates cultural insensitivity and reinforces stereotypes of minority groups. The influence of culture on thinking is an important issue because of potential ethnocentric biases on the design, data collection, analysis, and dissemination of research.

    OBJECTIVES: Using internationalization-at-home activities to explore the mechanisms that enhance the development of cultural awareness in postgraduate health and social science research students.

    DESIGN AND METHODS: A pragmatic critical realist study, qualitatively dominant, using mixed-methods to integrate and analyze qualitative and quantitative data. Data were collected pre- and post-internationalization-at-home activities. Qualitative data were collected from online discussion forums and focus groups, and quantitative data were collected from a pre-test and post-test measure of cultural awareness.

    SETTING AND PARTICIPANTS: Eighteen research students in postgraduate health and social science programs from three universities (Australia, Hong Kong, and Sweden) participated in five formal internationalization-at-home webinars and informal international group activities.

    RESULTS: Participants reported four mechanisms counteracting structures (i.e., ethnocentric biases) toward the emergence of cultural awareness: 1. awareness of cultural issues motivating people toward achieving a common goal; 2. reflexivity within psychological safety; 3. deliberations that challenge the veracity of individual assumptions; 4. courage coupled with curiosity. When some or all the mechanisms occurred, properties of enhanced cultural awareness emerged, as confirmed by the quantitative data.

    CONCLUSIONS: Cultural awareness training should emphasize social relations to allow cultural safety to develop for postgraduate health and social science research students. Without skills revealing unconsciously held ethical values, this study argues that postgraduate health and social science students may inadvertently reconstitute and reinforce in their research the discrimination of underserved groups.

  • 343.
    Lewis, Emmanuella
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Naama, Zainab
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskans åtgärder för att förebygga komplikationerrelaterade till perifer venkateter: En literatturstudie2022Student paper other, 20 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 344.
    Lie Ken Jie, Christopher
    et al.
    School of Medicine, College of Medicine, Nursing and Health Sciences, National University of Ireland, Galway, Galway, Ireland.
    Finn, Yvonne F
    School of Medicine, College of Medicine, Nursing and Health Sciences, National University of Ireland, Galway, Galway, Ireland.
    Bish, Melanie
    La Trobe Rural Health School, La Trobe University, Bendigo, Victoria, Australia.
    Carlson, Elisabeth
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Kumlien, Christine
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV). Department of Cardiothoracic and Vascular Surgery, Skåne University Hospital, Malmö.
    Chan, E Angela
    School of Nursing, The Hong Kong Polytechnic University, Kowloon, Hong Kong.
    Leung, Doris Y L
    School of Nursing, The Hong Kong Polytechnic University, Kowloon, Hong Kong.
    Mechanisms Driving Postgraduate Health and Social Science Students' Cultural Competence: An Integrated Systematic Review2022Inngår i: Academic Medicine, ISSN 1040-2446, E-ISSN 1938-808X, Vol. 97, nr 11, s. 1707-1721Artikkel, forskningsoversikt (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    PURPOSE: The COVID-19 pandemic revealed a global urgency to address health care provision disparities, which have largely been influenced by systematic racism in federal and state policies. The World Health Organization recommends educational institutions train clinicians in cultural competence (CC); however, the mechanisms and interacting social structures that influence individuals to achieve CC have received little attention. This review investigates how postgraduate health and social science education approaches CC and how it accomplishes (or not) its goals.

    METHOD: The authors used critical realism and Whittemore and Knafl's methods to conduct a systematic integrated review. Seven databases (MEDLINE, CINAHL, PsycINFO, Scopus, PubMed, Web of Science, and ERIC) were searched from 2000 to 2020 for original research studies. Inclusion criteria were: the use of the term "cultural competence" and/or any one of Campinha-Bacote's 5 CC factors, being about postgraduate health and/or social science students, and being about a postgraduate curriculum or a component of it. Thematic analysis was used to reveal the mechanisms and interacting social structures underlying CC.

    RESULTS: Thirty-two studies were included and 2 approaches to CC (themes) were identified. The first theme was professionalized pedagogy, which had 2 subthemes: othering and labeling. The second theme was becoming culturally competent, which had 2 subthemes: a safe CC teaching environment and social interactions that cultivate reflexivity.

    CONCLUSIONS: CC conceptualizations in postgraduate health and social science education tend to view cultural differences as a problem and CC skills as a way to mitigate differences to enhance patient care. However, this generates a focus on the other, rather than a focus on the self. Future research should explore the extent to which insight, cognitive flexibility, and reflexivity, taught in safe teaching environments, are associated with increasing students' cultural safety, cultural humility, and CC.

  • 345.
    Liebenhagen, Andreas
    et al.
    Department of Anesthesia, Helsingborg General Hospital.
    Forsberg, Anna
    Department of Health Sciences, Lund University.
    The Courage to Surrender: Placing One's Life in the Hands of the Other2013Inngår i: Journal of Perianesthesia Nursing, ISSN 1089-9472, E-ISSN 1532-8473, Vol. 28, nr 5, s. 271-282Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    PurposeThe aim of this study was to investigate how adult patients experience and cope with the anesthesia induction period, that is, before and during total intravenous induction.DesignGrounded theory, based on the Charmaz framework, was used to explore what it is that characterizes patients' thoughts and feelings in this situation and how they handle the time period up to loss of consciousness.MethodsPatients were interviewed using an open-ended method.FindingsThe core category: Constructing a foundation for surrendering one's life into the hands of the other illustrates the main concern of the 17 informants. This concern is illuminated by three main categories: Preparing oneself to surrender, trying to retain control, and accepting and surrendering/Refusing to accept and not surrendering. The informants struggled to place their life in the nurse anesthetist's/anesthesiologist's hands in a cycle of circumspection, preemption, and control.ConclusionsIn order to enable a dignified surrender, it is essential that the nurse anesthetist/anesthesiologist understands the patient's experience of loss of control.

  • 346.
    Liebenhagen, Andreas
    et al.
    Department of Anesthesia, Helsingborg General Hospital.
    Forsberg, Anna
    Lunds universitet.
    Kristensson, Jimmie
    Development and Psychometric Exploration of the Anesthesia Surrendering Instrument2019Inngår i: Journal of Perianesthesia Nursing, ISSN 1089-9472, E-ISSN 1532-8473, Vol. 34, nr 1, s. 169-179Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    PurposeThe aim of this study was to develop and test an instrument to measure surrendering at the time of anesthesia induction and to explore the construct validity.DesignAn instrumental cross-sectional design was used and construct validity was evaluated via psychometric testing.MethodsThe anesthesia surrendering instrument (ASI) comprised 36 items. A total of 202 adults (older than 18 years) answered the questionnaire. Principal component analysis was used for item reduction and identification of defining constructs.FindingsSurrendering to anesthesia was defined by four constructs: preparation by avoidance, control, preparation by understanding, and acceptance, explaining 43.2% of the variance in the matrix.ConclusionsThe findings show that it is possible to measure the concept of surrendering by means of four dimensions as preparation by avoidance, control, preparation by understanding, and acceptance, although the dimensional variance of 43% could be considered weak. The ASI will constitute context-specific patient-reported experience measures for anesthesia, whereas further item refinement and testing of the ASI are necessary to achieve a better variance.

  • 347.
    Lindberg, My
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Suicide during psychiatric inpatient care in Sweden.: A retrospective study of patient’s medical electronic chart2021Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Almost 1 500 people die by suicide every year in Sweden and one out of three have been in contact with mental health care services the year before suicide. A high risk for suicide indicates inpatient care at psychiatric hospital and even though inpatient suicide is the most avoidable, death by suicide still occurs while inpatient care. It is essential for the staff to have knowledge of the suicidal process and be aware of suicidal behavior and risk factors. The aim was to retrospectively identify suicidality in medical electronic charts for adult patients who committed suicide 2015 during psychiatric inpatient care. The study was part of a national retrospective project in Sweden where all of Sweden's 21 regional health administrations agreed to participate. Data from 35 inpatient suicides was analyzed according to statistical analyses. There were documentation of suicidal variables in several patients, but no patient had professional supervision in one to one basis and a minority had intermittent supervision in form of 15 min checks. Eight out of thirty five patients (23%) had a documented suicide risk assessment. Suicidality were more frequently documented in the medical charts in patients with previous known suicide attempt (p≤0.001). The result indicates the lifesaving role of high level supervision within the early state of inpatient care and the importance of accurate documentation of risk assessment in the medical chart. Especially for patients with previous suicide attempt and suicidal communication.

  • 348.
    Lindberg, Sara
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Glans, Carin
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Patienters erfarenheter av samtal om sin sexuella hälsa ivårdmötet.: En litteraturstudie2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sexuell hälsa är en viktig del av den allmänna hälsan och påverkar individers välbefinnande. För att kunna ge en personcentrerad vård kan det vara av vikt att vara medveten om patienternas upplevelser av samtal om sin sexuella hälsa. Alla medlemmar i ett tvärprofessionellt team har ett delat ansvar för att ge vård av god kvalitet utifrån patientens personliga behov. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters erfarenheter av samtal om sin sexuella hälsa i vårdmötet. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på 13 studier funna i databaserna PubMed och CINAHL med inriktning omvårdnad. Artiklarna granskades utefter relevans samt kvalitet och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Upplevelser identifierades och bildade fyra stycken huvudkategorier: Samtalets betydelse för patienten, faktorer som påverkar om samtal förs, faktorer som påverkar samtalet samt patientens önskningar i samtal om sexuell hälsa. I resultatet framkom att vårdpersonal sällan eller aldrig initierar samtal om sexuell hälsa med patienterna. Tidpunkten för samtal om sexuell hälsa var viktigt för patienterna och likaså deras relation till vårdpersonalen. Slutsats: Brister hittades i patientens möjlighet att samtala om sin sexuella hälsa i vårdmötet. Vårdpersonal tog sällan initiativ till samtal. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 349.
    Lindeberg, Max
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Dimgren, Etta
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskors känslor vid vård av suicidala patienter: En kvalitativ litteraturstudie2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 180 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Antalet fastställda suicid i Sverige år 2019 var 1269. Omvårdnaden av suicidala patienter ställer höga krav på sjuksköterskor när det kommer till kompetens, engagemang och empatisk förmåga. Grundutbildade sjuksköterskor kan komma att möta patienter med eller suicidtankar i olika instanser, även utanför psykiatrin. Den omvårdnad som sjuksköterskan ger dessa patienter består till stor del av professionella samtal och kräver att sjuksköterskan besitter förmåga att identifiera och hantera de känslor som kan uppstå hos denne i vården av den suicidala patienten. Syfte: Studien ämnar kartlägga vilka känslor som uppkommer hos sjuksköterskor då de vårdar suicidbenägna patienter. Metod: Databaserna CINAHL och PsycInfo användes för litteratursökningar. Latent innehållsanalys användes som analysverktyg. Resultat: Sex kategorier av närliggande känslor identifierades: Osäkerhet, otrygghet och känslan av att vara oförberedd, Ansvar och skuld, Ilska, frustration och aversion, Maktlöshet, hopplöshet, meningslöshet och hjälplöshet, Ångest, oro och rädsla, Medkänsla, intimitet och trygghet. Konklusion: Studien visar att sjuksköterskorna upplevde vården av suicidbenägna patienter som emotionellt påfrestande, vilket väckte många olika känslor. Känslospektrat innehöll inte enbart påfrestande känslor, utan också känslor som var gynnsamma för omvårdnadsarbetet. I flera fall efterfrågades möjlighet till reflektion och ventilering, något som kan understryka vikten av att införa verktyg som omvårdnadshandledning på fler arbetsplatser. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 350.
    Lindelöf Holmqvist, Johanna
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Pedersen, Louise
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskors upplevelser av överrapportering och dess inverkan på patientsäkerhet: En litteraturstudie2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: För att säkerställa säker och kontinuerlig vård är det väsentligt att kommunikation och samverkan mellan sjukvårdspersonal fungerar. Exempel på sådan samverkan kan äga rum vid överrapportering mellan två sjuksköterskor under skiftbyte, vilket innebär att sjuksköterskor delger varandra väsentlig patientinformation. Informationsöverföring är ett särskilt utsatt riskområde i vården och ett kritiskt moment för att uppnå god patientsäkerhet. Det finns olika typer av överrapportering, det går även att anpassa överrapporteringen med olika modeller och verktyg. God kommunikation är ett av sjuksköterskans viktigaste redskap i omvårdnadsarbetet. 

    Syfte: Studiens syfte är att belysa grundutbildade sjuksköterskors upplevelser av överrapportering och dess inverkan på patientsäkerheten. 

    Metod: Litteraturstudien baserades på tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som sedan utgjorde studiens resultat. Artiklarna inhämtades från två olika databaser, med inriktning på omvårdnad. Artiklarna kvalitetsgranskades med SBU:s granskningsmall som underlag. Data analyserades i fem steg som tog isär artiklarnas helhet till delar. Slutligen bildade delarna en ny helhet.

    Resultat: Utifrån analysen kunde två teman identifieras och utifrån dem kunde tio tillhörande underkategorier formas. De två temana var Bygga en gemensam patientbild och Överrapportering. 

    Konklusion: Överrapportering är en mångsidig process. Sjuksköterskor beskrev många upplevda faktorer som kunde påverka kvalitén på överrapporteringen och därmed hur överrapporteringen påverkade patientsäkerheten. Sjuksköterskor upplevde att en fullgod överrapportering hade positiv inverkan på patientsäkerheten.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
45678910 301 - 350 of 662
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf