Publikationer från Malmö universitet
Endre søk
Begrens søket
3456 251 - 283 of 283
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251.
    Walldén, Robert
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Språkutvecklande samtal i SO: Textvalets betydelse2022Inngår i: Ämneslitteracitet och inkluderande undervisning / [ed] Anders Jakobsson; Pia Nygård Larsson; Lotta Bergman, Lund: Studentlitteratur AB, 2022, s. 93-115Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 252.
    Walldén, Robert
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Students navigating shifting literacy expectations in grade 6 history teaching: a qualitative text-based study2022Inngår i: Cogent Education, E-ISSN 2331-186X, Vol. 9, nr 1, artikkel-id 2148671Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This qualitative study focuses on Grade 6 students’ possibilities to engage in disciplinary writing practices in history teaching in a school located in a socially disadvantaged and linguistically diverse area. The aim is to contribute knowledge about how students negotiate different literacy expectations in the teaching. The researcher used ethnographic methods to follow one teacher and two groups of Grade 6 students for 12 weeks’ teaching about the Vasa era in Swedish history. The material used consists of samples of students writing, parts of the text material they studied, and written questions they answered in tests and pre-writing discussion. In the analysis, systemic-functional linguistics (SFL) and thematic content analysis were employed to develop categories of literacy expectations based on the written questions. SFL was also used to analyze samples of the students’ writing and relevant textbook material. The findings show that the expectations increased in a final test because most questions required causal reasoning. In contrast, the questions used in text discussions and homework tests conveyed a variety of literacy expectations, with an emphasis on chronological reconstructions of events. While some students adjusted their writing to causal reasoning, others relied on a reconstruct approach that adhered closely to the simple text material that was chronologically structured. Outlier examples showed students using multimodal representations, a substitute teacher’s oral elaboration on a text, and resources of learner language in their answers. Implications for teaching that support all students’ engagement in disciplinary practices of history are discussed. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 253.
    Walldén, Robert
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Studie visar på risker med lässtrategier och genrepedagogik2019Inngår i: Svenskläraren, ISSN 0346-2412, Vol. 63, nr 4 2019, s. 6-7Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 254.
    Walldén, Robert
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    SvD Debatt: Feltänkt att korta sfi-utbildningen2024Inngår i: Svenska dagbladet, ISSN 1101-2412Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 255.
    Walldén, Robert
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    "Think: Why? Who? How? Consequences": Shifting writing demands in primary school history teaching2023Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In the past several years, there has been a growing research interest in students’ opportunities to engage in and develop disciplinary literacies through writing. Mirroring developments in other countries, the Swedish national curriculum has required teaching with a more disciplinary focus since 2011. This puts various demans on students'  writing, such as constructing arguments based on source material and explaining causes and consequences of historical events. The presentation will focus on test-related writing practices in history teaching in Grade 6 in a Swedish school located in a socially disadvantaged and linguistically diverse area.

    The presentation is based on research aiming to contribute knowledge about how students negotiate literacy expectations when writing answers to test questions in the teaching of history. The research questions are:

    Which literacy expectations are conveyed by the written questions administered to the students in a final test and in activities leading up to the test?

    How can the students written answers be understood in relation to the literacy expectations in the question posed to them?

    Ethnographically inspired methods were used to document teaching activities, teaching material and students' text in a content area about the early modern period in Swedish history. The study spanned three months. Previous publications from this study have focused on the classroom interaction and the text material used in the teaching (e.g., Author, 2020; Author & Colleague, 2021). This presentation instead focuses on students' written responses to test questions based on 102 collected tests. The analysis was informed by disciplinary literacy and systemic-functional genre theory. It particularly draws on the discourse semantic system of periodicity (Martin & Rose, 2007) to highlight how the students manage the information flow in their texts, for example by introducing, unpacking and re-stating abstract and subject-related concepts. Another important point of reference is the learner's pathway through the genres of history (e.g., Coffin, 1997) which charts the progression from chronological recounts to explanatory texts that rely on causality. 

    The findings show that the literacy expectations increased between homework tests used to preprare the students for a final test and the final test itself. While the homework tests expected the students to reproduce information about historical events and persons in the text material they studied, the final test required them to reason about events in terms of causes and consequences. The students mostly responded to this shift by adding more information about the events in an unplanned manner. However, some students managed to adapt their writing to accommodate the scaled-up demands by using a more planned approach to the writing and adjusting the information flow to accentuate the consequences and historical significance of events. On rare occasions, students used strategies which went beyond the written language, such as incorporating relevant information coveyed orally by a teacher and using multimodal representations. However, most of the students based their writing on a text material that provided limited input for the complex writing expected of them in the final test. Implications for classroom practice include the importance of modelling successful subject-specific writing strategies as well as providing sufficiently rich disciplinary input, through various modes, that the students can use for their written output. It follows that the writing must be understood as part of a disciplinary literacy practice. 

    Coffin, C. (1997). Construing and giving value to the past: an investigation into secondary school history. In F. Christie & J. R. Martin (Eds.), Genre and institutions: Social processes in the workplace and schools (pp. 196-230). Continuum.

    Martin, J. R., & Rose, D. (2007). Working with discourse: meaning beyond the clause. Continuum.

    Walldén, R. (2020). "It was that Trolle thing" Negotiating history in grade 6: A matter of teachers' text choice. Linguistics and Education, 60. https://doi.org/10.1016/j.linged.2020.100884  

    Walldén, R., & Nygård Larsson, P. (2021). “Can you take a wild guess?” Using images and expanding knowledge through interaction in the teaching and learning of history. Linguistics and Education, 65. https://doi.org/10.1016/j.linged.2021.100960  

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 256.
    Walldén, Robert
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    “You know, the world is pretty unfair”: Meaning perspectives in teaching social studies to migrant language learners2022Inngår i: Scandinavian Journal of Educational Research, ISSN 0031-3831, E-ISSN 1470-1170, Vol. 66, nr 1, s. 179-191Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This contribution explores how subject positions and perspectives are negotiated in the discursive practices of teaching social studies. The study involved a teacher and a group of second-language learners in Grade 6, the data being gathered by observations, voice recordings, and collection of teaching materials throughout seven weeks. The analysis, drawing upon discourse theory and sociological theories of education, is conducted from the perspective of Critical Discourse Analysis. The result, highlighting a curriculum area about living conditions, shows how Western-centric beliefs about a divided world were perpetuated both during introductory activities and in the searching for information about different countries. This mainstream meaning perspective was also sustained when the teacher modelled ways of using language for expressing content knowledge. Throughout, the migrant language learners were positioned as privileged Swedish citizens. Implications for shaping discursive practices of teaching in ways which builds on students’ diverse knowledges and experiences are discussed. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 257.
    Walldén, Robert
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Yrkessvenska på sfi – Rekommendationer och reflektioner: Slurapport från följeforskning Yrkeskedjor 20232024Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 258.
    Walldén, Robert
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Eiesland, Eli Anne
    OsloMet.
    Laake, Signe
    OsloMet.
    Kontextualiserad grammatik i arbete med muntligapresentationer på svenska för invandrare2024Inngår i: Abstractsamling NordAnd16, 12-14 juni 2024, Stockholm, 2024, s. 108-109Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Undervisning på sfi (svenska för invandrare) är sparsamt studerad, och det saknas studier som belyser aktuella satsningar på att knyta sfi till sammanhang utanför klassrummet. Det aktuella bidraget bygger vidare på ett följeforskningsprojekt om kommunal en satsning på språkpraktik. Tidigare resultat har visat att sfi-elever genom språkpraktik på olika arbetsplatser fick möjlighet att träna på vardagliga samtal med L1-talare av svenska (Walldén, 2023) samt att presentationer och uppföljningar av en praktikrelaterad ordförrådsuppgift skapade möjligheter för kunskapsbyggande samtal om kollokationers betydelse och användning i olika sammanhang (Walldén, 2024). Föreliggande konferensbidrag fokuserar i stället på inslag av grammatikundervisning i arbetet med muntliga presentationer kopplade till elevernas språkpraktik.  Syftet är att belysa hur kunskaper om grammatik kopplades till kommunikativa sammanhang när sfi-elever, tillsammans med en erfaren sfi-lärare, förberedde, genomförde och följde upp muntliga presentationer kopplade till elevernas språkpraktik. Etnografiskt inspirerade metoder, med observationer, anteckningar och ljudinspelningar, användes för att dokumentera lektioner där elever på sfi C och D arbetade med praktikuppgifter under 7 lektioner. Teoretiska utgångspunkter hämtades i formfokuserad undervisning (Ellis, 2016) samt, för att vidga perspektivet bortom grammatisk korrekthet, kontextualiserad grammatikundervisning (Myhill et al., 2012). Resultatet visar att läraren och eleverna uppmärksammade betydelsen av en utvecklad syntax för att genomföra muntliga presentationer, samt förde samtal kring morfologi utifrån vokabulär eleverna hade valt ut på praktikplatserna. Det fördes även samtal om grammatiskt modus där eleverna bidrog med sina flerspråkiga kunskaper. Studien är relevant för konferensen genom sin inriktning mot andraspråksundervisning för vuxna migranter.

    Referenser  

    Ellis, R. (2016). Anniversary article. Focus on form: A critical review. Language Teaching Tesearch, 20(3), 405–208. https://doi.org/10.1177/1362168816628627 

    Myhill, D., Jones, S., Lines, H., & Watson, A. (2012). Re-thinking grammar: the impact of embedded grammar teaching on students’ writing and students’ metalinguistic understanding. Research Papers in Education, 27(2), 139–166. 

    Walldén, R. (2024). Contextual elaborations and shifts when adult L2 learners present and discuss workplace-related vocabulary. Linguistics and Education, 80, 1–16. https://doi.org/10.1016/j.linged.2024.101272   

    Walldén, R. (2023). Adult migrants’ voices about learning and using Swedish at work placements in basic language education. Studies in the Education of Adults. https://doi.org/10.1080/02660830.2023.2246763  

  • 259.
    Walldén, Robert
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Langwagen, Annika
    ”Man förstår nästan allt!”: Läsförståelsearbete med faktatexter i årskurs 42021Inngår i: HumaNetten, E-ISSN 1403-2279, nr 47, s. 169-181Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 260.
    Walldén, Robert
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Larsson, Pia N.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Visual resources and interaction in Grade 4 science teaching—Moving in and out of discourse when exploring concepts of evolution and adaption2024Inngår i: Science Education, ISSN 0036-8326, E-ISSN 1098-237X, Vol. 108, nr 2, s. 608-636Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Although visual aids are widely considered a valuable source of scaffolding, the nature and active utilization of these aids in current science classrooms are not well understood. This qualitative study explores interaction in the teaching of concepts related to evolution, with a specific focus on a teacher's use of different visual support material. Based on a classroom study in a linguistically diverse Grade 4 classroom, we employed the perspective of discourse-bridging interaction to develop three broad categories of interactional examples, which we related to three kinds of visual support material used in the instruction: generic visual support images, naturalistic images, and disciplinary images showing examples of natural selection. The findings show that the interaction moved in and out of science discourse in a way that reflected the images' properties. A generic visual support image illustrated the concept of “adaption” as puzzle pieces fitting together, which promoted everyday and anthropomorphic examples of animals and people striving to fit in. When the teacher used naturalistic images, the discourse shifted between a range of perspectives, while visual aids and whiteboard drawings showing the classic examples of giraffes evolving (a disciplinary image) were employed to clarify the notion of natural selection. We discuss the study's implications for using visual support material in a planned way that supports disciplinary understanding.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 261.
    Walldén, Robert
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Lindh, Christina
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Litteracitetsförväntningar i historia: En studie av skrivpraktiker i årskurs 62021Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna studie svarar mot behovet av forskning om hur lärare kan stödja elevers ämnesspecifika litteracitet i språkligt heterogena klassrum med fokus på skrivandets roll. Tidigare forskning har belyst att det ofta saknas strukturerade former av textarbete (t.ex. Lindh, 2019; Olvegård, 2014) och hur nationella prov ställer eleverna inför skriftspråkliga utmaningar (t.ex. Staf & Nord, 2018). Mindre uppmärksamhet har ägnats åt undervisning där läraren leder ett strukturerat arbete med texter för att stödja eleverna inför exempelvis provskrivande. Syftet med föreliggande studie är därför att bidra med fördjupad kunskap om litteracitetsförväntningar i historieundervisning. Utgångspunkt tas i följande frågor: Vilka litteracitetsförväntningar är påtagliga i prov samt provförberedande undervisningsaktiviteter? Hur hanterar eleverna dessa förväntningar i sitt skrivande?

    Ett rikt empiriskt material bestående av elevtexter, läromaterial och transkriberade ljudinspelningar insamlat i en språkligt heterogen årskurs 6 har gjort det möjligt att utforska de litteracitetsförväntningar eleverna möter i olika undervisningsmoment, såsom textsamtal, antecknande, läxprov och slutprov. I en tidigare studie på samma material (Walldén & Lindh, 2021) undersöktes olika syften och mål med det skrivande läraren skapade förutsättningar för. Föreliggande studie fäster ett större avseende vid texter eleverna producerade.

    Ett teoretiskt tolkningsramverk inspirerat av systemisk-funktionell genreteori (Martin & Rose, 2008) och skrivhandlingar med utgångspunkt i Skrivhjulet (t.ex. Lindh, 2019) har använts för att klassificera olika frågor som eleverna skulle besvara och för att analysera elevernas texter. Det preliminära resultatet visar att aktiviteter såsom tankeskrivande genom anteckningar, textsamtal och läxprov av övningskaraktär till viss del tycktes stödja elevernas provskrivande. Samtidigt var det påtagligt att förväntningarna stegrades i det avslutande och betygsättande prov läraren gav. Jämfört med läxproven och de frågor som utgjorde utgångspunkt för textsamtal, som ofta pekade mot att rekonstruera eller omformulera stoff från läromedelstexter, ställde slutprovet större krav på att resonera utifrån orsak och verkan. Dessa stegrande förväntningar hanterade eleverna på olika sätt.

    Lindh, C. (2019). I skrivandets spår: elever skriver i SO. Malmö universitet.  

    Olvegård, L. (2014). Herravälde. Är det bara killar eller? Andraspråksläsare möter lärobokstexter i historia för gymnasieskolan. Göteborgs universitet.  

    Staf, S., & Nord, A. (2018). Geografi-och historieämnenas literacy på prov: en kritisk analys av literacyförväntningarna i två nationella prov för samhällsorienterande ämnen för årskurs 9. I D. Wojahn, C. Seiler Brylla, & G. Westberg (Red.), Kritiska text- och diskursstudier (pp. 217–249). Södertörns högskola.  

    Walldén, R., & Lindh, C. (2021). Skrivpraktiker i historieämnet: Strukturerat textarbete i undervisning om Vasatiden. Nordidactica - Journal of Humanities and Social Science Education, 11(1), 54–79.  

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 262.
    Walldén, Robert
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Lindh, Christina
    Högskolan Kristianstad.
    Skrivpraktiker i historieämnet: Strukturerat textarbete i undervisning om Vasatiden2021Inngår i: Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, ISSN 2000-9879, Vol. 11, nr 1, s. 54-79Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this article, we explore writing as a recurring and structured practice in the teaching of history. A teacher and her Grade 6 students were followed for 12 weeks’ teaching about the Vasa era. The material consists of field notes, transcribed voice recordings, teaching material, and samples of students’ writing. Drawing on the sociology of education, functional theories of writing, and concepts of historical thinking, the result shows that the teacher prioritized organizing information about the era while also, through writing based on images, creating opportunities for imagining, exploring and participating in content-related interaction. Social semiotic analysis highlights how the students employed different ways of taking notes explicitly modelled by the teacher. While the writing practices created some opportunities for learning about important events, understanding the historical significance of the Vasa era, and approaching a historical perspective, ethical dimensions and critical examination of evidence were de-emphasized. Implications for using writing in critical literacy practices of school history are discussed.

    Fulltekst (pdf)
    Skrivpraktiker i historieämnet
  • 263.
    Walldén, Robert
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Nygård Larsson, Pia
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Bilder, texter och samtal i ett språkligt heterogent SO-klassrum: Kunskapsutvecklande stötestenar och potentialer2020Inngår i: ABSTRACTS, 2020Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    De olika medierande resurser som erbjuds i undervisning har en stor betydelse för det ämneslärande som möjliggörs. Språkligt heterogena elevgrupper anses gynnas av en undervisning som erbjuder visualiseringar, rikliga möjligheter till samtal och ett strukturerat arbete med ämnesspecifika begrepp och texter. Det är viktigt inte minst för undervisning i historia som, likt andra SO-ämnen, kännetecknas av ett abstrakt språkbruk samtidigt som ämnet ställer särskilt höga krav på en kritisk textförståelse. Möjligheterna för att iscensätta en språk- och kunskapsutvecklande undervisning i historia i tidigare skolår är dock otillräckligt belyst. I vår presentation kommer vi därför rapportera från en klassrumsstudie i årskurs 6 på en språkligt heterogen skola under ett arbetsområde om Vasatiden. Regelbundna språkdidaktiska inslag i denna undervisning var helklassamtal om visualiserade ämnesrelaterade ord, textsamtal i grupper och läsloggsskrivande om ämnesrelaterade bilder som följdes upp i helklass. Analysen av klassrumsinteraktion och undervisningsmaterial grundar sig på teoretiska ramverk för ämneslitteracitet och diskursiv rörlighet. Resultatet visar hur läraren söker bygga upp elevernas förståelse för arbetsområdet genom öppna samtal kring texter och bilder där olika perspektiv på historiska händelser och nyckelfigurer intas. I samtal om ämnesrelaterade ord är kunskapsutvecklande potentialer påtagliga när den muntliga förhandlingen pendlar mellan vardagliga och mer abstrakta formuleringar och ger eleverna utrymme att formulera en förståelse genom egna innovativa språkliga uttryck. Samtidigt visar resultatet hur förenklade bilder och vardagsspråkliga formuleringar kan motverka elevernas möjligheter att använda sig av ett ämnesspecifikt språkbruk. Interaktionens kunskapsutvecklande potentialer påverkas också av hur samtalen kopplas till de texter som används i undervisningen samt av hur texterna som sådana representerar att ämnesinnehåll. Studien belyser komplexiteten i att stödja kunskapsutveckling genom interaktion och ger en grund för en mer nyanserad förståelse av hur bilder, texter och samtal kan samspela och användas på ett medvetet sätt i ämnesundervisningen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 264.
    Walldén, Robert
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Nygård Larsson, Pia
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    “Can you take a wild guess?”: Using images and expanding knowledge through interaction in the teaching and learning of history2021Inngår i: Linguistics and Education, ISSN 0898-5898, E-ISSN 1873-1864, Vol. 65, s. 1-13, artikkel-id 100960Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article contributes knowledge about disciplinary literacy practices in school history, with a particular focus on how key subject-related concepts are visually and orally represented and negotiated in teacher- student interaction. Based on a classroom study of history teaching in a linguistically diverse classroom in Grade 6, we use social-semiotic theories to analyze properties of the images themselves and how they are employed as resources in oral interaction, with particular focus on students’ potential involvement in discursive shifts between everyday and disciplinary wordings. The results show that decontextualized, generic images, particularly those of abstract concepts, can obstruct students’ participation in subject- related discourse. Students’ discursive mobility can also be limited by interaction-driven guessing games about key subject-related concepts and misleading use of everyday language. The results also show how L2 students’ creative use of linguistic resources, connections to learners’ prior knowledge, and reiteration of subject-related concepts can constitute valuable parts of discursive shifts. Implications for using images and oral interaction in ways that support disciplinary learning in history are discussed.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 265.
    Walldén, Robert
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Nygård Larsson, Pia
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Förhandling om skönlitterärt språk: En lärares diskursiva strategier under högläsning2022Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Tidigare studier har visat den muntliga interaktionens betydelse för att främja elevers språk- och kunskapsutveckling i olika ämneskontexter. Det kontextuella stöd klassrumssamtalen erbjuder är särskilt viktigt i klassrum där undervisningen bedrivs på elevers andraspråk. Trots det tilltagande intresset för ämneslitteracitet och språkliga dimensioner i ämnesundervisning finns det relativt lite forskning som anlägger språkliga perspektiv på elevers möte med skönlitterära texter. En sannolik förklaring är den traditionella uppdelning mellan språk och litteratur som har inspirerat konferenstemat, Språk och litteratur – en omöjlig eller skön förening? Den aktuella presentationen bygger på en studie av en lärares högläsning av den prisbelönta bilderboken Legenden om Sally Jones i en språkligt heterogen årskurs 4. Etnografiskt inspirerade metoder användes för att dokumentera högläsningen i två undervisningsgrupper med fokus på följande forskningsfrågor: 1) Vilka diskursiva strategier använder läraren för att främja förståelsen av skönlitterärt språkbruk under högläsningsaktiviteter, 2) Vad kännetecknar de skönlitterära ord och uttryck som läraren fokuserade på? För att besvara dessa frågor analyserades transkriberade ljudinspelningar utifrån perspektivet diskursiv rörlighet med hjälp av verktyg från systemisk-funktionell lingvistisk och legitimation code theory. Resultatet visar att läraren under högläsningen gjorde många omformuleringar som antingen utvidgade eller förenklade det skönlitterära språket. De utvidgande strategierna var särskilt framträdande och bestod av såväl klargörande omformuleringar som mer diskreta tillägg av vardagsspråklig karaktär. Det skönlitterära språk läraren fokuserade på var dels specialiserade ord och uttryck, dels formuleringar som kan kopplas till skönlitterära beskrivningar. De diskursiva strategiernas roll för att utvidga elevernas språkliga repertoarer och främja deras förståelse och engagemang vid gemensam läsning av skönlitterära texter diskuteras.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 266.
    Walldén, Robert
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Nygård Larsson, Pia
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    "It can be a bit tricky": negotiating disciplinary language in and out of context in civics classrooms2023Inngår i: Classroom Discourse, ISSN 1946-3014, E-ISSN 1946-3022, Vol. 14, nr 3, s. 302-325Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article focuses on how Grade 6 students interactionally make meaning out of subject-related language encountered in civics textbook material by searching for synonyms and engaging in discussions. Employing ethnographically-inspired methods, data was collected through observations and audio recordings of civics teaching in two linguistically diverse classrooms in which the students were taught in the majority language, Swedish. In the article, oral classroom interaction is perceived as a crucial part of the meaning-making social practice in which students' disciplinary literacy is developed. Key analytical concepts are discursive shifts and discursive mobility - the ability to move between and within different discourses. The results show that the use of online dictionaries promoted decontextualizing processes in which the students unsuccessfully tried to negotiate multiple abstract meanings that, in many cases, were unrelated to the disciplinary content. In other exchanges, the adults gave interactional support by contextualizing the words and expressions in content-relevant ways and pointing out recognizable parts of words. In some cases, the teacher instead drew attention to words that have different meanings, which complicated the content-relevant understanding of the words. Implications for working with subject-related vocabulary in ways which support rather than hinder disciplinary understanding are discussed.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 267.
    Walldén, Robert
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Nygård Larsson, Pia
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Joining the adventures of Sally Jones: Discursive strategies for providing access to literary language in a linguistically diverse classroom2022Inngår i: Linguistics and Education, ISSN 0898-5898, E-ISSN 1873-1864, Vol. 72, s. 101121-101121, artikkel-id 101121Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study illuminates a teacher's discursive strategies for promoting understanding of literary language in a linguistically diverse Swedish classroom. By means of field notes and audio recordings, a Grade 4 teacher's read-aloud of the award-winning picture book The Legend of Sally Jones was documented and analyzed employing concepts from Systemic-Functional Linguistics and Legitimation Code Theory. Combining quantitative and qualitative approaches, the findings show that the teacher used a rich variety of discursive strategies to make specialized terms and literary descriptions available to the students. Apart from using question–answer strategies and commenting on the text in clarifying ways, the teacher made linguistic alterations to either expand or simplify the literary language. The expansive strategies were particularly salient, entailing clarifying paraphrases or subtly infused additions to expand literary meaning. The significance of the strategies to support students’ understanding of literary language and immersion in stories is discussed.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 268.
    Walldén, Robert
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Nygård Larsson, Pia
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Negotiating figurative language from literary texts: second-language instruction as a dual literacy practice2021Inngår i: L1-Educational Studies in Language and Literature, ISSN 1567-6617, E-ISSN 1573-1731, Vol. 21, s. 1-30Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to contribute knowledge about how figurative language from literary texts is negotiated through oral interaction in second-language instruction. The material consists of transcriptions of recordings from a classroom study of basic adult second-language instruction involving two teachers and their two student groups. Theories of semantic waves and discursive mobility are used to explore and visualize discursive shifts between concrete and condensed abstract meanings. The results show a varied use of linguistic resources, where students’ contributions often serve as a bridge between the teachers’ concrete examples and abstract paraphrases in which lexical metaphors interplayed with grammatical metaphors. In some exchanges, characters and events in the literary texts were significantly expanded upon in the interaction as they were used as contextual resources. The study sheds light on second-language instruction as a dual disciplinary literacy practice, involving both language learning and the study of literary texts.

    Fulltekst (pdf)
    Second-language instruction as a dual literacy practice
  • 269.
    Walldén, Robert
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Wennås Brante, Eva
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    ”Jag brukar söka typ på Siri”: 7-åringars förståelse av information på internet2020Inngår i: ABSTRACTS, Malmö: Malmö universitet, 2020Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    En majoritet av sjuåringar i Sverige använder internet varje dag. Sjuåringars läsförmåga är dock begränsad, vilket försvårar för dem att hitta information, att avgöra varifrån information härstammar eller med vilken intention den är publicerad. Det innebär också att det är svårt är att avgöra trovärdigheten i den funna informationen. I det centrala innehållet för svenskämnet för årskurs 1-3 framgår att elever ska förstå hur texters avsändare påverka innehållet. Det finns med andra ord ett behov av att stödja barn i att förstå hur information når internet så att barnen kan utvärdera trovärdigheten i den information de finner. Utifrån forskningsfrågorna hur gör barn med begränsad läsförmåga när de söker information och hur tror de att information når internet? har vi genomfört en pilotstudie med 23 barn i årskurs 1 (pojkar = 8, flickor = 15). Intervjuerna genomfördes i grupper om tre under skoldagen. Resultaten från innehållsanalys visar att elevernas tankar om och erfarenhet information på internet präglas starkt av användning av Youtube. De visar hur de kan söka fram fritidsrelaterade bilder och videor genom Siri och Youtube och beskriver hur det ser ut när exempelvis videoklipp laddas upp till Youtube. Angående informationens trovärdighet uttrycker de att allt som visas på Youtube inte är sant eller fungerar att genomföra. De gör också skillnad mellan fakta och fiktion, och vet om att vissa saker kostar pengar. En mer abstrakt och kritisk förståelse för hur information landar på internet och har specifika avsändare med en viss intention saknas.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 270.
    Wennås Brante, Eva
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    A multiple-case study on students’ sourcing activities in a group task2019Inngår i: Cogent Education, E-ISSN 2331-186X, Vol. 6, nr 1, artikkel-id 1651441Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Students need to apply evaluation strategies to find relevant and trustworthy information when completing open-inquiry tasks on the Internet. One such strategy, sourcing, implies attention to information about the sources of documents. This multiple-case study investigates how three small groups of secondary school students solved an open-inquiry task. The task took place after extensive instruction on how to benefit from the use of source information when selecting, reading, and integrating information. The multiple-case study aimed to ascertain how the taught sourcing skills were reflected in the different groups’ sourcing activities. Data consisted of observations, interviews, and documents. Results show that groups performed more sourcing activities than they displayed in their oral presentation. Though the integration of information from multiple documents was less prominent, teachers valued it highly. The findings suggest that instructions in school should not focus on the performance of sourcing activities but on discussions where students compare their selections and integration of information.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 271.
    Wennås Brante, Eva
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Informationssökning och värdering av information2019Inngår i: Digital kompetens för lärare / [ed] Anna-Lena Godhe; Sylvana Sofkova Hashemi, Gleerups Utbildning AB, 2019, s. 113-124Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 272.
    Wennås Brante, Eva
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Konsten att samskriva2023Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 273.
    Wennås Brante, Eva
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching. Malmö Universitet.
    Godhe, Anna-Lena
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Digitala aktiviteter som stöd för literacyutveckling2021Inngår i: Viden om Literacy, ISSN 2246-6525, nr 29, s. 48-57Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Allt mer av läs- och skrivundervisning i de lägre åldrarna sker via eller med hjälp av digitala enheter och verktyg. För att undersöka vilka digitala aktiviteter yngre barn möter i modersmålsundervisning och vilka möjligheter barnen har att via de digitala aktiviteterna utveckla sin literacy, bad vi cirka 160 lärarstudenter att under en modersmålslektion observera vilka digitala aktiviteter som förekom. Artikeln är ett exempel på hur lärarstudenter kan vara delaktiga i forskning då det är deras observationer som utgör dataunderlaget i den här artikeln.

    Artikeln inleds med en kort genomgång av begreppet literacy och digital literacy, med fokus på yngre barns literacyutveckling. Sedan beskriver vi hur datainsamlingen genomförts och hur vi har bearbetat observationerna. Vi presenterar därefter fyra teman som identifierades i observationerna och diskuterar på vilket sätt de bidrar till att utveckla barns literacy. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 274.
    Wennås Brante, Eva
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Godhe, Anna-Lena
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Jönsson, Karin
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Digital activities in L1-teaching in years K-3 – how do they support literacy development?2022Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 275.
    Wennås Brante, Eva
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Kiili, Carita
    University of Oslo, Norway.
    Coiro, Julie
    University of Rhode Island; USA.
    Students’ citing of online resources in their essays2019Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 276.
    Wennås Brante, Eva
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    List, Alexandra
    Lee, Holly
    How pre-service teachers define digital literacy: a cross-cultural study2019Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 277.
    Wennås Brante, Eva
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Walldén, Robert
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    "Internet? That's an app you can download": First-graders use linguistic resources to describe internet and digital information2023Inngår i: Education Inquiry, E-ISSN 2000-4508, Vol. 14, nr 1, s. 1-21Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Given young children's frequent use of the internet and the expectations formulated in policy documents such as the Swedish national curriculum, teachers need to promote critical awareness about information found online, even in the earliest years of schooling. Responding to the need for more information about how first-graders understand the internet, we report on findings from focus group interviews concerning what students in Grade 1 think the internet is and what kind of experiences and linguistic resources they draw upon to express their understanding. Based on thematic and systemic-functional linguistic analysis, the results show that the children mostly express an understanding of the internet as something concrete, such as an app, as something encapsulated in apps or hardware and, more generally, as an enabler for the use of different apps. Students connections to using YouTube and games are prevalent, and their understanding of the internet is shaped by experiences of screen interactions when using these apps. On rare occasions, students hesitantly tried to formulate abstract perspectives concerning what the internet is or what it means. Possible directions for promoting and researching a more abstract understanding in pedagogical practice are discussed.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 278.
    Wennås Brante, Eva
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Walldén, Robert
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Åtta-åringar söker information med Ipads: dimensioner av läskompetens2022Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 279.
    Wennås Brante, Eva
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Walldén, Robert
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Ridell, Kim
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Eight-year-olds seeking information with ipads: dimensions of reading competence2023Inngår i: EARLI 2023: Book of Abstracts, The European Association for Research on Learning and Instruction , 2023Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Children use digital environments at an early age and should be supported from the start of school to a conscious and critical way of navigating the internet.Previous studies show that children have vague ideas about how the information has ended up on the internet, how it should be read and evaluated. In thisexploratory study, we investigated how children start an internet search, how they formulate their search query and what they pay attention to when the searchresult is obtained, as well as how they read the information from the screen. 15 eight-year-old children performed the searches in small groups, using one tabletin joint searches. The children's speech and screen activity were recorded. The data was analyzed with the help of Luke and Freebody's resource model to callin different dimensions of reading competence that are actualized when students initiate searches and navigate search results. The results show that thestudents can use speech and writing to quickly search for specific information. At the same time, they are disinclined to stop and reflect on the relevance,credibility, and sender of the search results. With interactional support, some students were able to identify the sender of the information and reason about which50type of sender might be credible. To reach a more developed thinking and awareness that digital information has a sender, teaching that promotes criticalinformation awareness and multimodal text competence is required. 

  • 280.
    Wilinger, Henriikka
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Centrum för akademiskt lärarskap (CAKL). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Att bli en på svenska läsande människa?: Flerspråkiga högutbildade vuxnas skönlitterära läspraktiker2021Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This dissertation explores how and why adult migrants with academic backgrounds read literature. Two connected studies investigate second language learners' fiction reading practices in an advanced Swedish course at two universities, as well as in free time, several years after such a course. The method is qualitative, and the data consists of syllabuses, observations of an oral exam, as well as interviews with teachers, students, and multilingual individuals living in Sweden permanently. Due to the interdisciplinary nature of the thesis, the data is analyzed with a  broad variety of theoretical tools, based on three cornerstones: literary education, second language learning and sociolinguistics.

    The study shows that the individuals possess a great deal of resources in terms of cultural capital (Bourdieu, 1977) and literature reading. This is especially true for Eastern European students, who carry a lot of literary performance competence (Torell, 2002), including knowledge of literary canon. Overall, the multilingual academics have been socialized into fiction reading from a young age. Part I, concerning the educational context, shows that reading in Swedish, however, has been insufficient prior to the course. Therefore, the course seems to play an important role in increasing the habit of reading in Swedish, not to mention increasing linguistic self-esteem.

    Reading is often legititnized by sociocultural reasons, mainly as a source of cultural knowledge (Felsk.i, 2008), but there is alsoa desire to experience the Swedish culture from the inside. The students suggest that literature can be experienced as a fonn of integration, since it makes you a part of the Swedish population that reads. However, this has more to do with social and cultural practices than being assimilated to become a "Swede". The migrants read in Swedish, or want to read in Swedish, because they already are "readers". The results indicate that the main contribution of fiction reading in advanced Swedish courses is to introduce the option of becoming a person who (also) reads in Swedish. According to me, becoming a "Swedish reader", a person that reads in Swedish that is, means being yourself, with maintained cultural capital and literary identity, even in the new cultural and linguistic context.

    ln addition, language learning is considered important, when reading literature in a foreign language. The students tend to stress explicit language skills such as vocabulary learning, whereas the teachers emphasize metalinguistic skills and abstract second language use. The results imply that the multilinguals find it easier to use CALP, cognitive and academic language proficiency (Cummins, 1981) than BICS, basic  interpersonal communication skills. This supports the idea that CUP, common underlaying proficiency (Cummins, 2000), as well as critical literacy (Janks, 2013), can be transferred from one language to another. Thus, most of the highly educated students use abstract and metacognitive skills in literature discussions at an advanced level. This leads to the conclusion that advanced skills in literature reading, language learning strategies, and metacognition are not a result of this course but originate from previous contexts. Moreover, interviews show that the highly educated readers do not only combine analytical and emotional reading, but often read with a focus on language matters, without disturbing the creative reading (Persson, 2007).

    Part Il shows that the multilingual readers' literary practices in their free time are as dynamic and diverse as adult multilingualism itself (Cenoz, 2017). Some of the migrants have grown up with two languages, some speak three or four languages, and one speaks - and reads in -five languages. The infonnants carry cultural capital but also a literary identity that they bring into the new linguistic and cultural context They do not read in Swedish exclusively; as a matter of fact, they often alternate between different reading languages in their repertoire. Sometimes Swedish is not included among their reading languages, due to the number of other possible reading languages. In some cases, the identity positioning as a reader does not correspond with their present reading  habits. Still, the cultural capital from former contexts is supplemented  by knowledge and experience of Swedish  literature. I claim that this could be called having a literary multilingual  identity. An essential  result of the study is that most  of the  migrants consider  reading in Swedish an  opportunity for wider options of social and cultural practices. These practices are not imposed by society (Pavlenko & Blackledge, 2004) but negotiable. Suggested further research topics are related to different perspectives on underused resources of multilingual adults, especially those who carry a high cultural capital. This applies to the literature education field as well as to sociolinguistics, and includes topics such as integration, identity, and language use.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 281.
    Zeyer, Albert
    et al.
    Department of Health Professions, Bern University of Applied Sciences, Bern, Switzerland.
    Álvaro, Nuria
    Departamento Didáctica CC. Experimentales y Sociales, Universitat de València, Valencia, Spain.
    Arnold, Julia
    Centre for Science and Technology Education, School of Education, University of Applied Sciences and Arts Northwestern Switzerland, Muttenz, Switzerland.
    Benninghaus, Christian
    Department Biology Education, IPN – Leibniz Institute for Science and Mathematics Education at Kiel University, Kiel, Germany; Geography Education, Universität Hamburg, Hamburg, Germany.
    Hasslöf, Helen
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Kremer, Kerstin
    Department Biology Education, IPN – Leibniz Institute for Science and Mathematics Education at Kiel University, Kiel, Germany.
    Lundström, Mats
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Mayoral, Olga
    Departamento Didáctica CC. Experimentales y Sociales, Universitat de València, Valencia, Spain.
    Sjöström, Jesper
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Sprenger, Sandra
    Geography Education, Universität Hamburg, Hamburg, Germany.
    Gavidia, Valentin
    Departamento Didáctica CC. Experimentales y Sociales, Universitat de València, Valencia, Spain.
    Keselman, Alla
    National Library of Medicine, National Institutes of Health, Bethesda, MD, United States.
    Adressing complexity in Science|Environment|Health pedagogy2019Inngår i: Bridging Research and Practice in Science Education: Selected Papers from the ESERA 2017 Conference / [ed] Eilish McLoughlin, Odilla E. Finlayson, Sibel Erduran, Peter Childs, Springer, 2019, s. 153-170Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper aims to discuss complexity as a key feature for understanding the role of science knowledge in environmental and health contexts – a core issue in Science|Environment|Health pedagogy. Complex systems are, in principle, not predictable. In different contexts, ephemeral mechanisms produce different, sometimes completely unexpected results. The “art of decision making” in complex contexts is to take scientific knowledge into account, but to interpret its meaning in terms of concrete complex contexts. This is illustrated by four empirical studies on Science|Environment|Health issues, presented midway through this paper. The findings underscore the importance of introducing complexity issues into science education. Not only are all the grand health and environmental challenges of our times highly complex, but there is also evidence that introducing complexity into science education may motivate many students for science learning and change practice in science classrooms. Truly appreciating the role of complexity in Science|Environment|Health pedagogy is likely to raise future citizens who understand the delicate relation between predictability and uncertainty and to empower them for wise decisions about societal and personal well-being.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 282.
    Ödmo, Magnus
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Boistrup, Lisa Björklund
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Chronaki, Anna
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    A teacher education statistics course encounters climate change and critical mathematics education: Thinking about controversies2023Inngår i: Proceedings of the 12th international conference of mathematics education and society: Sixth sketch, proofreading version / [ed] Renato Marcone; Patricia Linardi; Raquel Milani; João Pedro A. de Paulo; Amanda Moura Queiroz; Michela Tuchapesk da Silva, 2023, s. 1307-1321Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this study we discuss the complexity faced by a teacher when Critical Mathematics Education (CME) and climate change are being brought into a specific teaching setting that is part of a teacher education program a large university in Sweden. The teacher in the course encountered climate change as a timely thematic context to discuss statistics in the social. Driven by core ideas of CME, mathematics has been conceived as a formatting power for articulating issues of climate change (Coles et al. 2013). Mathematics can, potentially, change how climate change is perceived and formatted as solvable, predictable, and so forth. In the case of teaching statistics, the teacher must make certain choices concerning what data to look at since the particular examples of data might suggest certain narratives at the expense of others, but soon, confronts the complexity of opening mathematics to the social. It is with these thoughts in mind that the course teacher set up the course. Latour (2005) discards an abstract definition of the social and in his well-known book “Reassembling the Social” focuses on its material understanding as relationships between actants. The notion of ‘actant’ is grounded in Active Network Theory and signifies both human and non-human participants in a complex network as being capable of producing a particular effect and, thus, having agency (Smelser & Baltes, 2001). The relationship that we as a collective iterate over time, is a way of thinking of how things are done and, thus, a way to map the ‘social’ as a highly controversial terrain. Taking this theory into account along with the teacher’s dilemmas, we here perform an inquiry that aims to map potential actants and their relationships, as they are core in a teacher’s experience to plan and enact a statistics course that engages the theme of climate change through CME. For this inquiry, the teacher’s log (or course diary notes) is analyzed. The analysis locates instances where the teacher connects to different actants such as the climate change phenomenon, the curricula, the course plan, and student-teachers. In some instances, these actants suggest ways of doing that contradict each other. These all become evident as signs of hesitation by the teacher at specific moments of planning or enactment. The actants, moreover, reserve to create different narratives about what mathematics should be utilized and demands reflexive choices by the teacher over which narrative to follow. Such hesitations might also be traced back to how the arguments for choosing one narrative over the other are being constructed. In short, the analysis shows that since diverse arguments can be narrated, one might be left with the feeling of missing something in just following one. It is a rather vulnerable situation the teacher is in; risking being hold accountable for not dealing with the mathematical content that has good arguments for it to be dealt with, but, yet, knowing that taking this risk allows mathematics to enter the social.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 283.
    Ödmo, Magnus
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Chronaki, Anna
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Bjorklund Boistrup, Lisa
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Bringing Critical Mathematics Education and Actor–Network Theory to a Statistics Course in Mathematics Teacher Education: Actants for Articulating Complexity in Student Teachers’ Foregrounds2023Inngår i: Education Sciences, E-ISSN 2227-7102, Vol. 13, nr 12, s. 1201-1201Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this paper, we discuss how critical mathematics education (CME) and actor–networktheory (ANT) come together in a mathematics teacher education course that focuses on the thematiccontext of climate change to study statistics. Acknowledging the complexity that student teachersencounter when asked to move from a mainly instrumental treatment of statistics toward a criticalforeground of data in society, we turn to explore the actant networks, as theorized by ANT, utilized bystudent teachers when asked to imagine teaching from a CME perspective. For this, our study is basedon a series of interviews with student teachers who participated in a statistics course where pollutiondata graphs were discussed, inquiring about their role as future critical mathematics teachers. Thetranscribed interviews, analyzed through ANT, inform us as to how student teachers’ foregrounds arebeing shaped by actants such as the curriculum, social justice, democracy, and source critique, amongothers. Based on the above, we recommend that teacher education should invite active discussion ofthe complexity created when a CME perspective is required. This move would allow for a criticalapproach to critical mathematics education itself that could prepare student teachers to navigate,instead of ignoring or opposing, such complexity.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
3456 251 - 283 of 283
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf