Publikationer från Malmö universitet
Endre søk
Begrens søket
3456789 251 - 300 of 662
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251.
    Hodzic, Amra
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Hedström, Anton
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Åtgärder för att förebygga kateterrelaterade urinvägsinfektioner: En litteraturstudie2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Urinvägskatetrar (KAD) är vanligt förekommande inom sjukvården och ses hos patienter när miktion inte kan ske självmant. Kateterrelaterad urinvägsinfektion är den vanligaste vårdrelaterade infektionen och beror vanligtvis på att bakterier har lyckats ta sig in i kroppen genom urinmynningen. Vårdpersonal är ansvariga för både inläggning och skötsel av KAD, därav är det viktigt för vårdpersonal att beakta kliniska riktlinjer och även kunna identifiera potentiella risker som kan ske i samband vid insättning och kvarhållande av KAD.

    Syfte: Undersöka vilka åtgärder som kan förebygga kateterrelaterad urinvägsinfektion.

    Metod: Litteraturstudien genomfördes med en kvantitativ studiedesign. Sökning av empiriska studier med kvantitativ metod gjordes i databaserna Pubmed och CINAHL varifrån 10 artiklar sammanställdes till ett resultat.

    Resultat: I resultatets sammanställning framkom tre teman i koppling till kateterrelaterad urinvägsinfektion. Dessa teman bestod av: kännedom om riskfatorer, följdsamhet till riktlinjer och kännedom om riskfaktorer. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 252.
    Hofman, Hannelore
    et al.
    Univ Ghent, Univ Ctr Nursing & Midwifery, Fac Med & Hlth Sci, Dept Publ Hlth & Primary Care, Ghent, Belgium..
    Beeckman, Dimitri
    Univ Ghent, Univ Ctr Nursing & Midwifery, Fac Med & Hlth Sci, Dept Publ Hlth & Primary Care, Ghent, Belgium.;Örebro Univ, Fac Med & Hlth, Swedish Ctr Skin & Wound Res SCENTR, Sch Hlth Sci, Örebro, Sweden..
    Duljic, Tanja
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV). Örebro Univ, Fac Med & Hlth, Swedish Ctr Skin & Wound Res SCENTR, Sch Hlth Sci, Örebro, Sweden..
    Al Gilani, Samal
    Dalarna Univ, Sch Hlth & Welf, Falun, Sweden..
    Johansson, Sara
    Creat Mammals, Gothenburg, Sweden..
    Kottner, Jan
    Univ Ghent, Univ Ctr Nursing & Midwifery, Fac Med & Hlth Sci, Dept Publ Hlth & Primary Care, Ghent, Belgium.;Charite, Inst Clin Nursing Sci, Charite Ctr Hlth & Human Sci, Berlin, Germany..
    Kinnaer, Lise-Marie
    Univ Ghent, Univ Ctr Nursing & Midwifery, Fac Med & Hlth Sci, Dept Publ Hlth & Primary Care, Ghent, Belgium..
    Eriksson, Mats
    Örebro Univ, Fac Med & Hlth, Sch Hlth Sci, Örebro, Sweden..
    Patients' experiences with the application of medical adhesives to the skin: a qualitative systematic review protocol2023Inngår i: BMJ Open, E-ISSN 2044-6055, Vol. 13, nr 6, artikkel-id e073546Artikkel, forskningsoversikt (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    IntroductionMedical adhesives are adhesives used in medical devices to establish and maintain contact with the body over a period of time (usually by application to the skin) and are widely used in most care settings. Application of medical adhesives to the skin can lead to skin stripping, mild or severe allergic reactions and skin irritation that may manifest as redness, itching or rash. Adhesive-related skin injury can lead to infection, delayed wound healing and an increased risk of scarring. These injuries can cause severe discomfort and pain, and can affect the patient's quality of life. A systematic review summarising patient's experiences on this topic will contribute to informing adhesive producers and policy makers, and guiding further development and improvement of available technologies. Methods and analysisThis systematic review protocol is based on the principles of the Preferred Reporting Items for Systematic Review and Meta-Analysis Protocols guideline. A systematic search will be conducted in CINAHL, EMBASE, MEDLINE and PsycINFO. In addition, manual searches will be performed, reviewing the reference lists of relevant reviews and articles included for quality assessment. Qualitative studies using various methods will be considered for inclusion. Screening of title, abstract and full text will be done by two reviewers. The methodological quality of studies under consideration will be critically assessed by two reviewers using the Joanna Briggs Institute Critical Appraisal Tool for Qualitative Research. Data extraction will be performed independently by two reviewers using a predefined data extraction form. Meta-aggregation will be used to summarise the evidence. Ethics and disseminationNo ethical approval or consent is required because no participants will be recruited. This systematic review protocol is published in an open access journal to increase transparency of the research methods used. Results will be disseminated at national and international conferences.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 253.
    Holk, Hanna
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Engberg, Ellen
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Mötet mellan vården och kvinnan som blivit utsatt för sexuella övergrepp: En litteraturstudie i hur vårdmötet upplevs av vårdpersonal och den utsatta kvinnan2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En av tre kvinnor har någon gång under sin livstid blivit utsatt förnågon form av sexuella övergrepp. Den utsatta kvinnan är en vanligtförekommande patient inom alla delar av vården. Av den anledningen behöversjuksköterskor veta hur de bäst skall bemöta patienten samt hantera sina egnakänslor som kan uppstå i detta möte. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är attundersöka hur kvinnliga patienter som utsatts för våldtäkt/sexuella övergrepp ochvårdpersonal upplever det vårdande mötet med varandra. Metod: Enlitteraturstudie med kvalitativ ansats. Litteratursökningar gjordes i CINAHL,PubMed och PsycInfo för att hitta studier som svarade till syftet.Kvalitetsgranskning gjordes med SBU:s granskningsmall och innehålletanalyserades med hjälp av innehållsanalys för att få fram relevanta teman ochkategorier. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre huvudteman: första mötetär avgörande, vikten av transparens och till sist oro & rädslor. Slutsats: detvårdande mötet upplevs som väldigt jobbigt och utmanande både frånsjuksköterskans och den utsatta kvinnans håll. Båda parterna påverkadeskänslomässigt av mötet, positivt och negativt. Sjuksköterskan kunde känna sigosäker i bemötandet med den det utsatta kvinnan på grund av kunskapsbrist ochbrist på erfarenhet. För kvinnorna var de viktigt att känna kontroll i mötet ochgemensamt för kvinnorna var att de hade önskat att vårdpersonalen vågade frågamer kring övergrepp så hon hade kunnat få den hjälpen hon var i behov av. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 254.
    Holm, Maria
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Larsson, Therese
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Miljöanpassning för personer med demenssjukdom.: En kvalitativ litteraturstudie2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Miljöanpassning för personer med demenssjukdom kan innefatta både

    den fysiska miljön inomhus och utomhus, men också den psykosociala miljön

    som skapas i de olika fysiska rummen. Personer med demenssjukdom kan uppleva

    både fysiska och psykiska symtom på ohälsa och genom förändringar i miljön på

    ett särskilt boende kan omvårdnadspersonalen öka känslan av välmående hos

    personer som är sjuka i demens.

    Syfte: Att undersöka omvårdnadspersonalens erfarenhet av miljöanpassning för

    demenssjuka på särskilt boende.

    Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats som började i en frågeställning som

    låg till grund för sökorden. De funna artiklarna granskades och analyserades vilket

    resulterade i en sammanställning med ett huvudtema; personcentrerad vård, och

    fyra underkategorier, person, omvårdnadspersonal, miljö och hälsa.

    Resultat: Resultatet visar att miljöanpassning är en viktig del av att kunna ge en

    personcentrerad omvårdnad av personer med demenssjukdom. En anpassad miljö

    kan ge vinster som ökad meningsfullhet och samhörighet i sin tillvaro och den

    anpassade miljön kan också öka känslan av autonomi och för personer med

    demenssjukdom. Resultatet visar att omvårdnadspersonalens upplevelser av

    miljöanpassning för personer med demenssjukdom inte bara förbättrar

    välbefinnandet för den som är demenssjuk utan även förbättrar arbetsmiljön på

    flera sätt för personalen. Konklusion: Implementeringen av personcentrerad

    omvårdnad i form av miljöanpassningar för demenssjuka personer är avgörande

    för omvårdnadens standard i nutida och framtida vårdarbete inom

    demenssjukdom.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 255.
    Holmander, Hampus
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Hellström Sterner, Emelie
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Hur personer med diabetes mellitus typ 2 upplever att sjuksköterskan kan stödja till en god egenvård.: En litteraturstudie2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 256.
    Holmström, Amelie
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Molnar, Csilla
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskors upplevelser av orsaker till arbetsrelaterad psykisk ohälsa: En litteraturstudie2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjuksköterskeyrket är ett utsatt yrke där stress är vanligt förekommande. Om sjuksköterskan utsätts för långvarig stress kan det leda till utbrändhet och sjukskrivningar enligt Socialstyrelsen (2017). Det är väsentligt att undersöka vilka bakomliggande orsaker sjuksköterskor upplever vara anledningen till deras psykiska ohälsa och vilka konsekvenser det kan leda till både för sjuksköterskorna och omgivningen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad egenrapporterad psykisk ohälsa. Metod: En litteraturstudie som baserades på tio kvalitativa artiklar. Databaserna som användes var Cinahl och Pubmed. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades med SBU:s kvalitetsgranskningsmall och dataanalysen utfördes med Popenoe m.fl. dataanalysmetod. Resultat: Resultatet som framkommer är att sjuksköterskorna är utsatta för hög arbetsbelastning, underbemanning och organisatoriska problem. Sammanställningen av artiklarna gav tre huvudkategorier som bakomliggande orsaker till sjuksköterskors arbetsrelaterade psykiska ohälsa. Dessa bakomliggande faktorer presenteras i följande huvudkategorier: Brister i organisationen, Höga förväntningar på sjuksköterskor och Svåra situationer i arbetet. Utifrån dessa uppkom även följande underkategorier: Bristande ledarskap, Hög arbetsbelastning, Stress på arbetsplatsen, Underbemanning, Traumatiska och komplexa patientfall samt Utanförskap på arbetsplatsen. Konklusion: Sjuksköterskan upplever arbetsrelaterad psykisk ohälsa främst på grund av organisatoriska faktorer, traumatiska patientfall samt kollegiala problem på arbetsplatsen. Arbetsrelaterad psykisk ohälsa kan påverka sjuksköterskors kvalitet på arbetet. Sjuksköterskor upplevde även höga krav från omgivningen, vilket skapade en upplevelse av negativ stress både i arbetet och privat.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 257.
    Holst-Hansson, Annette
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Vejzovic, Vedrana
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Idvall, E
    Bolmsjö, I
    Wennick, A
    The experiences of participating in Short Family Health Conversations from the perspective of families where a family member is diagnosed with breast cancer2018Manuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
  • 258.
    Holst-Hansson, Annette
    et al.
    Lund University, Sweden.
    Vejzovic, Vedrana
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Idvall, Ewa
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Wennick, Anne
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    The Usefulness of Brief Family Health Conversations Offered to Families Following the Diagnosis of Breast Cancer.2020Inngår i: Journal of Family Nursing, ISSN 1074-8407, E-ISSN 1552-549X, Vol. 26, nr 4, artikkel-id 1074840720966759Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Currently, there are few studies which examine targeted family-focused support when a family member is diagnosed with breast cancer. Thus, the aim of this study was to explore families' experiences of participating in a family nursing intervention identified as Brief Family Health Conversations (BFamHC) following the diagnosis of breast cancer. Semi-structured family interviews were conducted with nine families (including 29 family members) 2 weeks following the family-focused intervention of three sessions of BFamHC. Thematic analysis was used to analyze the data. Families reported the BFamHC as positive and as a unique kind of family health conversation, one that afforded them the opportunity to communicate and share their experiences as a family group. A family conversation, even one as time-limited as BFamHC, offered a sense of relational sharing and togetherness, thus preventing feelings of isolation and vulnerability. Therapeutic family-focused conversations, such as BFamHC, hold promise as a useful family nursing intervention following the diagnosis of breast cancer.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 259.
    Hommel, Ami
    et al.
    Department of Health Sciences, Lund University, Lund, Sweden.
    Lilja-Andersson, Petera
    Department of Health Sciences, Lund University, Lund, Sweden.
    When nurses need nursing: expectations and experiences2012Inngår i: International Journal of Person Centered Medicine, ISSN 2043-7730, Vol. 2, nr 3, s. 344-351Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Rational and aim of the study: This paper explores the expectations and experiences of the care given when 5 registered nurses working as nurse teachers are affected by life-threatening illness or injury. This is important as little is known about patient`s preferences for care and as far as we know none have described when the patients are nurses.Method: Data were collected through interviews and analyzed by means of content analysis.Results: Five nurses have after life-threatening illness or injury made their entrance to the patients’ world. When we analyzed the text information, confirmation, participation, empowerment and responsibility emerged as main categories. The informants are struggling for information and confirmation. They want to be involved and take responsibility in the care. Conclusion: When a professional practitioner becomes ill, it is reasonable that the demands of care are very high. The requirements that emerge in the interviews; however, were surprisingly reasonable and were more related to basic needs than to receive care of extraordinary quality. That itself says a lot of what is happening within us humans when we become patients and it also gives us a unique opportunity for knowledge and understanding. Today’s trend to provide person-centered care is even more important to express how important it is to confirm humans’ individual needs.

  • 260.
    Hommel, Ami
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Magnéli, Martin
    Samuelsson, Bodil
    Schildmeijer, Kristina
    Sjöstrand, Desirée
    Göransson, Katarina E
    Unbeck, Maria
    Exploring the incidence and nature of nursing-sensitive orthopaedic adverse events: a multicenter cohort study using global trigger tool2019Inngår i: International Journal of Nursing Studies, ISSN 0020-7489, E-ISSN 1873-491X, Vol. 102, artikkel-id 103473Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    For decades, patient safety has been recognized as a critical global healthcare issue. However, there is a gap of knowledge of all types of adverse events sensitive to nursing care within hospitals in general and within orthopaedic care specifically. Objectives The aim of this study is to explore the incidence and nature of nursing-sensitive adverse events following elective or acute hip arthroplasty at a national level. Design A retrospective multicenter cohort study. Outcome variables Nursing-sensitive adverse events, preventability, severity and length of stay. Methods All patients, 18 years or older, who had undergone an elective (degenerative joint disease) or acute (fractures) hemi or total hip arthroplasty surgery at 24 hospitals were eligible for inclusion. Retrospective reviews of weighted samples of 1998 randomly selected patient records were carried out using the Swedish version of the Global Trigger Tool. The patients were followed for readmissions up to 90 days postoperatively throughout the whole country regardless of index hospital. Results A total of 1150 nursing-sensitive adverse events were identified in 728 (36.4%) of patient records, and 943 (82.0%) of the adverse events were judged preventable in the study cohort. The adjusted cumulative incidence regarding nursing-sensitive adverse events for the study population was 18.8%. The most common nursing-sensitive adverse event types were different kinds of healthcare-associated infections (40.9%) and pressure ulcers (16.5%). Significantly higher proportions of nursing-sensitive adverse events were found among female patients compared to male, p < 0.001, and patients with acute admissions compared to elective patients, p < 0.001. Almost half (48.5%) of the adverse events were temporary and of a less severe nature. On the other hand, 592 adverse events were estimated to have contributed to 3351 extra hospital days. Conclusions This study shows the magnitude of nursing-sensitive adverse events. We found that nursing-sensitive adverse events were common, in most cases deemed preventable and were associated with different kinds of adverse events and levels of severity in orthopaedic care. Registered nurses play a vital role within the interdisciplinary team as they are the largest group of healthcare professionals, work 24/7 and spend much time at the bedside with patients. Therefore, nursing leadership at all hospital levels must assume responsibility for patient safety and authorize bedside registered nurses to deliver high-quality and sustainable care to patients.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 261.
    Hommel, Ami
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV). Department of Orthopaedics, Skane University Hospital, Malmö, Sweden.
    Santy-Tomlinson, Julie
    Faculty of Biology, Medicine and Health, Division of Nursing, Midwifery and Social Work, School of Health Sciences, The University of Manchester, Manchester, UK.
    Pressure Injury Prevention and Wound Management2018Inngår i: Fragility Fracture Nursing: Holistic Care and Management of the Orthogeriatric Patient / [ed] Karen Hertz, Julie Santy-Tomlinson, Springer, 2018, s. 85-94Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The management of wounds and the prevention of pressure injuries (also known as pressure ulcers) are fundamental aspects of the management of the patient following fragility fracture, especially following hip fracture and associated surgery. Ageing skin and multiple comorbidities are significant factors in skin injury and wound healing problems. The aim of this chapter is to provide the reader with an overview of evidence-based approaches to the prevention of pressure injuries and to wound management following hip fracture surgery. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 262. Hovhannisyan, Karen
    et al.
    Gunther, Michelle
    Raffing, Rie
    Wikström, Maria
    Malmö universitet, Gemensamt verksamhetsstöd.
    Adami, Johanna
    Tonnesen, Hanne
    Compliance with the Very Integrated Program (VIP) for Smoking Cessation, Nutrition, Physical Activity and Comorbidity Education Among Patients in Treatment for Alcohol and Drug Addiction2019Inngår i: International Journal of Environmental Research and Public Health, ISSN 1661-7827, E-ISSN 1660-4601, Vol. 16, nr 13, artikkel-id 2285Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Meeting adherence is an important element of compliance in treatment programmes. It is influenced by several factors one being self-efficacy. We aimed to investigate the association between self-efficacy and meeting adherence and other factors of importance for adherence among patients with alcohol and drug addiction who were undergoing an intensive lifestyle intervention. The intervention consisted of a 6-week Very Integrated Programme. High meeting adherence was defined as >75% participation. The association between self-efficacy and meeting adherence were analysed. The qualitative analyses identified themes important for the patients and were performed as text condensation. High self-efficacy was associated with high meeting adherence (rho = 0.24, p = 0.03). In the multivariate analyses two variables were significant: avoid complications (OR: 0.51, 95% CI: 0.29-0.90) and self-efficacy (OR: 1.28, 95% CI: 1.00-1.63). Reflections on lifestyle change resulted in the themes of Health and Wellbeing, Personal Economy, Acceptance of Change, and Emotions Related to Lifestyle Change. A higher level of self-efficacy was positively associated with meeting adherence. Patients score high on avoiding complications but then adherence to the intervention drops. There was no difference in the reflections on lifestyle change between the group with high adherence and the group with low adherence.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 263.
    Hultemark, Lovis
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Jeppsson, Sofia
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskans upplevelse av den sociala arbetsmiljön inom slutenvård: En litteraturstudie2024Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Social arbetsmiljö innefattar upplevelser av kulturen på en arbetsplats. Det finns flera olika faktorer som påverkar den sociala arbetsmiljön, till exempel socialt samspel, samarbete och socialt stöd från kollegor och chefer. Det kan vara psykiskt belastande att möta svårt sjuka personer och deras anhöriga. Den psykiska belastningen kan resultera i stress och vidare till utmattning. Fysiska besvär som muskelspänningar kan vara orsakade av psykisk belastning. Syfte: Litteraturstudien syftade till att undersöka sjuksköterskans upplevelse av den sociala arbetsmiljön inom slutenvård. Metod: En sammanställning och analysering genomfördes av kvalitativa empiriska studier. Artiklarna inhämtades från Cinahl och Pubmed som är databaser med inriktning på omvårdnad och medicin. Litteraturstudien baserades på 10 studier utan geografisk avgränsning. Resultat: Utifrån granskning och analysering framkom två huvudkategorier: Hög arbetsbelastning och Relation mellan kollegor. Utifrån dessa bildades sju subkategorier. Konklusion: Det stora antalet patienter i relation till en liten andel sjuksköterskor resulterade i en känsla av hög arbetsbelastning med fysiska och psykiska påfrestningar. Avgörande för en positiv arbetskultur är att ha stöttande chefer och bra relationer med kollegor. Den sociala arbetsmiljön är viktig för att sjuksköterskan ska kunna trivas på sin arbetsplats och kunna ge god omvårdnad.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 264.
    Hultman, Cindy
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Klim, Marysia
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Kvinnors upplevelser av kontakten med vården vid insjuknande i hjärtinfarkt med atypiska symtom: En litteraturstudie2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärtinfarkt är idag den vanligaste dödsorsaken både i Sverige och globalt. Kvinnor är överrepresenterade i att uppvisa atypiska symtom vid insjuknandet. Anatomin och patofysiologin skiljer sig mellan könen, trots det är beslutsgränsen vid diagnostik densamma. Mortaliteten är högre för kvinnor och kan bero på underdiagnostik och underbehandling. Sjuksköterskan kan möta denna patientgrupp genom hela vårdkedjan och behöver därför ha tillräckligt med kunskap för att kunna uppmärksamma avvikelser samt kunna se vad som behöver åtgärdas när en patient har drabbats av en hjärtinfarkt. Syfte: Studiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelser av kontakten med vården vid insjuknande i hjärtinfarkt med atypiska symtom. Metod: Litteraturstudien är baserad på tio vetenskapliga studier med kvalitativ ansats. Databaserna Cinahl och PubMedanvändes för litteratursökningen. SBU:s Mall för kvalitetsgranskning av studier användes och dataanalysen utgick från Popenoes guide för litteraturstudier. Resultat: Två huvudkategorier och fyra subkategorier identifierades. Den första huvudkategorin var: Diagnostisering vid hjärtinfarkt med subkategorierna: Inte bli trodd och Rätt diagnos direkt. Den andra huvudkategorin var: Känslor vid bemötande med subkategorierna: Diskriminering och Viljan att inte vara till besvär. Konklusion: Kvinnornas upplevelser av kontakten med vården var främst negativa då de upplevde att vårdpersonal förminskade dem och bortförklarade deras diffusa symtom. Viljan att inte vara till besvär resulterade i att kvinnorna skämdes över att de sökt vård. Ett fåtal av kvinnorna fick rätt hjälp direkt, däremot feldiagnostiserade och felbehandlades majoriteten av kvinnorna i studierna. För att tillgodose kvinnornas alla behov är det av stor vikt att sjuksköterskan har kunskap om och förståelse för kvinnornas upplevelser. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 265.
    Hultqvist, Kajsa
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Hansson, Viktoria
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Patienters erfarenheter av icke-farmakologisk smärtbehandling: En litteraturstudie2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Smärta är ett subjektivt fenomen som kan definieras som en personlig sensoriskt eller emotionellt obehaglig upplevelse relaterad till faktisk eller potentiell skada, där biologiska, psykologiska och sociala faktorer har betydelse. Långvarig smärta definieras som smärta vilken har pågått eller varit återkommande under mer än tre månader. Smärta kan påverka kroppens system och funktioner, såsom sömn, sinnesstämning och kognitiv funktion. En biopsykosocial förklaringsmodell, vilken tillstår smärtproblematiks flerdimensionalitet, är idag vedertagen för att beskriva, bedöma och behandla smärta. Långvarig smärta är en vanligt förekommande diagnos i både industrialiserade och utvecklingsländer. Behandling vid långvarig smärta innefattar farmakologisk behandling men även icke-farmakologiska alternativ, exempelvis psykoterapeutisk behandling, akupunktur eller fysisk aktivitet. Syfte: Syftet var att belysa patienters erfarenheter av icke-farmakologisk smärtbehandling vid långvarig smärta. Metod: Litteraturstudien var av kvalitativ, induktiv ansats och baserades på tio kvalitativa artiklar. Datan bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudkategorier framkom av analysen; Fysiska erfarenheter, Inverkan på känsloliv och inre förmågor, Resurser och strategier för smärthantering och Inverkande faktorer på användande och effekt. Vanligt förekommande erfarenheter av icke-farmakologisk smärtbehandling, både vid fysikaliska och psykologiska behandlingsmetoder, innefattade förändrade upplevelser av välmående och livskvalitet, samt ökad kunskap och förståelse. Konklusion: Flertalet icke-farmakologiska smärtbehandlingsmetoder gav smärtlindring. Deltagare lade dock genomgående tyngd vid andra erfarenheter relaterade till exempelvis livskvalitet, avslappning, kunskap kring smärttillstånd, relation till vårdgivare samt tillgång till resurser och strategier för smärthantering. Genom förståelse för patienters erfarenheter, kunskap kring långvarig smärta och behandlingsalternativ samt förmåga till relationsbyggande kan sjuksköterskan skapa en förbättrad personcentrerad omvårdnad och bidra till minskat lidande hos patienter med långvarig smärta. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 266.
    Hunt, Susannah
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Mascayano, Natalia
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Nurses' experiences of discussing alcohol consumption with patients in primary health care: A literature review2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor of Fine Arts), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background: The hazardous use of alcohol is an unhealthy lifestyle habit identified by the Swedish National Board of Health and Welfare as being of concern to public health. It is recommended that nurses conduct screening and interventions for the hazardous use of alcohol. Aim: The aim of the literature review was to compile nurses’ experiences of discussing alcohol as a brief intervention with patients within primary healthcare. Method: A literature review with a qualitative approach was used. Results: The results of the literature study were presented based on two themes: “Structural barriers to discussing alcohol consumption” and “Social barriers to discussing alcohol consumption”. Conclusion: Findings showed that nurses felt that alcohol screening and brief interventions were often not prioritised in primary healthcare organisations. Nurses who routinely discussed alcohol consumption with patients considered ongoing training and organisational support to be important factors for them to feel able to conduct interventions. Nurses who did not follow guidelines for alcohol screening or interventions found it more difficult to raise discussions about alcohol consumption. Following a screening protocol and taking on a supportive, responsive role helped nurses feel more confident in discussing alcohol consumption with patients. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 267.
    Huynh, Yvonne
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Ohlsson, Annie
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Barnsjuksköterskors Erfarenheter Av Barns Delaktighet Inom Barnsjukvården: En Kvalitativ Intervjustudie2022Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Barns rätt till delaktighet framkommer i Barnkonventionen, som sedan 2020 är lag i Sverige. Tidigare forskning har visat på positiva effekter i barns välmående när delaktighet etableras, däremot kan barns delaktighet i sin egen vård variera. Kunskap om barn och deras rättigheter är en förutsättning för att barnsjuksköterskor ska kunna anpassa bemötandet efter barnets unika behov. Syfte: Att belysa barnsjuksköterskors erfarenheter av barns delaktighet inom barnsjukvård. Metod: En kvalitativ intervjustudie med nio barnsjuksköterskor där stimulated recall interview (SRI) användes. Data analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultat: Den tematiska analysen resulterade i två huvudteman med tillhörande underteman. Första temat var Barns delaktighet en viktig del i barnsjuksköterskors omvårdnadsarbete, vilket inkluderade barnsjuksköterskors syn på delaktighetens betydelse och dess innebörd i omvårdnadsarbetet med barn. Det andra temat var Att se barn som enskilda individer är en förutsättning för omvårdnad, där barnsjuksköterskors erfarenheter kring förutsättningar för att skapa delaktighet framförs, men även utmaningar som kan bidra till att delaktigheten minskar. Slutsats: Barns delaktighet är en del i barnsjuksköterskors omvårdnadsarbete, men som ibland försummas. Organisatoriskt stöd och medvetenhet kring barns rättigheter krävs för att optimera barns delaktighet och uppnå en barnvänlig omvårdnad.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 268.
    Hylén, Mia
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Pain in intensive care: assessments and patients’ experience2021Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The aim of the thesis was to translate, psychometrically test, and further develop the Behavioral Pain Scale for pain assessment in intensive care and to analyze if any other variables (besides the behavioral domains) could affect the pain assessments. Furthermore, the aim was to explore the patients’ experience of pain within the intensive care.

    The Behavioral Pain Scale (BPS), consisting of the domains “facial expression,” “upper limbs,” and “compliance with ventilator/vocalization,” was translated andculturally adapted into Swedish and psychometrically tested in a sample of 20 patients(study I). The instrument was then further developed within one of the domains and tested for inter-rater reliability, discriminant validity, and criterion validity (study II). The method for analysis in both study I and II was a method specifically developed for paired, ordered, and categorical data. To describe and analyze the process of pain assessment, a General Linear Mixed Model was used to investigate what variables, besides the behaviors, could be associated with the observers’ own assessment of the patients’ pain (study III). Further, the patients’ experiences of pain when being cared for in intensive care were explored (study IV) through interviews with 16 participants post intensive care. Qualitative thematic analysis with an inductive approach was used for the analysis.

    The first psychometric tests of the BPS (study I) showed inter-rater reliability with agreement of 85%. For the discriminant validity, all domains, except “compliance with ventilator,” indicated discriminant validity.

    Therefore, in study II, a developed domain of “breathing pattern” was tested alongside the original version. The BPS showed discriminant validity for both the original and the developed version and an inter-rater reliability with agreement of 76-80%. Wheninspecting the respective domains there was a difference in discriminant validity between the original domain of “compliance with ventilation” and the developed domain of “breathing pattern,” showing higher values on the scale for the developed domain during turning. For criterion validity, the BPS showed a higher sensitivity than the observers, who on the contrary had a higher specificity.The General Linear Mix Model (study III) showed that heart rate could be associated with the observers’ assessments of pain. For the behavioral signs, the result indicated that breathing pattern was most associated with the observers’ pain assessment, whilst facial expression did not show any impact on the observers’ assessments.

    The patients’ experiences of pain (study IV) in intensive care were described as generating a need for control; they experienced a lack of control when pain was present and continuously struggled to regain control. The experience of pain was not only related to the physical sensation but also to psychological and social aspects, along with the balance in the care given, which was important to the participants.

    In conclusion, the translated and developed version of the Swedish BPS showed promising psychometric results in assessing pain in the adult intensive care patients. Still, other signs, besides behavioral, is possibly used when pain assessing and therefore information about and training in pain assessment are needed to enhance the assessments that are made. Also, the patients’ own experiences highlight the importance of individualizing and adapting pain assessment and treatment to the needs of each patient. Making them a part of the team could enhance their feeling of control, thereby supporting them in facing the experience of pain.

    Fulltekst (pdf)
    comprehensive summary
    Download (jpg)
    preview image
  • 269.
    Hylén, Mia
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Akerman, Eva
    Idvall, Ewa
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Alm-Roijer, Carin
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Patients´ experiences of pain in the intensive care - The delicate balance of control.2020Inngår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 76, nr 10, s. 2660-2669Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIM: To explore the patients´ experiences of pain when being cared for in the intensive care.

    DESIGN: An exploratory, qualitative design was chosen.

    METHOD: Interviews were performed with patients (October 2015-March 2017) within a week of post-intensive care (N = 16). Thematic analysis was used as method for analysis.

    RESULTS: The findings generated two themes - a lack of control and to struggle for control. Pain was described as overwhelming, both in body and mind and generating the experience of a lack of control, with feelings of incapacitation, isolation, and having their needs unmet. Feeling in control of the pain and thus in control of the situation was experienced as a constant struggle. Well-planned care, finding ways to handle the pain and good communication were all helpful in this struggle.

    CONCLUSION: The participants recalled their experience of pain in the ICU and control seems to be crucial for how pain is experienced. They experienced a lack of control due to not only the pain but also the treatment, which can be avoided by the nurse continuously evaluating and individualising the care. Balanced care, meeting the patients' needs and good communication helps the patient feel more in control when experiencing pain.

    IMPACT: The experience of pain is dependent on control for the intensive care patient. The nurse may help them gain control and thereby handle the experience of pain through including the patient, striving for better communication and implementing individualised care that continuously assesses and treats pain.

  • 270.
    Hylén, Mia
    et al.
    Faculty of Medicine, Department of Health Science, Lund University, Lund, Sweden;Department of Intensive and Perioperative Care, Skåne University Hospital, Malmö, Sweden.
    Striberger, Rebecka
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV). Department of Cardiothoracic and Vascular Surgery, Skåne University Hospital, Malmö, Sweden.
    Sjögran, Lotta
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Carlson, Elisabeth
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Samuelsson, Maria
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV). Department of Pediatrics, Skåne University Hospital, Malmö, Sweden.
    Eriksson, Anna
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    A cross-sectional study of career paths for Swedish registered nurses with a doctoral degree: When aspirations and possibilities collide2023Inngår i: Nordic journal of nursing research, ISSN 2057-1585, E-ISSN 2057-1593, Vol. 43, nr 3-4Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Registered nurses with a doctoral degree are important for the quality of care, nursing education, and nursing research. Still, postgraduate career paths are criticized for being too vague. To enable career path development, mapping of the current situation appears fundamental. The objective was therefore to chart the current professional positions and work conditions and to explore the future career aspirations of registered nurses with a doctoral degree in Sweden. A cross-sectional survey study was conducted including 118 participants, all nurses with a doctoral degree earned between 2016 and 2022. This study is reported in accordance with STROBE. The participants reported a significant change from hospital-based positions before doctoral studies, towards university-based positions after graduation. This is clearly in contrast to their expressed aspiration to hold a shared position, remaining in contact with the clinical context. In conclusion, a national collaboration is needed and wanted regarding career opportunities for registered nurses with a doctoral degree in Sweden. Furthermore, career paths within nursing science need to be established within the clinical context.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 271.
    Hård af Segerstad, Susanna
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Translation, adaption, and validation of the Clinically Aligned Pain Assessment (CAPA)© tool for use in a Swedish acute care setting2024Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 272.
    Ingemarsson, Elin
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Strid, Emily
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Vårdpersonals upplevelser av att arbeta med förändring av levnadsvanor hos personer med typ 2 diabetes: En litteraturstudie2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Typ 2 diabetes är en folksjukdom som ökar både globalt och i Sverige. Bidragande faktorer för att utveckla sjukdomen är bland annat ohälsosamma kostvanor och stillasittande livsstil. Vid noggrann egenvårdsbehandling kring framför allt kost och motion kan blodsockernivåerna hållas jämna, vilket minskar risken för diabeteskomplikationer. Genom utbildning, stöd och motivation av vårdpersonal kan personer med typ 2 diabetes få hjälp att förändra ohälsosamma levnadsvanor.

    Syfte: Beskriva vårdpersonals upplevelser av att arbeta med förändring av levnadsvanor hos personer med typ 2 diabetes.

    Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturstudie baserad på artiklar med kvalitativ ansats. Genom databaserna Cinahl och PubMed utvanns 10 artiklar vilka kvalitetsgranskades enligt SBU:s Granskningsmall för kvalitativ forskning och analyserades utifrån Fribergs analysmetod.

    Resultat: Efter analys av samtliga artiklar identifierades tre huvudkategorier; organisationens betydelse, kompetens hos vårdpersonalen och utmaningar i patientmötet där resultatet presenteras i 8 underkategorier.

    Slutsats: Vårdpersonalen upplevde flera faktorer, både positiva och negativa som påverkade arbete med livsstilsförändring hos personer med typ 2 diabetes. Samverkan i multiprofessionellt team, god relation till patienter och patienters stöd av närstående upplevdes främja följsamhet hos patienter. Negativa faktorer som kan ses som hinder vid förändring av levnadsvanor var tidsbrist i arbetet, otillräckliga organisatoriska verktyg i form av vårdprogram och riktlinjer samt kunskapsluckor hos såväl vårdpersonal som hos patienter. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 273.
    Isma, Gabriella E
    Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Overweight and obesity in young children: preventive work in child health care with fokus on nurses´ perceptions and parental risk factors2016Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Childhood obesity is a global public health threat correlated with several comorbidities and increased mortality in adult life. Heredity and physical development concomitant with environment culture and lifestyle habits are contributing key factors for the onset of overweight. Non-genetic components related to unhealthy dietary and activity patterns shared in families, are environmental factors that are possible to prevent before habits are set. Research indicates that there are several barriers against the proper management of this often long-term condition, where preschool children are an understudied group. This thesis aims to investigate how the Child Health Care (CHC) nurses pursue the preventive work on childhood overweight and obesity in CHC and further, to explore parental risk factors in relation to overweight and obesity in children.  

    In the first study (Paper I), 18 nurses at 17 CHC centers in the southern part of Sweden were interviewed using semi-structured interviews with a phenomenographic approach. This study aimed to elucidate the conceptions of childhood overweight, including obesity, among nurses working in CHC. The analysis yielded 11 different conceptions from which emerged  four categories of description; “Perception of childhood overweight changes”, “Overweight in younger children, a neglected concern”, “Overweight, a delicate issue” and “The importance of family lifestyle”. The results show that CHC nurses conceived overweight and primarily obesity in children to be an extensive and serious health problem, mainly due to parent’s lifestyle. Childhood overweight during infancy and their preschool years was conceived as a minor concern and further nurses perceived it as a provoking and sensitive issue that was difficult to define. Despite there being an adaption towards the acceptance of larger children, childhood overweight and obesity were considered to be undesirable by both the CHC and the Swedish society in general. Both nurses and parents were more concerned about the children’s appearance and the risk of their being bullied than about the children’s health. Nurses conceived that it was important to protect the parent-nurse relationship. Therefore in order not to jeopardize this relationship; the subject of childhood obesity was avoided.  

    The second study (Paper II) aimed to elucidate the CHC nurses conceptions of their preventive work with childhood overweight and obesity in CHC. Study II was conducted at 17 CHC units using semi-structured interviews with 18 CHC nurses in the southern part of Sweden. The interviews had a phenomenographic approach which elucidated seven conceptions, from which emerged two categories of description; “internal obstacles to nurses’ work with overweight in children” and “external obstacles to the management of overweight in children”. The results show that the CHC nurses work was conceived to be complicated and constrained by several obstacles. Nurses’ preventive work was affected by factors linked to personal traits, lack of sufficient knowledge and lack of several resources affecting their ability to conduct preventive work.  

    The third and the fourth study (Paper III and IV), were based on a crosssectional survey with a questionnaire administered to a stratified and randomized selection of parents to preschool children registered at CHCs in the southern part of Sweden. In total, 598 parents participated in the study, divided into 255 fathers and 343mothers to 372 children, i.e. 372 families. 

    The third study (Paper III), examined socio- and demographic parental risk factors for overweight and obesity in children and the frequency of overweight and obesity in the context of child health care.  

    Descriptive analyses were used to present the frequency of parental and childhood overweight and obesity, and logistic regression was used to estimate the relation between parental socio- and biodemographic factors and children’s risk for overweight or obesity. Our results show that the frequency of overweight and obesity was 14.5 % in children, 56.0 % in fathers and 36.5 % in mothers. A distressed financial situation in fathers (OR 2.85, CI 1.06-7.69) was associated with increased risk for overweight and obesity in children. After adjusting for potential confounders in mutually adjusted models, the aggregated results for both parents showed that mothers and fathers born outside of Sweden (OR 4.50, CI 1.55-13.12 and OR 4.94, CI 1.72-14.20) was the strongest risk factor for overweight and obesity in children.

    The fourth and final study (Paper IV) aimed to investigate parental lifestyle habits as risk factors for overweight and obesity in children. The relation between parental lifestyle habits and children’s risk for overweight and obesity was analyzed using logistic regression. Our results show that there might be a trend indicating an increased risk for children to develop overweight and obesity if the father is a daily smoker (OR 4.11, CI 1.45-11.68) and the mother is physically inactive (OR 2.33, CI 1.11-4.90). 

    This thesis comprises four studies of both qualitative and quantitative character, with focus on nurses’ preventive work with childhood overweight and obesity in CHC and parental risk factors. Our findings identify multiple levels of barriers to the prevention work on childhood overweight. Nurses’ lack of sufficient knowledge, nurses’ negative conceptions of families with overweight problems, parents’ lack of awareness and the sensitive nature of the issue are circumstances that complicate nurses’ work. Additionally, society’s adaption to the increased proportion of children with overweight has led to an acceptance of excess weight in children. Further, parental risk factors were also identified. Parents being born outside Sweden was associated with increased risk of childhood overweight and obesity, as well as financial distress within the family. Further, the findings show a trend that indicates that paternal smoking and maternal physical inactivity might be factors associated with enhanced risk of overweight and obesity in younger children. 

    We conclude that there exists a need to supplement the existing nurse education in child health care by putting the accent on intensifying education related to childhood overweight and weight assessment, with emphasis on the younger child. Further, this thesis implies that there is a need to better prepare specialist nurse student’s clinical skills related to their encounters with families and children at risk for overweight and obesity, through raising their awareness of their own perceptions of overweight in young children. Childhood overweight should be recognized and prioritized in CHC, further, the implementation of research results needs to be prioritized in the clinical work.  The identification of risk factors may help health care personnel to identify and target children in risky family environments.  

    Fulltekst (pdf)
    Comprehensive Summary
  • 274.
    Isma, Gabriella E
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Rämgård, Margareta
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Enskär, Karin
    Uppsala Univ, Dept Womens & Childrens Hlth, Uppsala, Sweden..
    Perceptions of health among school-aged children living in socially vulnerable areas in Sweden2023Inngår i: Frontiers In Public Health, ISSN 2296-2565, Vol. 11, artikkel-id 1136832Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Introduction: According to the Convention on the Rights of the Child, all children have the right to health. Since good health is a decisive factor for children's future, investing in children's health is important, especially children from vulnerable areas. The purpose of this study was to investigate the perceptions of health among school-aged children from socially vulnerable areas.

    Methods: The study has an explorative mixed-method design with a participatory and inductive approach based on focus group interviews with children and youth leaders, respectively, at Multi-activity Centers in three of the vulnerable areas in Malmö Municipality, as well as results from the Multi-activity Centers' own questionnaire. The data has been analyzed with inductive and deductive content analysis.

    Results: The children and the youth leaders described health in terms of well-being, participation, and activity. Well-being included feeling good and safe, having a healthy body, and having fun by doing things together with friends and leaders. Participating in activities was described as having a feeling of involvement, being able to have an influence on the organization of the activities and participating on one's own terms.

    Discussion: The result of this study shows that participating in activities increases the child's sense of well-being.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 275.
    Jakobsdóttir, Sólveig
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    The perceived work environment of first-line nurse managers: An Icelandic qualitative study of job stress and job satisfaction2022Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    First-line nurse managers are very important to healthcare organizations. They are the ones who have the closest contact to employees and are responsible for on-the-floor management duties. Due to being in between upper management and employees they are responsible for numerous tasks both concerning administration but also the staff. They face high work demands on a daily basis and are, therefore, more susceptible to experience job stress and lower job satisfaction. The purpose of this study is to examine how first-line nurse managers perceive their work environment and how it influences job stress and job satisfaction. In this qualitative study, data was collected through semi-structured interviews. A total of eight Icelandic nurse managers were interviewed, so the data was analyzed from an Icelandic perspective. The interviews focus on exploring what work-related factors contribute to a higher stress-level, as well as what factors increase job satisfaction, and how the nurse managers are impacted by them. The data were analyzed using thematic analysis, from which eight different themes emerged; ‘Shortage of staff’, ‘Lack of time’, ‘High workload’, ‘Formal power’, ‘Work-life interface’, ‘The importance of support’, ‘Fun work environment’, ‘Individual coping strategies’. These themes demonstrate different aspects of the work environment. The main findings show that the work environment of nurse managers is highly demanding and they face many challenges daily, and that these are the factors that have the most impact on job stress and job satisfaction. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 276.
    Jakobsson, Elin
    et al.
    Division of Occupational Therapy, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet, Huddinge, Sweden.
    Nygård, Louise
    Division of Occupational Therapy, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet, Huddinge, Sweden.
    Kottorp, Anders
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Bråkenhielm Olsson, Cecilia
    Allied Health Porfessionals Function, Karolinska University Hospital, Huddinge, Sweden.
    Malinowsky, Camilla
    Division of Occupational Therapy, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet, Huddinge, Sweden.
    Does the purpose matter? A comparison of everyday information and communication technologies between eHealth use and general use as perceived by older adults with cognitive impairment.2022Inngår i: Disability and Rehabilitation: Assistive Technology, ISSN 1748-3107, E-ISSN 1748-3115, Vol. 17, nr 8, s. 897-906Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND AND OBJECTIVE: Everyday information and communication technologies (EICTs) are increasingly being used in our society, for both general and health-related purposes. This study aims to compare how older adults with cognitive impairment perceive relevance and level of EICT challenge between eHealth use and general use.

    METHODS:  < .05.

    RESULTS: The result shows that the perceived amount of relevant EICTs for eHealth use was lower in all 16 EICTs compared to those of general use. About the perceived level of challenge, a significant difference was detected in one of the seven included EICTs between eHealth use and general use.

    CONCLUSIONS: In this sample, all EICTs were perceived as having lower relevance for eHealth use compared to general use, suggesting that the purpose of using an EICT affects the perceived relevance of it. Also, once an EICT is perceived as relevant and used for eHealth purposes, there seem to be little to no differences in perceived challenge compared to the same EICT used for general purposes. Implications for rehabilitation All stakeholders, including health care providers, need to be aware of the hindrances that come with digitalization, making it challenging to many citizens to make use of digital solutions. It is of great importance that social services including eHealth services be tailored to suit the individual/target group. Older adults may need support and an introduction to EICTs to discover the potential relevance of the specific device and/or service.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 277.
    Jakobsson, Jenny
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Psychometric Evaluation of the Postoperative Recovery Profile2023Inngår i: Nursing Research and Practice, ISSN 2090-1429, E-ISSN 2090-1437, Vol. 2023, artikkel-id 3745570Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIM: To further evaluate the postoperative recovery profile regarding its psychometric properties.

    BACKGROUND: The postoperative recovery profile is an instrument for the self-assessment of general postoperative recovery that has received increased attention within nursing research. However, psychometric evaluation during development was sparse.

    DESIGN: Psychometric evaluation was done using classical test theory.

    METHOD: Data quality, targeting, reliability, and scaling assumptions were measured. In addition, confirmatory factor analysis was used to evaluate construct validity. Data collection was made during 2011-2013.

    RESULT: Data derived from this study showed acceptable quality; however, item distribution was skewed, with ceiling effects in the majority of items. Cronbach's alpha showed high internal consistency. Item-total correlations indicated unidimensionality, whereas six items demonstrated high correlations pointing at redundancy. The confirmatory factor analysis confirmed problems related to dimensionality as the five proposed dimensions were highly correlated with each other. Furthermore, items were largely uncorrelated with the designated dimensions.

    CONCLUSION: This study shows that the postoperative recovery profile needs to be further developed to serve as a robust instrument within nursing as well as medical research. Arguably, values from the instrument should not be calculated at a dimensional level for the time being because of discriminant validity issues.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 278.
    Jakobsson, Jenny
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Axelsson, Malin
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Örmon, Karin
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    The Face of Workplace Violence: Experiences of Healthcare Professionals in Surgical Hospital Wards2020Inngår i: Nursing Research and Practice, ISSN 2090-1429, E-ISSN 2090-1437, Vol. 2020, artikkel-id 1854387Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Though workplace violence (WPV) is a global problem for healthcare professionals, research within in-hospital care has mainly focused on WPV in emergency healthcare settings. Thus, the number of qualitative studies that explores experiences of WPV in general hospital wards with a longer length of stay is limited.

    Aim: The aim of this study was to explore how healthcare professionals in surgical hospital wards experience and manage WPV perpetrated by patients or visitors.

    Method: . Exposure to WPV is a problem for healthcare professionals in surgical wards and has consequences for the patients. Preventive strategies, guidelines, and action plans are urgently needed to minimise the risk of WPV and to ensure a safe work and care environment.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 279.
    Jakobsson, Jenny
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Jangland, Eva
    Department of Surgical Sciences, Nursing Research, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Engström, My
    Institute of Health and Care Sciences, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden; Region Västra Götaland, Sahlgrenska University Hospital, Department of Surgery Sahlgrenska, Gothenburg, Sweden.
    Malmström, Marlene
    Department of Health Sciences, Lund University, Lund, Sweden; Department of Surgery and Gastroenterology, Skåne University Hospital, Malmö/Lund, Sweden.
    Drott, Jenny
    Division of Nursing Science, Department of Health, Medicine and Caring Sciences, Linköping University, Linköping, Sweden; Department of Surgery, Linköping University Hospital, Linköping, Sweden.
    Work conditions influencing professional development of specialist nurses in surgical care explored using the Job Demand-Resources theory: A qualitative study2023Inngår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 79, nr 7, s. 2610-2621Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIM: The aim of the study was to explore the work conditions that influence the opportunities for professional development of specialist nurses in surgical care.

    DESIGN: A qualitative descriptive design was used.

    METHODS: With a purposeful sampling procedure, 14 specialist nurses in surgical care were included. Four focus-group interviews were conducted during November to December 2021 and deductively analysed using the Job Demand-Resource theory as a guiding framework. Reporting adheres to COREQ guidelines.

    FINDINGS: Work conditions that were identified as job demands and that inhibited nurses' opportunities for professional development were mainly found at an organizational and leadership level. Primarily, those conditions included role ambiguity and time constraints caused by uncompensated nursing shortages that restricted the nurses from exercising their role. Such conditions could also discourage other nurses from further education. Job demands were seen as largely compensated for by work conditions identified as job resources and located mainly at an individual level, for example finding the work interesting and multifaceted. Most prominent was the participants' inner motivation to work with surgical patients and to continue to develop themselves and other nurses professionally.

    CONCLUSIONS: A prerequisite for professional development is that the specialist role is clearly defined in collaboration with representatives from the nursing profession and universities. Hence, hospital organizations need to reflect on how to utilize the competence. Also, it is important that nurse leaders promote the specialist nurses' motivation by supporting them in the exercise of their role.

    IMPACT: Findings from this study revealed work conditions that need to be acknowledged during hospital organizations' endeavours to maintain and enhance nursing competence.

    PATIENT OR PUBLIC CONTRIBUTION: Patient or public contribution was not applicable since the study focused on specialist nurses' working conditions.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 280.
    Jakobsson, Jenny
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Kumlien, Christine
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV). Vascular Centre, Department of Cardiothoracic and Vascular Surgery, Skåne University Hospital, Malmö, Sweden.
    Everyday challenges following hospital discharge. A multi-method study identifying and describing areas of concern for patients during the first month after colorectal cancer surgery2023Inngår i: Nursing Open, E-ISSN 2054-1058, Vol. 10, nr 4, s. 2172-2181Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIM: Identify and describe areas of concern focusing on day-to-day variations during the first month after surgery for patients recovering from colorectal cancer surgery.

    DESIGN: A multi-method design was applied using diaries and interviews.

    METHOD: Data was collected using semi-structured diaries kept 1 month after surgery by seven patients recovering from colorectal cancer surgery. Also, face-to-face interviews were conducted 1 month after surgery. Data from the diaries constituted a framework for the following directed content analysis of interviews.

    FINDINGS: Low levels of pain were experienced but caused reduced mobility and tiredness. Practical matters in daily living were restricted, while social life could be hampered by a frequent need to defecate. Appetite and consequently the ability to eat and drink was the most prominent concern, due to changes in taste and ability to tolerate food. Worries were mainly related to changes in bowel movements. No Patient or Public Contribution.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 281.
    Jakobsson, Jenny
    et al.
    Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Perlqvist, Agnetha
    Wann-Hansson, Christine
    Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Searching for Evidence Regarding Using Preoperative Disinfection Showers to Prevent Surgical Site Infections: A Systematic Review2011Inngår i: Worldviews on Evidence-Based Nursing, ISSN 1545-102X, E-ISSN 1741-6787, Vol. 8, nr 3, s. 143-152Artikkel, forskningsoversikt (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Background: Postoperative surgical site infections (SSI) are the third most common health care associated infection. Even though several studies have pointed out the benefits of disinfection showers prior to surgery in order to reduce SSI, it remains unclear how to optimize this disinfection procedure. Aim: To find evidence for how many times preoperative disinfection showers should be performed in order to reduce bacterial colonies and minimize the risk of SSI. Method: A comprehensive literature search of multiple databases published during 1986-2008, supplemented by a manual search of the references in all relevant articles. Protocols were used in quality assessment and the data synthesis is descriptive in a narrative form. Results: The 10 studies included had different designs, interventions, and samples, which makes it difficult to compare them. Moreover, the quality of the reviewed studies varied and only four had a high level of evidence. Therefore, the results failed to give an unambiguous answer about the optimal number of preoperative showers, so only assumptions can be made. It is quite obvious, however, that preoperative disinfection showers with chlorhexidine gluconate (CHG) are effective from a microbiological point of view since eight of the reviewed studies showed a sharply reduced skin flora after using CHG. Conclusions: Currently, clear evidence for how many times preoperative disinfection showers should be performed to minimize the risk of SSI is missing. This highlights the need for further research that focuses on the number of preoperative disinfection showers in relation to SSI, in order to obtain optimal effect. Until then, it would be wise to follow previously made recommendation of three to five preoperative showers. Moreover, in order to have the intended effect of preoperative disinfection, it is important that health care professionals have the knowledge to guide patients with information and clear instructions about disinfection shower procedures.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 282.
    Jakobsson, Jenny
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Örmon, Karin
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV). The Västra Götaland Region Competence Center on Intimate Partner Violence, Gothenburg, Sweden.
    Berthelsen, Hanne
    Malmö universitet, Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering (CTA). Malmö universitet, Odontologiska fakulteten (OD).
    Axelsson, Malin
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Workplace violence from the perspective of hospital ward managers in Sweden: A qualitative study2022Inngår i: Journal of Nursing Management, ISSN 0966-0429, E-ISSN 1365-2834, Vol. 30, nr 6, s. 1523-1529Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIM: The aims of the study are to explore workplace violence perpetrated by patients or visitors from the perspective of hospital ward managers and to describe how ward managers perceive their leadership role and manage related incidents.

    BACKGROUND: Few studies focus on workplace violence from the perspective of ward managers even though they are the closest managers to the operational staff.

    METHOD: Fifteen semistructured interviews were analysed using qualitative content analysis.

    RESULTS: Four categories emerged: the face of workplace violence, a two-fold assignment, strive towards readiness to act, and managing incidents.

    CONCLUSION: While the most common acts of workplace violence are considered less serious and related to patients' medical conditions or dissatisfied visitors, hospital organizations focus on serious but rarely occurring incidents. Consequently, ward managers have limited opportunities to ensure a safe work environment on an everyday basis.

    IMPLICATIONS FOR NURSING MANAGEMENT: To support ward managers' occupational safety and health management, workplace violence prevention and management should be acknowledged as an important responsibility for senior management in hospitals. It is important to identify incidents that most likely will occur at the wards and to create strategies related to those incidents. Strategies could include risk assessments, prevention, evaluation, education and reflection combined with, for example, scenario training.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 283.
    Jakobsson, Sara
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Karlsson, Natalie
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av sitt första yrkesverksamma år: En litteraturstudie2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: När blivande sjuksköterskestudenter blev tillfrågade om varför de ville utbilda sig till sjuksköterskor svarade flera att de förväntade sig ett meningsfullt yrke att vara stolta över. Under utbildningens gång kände flera blivande sjuksköterskor en oro inför att börja arbeta som sjuksköterskor. Syfte: Att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskor upplevelser under sitt förstayrkesverksamma år som sjukskötersk. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Sökningen på de vetenskapliga artiklarna genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Inklusion- och exklusionskriterier användes som stöd i urvalet av artiklar. En kvalitetsgranskning genomfördes och visade ett resultat på fem artiklar av hög kvalitet och fem av medelhög kvalitet. Efter granskningen analyserades artiklarna och sub- och huvudkategorier med meningsbärande enheter skapades.                                  Resultat: Resultatet visade att flera sjuksköterskor upplevde en osäkerhet när de började arbeta som sjuksköterskor. De upplevde att det var svårt att strukturera sina arbetsdagar och upplevde att de hade svårigheter med kommunikationen.Stöd och feedback uppskattades och bidrog till att de utvecklades. Konklusion: Nyutexaminerade sjuksköterskor upplever övergången till yrkeslivet som svår. Flera nyutexaminerade sjuksköterskorna upplever en osäkerhet när de gäller att strukturera sina arbetsuppgifter, fördela sin tid och vissa upplever att de inte är tillräckligt förberedda. Trots att flera nyutexaminerade sjuksköterskor upplever att den första tiden i yrket är utmanande, upplever majoriteten att de efterhand hittar sin plats och känner en tillfredställelse med sitt yrkesval.

  • 284.
    Jakobsson, Sara
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Larsson, Elinor
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Närståendes upplevelse av hälso- och sjukvård för demensdrabbade: En litteraturöversikt2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Demens är en sjukdom som inte tillhör det normala åldrandet och påverkar inte bara den som drabbas av en demenssjukdom men också alla i dess närhet. En stor del av den vård som sker av en demensdrabbad person sker i hemmet av en närståendevårdare. För att ge en optimal vård är det viktigt att kommunicera med de närstående och inkludera dem i vården såväl hemma som inneliggande på sjukhus eller på vårdboende. Syfte: Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att belysa hur närståendevårdare till personer med demensdiagnos upplever vårdkontakten genom sjukdomsförloppet. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt Resultat: Närstående upplevde att de inte fick de stöd de efterfrågade från hälso- och sjukvårdspersonal under sjukdomsförloppet. Hälso- och sjukvårdspersonal förnekade de observationer närstående hade gjort av den demensdrabbade personen vilket förlängde diagnosprocessen. Efter diagnos och under sjukdomsförloppet upplevde närstående att det fanns både bristande information och kommunikationsproblematik med vården, men när kommunikationen och samarbetet fungerade väl mellan närstående, den demensdrabbade och sjukvården upplevdes det som en lättnad och minskad börda.Konklusion: En demensdiagnos påverkar inte enbart personen som är primärt drabbad men även personer i dennes närmaste sociala nätverk. Närstående till demensdrabbade personer behöver stöd från hälso- och sjukvårdspersonal såväl före som efter diagnos och i de beslut som behöver fattas under sjukdomsförloppet. Studiens resultat visar att närstående till personer med demensdiagnos upplever att stödet som ges från sjukvårdspersonal inte tillfredsställer de behov de närstående har i alla situationer.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 285.
    Jansson, Emil
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Corvo, Marco
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Behövs något annat än organet?: Litteraturstudie kring omvårdnadsbehovet hos organtransplanterade2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund. Det genomförs ca 130 000 transplantationer världen över årligen, många av dem kan vara livsavgörande för att patienter med kronisk eller akut organsvikt ska kunna fortsätta leva. Forskning har visat att det finns en osäkerhet hos vårdpersonal att jobba med organtransplanterade, men också att osäkerheten går att minska med utbildning och kunskap.

    Syfte. Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnadsbehovet hos organtransplanterade utifrån ett patientperspektiv.

    Metod. Litteraturstudien utfördes som en integrerad sammanställning av kvalitativ forskning med inspiration av metasyntes enligt Friberg. I en integrerad sammanställning samlas tidigare framtagen forskning enligt ett syfte och analyseras för att framställa nya resultat. I denna litteraturstudie har 12 artiklar analyserats.

    Resultat. Efter analysen framkom tio subteman som grupperades in i fyra huvudteman, Fysiologiska utmaningar, Psykiska kunskapsbehov, Stöd samt Vikten av kunskap för hjälpa. 

    Slutsats. För att vårda transplanterade patienter och bemöta deras omfattande omvårdnadsbehov behöver sjuksköterskan besitta kunskap och vara förberedd. Att främja självständigheten för patienterna är av stor vikt dels då detta är något patienterna eftersträvar, dels då egenvården ställer stort krav på patienterna själva.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 286. Jansson, Inger
    et al.
    Bahtsevani, Christel
    Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Pilhammar-Andersson, Ewa
    Forsberg, Anna
    Factors and conditions that influence the implementation of standardized nursing care plans2010Inngår i: Open Nursing Journal, E-ISSN 1874-4346, Vol. 4, s. 25-34Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Rationale and Aim: There is a lack of evidence about how to successfully implement standardized nursing care plans (SNCP) in various settings. The aim of this study was to use the “Promotion Action on Research Implementation in Health Services framework” (PARIHS) to explore important factors and conditions at hospital wards that had implemented SNCPs. Method: We employed a retrospective, cross-sectional design and recruited nurses from four units at a rural hospital and seven units at a university hospital in the western and southern region of Sweden where SNCPs had been implemented. Outcome was measured by means of a questionnaire based on the PARIHS-model. Result: In total, 137 nurses participated in the study. The main factors that had motivated the nurses to implement SNCPs were that they were easy to understand and follow as well as corresponding to organisational norms. The SNCPs were normally based on clinical experience, although research more frequently formed the basis of the SNCPs at the university hospital. Internal facilitators acted as important educators, who provided reminders to use the SNCP and feedback to the SNCP users. The patient experience was not considered valuable. Those who claimed that the implementation was successful were generally more positive in all measurable aspects. The use of SNCPs was rarely evaluated. Conclusions: Clinical experience was considered important by the nurses, while they attributed little value to the patient experiences. Successful implementation of research based SNCPs requires internal facilitators with knowledge of evidence-based nursing.

  • 287.
    Jansson, Malin
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Mahlke, Marie-Elisabeth
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter med psykisk sjukdom inom den somatiska vården: En litteraturstudie2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det beräknas att 1 av 8 personer globalt lider av psykisk sjukdom, och dessa personer finns även som patienter överallt inom vården. Patienter med psykisk sjukdom (PPS) har en statistiskt högre komorbiditet med somatisk sjukdom. Gemensamt för dessa personer är att de kan uppleva stigmatisering, både av samhället men även inom vården. Negativa attityder och okunskap påverkar dessa patienter och kan leda till dåliga upplevelser av sjukvårdspersonal. Sjuksköterskans roll är att utifrån de sex kärnkompetenserna arbeta för en så god omvårdnad som möjligt, samt att se till både patientens fysiska och psykiska hälsa. Detta är dock inte alltid fallet. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter med psykisk sjukdom inom den somatiska vården. Metod: Tolv vetenskapliga studier inkluderades i litteraturstudien och analyserades med kvalitativ ansats. Databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed användes för datainsamling. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och åtta subkategorier. Huvudkategorierna var Avsaknad av rätt förutsättningar påverkade mötet negativt, Personliga attityder påverkade mötet och Faktorer som främjade mötet. Faktorer som bristande vårdmiljö, attityder, och brist på tid och kompetens påverkade mötet negativt. Faktorer som främjade mötet var bland annat stöd från kollegor och chefer, och att kunna bygga en allians med patienten. Konklusion: Utifrån resultatet framkommer det att sjuksköterskor upplever olika hinder i mötet med dessa patienter. Det finns ett behov för förbättringar i mötet med PPS. För att lyckas med detta krävs mer utbildning, kompetensutveckling, stöd, och bättre förutsättningar rent arbetsmiljömässigt.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 288.
    Jassim, Taghrid
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Carlson, Elisabeth
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Bengtsson, Mariette
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Preceptors' and nursing students' experiences of using peer learning in primary healthcare settings: a qualitative study2022Inngår i: BMC Nursing, ISSN 1472-6955, E-ISSN 1472-6955, Vol. 21, nr 1, artikkel-id 66Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background Due to the need for students to integrate theory with practice, current research seeks the best learning and teaching models in primary healthcare settings. The aim of this study was to explore preceptors' and nursing students' experiences of using peer learning during clinical practice in primary health care. Methods A qualitative research approach was used based on semi-structured interviews with seven preceptors and ten nursing students. The interviews were transcribed and analyzed by using content analysis based on an inductive reasoning. Results Preceptors and students perceived peer learning as an educational model to be beneficial for learning in primary care settings. They found the model to be stimulating, challenging, and leading to development of professional identity and nursing skills. All informants were positive towards the peer learning experience, with students reporting they were seen as individuals, despite working in pairs. However, the physical environment was demanding with regards to telephone counseling issues, limited opportunities for using computers, and the use of small examination rooms. Conclusion This study shows that, despite the complex learning environment, peer learning as an educational model appears to work well in a primary healthcare setting. However, much improvement is needed to facilitate the students' learning process. Consequently, conditions for clinical practice and learning beneficial to both students and preceptors should be prioritized by management.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 289.
    Johannesson, Sanna
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV). Malmö Universitet.
    Von Fielitz, Izabella
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskors upplevelse av sin arbetsmiljö under COVID-19 inom slutenvården: En litteraturstudie2024Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Covid-19 uppkom 2019 från Kina och är ett virus som spred sig tillstora delar av världen och klassades därför som en pandemi. Covid-19 har bidragit med stora utmaningar för hälso- och sjukvård där sjuksköterskors arbetsmiljö drastiskt var tvungen att anpassas. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskans upplevelse av sin arbetsmiljö under covid-19 inom slutenvården. Metod: En strukturerad litteraturstudie som resulterade i granskning av tio vetenskapliga artiklar som analyserade med en kvalitativ dataanalysmodell. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: Rädslor och utmaningar med covid-19, En förändrad arbetsmiljö och teamarbete samt Chefernas påverkan på arbetsmiljön. Resultatet visade att arbetsgivaren spelar en stor roll för hur arbetsmiljön upplevs av sjuksköterskor. Resurser i from av skyddsutrustning och tillräcklig bemanning var två faktorer som visade sig betydelsefulla för att en god omvårdnad skulle bevaras trots en förändrad arbetsmiljö. Slutsats: Resultatet från litteraturstudien kan användas för att öka kunskapen om hur en pandemi kan påverka arbetsmiljön för sjuksköterskor. Även vad som ansågs betydelsefullt för sjuksköterskor som befann sig i covid-19 situationen inom slutenvården. Litteraturstudien har kommit fram till vikten av att belysa vad som är en bra arbetsgivare och inte. Detta för att resultatet har visat på att sjuksköterskors upplevelse av sin arbetsmiljö har upplevts olika beroende på hur arbetsgivaren har uppfyllt sin roll. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 290.
    Johansson, Axel
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Alkour, Alaa
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Patienters erfarenheter av personcentrerad omvårdnad vid lungcancer: En litteraturstudie2024Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Lungcancer är efter bröstcancer den andra vanligaste cancerformen i världen och den cancerform med högst mortalitet. Diagnostisering sker ofta i ett sent skede då symtom sällan yttrar sig tidigt i sjukdomsförloppet. Patienter med lungcancer kan ha många olika omvårdnadsbehov, däribland symtomlindring, som sjuksköterskan behöver bemöta. Personcentrerad vård och omvårdnad förespråkas för att kunna bemöta patienters individuella och multidimensionella behov vid lungcancer, men forskning gällande patienters erfarenheter av det saknas. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka erfarenheter av personcentrerad omvårdnad hos patienter med lungcancer. Metod: Litteraturstudien genomfördes med kvalitativ metod och baserades på tio vetenskapliga artiklar. PEO (Patient-Exposure-Outcome)-strukturen användes vid databassökningar i databaserna Pubmed och Cinahl. Utifrån ett systematiskt tillvägagångssätt kvalitetgranskades de tio artiklarna. Artiklarna analyserades utifrån ett systematiskt tillvägagångssätt där meningsenheter, koder, subkategorier och slutligen huvudkategorier formades. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier och nio subkategorier (inom parentes); Betydelsefulla relationer (Vikten av en god relation mellan patient och sjuksköterska, anhörigas stöd), vikten av personcentrerad symtomlindring (Erfarenheter av utebliven symtomlindring, erfarenheter av god symtomlindring), vikten av personcentrerad information (Behov av information och kommunikation, behov av anpassad information, erfarenheter av anpassad information och god kommunikation), personcentrerad planering av vården (Vikten av personcentrerad planering, delaktighet i vårdplanering). Konklusion: Resultatet visade på att personcentrerad omvårdnad i vissa fall implementeras vid lungcancer och anses positivt ur ett patientperspektiv. Det framkom också att det finns utrymme för förbättring genom att i större utsträckning implementera en personcentrerad omvårdnad vid lungcancer.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 291.
    Johansson, Christel
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Newly delivered first-time mother´s satisfaction with their birth experience: A cross-sectional study2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 292.
    Johansson, Elin
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Lundin, Ronja
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Erfarenheter av fysisk aktivitet vid diabetes typ 2: En litteraturstudie2024Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 2 blir allt vanligare och upptäcks i allt tidigare åldrar. Det finns ett flertal levnadsvanor som påverkar risken att insjukna med diabetes typ 2. Till riskfaktorerna hör obesitas, hypertoni och alkoholkonsumtion. Fysisk inaktivitet är en direkt riskfaktor då det finns ett samband mellan det och andra riskfaktorer, men även då det tros leda till försämrad förmåga att ta upp glukos. Syfte: Denna litteraturstudie syftar till att kartlägga ochsammanställa forskning om personers erfarenheter av fysisk aktivitet vid diabetes typ 2. Metod: För att besvara syftet valdes en litteraturstudie med kvalitativ studiedesign. Resultatetinkluderar 12 artiklar inhämtade från databaserna Cinahl och PubMed. Kvalitetsgranskningen av artiklarna genomfördes enligt SBU:s mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik. Dataanalysen genomfördes i fyra steg enligt Popenoes guide för dataanalys av litteraturstudier. Resultat: Resultatet delades in i två huvudkategorier: erfarenheter av motivation till fysisk aktivitet och erfarenheter av barriärer till fysiskaktivitet. Totalt identifierades åtta subkategorier: sociala aspekter, fysiska aspekter, känslomässiga aspekter, kroppsliga barriärer, känslomässiga barriärer, logistiska barriärer, närstående och sociala relationer som barriärer samt brist på kunskap. Konklusion: Resultatet visade många aspekter av både motivation och barriärer till fysisk aktivitet. Motivation till fysisk aktivitet kunde vara stöd från närstående, men även vårdpersonal, vilket gjorde det lättare för personerna att förändra sina vardagliga rutiner. Däremot kan för mycket stöd påverka autonomin och göra så att de upplevde att de förlorade kontrollen över sitt liv. Att det vardagliga livet ser olika ut för olika personer var en av de mest framträdande barriärerna.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 293.
    Johansson, Hannah
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Juhl, Sandra
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Barnhälsovårdssjuksköterskans erfarenheter av att förbereda spädbarn inför vaccinering: En kvalitativ intervjustudie2023Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Förberedandet av barn inför vaccinering innefattar aktivt förebyggande och lindrande av smärta då det ses som del i god omvårdnad. Det kan nås via flera olika smärtlindrande interventioner som är; fysiologiska, farmakologiska, psykologiska och/ eller injektionstekniska. Trots att intramuskulärt injicerat vaccin är den erkänt vanligaste källan till procedurrelaterad smärta hos friska barn visar internationella studier att smärtlindrande interventioner vid vaccination ej praktiseras rutinmässigt.

    Syfte: Studien syftar till att belysa barnhälsovårdssjuksköterskans erfarenheter av att förbereda spädbarn inför vaccinering.

    Metod: Data samlades in via semistrukturerade intervjuer (n=14) som analyserades enligt metoden för kvalitativ innehållsanalys. 

    Resultat: Analysen resulterade i identifiering av fyra kategorier som belyser barnhälsovårdssjuksköterskans erfarenheter av att förbereda spädbarn inför vaccinering: Att barnet blir tryggt, Att barnet handhas snabbt och effektivt, Att barnet smärtlindras och Att barnet byter fokus.

    Konklusion: Barnhälsovårdssjuksköterskor tillämpar en kombination av olika interventioner för att minska obehag hos spädbarnet i samband med vaccination. Trots det var det flera evidensbaserade interventioner som inte tillämpades i särskilt hög utsträckning. Vidare forskning behövs som studerar varför vissa verksamheter förbereder spädbarn inför vaccinering i enlighet med evidensbaserad kunskap och andra inte. Därtill behövs forskning för att identifiera lämpliga utbildningsinsatser så att förberedelsen av spädbarn inför vaccinering optimeras.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 294.
    Johansson, Hedvig
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Jönsson, Simon
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskors erfarenheter av empatitrötthet: En litteraturstudie2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Empatitrötthet, översatt från engelskans compassion fatigue, är ett komplext begrepp och anses vara en konsekvens av långvarig exponering av utbrändhet och sekundär posttraumatisk stress, som kännetecknas som avsaknad av empati. Empatitrötthet hos yrkesverksamma sjuksköterskor ses som ett problem, då det empatiska bemötandet mot patienterna ligger till grund för en personcentrerad vård. Syfte: Syftet är att belysa empatitrötthet relaterat till sjuksköterskans erfarenhet. Metod: Litteraturstudien är sammanställd av tio primärstudier med kvalitativ ansats, där sjuksköterskor från olika instanser inom sjukvården intervjuats för att undersöka deras erfarenhet av empatitrötthet. Resultat: Tre huvudkategorier uppkom genom analysen: Ro ett sjunkande skepp, Alla känslor spenderas och Att hantera det ohanterbara. Resultatet visar att empatitrötthet påverkar sjuksköterskans välbefinnande negativt och har en inverkan på det patientnära arbetet. Hög arbetsbelastning i kombination med utebliven återhämtning och emotionellt påfrestande scenarion på arbetsplatsen föranledde empatitrötthet. Erfarenheter av empatitrötthet gestaltade sig i distansering och social isolation. Konklusion: Empatitrötthet är ett mångfacetterat fenomen som utvecklas över tid och gör sig uttryck i ett brett spektrum av negativa känslor hos sjuksköterskan. Empatitrötthet resulterade i emotionella och fysiska utmaningar för sjuksköterskor vilket i många fall utmynnade i en emotionell distansering som skapade svårigheter att möta patienternas komplexa behov. Varje enskild sjuksköterska ansågs finna sitt individuella sätt att hantera förlusten av den empatiska förmågan.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 295.
    Johansson, Isak
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Sjögren-Roos, Sara
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Patienters upplevelse av delaktighet under sluten psykiatrisk tvångsvård: En systematisk kvalitativ litteraturöversikt2021Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Psykiatrisk tvångsvård är per definition en motsättning till upplevd autonomi då valet att vårdas inte tas av patienten. Alla patienter har enligt lag rätt till god och säker vård på lika villkor oavsett vårdform. För att kunna stärka autonomi och främja delaktighet hos psykiatriskt tvångsvårdade patienter behöver hälso-och sjukvårdspersonal inneha kunskap om vad som upplevs som delaktighet enligt denna patientgrupp.  

    Syfte: Studiens syfte var att belysa patienters erfarenhet av delaktighet under sluten psykiatrisk tvångsvård.

    Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie och är baserad på åtta artiklar som svarade upp mot studiens syfte. Litteraturstudien genomfördes i tre databaser: PubMed, CINAHL och PsycINFO.

    Resultat: Patienter upplevde psykiatrisk tvångsvård som traumatisk vilket står i vägen för delaktighet. För att uppleva delaktighet behöver patienten ha tillgång till valmöjligheter och information. Patientens psykiska ohälsa kan stå i vägen för upplevd autonomi och delaktighet. Bemötandet från hälso-och sjukvårdspersonal är även det en avgörande faktor som antingen kan skapa möjlighet för delaktighet eller fungera som ett hinder.

    Konklusion: Att känna sig autonom trots psykiatrisk tvångsvård skapar möjlighet för delaktighet. Detta möjliggörs av flexibelt och tillitsfullt bemötande av vårdpersonal som tillgängliggör information och valmöjligheter.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 296.
    Johansson, Magnus
    et al.
    RISE Research Institutes of Sweden, Division Transport and Safety, Measurement Science and Technology, Stockholm, Sweden; Centre for Psychiatry Research, Department of Clinical Neuroscience, Karolinska Institutet, & Stockholm Health Care Services, Region Stockholm, Sweden.
    Preuter, Marit
    RISE Research Institutes of Sweden.
    Karlsson, Simon
    RISE Research Institutes of Sweden.
    Möllerberg, Marie-Louise
    RISE Research Institutes of Sweden.
    Svensson, Hanna
    RISE Research Institutes of Sweden.
    Melin, Jeanette
    RISE Research Institutes of Sweden.
    Valid and Reliable?: Basic and Expanded Recommendations for Psychometric Reporting and Quality Assessment2023Manuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    There is a need to improve the validity, reliability, and replicability of social and health science research and its applications through raising the quality of measurement. An important step is to establish and implement a clear and useful guideline for reporting and assessing psychometric properties of measures. We propose five basic criteria as a minimal checklist to help end users assess the quality of psychometric studies: unidimensionality; ordered response categories, invariance; targeting; and, contingent upon the previous four being fulfilled, reliability. An expanded and detailed reporting guideline is also presented, intended for use in reports and scientific publications of psychometric analyses. We argue that reliability should be reported using a Test Information Function curve, which describes the properties of the items, rather than a point estimate describing sample properties. Additionally, we present a freely available R package to streamline psychometric analysis with Rasch Measurement Theory and its documentation in line with the reporting guideline.

  • 297.
    Johnsson, Linn
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjöström, Nanna
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskors upplevelse av att identifiera patienter med sepsis: En litteraturstudie2024Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sepsis är ett livshotande tillstånd som snabbt kan progrediera vilket kan leda till allvarliga komplikationer och död. Därmed är det av vikt att tidigt identifiera tillståndet för att snabbt kunna sätta in adekvat behandling. Sjuksköterskan har en viktig roll i identifieringen genom det nära arbetet med patienter som omvårdnadsansvaret innebär. Sepsis drabbar 700 personer per 100 000 personer varje år i Sverige. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa sjuksköterskors upplevelser av att identifiera patienter med sepsis inom slutenvården. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats och baseras på tio vetenskapliga artiklar. Databassökningen skedde via Cinahl och PubMed. Artiklarna genomgick kvalitetsgranskning i sin helhet och analyserades därefter utifrån sitt resultat. Analysen genomfördes som en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskors upplevelser av att identifiera sepsis sammanställdes i fyra kategorier ´Behov av kunskap´, ´Arbetsmiljöns påverkan på identifiering av sepsis´, ´Brister på samverkan i teamarbetet ´och ´Behov av bedömningsinstrument och riktlinjer ´. Kategorierna Kunskap och Beslutsstöd delades därefter in i två underkategorier eftersom resultatet från artiklarna naturligt berörde olika inriktningar på ämnet. Underkategorierna var ´Formell kunskaps betydelse´, ´Vikten av erfarenhetsbaserad kunskap´, ´Bedömningsinstrument som stöd vid identifiering av sepsis´ och ´ Riktlinjer för vid identifiering av sepsis´. Konklusion: Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde att det fanns flera faktorer som var betydande för att kunna identifiera sepsis. Kombinationen av formell kunskap om sepsis samt erfarenhet av att identifiera tillståndet var av vikt för att uppmärksamma och känna igen sepsis. Teamsamarbete samt arbetsmiljö var även de faktorer som bidrog till en tidig identifiering. Ett väl fungerande team bidrog till god kommunikation och därmed ett bra samarbete. Även beslutsstöd ansågs vara till hjälp såvida sjuksköterskorna hanterade det på rätt sätt och tidigare hade kunskap kring sepsis.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 298.
    Jonsson, Alexandra
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Ljungberg, Isabella
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Ungdomars vardagliga utmaningar relaterade till kroppen: En intervjustudie inom forskningsprojektet ALiCE2021Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Rapporter visar att ungdomars självrapporterade psykiska ohälsa ökar. Dock visar forskning att symtomen på psykisk ohälsa istället kan ses som följder av vardagliga utmaningar där kroppen är en komponent. Kroppsuppfattning och kroppsideal har visat sig påverka ungdomars hälsa i många avseenden. Syfte: Att belysa ungdomars beskrivning av vardagliga utmaningar relaterade till kroppsuppfattning och kroppsideal. Metod: Studien hade kvalitativ ansats med tidigare insamlade data från forskningsprojektet ALiCE. 15 fokusgruppsintervjuer med ungdomar inkluderades och analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Resultaten samlades i tre huvudkategorier: ‘Att exponeras för kroppsideal’, ‘Att leva upp till kroppsideal’ samt ‘Att hantera negativ kroppsuppfattning’ med tillhörande underkategorier. Ungdomarna beskrev vardagliga utmaningar kopplade till att exponeras för kroppsideal från sin närmiljö eller från media. Kraven att leva upp till idealen kunde leda till nedsatt välbefinnande, ätstörningar och mobbning. Ungdomarna presenterade även utmaningar som att söka stöttning, kunskap och självförtroende vid hantering av negativ kroppsuppfattning. Slutsats: Enligt studien är kroppsideal och kroppsuppfattning betydande utmaningar i ungdomars vardag. Ungdomarnas perspektiv kan bidra till en riktad intervention som främjar hälsa och skolsköterskan kan i sitt hälsofrämjande arbete fånga upp ungdomar i deras vardag. 

  • 299.
    Jonés, Inga
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Signe, Soomus
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    HIV-positiva kvinnors upplevelser av mötet med hälso- och sjukvårdspersonal: En litteraturstudie2024Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att leva med humant immunbristvirus (HIV) är en global hälsofråga. 39 miljoner personer lever med HIV idag varav 53% är kvinnor. HIV är en kronisk virusinfektion som kräver behandling resten av livet. Som grundutbildad sjuksköterska och som en del av vårdteamet är det viktigt att kunna ge omvårdnad samt ha kunskap om hur livet för personer med kronisk sjukdom kan underlättas. HIV-positiva kvinnor kan drabbas av intersektionellt stigma där stigmatiseringen förstärks av flertalet orsaker än enbart HIV-diagnosen. Det finns ett behov att öka hälso- och sjukvårdspersonalens kunskap kring bemötandet av kvinnor med HIV som utsatt grupp för att kunna främja jämlikhet och jämställdhet i vården. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka kvinnor med HIV och deras upplevelser av mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Litteraturstudien grundar sig på 12 kvalitativa primärstudiers resultat som kvalitetsgranskades i enlighet med SBU:s granskningsmall. Därefter genomfördes en analys som mynnade ut i resultatet. Samtliga studier inhämtades i databaserna Cinahl och Pubmed. Resultat: Tre kategorier och sju subkategorier identifierades. De tre huvudkategorierna benämndes: “Den oempatiska vårdrelationen”,”Känslan av smittsamhet” och “En hel person”. Konklusion: Att bli oempatiskt bemött, känslan av att hälso- och sjukvårdspersonal såg kvinnorna som smittsamma samt att få utstå diskriminering till följd av sin HIV-diagnos var olika dimensioner av kvinnornas upplevelser. Känslor av skam, otrygghet och att vara onormal var återkommande känslor vilket indikerade på en bristande omvårdnadskompetens hos hälso- och sjukvårdspersonal. Hälso- och sjukvårdspersonalens bristande eller otillräckliga kunskap om HIV kunde resultera i att negativa stereotyper och fördomar befästes, vilket försvårade uppbyggandet av en god vårdrelation. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 300.
    Josephson, Magnus
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Bruun, Maja
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Återhämtning inom psykiatrisk vård: En kvalitativ innehållsanalys av hur sjuksköterskor uppfattar begreppet återhämtning2022Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Olika uppfattningar av återhämtningsbegreppet finns i psykiatrisk vård och det är oklart vilken typ av återhämtning som sjuksköterskor ska främja. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vilka uppfattningar sjuksköterskor inom psykiatrisk vård har av begreppet återhämtning. Metod: En intervjustudie med manifest innehållsanalys genomfördes med elva sjuksköterskor från psykiatrisk vård. Resultat: Utifrån det analyserade materialet framkom tre kategorier: Begrepp som ringar in en livsprocess, Behövs en främjande miljö samt Innefattar olika resurser för att förhålla sig till livet. Sjuksköterskor inom psykiatrisk vård hade uppfattningen att återhämtningsbegreppet kan ringa in en omvårdnad som förutsätter en viss inställning till livet som föränderligt och där relationer med ens omgivning blir avgörande för hur återhämtningen utvecklas för patienten. Slutsats: Återhämtning erbjuder sjuksköterskor ett begrepp som innefattar ett etiskt ansvar att rikta den psykiatriska vården mot ett tydligare patientperspektiv och därmed stärka den personcentrerade vården. Inom psykiatrisk vård bör den personliga, i motsats till den kliniska, återhämtningen främjas av sjuksköterskor. Tidvattenmodellen ringar in hur psykiatrisk omvårdnad kan främja återhämtning genom att fokusera på patienters livsberättelse. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
3456789 251 - 300 of 662
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf