Publikationer från Malmö universitet
Endre søk
Begrens søket
2345678 201 - 250 of 6400
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Anderson, Lotta
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Skolutveckling och ledarskap (SOL).
    Kommunikation inom sociala nätverk runt barn och ungdomar med stora kommunikationssvårigheter2006Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Kommunikation i sociala nätverk runt barn och ungdomar med stora kommunikationssvårigheter Lotta Anderson Bakgrund Kommunikation och språk utvecklas mellan människor i samspel och en fungerande kommunikation är grundläggande för annan utveckling. Detta till trots är det många kommunikativa möten i vardagen som av olika skäl inte vidareutvecklas i positiv riktning. I den närmaste omgivningen, dvs. familj, släkt och vänner, förskola, skola och kamrater, skapas utvecklingsmöjligheter genom att personerna kommunicerar och berikar varandra på olika sätt. För att barn och ungdomar med stora kommunikationssvårigheter ska kunna utveckla sin kommunikation och sitt språk krävs kunskap och kompetens hos personer i det sociala nätverket (Blackstone & Hunt, 2002; Anderson, 2002). Projektets relevans och målgrupp Projektet består av två delar; där den första omfattar en enkätundersökning medan den andra inriktas på kommunikationsutveckling hos åtta familjer och deras sociala nätverk. Projektet förväntas belysa processen i det gemensamma lärandet då betydelsefulla närpersoner som finns omkring barn/unga med stora kommunikationssvårigheter samtalar kring bl a funktionshinder, kommunikation, delaktighet, faktorer som underlättar eller hindrar, lärandemiljöer, samtalspartnerns roll och kompetens (Light & Binger, 1998; WHO, 2004). Målgruppen är barn och ungdomar med stora kommunikationssvårigheter i åldern 5-25 år. Stora kommunikationssvårigheter innebär att kommunicera med någon form av symboler, men dessa räcker inte till för att göra sig förstådd eller att förstå i vardagen. Syfte Projektets första del syftar till att kartlägga och analysera föräldrars och yrkesverksammas uppfattningar Frågeställningarna handlar om kommunikation och dess tillämpning, samtalspartnerns roll, samverkansformer och kompetens samt vilka uttalade behov av stöd som finns och hur dessa kan tillgodoses. Den andra delen av projektet handlar om familjens sociala nätverk, dvs. i detta fall bestämmer familjen vilka som ska ingå i nätverket runt barnet/ungdomen. Åtta sociala nätverk är aktuella. Arbetet i dessa kommer att pågå i 1½ år och inriktas på att under handledning/utbildning som inkluderar videobaserad vägledningsinsats över tid, reflektion och dokumentation i syfte att utveckla förmågan som kommunikationspartner i relation till barnet/ungdomen. Metod För att få frågorna besvarade i projektets första del har postenkäter skickats till föräldrar och yrkesverksamma inom förskola/skola, habilitering, daglig verksamhet och fritidsverksamhet. Kartläggningen genomfördes nationellt. Resultat del ett Om barn och ungdomar. Alla de aktuella åldrarna finns representerade, men med en övervikt för åldrarna 8-14. Pojkarna är fler än flickorna. Kommunikationssätten är varierande och oftast kombinerade i form av tecken, bild och kroppsspråk men också i huvudsak teckenspråk eller tal. En dryg tredjedel av barn/ungdomar har någon form av kommunikationshjälpmedel, oftast till följd av motoriska svårigheter snarare än andra funktionsnedsättningar. Flertalet 2 barn/ungdomar har någon form av diagnos som grund till olika svårigheter, 19 olika diagnoser, som enda eller i flera kombinationer, förekommer. Flertalet har också habiliteringskontakt som bedöms som mer eller mindre tillfredsställande av föräldrarna. Nästan 2/3 av barnen/ungdomarna har en plan med mål som handlar om kommunikation/språk . Men det finns också små barn som inte har någon individuell plan, vilket kan betraktas som märkligt. De mål som beskrivs är ibland så generella att det kan ifrågasättas hur de kan genomföras och utvärderas och man träffas mestadels på de yrkesverksammas villkor. Om det finns en plan, oavsett vad den kallas, beror det i mindre utsträckning på hörselproblem (signifikant skillnad) än andra svårigheter (motorik, koncentration, syn)! Barn och ungdomar kommunicerar bäst i strukturerade situationer och mest i situationer som är motiverade, lustfyllda, har ett barn/ungdomsfokus och tillsammans med en partner som är engagerad, har fantasi, inger förtroende, är stresstålig eller m.a.o. är en kommunikativ "naturbegåvning" eller medvetet kunnig. För att ställa frågor, berätta, protestera, "hålla igång" ett samtal måste barn/ungdomar veta hur de ska gå till väga, vilket inte alltid är fallet. De strategier som används och hur framgångsrika de blir är ofta kopplade till barn och ungas personlighet, språklig- och kommunikativ utvecklingsnivå men också till omgivningens kompetens och form av respons. Föräldrar menar också att deras barn har mycket mer att uttrycka än de har uttrycksformer för. Om föräldrarnas uppfattningar: Mestadels är det mammorna som svarat på frågorna. Flertalet familjer är med i någon intresseförening, företrädesvis FUB, men också DHB. Ofta är de med i flera olika föreningar med koppling till någon av barnets funktionsnedsättningar och synpunkterna varierar från mycket stöd och gemenskap med föräldrar liknande situationer och olika utbud till inget stöd alls med avseende på kommunikation. Den som svarar på frågorna menar sig förstå barnet i något större utsträckning än övriga familjen. Kommunikationen försvåras med avståndet, dvs. släkt, vänner, grannar, kamrater förstår i mindre utsträckning. Än mer tydligt blir detta när man inte har någon gemensam referens, dvs. när budskapet är mer eller mindre okänt för kommunikationspartnern. Men föräldrar förlitar sig mer på andra vuxnas kompetens än jämnåriga runt barnet. Föräldrar menar att de i mycket liten utsträckning erbjudits att pröva alternativa kommunikationsutbud. Om de yrkesverksammas uppfattningar: De yrkesverksamma arbetar mestadels som lärare och specialpedagoger inom olika skolformer och logopeder inom habilitering. De anser, precis som föräldrar, att de förstår sina elever eller de barn/ungdomar som de arbetar med i större utsträckning än vad andra uppfattas göra. Men inte helt oväntat lika övertygade för egen del som föräldrar är. De yrkesverksamma (i skolan) menar å ena sidan att barn/ungdomar kan ses som "ensamma öar", som nästan aldrig kommunicerar med varandra. De menar också att det behövs vuxenstöd för att de ska "komma igång" med sin kommunikation. Men å andra sidan menar de att de skapar tillfällen så att kamrater kan samspela med varandra och att de vet vad som motiverar till kommunikation och samspel. De anser att det kan vara svårt att anpassa sig till barn/ungas tempo och intresse oftast till följd av att eleverna i grupperna har så varierande förutsättningar och behov. De största problemen med att arbeta med barn/unga med stora kommunikationssvårigheter är, menar de, att fånga alla i omgivningen - det finns en tröghet i systemet, den kommunikativa kompetensen, attityderna och förhållningssätt hos andra inom verksamheten skulle kunna vara mycket bättre. Det finns också kommunikationstillfällen som leder till missförstånd eller som 3 lämnas oförstådda och detta leder till stor frustration samtidigt som de menar att de i hög grad behärskar det kommunikationssätt som eleven använder. Likheter och skillnader: En del svar tyder på att föräldrar och yrkesverksamma har uppfattningar "om den andre" som inte sammanfaller när man tittar på varje grupp för sig. Uppfattningar som skulle kunna vara underlag för gemensamma diskussioner och leda till större tillfredsställelse. De yrkesverksamma menar att föräldrar har inflytande över insatser och utformning av planer. Föräldrar å sin sida anser att information om hjälp för att kunna kommunicera med sitt barn eller att få gehör för sina synpunkter inte varit tillräckliga. Således en fråga om delaktighet och att ge och få inflytande över företeelser som berör. De yrkesverksamma kan skriva såhär: "När man gör planer så krävs det att föräldrar vet vad de vill och vad barnet behöver", eller "det finns föräldrar som har svårt att acceptera sitt barns behov av teckenspråk", men också att "föräldrarna är stommen runt barnet - personal står för det pedagogiska kunnandet". Dessa uttalanden handlar om att inta olika roller men också att lägga över "bördan" på någon annan. De yrkesverksamma anser att elevernas behov mestadels tillgodoses. Föräldrarna (40 %) menar att de kommunikationsinsatser som erbjudits barnet och familjen inte varit meningsfulla. Detta formulerar de som att: "alla kring barnet kan tecken och kan avläsa", "logopeden tror oss inte när vi berättar", "skolan famlar mycket", "många tips men inget genomförande" men också "det vi fått har varit bra men för lite". Uttalandena handlar om kompetens, ansvar och trovärdighet. De yrkesverksamma anser att deras egna och föräldrarnas uppfattningar om barnets kommunikationsbehov stämmer överens och föräldrarna menar samtidigt att de ges möjlighet att diskutera barnets kommunikation med dem som regelbundet arbetar med barnet. Både föräldrar och yrkesverksamma har uppmanats att beskriva egna behov av insatser och stöd och kompetensutveckling och hur detta skulle kunna utformas. Vad gäller de yrkesverksamma så finns det ett önskemål som överskuggar allt annat - utbildning om och i tecken som alternativ och kompletterande kommunikation och teckenspråk. Föräldrarnas önskemål är mer mångfacetterade, ligger på olika nivåer, och riktar blicken mot organisation, struktur och innehåll. De kan sammanfattas med följande ord: regelbundenhet, samverkan, förståelse, empati, likvärdighet, kunskap, lust och glädje. Reflektioner: Resultatet ger en mängd intressant information, men där fortfarande mycket återstår att bearbeta. Men så här långt kan några punkter lyftas fram. • Den vanligaste kommunikationspartnern till barn/ungdomar, oavsett deras ålder, är en vuxen. Vad får det för konsekvenser när vi vet att samspel och kommunikation med jämnåriga också är centralt för utvecklingen. • Barn/ungdomar kommunicerar som mest när upplevelsen är gemensam och väcker intresse och utmaning. • Både de yrkesverksamma och föräldrarna har föreställningar om "den andre". • Samverkan sker med och mellan många parter och där hänsyn måste tas till delaktighet, inflytande, begriplighet, meningsfullhet och ansvar. 4 • Alla uttalar ett stort behov av kunskap och kompetens om kommunikation och samspel. • Varje familjs behov är unika och måste tillgodoses genom ömsesidighet och respekt. Projektet finansieras av Allmänna arvsfonden, Sunnerdahls handikappfond och Tysta skolan. Nyckelord: kommunikation, kommunikationssvårigheter, samtalspartner, sociala nätverk Referenser Anderson, L. (2002). Interpersonell kommunikation: En studie av elever med hörselnedsättning i särskolan. Malmö: Lärarhögskolan. Blackstone, S. & Hunt-Berg, M. (2003). Social Networks: Augmentative Communicators and their Communication Partners, http://www.augcominc.com/socialnetworks.html Light, J. & Binger, C. (1998). Building Communicative Competence with Individuals Who Use Augmentative and Alternative Communication. Baltimore: Paul H. Brookes Publishing Co. WHO (2004). Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, ICF-CY. Stockholm: Socialstyrelsen.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 202.
    Anderson, Lotta
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Skolutveckling och ledarskap (SOL).
    Möjligheter och hinder för elever med stora kommunikationssvårigheter2006Inngår i: Handikapp & Samhälle;12 / [ed] Carin Roos, Siv Fischbein, Studentlitteratur AB, 2006Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 203.
    Anderson, Lotta
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Skolutveckling och ledarskap (SOL).
    Samverkan mellan föräldrar och profession: en studie om ICF i Barn- och Ungdomshabiliteringen2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I en familj där ett barn med komplexa behov av kommunikation föds förändras livssituation och föräldrar blir ofta samordnare för kontakter och insatser från olika aktörer. Yrkesverksamma inom habilitering blir en av dessa kontakter och samarbetspartners som erbjuder barn och föräldrar stöd av olika innehåll och omfattning. Denna studie handlar om föräldrars och de yrkesverksammas uppfattningar av samverkan, inflytande, begrepp som aktivitet, delaktighet och omgivningsfaktorer samt analys av dokument som ingår i habiliteringsplaneringen. Utgångspunkt tas i WHO: s klassifikation, ICF. Metoder i studien är fokussamtal och textanalys av dokument i habiliteringsplaneringar. Dokumentens textinnehåll har kodats i enlighet med ICF´s komponenter och domäner. Resultaten visar både likheter och skillnader i föräldrars och de yrkesverksammas förståelse av begrepp, samverkan och inflytande. Det finns ett dilemma som synliggjorts avseende habilitering som frivillig insats och familjens röst och aktivitetsgrad. De yrkesverksammas uppdrag är inte självklarhet kompatibelt med familjens livssituation och uttryckta behov. ICF´s begrepp är välkända för dem som arbetar inom habilitering å ena sidan, men är inte fullt förankrade i den vardagliga praktiken. För föräldrar å andra sidan är ICF inte något välbekant, men begreppen ges en innebörd men formulerade i viss utsträckning på ett annat sätt. Analysen av dokumenten i rehabiliteringsplaneringarna kan relateras till ICF´s olika komponenter och domäner medan mål och insatser inte med självklarhet har en logisk följd. De flesta föräldrar uttrycker sin tillfredsställelse med habiliterande insatser men formulerar också förslag till förändringar. De yrkesverksamma påpekade att det finns ett dilemma mellan de professionellas uppdrag och familjens uttalade eller outtalade behov av stöd.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 204.
    Anderson, Lotta
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Skolutveckling och ledarskap (SOL).
    Social Networks: involving families and professionals surrounding children and youth with complex communication needs2009Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Children with severe communication disabilities are a vulnerable group in the community and are depending on the knowledge, skills and empathy of the people in their immediate surrounding, which include parents, sisters and brothers, relatives and professionals, i.e. the social networks (Klefbeck & Ogden; 1996; Blackstone & Hunt Berg, 2002; Anderson, 2006). The family is of great importance in supporting the communication and language development of the child. The professionals have to create conditions conducive to a positive learning environment, which demands knowledge of disability, language, communication and proximal zone of development (zpd). (Lahey, 1978; Vygotsky, 1986; Bodorova & Leong, 1996). It is significant to consider persons with complex disabilities as active and participating parties in the developmental process (Light & Binger, 1998). Children with disabilities encounter different hindrance in their daily life, in their communication with others and in their learning. Hindrance can be found by the individual himself as well by the persons in the surrounding and in the situation as in structures and principles of the society (Beukleman & Miranda, 1998; WHO, 2001, 2004; Anderson, 2002; Eriksson, 2006). Another reason can be found in indistinctive goals, effort and responsibility according to communication and language development of the child. Various kind of hindrance can be eliminated, among others by identifying and analyzing them, contextualizing them, illuminating facilitating phenomenon and increasing the awareness of the importance of communication by as well professionals as families. This project was made on the thesis from Anderson (2002). The results show that there are both possibilities and obstacles that respectively facilitate and obstruct communicative and linguistic development. These can be related to micro-, meso-, exo and macro levels. Informal communication was characterised by participation and mutual exchange, pleasure in communicating and adults adapting to the child´s perspective. Formal communication was characterised by adults choosing topics for conversation and being purpose-oriented, asking questions, giving instructions and expecting certain answers from the child. The children’s communication was mostly functional, but the adults did not always notice their intentions. The pupils were met by staff members with varied skills in manual signs and it was evident that the children’s communicative and linguistic needs were not necessarily accompanied by a supportive environment that facilitated communication development. Adults in the surroundings need education, training and support in Alternative and Augmentative Communication (AAC) to become competent and challenging communication partner (Beukleman & Miranda, 1998; Light & Binger, 1998; Arts, 2000). Another result shows that language use of parents and teachers with respect to prerequisite and needs of the children influence the expectation and treatment of the children. The starting point of the current project is the social networks surrounding children and youth with complex communication needs caused of, among other things hearing and intellectual disabilities. The target group is children and youth of 6 to 25 years of age and who 2 communicate in linguistic level, but the communication form is not sufficient to understand or express feelings, thoughts, and aims within the family or in daily life situations. Aim of the study The all-embracing aim of the Social Networks project is to examine the communicative competence in the surroundings and follow and illuminate participation and collaborative learning among participants in social networks (families and professionals) related to children with complex communication needs. An underlying purpose is to develop assessment methods, analysing needs and support and to find suitable forms of cooperation. The project contains two parts.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 205. Anderson, Lotta
    et al.
    Bruce, BarbroMalmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Skolutveckling och ledarskap (SOL).
    Överbryggande specialpedagogik: goda möten för gemenskap och lärande2010Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Under läsåret 2009-2010 gavs för tredje och sista gången en kurs omfattande 30 högskolepoäng (hp) inom specialpedagogik som introduktion och förberedelse inför fortsatta studier på de specialpedagogiska programmen, dvs. för att utbilda sig till specialpedagog eller speciallärare. Läsåret därpå komprimerades denna kurs till att endast omfatta 22,5 högskolepoäng (hp) och fick därmed huvudfokus på det självständiga arbetet motsvarande 15 hp, som, bl.a. Lärarutbildningen i Malmö, har som förkunskapskrav för att bli antagen till de specialpedagogiska programmen. Vi som står som redaktörer för denna samling bestående av sju uppsatser på grundläggande nivå, har varit kursledare (Barbro Bruce) respektive examinator för merparten av uppsatserna (Lotta Anderson). Vi har skrivit den sammanbindande kappatexten och gjort en innehållsmässigt logisk ordningsföljd av uppsatserna utifrån ett tidsperspektiv av barnets vistelse i pedagogiska verksamheter från förskola till grundskola. Utöver denna sammanbundna version med gemensam kappa, så existerar vart och ett av dessa sju arbeten och finns publicerade på MUEP, Malmö högskolas elektroniska publiceringsplats. Det faktum att denna kurs hade förhållandevis många campustillfällen gjorde att studenterna träffades regelbundet och hade därför tid att komma in på djupet i de centrala specialpedagogiska frågorna. Gruppen sammansvetsades, vilket fick till följd att det var ”högt i tak” under diskussionerna. Detta påverkade även kursledaren, som gavs många tillfällen att vara moderator och se till att alla perspektiv blev belysta i den specialpedagogiska väv som växte fram. När det var dags att hitta uppslag för det självständiga arbetet hade vi ett idéseminarium, där var och en fritt fick spåna utifrån sin/a intresseinriktning/ar. Det var i samband med detta seminarium som det stod klart att variationen i de olika uppslagen tillsammans täckte in de allra mest centrala specialpedagogiska frågorna, där själva ”mötet” har en överordnad och samordnande roll för uppsatsernas teman: pedagogens kompetens och erfarenheter, miljöns utformning, synen på inkludering, studiemotivation, pedagogik och sist men inte minst upplevelse av stress hos barn. Dessa aspekter berör allesammans förutsättningar för lärande, som ju kännetecknas av att den som lär själv är trygg men också aktiv. Särskilt tydligt blir allt detta ur perspektivet ”En skola för alla”, där utmaningen är att kompensera – eller ”överbrygga” för brister i förutsättningar, antingen i miljön eller hos individen. Det faktum att denna kurs benämndes ”överbryggande” kom därför att utgöra grunden för en dubbeltydighet. Samtidigt som kursens funktion var ”överbryggande” för att komma vidare till studier på de specialpedagogiska programmen, var fokus även att ”överbrygga” brister i förutsättningar för delaktighet och lärande i förskolan såväl som i skolan. Uppsatsförfattare: Helena Axner, Anneli Björk, Ann-Kristin Carlsson, Mattias Dacke, Mikael Hansén, Jessica Liljedahl Ahlbeck, Ingela Lorin, Tommy Nilsson, Karina Petersson, Dubravka Radic, Kristina Strömberg, Eva Sundberg, Jenny Tenggren, Christel Åkesson

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 206.
    Anderson, Lotta
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Skolutveckling och ledarskap (SOL).
    Tvingstedt, Anna-Lena
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Skolutveckling och ledarskap (SOL).
    Med fokus på samspel: Att använda video i specialpedagogisk forskning2009Inngår i: Educare, ISSN 1653-1868, E-ISSN 2004-5190, nr 4, s. 81-103Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The field of special education is characterized by substantial complexity in learning as well as in interaction and communication. Video-observations are especially suitable for studies of interactions and especially interaction with students in communicative complex situations. Video analysis also makes it possible to uncover the "hidden agenda" and the subtle signals that shape relationships, emotional climate and learning in the classroom. In the article focus is on the potential video-observations offers in studies of students in special needs in general and students with disabilities as deafness and hearing loss in particular. Advantages and limitations of video technology are discussed as well as ethics in relation to special educational contexts. Different principles of transcription and analysis, when sign language and manual signs are used in communication, are described. Examples from our research are given as analysis of communication between mother and child, between teacher and student and between students. The discussion focuses on issues that video-recording may highlight, in ways another medium could not, knowledge to be acquired from the analysis and conclusions that can be drawn from the referred examples.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 207.
    Anderson-Sander, Frida
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Persson, Sara
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Konsten att undervisa i bild2008Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Olika lärare har olika syn på bildundervisning i skolan. Utifrån deras uppfattning och erfarenhet är syftet med studien är att undersöka hur lärare förhåller sig till bildundervisningen i grundskolans tidigare år. För att få svar på vår frågeställning har fyra intervjuer samt en enkätundersökning gjorts på två skolor. Genom intervjuerna får vi svar på hur lärarna menar att deras skolmiljö påverkar bildundervisningen, hur de ser på bilden som ett redskap till barns utveckling och hur de uppfattar sin egen bildundervisning. Detta empiriska material har tillämpats på våra teoretiska utgångspunkter som framförallt ligger i det sociokulturella perspektivet och är baserad på bland annat Vygotskij. Även Malténs (2003) syn på utvecklande skolmiljö ligger som grund för studiens teoribakgrund. Undersökningen har visat att lärarna ser vikten av bildundervisningen men att bristen på samarbete, tillgång till material, samt utrymme gör att lärarna åsidosätter bildundervisningen till förmån för övriga ämnen.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 208.
    Andersson, Agneta
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Kommunikationens betydelse för matematikförståelse2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med detta arbete var att ta reda på kommunikationens betydelse för matematikförståelse. Jag ville ta reda på om kommunikationen inverkar positivt på elevers matematikförståelse dvs. gör att de klarar kurserna bättre. Eftersom jag arbetar med elever på gymnasiet har fokus varit på gymnasieelever. För att få svar på min fråga har jag översiktligt studerat tidigare forskning om kommunikationens betydelse för matematikförståelse. Jag har också intervjuat fem gymnasieelever för att få reda på deras erfarenheter och åsikter om kommunikationens betydelse. Dessa elevers resultat på prov, före och efter det att deras undervisning har innehållit mer kommunikation, har jämförts. Resultatet från intervjuerna visar att eleverna ansåg att det som haft störst betydelse för att de lyckats bättre på prov var att det varit en liten grupp tillsammans med att vi pratat och diskuterat uppgifter och lösningar mer. En slutsats man kan dra av detta är att vi lärare bör försöka öka den matematiska kommunikationen med och mellan eleverna.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 209.
    Andersson, Agneta
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Persson, Liselotte
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Integration genom fotboll: Föräldrars, lärares och ledares uppfattning om ett integrationsprojekt2005Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Landskrona är en stad där boendet är segregerat. Fotboll är en idrott som har stark dragkraft. Landskrona BoIS driver fotbollsfritids som ett samverkans- och integrationsprojekt, där vill man skapa en meningsfull fritidssysselsättning åt barn och ungdomar som vill spela fotboll. Samtidigt vill man skapa integrationsmöligheter.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 210.
    Andersson, Agnetha
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Why students at vocational programs are absent from English classes2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Abstract Students that are absent are one of the major problems that the school system and teachers have to tackle today. This study sets out to investigate why some behind students from vocational programs at two upper secondary schools are absent from English. Furthermore the aim of the study is to investigate what would motivate students to attend more frequently. Five students that attend vocational programs and have or had high degree of absence from English classes were interviewed. The informants described the reasons behind their absence and what would motivate them to attend more often. In addition 60 students answered a questionnaire concerning their absence and attendance. According to the students the reasons behind truancy were unskilled teachers, noisy classrooms, non-supportive teachers and unstructured lessons. Students also said why they play truant is that they are academically behind and can not meet the objectives. Majority of students who were interviewed admitted that they would meet the objectives if they would study more. Key words: absence, attendance, truancy, vocational programs

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 211.
    Andersson, Andreas
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Inferno?2011Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammandrag Det har talats om en litterär kanon som tagit stort utrymme i gymnasieskolans svenskundervisning. Detta examensarbete är en undersökning där gymnasieelever som studerar på ett praktiskt gymnasieprogram pressenteras för August Strindbergs text Inferno medierat utifrån tre olika medier. Strindberg tillhör vad somliga kallar en kanon. Utifrån detta undersöker jag Strindbergs relevans och medieringens betydelse. Frågestälningarna som ligger till grund för undersökningen är: Vad knyter eleverna an till i Inferno? Hur responderar eleverna på medieringen? Vilken relevans har August Strindberg i svenskundervisningen på praktiska gymnasieutbildningar utifrån resultatet av undersökningen? Metoderna för att besvara frågestälningarna är enkät, observation och kvalitativ intervju. Eleverna pressenteras för Strindbergs Inferno i formen av ett undervisningsförsök. Därefter tolkas det empiriska materalet utifrån teorier kring svenskundervisning på praktiska gymnasieutbildningar, det vidgade textbegreppet, högt och lågt samt genus. I resultatet av undersökningen framgår Strindbergs relevans på praktiska gymnasieutbildningar samt medieringens betydelse. Nyckelord: Strindberg, mediering, det vidgade textbegreppet

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 212.
    Andersson, Andreas
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Jag känner mig mer hemma i Indien än i Sverige2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna uppsats analyserar jag kristen mission i Indien utifrån postkolonial teori. Denna undersökning är en analys av intervjuer som är genomförda med två informanter. Båda dessa har varit verksamma som kristna missionärer i Indien. Jag har även använt mig av forskning om mission som material. För att tillgodogöra mig intervjuerna har jag använt mig av muntlig historisk metod. I denna uppsats är jag intresserad av mina informanters föreställningar av Indien och deras identitet som missionärer. Därför har jag använt mig av teori kring identitet. Jag har även använt mig utav Saids postkoloniala teori om Orientalism i min analys. Hans teori beskriver det förtryck västvärlden bedriver på orienten genom språket, samt tydliggör den eurocentristiska syn människor i västvärlden tenderar att ha på orienten. I min analysdel kom jag fram till att ett liv som missionär förändrar en människas identitet och att det är förenat med ett förtryck att sprida en västerländsk tolkning av en religion till en kultur som haft en annan religion i tusentals år och som inte bett om att höra talas om någon ny religion. Genom att betrakta den egna västerländska tolkningen av kristendomen som överlägsen och universell skapas bilder av de andra.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 213.
    Andersson, André
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Andersson, Martin
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    En skola för alla?2010Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Vi vill undersöka hur verksamheten ser ut på skolor som har en stor andel flerspråkiga elever. Hur arbetar lärarna för att ge dessa elever likvärdiga villkor som barn med svenska som modersmål? Teori: I den teoretiska bakgrunden har vi riktat in oss på att beskriva kursplanerna i svenska och i svenska som andraspråk samt bedömningsunderlag för ämnet svenska. Vi har även valt att redogöra för hur invandringen till Sverige sett ut historiskt sett från mitten av 1900 – talet fram till idag. I kapitlet tidigare forskning presenterar vi teorier som är relevanta för vår undersökning om andraspråksinlärning, modersmål och interkulturell undervisning. Metod: Vi har gjort kvalitativa intervjuer i samtalsform med fyra klasslärare på tre olika skolor. Intervjuerna spelades in med en diktafon för att uppnå större realabilitet. Resultat och slutsats: Vikten av att kunna sitt modersmål är en grund för att lära sig ett nytt språk. Språket är det viktigaste redskapet vi har, utan en god språklig förmåga är det svårare att klara skolgången. Det är lärarens uppgift att ge eleverna de verktyg som behövs för en lyckad språkutveckling. En viktig faktor i språkutvecklingen är att som lärare variera arbetssätten och låta eleverna få använda språket mycket och i olika moment.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 214.
    Andersson, Anna
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Vad kan grundskolan lära av särskolan? Att arbeta med matematik med elever i gråzonen2008Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Andersson, Anna (2008) Vad kan grundskolan lära av särskolan? Att arbeta med matematik med elever i gråzonen. (What can compulsory school learn from the special school for pupils with learning difficulties? Teaching mathematics to children in the gray zone). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet är att undersöka och beskriva hur man på två olika särskolor arbetar med elever i gråzonen och deras matematiska utveckling för att kunna ha nytta av det för eleverna i gråzonen i grundskolans tidiga skolår (F-6). Genom studiebesök och intervjuer med specialpedagoger i särskola har jag tagit reda på hur de arbetar med elever i gråzonen och deras matematiska utveckling. Jag har särskilt haft eleverna i gråzonen i åtanke eftersom det är dem man oftast hittar i de båda skolformerna, särskola och grundskola. Jag läste en del litteratur om särskoleundervisning innan jag gick ut på studiebesök. Studiebesöken gjorde jag för att få underlag till mina intervjufrågor. Resultatet visar att matematikundervisningen för elever i gråzonen behöver vara konkret eftersom de har svårt med abstrakt tänkande. Uppgifterna bör också vara av det vardagsnära slaget eftersom de har ett stort behov av att grunda det matematiska tänkandet på egna erfarenheter. Att förlita sig mindre på läromedel och mer på konkret material är mer utvecklat i särskolan än i grundskolan. Särskolan har kommit längre i individualiseringen än grundskolan men detta beror till stor del på klasstorlekarna. Nyckelord: grundskola, gråzon, inlärningssvårigheter, integrering, matematik, särskilt stöd, särskola, utvecklingsstörning Anna Andersson Handledare: Elsa Foisack Examinator: Lotta Anderson

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 215.
    Andersson, Anna
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Wärme, Ulrika
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Då brukar han slå först och sen slår jag tillbaka2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med vår uppsats är att besvara våra två frågeställningar om hur några barn resonerar kring vänskap med hjälp av högläsning av en barnbok samt om hur några pedagoger arbetar med etik i barngruppen. Vår undersökning visar att pedagoger kan arbeta med etik med hjälp av bland annat en barnbok, och att barnen kan diskutera med hjälp av både boken och varandra. Genom att använda skönlitteratur kunde barnen samtala och problematisera etik. Pedagogerna arbetar främst med etik i vardagssituationer, framförallt vid matbordet och i leken. Detta framgår i undersökningen som gjordes. Utbildning om etik och hur man kan arbeta med det var ett önskemål från pedagogerna. Undersökningen med barnen genomfördes på en förskola. Där arbetar även samtliga pedagoger som har intervjuats.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 216.
    Andersson, Anna-Carin
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    "Det är viktigt att lära sig att läsa, alla kan inte det"2010Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Lek är något som barn har sysslat med i alla tider. Syftet med studien är att belysa vad barn och lärare inom förskola, förskoleklass, skola och fritidshem anser om lek och lärande. Dessutom har syftet varit att ta reda på hur lärarna tror att lek kan påverk barns lärande. Mina övergripande frågeställningar är: Vad är barns och lärares uppfattning om begreppet lek? Vad är barns och lärares uppfattnig om begreppet lärande? Jag har även valt frågeställningen: Vilka effekter anser lärare att tematiskt arbete och lek har på barns lärande? Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer av lärare i förskola, förskoleklass, skola och fritidshem. Samtal med barnen i de olika skolformerna gjordes i form av tankekartor då barnen fick ge sina synpunkter kring begreppen lek och lärande. De viktigaste slutsatserna jag drar av min undersökning är att det är främst lärarna som anser att leken är viktig för lärandet och att de flesta barnen skiljer på lek och lärande. Några barn anser dock att man kan lära sig att leka.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 217.
    Andersson, Anna-Karin
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Is This an Argument? An Analysis of Two Argumentative Texts in a Textbook for Year Nine2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This essay looks at the new syllabus in English (Lgr11) and its focus on text types. The argumentative text is then the focal point and the argument as a text type and its characteristics are explored. The purpose is to see if two texts from a textbook in year nine could be seen as good representations of arguments. The textbook texts were compared to the forms of an argument through a reading matrix set up for this purpose. The results show that the selected texts were lacking in many respects and cannot be used as good examples of arguments. The textbook presents mostly fictional texts and just a few other text types. This heavy focus on fiction is a problem in more than one respect. Pupils need to be able to read and write many different kinds of texts as the demands of literacy are high in today’s society. It also important to be able to read critically as the number of texts available are increasing, especially on the internet, and their purpose and aim might not be disclosed.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 218.
    Andersson, Ann-Catrin
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Arbetet med tvåspråkighet i förskolan- goda exempel från en språkavdelning2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie behandlar arbetet kring tvåspråkighet på en språkavdelning för barn i åldern 3-6 år som inte kan svenska innan de börjar. Syftet med studien är att studera hur pedagoger arbetar med andraspråksutveckling och i vilka situationer barnen själva väljer att tala på sitt modersmål respektive andraspråk. Frågorna som studien utgår från är i vilka situationer barnen väljer att använda sitt modersmål respektive andra språk, samt hur pedagogerna upplever att arbetet med tvåspråkighet fungerar. Dessutom har pedagogerna uppfattning kring vilka faktorer som kan underlätta respektive försvåra andraspråksutvecklingen undersökts. Studien utgår från kvalitativ forskningsmetodik och består av intervjuer med personal på en avdelning samt en modersmålslärare. Observationer av barnens språkval i dagliga aktiviteter har även genomförts. Tidigare forskning med relevans för föreliggande arbete behandlar skillnaden mellan successiv och simultan tvåspråkighet, modermålets betydelse och språkutvecklande arbetssätt. Resultaten visar att barnen skiftar mellan sina språk under samma observationstillfälle. Språkbyten är beroende av samtalspartnern. Enligt pedagogerna arbetar man mycket med svenska språket på flera olika sätt. De framhåller även att trygghet, gott om tid och nära samarbete med föräldrar är centralt. Pedagogerna accepterar att barnen använder sitt modersmål och att vägar till flerspråkighet kan se olika ut. Försvårande faktorer kan vara det omvända - otrygghet, en jobbig familjesituation eller språkstörning. Nyckelord: Andraspråksinlärning, förskola, tvåspråkighet, språkavdelning.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 219.
    Andersson, Ann-Christin
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Begic, Anna
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Alla är vi olika – alla lär vi olika2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie är att undersöka vilka undervisningsmetoder pedagogerna på en utvald skola använder sig av i undervisningen för att öka elevernas motivation och bejaka deras olikheter för inlärning. Vi har gjort en kvalitativ undersökning med fokusgruppsamtal, intervjuer och observationer som metod. Således ligger intresset i att ta reda på vilka undervisningsmetoder pedagogerna använder sig av för att öka elevernas motivation och bejaka deras olikheter för inlärning. Vi har funnit det relevant att både intervjua samt observera elever och pedagoger i årskurs tre. Resultatet visar att eleverna i studien lär in ny och svår kunskap på olika sätt om de ges möjlighet till det. Begrepp som motivation och metakognition är viktiga att ta in i lärandeprocessen. Trots pedagogernas vision och vetskap om det som undersöks framstår hinder som försvårar för pedagogerna att bedriva undervisningen som de själva önskar. Utifrån vårt resultat ser vi att de elever som har de styrkor som skolan mest präglas av gällande hur man tar in ny och svår kunskap har ett försprång att lyckas i ett längre perspektiv.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 220.
    Andersson, Anne
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Ringdahl, Pia
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Motorik. Visst har motorik betydelse2001Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Studien bygger på en enkätundersökning som är riktad till specialpedagoger/speciallärare i Malmö och Kalmar med omnejd. Syftet har varit att kartlägga hur specialpedagoger/speciallärare uppmärksammar barn med motoriska svårigheter. Vi upplever att betydelsen av den motoriska utvecklingen har kommit lite i skymundan. Debatten om motorik var hetare för tio år sedan. Motoriken har stor betydelse för barnets hela utveckling. Med en väl utvecklad motorik får barnet ett bra självförtroende, god kroppsuppfattning och möjlighet till ett positivt socialt samspel. Vi har med detta arbete också försökt att få klarhet i om den motoriska utvecklingen har betydelse för barns inlärning, genom att studera vad olika författare skriver inom detta område.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 221.
    Andersson, Annelie
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Erlö, Charlotte
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Läs- och skrivförberedelse i förskoleklass2008Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta arbete handlar om hur man i förskoleklass arbetar för att förbereda barnen inför skolans läs- och skrivinlärning. Målet med undersökningen är att belysa olika sätt att arbeta språkutvecklande. De frågeställningar vi utgått från är: - Vad anser lärarna är viktigast för att förbereda barnen inför läs- och skrivinlärningen? - Hur arbetar lärarna läs- och skrivförberedande i förskoleklasserna? - Vilken utbildning har lärarna i läs- och skrivinlärning? Empirin samlades in genom intervjuer med sex förskollärare verksamma i tre olika kommuner i södra Skåne. Resultatet av undersökningen visar att man i förskoleklasserna har valt olika verksamheter för att förbereda barnen på den kommande läs- och skrivinlärningen. Det vanligast är dock att man på ena eller andra sättet arbetar med barnens språkliga medvetenhet. Resultatet visar även att få av lärarna har någon egentlig utbildning kring läs- och skrivinlärning. De slutsatser som dragits utifrån undersökningen är att man inte behöver följa ett färdigt program för att på ett bra sätt förbereda barnen inför läs- och skrivinlärningen och att om lärarna saknar utbildning i ämnet så är det viktigt att de istället har intresse och engagemang för att på detta sätt skaffa sig kunskaper.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 222.
    Andersson, Anne-Marie
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Andersson, Mats
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Geografi - kunskapens bro2006Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vårt syfte med detta arbete har varit att undersöka hur samverkan mellan geografiämnet och övriga ämnen i skolan ser ut. Vi har undersökt om lärarens teoretiska definition av och undervisning i geografiämnet har betydelse för i vilken utsträckning detta ämne integreras med övriga skolämnen. I undersökningen har vi använt oss av kvalitativa intervjuer samt, för undersökningen, relevant litteratur. Resultaten visade att en övervägande majoritet av lärarna kan hänföras till en ämnesbunden undervisning, vilken utgår från en traditionsstyrd och begränsad del av geografiämnet, nämligen kulturgeografin. En slutsats av resultaten i undersökningen är att undervisningen i geografi inte svara mot skolans främsta uppgift, att skapa förutsättningar så att eleverna utvecklar kunskaper och färdigheter, för att kunna navigera och agera i sin omvärld.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 223.
    Andersson, Annica
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Natur-miljö-samhälle (NMS).
    Ethnomathematics - A Way to Achieve Goals in Mathematic Education?2008Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    ETHNOMATHEMATICS: A WAY TO ACHIEVE GOALS IN MATHEMATIC EDUCATION? Annica Andersson School of Teachers Education, Malmö University. In the Swedish curriculum for the upper secondary social science programs mathematical education is a paragraph stating “the students shall deepen their insight into how mathematics has been influenced by people from many different cultures, and how mathematics has developed and still continues to develop” (Skolverket, 2000). How do we achieve this goal in mathematics education? I asked myself if ethnomathematics, defined by D’Ambrosio (1985) as the mathematics you find in different identified culture groups e.g. aboriginal peoples mathematics, and Bishops (1991) and Bartons (1996) definitions of the ethnomathematic phenomena could be a way to achieve the described goal. The study reported (Andersson,in p.) is placed in the field of action research. The 16 participating students were in year two in an international social science program. The teaching sequence reported contains of two parts. The first part was an introduction to ethnomathematics and discussions about indigenous people and global issues. The second part took place at the exhibition “Dreamtime, Aboriginal Art from the Ebes Collection”. The students got the opportunity to analyse the Australian aboriginals’ maps as art. It was my intension to show the students examples of ethnomathematics and thereby other expressions of mathematics than they were used to. The students reflected over the question: What kind of mathematics do you think lay behind the different works of art? The students counted for geometry, functions and arithmetical progressions. Some students chose to discus what mathematics and mathematical post constructions in art is. None of the students accounted for answers similar to the problems in their textbooks (e.g. How much did it cost to make the picture?)After the teaching sequence I came to the conclusion that ethnomathematics can be a way to achieve the above described goal and maybe also a way to bring global issues into the mathematical classroom. My personal experience of the teaching sequence was students more interested in mathematics education and more engaged in the classroom than usual. It would be a challenge in the future to investigate if and how students’ motivation and results in mathematics education can be affected by using ethnomathematics as a discourse. REFERENCES Andersson, Annica (in press). A Cultural Visit in Mathematics Education. In proceedings from MACAS 2 – The Second International Symposium of Mathematics and its Connections to the Arts and Sciences. Odense, Denmark Barton, Bill (1996). Anthropological Perspectives on Mathematics and Mathematics Education. In A.J. Bishop, International Handbook of Mathematics Education (pp.1035-1054). Dordrecht: Kluwer Academic Publishers. Bishop, Alan J (1991). Mathematical Enculturation. A cultural perspective on Mathematics education. Dordrecht: Kluwer Academic Publishers. D’Ambrosio, Ubiritan (1985). Socio-cultural bases for Mathematics Education. Unicamp, Campinas, Brazil.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 224.
    Andersson, Annica
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Ett kulturellt besök i matematikundervisning: En aktionsstudie med ett etnomatematiskt perspektiv2007Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna magisteruppsats har jag, inspirerad av etnomatematik, redovisat en teoretisk litteraturgenomgång som beskriver dels vad etnomatematik är och dels innehållet i det etnomatematiska forskningsfältet. Innebörden av en etnomatematisk forskningsdiskurs finns också beskriven. Därefter har jag sökt besvara frågan om etnomatematik kan vara ett möjligt sätt att uppnå det programmål i matematik för det samhällsvetenskapliga programmet som säger att skolan i sin undervisning ska sträva efter att eleverna får insikt om hur matematiken har skapats av människor i olika kulturer och om hur matematiken utvecklats och fortfarande utvecklas. Med aktionsforskning som metod genomförde jag en studie med gymnasieelever på ett samhällsvetenskapligt program, åk 2, på en gymnasieskola i södra Sverige. Aktionsstudien bestod av två delar. Den första delen innehöll ett längre lektionspass med en introduktion till etnomatematik med bl.a. exempel på andra kulturers matematik. Inledningen följdes av en diskussion kring globala frågor, urbefolkningars matematik och rättvisefrågor. Den andra delen av aktionsstudien bestod av ett studiebesök på utställningen ”Dreamtime” på Arken i Köpenhamn där eleverna fick möjlighet att studera exempel på den australiska urbefolkningens matematik i form av kartor som konstverk. Aktionsstudien visade att etnomatematik kan vara en möjlig ingång för att uppnå ovanstående programmål i matematik. Etnomatematik kan även vara en möjlig väg att anlägga en alternativ diskurs i matematikundervisningen som främjar diskussioner om globala frågor, global rättvisa och matematikens roll i samhället.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 225.
    Andersson, Annica
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Jönsson, Elin
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Specialundervisning i ämnet idrott och hälsa2011Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att analysera hur styrdokument och resurser används i specialundervisning i ämnet idrott och hälsa. För att möjliggöra detta studerades verksamheten på två olika skolor. Utsagor från skolledare och lärare samt observationer av lärare i undervisningssituationen ligger som grund för studien. Materialet i studien omfattar två skolledare och två idrottslärare. I studien har vi valt att utgå från läroplansteori för att se hur de olika skolorna organiserar specialundervisningen. Resultatet visar att samtliga skolledare och lärare upplever att de vill utgå från individens bästa och skapa en undervisningssituation utifrån var och ens förutsättningar och behov. Lärarna ska utgå från styrdokumenten och, för att få bästa resultat, tolka dessa tillsammans med skolledare och sitt arbetslag. Skolledaren är den som har det största ansvaret för hur resurser gällande specialundervisning ska fördelas och utnyttjas. Resultaten av studien tyder på att den enskilda läraren har störst betydelse för eleverna i specialundervisningen. Därför bör denna få mer utbildning och stöd inom specialundervisning.

  • 226.
    Andersson, Annica
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Natur-miljö-samhälle (NMS).
    Valero, Paola
    Mathematics education giving meaning to Social Science students: A case from Sweden2009Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Compulsory mathematics for social science students is problematic. We discuss the case of a group of students in Sweden who met a mathematics course inspired on the ideas of critical mathematics education and ethnomathematics. The evidence collected about students’ experiences on this course indicate that opening a space for agency and linking mathematics to their foregrounds can be the basis for a more meaningful mathematical experience. Such as experience has the potential of contributing to the process of students’ subjectification.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 227.
    Andersson, Annika
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Att använda skönlitteratur i undervisningen - Vad säger barn och föräldrar?2007Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning är att arbeta med skönlitteratur i undervisningen och ta reda på vad barn i år 1 och deras föräldrar anser om skönlitteraturens roll i undervisningen. Jag har valt att göra en kvalitativ studie baserad på observationer av klassens arbete samt djupintervjuer med fem barn och deras föräldrar. Ingen av informanterna hade tidigare stött på en undervisning som varit baserad på skönlitteratur, men såväl föräldrar som barn anser att skönlitteraturbaserad undervisning bör dominera arbetet i skolan. De känner att det är mycket lättare att finna lärglädje, fantasi och inspiration ur skönlitteraturen, än ur renodlade läromedel. Både föräldrar och barn vill dock ha kvar traditionella läromedel som ett komplement i undervisningen, dels för att barnen tycker att det är väldigt roligt att arbeta med arbetsböcker och, för att föräldrarna på så vis känner trygghet i att basen i barnens lärande säkras.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 228.
    Andersson, Annika
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Bilder i kemiundervisningen - vilken betydelse har de när elever ska formulera några olika begrepp?2006Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilken betydelse bilder har då elever som läser gymnasiekemi ska redogöra för några olika begrepp. Två vanliga begrepp; lösningar och syror valdes ut och förståelse av dessa begrepp mättes hos elever vid två olika skolor i en enkätundersökning. Eleverna kunde lättare redogöra för begreppen när de fick tillgång till en bild och skillnaden var signifikant. Mekanismen bakom detta är troligen att bilden hjälpte dem att bygga en inre bild av ett fenomen, som sedan blev enklare att uttrycka i ord. Det fanns ingen skillnad i begreppsförståelse mellan de två skolorna, men elever som läste kemi B kunde redogöra utförligare för begreppen än eleverna i kemi A. Undersökningen visar också att eleverna själva är mycket positiva till bilder i undervisningen. De bilder som eleverna föredrar―enkla, tydliga, färgbilder som visar förlopp eller reaktioner― är också de bästa ur undervisningssynpunkt, enligt tidigare forskning. Utifrån resultaten och tidigare forskning diskuteras hur man bör tänka didaktiskt, när man använder bilder i undervisningen.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 229.
    Andersson, Annika
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Känsla av sammanhang (KASAM) ett verktyg att använda för att praktiskt iscensätta det pedagogiska och didaktiska i idrottsundervisningen?2005Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I mitt examensarbete har jag undersökt hur mellanstadieelever i årskurs 4-6 ser på och upplever sin idrottsundervisning idag och om de på idrottslektionerna kan se någon begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet med det som de gör i ämnet Idrott och hälsa. Syftet är att se om en teori som KASAM kan underlätta införlivandet och öka individens förståelse för ämnet Idrott och hälsa samt hur man kan tillämpa dessa kunskaper för ett praktiskt och didaktiskt genomförande på idrottslektionerna.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 230.
    Andersson, Annika
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Stegintegrering i Moderna språk - Språklärares erfarenheter på två svenska gymnasieskolor2010Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Med utgångspunkt i mina egna erfarenheter av stegintegrering i språkundervisning utforskas i följande studie gymnasielärares upplevelser av undervisningsmetoden och hur de praktiskt bemöter eleverna i klassrummet. I bakhuvudet har en pedagogisk idé om elevberikande även funnits. Studien uppnås genom en kvalitativ undersökning i form av intervjuer på två gymnasieskolor där stegintegrering förekommer - sju lärare och en elev deltog. Resultatet visar att lärarna i liten mån använder sig av den fysiska stegintegreringen och istället delar upp de olika elevgrupperna och undervisar dem var för sig. Undersökningen visar även på en frustrerande situation där läraren många gånger känner sig otillräcklig och där arbetsbördan blir större än vid den klassiska undervisningssituationen. Eleverna och deras inlärning tycks enligt lärarnas utsagor ha drabbats mer eller mindre hårt. Resultatet sätts i relation till teorier om det sociokulturella lärandet med fokus på kollaborativt lärande samt tidigare studier i åldersintegrerade klasser på grundskolan.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 231.
    Andersson, Ann-Louise
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Mattsson, Maria
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    "Jag ser en 9:a"-Matematik i förskolan2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Abstract Andersson Ann-Louise & Mattsson Maria (2009). Matematik i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet är en jämförande studie om hur man som pedagog resonerar kring barns kunskaper och lärande inom matematik i åldrarna 4-5 år på en Reggio Emilia förskola, en Montessoriförskola och en kommunal förskola i Skåne. Vi undersöker också vilka olika matematiska material de olika förskolorna använder sig av. Syftet med examensarbetet är att synliggöra olika pedagogiska arbetssätt för barns matematiska lärande. Våra frågeställningar som arbetet utgår ifrån är: Hur arbetar pedagoger med matematik på förskolorna? Vad anser pedagoger att matematik är för förskolebarn? Vilka matematiska begrepp använder pedagoger sig av i förskolan? Vad anser pedagoger att barnen behöver ha för kunskaper inom matematik? Metoderna vi använt oss av är en kombination av intervjuer med pedagogerna och observationer av barnen i verksamheten för att kunna inhämta så mycket information som möjligt kring våra frågeställningar. Vi har studerat teorier och tidigare forskning inom ämnesområdet som belyser barns utveckling och lärande, med särskilt fokus på matematik. Resultatet i vår studie visar på att det finns stora likheter. Vi fann att alla tre förskolorna arbetar med matematik där de sätter barnet i centrum. Alla tre förskolorna utgick också från läroplanen och var medvetna om att det är viktigt att benämna de matematiska begreppen i lek, aktiviteter och i vardagssituationer. Skillnaderna är att Montessoriförskolan arbetar mer individuellt med barnen under lärandeprocessen medan de andra två förskolorna arbetar mer med hela gruppens lärande. En annan skillnad är att Montessoriförskolan betonar materialets betydelse för att barnen bättre ska kunna utveckla kunskap inom olika områden i matematik. Nyckelord: lärande, material, Montessoriförskola, Reggio Emilia förskola, kommunal förskola

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 232.
    Andersson, Ann-Louise
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Möllerström, Ayoe
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Det inre språket - om elevers metakognition2008Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vårt arbete handlar om elevers metakognition vilket innebär att man kan reflektera och vara medveten om hur man lär och utvecklas. Rent konkret innebär det till exempel hur man går till väga när man löser problem, fattar beslut, tolkar en text eller söker i minnet. I arbetet kommer vi att åskådliggöra elevernas metakognition i samband med läsutveckling och se om det finns skillnader mellan könen. Vi kommer även att jämföra elevernas svar med pedagogernas uppfattningar om eleverna för att kunna tillföra en bild som beskriver det pedagogiska arbetet som antingen utvecklande eller begränsande. De teoretiska utgångspunkterna är den kognitiva utvecklingen, behaviorismen, dialogen och reflektionens pedagogik. Val av metoder är observationer och kvalitativa intervjuer med pedagoger och elever i årskurs tre och sex. Slutsatserna av arbetet är att eleverna visar få uttryck för metakognition och att det pedagogiska arbetet är begränsande. I resultatet framgår det också att flickorna äger ett mer medvetet ”tänk” om sin läsutveckling och att pojkarna visar lite mer på strategiska förmågor.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 233.
    Andersson, Bastian
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Jansson, Magnus
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Likvärdig bedömning – Illusion eller verklighet?2006Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med detta examensarbete är att studera några vanliga strategier för bedömning hos verksamma lärare, samt att undersöka hur väl dessa strategier fungerar om man strävar efter att uppnå en likvärdig bedömning. Med detta examensarbete ville vi fördjupa vår förståelse för hur man kan arbeta för att nå fram till rättvisa och likvärdiga betyg. För att komma åt vad som ligger bakom ett rättvist och likvärdigt betyg har vi studerat vilken typ av bedömningen som läraren bygger upp sin bild av elevens måluppfyllelse kring. Vi har genomfört sex kvalitativa intervjuer med lärare, samt två med rektorer, verksamma på högstadiet och gymnasiet. Det är deras uttalanden och relevant litteratur som har legat till grund för detta examensarbete. Vi har funnit att lärares arbetssätt kring bedömning går att kategorisera, samt att man utifrån denna indelning kan resonera kring deras förutsättningar för likvärdig bedömning och betygsättning.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 234.
    Andersson, Beatriz
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Kjellstedt, Emma
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    "De vill veta allt och lite till..." en studie om anmälningsplikten i förskolan och samverkan med socialtjänsten2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien har varit att undersöka hur samverkan mellan förskola och socialsek-reterare upplevs av de inblandade vid en anmälan av barn som far illa samt hur pedago-gerna resonerar kring tillvägagångssättet att göra en anmälan. Vi valde att analysera vår empiri utifrån Danermarks (2000) teori om samverkan samt Lipskys (2010) om väl-färdsbyråkrater. Vårt empiriska material har vi fått in genom att använda oss av kvalita-tiv forskningsintervju. Resultatet visar att samverkan mellan socialsekreteraren och för-skolan ofta brister och framförallt på grund av sekretessen som socialsekreteraren har gentemot förskolan.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 235.
    Andersson, Björn
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Synen på och användandet av lek i förskoleklass och grundskolans tidiga år2006Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Abstract Synen på och användandet av lek i förskoleklass och grundskolans tidiga år Björn Andersson Andersson, B. (2006). Synen på och användandet av lek i förskoleklass och grundskolans tidiga år. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Detta är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med två förskollärare och två lärare i grundskolan angående deras syn på lek och dess användande i undervisningen. Det övergripande syftet är att försöka ta reda på varför lek används i mindre omfattning i grundskolan jämfört med förskoleklassen. Min huvudfrågeställning är: Varför utnyttjas inte leken i större utsträckning i grundskolan? För att besvara min huvudfråga använder jag mig av dessa underfrågor: Vilka likheter och skillnader finns det i pedagogers syn på lekens betydelse för barns kognitiva utveckling i förskoleklass och i grundskolans tidiga år? (Detta gäller vad barn lär sig genom lek och vilka för- och nackdelar det finns med att använda sig av lek.) Hur används lek för att främja barns språkutveckling i förskoleklass och i grundskolans tidiga år? För att få svar på mina frågeställningar har jag analyserat intervjuerna utifrån relevant litteratur. Det viktigaste resultatet jag kommit fram till är att den målrelaterade skolan sätter press på lärarna och då ges inte leken samma utrymme som den får i t.ex. förskoleklass. Även om olika pedagogers definition av lek varierar, kan man, om man utgår från minsta gemensamma nämnare, säga att samtliga intervjupersoner har en positiv inställning till lek och att den bör få större utrymme i undervisningen. Studien är genomförd på två olika skolor i Skåne. Nyckelord: lek, språk, utveckling, arbetssätt

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 236.
    Andersson Bohman, Anna
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Leonardsson, Anna-Karin
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Konsten att aktivera det kollektiva minnet - Arkivens potential för att utöva pedagogisk verksamhet2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med vår uppsats är att utreda den pedagogiska potentialen i olika typer av arkiv. Vi undersöker hur och om arkiven kan bli en pedagogisk resurs samt hur arkiven tillgängliggör sig gentemot skolan. Med hjälp av arkivens styrdokument och intervjuer analyserar vi och jämför det pedagogiska arbetet och satsningarna hos arkiven. Begreppet historiemedvetande spelar en central roll i uppsatsen och i undersökningen analyseras och redogörs för hur arkivarierna och arkivpedagogerna ser på begreppet historiemedvetande. Vidare refereras och diskuteras den aktuella debatten kring detta centrala begrepp och dess roll i gällande kursplaner och läroplan. Utifrån vår kvalitativa undersökning har vi funnit att samtliga arkiv har en vilja att bedriva en arkivpedagogisk verksamhet, men för att i längden bedriva en fungerande arkivpedagogisk verksamhet krävs särskilda projektstöd upprättade för ändamålet samt en ökad samverkan mellan arkiven, museerna och biblioteken. För att utveckla samarbetet med skolan föreslås en ökad användning av lärare, efter mönster från Tyskland och Storbritannien, som pedagogisk resurs inom arkivpedagogiken.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 237.
    Andersson, Carina
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Entreprenöriellt lärande ur ett specialpedagogiskt perspektiv2011Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att få en fördjupad kunskap om och förståelse för hur olika elevgrupper, elever i behov av särskilt stöd respektive elever utan behov av särskilt stöd, uppfattar det pedagogiska förhållningssättet Entreprenöriellt lärande. Vidare syftade undersökningen till att jämföra elevernas upplevelser och se eventuella likheter och skillnader samt att få en insikt i om Entreprenöriellt lärande hade förändrat deras syn på lärande. Forskningsansatsen var fenomenologiskt inspirerad och den metod som använts är kvalitativa intervjuer. Undersökningsgruppen bestod av fyra elever i behov av särskilt stöd och fyra elever utan behov av särskilt stöd, samtliga i årskurs 3 på gymnasieskolan. Undersökningen visade att båda elevgrupperna framhävde relationen till lärarna men de betonade den olika mycket. Eleverna i behov av särskilt stöd var mycket positivt inställd till läraren och dennes roll och menade att den var mer eller mindre avgörande för deras utveckling både kunskapsmässig och personlig. De menade att deras självkänsla hade blivit bättre, de hade blivit mer positiva och mer öppna under dessa tre år då de hade arbetat utifrån Entreprenöriellt lärande. Vidare hade de utvecklats inte minst genom att de hade fått bättre betyg men de påpekade även att de hade fått bättre självförtroende, blivit mer motiverade dessutom mer ansvarstagande. Eleverna utan behov av särskilt stöd ansåg även de att de hade utvecklats inom ansvarstagandet och självförtroendet dessutom hade de fått bättre betyg. Dock ville de inte lägga så mycket betoning på läraren och dennes roll utan fann andra orsaker. De var även lite negativt inställda till Entreprenöriellt lärande då de upplevde att det saknades samstämmighet lärarna emellan, att formen var lite ostrukturerad samt att lärarna var för generösa med betygssättningen. Allt sammantaget gjorde att de kände sig mindre motiverade. Vidare visade undersökningen att Entreprenöriellt lärande har förändrat elevernas syn på lärande då båda elevgrupperna uppmärksammade att lärandet skedde utifrån individens förutsättningar och intressen. Dessutom redovisade eleverna att det fanns olika sätt att erhålla kunskap på och att lärande kunde ske utanför skolan i samverkan med andra. Nyckelord: Elever i behov av särskilt stöd, Entreprenöriellt lärande, Lärarrelation, Buber

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 238.
    Andersson, Carina
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Grip, Karin
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Tala matematik - med lärobokens hjälp?2004Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Gemensamma genomgångar och därefter tyst räkning var den vanligaste undervisningsformen under vår grundskoletid på 70-talet. På många skolor i grundskolans senare del är det fortfarande det vanligaste arbetssättet. Forskning visar att om eleverna får arbeta i par eller grupp inverkar det positivt på deras inlärning. Undersökningar konstaterar dessutom att läroboken fortfarande styr undervisningen i alltför hög grad. Mot denna bakgrund har vi undersökt om läroböckerna stämmer överens med kursplanen i matematik med avseende på muntlig kommunikation. Vi har också intervjuat ett antal lärare som använder läroböckerna vi undersökt. Resultatet visar att med den nya läroplanen Lpo94 är en förändring på gång, men det går långsamt.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 239.
    Andersson, Carina
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Nilsson, Karoline
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Specialpedagogiska insatser vid läs- och skrivsvårigheter i årskurs tre. Åtgärdsprogrammets utformning ur ett helhetsperspektiv2007Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med följande arbete är att undersöka och analysera vilka specialpedagogiska insatser som är vanligt förekommande i åtgärdsprogram för elever i läs- och skrivsvårigheter i årskurs tre utifrån ett helhetsperspektiv. Helhetsperspektivet delar vi upp i individ-, grupp- och organisationsnivå för att djupare kunna studera hur ett sådant synsätt förekommer och kan främjas. Arbetet inleds med en genomgång av forskning inom läs- och skrivsvårigheter samt möjliga arbetssätt. Det tar även upp riktlinjer kring åtgärdsprogrammets utformning ur ett helhetsperspektiv. I resultatet ställer vi resultatet från våra intervjuer mot den senare tidens forskning. Vi tar reda på vanligt förekommande insatser vid läs- och skrivsvårigheter i årskurs tre och analyserar huruvida dessa insatser tas upp i åtgärdsprogrammet ur helhetsperspektivet individ, grupp och organisation. Helhetsperspektivet tar även sin utgångspunkt i den Utvecklingsekologiska teorin. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att helhetsperspektivet till viss del går att skönja men att det undergrävs av faktorer som resurser och tid. De specialpedagogiska insatserna inom läs- och skrivsvårigheter tenderar att bli punktuella, men vi ser tecken på att en relationell ambition ändå förekommer.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 240.
    Andersson, Caroline
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Pedagogers språkutvecklande arbete med elever som har en diagnos2005Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Hur lärare kan arbeta språkutvecklande med en elev när den har en diagnos

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 241.
    Andersson, Caroline
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Lenander, Camilla
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Att vara någon - en kvalitativ studie om hur elever ser på och hanterar de villkor och möjligheter som återfinns i dagens gymnasieskola och samhälle2007Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Elever i gymnasieskolan har fått ökat egenansvar för sina val och sin framtid bland annat därför att vår tidigare kollektivistiska samhälleliga demokratisyn i mångt och mycket har ersatts av en individualistisk. Alla gymnasieutbildningar i dagens Sverige ska erbjuda elever en möjlighet att utbilda sig vidare på högskola eller universitet, med andra ord, högre utbildning prisas och eftersträvas i det svenska samhället. Denna situation korrelerar inte särskilt väl med situationen i skolan, där vi under vår verksamhetsförlagda tid sett att långt ifrån alla elever kan hantera och nyttja de villkor och möjligheter som erbjuds. Vårt syfte med arbetet är att utifrån gymnasielevers bakgrund och sociala villkor försöka få klarhet i hur de ser på sig själva som individer i skolans värld och hur de ser på sin framtida roll i samhället i stort. Utifrån detta växte våra problemformuleringar fram vilka bland annat lyder: På vilket sätt speglas elevers visioner om sin framtida samhällsroll i deras ansvarskänsla och motivation i gymnasieskolan, samt deras sätt att ta tillvara på vad gymnasieskolan erbjuder? För att besvara våra problemformuleringar har vi har utifrån begreppen engagemang, ansvar och motivation genomfört åtta kvalitativa intervjuer med elever inom tre olika program: natur-, estetiska- samt hotell- och restaurangprogrammet. Vårt teoretiska perspektiv är sociologiskt där vi inspirerats av bland annat Pierre Bourdieu och Anthony Giddens. Det framkommer till exempel i vår undersökning att gymnasieskolan misslyckas i att ge ett helhetsperspektiv i undervisningen vilket våra respondenter anser vara viktigt för att vara motiverade och för att ta ansvar. Det visar sig även att elevers sociala villkor ofta förstärks i den svenska gymnasieskolan. Utbildningsväsendet i Sverige förespråkar teoretiska kunskaper och elever med uppväxtvillkor som bidrar till en utveckling av sådana egenskaper som krävs i den teoretiskt inriktade gymnasieskolan. En elev som kan ta ett stort personligt ansvar och känner stor motivation för sina studier, samt har insikten och förståelsen av villkoren som krävs för att nyttja de möjligheter som ges är en elev som passar väl in i dagens gymnasieskola. Men så ser dessvärre inte verkligheten ut.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 242.
    Andersson, Caroline
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Terne, Cecilia
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Nöje eller kunskapsundervisning? Förhållandet mellan lärares uppfattningar och elevers inställningar till idrott och hälsa2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med examensarbetet är att undersöka ämnet idrott och hälsa för att se hur undervisningen bedrivs av lärarna samt vad elevernas inställning är till ämnet och om det ser det som ett kunskapsämne. Syftet är även att jämföra elevernas inställning jämt emot lärarnas uppfattningar och se om det finns någon skillnad beroende på om de bor i storstaden eller på landsbygden. Arbetet besvarar frågorna: Vad har eleverna för attityder till skolidrotten? Finns det någon könsskillnad? Hur gör idrottslärarna för att förändra inställningen hos de elever som är negativa till skolidrotten? Bedrivs ämnet hälsa under idrottslektioner? Vad vill eleverna och lärarna förändra med skolidrotten? Idrottar/motionerar eleverna på fritiden? Studien utgår ifrån det kognitiva och det salutogena perspektiven. Undersökningens urval består av några idrottslärare samt elever i år 3-5 på en skola på landsbygden och en i storstaden. Med idrottslärarna genomfördes intervjuer och enkäter delades ut till eleverna. Resultatet visar att elevernas attityder för de mesta är positiva men att tävling kan bidra till en mer negativ inställning. En intressant slutsats är att elever som ogillar skolidrotten idrottar frekvent på fritiden. Ytterligare en slutsats är att hälsoundervisning sällan visar sig förekomma i ämnet idrott och hälsa fastän den har en betydelsefull roll inom ämnet.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 243.
    Andersson, Catarina
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Kilic, Lotta
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Ungdomars attityder till homosexuella och homosexualitet - Vad tycker ungdomar egentligen?2007Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att få en inblick i vilka attityder ungdomar har gentemot homosexuella och homosexualitet. Således valde vi att göra en attitydundersökning om gym-nasieelevers syn på homosexuella och homosexualitet. Vår metod bestod av en kvantitativ enkätundersökning samt kvalitativa intervjuer i två fokusgrupper. Resultaten visar att ungdomarna ansåg sig vara positivt inställda till homosexualitet och att homosexuella ska behandlas jämlikt med och ha samma rättigheter som heterosexuella. Dock visade det sig också att ungdomarna, trots denna uttalade positiva inställning mot homosexuella, även gav uttryck för negativa attityder, som att homosexualitet är motbjudande. Resultatet visade också att flickorna var mer positivt inställda till homosexuella än pojkarna, samt att ungdomarna med utländsk härkomst var mer positivt inställda än vi väntat oss.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 244.
    Andersson, Cecilia
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Döva invandrarbarns möte med specialskolan lära sig svenskt teckenspråk och svenska som andraspråk2007Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete syftar till att beskriva döva invandrarbarns skolsituation i den svenska specialskolan och främst skildra elevernas inledande möte med, och tid i skolan samt undersöka hur skolans lärare konkret arbetar för att lära de döva invandrareleverna svenskt teckenspråk och svenska skriftspråket. Som metod har använts kvalitativa intervjuer med två experter inom dövområdet, nämligen Carin Roos och Louise Danielsson. Även två verksamma lärare från två olika specialskolor har intervjuats. En av experterna och en av lärarna är döva och vid intervjuerna med dem användes både teckenspråkstolkar och videoinspelning. I resultatdelen skildras lärarnas erfarenheter av det allra första mötet med det döva invandrarbarnet samt hur den allra första språkinlärningen och språkutvecklingen inleds via teckenspråket, för många av barnen är språklösa när de börjar specialskolan. Experterna ger också sina synpunkter på undervisningen. Slutsatsen är att de döva invandrarbarnens skolsituation är mycket specifik. Språkinlärningen måste börja med en grund i svenskt teckenspråket för att sedan ha möjlighet att gå vidare till svenska skriftspråket. Specialskolans lärare har värdefull kunskap och erfarenheter som kan vara till nytta för alla SvAlärare.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 245.
    Andersson, Cecilia
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Ämnesövergripande undervisning- En kvalitativ undersökning om attityderna till arbetssättet hos lärare i grundskolans senare år2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I min undersökning intervjuade jag 11 lärare i grundskolans senare år för att undersöka deras attityder till ämnesövergripande undervisning. Jag ville ta reda på om Lgr 11 förändrat något i attityden till eller i arbetet med ämnesövergripande undervisning. Vidare vill jag undersöka om det gick att finna några skillnader mellan hur lärare i teoretiska ämnen såg på ämnesövergripande undervisning och hur lärare i praktisk-estetiska ämnen gjorde det. Studien är utförd som en kvalitativ undersökning. Samtliga lärare som deltog i studien var positiva till ämnesövergripande arbete. Den största vinsten för lärare ansåg man vara det ökade kollegiala lärandet och den minskade stressen kring att hinna med sina ämnens centrala innehåll i läroplanen. För elevernas del ansåg lärarna att möjligheterna till ett helhetslärande ökade och därigenom elevernas förståelse och intresse för undervisningen. Den största nackdelen med att arbeta ämnesövergripande ansåg de undersökta lärarna vara problemet med att alla lärare inte är lika intresserade av att samarbeta eller arbeta ämnesövergripande. Det gör det svårt att lyckas med ämnesövergripande undervisning menar man. Lärarna såg inte några stora nackdelar för eleverna men menade att vissa arbetsområden upplevs som tråkiga eller jobbiga för eleverna när liknande innehåll återkommer i flera ämnen. Lärarna i praktisk-estetiska ämnen upplevde alla att den ämnesövergripande undervisningen ökat kollegernas insikt i och respekt för deras ämnen. Man ansåg att samarbetet och de pedagogiska samtalen och planeringarna lett till att ämnena inte längre ansågs ”lättare” eller ”mindre viktiga”. De intervjuade lärarna identifierade tre faktorer som särskilt viktiga när det gäller att lyckas med ämnesövergripande undervisning; Man måste få tid att samplanera och diskutera, man behöver ha ett schema som är anpassat för ämnesövergripande arbete och man måste ha ett kollegium villigt att samarbeta och diskutera. Undersökningen visar att Lgr 11:s centrala innehåll upplevs stressande och att ämnesövergripande undervisning bedöms av de undersökta lärarna lätta på denna stress genom att man kan ta fasta på att flera ämnes centrala innehåll liknar varandra och skapa undervisningssituationer där eleven kan visa kunskaper i flera ämnen samtidigt. Vidare visar undersökningen vikten av att ha fungerande arbetslag i vilket det inte finns konkurrens och revirtänk om man vill lyckas med ämnesövergripande undervisning.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 246.
    Andersson, Charlotte
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Bjurka, Kina
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Särskola - lägger man ribban tillräckligt högt2006Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att utvärdera om rektorer och specialpedagoger inom särskolor i olika kommuner uppfattar att man ger sina elever optimala möjligheter att nå uppsatta mål.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 247.
    Andersson, Christel
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Gabrielsson, Martina
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    "När man bygger rymdraket lär man sig" -en undersökning om barns egna tankar kring lek och lärande2007Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta är en undersökning med ca 15 barn om deras tankar om lek och lärande. Barnen som är med i undersökningen är mellan 3-5 år. Barnen fick frågor som, Vad lär du dig i leken? Vem lär dig? När lär du dig? Syftet är att få barnens syn på deras lek och lärande. Detta har vi gjort genom att intervjua under lekens gång och enskilda intervjuer. Vi har sett likheter och skillnader i vårt empiriska material i förhållande till tidigare forskning och teorier. Det som intresserade oss var om vi kunde hitta svar på de yngre barnens tolkningar om lek och lärande. Resultatet visar på att barnen har svårt att se något samband mellan lek och lärande, de kan beskriva sin lek, men uppfattar inte alltid vad de lär sig i leken, bra lekar är många gånger sociala lekar tillsammans med andra barn. Lärandet är ofta stora händelser i barnens liv. Det är vanligt att barnen ser föräldrar, syskon, fröken som någon de kan lära sig av.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 248.
    Andersson, Christel
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Pavlovic, Suzana
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Konflikthantering på förskolan2008Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Konflikter är en vanlig förekommande företeelse på förskolan då barn med olika bakgrunder och skilda uppväxtvillkor möts och ska samspela med varandra. Många tillfällen ges för barn på förskolan att jämföra sig med andra samt att finna likheter och olikheter. Dessa olikheter kan ge upphov till onödiga konflikter som oftast baseras på missuppfattningar. Uppkomst av konflikter på förskolan är därför inget märkligt då det ställs krav på barnen att kunna vistas i en grupp och sätta sina individuella behov till sidan och att kunna infoga sig i kollektivet. Intresset med vår studie ligger i att ta reda på vilket förhållningssätt pedagoger har gentemot konflikter samt vilka metoder de arbetar utifrån för att hantera eller förebygga konflikter på förskolan. Forskningen inom detta fält har pekat i samma riktning mot olika begrepp som vi har fördjupat oss i för vår studie. För att barn ska lyckas med att konstruktivt klara ut sina konflikter är det av stor vikt att de får ingå i ett socialt sammanhang. I detta sammanhang bör tonvikt läggas på att träna barn i att kommunicera och få utföra prosociala handlingar. De vuxna i barns omgivning är viktiga som förebilder för barn då de fungerar som en identifikation för de. De vuxnas värderingar och regler på förskolan präglar förskolan och hela barngruppen. Dessa värderingar och regler införlivas hos barnen som därmed har ingått i en socialiseringsprocess. Studien är i form av en kvalitativ metod då vi har intervjuat fyra pedagoger på två olika förskolor. Vi har även genomfört observationer i barngrupperna på dessa två förskolor. Ur studien framkom att pedagogernas förhållningssätt gentemot barns konflikter var att hjälpa barnen att konstruktivt lösa sina konflikter. Det framkom även att barnen själva ska kunna klara av att lösa sina konflikter, där pedagogen hade en avvaktande roll. De metoder som användes för att hantera konflikter var att barn tränas i att kunna sätta ord på olika slags känslor. Arbetssätten på de olika förskolorna skildes dock åt.

  • 249.
    Andersson, Christer
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Skolk - Vilka anledningar till att skolka anger elever och vilka motåtgärder är lämpliga?2010Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Uppsatsen problematiserar elever i grundskolans år 9 och gymnasieelevers individuella handlande, när det gäller att skolka, i relation till den pedagogiska verksamheten. Vilka anledningar att skolka uppger eleverna? Vad anser de om skolans åtgärder mot skolk? Syftet med arbetet är att belysa och öka förståelsen för elevers olika anledningar att skolka och deras åsikter om skolpolitikens dominerande åtgärder mot skolk. Tjugo elever har intervjuats och deras åsikter har kategoriserats och teoretiskt benämnts enligt en metod inspirerad av grundad teori. Resultatet visar att en majoritet av eleverna skolkar på grund av att de flyr obehagliga situationer som uppstår i skolan och att skolan behöver öka sin relationskompetens och organisationskompetens för att eleverna ska skolka i mindre utsträckning, nå bättre resultat och må bättre. Teorin och elevernas reaktioner visar också att det finns en risk att de dominerande skolpolitiska åtgärderna mot skolk i längden förvärrar situationen. Alternativa åtgärdsförslag som grundas i litteraturstudier, tidigare forskning och elevernas åsikter presenteras.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 250.
    Andersson, Christian
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Varför film i skolan?2007Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
2345678 201 - 250 of 6400
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf