Publikationer från Malmö universitet
Endre søk
Begrens søket
2345678 201 - 250 of 673
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Gidnert, Rebecca
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Andersson, Jessica
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Suicidala patienters möte med hälso- och sjukvården: En litteraturstudie ur patientens perspektiv2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett utbrett problem i samhället och kopplingen mellan psykisk ohälsa och suicid är tydlig. 703 000 personer dör globalt i suicid varje år och suicidförsöken beräknas vara 20 gånger fler. Som grundutbildad sjuksköterska kan suicidala patienter påträffas oavsett arbetsplats och sjuksköterskan spelar en stor roll i vårdandet av patientgruppen. Därför anses det vara av betydelse att undersöka patienternas upplevelser och erfarenheter av omvårdnaden i samband med suicidrisk så att vården kan utvecklas och anpassas till det bättre.Syfte: Studiens syfte var att undersöka patienters upplevelser och erfarenheter av omvårdnaden i samband med att vara suicidal eller efter ett genomfört suicidförsök.Metod: En litteraturstudie som grundades på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats genomfördes. Artiklarna hämtades från databaserna Cumulative Index to Nursing and Allied Health Litterature (CINAHL), PubMed och PsycInfo och analyserades sedan enligt en innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i två huvudteman: positiva upplevelser och erfarenheter av omvårdnaden och negativa upplevelser och erfarenheter av omvårdnaden och till dessa identifierades sex underteman, tre till varje huvudtema.Konklusion: Upplevelserna och erfarenheterna av omvårdnaden var varierande mellan patienterna vilket tyder på ett behov av att individanpassa omvårdnaden. De framträdande delarna som var av betydelse för god omvårdnad beskrevs vara en god relation mellan patient och sjuksköterska samt patientens möjlighet till delaktighet i vården. Bristerna i vården beskrivs bero på både individuella brister hos sjuksköterskan men även på organisatoriska brister i ledningen av sjukvården. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 202.
    Glantz, Andreas
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Carl Rogers - relevant för KBT idag?2021Inngår i: Sokraten, nr 4, s. 12-13Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 203.
    Glantz, Andreas
    Region Skåne.
    Har du tid med patienter?2020Inngår i: Psyche, ISSN 0283-3468, nr 1, s. 8-9Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Tiden som sjuksköterskor spenderar tillsammans med patienterna måste ökas för att tillitsfulla terapeutiska relationer skall kunna skapas och underhållas. Andreas Glantz, specialistsjuksköterska i psykiatrisk vård och magister i omvårdnad, verksam inom allmänpsykiatrin Region Skåne, sammanfattar sin studie om hur sjuksköterskor i psykiatrisk heldygnsvård använder sin tid.

  • 204.
    Glantz, Andreas
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Hållbar psykisk hälsa - om bara tiden räckte till!2021Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Sjuksköterskor i psykiatrisk vård bör arbeta med att planera vården i samarbete med patienten och spendera tid på att skapa terapeutiska relationer. Samtidigt menar många sjuksköterskor att de saknar den tid som krävs för att samtala med patienterna.

    Syfte

    Aktuell tidsstudie genomfördes för att undersöka hur sjuksköterskor i psykiatrisk heldygnsvård fördelar den tid de har tillgänglig under ett arbetspass.

    Metod

    12 sjuksköterskor på sex vårdavdelningar vid en psykiatrisk klinik i södra Sverige observerades. Totalt utfördes strukturerade observationer under 129 timmar och 23 minuter. Tidfördelning, aktivitetsfrekvens och avbrott registrerades.

    Resultat

    Läkemedelshantering var den största kategorin av den uppmätta tiden (17,5 %), följt av indirekt omvårdnad (16 %). Relativt lite tid lades på direkt omvårdnad, den tredje största kategorin (15,3 %) medan en oväntad stor del av tiden (11,3 %) lades på verksamhetsrelaterade uppgifter. Sjuksköterskor avbröts också vid 75 % av alla tillfällen då de arbetade med läkemedelshantering. Således spenderade sjuksköterskor förhållandevis lite tid på direkt omvårdnad och läkemedelshanteringen avbröts ofta. Det är svårt att bygga terapeutiska relationer med syfte att lägga en grund för hållbar psykiska hälsa om relativt lite tid spenderas tillsammans med patienten. Det är oroande att både patientsäkerhet och sjuksköterskors arbetstillfredsställelse riskeras på detta sätt.

  • 205.
    Glantz, Andreas
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    The time, places and activities of nurses in a psychiatric context: A time and motion study with a time-geographic perspective2022Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Patients and nurses alike claim that they want to spend time together to build relationships that are meaningful. Previous studies have shown that nurses working in psychiatric inpatient care spend less time than desired with patients and there is a need to further investigate the nature of psychiatric and mental health inpatient nursing. This study aimed to explore how nurses in psychiatric inpatient wards spend their time, how activities are distributed over time and with a time-geographic perspective show how these two variables relate to places. In total, 8 structured observations for a total of 30 hours and 47 minutes were carried out. The time and motion capture tool TimeCaT was used to register place, activity, and time, and descriptive statistical analysis was performed. The STROBE checklist for observational research was used. The observations resulted in a constructed time-geographic chart that visually mapped the nurses’ path from 7 am until 9 pm. This chart showed that nurses spend little time in places where the patients are. There was also an overlap where there was a larger staff working but where the staff room and medicine room were still the most common places nurses occupy. There might be capacity, authority and coupling constraints that lead to a path that is problematic if psychiatric and mental health nursing is aiming for person-centred care. Nurses who work in psychiatric inpatient care need to evaluate how and where their time is spent, and organizations need to prioritize interventions that facilitate the nurse-patient relationship.

  • 206.
    Glantz, Andreas
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV). Department of nursing, Faculty of Medicine, Umeå University.
    Sunnqvist, Charlotta
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV). Committee on Psychiatry, Habilitation and Technical Aids, Lund, Sweden.
    Örmon, Karin
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV). Västra Götaland Region Competence Centre on Intimate Partner Violence, Gothenburg, Sweden.
    The time, places, and activities of nurses in a psychiatric inpatient context: A time and motion study with a time-geographic perspective2023Inngår i: Issues in Mental Health Nursing, ISSN 0161-2840, E-ISSN 1096-4673, Vol. 44, nr 5, s. 387-395Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Nurses in psychiatric inpatient care spend less time than desired with patients and investigation of the nature of nursing in this setting is needed. This study explores how nursing activities in psychiatric inpatient wards is distributed over time, and with a time-geographic perspective show how this relates to places. Observations were used to register place, activity, and time. A constructed time-geographic chart mapped the nurses’ path which showed that nurses spent little time in places where patients are. There might be constraints that affect nursing. Nurses need to evaluate where time is spent and interventions that facilitate relationships are needed.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 207.
    Gligoric, Elvira
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Ehnevid, Kim
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Faktorer som bidrar till att utlösa tvångsåtgärder ur ett patientperspektiv: En systematisk litteraturöversikt2022Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att vårdas mot sin vilja medför en komplicerad vårdsituation, trots detta måste patienten kunna erbjudas en god humanistisk psykiatrisk hälso- och sjukvård på lika villkor. Att bli utsatt för tvångsåtgärder under vårdtiden kan medföra trauma och skadar behandlingsalliansen med patienten. Således blir en av de viktigaste faktorerna för att kunna uppnå en god psykiatrisk vård att i största möjliga mån försöka undvika tvångsåtgärder under vårdtiden. Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters uppfattning av faktorer som bidrog till tvångsåtgärder. Metod: Studien utfördes som en kvalitativ litteraturstudie och utgick från sökningar i de vetenskapliga databaserna, PubMed, Cinahl och PsycINFO. Åtta kvalitativa artiklar inkluderades i resultatet, vilka alla var utförda i nordiska länder. Studierna analyserades genom en metasyntes som utgick ifrån Thomas & Hardens metod för tematisk syntes. Resultat: Det framkom att patienterna tyckte att det var personalen som i stor omfattning bidrog till att tvångsåtgärder blev nödvändiga. Sexton första nivåns teman identifierades i artiklarna. Fyra andra nivåns teman framkom där bland annat maktfaktorer, brister hos personalen och bristande delaktighet framkom, vilket slutligen mynnade ut i två resultatteman: Tvångsvård kunde skapa en maktobalans som missbrukades och ledde till onödiga tvångsåtgärder och starkare mellanmänskliga relationer mellan vårdare och vårdtagare bidrog till en mer personcentrerad vård som minskade antalet tvångsåtgärder. Efter bedömningen av GRADE CERQual framkom att det är möjligt att fyndet är en rimlig representation av fenomenet. Konklusion: För att kunna minska antalet tvångsåtgärder måste patienternas perspektiv stå i fokus, vilket innebär en personcentrerad vård där personalen utgår ifrån patientens synvinkel och behandlar dem som likvärdiga människor så att de kan vara mer delaktiga i sin vårdprocess.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 208.
    Golsäter, Marie
    et al.
    CHILD, School of Health and Welfare, Jönköping University, Jönköping, Sweden; Futurum - Academy for Health and Care, Region Jönköping County, Jönköping, Sweden and Linköping University, Linköping, Sweden.
    Knutsson, Susanne
    CHILD, School of Health and Welfare, Jönköping University, Jönköping, Sweden; Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences, Linnaeus University, Växjö, Sweden.
    Enskär, Karin
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV). CHILD, School of Health and Welfare, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Children's experiences of information, advice and support from healthcare professionals when their parent has a cancer disease: Experiences from an oncological outpatient department2021Inngår i: European Journal of Oncology Nursing, ISSN 1462-3889, E-ISSN 1532-2122, Vol. 50, artikkel-id 101893Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    PURPOSE: This study was carried out in order to evaluate children's experiences after taking part in the pilot clinical intervention "See Me" aimed at supporting children as relatives.

    METHOD: A qualitative explorative design with interviews was chosen, with analyses using an inductive approach. Interviews were conducted with 19 children (9 aged 7-12 years and 10 aged 13-18 years). The younger children were asked to draw a picture of a person in hospital, using the Child Drawing: hospital (CD:H) instrument to measure the child's level of anxiety. The older children completed the Caring Professional Scale (CPS) as a measure of the caring approach in their encounter with the nurse.

    RESULTS: The interviews with the children show that: they felt expected and welcomed at the hospital; they needed knowledge about their parent's situation; they needed information and participation based on their individual situation; and they needed the nurse to offer them information and support. The results from the pictures showed that one child had above-average levels of anxiety. The older children reported that the nurses were Competent Practitioners, but to a lesser degree that they were Compassionate Healers.

    CONCLUSIONS: The results of this pilot study indicate that the structure of "See Me" could be used as a starting point to ensure that children as relatives receive information, advice, and support. Further the results indicate that both CD:H and CPS could be used to evaluated children's experiences of support when a parent has a long-term illness.

  • 209.
    Gorzkowska, Joanna
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Selivanova, Elena
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskors och läkares erfarenheter av polikliniskt omhändertagande av patienter med lungemboli: En intervjustudie.2023Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Lungemboli är den allvarligaste diagnosen av venös tromboembolism. Poliklinisk behandling istället för traditionell slutenvård kan erbjudas för patienter med LE som inte löper risk för plötslig död och allvarliga komplikationer. Men poliklinisk behandlingsmodell kräver att korrekt medicinsk behandling i hemmet och korrekt medicinsk uppföljning kan säkerställas. Det saknas dock kunskap avseende sjuksköterskor och läkares erfarenheter av polikliniskt omhändertagande av patienter med lungemboli.

    Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors och läkares erfarenheter av polikliniskt omhändertagande av patienter med lungemboli

    Metod: En kvalitativ studie med 12 semistrukturerade intervjuer som analyserades induktivt enligt innehållsanalys. 

    Resultat: Utifrån analysen av intervjuerna framkom att det strukturerade omhändertagandet ledde till en känsla av kompetens där man kände att man kunde erbjuda denna patientgrupp en god och säker vård. Dessutom var det angeläget att arbeta på ett personcentrerat sätt med hänsyn till de individuella egenskaper och förutsättningar patienter hade och ha förmåga att bemöta deras oro och funderingar med respekt och empati. En viktig del utgjorde även insatser för att främja hos patienter delaktighet i egenvård.

    Slutsats: Sjuksköterskors och läkares erfarenheter tyder på att en välfungerande poliklinisk struktur skapar förutsättningar för en god och säker vård.  Enligt sjuksköterskor och läkare ligger fokus i möten med polikliniska patienter inte enbart på den medicinska behandlingen utan även på fysiska och psykiska påfrestningar som LE har orsakat. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 210.
    Gostovic, Maja
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Grube, Rebecca
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Livet med venösa bensår: En litteraturstudie2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Gostovic, M & Grube, R. Livet med venösa bensår. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för Hälsa och Samhälle, Institutionen för Vårdvetenskap, 2022.

     

    Bakgrund: Venösa bensår beror på venös insufficiens som är en kronisk sjukdom som orsakar cirkulatorisk svikt i de nedre extremiteterna och drabbar främst den äldre befolkningen. De venösa bensåren uppkommer ofta på grund av trombos, yttre trauma, fysisk inaktivitet eller hereditet. Det är vanligt med samsjuklighet vid venös insufficiens. Behandlingen består främst av omläggning och livslång kompressionsbehandling. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka patienters upplevelser av att leva med venösa bensår. Metod: En litteraturstudie som är baserad på resultat från 13 empiriska studier med kvalitativ ansats från Cinahl, PubMed och PsycInfo. Studierna har granskats med hjälp av Kvalitetsgranskningsmall för studier med kvalitativ forskningsmetodik och de inkluderade studierna har bedömts vara av hög samt medelhög kvalitet. De inkluderade studiernas resultat analyserades med hjälp av integrerad sammanställning av kvalitativ forskning inspirerad av metasyntes. Resultat: Sex teman identifierades: Egenvårdens betydelse för välbefinnandet, Svårigheter i egenvården, Vården som en del av vardagen, Upplevelsen av smärta, Upplevd självbild och skam samt Social och psykisk påverkan. Konklusion: Litteraturstudien gav en ökad förståelse för vad det innebär att leva med venösa bensår och gav en insikt i vilka kunskapsluckor som vården behöver fylla för att kunna förse patienterna med en adekvat omvårdnad.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 211.
    Granberg, Camilla
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Kvinnors erfarenheter och upplevelser efter att ha överlevt bröstcancer: En litteraturstudie2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 212.
    Granlöf, Vera
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Water Scarcity and Insufficient Water Qaulity In Indonesia. Wound Care Implications as Expressed In Nurses’ Basic Hygiene Routines: A minor field study2024Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Abstract

    Granlöf V, Water scarcity and insufficient water qaulity in Indonesia. Wound care implications as expressed in Nurses’ basic hygiene routines. A Minor field study Degree project in Bachelors program in Nursing 15 hp, Malmö University the Faculty of Health and Society. 2024                                                                       

    Background: Global warming is affecting the natural resources of clean water all over the world. Sweden’s water resources and quality are currently affected. The nurse is obliged to Adapt basic infection control practices to the available resources to conduct safe care. This Minor field study conducted in Indonesia intends to fill knowledge gaps regarding how to perform safe care in settings with limited access to clean water. The author approaches the subject convinced that Indonesian nurses possess proven experience about how to prevent water-related complications by adapting the basic hygiene routine to water scarcity.

    Aim: The purpose of this Minor field study is to investigate how basic hygiene routine is described by nurses who perform nursing care with limited access to clean water. Method: Empirical Minor Field Study with qualitative design.

    Results: The study’s themes focus on Basic hygiene routine, proven experiences in clinic the  practice and water acess and quality.

    Conclutions: The study result shows that a Nurse has to be aware of the differences and adapt to local guidelines in order to conduct safe care. It has been shown that common concepts and terms in Nursing theory are fluid and takes different forms just like water does.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 213.
    Greco, Lizz
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Senften, Josephine
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Uppfattning  av hälsa hos barn med migrationsbakgrund: En studie från socialt utsatta områden2021Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Barn med migrationsbakgrund är en växande grupp i samhället och det finns lite forskning kring deras uppfattning om hälsa. I dagens läge mäts barns hälsa genom olika mätinstrument som är framställt av forskare, där barnens egna uppfattningar om hälsa inte uppmärksammas. Forskning baserat på barns uppfattningar och upplevelser om hälsa påvisar att de har en mångdimensionell syn på hälsa. Detta perspektiv är viktigt för den hälsofrämjande verksamheten inom vården. Där dessa barn kan ha särskilda behov. Hälsofrämjande arbete är en viktig del av omvårdnadsarbetet både inom skolhälsovård och barnhälsovård. Syfte: Är att belysa barn med migrationsbakgrund uppfattningar om hälsa. Metod: En kvalitativ induktiv metod använde för att gå djupare på ämnet. Datainsamlingen skede genom fokusgruppsintervjuer med barn i åldrarna 10 till 12 år på de tre Allaktivitetshusen i utsatta områden i Malmö. Materialet analyserades med konventionell innehållsanalys av Hsieh och Shannon (2005). Resultat: Det framkom att barn med migrationsbakgrunds uppfattning om hälsa hade många komponenter. De talade om Glädje relaterat till aktivitet, En fungerande kropp i aktivitet, Dela aktiviteter med andra, Fria aktiviteter, Relationer med vänner, Relationer med ledare och God familjerelation. Konklusion: Barn med migrationsbakgrund uppfattning om hälsa är mångfacetterad. Deras uppfattning av hälsa innehöll sociala, existentiella, psykologiska och fysiska aspekter. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 214.
    Greco, Lizz
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Senften, Josephine
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    UPPFATTNING AV HÄLSA HOS BARN MEDMIGRATIONSBAKGRUND: EN STUDIE FRÅN SOCIALT UTSATTA OMRÅDEN I MALMÖ2021Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Barn med migrationsbakgrund är en växande grupp i samhället och detfinns lite forskning kring deras uppfattning om hälsa. I dagens läge mäts barnshälsa genom olika mätinstrument som är framställt av forskare, där barnens egna uppfattningar om hälsa inte uppmärksammas. Forskning baserat på barns uppfattningar och upplevelser om hälsa påvisar att de har en mångdimensionellsyn på hälsa. Detta perspektiv är viktigt för den hälsofrämjande verksamheteninom vården. Där dessa barn kan ha särskilda behov. Hälsofrämjande arbete är enviktig del av omvårdnadsarbetet både inom skolhälsovård och barnhälsovård.Syfte: Är att belysa barn med migrationsbakgrund uppfattningar om hälsa. Metod:En kvalitativ induktiv metod använde för att gå djupare på ämnet. Datainsamlingen skede genom fokusgruppsintervjuer med barn i åldrarna 10 till 12 år på de tre Allaktivitetshusen i utsatta områden i Malmö. Materialet analyserades med konventionell innehållsanalys av Hsieh och Shannon (2005).Resultat: Det framkom att barn med migrationsbakgrunds uppfattning om hälsa hade många komponenter. De talade om Glädje relaterat till aktivitet, En fungerande kropp i aktivitet, Dela aktiviteter med andra, Fria aktiviteter, Relationer med vänner, Relationer med ledare och God familjerelation. Konklusion: Barn med migrationsbakgrund uppfattning om hälsa är mångfacetterad. Deras uppfattning av hälsa innehöll sociala, existentiella,psykologiska och fysiska aspekter.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 215.
    Green, Sara
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Nurses´ Perceptions of Telephone Triage in Child and Adolescent Psychiatric Services: An Enhanced Critical Incidents Study2022Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    In Sweden, units specialized in counselling and telephone triage, mainly performed by nurses, has developed in Child and Adolescent Psychiatric services (CAP). This study aims at illuminating the nurses’ perceptions on what helps or hinders assessments and telephone triage. Enhanced Critical Incidents Technique was utilized. According to ECIT-standard, eight nurses were interviewed in depth, to identify factors affecting triage. The result provides a comprehensive description on what is helping and hindering while performing telephone triage. This study illuminates telephone triage in a CAP-setting, providing insight that might be useful in further enhancement or implementation of the practice. 

  • 216.
    Green, Sara
    et al.
    Child and Adolescent Psychiatric Services, Region Skane, Sweden.
    Sjöström, Karin
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Wangel, Anne-Marie
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Nurses' Perceptions of Telephone Triage in Child and Adolescent Psychiatric Services - an Enhanced Critical Incident Technique Study2023Inngår i: Issues in Mental Health Nursing, ISSN 0161-2840, E-ISSN 1096-4673, Vol. 44, nr 10, s. 974-983Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In Sweden, units managed by nurses specialised in counselling and telephone triage, have been developed within the Child and Adolescent Mental Health services (CAMHS). This study has a qualitative design and illuminates the nurses' perceptions of what helps or hinders their assessments and telephone triage. The Enhanced Critical Incident Technique was utilised, eight nurses were interviewed in depth, to identify factors influencing triage. The study is the first to provide a comprehensive description of helpful and hindering factors while performing telephone triage. It illuminates telephone triage in Swedish CAMHS settings and provides insights how to enhance and implement this practice.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 217.
    Grimbeck, Julia
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Unosson, Olivia
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    När kulturer möts: En litteraturstudie om sjuksköterskans upplevelse av transkulturella möten i Skandinavien2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Litteraturstudien syftar till att undersöka sjuksköterskans upplevelse av transkulturellapatientmöten i Skandinavien. Bakgrund: Trots skandinaviska mål om en jämlik vård för allaförekommer det ojämlikheter i vården, speciellt för patienter med etnisk minoritetsbakgrund.Att erkänna förekomsten av ojämlikhet och rasism skulle utmana Skandinaviens godasjälvbild som råder. Transkulturell omvårdnad syftar till att vårda patienten genom sjukdomoch välbefinnande på ett, för patienten, kulturellt och meningsfullt sätt. Det innebär ävenförståelse att det finns skillnader mellan individer som bör tas hänsyn till iomvårdnaden. Metod: En litteraturstudie av vetenskapliga kvalitativa artiklar. Sökningar i tvådatabaser har gjorts, vilka var Cinahl och PubMed. Elva artiklar valdes ut somkvalitetsgranskades och analyserades. Analysen resulterade i fyra huvudkategorier somföljdes av elva underkategorier. Resultat: Litteraturstudien resulterade i fyra huvudkategorier.Huvudkategorierna var kunskapens relevans i transkulturella möten, bekymmer när kulturernakrockar, irritation när patienten uttrycker sig och familjens roll i vården, på gott ochont. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde kunskap som en central roll i transkulturellomvårdnad. De upplevde skillnader mellan olika kulturers känslouttryck och syn på döden.Familjen till patienter med etnisk minoritetsbakgrund upplevdes både som krävande men ävensom en trygghet. Sjuksköterskans fördomar och okunskap kan ge förödande konsekvensersom i fallet där en sjuksköterska bedömde en patients tillstånd som ”kulturell svimning”.Sjuksköterskor bör vara kulturellt förberedda för att ge så god omvårdnad ochpersoncentrerad vård som möjligt.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 218.
    Gröhn, Emma
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Biljibani, Arzija
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Riskfaktorer för trycksår hos patienter i livets slutskede inom hemsjukvården: En systematisk litteraturövesikt med kvantitativ ansats2024Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige avlider årligen ungefär 90 000 personer, 70 000 av dem är i behov av palliativ vård och de flesta önskar att få dö hemma. Patienter i livets slutskede har högre risk att utveckla trycksår och förebyggande insatser kompliceras på grund av det sköra tillstånd patienterna befinner sig i. Den palliativa vården är en inriktning mot minskat lidande och ökad livskvalitet. Utmaningen ligger i att balansera behovet av att förebygga och behandla trycksår med respekt för patientens autonomi och välbefinnande i palliativ vård. 

    Syfte: Att undersöka faktorer associerade till trycksår hos patienter i livets slutskede i hemsjukvården.

    Metod: Systematisk litteraturöversikt med kvantitativ ansats. Litteratursökning utfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Analysen genomfördes med narrativ sammanvägning. Kvalitetsgranskning av artiklarna utfördes med SBU:s granskningsmall.

    Resultat: Resultatet delades upp i tre kategorier: Riskfaktorer för utveckling av trycksår, riskfaktorer för läkningsprognos av trycksår och förebyggande faktorer. Riskfaktorer som visade ett samband med trycksår var ålder över 70 år, beroende av hjälp med aktiviteter i dagliga livet (ADL), BMI för undervikt eller övervikt, trycksårs kategori I eller II, kontinuerlig djup sedering, artificiellnäring och kunskap.  

    Slutsats: Sjuksköterskor vårdar ofta patienter i livets slutskede, där risken för utveckling av trycksår är betydande. Studiens resultat kan vägleda sjuksköterskor att identifiera patienter som vårdas med palliativ vård i hemmet med risk för att utveckla trycksår och kan därför sätta in förebyggande åtgärder i ett tidigt skede för att minska patientens lidande och främja en värdig död.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 219.
    Gröndahl, Rasmus
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Wardaeus, Jacqueline
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskors erfarenheter av inneliggande patienters sömn: En litteraturstudie2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sömn är ett naturligt behov alla människor måste underkasta sig. Patienter upplever ofta att sömnen påverkas under en sjukhusvistelse. Frånvaro avsömn eller störd sömn påverkar patienter fysiologiskt och psykologiskt. Patienter som vårdas på sjukhus upplever en rad olika faktorer som påverkar sömnen negativt liksom positivt. Det är nödvändigt för sjuksköterskor att ha kännedom om vad inneliggande patienter upplever påverkar sömnen och betydelsen av en god sömn. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad kring sömn för patienter inom slutenvården. Metod:Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Sökningar av vetenskapliga artiklar gjordesi Cinahl och PubMed, varav tio valdes ut som svarade mot syftet. De tio vetenskapliga artiklarna granskades enligt SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier och analyserades sedan med stöd av Graneheim och Lundmans modell för innehållsanalys. Resultat: Ur analysen framkom tre kategorier. Kunskapsluckorkring sömn, som en del av omvårdnad, framkom som en första kategori. Andra kategorin som sjuksköterskans ambition i konflikt med organisationens förutsättningar. Tredje kategorin som framkom var, förmåga att främja sömn hos inneliggande patienter, varpå denna kategori kunde delades in ytterligare i två subkategorier. Följsamhet till patientens behov och känslor liksom Miljöanpassningar för att optimera patienters sömn. Konklusion: Trots att sömnenär en faktor för patientens tillfrisknande ges sömnen lite utrymme i omvårdnadsarbetet med inneliggande patienter. Enligt sjuksköterskor beror dettafrämst på bristfällig evidensbaserad kunskap, snarare är kunskap inhämtad från sjuksköterskors egna erfarenheter. För att kunna värna om patienters sömn är dettill fördel för sjuksköterskor att ha kännedom om vilka konkreta omvårdnadsåtgärder som kan utföras. Vara följsam till patienterna och en medvetenhet att kunna justera sjukhusmiljön.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 220.
    Gullstrand, Wilma
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Johansson, Ida
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med en cancerdiagnos i ett palliativt skede: En litteraturstudie2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I takt med att andelen cancerfall ökar, ökar också andelen personer som vårdas palliativt. Palliativ vård syftar till att bibehålla en god livskvalité för patienten när den vårdas i livets slutskede. Sjuksköterskorna bidrar till detta genom att bilda en nära relation med patienten för att lättare kunna uppfylla eventuella önskningar som i sin tur bidrar till en värdig död. Vårdandet av palliativa cancerpatienter är alltså något som de flesta sjuksköterskor kommer att uppleva någon gång under sin verksamma tid, men som förknippas med många känslor hos vårdpersonalen. Därför kan det vara värdefullt att förbereda sig genom att lära av litteraturen. 

    Syfte: Att sammanställa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med en cancerdiagnos i ett palliativt skede. 

    Metod: Föreliggande studie är en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Litteratursökningar genomfördes i Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature, PubMed och PsycInfo där studier valdes vilka kvalitetsgranskades och analyserades med Fribergs femstegsmodell. 

    Resultat: Totalt tio studier inkluderades. Analysen resulterade i tre huvudkategorier; Att sträva efter en värdig död, Att ha den unika patienten i centrum och Att värdesätta en nära relation. Huvudkategorierna består av sex subkategorier. 

    Konklusion: Sjuksköterskornas upplevelser av att vårda patienter med en cancerdiagnos palliativt påverkas av många faktorer. Positiva känslor och känslan av att vara uppskattad uppnåddes när patientens önskningar blev uppfyllda. Däremot upplevdes en inre stress och sorg när sjuksköterskorna kände att de misslyckades med detta. Dessa känslor kunde påverkas av hur nära relation sjuksköterskorna hade med patienterna. Personliga värderingar och tankar var något som frekvent nämndes påverka sjuksköterskorna under vårdandet av palliativa patienter.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 221. Gunningberg, Lena
    et al.
    Brudin, Lars
    Idvall, Ewa
    Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Nurse Managers' prerequisite for nursing development: a survey on pressure ulcers and contextual factors in hospital organizations2010Inngår i: Journal of Nursing Management, ISSN 0966-0429, E-ISSN 1365-2834, Vol. 18, nr 6, s. 757-766Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim To describe and compare pressure ulcer prevalence in two county councils and concurrently explore Nurse Managers perspective of contextual factors in a hospital organization. Background Despite good knowledge about risk factors and prevention of pressure ulcers, the prevalence of pressure ulcers remains high. Nurse Managers have a key role in implementing evidence-based practice. Methods The present study included five hospitals in two Swedish county councils: county council A (non-university setting) and county council B (university setting). A pressure ulcer prevalence study was conducted according to the methodology developed by the European Pressure Ulcer Advisory Panel. The Nurse Managers answered a (27-item) questionnaire on contextual factors. Results County council B had significantly less pressure ulcers grade (2–4) (7.7%) than county council A (11.3%). The Nurse Managers' assessed only two out of the 27 general contextual items significantly differently. Some significant differences were observed in ward organization. Conclusions In county council B, the Nurse Managers seemed more aware of prevention strategies compared with Nurse Managers in county council A. The Nurse Managers should take more responsibility to develop the prerequisite for quality improvement in nursing. Implication for nursing management Nursing outcomes (e.g. pressure ulcers) should be incorporated into national quality registries for benchmarking and Nurse Managers competence in evidence-based practice and research methodology increased.

  • 222.
    Gustafsson, Agnes
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Stern, Clara
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    En kniv i magen – Smärta vid endometrios: En litteraturstudie2024Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Endometrios är en kronisk och inflammatorisk östrogenberoende sjukdom som drabbar var tionde kvinna i fertil ålder. Ur ett världsperspektiv motsvarar detta 190 miljoner kvinnor. Sjukdomen medför vanligen smärta i form av dyspareuni, dysmenorre och bäckensmärta men kan även orsaka psykisk ohälsa samt infertilitet. Försening av diagnossättning är standard vid endometrios och 5-7 år är den genomsnittliga tiden i Sverige. Eftersom att denna patientgrupp förekommer hos diverse vårdgivare är kompetens gällande ämnet nödvändig för att uppnå vård av god kvalitet. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att sammanställa kvinnors upplevelser av endometriosrelaterad smärta. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats utfärdades där tio empiriska primärstudier inhämtades från databaserna Cinahl och Pubmed. En kvalitetsgranskning utfördes med utgångspunkt i SBU:s granskningsmall. Därefter genomfördes en analys som utmynnade i resultatet. Resultat: Fyra huvudkategorier och nio subkategorier identifierades. Huvudkategorierna benämns som följande: “Smärtans uttryck i kropp och sinne”, “Smärtans begränsningar i nutid och framtid”, “Konsekvenser av att inte erhålla adekvat vård” och “Smärtans påverkan på relationer”. Konklusion: Endometrios skapar en ensam tillvaro i många kvinnors fall. Smärtan resulterade i att kvinnorna isolerade sig och fick svårigheter att tillgodose sina dagliga behov samtidigt som omgivningen kunde bemöta dem med misstro. Personcentrerad vård är ett nödvändigt förhållningssätt inom vården av dessa kvinnor. Detta då patienten får möjlighet att delta i sin vård, bli tillgodosedd i sina psykosociala samt fysiska behov och vårdas ur ett helhetsperspektiv där samtliga livsaspekter beaktas. En multiprofessionell teamsamverkan med adekvata resurser ger goda förutsättningar för detta. Ett behov av ökad kunskap bland sjuksköterskor kan identifieras för att kunna förbättra vården för dessa kvinnor.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 223.
    Gustafsson, Barbro
    et al.
    University Senior Lecturer, Department of Nursing, Karolinska Institute, Stockholm, Sweden.
    Willman, Ania
    Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Nurses' Self-relation - Becoming Theoretically Competent by Implementation of the SAUC model for Confirming Nursing2003Inngår i: Nursing Science Quarterly, ISSN 0894-3184, E-ISSN 1552-7409, Vol. 16, nr 3, s. 265-271Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to acquire an understanding of how nurses' self-relation (view of themselves as nurses) was influenced in connection with implementation of a nursing theory, the sympathy-acceptance-understanding-competence model for confirming nursing. This model was developed by Gustafsson and Pörn. Twenty-two nurses' written statements evaluating mentoring during the six-month implementation process in elder care, were analyzed hermeneutically with the hypothetic-deductive method. An action-theoretic and confirmatory approach was used for facilitating theoretically specified hypotheses. The nurses increased their ability to describe nursing theoretically and gained a foundation of common nursing values. The results provided an understanding of how nurses' self-relation was strengthened by becoming theoretically competent.

  • 224.
    Gustafsson, Disa
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Mouafik, Jamila
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskors upplevelser vid omvårdnadssituationer hos kvinnor med bröstcancer: En Litteraturstudie2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen bland kvinnor globalt. Kvinnorna som drabbats har ett stort omvårdnadsbehov som skall tillgodoses av sjuksköterskorna. För att uppfylla en komplett och personcentrerad omvårdnad behöver sjuksköterskorna tillgodose samtliga delar av kvinnornas behov i vården. Myra Estrin Levines bevarandemodell är en omvårdnadsteori som grundar sig på att helheten av en sjuk person måste bevaras, trots sjukdomen. Det kan göras genom både stödjande och behandlande omvårdnadsinsatser. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser vid omvårdnadssituationer hos kvinnor med bröstcancer. Metod: Kvalitativ ansats har använts genom litteraturstudien. Databaserna Cinahl och PubMed har använts vid sökning av studier. 12 studier valdes ut efter kvalitetsgranskas med SBU:s kvalitetsgranskningsmall och analyserats med stöd från en trestegs analysmetod. Resultat: Resultatet är indelat i tre huvudkategorier och sex subkategorier. Huvudkategorierna var emotionella upplevelser (psykiskt påfrestande arbete och Trivsamt, utvecklande och meningsfullt arbete), syn på omvårdnad (Relationen mellan sjuksköterska och patient och svåra samtal och känsliga frågor) och sjuksköterskans arbetsmiljö (otillräcklig utbildning och bristande kompetens och underbemanning och ekonomiska utmaningar). Resultatet visade att arbetsmiljön hade en betydande inverkan på sjuksköterskornas erfarenheter och upplevelser. Resultatet visade även att när sjuksköterskor arbetade under gynnsamma arbetsförhållanden beskrev de sitt arbete i mer positiva termer än sjuksköterskor som arbetade i en mer belastad arbetsmiljö. Utöver detta påverkades upplevelserna av kulturella och strukturella skillnader. Synen på personcentrerad omvårdnad och till vilken grad det holistiska perspektivet tillämpades var varierande. Även om sexuell hälsa och dess relaterade problematik ansågs vara av vikt vid vård av bröstcancerpatienter, var detta ämne sällan i fokus. Slutsats: Sjuksköterskors upplevelser vid omvårdnadssituationer av kvinnor med bröstcancer var mångfacetterade och komplexa. Dels var det ett arbete som ledde till känslor av frustration och sorg, samtidigt som det kändes meningsfullt och givande. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 225.
    Gustafsson, Niklas
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Strand, Sara
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskors erfarenheter av beslut kring hjärt- ochlungräddning: En litteraturstudie2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund Hjärt- och lungräddning (HLR) ökar patientens chans till överlevnad vid ett hjärtstopp. Det finns tillfällen där HLR inte ska utföras. Det är i så fall förutbestämt och det är endast en legitimerad läkare som har befogenhet att ta ett sådant beslut. Läkaren ska göra det i samråd med sjuksköterskan och patient och anhöriga ska i fall där möjlighet finns vara med och ta del i beslutet. Finns ett beslut om att inte starta hjärt- och lungräddning skriv det in i journalen med benämning EJ-HLR. Följs inte riktlinjerna kan det försvåra sjuksköterskans jobb då hen ska kunna bemöta patient och anhöriga i deras frågor kring beslutet. 

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa sjuksköterskors erfarenheter av beslut kring EJ-HLR.

    Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Litteratursökningarna utfördes i databaserna Cinahl och och Pubmed. Sökorden bestod av ämnesord och fritextsökningar. Sökningarna utfördes på engelska och skedde i form av blocksökningar. Sökningarna byggdes upp utefter PEO-modellen där varje bokstav utgörs av ämnesord och fritext.

    Resultat: Resultatet visade att kommunikation mellan professionerna är en komponent som måste fungera för att sjuksköterskan ska känna sig trygg med att förmedla information till patient och anhöriga. Sjuksköterskan är mer eller mindre delaktiga i beslut när det gäller EJ-HLR. Det som kan avgöra sjuksköterskans delaktighet är förmåga att tala samma språk som patient och anhörig och även läkarens inställning till hur mycket sjuksköterskan ska involveras i beslutsfattandet. 

    Konklusion:. Trots att riktlinjer finns råder oklarheter för sjuksköterskor när det kommer till beslut kring EJ-HLR. Detta för att riktlinjerna inte alltid följs då det är svårt att förhålla sig till bestämmelser då varje patientfall är unikt och måste behandlas utifrån patientens behov.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 226.
    Gustavsson, Kristoffer
    et al.
    Centre for Person-Centred Care (GPCC), University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    van Diepen, Cornelia
    Centre for Person-Centred Care (GPCC), University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden; Erasmus School of Health Policy & Management, Erasmus University Rotterdam, Rotterdam, The Netherlands..
    Fors, Andreas
    Centre for Person-Centred Care (GPCC), University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden; Institute of Health and Care Sciences, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden; Region Västra Götaland, Research, Education, Development and Innovation, Primary Health Care, Gothenburg, Sweden.
    Axelsson, Malin
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Bertilsson, Monica
    School of Public Health and Community Medicine, Institute of Medicine, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Hensing, Gunnel
    School of Public Health and Community Medicine, Institute of Medicine, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Healthcare professionals' experiences of job satisfaction when providing person-centred care: a systematic review of qualitative studies2023Inngår i: BMJ Open, E-ISSN 2044-6055, Vol. 13, nr 6, artikkel-id e071178Artikkel, forskningsoversikt (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES: This qualitative systematic review aimed to explore and synthesise healthcare professionals' (HCPs) experiences of job satisfaction when providing person-centred care (PCC) in healthcare settings in Europe.

    METHOD: This systematic review of qualitative studies was followed by a thematic synthesis applying an inductive approach. Studies concerning HCPs and different levels of healthcare in Europe were eligible for inclusion. The CINAHL, PubMed and Scopus databases were searched. Study titles, abstracts and full texts were screened for relevance. Included studies were assessed for methodological quality using a quality appraisal checklist. Data were extracted and synthesised via thematic synthesis, generating analytical themes.

    RESULTS: Seventeen studies were included in the final thematic synthesis, and eight analytical themes were derived. Most studies were conducted in Sweden and the UK and were performed in hospitals, nursing homes, elderly care and primary care. Thirteen of these studies were qualitative and four used a mixed-method design in which the qualitative part was used for analysis. HCPs experienced challenges adapting to a new remoulded professional role and felt torn and inadequate due to ambiguities between organisational structures, task-oriented care and PCC. Improved job satisfaction was experienced when providing PCC in line with ethical expectations, patients and colleagues expressed appreciation and team collaboration improved, while learning new skills generated motivation.

    CONCLUSION: This systematic review found varied experiences among HCPs. Notably, the new professional role was experienced to entail disorientation and uncertainty; importantly, it also entailed experiences of job satisfaction such as meaningfulness, an improved relationship between HCPs and patients, appreciation and collaboration. To facilitate PCC implementation, healthcare organisations should focus on supporting HCPs through collaborational structures, and resources such as time, space and staffing.

    PROSPERO REGISTRATION NUMBER: CRD42022304732.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 227.
    Gyllin, Moa
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Mhenni, Meriem
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Faktorer som påverkar sjuksköterskors arbete med att förebygga vårdrelaterade infektioner: En litteraturstudie2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund. Vårdrelaterade infektioner är den vanligaste vårdskadan i svensk hälso-och sjukvård. Förebyggande åtgärder mot vårdrelaterade infektioner finns men trots detta drabbas cirka 57.000 patienter varje år med konsekvenser för både individ och samhälle. Syfte: Syftet med denna litteraturstudien var att sammanställa faktorer som påverkar sjuksköterskors arbete med att förebygga vårdrelaterade infektioner. Metod: Litteraturstudien baserades på fjorton vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats. Litteratursökningar genomfördes i databaserna Cinahl och Pubmed. Kvalitetsgranskning utfördes enligt SBU:s granskningsmall för kvantitativa studier. Dataanalys utfördes enligt  Popenoe m.fl. (2021) anvisningar för dataanalys till litteraturstudier. Resultat: Resultatet baserades på två övergripande teman: Kunskap och medvetenhet samt arbetsbelastningens påverkan. Ökad kunskap om hur vårdrelaterade infektioner sprids samt hur det förebyggs är en effektiv strategi i det förebyggande arbetet. Resultatet visade att information till patienter samt tillgång till handdesinfektion hos patienterna minskade antalet vårdrelaterade infektioner med 70%. Hög arbetsbelastning hos sjuksköterskor hade en stor betydelse för förekomsten av vårdrelaterade infektioner, där högre arbetsbelastning visade fler drabbade patienter. Konklusion: Sjuksköterskor har en betydelsefull roll i arbetet med att minska vårdrelaterade infektioner. Genom att tydliggöra påverkbara faktorer kan förekomsten av vårdrelaterade infektioner minskas och det preventiva arbetet kan utvecklas.  

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 228.
    Göransson, Katarina
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    A Three-Round Delphi-Study to Translate and Adapt the Scrub Practitioners´ List of Intraoperative Non-Technical Skills (SPLINTS) to Swedish Perioperative Context2023Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 229.
    Haeggman, Mina
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Hontalas Finkelstein, Ofelia
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Livsstilsförändring efter en hjärtinfarkt: En litteraturöversikt utifrån patientens perspektiv2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund. Hjärt- och kärlsjukdomar är den ledande dödsorsaken på en global nivå. Hjärtinfarkt är en vanligt förekommande komplikation till hjärt- ochkärlsjukdom vilket kan leda till tidig mortalitet. Efter en hjärtinfarkt rekommenderas det att patienter ändrar ohälsosamma livsstilsvanor då detta kan minska prevalensen och risken för återinsjuknande. Syfte. Att belysa patienters upplevelse av livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt. Metod. En litteraturstudie där 14 kvalitativa artiklar granskades och analyserades. Resultat. Fyra teman identifierades: En vändpunkt i livet, vilket innefattar det individuella synsättet samt målsättning. Genomförande av livsstilsförändring, som representeras av motivering till förändring, konkreta förändringar, utmaningar med förändring samt oförmåga till förändring. Faktorer som påverkar livsstilsförändringar, inkluderade psykiska, fysiska samt sociala faktorer. Förändring över tid, tyder på att förändring är en dynamisk process som konstant pågår. Slutsats. Studien tyder på en komplexitet kring individens upplevelse av livsstilsförändringar samt belyser behovet av personcentrerad vård.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 230.
    Hagström, Caroline
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Non-technical skills, and how it may influence the prehospital care: A qualitative study in Swedish ambulance care2023Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 231.
    Hagström, Caroline
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Önnheim, Sandra
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskors uppfattade kompetens vid omhändertagandet av patienter med psykisk ohälsa inom ambulanssjukvården: En enkätundersökning2021Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ambulanssjukvård är det första mötet i vårdkedjan för patienter som är i behov av akut sjukvård. patienter med psykisk ohälsa har ökat de senaste åren och det återspeglas även i ambulanssjukvården. Dennas tudie syftar till att undersöka och beskriva sjuksköterskors uppfattade kompetens avseende omhändertagandet av patienter med psykisk ohälsa i ambulanssjukvård.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 232.
    Hagström, Markus
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Yuhanon Barkarmo, Enkidu
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Nursing Care in the Midst of the COVID-19 Pandemic in Malawi: A qualitative field study2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    In 2020 a virus started sweeping over the world, leaving people in fear and confusion due to lack of research and knowledge. The pandemic uncovered many challenges for healthcare personnel, particularly those working on the frontline. This study was designed with the purpose to explore the experiences gathered by nurses working during the COVID-19 pandemic in a developing country. A qualitative interview study with semi-structured interviews was used for data collection, along with a manifest content analysis to analyze the material. Inclusion criteria were determined and 15 informants from seven different wards were sampled using convenience sampling. When analyzing the data, eight different reoccurring subcategories were discovered within the coded material which later were divided over the three main categories: Challenging factors, Enabling factors and lastly Nursing interventions. Results proved a consensus among the informants on multiple topics. All informants explained that they experienced a fear of getting infected, with most stating that it affected their work negatively. Many informants emphasized the importance of the integration of family when possible, and that the pandemic had severe effects in the establishment of relationships. Furthermore, the study discovered that issues regarding resources and knowledge resulted in compromised nursing care as well as the nurses’ decreased well-being. Although provided adequate information and material, and with the help of faith and a great deal of courage, the nurses also strived to provide the best care possible. 

  • 233.
    Haidl, Julius
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Bertilsson, Selma
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskans barriärer i mötet med psykiatrisk sjukdom: En litteraturstudie2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Patienter med psykiatrisk sjukdom är vanligt förekommande inom den somatiska vården och ställer höga omvårdnads krav på sjuksköterskor baserat på deras multipla omvårdnadsbehov och utsatthet på grund av deras samsjuklighet. Utsattheten grundar sig även i en stigmatisering som pågår och har pågått sedan 1800-talet. Patienter av denna patientgruppen belyser vikten av ett gott bemötande där personen bakom sjukdomen valideras genom personcentrerad vård och deras önskan beaktas genom evidensbaserad vård. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka vilka barriärer sjuksköterskor inom somatisk vård upplever i vården av personer med psykiatrisk sjukdom.Metod: En litteraturöversikt baserad på 13 kvalitativa artiklar har genomförts. Sökningarna strukturerades enligt ramverket PEO och är hämtade från CINAHL, Pubmed samt Psycinfo. Artiklarna kvalitetgranskades enligt SBU och analyserades enligt Popenoe m.fl.Resultat: Tre huvudkategorier framkom, Professionell osäkerhet, Attityder, och Organisatoriska barriärer. Sjuksköterskor upplevde att kunskapsbarriärer uppstår i vårdandet av personer med psykiatrisk sjukdom. Det framkom även organisatoriska barriärer som påverkade kvaliteten på patientvården och även sjuksköterskors belastning. Både negativa och positiva attityder uttrycktes gentemot patientgruppen samt känslor som rädsla. Konklusion: I litteraturstudien belyses de barriärer som framkom i den somatiska sjuksköterskans arbete med patienter med en psykiatrisk sjukdom. Barriärerna grundar sig i negativa förutsättningar för sjuksköterskans arbete samt stigmatisering som har pågått under en längre period. Dessa barriärer har en direkt negativ inverkan på omvårdnaden och riskerar att påverka patienters hälsa till det negativa. Trots många barriärer belyses även positiva upplevelser.Nyckelord: Barriärer, Kunskap, Omvårdnad, Stigmatisering, Sjukskötersk

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 234.
    Haji, Diana Khaled
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Mazhiqi, Valmira
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som befinner sig i livets slutskede: En kvalitativ litteraturstudie2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Drygt 90 000 personer avlider årligen i Sverige därav uppskattas mellan 70 000 och 75 000 personer att vara i behov av palliativ vård. Patienter som får vård vid livets slutskede befinner sig inom olika vårdformer, både inom öppen och sluten vård men även inom den kommunala vården. En god palliativ vård grundar sig i de fyra hörnstenarna: multiprofessionellt samarbete, symtomlindring, kommunikation, samt stödja närstående.

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa vilka erfarenheter sjuksköterskor har av att vårda patienter i livets slutskede.

    Metod: Litteraturstudien baserades på tio kvalitativa studier som hittades genom sökningar i databaserna Cinahl och PubMed. Studierna kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s mall för kvalitetsgranskning av studier och SBU:s kvalitetsbedömning av vetenskapliga studier. Studiernas var publicerade under 2000-talet.

    Resultat: Resultatet delades in i fem kategorier: Sjuksköterskan och patientrelationen, Vikten av att skapa relationer med anhöriga, Behov av att kommunicera, Betydelsen av samarbete, och Känslor i mötet med palliativa patienter.

    Konklusion: Sjuksköterskorna beskrev att vård av patienter i livets slutskede är både emotionellt påfrestande men även lärorikt. För att inte bli allt för emotionellt påverkad var det viktigt att hitta en balans mellan närhet och avstånd. Sjuksköterskorna önskade få mer stöd och utbildning inom palliativ vård för att klara av arbetet och ge patienten en god omvårdnad.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 235.
    Hallgren, Tom
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Patienters upplevelser av sömn under slutenvårdsvistelse: En litteraturstudie2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bristen på sömn kan resultera i både kortsiktiga och långsiktiga hälsokonsekvenser, som leder till ett ökat omvårdnadsbehov. Kunskapen om betydelsen av sömn är bred, men trots det är inte sömnen högt prioriterad inom slutenvården.

    Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som påverkar patienters sömnkvalitet inom slutenvården.

    Metod: Studien är genomförd som en litteraturstudie med induktiv ansats och kvalitativ metasyntes som analysmetod. Databassökningen gjordes i PubMed, Cinahl och Psychinfo. Studierna kommer från olika länder, är från åren 2005–2020 och var skrivna på engelska. Av tio studier som valdes ut ansågs åtta studier vara av medelhög kvalitet och två vara av hög kvalitet. Granskningen gjordes med SBU:s kvalitetsgranskningsmall (2014).

    Resultat: Fyra huvudteman identifierades: Vårdmiljö, Omvårdnad, Fysiologiska och psykologiska faktorer och integritet. De huvudsakliga fynden i resultatet var att ljud, nattlig omvårdnad/rutiner och psykologiska faktorer som oro och ångest hade störst negativ inverkan på patienters sömnkvalitet under deras sjukhusvistelse.

    Slutsats: Studierna tyder på att patienterna upplevde att bemötandet från vårdpersonal, kommunikationen mellan patient och sjuksköterska, påverkar sömnen, och även metoder för sjukhuspolicys och arbetsflöden kan bidra till patienters sömnstörningar på slutenvårdsavdelningar. Ett ökat omvårdnadsfokus på patientens känslor kan ge ökade förutsättningar för god sömn. En individanpassad, personcentrerad vård med ett informativt och positivt bemötande har stor betydelse för patienternas sömn, då det medför en känsla av trygghet, att vara väl omhändertagen och att vården är pålitlig, vilket ger positiv effekt på sömnen. 

  • 236.
    Hallonsten, Vendela
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Hansson, Betty
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Vårdpersonals erfarenheter av att vårda patienter med blodsmitta: En litteraturstudie2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Blodsmitta förekommer i olika vårdkontexter och därför möter sjuksköterskan och andra i vårdteamet dessa patienter i olika delar av vården. Att diagnosticeras med och leva med blodsmitta medför många känslor. Vården kan spela en viktig roll för dessa patienter och vårdpersonal har möjlighet att påverka deras upplevelse. Omvårdnaden är beroende av samverkan i vårdteamet. Omvårdnaden kring patienter med blodsmitta grundas i den personcentrade vården och innehåller hälsofrämjande och förebyggande insatser. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa vårdpersonals erfarenheter av att vårda patienter med blodsmitta. Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Databassökningar genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Studierna kvalitetsgranskades med grund i SBU:s mall för granskning av kvalitativa studier. Tio vetenskapliga studier analyserades och utgjorde grunden för resultatet. Resultat: Resultatet baserades på tio vetenskapliga studier från olika kontexter. Det framkom i resultatet att vårdpersonal påverkades emotionellt av att vårda patienter med blodsmitta samt att de påverkades av förutsättningarna i arbetsmiljön. Konklusion: Vårdpersonalens erfarenheter av att vårda patienter med blodsmitta varierade i studierna och mellan de olika studierna. Vårdpersonal påverkades emotionellt då de upplevde rädsla kring att vårda patienter med blodsmitta samt upplevde att olika känslor väcktes. Vårdpersonal påverkades även av förutsättningarna i arbetsmiljön såsom tillgångar till resurser och behov av kunskap. Både den emotionella påverkan och förutsättningarna hade en inverkan på vården som gavs och vårdkvalitén. Detta ledde till påverkan på den personcentrerade vården samt vårdpersonals samverkan i team. Litteraturstudiens resultat kan inte överföras till en svensk kontext. 

  • 237.
    Hammar, Sofia
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Nurse anesthetist students' experiences of peer learning in clinical education: A qualitative interview study2021Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

  • 238.
    Hammerdahl, Fredrik
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Dogani, Blerta
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Upplevelser av att leva med lungcancer: En litteraturstudie2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: För att kunna erbjuda patienter en god och personcentrerad vård krävs det kunskap om patientens liv och sjukdom. Patienter med lungcancer är en särskilt utsatt grupp som dras med stigmatiseringen kring lungcancer som en självförvållad sjukdom utöver att fem års överlevnadsprognosen är relativt låg. Det finns gemensamma aspekter för patienter med lungcancer hur de upplever att leva med lungcancer vilket kan skapa en bättre bild och bakgrundsinformation för sjuksköterskor som utför omvårdnadsinsatser för denna patientgrupp. Syfte: Syftet med studien är att belysa upplevelser som patienter med lungcancer erfar. Metod: Litteraturstudien bygger på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar som ligger till grund för studiens resultat. Databaserna Cihnal och Pubmed användes för sökandet. Artiklarnas kvalitet granskades enligt SBU:s granskningsmall för kvalitativ forskning. Data analyserades sedan genom fem steg med hjälp av Friberg (2017). Resultat: Utifrån analysen kunde 4 huvudteman identifieras samt tillhörande 13 subteman. Huvudteman som identifierades var upplevelse av anpassning till nya förutsättningar i vardagen, upplevelse av att behöva förändra levnadsätt, upplevelse av att söka information, upplevelse av en känslomässig berg- och dalbana. Konklusion: Patienter med lungcancer har varierande upplevelser. Sjukdomen påverkar deras fysiska och psykiska hälsa negativt. Patienterna upplever glädje med anhöriga. Patienterna upplever ett informationsbehov som ibland förbises.

  • 239.
    Hamrelius, Ellenor
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Häller, Ulrika
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskors lindrande palliativa omvårdnadsåtgärder i den somatiska slutenvården: En systematisk litteratustudie2024Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 40 poäng / 60 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Allt fler människor i palliativt skede dör på sjukhus. De hamnar ofta på en icke specialiserad palliativ vårdavdelning, där de erbjuds allmän palliativ vård av sjuksköterskor. Dessa patienter upplever oftast ett totalt lidande: ”Total pain” vilket innebär ett sammansatt lidande av fysisk, psykisk, social och andlig smärta. Dessa olika dimensioner kräver en holistisk omvårdnad för att kunna lindras och för att patienten ska uppleva komfort enligt Kolcabas teori.

    Syfte: Att sammanställa sjuksköterskors erfarenheter av att ge lindrande omvårdnadsåtgärder i ett palliativt sjukdomsskede inom somatisk slutenvård.

    Metod: En systematisk litteraturstudie med en kvalitativ ansats. Databaserna som använts för att samla in material var: CINAHL, PubMed och PsycINFO. Med hjälp av metasyntes analyserades tio vetenskapliga artiklar. 

    Resultat: Fyra huvudteman framträdde: Utföra personcentrerad vård, möta fysiska behov, möta psykiska behov och möta andliga behov. Sjuksköterskor behövde lära känna patienten för att ge lindrande omvårdnadsåtgärder. Lindrande omvårdnadsåtgärder innebar att hjälpa med hygien, nutrition, anpassa miljön, ge ärliga samtal. Sjuksköterskorna hjälpte också patienten med läkarsamtal och familjerelationer. Genom empatiskt bemötande och samtal stöttades patientens existentiella och andliga behov.

    Slutsats: Sjuksköterskan behövde lära känna patienten för att med en holistisk grundsyn erbjuda lindrande omvårdnadsåtgärder som utgick efter patientens önskemål och behov. Detta utfördes genom ett gott bemötande och samtal med patienterna. 

  • 240.
    Hamzic, Irma
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Åblom, Emmie
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Patienters erfarenheter av hiv/aids-relaterad stigmatisering i mötet med vårdpersonal: En litteraturstudie2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Idag beräknas cirka 40 miljoner människor leva med sjukdomen hiv. Utan antiretroviral behandling kan sjukdomstillståndet aids utvecklas, vilket har orsakat över 30 miljoner dödsfall. Stigmatisering av sjukdomen och av personer med hiv har nästintill funnits sedan pandemins början. Media har även haft en stor inverkan på den fortsatta stigmatiseringen. Trots aktuell forskning om att det inte föreligger risk för smitta vid en välfungerande behandling, förekommer det fortfarande stigmatisering och fördomar kring personer med hiv. 

    Syfte: Studiens syfte är att undersöka vuxna patienters erfarenheter av hiv/aids- relaterad stigmatisering i mötet med vårdpersonal.

    Metod: Studiens metod är en kvalitativ litteraturstudie där syftet besvaras utifrån 10 vetenskapliga kvalitativa studier. 

    Resultat: Resultatet förklaras i tre kategorier; undermåligt bemötande, rädsla för smitta och förnedring. Den första kategorin, undermåligt bemötande, sammanfattar patienternas erfarenheter av de fördomar och stereotyper som vårdpersonalen hade om deras sjukdom. Kategorin sammanfattar även vårdpersonalens bristande konfidentialitet. Den andra kategorin, rädsla för smitta, beskriver överdrivna försiktighetsåtgärder som vårdpersonalen vidtog, samt patienternas upplevelser av en otillräcklig vård. Den tredje kategorin sammanfattar patienternas känslor av förnedring och dess konsekvenser i form av undanhållande av hiv, samt deras ovilja till att söka vård. 

    Konklusion: Vårdpersonalens handlingar utgjorde ett lidande hos patienter. Patienterna upplevde att de fick en otillräcklig vård, vilket resulterade i negativa konsekvenser. Utbildning och reflektion kring bemötandet och hiv som sjukdom bör eftersträvas för reduktion av stigma. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 241.
    Handberg, Amanda
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Enehov, Hanna
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Patienters upplevelser relaterat till abdominalt aortaaneurysm och hur det påverkar det dagliga livet: En systematisk litteraturöversikt2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige avlider varje år cirka 600 män och 200 kvinnor till följd av ett brustet abdominalt aortaaneurysm. Mellan 1.5 och 4.0 procent av alla män över 65 år drabbas av ett abdominalt aortaaneurysm och sedan år 2015 erbjuds samtliga 65-åriga män screening för aortaaneurysm. De som diagnostiseras är således vanligen äldre personer, och i takt med stigande ålder ökar även risken att drabbas av andra sjukdomar. Patientgruppen kan därför vårdas på olika typer av vårdavdelningar, vilket gör att den grundutbildade sjuksköterskan kan möta dessa patienter på många olika vårdinstanser. För att kunna ge en god och personcentrerad vård krävs en förståelse för patienternas upplevelser relaterat till sitt aneurysm samt hur det påverkar det dagliga livet för patienterna. 

    Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att beskriva vuxna patienters upplevelser relaterat till deras abdominala aortaaneurysm, både under konservativ behandling samt postoperativt och hur det påverkar det dagliga livet.

    Metod: Litteraturöversikten är baserad på tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ studiedesign. Artiklarna hämtades från tre olika databaser med medicin- och omvårdnadsfokus och analyserades därefter induktivt med en förenklad form av metasyntes.

    Resultat: Fem huvudkategorier och sju underkategorier av upplevelser hos patienter identifierades. Huvudkategorierna var: upplevelser kring behovet av information; upplevelser av att kunna lita på hälso- och sjukvården; oro, rädsla och ångest relaterat till AAA; AAAs påverkan på det dagliga livet; och möjlighet att vara delaktig i vårdprocessen.

    Konklusion: Litteraturöversikten visade att AAA upplevs med stor variation av patienter. Men framförallt upplever patienter en brist i information och kunskap om sitt AAA där ytterligare stöd, information och kunskap önskas av patienter. 

    Nyckelord: Abdominalt aortaaneurysm, Dagligt liv, Patienter, Personcentrerad vård, Upplevelser 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 242.
    Hannah, Tyrenius
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Hilding, Saga
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Patienters upplevelser av palliativ vård i hemmet: En litteraturstudie2024Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Palliativ vård är den vård som initieras när kurativ vård inte längre anses meningsfull. Den palliativa vården syftar till att bibehålla patientens livskvalitet, stödja patienten och anhörig samt symtomlindring. Allt fler patienter väljer att få palliativ vård i hemmet och det är viktigt att vården är personcentrerad, samt att patienten skall kunna vara med och påverka beslut om deras tid i livets slutskede. 

    Syfte: Litteraturstudien syftar till att sammanställa tidigare resultat kring patienternas upplevelser av palliativ vård i hemmet. 

    Metod: Litteraturstudien är genomförd med kvalitativ studiedesign. Databaser som har använts är Cinahl samt PubMed. Studiens resultat är baserat på tio vetenskapliga artiklar som har granskats enligt SBU:s kvalitetsgranskningsmall. 

    Resultat: Det framkom tre huvudkategorier i resultatet, dessa är: Välbefinnande, Vård, samt Förtroende. De tre huvudkategorierna utformades efter de nio subkategorierna; Den normala vardagen, Sorg & förlust, Samarbete & se personen bakom patienten, Samverkan inom vården, Adaptiv vård & information, Tillgänglighet & kontinuitet, Trygghet i kompetens, Tillit & Trygghet samt Relation. 

    Konklusion: Den upplevda kvaliteten på palliativ vård i hemmet är ytters subjektiv. Palliativ vård i hemmet kan vara mycket påfrestande och påverka patientens livskvalitet. Det krävs mycket engagemang samt kunskap från personal för att kunna stödja samt vårda patienten på önskvärt och optimalt sätt. Anhöriga spelar en stor roll för patientens trygghet och det är av vikt att involvera anhöriga i omvårdnaden av patienten. Hemmet inger en trygghet och känsla av att bibehålla patientens normala vardag, vilket anses betydelsefullt för att få ett värdigt slut. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 243.
    Hansen, Michael Ulrich
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Vejzovic, Vedrana
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Zdravkovic, Slobodan
    Malmö universitet, Malmö Institute for Studies of Migration, Diversity and Welfare (MIM). Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Axelsson, Malin
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Ambulance nurses' experiences of using prehospital guidelines for patients with acute chest pain - A qualitative study.2022Inngår i: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 63, s. 1-7, artikkel-id 101195Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Ambulance nurses have an important role in early recognition and treatment often being the first medical contact for patients with acute chest pain. However, there is sparse knowledge on the experiences of ambulance nurses with regard to use of Prehospital Guidelines for patients with Acute Chest Pain.

    AIM: To explore ambulance nurses' experiences of using prehospital guidelines for patients with acute coronary syndrome.

    METHOD: A qualitative descriptive study design. Semi-structured interviews with 22 ambulance nurses recruited through purposive sampling strategy. The material was transcribed and analysed using content analysis.

    RESULTS: Two main categories emerged from the results. The first category Sense of professional obligation included experiences of having an important role in caring for patients with acute chest pain. Understanding this role and the collaboration in the chain of care prompted ambulance nurses to adhere to the guidelines. However, not receiving enough feedback on the provided care made them uncertain whether to use guidelines. The second category Clinical difficulties using guidelines consisted of experiences of being surrounded by practical challenges while using guidelines. Ambulance nurses meet these challenges by relying on their clinical experience, which sometimes led to them deviating from the guidelines.

    CONCLUSIONS: The ambulance nurses experienced a mixture of feeling secure and insecure when using the guidelines. Foremost, when encountering patients with unspecific chest pain, they felt a lack of feedback and an insufficient collaboration within the chain of care, which made them deviate from guidelines. To increase adherence in guidelines, post-registration education to update the knowledge and skills about guidelines for acute chest pain is needed followed by formal inter-disciplinary feedback on the care provided.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 244.
    Hansson, Jeanette
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Blomqvist Carlsson, Nathalie
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Äldre patienters upplevelse av digital rådgivning inom primärvården: En litteraturstudie2024Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den ökade medellivslängden leder till att fler äldre individer söker vård relaterat till geriatriska sjukdomar. Det moderna samhällets digitalisering har implementerats inom vården och anses skapa ökad tillgänglighet och delaktighet för patienter. För att säkerställa en jämlik vård som är tillgänglig för alla, är det viktigt att undersöka äldre patienters upplevelser av digital rådgivning inom primärvården. På så sätt kan e-hälsa utformas utifrån individens behov och en mer personcentrerad vård kan bidra till ökad användning av e-hälsa och bättre hälsa för individen. Syfte: Att belysa äldre patienters upplevelser av digital rådgivning inom primärvården. Metod: En litteraturstudie bestående av 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats där datan analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier och sju underkategorier identifierades. Kategorierna var: Blandade känslor kring vårdens digitalisering, Utmaningar med digitala verktyg och Tryggheten med fysiska möten. Underkategorierna var: Telefonrådgivning, Tillgänglighet, Integritetsintrång, Svårigheter kring användningen, Behov av hjälp, Hjälpverktyg och layout och Relationen mellan patient och vårdpersonal. Konklusion: Äldre patienter upplevde blandade känslor kring vårdens digitalisering. Det förekom varierande svårigheter och utmaningar. Dessutom fanns det en preferens för det fysiska vårdmötet framför ett digitalt. Slutligen fanns det ett ökat behov av kunskap och information om e-hälsa och dess fördelar, för att underlätta användningen för den äldre.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 245.
    Hansson, Linda
    et al.
    Skane University Hospital, Clinical Departments of Childrens Surgery, Heart Surgery and Neonatology, PICU, Getingev. 4, SE-221 85 Lund, Sweden.
    Wrigstad, Jonas
    Department of Clinical Sciences Lund, Lund University, SE-221 00 Lund, Sweden.
    Wangel, Anne-Marie
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Challenges in the handover process of the new-born with congenitalheart disease2020Inngår i: Intensive & Critical Care Nursing, ISSN 0964-3397, E-ISSN 1532-4036, Vol. 59, artikkel-id 102855Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Introduction

    A new-born with congenital heart disease requires care that involves numerous specialists. Such care can be provided at tertiary referral hospitals and transportation is often needed. A crucial factor is the handover process, when the child is born at a distance, with transfer of both professional responsibility and continued care from one healthcare professional to another.

    Aim

    The aim of this study was to identify crucial factors for the receiving healthcare professionals that influence the handover process of the new-born with congenital heart disease.

    Method

    A cross-sectional questionnaire study with 53 receiving healthcare professionals at a paediatric intensive care unit at a tertiary referral university hospital in Sweden. The response rate was 48/53. Numerical variables were computed and a content analysis was performed.

    Findings

    The handover process of the new-born with heart disease transferred to a tertiary referral hospital is complicated. A clear majority of the respondents identified one or more flaws in this process. Crucial factors identified were: relevant and structured information, clear communication, adequate patient knowledge and an enabling environment.

    Conclusion

    A standardised procedure in the different phases of the handover process could improve communication, the working situation for healthcare professionals and thereby increase patient safety.

  • 246.
    Hansson, Linnea
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Stigengård, Elina
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    En oväntad livskris: En kvalitativ litteraturöversikt om upplevelsen av livskvalitet hos yngre personer med kognitiv sjukdom2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kognitiv sjukdom är ett övergripande begrepp för sjukdomar som drabbar hjärnans funktioner såsom minne, tal och intellekt. Antalet som insjuknar i kognitiv sjukdom förväntas fördubblas fram till 2050 och antalet som insjuknar innan 65 års ålder ökar. Det är rimligt att anta det är en livsomställning med påverkan på livskvaliteten att drabbas av kognitiv sjukdom innan 65 års ålder. Det kan således vara viktigt ur ett omvårdnadsperspektiv att undersöka livskvalitet i relation till kognitiv sjukdom. Livskvalitet är ett begrepp som är centralt för omvårdnad då detta indirekt är ett mål som sjuksköterskan strävar efter att förbättra med hjälp av olika omvårdnadsåtgärder. Därför är det av vikt att undersöka individers upplevelse av livskvalitet och faktorer som kan tänkas påverka detta. Syfte: Syftet är att genom en litteraturstudie beskriva upplevelsen av livskvalitet hos yngre personer med kognitiv sjukdom. Metod: Litteraturstudie av kvalitativa studier analyserad utifrån en integrerad analys. Resultat: Analysen resulterade i ett huvudtema, två teman och sex subteman. Resultatet visar att livskvaliteten varierar över tid och upplevs olika av olika individer, dock hittas gemensamma teman och faktorer som används för att stärka livskvalitén och välmåendet för yngre personer med kognitiv sjukdom. Konklusion: Livskvalitet är ett subjektivt begrepp som varierar över tid. Upplevelsen av livskvalitet stärks av meningsfull aktivitet och genom upprätthållandet av identiteten. Det är viktigt att som omvårdnadspersonal att vara ett stöd för personer med kognitiv sjukdom vilket görs fördelaktigt genom att tillämpa ett personcentrerat förhållningssätt i omvårdnaden.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 247.
    Hansson, Maria
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Shabdulloeva, Hamida
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Migranters erfarenheter av vården.: En litteraturstudie2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    ABSTRAKT

    Hansson, M & Shabdulloeva, H. Migranters erfarenheter av hälso-och sjukvården utifrån olika kulturell bakgrund. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2020.

    Bakgrund: Under de två senaste decennierna har invandringen ökat markant i Sverige. Detta påverkar alla samhällssystem, och så även hälso- och sjukvårdssystemet. Att ge personcentrerad och god vård är centralt i sjuksköterskans arbete, samt att tillgodose säker och jämlik vård till hela befolkningen. För att uppnå detta krävs det att patienters kultur beaktas i vårdmötet.

    Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva migranters erfarenheter av vården.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tolv vetenskapliga studier. Studiens fokus var på migranter i vuxen ålder >18år och deras upplevelser och erfarenheter av mötet med vården. Studier som var skrivna efter år 2010 inkluderades. Innehållsanalys användes för att sammanställa resultatet.

    Resultat: Resultat visar att migranternas erfarenheter av vården påverkades av kommunikationssvårigheter, migranters erfarenheter av bemötande, känslor av utsatthet samt deras egna förväntningar på hälso-och sjukvård.Konklusion: Kulturella skillnader och kommunikationssvårigheter påverkar migranters tillgång till hälso- och sjukvård i det nya landet. För att uppnå målet att ge god och jämlik vård till hela befolkningen krävs det inom vården en medvetenhet om kulturens inverkan på vårdmötet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 248.
    Hansted Thage, Anders
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Selmonaj, Lori
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Patienters upplevelser av rehabilitering efter stroke: En litteraturstudie2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Årligen insjuknar 30 000 människor i stroke i Sverige, där 6100 personer avlider i sjukdomen. Stroke är en sjukdom där cirkulationsstörningar uppstår i nervvävnaden i hjärnan, vilket ger neurologiska bortfall som symtom. Detta uppstår av artärembolier, trombos och hjärnblödningar. Rehabiliteringen utförs av ett tvärprofessionellt team, där målet med rehabilitering är minskning av funktionsnedsättning. Sjuksköterskans roll under rehabilitering innefattar bedömning, teknisk och fysisk vård, samordning, informativ, stöd och att involvera anhöriga i vården. Ett sätt att involvera patient och anhöriga och att ge rätt stöd för patienten är jobba personcentrerat.

    Syfte: Att belysa patienters upplevelser av rehabilitering efter stroke.

    Metod: Litteraturstudien är baserad på artiklar med kvalitativ metod. Databaserna PubMed och Cinahl användes och där identifieras 10 artiklar som inkluderades i studien och blev kvalitetsgranskade.

    Resultat: Två teman och fem subteman identifierades. Första temat var Varierande upplevelser av rehabilitering med subteman Dagliga utmaningar och Förhoppningar om att återfå fysiska funktioner. Det andra temat var Omgivningens inverkan på upplevelsen med subteman Behovet av att få vårdpersonalens stöd, Betydelsen av anhörigas stöd och Vikten av att ha kontakt med medpatienter.

    Konklusion: Deltagarna upplevde att deras livskvalité hade försämrats till följd av stroke. Hoppet om att återfå tidigare fysiska funktioner gav motivation till rehabilitering. Personal, anhöriga och medpatienter påverkade upplevelsen av rehabiliteringen på olika sätt. Det kunde ha en positiv inverkan på upplevelsen men även en negativ beroende på deras agerande. Att förstå vad som ger patienten motivation och en positiv upplevelse kan ge patienter med stroke en bättre omvårdnad.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 249.
    Hast, Louise
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Söderlund Carlborg, Alice
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Hur personer, som blivit utsatta för partnervåld, uppleversjuksköterskors bemötande.: En litteraturöversikt2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: År 2019 anmäldes 10 500 fall av partnervåld i Sverige. Av offren var 84 % kvinnor och resterande 16 % män och samtliga offer var vid tidpunkten 18 år eller äldre. Det finns flertalet faktorer, utifrån både patienters och sjuksköterskors perspektiv, som kan hindra eller främja att utsatthet för partnervåld uppdagas. Att ställa frågor om våld möjliggör identifiering och uppmärksammande av våldsutsatthet. Däremot anser många sjuksköterskor att de inte är tillräckligt kunniga och erfarna inom ämnet partnervåld för att tillgodose utsatta patienters behov av vård och omsorg. 

    Syfte: Att beskriva hur personer, som blivit utsatta för våld av en partner, upplever sjuksköterskors bemötande under vårdmötet då våldet uppdagas.

    Metod: Detta examensarbete är en litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Databaserna PubMed, Cinahl och PsychInfo användes och kvalitetsgranskning utfördes. Det resulterade i 13 studier där deltagarna utgjordes av både män och kvinnor. Slutligen utfördes en innehållsanalys. 

    Resultat: Följande fyra teman identifierades: Empati och respekt, Information och stöd, Närvaro och prioritet samt Skuld och ifrågasättande. 

    Slutsats: Resultatet påvisade flertalet både positiva och negativa bemötanden från sjukvårdspersonal och sjuksköterskor. Däremot är upplevelser av bemötande subjektiva termer som är svåra att dra generella slutsatser om. Vidare har arbetet bidragit med insikter om önskvärda bemötanden av våldsutsatthet och hantering av ämnet partnervåld. Det här arbetet belyser att små handlingar, exempelvis i form av leende eller beröring, kan bekräfta patienter samt visa medkänsla. Sådana gester är sällan tidskrävande men kan ha avgörande betydelse för patienters upplevelser av sjuksköterskors bemötande. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 250.
    Hefvelin Stridsberg, Anna
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Berggren, Patricia
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av stress det första yrkesverksamma året: En litteraturstudie i omvårdnad2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det är väl beforskat att stress är vanligt förekommande bland nyutexaminerade sjuksköterskor. Höga stressnivåer är allmänt accepterat inom hälso- och sjukvården. Upplevelsen av stress påverkar individen både fysiskt och psykiskt. Att vara sjuksköterska innebär stort ansvar och arbetet utförs ofta under tidspress. Krävande och komplexa vårdsituationer medför att det ställs höga krav på professionen. Sjuksköterskor har ansvaret för omvårdnaden av patienter och förväntas besitta kunskaper om medicinska tillstånd och omvårdnad. Hög arbetsbelastning och stress kan äventyra patientsäkerheten.

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av stress det första yrkesverksamma året inom slutenvård.

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes och vetenskapliga studier söktes i databaserna CINAHL och PubMed. Totalt tio vetenskapliga studier inkluderades i resultatet. De utvalda vetenskapliga studierna granskades enligt SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier och resultatet analyserades med innehållsanalys samt sammanställdes till ett enhetligt resultat.

    Resultat: I resultatet framkom tre teman: Osäkerhet i yrkesrollen, Relationers betydelse samt Arbetsmiljöns påverkan. Utifrån dessa uppkom sju subteman.

    Konklusion: Kunskap om stress, dess effekter samt strategier för att hantera stress saknades hos nyutexaminerade sjuksköterskor. Det fanns ett behov av att känna sig accepterad och en önskan om mer stöd i övergången från student till legitimerad sjuksköterska. Att arbetsgivare och utbildningsansvariga är medvetna om den upplevda stressen hos nyutexaminerade sjuksköterskor kan leda till en bättre introduktion till yrkesrollen. Ytterligare studier bör göras i syfte att ta reda på hur den första tiden i yrket kan förbättras för de nyutexaminerade sjuksköterskorna.

    Nyckelord: Arbetsrelaterad stress, första året, nyutexaminerade sjuksköterskor, upplevelser, övergång.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
2345678 201 - 250 of 673
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf