Publikationer från Malmö universitet
Endre søk
Begrens søket
1234567 151 - 200 of 674
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Ekman, Sarah
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Andersson, Malin
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Att vårda äldre personer med depression eller depressiva symtom: Sjuksköterskans upplevelser2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Depression och depressiva symtom ökar i samhället och blir allt vanligare bland befolkningen, framför allt bland äldre personer. Det har påvisats att depression är en vanlig följdsjukdom till kroppsliga sjukdomar, som ofta kommer parallellt med åldern. Än så länge är det oklart hur många äldre som lider av depression och depressiva symtom och tillräcklig kunskap inom området finns inte. Av denna anledning är det nödvändigt för den grundutbildade sjuksköterskan att förstå och kunna ge god omvårdnad till äldre personer med depression eller depressiva symtom. Swansons omvårdnadsteori och kärnkompetensen samverkan i team kan tillämpas på ämnet. Syfte: Denna studie syftar till att belysa sjuksköterskans upplevelser av att ge omvårdnad till äldre personer med depression eller depressiva symtom. Metod: En litteraturstudie genomfördes och genom strukturerade databassökningar identifierades tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Databassökningarna utfördes i PubMed, Cinahl, PsycInfo och Sage Journals. SBUs granskningsmall användes för att analysera och värdera artiklarnas kvalité. Resultat: Två huvudkategorier utarbetades: individuella faktorer och organisatoriska faktorer. Kategorierna delades in i sju underkategorier: betydelsen av tidigare kunskap, erfarenheter och intresse, att samtala om psykiskt mående, relationen mellan patient och sjuksköterska, tidsaspekt, kunskapsbrist, resurstillgång, samverkan och ansvarsfördelning mellan olika professioner och kollegor, samt samverkan och ansvarsfördelning mellan olika vårdenheter. Konklusion: Sjuksköterskan upplevde att ge omvårdnad till äldre med depression eller depressiva symtom bidrog till en känsla av osäkerhet hos sjuksköterskan, med anledning av de begränsningar som existerade i form av bristande kunskap om och tid till att utföra en god adekvat psykiatrisk omvårdnad. En större medvetenhet om Swansons omvårdnadsteori och kärnkompetensen samverkan i team skulle kunna underlätta omvårdnaden av denna patientgrupp samt förbättra sjuksköterskans upplevelser av att ge psykiatrisk omvårdnad.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 152.
    Ekstrand, Kristina
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Gharjaoui, Amanda
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Våld i nära relation - mötet mellan sjuksköterskanoch kvinnan: En litteraturstudie2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Våld i nära relation innefattar fysiskt våld, sexuellt våld, känslomässigt våld men även ojämna maktförhållanden till exempel att förtrycka eller kontrollera någon för att få sin vilja igenom. Enligt Region Skånes riktlinjer bör vårdpersonal fråga alla patienter om våldsutsatthet samt att vårdpersonal alltid ska fråga vid misstanke. Joyce Travelbees omvårdnadsteorin belyser vikten av att sjuksköterskan ska fokusera på individen vilket kan bidra till en mer personcentrerad omvårdnad. Ett sätt att upptäcka våld i nära relation är att använda screeningmetoder som utförs av vårdpersonal. Syfte: Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskans upplevelser i mötet med kvinnor som är utsatta för våld i nära relation. Metod: Det utfördes en kvalitativ litteraturstudie baserad på 10 empiriska studier. Databaserna som användes var Cinahl, PubMed och PsycInfo. Resultat: De tre huvudkategorierna som presenterades var: Vikten av att skapa relation, Att balansera den professionella rollen och inre reaktioner och Sjuksköterskors medvetenhet och utbildningsbehov vid vård av våldsutsatta kvinnor. Under dessa huvudrubriker beskrivs sjuksköterskors upplevelser som kan påverkas av bland annat relation, kommunikation och utbildning. Konklusion: I mötet med kvinnor som är utsatta för våld i nära relation upplevde sjuksköterskor att god kommunikation till patienten, samt att balansera den professionella rollen och inre reaktioner såsom sympati och viljan att hjälpa påverkade omvårdnaden. Resultatet visade även att verktyg och resurser ibland saknades och gjorde det svårt för sjuksköterskor att uppfylla kvinnans omvårdnadsbehov.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 153.
    Ekvall, Linnéa
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Patienters upplevelser av psykiatrisk tvångsvård: En litteraturstudie2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Inom den psykiatriska heldygnsvården arbetar många grundutbildadesjuksköterskor med omvårdnad som profession. Trygghet, säkerhet och integritetär begrepp som kan hjälpa till att utforma den personcentrerade omvårdnaden somkrävs för ett adekvat tillfrisknande. Trots att dessa ord är välkända inom vårdenrapporterar patienter att det inom den psykiatriska heldygnsvården blir bemötta påett otidsenligt sätt, vilket blir motsägelsefullt och lämnar frågetecken. Därförbehöver patientens egna röst få ta mer plats. Tvångsvården har en betydande roll iakuta situationer när någon exempelvis riskerar att skada sig själv eller intemedverkar till behandling i öppenvård. Syfte: Att belysa patienters upplevelser avtvångsvård. Metod: En litteraturstudie gjordes med innehåll av 10 kvalitativavetenskapliga artiklar som framtagits genom litteratursökningar från databasernaCinahl, PubMed och PsycInfo. Resultat: Två huvudkategorier identifierades: Attvårdas mot sin vilja som resulterade i två underkategorier: När vården togs medacceptans samt negativ syn på vården. Vårdrelationens betydelse blev den andrahuvudkategorin och resulterade i fem underkategorier: En känsla av att tappakontrollen, bemötande, önskan om delaktighet, önskan om information samtönskan om att bli sedd som en människa. Konklusion: Patienterna behövde tidför att skaffa sig insikt i deras egna vårdbehov, men en förståelse för tvångsvårdenväxte till sist fram hos de flesta patienter. Önskan om att få bli mer delaktig i sinegna vård menade patienterna kunde bidra till en mer positiv upplevelse avtvångsvården. Patienter upplevde det problematiskt när de inte fick möjlighet tillen god vårdrelation som främjade goda kontakter. Så fort patienten är i tillståndför en övergång till frivillig vård borde detta ske för att minska den negativaupplevelsen och främja patientens självbestämmande.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 154.
    Ekwall, Erland
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Waidele, Frida
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Patienters upplevelser i väntan på levande njurtransplantation: En kvalitativ litteraturstudie2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Antalet njurtransplantationer har under de senaste åren ökat i Sverige. För patienter med CKD-5 är det den säkraste åtgärden för att kunna leva ett längre och bekvämare liv. En njurtransplantation från en levande donator bidrar till bättre återhämtning och längre liv. Den grundutbildade sjuksköterskan behöver ha god insikt i ämnet njurtransplantation för att ge god och säker vård, både medicinskt och omvårdnadsmässigt.

    Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att utforska patienters upplevelser i väntan på njurtransplantation med en levande donator.

    Metod: I litteraturstudien används tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. 

    Resultat: Resultatet belyser två huvudteman, förväntningar i väntan samt förändrade relationer. Deltagarna i studien upplevde känslor som hopp, oro, förhoppning om att kunna återgå till ett normalt liv samt skuld. Mottagarnas upplevelser varierade beroende på vilken relation de hade till donatorn.

    Slutsats: Det är viktigt för den grundutbildade sjuksköterskan att ge korrekt omvårdnad och god information till patienten. Sjuksköterskan kan bidra till god omvårdnad genom stöttande samtal och att initiera kontakt mellan donator och mottagare. Mottagarna upplever levande njurtransplantation som livsomvälvande, och många olika känslor och funderingar väcks till liv. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 155.
    El Ali, Yasmin
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Mala, Diana
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Att vårda patienter med blodsmitta - ur ett sjuksköterskeperspektiv: En litteraturstudie2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Blodburen smitta är ett samhällsproblem utifrån den statistik som finns idag och förekommer världen över. I denna litteraturstudie begränsas blodsmitta till HIV men hepatit B- och C belyses i bakgrunden. Patienter med blodburen smitta vårdas bland annat av omvårdnadspersonal. Som ansvarig sjuksköterska betyder det att man arbetar utifrån de sex kärnkompetenserna för att kunna tillgodose patienten med bästa möjliga vård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att uppmärksamma sjuksköterskors erfarenheter att vårda patienter med HIV. Metod: En litteraturstudie grundad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ studiedesign genomfördes och resultatet sammanställdes genom en innehållsanalys.Resultat: Analysen genererade ett resultat som gav följande huvudkategorier: sjuksköterskans rädsla, sjuksköterskans inställning till vård av patienter med blodsmitta och sjuksköterskans utmaningar i vårdandet. Under huvudkategorierna tillkom det sju underkategorier. Resultatet visar att fördomar förekommer hos sjuksköterskor mot patienter med blodburen smitta. Rädsla, okunskap och negativ inställning var anledningarna till fördomar. Konklusion: Utifrån studierna visade det sig att många sjuksköterskors delade samma inställning om att alla patienter skulle få bra och lika vård. Utifrån kunskapsnivå, material, resurs och attityd framkom olika erfarenheter av att vårda patienter med HIV. De sjuksköterskor som hade sämre erfarenhet saknade material och resurser samt kunskap om sjukdomen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 156.
    El Saleh, Zenab
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Habibi, Farahnaz
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskors erfarenheter av språkbarriärer med patienter inom hälso- och sjukvård: En litteraturstudie2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kommunikation är viktigt för att ett gott omvårdnadsarbete ska kunna bedrivas.Dock är språkbarriärer vanligt förekommande i vården. Språkbarriärer kan vara ett hinder fören god och säker omvårdnad samt vara en risk för patientsäkerheten och orsaka allvarligakonsekvenser inom sjukvården. Det är således viktigt att grundutbildade sjuksköterskor harkunskap om hur språkbarriärer kan påverka mötet med patienter och vilka effekter de kan hapå omvårdnaden. Syfte:Syftet med litteraturstudien var att sammanställa sjuksköterskorserfarenheter av språkbarriärer med patienter inom hälso- och sjukvård. Metod:Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tio vetenskapliga studier. Artikelsökningarnagenomfördes via databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Litteraturstudiens resultatredovisas utifrån tre huvudteman vilka var: Språkbarriärers negativa påverkan påomvårdnad, Kommunikationsutmaningar samt Tolkens betydelse. Konklusion: När detuppstår språkbarriärer påverkas omvårdnadsarbetet negativt och kommunikationen mellansjuksköterska och patienten utmanas. Sjuksköterskor kände frustration, oro och osäkerhet ochatt informationsöverföringen begränsades. Mer kunskap om hur språkbarriärer i vården kanövervinnas behövs.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 157.
    El-Ghali, Zainab
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Gashi, Kaltrina
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Utbrändhet bland sjuksköterskor inom slutenvården: En litteraturstudie2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bristen på sjuksköterskor är ett globalt problem som inverkar på vårdkvaliteten och riskerar patientsäkerheten och sjuksköterskors hälsa. Utbrändhet är en konsekvens av bland annat långvarig arbetsrelaterad stress och kan leda till sjukskrivningar. Enligt statistik förväntas det att sjuksköterskebristen kommer att fortsätta åtminstone de kommande tio åren baserad på antalet invånare, yrkesverksamma sjuksköterskor samt sjuksköterskestudenter. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelser av arbetsrelaterade stressorer och utbrändhet samt dess inverkan på omvårdnadsarbetet bland sjuksköterskor inom slutenvården. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats. Databassökningar gjordes i Cinahl, PubMed och PsycInfo. Tio artiklar kvalitetsgranskades och därefter gjordes en innehållsanalys för att identifiera övergripande kategorier och subkategorier. Resultat: Efter analysen identifierades två övergripande kategorier och sju subkategorier. Den första kategorin var: Sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterade stressorer, med tillhörande subkategorier: Tidsbrist, Underbemanning och Personalbrist, Bristande stöd från organisation och ledningsamt Samverkan i team. Den andra kategorin var: Utbrändhetens inverkan på omvårdnadsarbetet, med tillhörande subkategorier: Symtom vid utbrändhet, Utbrändhetens effekt på arbetsprestationen samt Vikten av kunskap och utbildning. Resultatet visade att olika arbetsrelaterade stressorer bidrog till utvecklandet av utbrändhet samt inverkade negativt på omvårdnadsarbetet. Konklusion: Sjuksköterskor upplever att arbetsmiljön inom slutenvården bidrar till utbrändhet och har en negativ påverkan på omvårdnaden som ges. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 158.
    El-hajj Moussa, Mouna
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Selmani Göcmen, Merjem
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Skolsköterskors strategier för att minimera vaccinationssmärta hos elever.: En intervjustudie2024Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vaccination anses vara den mest effektiva åtgärd inom modern medicin för att förhindra spridning av sjukdomar. En bred vaccinationstäckning för barn och ungdomar sker när vaccinationer utförs i skolan. Trots dess nytta kan vaccination vara smärtsam för barn, vilket kan påverka deras välbefinnande och framtida smärttolerans. Skolsköterskor spelar en nyckelroll i att minimera vaccinationssmärta genom användning av olika strategier, särskilt avledningsstrategier.

    Syfte: Syftet med denna intervjustudie är att belysa vilka strategier skolsköterskan använder för att minimera vaccinationssmärta.

    Metod: Studien är en intervjustudie som utgick från en kvalitativ design med en induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes med 9 skolsköterskor. Data analyserades med innehållsanalys enligt Elo & Kyngäs.

    Resultat: Resultatet bildade fem kategorier och 13 subkategorier. Skolsköterskorna använde flera olika strategier för att minska vaccinationssmärtan hos eleverna. Resultatet delades in i kategorierna att ge tydlig information till elever kan minska smärta, att avleda är en viktig strategi, att skapa en trygg och tillitsfull situation för eleven vid vaccination, att öka elevens känsla av kontroll och emotionella stöd vid vaccination och att vara trygg i yrkesrollen skapar ökade möjligheter att eleven upplever mindre vaccinationssmärta. Under vaccinationsprocessen fokuserar skolsköterskorna på elevernas individuella behov genom att använda information och olika avledningsstrategier för att minimera smärta 

    Slutsats: De elevanpassade strategierna möjliggör för eleven att känna sig delaktig i sin vård. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 159.
    Elisabeth, Andersson
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Malin, Persson
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskans erfarenheter av tvångsåtgärder inom psykiatrisk vård: En litteraturstudie med kvalitativ inriktning2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Tvångsåtgärder har länge använts inom den psykiatriska vården. Föreskrifter angående psykiatrisk vård som innefattar tvångsåtgärder regleras i lagen om psykiatrisk tvångsvård. Tvångsåtgärder i Sverige innefattar tvångsmedicinering, avskiljning, bältesläggning, kroppsvisitation och ytlig kroppsbesikting. Det är chefsöverläkaren som kan besluta om en tvångsåtgärd men det är oftast övrig personal som verkställer beslutet och detta ställer emotionella och psykiska krav på personalen som är involverade i situationen. Autonomi är en grundläggande rättighet för alla människor men då patienterna tvångsvårdas med lagstöd åsidosätts deras autonomi. Vid alla former av ett tvångsingripande på en patient bör sjuksköterskan ha ett gott och humant bemötande och åtgärderna ska endast användas som en sista utväg när alla andra metoder har provats. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av tvångsåtgärder inom psykiatrisk vård. Metod: Examensarbetet är utfört som en litteraturöversikt baserad på tio studier med kvalitativ design. Resultat: I resultatet presenteras tre huvudteman: tankar och känslor, kunskap samt omvårdnad. Huvudtemat tankar och känslor delas upp i subtemana känslor, etiska dilemman och vad händer efter en tvångsåtgärd. Huvudtemat kunskap delas in i subtemana beslutet och sista utvägen. Konklusion: Tvångsåtgärder väcker många känslor som oftast är av negativ art. Vid utförande av åtgärderna ställs sjuksköterskan inför etiska dilemman och känner ett behov av att rättfärdiga dessa. Sjuksköterskan rättfärdigade åtgärderna för att upprätthålla säkerheten för patienten, personalen och övriga på avdelningen. Att skapa en relation till patienten var en viktig faktor för att bedriva god omvårdnad och minska antalet tvångsåtgärder.

  • 160.
    Elmerson, Paula
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Haraldsson, Matilda
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Kvinnors upplevelser av att leva med endometrios: En litteraturstudie2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Endometrios är en vanlig kronisk inflammatorisk sjukdom som beräknas drabba var tionde kvinna i Sverige. Sjukdomen kan ge svåra smärtsymtom och leda till subfertilitet och organskador. Dessutom förknippas den komplexa smärtproblematiken vid endometrios med psykisk ohälsa. Det saknas kompetens, kunskapsstöd och riktlinjer för omvårdnad vid endometrios på samtliga vårdnivåer i Sverige. Sjuksköterskeutbildningen på grundnivå innehåller begränsat med information om endometrios jämfört med andra vanliga kroniska tillstånd. Då endometrios är en vanlig sjukdom som grundutbildade sjuksköterskor förväntas möta i sitt arbete ansågs det föreligga ett behov av att utöka kunskapen om kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Syfte: Att utforska kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Metod: Litteraturstudien bygger på resultaten från tolv kvalitativa primärstudier från databaserna Cinahl, PubMed och ProQuest. Kvalitetsgranskning genomfördes utifrån SBU:s mall för kvalitativa studier. En induktiv dataanalys gjordes i tre steg. Resultat: Tre kategorier respektive sju subkategorier identifierades. Kategorierna benämns som: En kamp i vården, Påverkan på det dagliga livet och Förändrad självbild. Konklusion: Kvinnorna beskrev en variation av upplevelser av att leva med endometrios. Mötet med vården upplevdes som en kamp och sjukdomen sades styra det dagliga livet. Vidare beskrevs ett behov av stöd och kunskap. De upplevde ett flertal funktionsförluster och beskrev att framtiden kändes oklar. Kompetent stöd, information och bekräftelse från hälso- och sjukvården, tillsammans med ett förstående bemötande i nära relationer och i yrkeslivet, ökade kvinnornas upplevelse av hanterbarhet, acceptans och tillit. Omvårdnadsarbetet, och sjuksköterskans samordnande roll, ger åtskilliga möjligheter att förändra och förbättra vården för endometriosdrabbade kvinnor.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 161.
    Elmén, Anna
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Larsson, Emelie
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Patienters erfarenheter av livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt: En litteraturstudie2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är den dominerande dödsorsaken i Sverige. En vanlig hjärt- och kärlsjukdom är hjärtinfarkt vilket drabbade cirka 23 000 personer i Sverige år 2021. Hjärtinfarkt kan uppkomma som en följd av utvecklad ateroskleros som kan orsakas av påverkbara riskfaktorer som rökning, fysisk inaktivitet och hypertoni. En betydande del av omvårdnaden för hjärtinfarktsdrabbade patienter är implementering av livsstilsförändringar vilket kan förhindra en sekundär hjärtinfarkt. Sjuksköterskan har en betydande roll för implementeringen av livsstilsförändringar och en stödjande roll för att patienter ska bibehålla livsstilsförändringar. Syfte: Examensarbetet syftade till att sammanställa patienters erfarenheter av livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt. Metod: Examensarbetet är en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultatet samlades in genom artikelsökningar i databaserna Cinahl och PubMed och kvalitetsgranskades enligt en mall för kvalitativ forskningsmetodik. Artiklarna analyserades med hjälp av innehållsanalys där mindre textenheter kondenserades och därefter sorterades in i större övergripande kategorier. Resultat: Totalt utgörs resultatet av 13 artiklar där fyra övergripande kategorier utformades: att vara eller inte vara motiverad till livsstilsförändringar, rädslan för ett opålitligt hjärta, vardagens frestelser och prioriteringar och stöd som både främjar och begränsar. Konklusion: Patienter upplevde att motivation, olika begränsningar och stöd har betydelse för livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt. Genom ökad förståelse för patientgruppen kan sjuksköterskan förbättra stödet och därmed den personcentrerade omvårdnaden.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 162.
    Elsari, Rem
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Tayoun, Majsa
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskors upplevelser av att vårda kvinnor som utsatts för våld i nära relation: En litteraturstudie2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background: Research shows that a total of 38,700 cases of intimate partner violence occurred in Sweden in 2021. Where 81% of the cases were against women. Many of the vulnerable women seek help by turning to the healthcare system. Purpose: The purpose of this study is to investigate and illustrate nurse ́s experiences of caring for women who have been exposed to violence in close relationships. Knowing the signs of violence is important for healthcare professionals to detect cases of violence. Method: The study is a literature review, where 11 qualitative scientific articles have been used with Cinahl’s and Pubmed’s database to find relevant articles. The articles have been reviewed using SBU's review template to ensure high quality of the articles and Popenoe's (2021) article has been used as a guide for data analysis. Result: Results show that there is a lack of knowledge on the part of the nurse about women who have been exposed to violence in close relationships, a lack of training on violence in close relationships and a lack of routines and cooperation between different professions. In addition, several articles highlight the nurse's emotional impact in the care of women who are exposed to violence in a close relationship. Conclusion: Different factors can affect the nurse's experience of caring for women who are exposed to violence in a close relationship. In response, there may be feelings of anger, sadness, frustration. There should be collaboration between different professions to facilitate and support the nurse's work, for example when it comes to the emotional part.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 163.
    Emma, Thostrup
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Emma, Jönsson
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Att möta det oundvikliga: En kvalitativ litteraturstudieom patienters upplevelse av lidande i palliativ vård2024Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Palliativ vård syftar till att minska lidande och främja livskvaliteten för patienter. Den palliativa vården återfinns globalt och kan ses i olika vårdmiljöer. Lidandet, varierande och individuellt, är närvarande inom vårdandet. Katie Erikssons Caritativa teori betonar att sjuksköterskan i sin roll ska lindra lidande i olika dimensioner. Sjuksköterskor i palliativ vård stöter på utmaningar som kräver fördjupad kunskap och känslomässig hantering, med fokus på att möta patienternas önskemål och behov, och där finns en uttalad kunskapsbrist. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa patienters upplevelse av lidande vid palliativ vård. Metod: Litteraturstudie baserat på vetenskapliga artiklar med kvalitativ studiedesign. Vid litteratursökningen användes två databaser; Cinahl och PubMed. De artiklar som återfanns vid litteratursökningen genomgick en urvalsprocess, och de som identifierades vid urvalsprocessen kvalitetsgranskades i enlighet med SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering). Efter kvalitetsgranskningen återstod 12 artiklar, vilka analyserades med utgångspunkt i Popenoes analysmetod. Analysen resulterade i kategorier och subkategorier. Resultat: De kategorier som identifierades var upplevelse av lidande, upplevelse av fysiskt lidande och lidandet och vården. Till kategorin upplevelse av lidande identifierades fem subkategorier: förlusten av jag:et och den nya självbilden, att mista autonomin, förändrade relationer, väntan på döden och ett ljus trots mörker. Till kategorin upplevelse av fysiskt lidande identifierades två subkategorier: fysiska symtom och förlust av kroppsliga funktioner och att bli beroende av andra. Lidande och vården genererade två subkategorier: Vikten av kommunikation och betydelsen av bemötande. Konklusion: Litteraturstudien belyser patienters upplevelse av lidande i palliativ vård och åskådliggör att lidande inte enbart kommer av fysiska symtom, utan också i relation till exempelvis förändrad självbild, förlorad autonomi, ökat beroende av andra, men även vårdens bemötande och kommunikation. Sjuksköterskans förhållningssätt spelar en avgörande roll och vården måste anpassas efter patientens individuella behov för att kunna lindra lidandet. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 164.
    Englund, Emelie
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Hedlund, Ida-Maria
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Vårdpersonals erfarenheter av infektionsprevention inom vård i hemsjukvård och på vårdboende: En litteraturstudie2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Intresset för vård utanför sjukhusen har ökat till följd av den demografiska utvecklingen i världen med en ökande andel äldre och fler individer som är i behov av regelbunden vård. Samtidigt växer problemen med vårdrelaterade infektioner vilket medför nya infektionspreventiva utmaningar för vårdpersonal. Som sjuksköterska i hemsjukvård och på vårdboende förutsätts delegering till vårdpersonal, vårdtagare och närstående. I det preventiva arbetet ses därmed kunskap och delaktighet i egenvård av vikt för en säker vård.

    Syfte: Litteraturstudiens syfte var att sammanställa vårdpersonals erfarenheter av att arbeta med infektionsprevention inom vård i hemsjukvård och på vårdboende.

    Metod: Uppsatsen är baserad på en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Litteratursökningar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Kvalitetsgranskning av utvalda studier genomfördes med SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier och innehållet analyserades med innehållsanalys. Slutligen återstod 12 studier som utgjorde resultatet i föreliggande litteraturstudie.

    Resultat: I resultatet framkom tre huvudtema som var Miljö och omgivning, Kunskap och utbildning samt Organisation. Utifrån dessa utvanns ytterligare sex subteman. 

    Konklusion: Sambandet mellan infektionsprevention och vård i hemsjukvård och på vårdboende ses som en utmaning för vårdpersonal. Hemmiljön försvårar för vårdpersonal att tillämpa basala hygienrutiner och bristen på renligheten hos vårdtagare ses utgöra en risk för infektioner. Även brist på kunskap hos både vårdtagare och vårdpersonal bidrar till ett försämrat arbete med infektionsprevention och försvåra möjligheten till egenvård.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 165.
    Engvall, Filippa
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Hellstrand, Maja
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Anhörigas upplevelse av stöd i bröstcancervården: Enkamp i ensamhet med en önskan om att bli sedda och få stöd: En litteraturstudie2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Andelen kvinnor som insjuknar i bröstcancer ökar. År 2019 diagnostiserades cirka 150 av 100 000 kvinnor med bröstcancer i Sverige. Därmed möter sjuksköterskor allt fler anhöriga som behöver stöd i att hantera en bröstcancerdiagnos. För att kunna möta de anhörigas stödbehov behöver sjuksköterskor kunskap kring vilket typ av stöd som upplevs vara hjälpsamt.

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa litteratur med fokus på anhörigas upplevelser av stöd från sjuksköterskor när en familjemedlem drabbats av bröstcancer.

    Metod: Studiedesignen för examensarbetet var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Sökningar av befintlig litteratur genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Ett urval av artiklar från sökningarna gjordes, därefter genomgick de valda artiklarna en kvalitetsgranskning med hjälp av SBU:s granskningsmall. Därpå gjordes en innehållsanalys för att analysera och kategorisera artiklarnas resultat.

    Resultat: Elva kvalitativa studier utgjorde litteraturstudiens resultat. Resultatet presenteras i två kategorier, behov under en skör resa och ambivalens av att leva med ovisshet, med vardera två subkategorier.

    Konklusion: När stödinsatser gavs till anhöriga blev deras upplevelser av sjukvården avsevärt bättre jämfört med anhöriga som upplevde att de inte fick ta del av stödinsatser. De som saknade stödinsatser upplevde en kamp i ensamhet med en önskan om att bli sedda och få stöd. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 166.
    Enskär, Karin
    et al.
    Jonkoping Univ, CHILD Res Grp, Jonkoping, Sweden.
    Darcy, Laura
    Univ Boras, Boras, Sweden.
    Björk, Maria
    Jonkoping Univ, CHILD Res Grp, Jonkoping, Sweden.
    Knutsson, Susanne
    Jonkoping Univ, CHILD Res Grp, Jonkoping, Sweden.
    Huus, Karina
    Jonkoping Univ, CHILD Res Grp, Jonkoping, Sweden.
    Experiences of Young Children With Cancer and Their Parents With Nurses' Caring Practices During the Cancer Trajectory.2020Inngår i: Journal of Pediatric Oncology Nursing, ISSN 1043-4542, E-ISSN 1532-8457, Vol. 37, nr 1, s. 21-34Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Children with cancer require repeated hospitalizations and the family's everyday life and routines undergo change. Concrete descriptions of how nurses act when caring for children with cancer throughout the various phases of care and treatment are sparsely highlighted in the literature. The aim of this study was to describe young children with cancer and their parents' experiences of nurses' caring practices over a 3-year period, from diagnosis to follow-up. This study is based on semistructured interviews with 25 children newly diagnosed with cancer, aged 1 to 6 years, and their parents, connected to a pediatric oncology unit in Sweden. Child and parent data were analyzed with a deductive content analysis using Swanson's theory of caring. The result shows that nurse care practices directed toward young children with cancer and their parents are to some extent similar across a 3-year period from diagnosis to follow-up but also differ in some ways. Nurses' caring practices aim to support children and parents in the transition to a "new normal." Child- and family-friendly care processes include the following: creating hope and a trustful relationship, asking rather than assuming, providing knowledge and information, performing tasks skillfully, displaying an interest in the child's and parents' life outside the hospital, and helping the family to trust in the future and other health care providers. Based on these results, we recommend the development of a standardized and structured nursing care plan or clinical guideline with detailed information on how to carry out clinical nurse care practices in the different phases.

  • 167.
    Enskär, Karin
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Isma, Gabriella E
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Rämgård, Margareta
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV). The Health Promotion Platform in Collaboration, Malmö University, Malmö, Sweden.
    Safe environments: Through the eyes of nine-year-old schoolchildren from a socially vulnerable area in Sweden2021Inngår i: Child Care Health and Development, ISSN 0305-1862, E-ISSN 1365-2214, Vol. 47, nr 1, s. 57-69Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Children are more vulnerable than adults to environmental risks. Also, children have little control over their environment. Unlike adults, they may be both unaware of risks and unable to make choices to protect their health. Children living in especially vulnerable areas might be even more at risk due to socioeconomic factors, immigration, and high crime rates. Therefore, the aim of this study was to describe the perceptions that schoolchildren from a socially vulnerable area have of safe environments.

    METHODS: 52 nine-year-old schoolchildren from a socially vulnerable area participated in this study. The data collection consisted of an environmental walk with photovoicing, followed by rating of the photos, and a focus-group discussion elaborating on the photos and ratings. Six focus groups, with 6-8 children in each group, were conducted and analyzed using an inductive content analysis.

    RESULTS: The results show that, according to the children, places that they think are bright and beautiful, where they can do fun things with others and do not risk being exposed to danger, create safety. To increase safety, the children suggested cleaning up, making the environment beautiful with grass and flowers, and painting it in nice colours. Furthermore, they suggested that building features that increase the opportunities to play and engage in activities together with others, would improve safety and enhance protection and surveillance.

    CONCLUSIONS: All children have the right to protection and safety. Therefore, it is important to create safe environments for all children by listening to children's own voices.

  • 168.
    Ercan, Ayten
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Personers upplevelse av diabetes typ 2 i dagliga livet: En litteraturstudie2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som kan drabba alla människor där orsakerna kan vara otillräcklig insulinproduktion eller nedsatt insulinkänslighet. I Sverige är ca 300 000 personer diagnostiserade med diabetes typ 2. Sjukdomen förekommer främst hos medelålders och äldre personer, men unga kan också drabbas. Det är viktigt med egenvård vid diabetes typ 2 men samtidigt förekommer förändringar i det dagliga livet som kan påverka egenvården. Inom det dagliga livet är det viktigt att kunna anpassa kost, fysisk aktivitet och glukosnivån för att bättre kunna hantera sjukdomen. För att som sjuksköterska kunna stödja personer med diabetes typ 2 är kunskap om personernas upplevelser av sjukdomen betydelsefullt.

    Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa personers upplevelser av diabetes typ 2 i dagliga livet.

    Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie baserad på artiklar med kvalitativa ansats. Sökningar genomfördes via databaserna CINAHL och PubMed och elva artiklar valdes ut. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån SBU:s granskningsmall och analyserades med stöd av innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet sammanställdes utifrån två huvudrubriker med respektive underrubriker. Huvudrubrikerna var: Förändringar i dagliga livet och Upplevelser av egenvård. Personerna har individuella upplevelser av diabetes typ 2 och är i behov av olika stöd, vilket kan vara relaterat till om personer är nydiagnostiserad eller har haft diabetes typ 2 en längre tid. Det är angeläget att personerna ges möjlighet att bearbeta sina känslor för att kunna genomföra egenvården.

    Konklusion: Sjuksköterskans roll är att stödja personer inom egenvård utifrån ett personcentrerat perspektiv, där kunskap och förståelse om personernas upplevelser av sjukdomen är av stor betydelse.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 169.
    Erden, Deniz
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Alm, Sandra
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Patienters upplevelse av psykosocialt stöd efter genomgången hjärtinfarkt: En litteraturstudie utifrån patienternas perspektiv2024Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Definitionen av hjärtinfarkt kategoriseras som en ST-höjningsinfarkt eller icke-ST-höjningsinfarkt och risken för att drabbas ökar med högre ålder. Några av riskfaktorerna är rökning, stress och diabetes. Att drabbas av en hjärtinfarkt kan utlösa en krisreaktion och leda till negativa känslor. Trots de fysiska komponenterna innefattar de även psykologiska aspekter att vårda. En hjärtinfarkt innebär att livsstilsförändringar behöver implementeras och där har den grundutbildade sjuksköterskan en viktig uppgift i att ge psykosocialt stöd.

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av psykosocialt stöd efter genomgången hjärtinfarkt.

    Metod: Denna litteraturstudie utgår från 13 artiklar med kvalitativ ansats och har kvalitetsgranskats enligt SBU:s granskningsmall. De använda databaserna är CINAHL, PubMed och PsycInfo.

    Resultat: Från dataanalysen framkom 2 huvudkategorier: ”Relationellt psykosocialt stöd” och ”Strukturellt psykosocialt stöd”. I dessa huvudkategorier bildades det sammanlagt 6 subkategorier som presenteras i litteraturstudiens resultat.

    Slutsats: Litteraturstudiens slutsats presenterar både positiva och negativa erfarenheter av det psykosociala stödet. Olika hinder och barriärer identifierades och sjuksköterskan har en central roll i att tillgodose omvårdnadsbehoven som i sin tur påverkar det psykosociala stödet. Ifall omvårdnadsbehoven inte blir tillgodosedda av sjuksköterskan leder det till en stor brist inom vården. Vilket visar på att ett förbättringsarbete behövs i form av adekvat utbildning och vidare forskning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 170.
    Ericsson, Anna
    et al.
    School of Nursing, The Hong Kong Polytechnic University, Hong Kong, Hong Kong.
    Carlson, Elisabeth
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV). Malmö universitet, Malmö Institute for Studies of Migration, Diversity and Welfare (MIM).
    Ching, Shirley Siu-Yin
    School of Nursing, The Hong Kong Polytechnic University, Hong Kong, Hong Kong.
    Molassiotis, Alex
    School of Nursing, The Hong Kong Polytechnic University, Hong Kong, Hong Kong.
    Kumlien, Christine
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV). Department of Cardiothoracic and Vascular Surgery, Skåne University Hospital, Malmö, Sweden.
    Partners' experiences of living with men who have screening-detected abdominal aortic aneurysms: A qualitative descriptive study2020Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 29, nr 19-20, s. 3711-3720Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIM: To describe partners' experiences of living with men with a screening-detected abdominal aortic aneurysm (AAA).

    BACKGROUND: Diagnosis of a chronic life-threatening disease affects the patients' as well as their partners' lives in different aspects. AAA, with rupture as the major consequence, is a life-threatening disease that can affect the whole family. Screening programmes for AAA have been introduced in several countries to reduce the mortality rate. Although the awareness of having an AAA influences the individuals' quality of life and well-being, it is still unclear how it affects their partners.

    DESIGN: Qualitative descriptive design.

    METHODS: . The data were analysed using qualitative content analysis. The study conforms to the COREQ checklist.

    RESULTS: Three categories were identified: (a) experiencing the unexpected; (b) being reminded of fragility; and (c) balancing a changing relationship. The partners had a positive attitude towards the screening process and were pleased that their husbands were under surveillance. Nevertheless, at the same time, the diagnosis caused worries and questions. The AAA diagnosis was constantly in the minds of the partners, which sometimes affected and limited daily activities. Furthermore, ambivalent feelings towards surgical treatment were described. The partners tried to support their men and encouraged them to achieve a healthy lifestyle.

    CONCLUSION: The partners' well-being and daily lives were impacted by the awareness of the screening-detected AAA. Different degrees of worry were the most common reaction and were pervasive in all three categories.

    RELEVANCE FOR CLINICAL PRACTICE: The result highlights the need to review routines or develop new strategies to include the partners in the process of screening and offer supplementary support and information.

  • 171.
    Eriksen, Rebecca
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Eriksson, Lina
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskors bemötande till patienter med intellektuell funktionsnedsättning: En kvalitativ litteraturstudie2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Intellektuell funktionsnedsättning är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning med nedsatta intellektuella och adaptiva funktioner med en långsammare utvecklingstakt. Diagnosen kan innebära kommunikativa svårigheter. Sjuksköterskor har ett omvårdnadsansvar som innebär att patienter bör tillgodoses god och säker omvårdnad utifrån personcentrerad vård och med respekt för patientens integritet. Det är av betydelse för sjuksköterskor att ha kunskap om vad intellektuell funktionsnedsättning innebär samt kunna tillämpa kommunikationsstrategier för att tillgodose patientgruppen en god och säker omvårdnad. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att bemöta patienter med intellektuell funktionsnedsättning.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats gjordes baserat på 12 publicerade vetenskapliga studier med kvalitativ design. Det litterära underlaget är uppsökt med databaserna Pubmed och Cinahl med hjälp av sökord enligt PEO-modellen. Resultat: Litteraturstudiens resultat presenteras under tre huvudteman som formades av dataanalysen utifrån sjuksköterskors upplevelser: Kommunikation är nyckeln i bemötandet, en ständig upplevelse av tidsbrist samt strävan efter säker omvårdnad baserat på personcentrerad vård, bygga en relation och kunskap. Konklusion: Sjuksköterskor upplevde att de hade otillräckliga förutsättningar i att bemöta patienter med intellektuell funktionsnedsättning då det förekom osäkerheter kring diagnosen och kommunikationsstrategier samt hur omvårdnaden borde ges. Det rådde även tidsbrist och kunskapsbrist för att ge adekvat omvårdnad. Sjuksköterskor hade behov av mer utbildning samt mer tid för varje enskild patient för att kunna erbjuda bättre stöd till patienter med intellektuell funktionsnedsättning. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 172.
    Eriksson, Hanna
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Johansson, Julia
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Barnsjuksköterskors erfarenheter av att orosanmäla barn som misstänks fara illa: En systematisk litteraturstudie2024Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Tidigare forskning har i olika omfattning belyst vårdpersonals upplevelser av att orosanmäla barn som misstänks fara illa men färre har kartlagt barnsjuksköterskors erfarenheter i ämnet. Då barnsjuksköterskor dagligen i sitt arbete både inom barnhälsovården, skolan och slutenvården möter barn som far illa eller misstänks fara illa anses det vara av vikt att de kan identifiera dessa barn. Syfte: Föreliggande studie syftar till att utifrån en systematisk litteraturöversikt kartlägga barnsjuksköterskors erfarenheter av att orosanmäla barn som misstänks fara illa. Metod: Vetenskapliga artiklar (n=10) med kvalitativ ansats som belyser barnsjuksköterskors erfarenheter av att orosanmäla barn som far illa inkluderades i kartläggningen vilka analyserades enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärderings schematiska steg. Resultat: Analysen resulterade i fyra analytiska teman; Att stå upp för vad som är rätt, Att kunskap är avgörande, Att påverkas emotionellt och Att samarbeta med familjen. Dessa analytiska teman inrymde dessutom flera underteman. Slutsats: Det finns behov av ökad kunskap när det gäller att orosanmäla barn som far illa - både gällande att identifiera de barn som far illa, stöd till att våga utfärda anmälan samt själva anmälningsprocessen. Ökad kompetens kan leda till att barnsjuksköterskor upplever mindre osäkerhet och därmed orosanmäler i större utsträckning. Det i sin tur skulle kunna leda till att fler barn och familjer får det stöd de är berättigade.

    Nyckelord: barn som far illa, barnsjuksköterska, erfarenheter, litteraturöversikt och orosanmälan.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 173.
    Eriksson, Stina
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Lindahl, Ellinor
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskans upplevelse av compassion fatigue: En litteraturstudie2024Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Medkänsla är en hörnsten i omvårdnad. En del av att visa medkänsla är att dela andra personers lidande. Vid compassion fatigue förlorar sjuksköterskan förmågan att visa medkänsla och får därmed svårt att möta lidande. Compassion fatigue har en negativ inverkan på sjuksköterske- och patientrelationen såväl som sjuksköterskans egna fysiska och psykiska hälsa samt förändrar hur sjuksköterskan ser på sin roll och på yrket. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans upplevelse av compassion fatigue. Metod: En litteraturstudie genomfördes med kvalitativ ansats och tio artiklar inkluderades i resultatet. Databassökningarna gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed. SBU:s granskningsmall för kvalitativ forskningsmetod användes vid kvalitetsgranskningen och för analysen användes Popenoes manual för dataanalys av litteraturstudier. Resultat: Två kategorier framkom: Compassion fatigue på arbetet och compassion fatigue under ledig tid samt nio subkategorier: tömd på energi, känslor av otillräcklighet, sorg vid patienters bortgång, förlorad medkänsla i mötet med patienten, förändringar av den professionella rollen, förändrad syn på sjuksköterskeyrket, gränsen mellan arbete och fritid suddas ut, trötthet i själen och mindre energi för personliga relationer. Konklusion: Vid compassion fatigue upplever sjuksköterskan att tillvaron förändras och hälsan försämras. När sjuksköterskor inte förmår möta sitt eget lidande förlorar de förmågan att möta och lindra patienters lidande och förmågan att visa medkänsla försvinner. När förmågan att visa medkänsla går förlorad kan patienters smärta och stress öka samt patienters hälsa försämras.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 174.
    Eriksson, Veronica
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Nerman, Lina
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskors erfarenheter av hälsofrämjande omvårdnad förpersoner med diabetes typ 2: En litteraturstudie2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom där antal fall och prevalens i realtid ökar i hela världen. Riskfaktorer för utveckling av diabetes typ 2 är ärftlighet, ålder och levnadsvanor som rör fetma och fysisk inaktivitet. Vid diabetes typ 2 kan hälsofrämjande omvårdnad ges i form av stöd för person och närstående vid förändrad situation i livet.  Omvårdnaden präglas av ett personcentrerat förhållningssätt i syfte att stärka egenvård och minska risken för diabeteskomplikationer. 

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av hälsofrämjande omvårdnad för personer med diabetes typ 2.

    Metod: Litteraturstudiens metod baseras på kvalitativ design i syfte att utforska upplevelser av ett fenomen. Den analysmetod som användes var kvalitativ innehållsanalys. 

    Resultat: Resultatet bygger på 12 vetenskapliga artiklar som analyserats och genom dessa har tre huvudkategorier där två huvudkategorier fick vardera tre respektive två underkategorier. De tre huvudkategorierna var Att skapa goda relationer, Arbetet mot förbättrat hälsotillstånd och Den egna yrkesrollens möjligheter och begränsningar. 

    Konklusion: Sjuksköterskor har liknande erfarenheter från olika kontexter gällande hälsofrämjande omvårdnad för personer med diabetes typ 2. För att utforma en personcentrerad hälsofrämjande omvårdnad för personer med diabetes typ 2 krävs det att sjuksköterskor besitter tillräcklig kunskap om god egenvård och åtgärder som förebygger diabeteskomplikationer. De faktorer som främjar en god och personcentrerad vård för personer med diabetes typ 2 är när sjuksköterskor har tid för enskilda möten med lagom arbetsbelastning samt vid ett gott samarbete mellan andra yrkesprofessioner. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 175.
    Estev, Bibi
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Hommel, Ami
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Registered Nurses’ Perceptions of Factors Contributing to Trust-Based Public Management2020Inngår i: Open Journal of Nursing, ISSN 2162-5336, E-ISSN 2162-5344, Vol. 10, nr 11, s. 1126-1141Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim: The aim of this study was to illuminate registered nurses’ (RNs) perceptions of Trust-Based Public Management (TBPM) in Swedish health care. Design: This study follows a phenomenografic approach guided by Ference Marton’s philosophy. Methods: Semi-structured interviews were used to identify variations in RNs’ perceptions of TBPM. Between February and April 2019, 24 RNs from five Swedish public healthcare departments participated in the study. Results: The results show that none of the participants had previously heard about the work of the Swedish Delegation for TBPM. The study revealed perceptions those politicians and managers were absent from the workplace, that power had been displaced to HR, and that perceptions of trust in the leadership and of working to guidelines varied. Perceptions varied between RNs employed by the municipalities and by the hospitals concerning administration, the time allotted for work, cooperation, and education.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 176.
    Ewing, Alice
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Health Care for All: A Qualitative Exploration of Health, Space, and Accessability in Kajiado, Kenya.2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background: Health inaccessibility is a global phenomenon: as of today, askewed distribution of health care can be seen in both low- and high-incomecountries. Mostly affected are however nomadic people in Sub-Saharan Africa. Departing from a more subjective understanding of both health and space, theresearch explored how health care workers involved at Swedish organization NewLife Mission’s clinics viewed health care accessibility in the rural area ofMashuuru, in which a large percentage of population are Masai.Aim: The aim of this research was to through the eyes of health care workersexamine factors affecting nomadic pastoralist people’s access to health care.Method: Manifest data on the topic was qualitatively collected by the means ofnine semi-structured interviews, all exploring accessibility in a broader notion.Results: The data resulted in four themes: External factors, Clinic features,Provider attitudes as well as Patient attributes. Respondents emphasized thatclinic and provider behavior affected accessibility substantially, but that also external factors such as poverty, government negligence and cultural differencesostracized accessibility.Conclusion: In order to assure a more encompassing health care coverage, asadvocated by the UN, WHO and the International Codex for Nurses,understanding the ambiguity of health care accessibility is crucial when workingin an increasingly multicultural world.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 177.
    Exposto, Fernando G
    et al.
    Aarhus University, Aarhus, Denmark.
    Bendixen, Karina H
    Aarhus University, Aarhus, Denmark.
    Ernberg, Malin
    Karolinska Institutet.
    Bach, Flemming W
    Aarhus University Hospital, Aarhus, Denmark.
    Svensson, Peter
    Malmö universitet, Odontologiska fakulteten (OD). Aarhus University, Aarhus, Denmark.
    Assessment of Pain Modulatory and Somatosensory Profiles in Chronic Tension-Type Headache Patients2021Inngår i: Pain medicine, ISSN 1526-2375, E-ISSN 1526-4637, Vol. 22, nr 10, s. 2356-2365Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: The aim of this study was to thoroughly phenotype a group of chronic tension-type headache (CTTH) patients.

    METHODS: Fifteen CTTH patients diagnosed according to the International Classification of Headache Disorders-3 and 15 healthy controls were included in this study. Furthermore, 70 healthy controls were included to establish normative values. Quantitative sensory testing (QST), including temporal summation of pain (TSP), conditioned pain modulation (CPM), and psychological and sleep variables, was assessed in a single session. TSP and CPM were then combined to build pain modulation profiles (PMP) for each individual.

    RESULTS: No difference was found between groups for PMP, TSP, and CPM. However, 10 CTTH patients showed a pronociceptive PMP, with 8 related to a deficient CPM and 2 to both a deficient CPM and increased TSP. Increased cold detection thresholds were the most common sensory disturbance found in CTTH patients. Significant differences were seen between groups for pain catastrophizing, depression, and sleep quality although not all patient's scores were above the clinically meaningful cutoffs.

    CONCLUSIONS: In summary, CTTH patients presented with different PMP. These PMP may be related to increased TSP, deficient CPM, alterations in thermal detection that may be related to autonomic dysregulation, or a combination of all three. Overall, this suggests that due to their heterogeneous pathophysiology, CTTH patients should be managed according to their underlying pathophysiology and not with a one-size-fits-all approach.

  • 178.
    Fagerström, Linnea
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Petersson, Gry
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Upplevd självbild och behov av stöd hos kvinnor som genomgått mastektomi.: En litteraturstudie2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor både i Sverige och globalt. Mastektomi är en av behandlingsformerna för bröstcancer, vilket innebär att en del eller hela bröstet tas bort. Kvinnobrösten har utöver den fysiologiska funktionen en sexuell, samt kulturell betydelse. I vårt samhälle är brösten en symbol för femininitet samt sexualitet, vilket gör förlusten av ett bröst till en av de orsaker som ändrar kvinnors kroppsbild. Sjuksköterskan har en central roll i omvårdnadsarbetet och att hjälpa patienten att acceptera och förstå att kroppen har ändrats samt ge stöd. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevd självbild och behov av stöd hos kvinnor som genomgått mastektomi. Metod: Den valda metoden är en litteraturstudie med inriktning på kvalitativa studier. Informationssökningen gjordes i databaserna PubMed, CINAHL och Psycinfo. Relevanta studier kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s granskningsmall för kvalitativ forskningsmetodik. Studiernas data analyserades och nyckelord samt meningsenheter identifierades. Resultat: Bearbetning av data gav tre huvudteman; Faktorer som påverkar kvinnans sjukdomsförlopp, upplevelser av förändrad kropp och livet efter mastektomin. I dessa tre teman framkom sex subteman; Stöd från olika parter i kvinnas liv, information & förberedelse, bröstensbetydelse och den emotionella påverkan, mastektomins inverkan på när relationer, bli vän med sin nya förändrade kropp, återfå livskvalitet. Konklusion: Mastektomi påverkade kvinnors fysiska samt psykosociala välbefinnande och ett behov av stöd uppstod. Stöd från sjuksköterskan behövdes innan, under och efter behandlingen. Ett personcentrerat arbetssätt var av vikt för att en anpassad vård skulle kunna ges där varje individs behov var i fokus. Trots att mastektomin innebar en förändring i vardagen utvecklade majoriteten av kvinnorna en acceptans gentemot den nya kroppsbilden. Livet var det som var betydelsefullt och ett förlorat bröst var obetydligt sett till helheten.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 179.
    Falck, Amanda
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Holst, Fanny
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskors erfarenhet av att handleda sjuksköterskestudenter: En litteraturstudie2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjuksköterskeyrket innebär flera utmaningar som ansvar, arbetsuppgifter och handledning till sjuksköterskestudent. Handledning till sjuksköterskestudent är en del av sjuksköterskeutbildningen och förväntas kunna utföras av legitimerad sjuksköterska parallellt med omvårdnad.

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskors erfarenhet av att handleda sjuksköterskestudenter.

    Metod: Litteraturstudien baserades på vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Databassökningen av vetenskapliga artiklar genomfördes i Cinahl och PubMed. Tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ design valdes ut. Sju av artiklarna ansågs ha hög kvalitet och tre av medelhög kvalitet. Samtliga tio vetenskapliga artiklar undersökte sjuksköterskors erfarenhet av att handleda sjuksköterskestudenter. De vetenskapliga artiklarna analyserades utifrån Willmans & Stoltz (2017) metasyntes.

    Resultat: I resultatet presenterades fem huvudrubriker vilka var utmaningar, ansvar, relation, stöd och personlig utveckling. Utmaningar resulterade i tre underrubriker vilka var tidsbrist, kunskapsbrist och kunskapsbehov. Huvudrubriken relation resulterade i en underrubrik vilken var tillit och förtroende.

    Konklusion: Litteraturstudien visade på att sjuksköterskors erfarenhet av att handleda sjuksköterskestudenter är både positiva och negativa samt påverkas av olika faktorer. Återkommande faktorer var tidsbrist utifrån svårighet att handleda sjuksköterskestudent parallellt med omvårdnad av patient. Kunskapsbrist var kopplad till saknad kunskap inom handledning, samt ett behov av handledarutbildning. Litteraturstudien visade på att sjuksköterskor upplever stort ansvar i handledarskapet och att handledning till sjuksköterskestudent upplevs som ett ömsesidigt lärande.

    Nyckelord: erfarenhet, handledning, klinisk placering, sjuksköterska, sjuksköterskestudent.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 180.
    Fernebrand, Louise
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Eksten, Christian
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Patienters upplevelser av livsstilsförändringar vid typ 2 diabetes: En litteraturstudie2024Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Antalet personer som lider av typ 2 diabetes växer varje år. Typ 2diabetes är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna i världen. Typ 2 diabetes kan också betraktas som en livsstilsrelaterad sjukdom baserad på en ohälsosam livsstil som ökar risken för sjukdom på grund av ohälsosamma matvanor, brist på fysisk aktivitet, stress, sömnbrist och tobaks- och alkoholkonsumtion. Således var livsstilsförändringarna en behandling som skulle kunna hjälpa patienter att förbättra hälsan utan medicinering, samt förbättra livsskvaliteten. Syfte: Litterturstudiens syfte var att belysa patienters upplevelser av lisstilsförändringar vid typ 2 diabetes. Metod: Litterturstudien sammanställde tio vetenskapliga artiklar dör patienters upplevelser av livsstilsförändirngar vid typ 2 diabetes studerats med en kvalitativ metod. Artiklarna hämtades från databaserna Pubmed och Cinahl samt kvalitetsgranskades enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Resultat: De vetenskapliga artiklarna kom från nio länder dör det identifierades fyra huvudteman som presenterades i resultatet: 1) kostens betydelse 2) Den fysiska aktiviitetens betydelse 3) Motivationens betydelse 4) Informationens och kunskapens betydelse. Konklusion: Studien visade att kosten hade ens stor påverkan på patienternas livsstilsförändringar. Att utöva någon form av fysisk aktivitet visade sig också ha en stor inverkan på patientens möjligheter till livsstilsförändring. Den egna motivationen och stöd från familj och sjuksköterskan visade sig vara viktiga komponenter för att lyckas med sin förändring. Slutligen visade studien att patienterna behöver information om diabetes för att framgångsrikt kunna omvandla en ohälsosam livsstil till en hälsosam och få en bättre livskvalitet. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 181.
    Flemark, Klara
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Regn Leban, David
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskors erfarenheter av existentiella frågor inom palliativ vård: En litteraturstudie2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Existentiella frågor söker svar på vad det innebär att existera och att vara människa, vad meningen med livet är och varför individer drabbas av sjukdom. Både vid svår sjukdom och när en människa står inför döden väcks existentiella frågor. Inom den palliativa vården ses döden som en normal och oundviklig process. Målet för palliativ vård är lindring av lidande och främjande av livskvalitet.

    Syfte: Litteraturstudiens syfte var att sammanställa sjuksköterskors erfarenheter av existentiella frågor inom palliativ vård.

    Metod: Uppsatsen baserades på en litteraturstudie med kvalitativa studier. Litteratursökningar utfördes i databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed. Studierna granskades enligt SBU:s kvalitetsgranskningsmall för kvalitativa studier. Tio studier låg till grund för resultatet och dessa analyserades enligt Fribergs (2017) innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet utgjordes av fem kategorier, Bevittnande av existentiellt lidande, Trons betydelse, Perspektiv på liv och död, Känslomässig erfarenhet och Identifiering med patienter.

    Konklusion: Sjuksköterskor upplevde det känslomässigt svårt att bemöta patienter med existentiella frågor inom palliativ vård, då arbetet bland annat innebar ett bevittnande av existentiellt lidande. Vidare erfors att sjuksköterskor fick nya perspektiv på liv och död, samt att deras trosuppfattning hade betydelse för omvårdnaden av palliativa patienter.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 182.
    Flodberg, Sara
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskans upplevelser av språkbarriärrer: En litteraturöversikt2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I dagens samhälle kommer många människor att migrera mellan olika länder. En stor utmaning är hur sjuksköterskan ska ge en god omvårdnad och likvärdig vård till alla patienter samt att kunna kommunicera med alla patienter. Kommunikationen är en viktig komponent i omvårdnadsarbetet. Kulturkompetens är också relevant att ha i vårt multietniska samhälle när sjuksköterskan arbetar inom vården.

    Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att undersöka hur sjuksköterskor upplever att vårda patienter inom sjukhusvården, när det föreligger språkbarriärer.

    Metod: Litteraturöversiktens resultat utgår ifrån kvalitativa studier som hittades i databaserna Cinahl och PubMed. Dessa databaser användes på grund av att studierna i de databaserna fokuserar på bland annat omvårdnad. Kvalitetsgranskningen gjordes utifrån SBU:s kvalitetsgranskningsmall. Analysen gjordes utifrån Fribergs (2017) analysmetod.

    Resultat: Resultatet utgår ifrån tio kvalitativa studier vars fokus var på språkbarriärer. Resultatet delades in i kategorierna: Språkbarriärers påverkan på omvårdnaden, Tolkar samt Kulturkompetensens betydelse. Sedan delades kategorierna in i olika subkategorier.

    Konklusion: Språkbarriärer var en försvårande aspekt när en god omvårdnad skulle ges fast sjuksköterskorna använde sig av olika strategier för att hantera språkbarriärerna. En strategi var att använda sig av tolkar.

  • 183.
    Flymén, Johanna
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Krstovska, Aleksandra
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters erfarenheter av stickskador: En litteraturstudie2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Inom sjuksköterskeyrket föreligger risk för eventuell stickskada vid hanteringen av medicinteknisk utrustning. Erhållen stickskada innebär en ökad risk för blodburen smitta, psykologiska besvär och långt gångna rädslor som riskerar att drabba sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter på livsövergripande plan. 

    Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva erfarenheter bland legitimeraade sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter som drabbats av stickskador i den kliniska verksamheten. 

    Metod: En litteraturstudie med kvalitativ metod genomfördes. 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats identifierades genom sökning i databaserna PubMed och Cinahl för att besvara studiens syfte. Artiklarna granskades och analyserades med hjälp av SBU:s granskningsmall vilket resulterade i två teman: Fysisk och psykosocial påverkan och påverkan på professionen

    Resultat: Studieresultatet visade att stickskador har en stor påverkan på sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters liv i sin helhet. Ångest, oro och frustration upplevdes hos deltagarna i samtliga studier. Dels på grund av rädslan att bli smittade med Hepatit B, Hepatit C eller HIV och dels på grund av bristande stöd från omgivningen men även kopplingen till socialt stigmatiserande beteenden. 

    Konklusion: Sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter riskerar att utsättas för en stickskada i sitt vardagliga arbete. Rädslan och oron för blodsmitta och den psykosociala påverkan kan leda till en känsla av sårbarhet och tveksamhet till yrkesvalet. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 184.
    Forsgren, Cecilia
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Håkansson, Pierre
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Patienters upplevelser av barriärer till följsamhet vid behandling av hypertoni: En litteraturstudie2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Enligt WHO lever över en miljard människor med hypertoni och är den ledande orsaken till förtidig död världen över. Hypertoni drabbar män och kvinnor i lika stor utsträckning och kan obehandlad leda till en rad olika allvarliga sjukdomar såsom stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och njursvikt. Omvårdnaden består av farmakologisk behandling och icke farmakologisk behandling i form av livsstilsförändringar. Vid behandling kan olika barriärer till följsamhet uppstå hos patienten. Sjuksköterskan behöver öka sin kunskap kring dessa barriärer för att kunna leverera adekvat personcentrerad omvårdnad. Syfte: Patienters upplevelser av barriärer till följsamhet vid behandling av hypertoni. Metod: Litteraturstudien utgår från kvalitativ metod där upplevelser av ett fenomen avses utforskas. Litteraturstudiens artiklar analyserades via kvalitativ design. Resultat: Litteraturstudiens resultat bygger på tolv vetenskapliga artiklar. Analysen av artiklarna har resulterat i fem kategorier där två av kategorierna fick två respektive tre subkategorier. Kategorierna var: Barriärer till följsamhet som uppstod hos individen - livsstil och livsstilsfaktorer, Barriärer till följsamhet som uppstod i relation till familj, vänner och sociala nätverk, Barriärer till följsamhet som uppstod i kontakt med sjukvården, Barriärer till följsamhet som uppstod i interaktion med samhället och samhällsstruktur och Barriärer till följsamhet som uppstod vid farmakologisk behandling. Konklusion: Det finns flertalet olika barriärer till följsamhet vid behandling av hypertoni. Ämnet är komplext och sträcker sig från individperspektiv till ett bredare helhetsperspektiv. Genom att belysa resultatet utifrån Bronfenbrenners ekologiska modell för mänsklig utveckling, erbjuds både ett helhetsperspektiv samt en möjlighet att utgå från de enskilda systemen för att skapa personcentrerad omvårdnad.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 185.
    Forsgren Vickhoff, Fanny
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Bjerkland, Cleo
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Compassion fatigue: sjuksköterskors erfarenheter i slutenvården2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Compassion fatigue översätts till empatitrötthet och beskrivs som en emotionell stress skapad av ett upprepat eller förlängt uttryck av medkänsla eller empati. Tillståndet kan drabba personer i vårdgivande yrken och medför en förlust av dennes empatiska förmågor. Empati utgör en viktig del i sjuksköterskans arbete och det är därför betydelsefullt att förstå hur compassion fatigue upplevs hos professionen och hur det i sin tur påverkar den personcentrerade omvårdnaden och relationen till patienten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av compassion fatigue i slutenvården samt vad sjuksköterskor anser vara bidragande faktorer till tillståndet. Metod: För att besvara studiens syfte genomfördes en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Underlaget bestod av 10 primärstudier där sjuksköterskor i olika vårdmiljöer beskrev sin erfarenhet av tillståndet. Resultat: Studien resulterade i två övergripande kategorier: upplevelser av tomhet och avgörande situationer samt sju underkategorier: förlust av sig själv, känslomässigt avståndstagande, arbetet följer med hem, arbetsförhållanden, sjuksköterskans komplexa ansvar, patientens öde och patientens anhöriga. Konklusion: Följderna av compassion fatigue skapar utmaningar i omvårdnadsarbetet då sjuksköterskan emotionellt distanserar sig från patienter och inte kan forma terapeutiska relationer vilket är en viktig komponent i det personcentrerade omvårdnadsperspektivet. 

    Fulltekst tilgjengelig fra 2028-03-08 17:01
  • 186.
    Forslund, Gabriella
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Larsson, Josefin
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Upplevelser av könsbaserad särbehandling hos sjuksköterskor som är män: En litteraturstudie2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En av tio grundutbildade sjuksköterskor i såväl Sverige som globalt ärmän. Sjuksköterskeyrket har sedan Florence Nightingales inträde i historien byggtpå värden som innehar kvinnligt kodade attribut. Då män befinner sig i dennayrkesroll uppstår en sorts obalans som kan beskrivas som en form av genusyrsel.Genusyrsel innebär ett behov av att stabilisera mansrollen i dennakvinnodominerade kontext. Här finns skäl att tro att olika former av särbehandlingav sjuksköterskor som är män uppkommer. En bärande del för sjuksköterskan äratt kunna ge personcentrerad vård. Detta möjliggörs genom att skapa terapeutiskarelationer till patienter. På dessa relationer kan genusstrukturer ha en påverkan.Syfte: Att undersöka upplevelser av könsbaserad särbehandling hossjuksköterskor som är män. Metod: En litteraturstudie med induktiv studiedesignoch kvalitativ metod. I resultatet har kvalitativa och empiriska studier analyseras.De har tagits fram genom systematisk litteratursökning ur deomvårdnadsorienterade databaserna CINAHL och PubMed och studierna hardärefter genomgått en kvalitetsgranskning. Ny kategorisering och tematisering avmaterialet har utförts enligt en innehållsanalys. Resultat: 14 kvalitativa studierhar analyserats och ur dessa framträdde tre teman som relaterades till syftet:“Premiering av den manliga sjuksköterskan”, ”Skeptiskt eller respektlöstbemötande” och ”Fördomar om den manliga kroppen”. Ur dessa teman framkomelva kategorier. Slutsats: Sjuksköterskor som är män upplevde särbehandling sombåde ledde till känslor av uppskattning och bekräftelse, men också känslor avutanförskap och marginalisering. Särbehandling kunde både underlätta ochförsvåra vid omvårdnadssituationer.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 187.
    Forsström, David
    et al.
    Stockholm University; Karolinska Institutet & Stockholm Health Care Services.
    Rozental, Alexander
    Karolinska Institutet & Stockholm Health Care Services; UCL, UK.
    Kottorp, Anders
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Lindner, Philip
    Karolinska Institutet & Stockholm Health Care Services.
    Jansson-Fröjmark, Markus
    Karolinska Institutet & Stockholm Health Care Services.
    Hesser, Hugo
    Örebro University; Linköping University.
    Further Exploration of the Psychometric Properties of GamTest: A Rasch Analysis.2021Inngår i: International Journal of Environmental Research and Public Health, ISSN 1661-7827, E-ISSN 1660-4601, Vol. 18, nr 9, artikkel-id 4824Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    GamTest is a self-rating scale of negative consequences of gambling, included in the popular responsible gambling tool Playscan as part of an overall risk assessment and feedback feature. Two previous psychometric evaluations of this instrument yielded contradictory results: in an online high-gambling population, a five-factor model was supported and the instrument had overall good psychometric properties, but in a low-gambling population, the same factor structure was not supported. Because GamTest is used with both low- and high-gambling populations, more psychometric research is needed to fully understand how the instrument works. The current study examined, for the first time, psychometric performance among a sample of low-gambling respondents using a Rasch analysis. Results indicated that the instrument could be improved by decreasing the scale-steps and removing several problematic items demonstrating misfit. Furthermore, the findings indicated that some items functioned differently depending on gender, and that a shortened, improved nine-item version could not differentiate between different levels of risk. Our findings suggest that the instrument would arguably benefit from being adapted for use in a low-gambling population.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 188.
    Frenk, Melanie
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Adakis, Angelika
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskans upplevelse av språkbarriärer: En litteraturstudie2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den grundutbildade sjuksköterskan möter i sitt arbete ett brett spektrum avmänniskor med olika bakgrunder och livserfarenheter. Ett gott omvårdnadsarbete krävernärvaro, empati, god kommunikation och förståelse, men det förutsätter också att de tvåparterna förstår varandra väl språkligt samt att nyanser i språket uppfattas. Det finns därför ettbehov av att utforska sjuksköterskans upplevelse av språkbarriärer, för att säkerställa att allapatienter får en likvärdig, säker och personcentrerad omvårdnad. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa sjuksköterskans upplevelse av språkbarriärer imötet med patienter. Metod: En litteraturstudie som inkluderade artiklar med kvalitativ studiedesign genomfördesför att besvara syftet. Litteratursökningarna gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. 11studier valdes ut, vars resultat analyserades med hjälp av en kvalitativ dataanalys. Resultat: Analysen utmynnade i tre kategorier: Praktiska utmaningar, Samla information ochEmotionell belastning. Därifrån erhölls ytterligare sex underkategorier. Slutsats: Även om sjuksköterskan till viss del upplevde språkbarriärer som en positivutmaning och möjlighet att utveckla sin kompetens ledde språkbarriärer mest till känslor avfrustration och otillräcklighet, som i sin tur gjorde sjuksköterskan mer självmedveten ochnervös. Mest utmärkande var att språkbarriären upplevdes som en säkerhetsrisk ochatt den personcentrerade omvårdnaden riskerade försummas.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 189.
    Fridberg, Helena
    et al.
    School of Education, Health and Social Studies, Dalarna University, Falun, Sweden.
    Wallin, Lars
    School of Education, Health and Social Studies, Dalarna University, Falun, Sweden; Institute of Health and Care Sciences and University of Gothenburg Centre for Person-Centred Care, Sahlgrenska Academy at the University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Wallengren, Catarina
    Institute of Health and Care Sciences and University of Gothenburg Centre for Person-Centred Care, Sahlgrenska Academy at the University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Kottorp, Anders
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Forsman, Henrietta
    School of Education, Health and Social Studies, Dalarna University, Falun, Sweden.
    Tistad, Malin
    School of Education, Health and Social Studies, Dalarna University, Falun, Sweden; Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Development and evaluation of the measurement properties of a generic questionnaire measuring patient perceptions of person-centred care2020Inngår i: BMC Health Services Research, E-ISSN 1472-6963, Vol. 20, nr 1, artikkel-id 960Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Implementation of person-centred care (PCC) is a challenging undertaking. Thus, a call has been issued for a robust and generic instrument to measure and enable evaluation of PCC across settings and patient groups. This study aimed to develop a generic questionnaire measuring patients' perceptions of PCC. Further aims were to evaluate its content and measurement properties using a mixed-methods approach entailing Rasch and qualitative content analyses.

    METHODS: The study was conducted in three iterative phases. Phase one included six key informants to gain a broad view of the concept. Phase two entailed a Delphi study involving two rounds with eight experts who generated ratings on relevance, readability, comprehensiveness and suggestions for revision. Data were analysed using the Item Content Validity Index in conjunction with qualitative comments to improve the questionnaire. Phase three was performed using a mixed-methods design. Quantitative data were collected from patients (n = 553) responding to the questionnaire who were recruited from six in- and outpatient care units in a health care region in Sweden. Data was analysed using the Rasch measurement model. Qualitative data were based on the respondents' free-text comments, cognitive interviews (n = 10) and field notes, and then analysed with deductive content analysis.

    RESULTS: A questionnaire was developed and operationalised based on the information given by key informants in phase one and then validated for its content by experts in phase two. In phase three Rasch analyses revealed problems with targeting, thresholds and two misfitting items. These problems were corroborated by data from the qualitative analyses, which also revealed some issues of wording and interpretation of items. When thresholds were resolved and two items removed, the questionnaire met the assumptions of the Rasch model.

    CONCLUSIONS: Experts gave the questionnaire content high ratings and it met measurement requirements assumed by the Rasch model after revisions. Those problems on targeting that remain need to be addressed in future studies. Meanwhile, we regard the questionnaire as of sufficient quality to be useful in benchmarking PCC.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 190.
    Fridehjelm, Celia
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Backman, Maria
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Att inte räcka till: En litteraturstudie om sjuksköterskors omvårdnadsarbete på akutmottagningar2024Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Akutens unika miljö präglas av snabba beslut kring svårt sjuka och skadade patienter. Trots att det finns evidens att omvårdnad är bärande för patientsäkerheten hamnar det ändå ofta i skuggan av den medicinska behandlingen på akuten. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av hur arbetsmiljöfaktorer kan påverka omvårdnaden på en akutmottagning. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats skapades. Datainsamlingen utgjordes av strukturerade sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. 16 empiriska kvalitativa artiklar granskades med hjälp av en granskningsmall för kvalitativ forskning. Därefter gjordes en tematisk kategorisering och analys av de 10 artiklar som framkom av datainsamlingen efter urval. Resultat: Två huvudteman och sex underkategorier framkom. Det första huvudtemat var: den fysiska arbetsmiljön med underkategorierna arbetsmiljön på akutmottagningen, när omvårdnaden brister och patientsäkerhetsarbetet. Det andra huvudtemat var: den organisatoriska & den sociala arbetsmiljön med underkategorierna äldre och anhöriga på akuten, bilden av sjuksköterskan och samverkan i team. Slutsats: Genomgående i resultatet finns bevis för att arbetsmiljön och brist på resurser leder till att omvårdnadsarbetet prioriteras bort. För att främja det viktiga omvårdnadsarbetet på akuten krävs förbättringar i sjuksköterskans arbetsmiljö.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 191. Fritz, Rebecka
    et al.
    Hällström, Daniel
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet: En litteraturstudie2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Palliativ vård definieras som hälso- och sjukvård i syfte att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter med progressiv, obotlig sjukdom eller skada. Världshälsoorganisationen (WHO) uppskattar att 40 miljoner människor runt om i världen är i behov av palliativ vård varje år. Närstående har en betydelsefull roll i den palliativa hemsjukvården och kan vara en stor tillgång för patienten men också för sjuksköterskans arbete. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metod: En litteraturstudie grundad på tio kvalitativa empiriska studier genomfördes och resultatet sammanställdes genom manifest innehållsanalys. Sökningarna har gjorts i databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Resultatet genererade tre kategorier; En omvälvande period i livet, En värdefull relation och En vårdande roll. Ur dessa genererades fyra underkategorier; En emotionell chock, Hemmet som en trygghet, Ansvar och Delaktighet. Konklusion: De närstående handskades med mycket känslor under hela vårdförloppet, men även efter döden. Behovet av stöd var stort och relationen med sjuksköterskan var en viktig komponent för att den palliativa vården i hemmet skulle fungera väl. Känna delaktighet, bli sedd samt att få tillräcklig och adekvat information var väsentligt för att uppleva relationen som god. Kunskap om hur närstående upplever palliativ vård i hemmet underlättar för sjuksköterskans arbete med att skapa och bygga en relation, ge stöd men också kunna ta tillvara på den resurs som närstående kan vara i omvårdnaden av patienten.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 192.
    Fritzon, Frida
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Francke, Lotta
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Familjens erfarenheter av att leva med en person diagnostiserad med tvångssyndrom: En systematisk litteraturöversikt2021Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det är sedan tidigare känt att familj till en person med psykisk ohälsa upplever en börda. Detta är inget undantag när det kommer till familjer till personer diagnostiserade med OCD. Det är däremot inte känt vilka erfarenheter som ligger bakom bördan som familjen känner. Det är av värde att ta reda på dessa erfarenheter för att kunna ge den sjuke adekvat vård och behandling samt stöd till familjen. Syfte: Att belysa familjens erfarenheter av att leva med en person diagnostiserad med OCD. Metod: En systematisk litteraturstudie bestående av sex studier med kvalitativ ansats och en studie med mixad metod. Resultatet analyserades enligt en modell för metasyntes inspirerad av Howell Major och Savin-Baden. Resultat: Metasyntesen resulterade i ett tredje nivåns tema; minskad livsglädje och fyra andra nivåns teman; Brist på kunskap, Erfarenheter av hur sjukdomen påverkar vardagslivet, Brist på adaptiva copingstrategier samt Erfarenheter av att vara utsatt för stigmatisering. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån bland annat systemteori, Expressed Emotion och Goffmans teori om stigmatisering. Slutsats: Familj till personer diagnostiserade med OCD är i behov av ett ökat stöd från vården. Fler studier behöver dock göras kring vilka erfarenheter familjerna har för att säkerställa att stödet som ges är baserat på familjens behov. Familjens erfarenheter kan även underlätta vårdandet av den sjuke och hjälpa sjuksköterskan att ta välgrundade beslut för att den sjukes lidande ska minska och hälsan främjas.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 193.
    Fröberg, Pernilla
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Hansson, Michelle
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Patienters upplevelser i samband med palliativ vård: En kvalitativ litteraturstudie2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Palliativ vård innebär att vårda någon i livets slutskede. Att som sjuksköterska kunna ge omvårdnad som bibehåller livskvalitet till dessa patienter kräver en hel del kompetens. Vården i livets slutskede berör inte bara patienterna utan också deras närstående, det är därför viktigt att ta hänsyn till både patientupplevelserna och närståendeupplevelser för att kunna kartlägga hur den palliativa vården uppfattas. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur palliativa patienter upplever att vården påverkar deras upplevelse av maktlöshet. Datainsamlingsmetod: Kvalitativ litteraturstudie som undersöker patienters upplevelse av palliativ vård, studierna grundar sig på tio olika kvalitativa forskningar genomförda i Sverige, USA, England, Tyskland, Australien och Nya Zealand. Studier genomförde inom hemsjukvård exkluderades och studierna är hämtade från databaserna Cinahl och Pubmed under hösten år 2020. Analysmetod: Kvalitativ innehållsanalys där data sammanfogades till kategorier och subkategorier. Resultat: De utvalda artiklarna resulterade i två huvudkategorier (a)”Patienters upplevelser vid omvårdnad” och (b)”Känslor förknippade med palliativ vård”, ur dessa kategorier växte i sin tur vardera två subkategorier fram vilka var (a)” Vikten av kommunikation, kontinuitet och delaktighet i den egna vården” och ”Upplevda känslor vid interaktionen med vårdpersonal” samt (b)”Det fysiska och psykiska välbefinnandets påverkan” och ”Förändrad livssyn”. Konklusion: Patienterna uttryckte hur viktigt det var för de att känna sig informerade och delaktiga i sin egen vård. Förståelsen som informationen innebar, ökade chanserna för delaktigheten i deras vård samt meningsfullheten i livet. Patienterna upplevde både fysisk och psykisk smärta, maktlöshet, ovisshet och en förändrad livssyn, samt beskrev de både bra och mindre bra bemötande i omvårdnadssituationer. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 194.
    Galic, Ajla
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Ribic, Atif
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskans upplevelser av att känna igen sepsissymtom hos patienter: En litteraturstudie2024Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sepsis är en livshotande organdysfunktion som orsakas av ett stört systematiskt svar på en infektion och drabbar årligen 48,9 miljoner människor globalt. Sepsis är en diagnos som globalt sett är associerad med hög morbiditet och ökad mortalitet, detta eftersom sepsis är ett tillstånd som kan bli livshotande om inte effektiv behandling snabbt sätts in. Diagnosen har uppmärksammats nationellt såväl som internationell som ett område inom sjukvården med stor förbättringspotential. För att möta denna utmaning är det nödvändigt att förstå hur sepsis utvecklas och vilka åtgärder som krävs för att känna igen sepsissymtom på ett effektivt sätt. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att känna igen sepsissymtom hos patienter. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ metod genomfördes med 10 vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats. Databaserna CINAHL och PubMed användes för databassökning. Analysen genomfördes som en stegvis process inspirerad av innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskors upplevelser av att känna igen sepsissymtom hos patienter visade sig bero på olika faktorer som delades in i tre kategorier;  ́Organisation ́, ́Samverkan i vårdteam ́ och  ́Påverkan av sjuksköterskors individuella faktorer ́. Konklusion: Inom omvårdnadsområdet är samarbete med läkare en avgörande faktor som antingen underlättar eller hindrar sjuksköterskan att känna igen sepsissymtom. Bristande kunskap utgör ett hinder för sjuksköterskans förmåga att känna igen sepsissymtom, särskilt när dessa är diffusa. Men det är också en komplex process där hög arbetsbelastning, samverkan, dokumentation, riktlinjer, kunskap, erfarenhet, klinisk blick och kritiskt tänkande vävs samman och påverkar sjuksköterskors förmåga att effektivt känna igen sepsissymtom. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 195.
    Gashi, Vesa
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Adan, Ikram
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med en annan språktillhörighet: En litteraturstudie2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 180 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Språkbarriär är en av de största hinder inom hälso- och sjukvård och detta kan bero på att patienten inte delar samma språk som vårdpersonalen och därav kan kommunikationen försvåras. Kommunikation är ett av de viktigaste verktygen för sjuksköterskor att kunna ge en god vård till patienter. 

    Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa sjuksköterskors upplevelse att vårda och kommunicera med patienter med annan språktillhörighet. 

    Metod: Detta är en litteraturstudie med kvalitativ studiedesign där 11 artiklar granskades.  Databaserna som användes för denna litteraturstudie var PubMed och CinaHL och dataanalysen genomfördes i fem steg Enligt Forsberg och Wengström (2013).

    Resultat: Det identifierades tre huvudkategorier; Sjuksköterskor upplever språkbarriär; Tolk som redskap; och Utmanande arbete, samt sex relaterade subkategorier.

    Slutsats: Kommunikation spelar en stor roll för att sjuksköterskor ska kunna ge god omvårdnad. Bristande kommunikationen är ett hinder för att kunna ge säker samt god vård och de flesta sjuksköterskorna upplevde även att det var givande att använda sig utav tolk. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 196.
    Gerszbejn, Sharon
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Kvant, Amanda
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Föräldrars upplevelser kring barns sömnproblem och av barnhälsovårdens sömnrådgivning: En kvalitativ intervjustudie2023Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sömnproblem hos barn inbegriper svårigheter med insomning och sömnkontinuitet. Omkring 20-30% tros ha sömnproblem, där 5-6% är svåra och ihållande. Det kan leda till att livskvaliteten försämras för föräldrar. Följden av sömnbrist har ett samband med utmattning, stress och depression. Barnhälsovården (BHV) har en viktig roll i att bedöma sömnproblem och vägleda föräldrar. Tidigare forskning visar att föräldrar upplever att BHV inte har tillräcklig kunskap gällande sömnproblem hos barn. Syfte: Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelser kring sömnproblem hos barn. Metod: Insamling av data genomfördes digitalt genom semistrukturerade intervjuer med föräldrar (n=11). Rekrytering utfördes via sociala medier genom ett bekvämlighetsurval. Data analyserades därefter utifrån en kvalitativ innehållsanalys enligt metoden beskriven av Burnard m.fl. (2008). Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier: Barnets sömnproblem är livsförändrande och Barnhälsovården brister kring sömn samt sex underkategorier. Dessa är: Känslan av att bli överrumplad, Sömnbristens konsekvenser för förälderns hälsa, Upplevelser av mognad och förändring över tid, Känslan av att inte bli tagen på allvar, Okvalificerade råd och Otillräcklig kunskap om barns sömnproblematik. Konklusion: Föräldrar upplever att barnets sömnproblem har en omfattande påverkan på familjen. Utifrån föräldrars upplevelser finns det utrymme för förbättring av BHVs kompetens, handläggning och bemötande, där det centrala är att barnets sömnproblem upplevs bli generaliserat. Slutsatsen är att när en generalisering av barnets sömnproblem inte upplevs rimlig för situationen, kan det leda till att BHV missar kärnan i bedömningen kring omfattningen av barnets sömnproblem.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 197.
    Ghannad Ghorsi, Sara
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Mitic, Adriana
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Vårdgivares erfarenheter av hur patienter med demenssjukdom påverkas av sin vårdmiljö: En kvalitativ litteraturstudie2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vårdmiljön kan delas in i två kategorier, varav den ena är objektiv och den andra är subjektiv. Båda dessa miljöfaktorer påverkar livskvaliteten för personer med demens. Vårdmiljön inkluderar rum, byggnader, inom-/utomhus och trädgårdar. Förståelse för vårdmiljön och dess påverkan hos demenssjuka är därför avgörande för vårdpersonal, sjuksköterskor och anhöriga som bör engagera sig i att implementera rätt vårdmiljö som skapar en kvalitativ levnadsstandard hos individer med demenssjukdom. Syfte: Att undersöka forskning om vårdgivares erfarenheter av hur patienter med demenssjukdom påverkas av sin vårdmiljö. Metod: Litteraturundersökningen grundar sig på det systematiska flödesschemat enligt Polit & Beck, (2012). Litteraturstudien börjar med att formulera en frågeställning och finna därmed relevanta sökord. Granskningen gick utifrån SBU:s (2014) och studien styrkas med aktuell forskning. Resultat: Utifrån 12 granskade artiklar som genomförts i USA, England, och Australien gällande vårdmiljön och socialmiljön instämmer vårdpersonal, sjuksköterskor och anhöriga enhälligt att en trivsam hemmiljön stärker självvärdet för individer med demenssjukdom och måste individanpassas. I och med detta behöver vårdpersonal, sjuksköterskor och anhöriga vara delaktiga i tillämpande och implementeringen av rutiner och anpassningen av miljön för de demenssjuka. Konklusion: Vårdmiljön och socialmiljön och hur den inrättas och implementeras är direkt avgörande för levnadsstandarden hos individer med demenssjukdom. En trevlig och behaglig hemmiljö som individen med demenssjukdom kan känna igen skapar trygghet. En socialmiljö där individen med demenssjukdom kan vara delaktigt och kognitivt engagera sig skapar självvärde.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 198.
    Ghanoum, Laila
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Sygeplejerskens erfaringer med at identificere depressive symptomer hos ældre i sundhedsvæsenet ET LITTERATURSTUDIE2023Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [da]

    Baggrund: Mange ældre kæmper efter de er blevet pensionister. Psykiske problemer er almindeliget blandt ældre og kan omfatte depression. Hjemmesygeplejerskerne står over for mange udfordringer med at identificere symptomerne på depression hos ældre på et tidligt stadie. Fokus i dette studie er rettet imod de udfordringer sygeplejerskerne står over for, og deres erfaringer på dette område. 

    Formål: At beskrive sygeplejerskernes erfaringer og udfordringer når de skal identificere depressive symptomer blandt ældre, der bor hjemme eller på plejehjem.

    Metode: Et litteraturstudie baseret på ti videnskabelige artikler fra databaserne PubMed, Cinahl og PsycINFO. Artiklerne er blevet analyseret ifølge Fribergs analysemetode. 

    Resultat: Litteraturstudiet resulterede i følgende tre temaer ” Sygeplejerske- og ældre relation er et grundelement for at identificere depressive symptomer”, ”Den organisatoriske ramme påvirker sygeplejerskerne arbejdstider” og ” Sygeplejerskernes manglende kompetencer”. 

    Konklusion: Resultatet på dette studie viste at, den enkelte organisation spiller en vigtig rolle i støtten til sygeplejerskerne, for at de skal kunne yde personcenteret omsorg til de ældre. Støtten kan gøre det lettere for sygeplejerskerne at identificere symptomer på depression.  Støtten kan være i form af at tilbyde dem mere uddannelse samt give dem mulighed for mere tid med de ældre således, at de kan danne en god relation til de ældre.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 199.
    Gibson, Ramona
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Djuró, Kevin
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Nurses' experience of wound care: A literature review2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Djuró, K & Gibson, R. Nurses’ experience of wound care. A literature review.

    Degree Project in nursing 15 credit points, Malmö university: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2021.

    Background: Nursing care aims to provide comfort and reduce suffering through interventions seeking to support, maintain and if possible, regain patient abilities. As such, wound care is an essential part of nursing and occupies a large part of nurses’ work. An aging population with increased comorbidity is at higher risk of developing wounds. Hence, the need for wound care might increase. Highlighting the nurse's role and the importance of an understanding of underlying factors affecting wound care.

    Aim: The purpose of this study was to investigate and describe registered nurses' experience of wound care in different healthcare settings.

    Method: A literature review with qualitative study design based on 12 scientific articles, located using a systematic search of two different databases. The articles were compiled and analyzed using content analysis.

    Result: Four main themes emerged, supported by 11 subthemes, depicting the registered nurses’ experience: The importance of competence and good qualities, Organizational factors matter, A holistic approach, key to adequate wound care, and The Challenges of handling psychological effects.

    Conclusion: Registered nurses experienced organizational support and guidelines as key factors, directly or indirectly impacting wound care. Teamwork and patient-centered care were highlighted as facilitators and nurses’ responsibility to ‘do good’, could leave them feeling overwhelmed. Nurses’ knowledge is more practical than evidence-based, and it can be lacking, underlining the need for further wound care education.

    Keywords: Experience, Nurses, Wound care, Qualitative research

  • 200.
    Gidlund, Karolina
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Löfblad, Sandra
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskors upplevelser av delegering2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund. Sjuksköterskan är ansvarig för att kunna identifiera patientens behov och utifrån dem kunna planera och delegera lämpliga omvårdnadsåtgärder. Delegering av omvårdnads arbetsuppgifter har blivit en alltmer central del av sjuksköterskans dagliga arbete. Lagar och föreskrifter informerar om vilka arbetsuppgifter sjuksköterskor får delegera för att upprätthålla god och säker vård. Delegering upplevs av sjuksköterskor som komplext och många olika faktorer påverkar sjuksköterskornas agerande i delegerings situationer. Syftet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att delegera arbetsuppgifter till annan omvårdnadspersonal inom olika vårdkontexter. Metod. Denna studie har genomförts som en litteraturstudie. Studien avhandlar tolv kvalitativa artiklar inhämtade från CINAHL och PubMed. Resultaten av artiklarna har analyserats och sammanfattats. Resultat. Det framkommer att interpersonella, relationella samt organisatoriska aspekter påverkar sjuksköterskors upplevelser av att delegera till annan omvårdnadspersonal. Studien visar att sjuksköterskors upplevelser av delegering motsvarar varandra oberoende i vilken vårdkontext de arbetar i. Sjuksköterskor upplever delegering som något positivt ur det perspektivet att det bidrar till att minska arbetsbelastningen. Samtidigt upplever sjuksköterskorna delegering som komplext och upplever osäkerhet kring delegeringens olika aspekter. Konklusion. Upplevelse av osäkerhet är genomgående i litteraturstudiens resultat. Det framkommer tydliga kunskapsluckor i ämnet och mer vikt bör läggas vid medvetenhet av delegeringens betydelse och komplexitet samt tydliga arbetsbeskrivningar på arbetsplatserna behövs. Mer kunskap och utbildning i ämnet kan bidra till att öka medvetenheten och stärka både nyutexaminerade och redan verksamma sjuksköterskor i delegerings situationer. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
1234567 151 - 200 of 674
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf