Publikationer från Malmö universitet
Endre søk
Begrens søket
12345 101 - 150 of 204
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Hansson, Kristofer
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Recension av Frida Wikströms avhandling "Att skriva sig ut"2020Inngår i: RIG: Kulturhistorisk tidskrift, ISSN 0035-5267, nr 3-4, s. 212-214Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 102.
    Hansson, Kristofer
    Lunds universitet.
    Recension av ”Känslornas revolution”, av Helena Bergman, Christina Florin och Jens Ljunggren (red.).2019Inngår i: RIG: Kulturhistorisk tidskrift, ISSN 0035-5267, E-ISSN 2002-3863, nr 2, s. 103-105Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 103.
    Hansson, Kristofer
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Recension av Med tvål, vatten och flit: hälsofrämjande renlighet som ideal och praktik ca 1870-19302022Inngår i: RIG: Kulturhistorisk tidskrift, ISSN 0035-5267, E-ISSN 2002-3863, nr 3, s. 187-190Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Möjligen skulle det kunna hävdas att renlighet inte bara är ett nyckelord inom den etnologiska forskningen, utan att det faktiskt format ämnet i så hög grad att det skulle vara svårt att förstå etnologi utan den forskning som gjorts om just renlighet. Många är de avhandlingar och forskningstexter som utgått från begreppen orenande och tabu som Mary Douglas kastade ljus över redan 1966. Med hjälp av kulturella anomalier och tvetydigheter i samhället söker etnologen efter diskursiva och materiella mekanismer som bemödar sig att hålla smutsen på avstånd. Som en kulturanalytisk teori har därför renlighet visat sig mycket användbar för att undersöka hur kulturella kategoriseringar är verksamma i vitt skilda områden. Vad som inte har beforskats i lika hög utsträckning är hur dessa praktiker kring renlighet kom att sammanflätas med en ny syn på hälsa i välfärdsstatens begynnande barndom. I föreliggande antologi undersöks detta i tio kapitel skrivna av forskare inom ämnena historia, idé- och lärdomshistoria, ekonomisk historia, etnologi och folkloristik. Här öppnas många nya forskningsfält upp kring renlighet.   

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 104.
    Hansson, Kristofer
    Lunds universitet.
    Recension: David Thorsén: Den svenska aidsepidemin. Ankomst, bemötande, innebörd. Acta Universitatis Upsaliensis. Uppsala Studies in History of Ideas, Uppsala 2013. 527 s., ill. ISBN 978-91-554-8594-8.2014Inngår i: RIG: Kulturhistorisk tidskrift, ISSN 0035-5267, E-ISSN 2002-3863, Vol. 97, nr 1, s. 40-44Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Jag läser idéhistorikern David Thorséns avhandling Den svenska aidsepidemin. Ankomst, bemötande, innebörd parallellt med Jonas Gardells romansvit Torka aldrig tårar utan handskar. I båda fallen är det texter som behandlar ankomsten av hiv viruset till Sverige i början av 1980-talet och de konsekvenser det fick för samhället och, inte minst, de människor som drabbades. Det är så klart två väldigt skilda verk. Samtidigt är det en läsning som får mig att börja fundera kring vad ett virus är? I såväl Thorséns som Gardells böcker synliggörs, vill jag mena, hur ett virus har en agens som är något långt mer än dess biologiska agens. Det så kallade ”human immunodeficiency viruset” var och är inte bara en biologisk enhet utan när den väl har infekterat den levande organismen människan och för eget maskineri börjat tillverka fler viruspartiklar, blir den också noden i ett nätverk som förgrenar sig ut i samhället och får människor att känna och handla.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 105.
    Hansson, Kristofer
    Lunds universitet.
    Recension: Den nya staten. Ideologi och samhällsförändring kring sekelskiftet 1900.2018Inngår i: RIG: Kulturhistorisk tidskrift, ISSN 0035-5267, E-ISSN 2002-3863, Vol. 101, nr 2-3, s. 185-188Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 106.
    Hansson, Kristofer
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Recension: Helena Franzén: Kroppar i förvandling: Obstetriska och embryologiska samlingar vid Uppsala universitet, ca 1830–1930. Acta Universitatis Upsaliensis. Serie: Uppsala studies in history of ideas, nr. 54, Uppsala 2022. 104 s., ill. ISBN 978-91-513-1367-2.2023Inngår i: RIG: Kulturhistorisk tidskrift, ISSN 0035-5267, E-ISSN 2002-3863, nr 4, s. 207-210Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det har gjorts relativt lite forskning på dessa samlingar, så det är mycket välkommet att idéhistorikern Helena Franzén har närmat sig en del av denna materiella empiri i avhandling Kroppar i förvandling. Undersökningen fokuserar på de obstetriska och embryologiska samlingar vid Uppsala universitet och hon studerar tidsperiod mellan omkring 1830 till 1930. Under dessa hundra år kom den naturhistoriska kunskapsformen gå från att samla in, beskriva och taxonomiskt kategorisera de mänskliga objekten, till att överge dem och istället rikta sitt forskningsfokus mot andra objekt. Eller med Franzéns egna ord: ”Syftet är att undersöka hur medicinsk kunskap om fosterutveckling, graviditet och förlossning producerades och kommunicerades genom samlingsföremål tillhörande Uppsala universitet omkring 1830–1930” (s. 20).

  • 107.
    Hansson, Kristofer
    Lunds universitet.
    Recension: Motzi Eklöf: Homeopati i Sverige. En kontroversiell medicinhistoria2014Inngår i: RIG: Kulturhistorisk tidskrift, ISSN 0035-5267, E-ISSN 2002-3863, Vol. 97, nr 3, s. 178-181Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 108.
    Hansson, Kristofer
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Recension: Stefan Persson: Folkmedicin mellan gammalt och nytt: sjuk- och hälsovård i södra Sverige vid förra sekelskiftet. Serie: Skrifter från Folklivsarkivet i Lund 2020. 223 s., ill. ISSN 0346-6051, ISBN 9789163953675.2021Inngår i: RIG: Kulturhistorisk tidskrift, ISSN 0035-5267, E-ISSN 2002-3863, Vol. 98, nr 3, s. 176-179Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I Folklivsarkivet med Skånes musiksamlingar vid Lunds universitet återfinns många rika uppteckningar på gamla tiders förhållande till sjukdom och bot, framför allt från södra Sverige. I boken ”Folkmedicin mellan gammalt och nytt: sjuk- och hälsovård i södra Sverige vid förra sekelskiftet” drar historikern Stefan Persson nytta av dessa samlingar och presenterar en viktig tematisering av denna empiri. Fokus för tematiseringen återfinns i kapitlen, som börjar med den äldre folkmedicinen och de så kallade botarna, flyttar fokus mot de olika sätten att bota i äldre tider och avslutningsvis presenterar synen på ett antal vanliga sjukdomar under främst 1800-talet. Men Persson önskar också göra något mer med sin analys och i de två avslutande kapitlen sätts denna äldre kunskap i relief mot framväxandet av det som vi idag skulle definiera som den moderna hälso- och sjukvården. I kapitel 4 presenteras utbredningen av provinsläkarna och människors relation till dessa och i kapitel 5 diskuteras framväxten av länslasaretten, folkhälsan och den förebyggande sjukvården. Här igenom blir boken inte bara en genomgång av folkmedicin och botare, utan också en analys av hur äldre kunskapsanspråk på sjukdom och bot möter en ny medicinsk kultur. I avslutande kapitel 6 diskuteras detta närmare med följande fråga som underrubrik: ”Medicin som professionell ingenjörskonst eller kloka gubbar och gummor som botare?” (s. 205). Med fördel skulle denna underrubrik kunna fungera som ett syfte redan i den mycket korta inledningen – ”Inledning: Reflektion om sjukvård mellan gammalt och nytt” – för att därigenom tydliggöra bokens ändamål och på vilket sätt den önskar att hantera både en tematisering av det äldre arkivmaterialet och genomföra en analys av övergången till det som skulle lägga grunden till dagens hälso- och sjukvård.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 109.
    Hansson, Kristofer
    Lunds universitet.
    Reklam och hälsa. Levnadsideal, skönhet och hälsa i den svenska reklamens historia. Roger Qvarsell och Ulrika Torell (red.).Carlssons, Stockholm 2005. 233 s., ill. English abstract. ISBN 91-7203-635-4.2006Inngår i: RIG: Kulturhistorisk tidskrift, ISSN 0035-5267, E-ISSN 2002-3863, Vol. 89, nr 2, s. 118-120Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vad är det som gör att forskaren plötsligt ”upptäcker” ett material? Är det tidsandan? Forskarens leda att gå i upptrampade spår? Möjligheten att kolonisera ett outforskat område? I boken Reklam och hälsa, redigerad av Roger Qvarsell och Ulrika Torell, har en forskargrupp vid Linköpings universitet tagit sig an hälsoreklam, en bortglömd materialkategori. Utifrån temana levnadsideal, skönhet och hälsa har man gjort en spännande bok.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 110.
    Hansson, Kristofer
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Rädsla riskerar nu att skapa en stigmatisering av människor med ursprung i Kina2020Inngår i: Sydsvenska Dagbladet, nr 2020-02-05Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 111.
    Hansson, Kristofer
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Sjukvårdskuratorn i centrum: Recenserad avhandling: Med avstegen som arbetsplats – En etnografisk studie av hälso- och sjukvårdskuratorns arbete.Författare: Elisabet Sernbo.Förlag: Skriftserie för avhandlingar, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet 2019:1 (286 sidor), 2019.2020Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 97, nr 4, s. 714-716Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 112.
    Hansson, Kristofer
    Lunds universitet.
    Stina Backman: Den sjuke mannen. Populärkulturella gestaltningar av manlig ohälsa. Carlsson Bokförlag, Stockholm 2005. 179s., ill. English summary. ISBN 91-7203-723-7.2006Inngår i: RIG: Kulturhistorisk tidskrift, ISSN 0035-5267, E-ISSN 2002-3863, Vol. 89, nr 4, s. 231-233Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Mannen har många gånger varit utgångspunkt för biomedicinens klassifikationer av sjukdomar eftersom mannen har likställts med Människa. Utifrån ett genusperspektiv har detta kritiserats. Så har kritiken poängterat att kvinnan kommit att drabbas när hon blivit diagnostiserad och behandlad utifrån denna typ av klassifikationer. Men även enskilda män har farit illa av detta sätt att betrakta sjukdom, då klassifikationerna inte tagit hänsyn till att kulturella och sociala faktorer skapar variationer hos människor. Av denna anledning är genusforskning kring mannen och dennes sjukdomar centrala. Ett sådant grepp kan Stina Backman sägas ta i sin avhandling Den sjuke mannen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 113. Hansson, Kristofer
    Stirrandets kulturella koreografi2012Inngår i: Lambda Nordica, ISSN 1100-2573, E-ISSN 2001-7286, Vol. 17, nr 1-2, s. 217-223Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Resonemanget ger oss utgångspunkter för att diskutera stirrandets kulturella koreografi som det behandlas i Ro­semarie Garland-Thomson, Staring: how we look (2009) och Alice Domurat Dreger, One of us: conjoined twins and the future of normal (2004). Dessa båda studier ger möjligheten att undersöka vilka spe­cifika kroppsliga uttryck stirrandets kulturella koreografi skapar.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 114.
    Hansson, Kristofer
    Lunds universitet.
    The Medical Marketplace in Norway: Bente Gullveig Alver, Tove Ingebjørg Fjell & Teemu Ryymin, Vitenskap og varme hender. Den medisinske markedsplassen i Norge fra 1800 til i dag. Scandinavian Academic Press, Oslo 2013. 321 pp. ISBN 978-82-304-0073-9.2015Inngår i: Ethnologia Scandinavica, ISSN 0348-9698, E-ISSN 0348-9698, Vol. 45, s. 217-219Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In the 1950s alternative medicine in Norway vanished, more or less, and it was only in the 1970s that it became more visible again. The post-war period was a time when the Norwegian welfare state was built, and alternative medicine was identified as something that did not belong to this modern society. Alternative medicine became something that was associated with the obsolete, the deviant “Other”, which should be relegated to the past. Instead modern medicine, social security systems, health policy visions and new hospitals emerged and moulded what could be defined as modern society. This dialectic relation between alternative medicine and modern medicine – or scientific medicine – is from a historical perspective a very fruitful input to understand not only medicine, but also cultural perspectives on the formation of modern society. The relation between scientific medicine and alternative medicine is always in transformation. This is an analysis that the culture researchers Bente Gullveig Alver and Tove Ingebjørg Fjell, together with the historian Teemu Ryymin, perform in their book Vitenskap og varme hender: Den medisinske markedsplassen i Norge fra 1800 til i dag. They start in the numerous medical markets at the beginning of the nineteenth century.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 115.
    Hansson, Kristofer
    Lunds universitet.
    The reconfigured body: Human–animal relations in xenotransplantation2011Inngår i: Kulturstudier, E-ISSN 1904-5352, Vol. 2, nr 2, s. 142-156Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The article explores issues concerning the reconfiguration of human and animal bodies in modern biotechnology. The examples are based on xenotransplantation: Transplantation of cells, tissue and organs from animals to humans. Three thematic issues that emerged from xenotransplantation research in Sweden in the 1990s and early 2000s are examined in the article. The first issue concerns how the pig was introduced as a donor animal in xenotransplantation and, at the same time, dehumanized in relation to what is human. Baboons and chimpanzees that had previously been used in xenotransplantation now became an ethically problematic choice, and were in stead humanized. The second issue concerns the introduction of transgenic and cloned pigs as commoditized objects. The biotechnological development reconfigured the pig’s cells, tissue and organs to become more human-like. The third issue concerns the risk that pigs contain retrovirus that could infect the transplanted patients. The human body became part of a network of both animal and retrovirus. Boundlessness between human and animal bodies appears in these three thematic phases and is analysed from a cultural perspective.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 116.
    Hansson, Kristofer
    Lunds universitet.
    The Rockefeller Foundation and the Danish Welfare State: Henriette Buus, Indretning og efterretning. Rockefeller Foundations indflydelse på den danske velfærdsstat 1920–1970. Museum Tusculanum Press, Copenhagen 2008. 384 pp. Ill. ISBN 978-87-635-0582-62010Inngår i: Ethnologia Scandinavica, ISSN 0348-9698, E-ISSN 0348-9698, Vol. 40, s. 107-109Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The ethnologist Henriette Buus focuses in this book on the influence that the Rockefeller Foundation had on the Danish welfare state. The welfare society began to take shape in the inter-war period around the Western world, and the RockefellerFoundation, based in the USA, was central for this formation. From the beginning of the 1920s the Foundation supported many different activities in Denmark that later became crucial for how the welfare society developed. More specifically, Buus is interested in how the Rockefeller Foundation influenced the expansion of the welfare society in Denmark, with a focus on preventive health care and social research. She does this by analysing both the establishment of the Health Visitor Institution (Sundhedsplejerskeinstitutionen) and the establishment of empirical inductive sociology at the Institute of History and Socio-Economics (Institutet for Historie og Samfundsøkonomi) in Copenhagen. These two institutions are analysed with material that stretches from the 1920s to the 1970s.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 117.
    Hansson, Kristofer
    Lunds universitet.
    The Urge to Count: Trangen til å telle: Objektivering, måling og standardiseringsom samfunnspraksis. Tord Larsen andEmil A. Røyrvik (eds.). Scandinavian AcademicPress, Oslo 2017. 314 pp. ISBN 978-82-304-0213-9.2019Inngår i: Ethnologia Scandinavica, ISSN 0348-9698, E-ISSN 0348-9698, Vol. 49, s. 252-254Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The edited volume “The Urge to Count: Objectives, Measurement and Standardization as Social Practice” presents a cultural phenomenon of our time, namely our urge to see the world in numbers. We could say that we live today in an indicator culture, that we not only quantify, measure and standardize, but also use these numbers in performative and generative technologies. Working life is one of those contexts where we today have quantifiable target formulations that guide a form of self-control.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 118.
    Hansson, Kristofer
    Lunds universitet.
    Tidens termik. Hastighet och kulturell förändring. Anna Hagborg, Rebecka Lennartsson och Maria Vallström (red.). Boréa Bokförlag, Umeå 2009. 211s., ill. English summary. ISBN 978-91-89140-62-2.2010Inngår i: RIG: Kulturhistorisk tidskrift, ISSN 0035-5267, E-ISSN 2002-3863, Vol. 93, nr 2, s. 118-121Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Antologin Tidens termik är en vänbok skriven till professor Gösta Arvastson. Förordet är skrivet av Jonas Frykman, som ger sin personliga bild av Arvastson och hans akademiska gärning. Redaktörer för antologin är Anna Hagborg, Rebecka Lennartsson och Maria Vallström. De har vänt sig till fjorton etnologer med uppmaningen att fundera fritt utifrån temat hastighet och kulturell förändring. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 119.
    Hansson, Kristofer
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för socialt arbete (SA).
    To narrate danger: Antibiotics and resistant bacteria’s2021Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In the article “To worry about antibiotic resistance” (in Swedish ”Att oroa sig för antibiotikaresistens” in Socialmedicinsk tidskrift, 2019) I analyses questionnaire responses and how people narrate their worry about antibiotic resistance. When bacteria’s growing resistance to our most common antibiotics, there is also a threat growing that is related to both health and body. This could be seen as one of our dangers in contemporary and future societies. It is a danger to both individual health and global public health. In the questionnaires there are stories and culture conceptions of how this danger is framed, something I analyze in the article. In the paper for the SANT-conference I will develop this perspective further and look closer to how people more specific are writing about danger in relation to their own bodies and their experiences of health. How can we make the stories visible using theories from medical anthropology? Can thus story’s say something about how people manage risk and health in relation to their bodies? And are there different representations among the stories for these threats? Are there something in this stories that can help us develop health-theories in medical anthropology?     

  • 120.
    Hansson, Kristofer
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Traveling insecurely: The association of security and accessibility in public transport2022Inngår i: Accessibility Denied: Understanding Inaccessibility and Everyday Resistance to Inclusion for Persons with Disabilities / [ed] Hanna Egard, Kristofer Hansson, David Wästerfors, Oxon & New York: Routledge, 2022, s. 54-67Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This chapter analyses how security has become a central topic for public transport in Sweden and how it can be understood in relation to people with disabilities who experience insecurity when traveling by bus or train. The chapter analyses public transport using Michel Foucault’s concept of dispositif de sécurité, namely how institutions and administrative arrangements maintain and enhance a certain form of control to reduce uncertainty among those who travel. This perspective is used to better understand today’s political goal that public transport should not only be accessible by being secure, but also by being usable for all. The chapter discusses the experiences of three individuals to show how uncertainty arises in everyday situations using public transport. It argues that there is a difference when it comes to security – on one side it is a feeling in people’s everyday lives, and on the other it is a predictable and transparent perspective in a specific system. In this way, security – in relation to accessibility – is framed by transport organisations as something that people with disabilities can expect when they use public transport. At the same time, the individual experiences often only fit into the rhetoric if they are transformed into the organisations’ way of looking at security, let alone as numbers in a diagram or as programme text.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 121.
    Hansson, Kristofer
    Lunds universitet.
    Ulrika Nilsson: Kampen om Kvinnan: Professionalisering och konstruktioner av kön i svensk gynekologi 1860–1925. Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet, Skrifter 31 2003. 458 s., ill. English summary. ISBN 91-506-1721-4.2005Inngår i: RIG: Kulturhistorisk tidskrift, ISSN 0035-5267, E-ISSN 2002-3863, Vol. 88, nr 3, s. 167-170Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Idéhistorikern Ulrika Nilsson har i sin avhandling valt ut ett intressant tidsskede för att studera formerandet av den kirurgiska gynekologin i Sverige. Utgångspunkten är 1860-talet och sträcker sig till 1925. Vid denna tid började gynekologin att institutionaliseras och den första professuren i ämnet inrättades 1864 vid Karolinska Institutet. Samtidigt började frågan om kvinnors tillträde till högre utbildning diskuteras och 1870 gavs kvinnor möjlighet att studera vid svenska universitet. Detta kom så småningom att leda till att läkarkåren fick en mer heterogen sammansättning. Genom dessa parallella skeenden studerar Nilsson formerandet av den moderna gynekologin i relation till sociala och medicinska könsfrågor.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 122.
    Hansson, Kristofer
    Lund university.
    Unga viljor – kritiska platser: Platsens betydelse för unga män med astma och allergi2007Inngår i: Leva med allergi: Samhällsvetenskapliga och humanistiska perspektiv / [ed] Sonja Olin Lauritzen, Stockholm: Carlsson Bokförlag, 2007Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 123.
    Hansson, Kristofer
    Lund university.
    Upplevaren och tillhörigheten2009Inngår i: RIG: Kulturhistorisk tidskrift, ISSN 0035-5267, E-ISSN 2002-3863, Vol. 92, nr 4, s. 223-224Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Jag skall i denna artikel förtydliga några centrala resonemang kring Mary Douglas å ena sidan och den fenomenologiska traditionen å den andra gällande metaforen ”klibbigt tillstånd”. Den etnologi som jag vill diskutera är en etnologi som utgår från ett Douglas-inspirerat perspektiv, som fokuserar på kulturell tillhörighet, till ett fenomenologiskt perspektiv som studerar kultur som situationerad. Men det är också en etnologi som inte vill göra sig av med de teorier som Douglas representerar, utan på nytt föra in dem i en modern etnologi.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 124.
    Hansson, Kristofer
    Lunds universitet.
    Vårt liv, min kris: skilsmässans kulturella förändringar under 1970-talet2018Inngår i: Mitt och ditt: Etnologiska perspektiv på ägandets kulturella betydelse / [ed] Karin Salomonsson, Lund: Lund Studies in Arts and Cultural Sciences, Lunds universitet , 2018, s. 115-135Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    ”Hur svårt kan det vara att skilja på mitt och ditt?” Frågan som färgas av ilska och frustration, dyker titt som tätt upp i tidningsreportage, sociala medier och vardagliga samtal. I den här boken ges svar på varför gränslinjen mellan mitt och ditt upplevs som nödvändig att formulera, manifestera och bevaka och vad som kan hända när den överträds.

    I många sociala och kulturella sammanhang framstår det som positivt att dela, låna, samäga och utbyta tjänster eller ägodelar. I andra situationer gör en flytande gräns mellan mitt och ditt människor upprörda, arga och kränkta. När är det kulturellt accepterat att bortse från vad som är mitt och ditt, och när är det omöjligt? Ibland är det viktigt att betona åtskillnad och ibland är det istället viktigt att framhålla det gemensamma.

    Hur dessa processer påverkar sociala relationer och maktförhållanden, identiteter, ideal och normer diskuteras utifrån aktuell etnologisk forskning. Gemenskapande och gränser i hemmet, villaträdgården och måltiden, liksom ägandets mikropraktiker i samband med lånade prylar, cykelstölder och arvskiften, och slutligen de gränsutmanande handlingar som skilsmässa, medicinering, våldtäkt och organdonation kan innebära, utgör bokens empiriska exempel på ägandets kulturella betydelse. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 125.
    Hansson, Kristofer
    Lunds universitet.
    What is “Culture”?: Kultursociologi og kulturanalyse. Pernille Tanggaard Andersen & Michael Hviid Jacobsen (eds.). Hans Reitzels Forlag, Copenhagen 2017. 604 pp. ISBN 978-87-41260570.2018Inngår i: Ethnologia Scandinavica, ISSN 0348-9698, E-ISSN 0348-9698, Vol. 48, s. 224-225Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This volume has the aim of presenting cultural sociology and cultural analysis in a Danish context, and most of the empirical examples are from contemporary Denmark. From a broad theoretical and empirical perspective the book takes the question “What is ‘culture’?” seriously. Even though, as we know, culture is in itself a difficult word to use, and there are many explanations of what it is and therefore no consensus, the two sociologists Pernille Tanggaard Andersen and Michael Hviid Jacobsen present in the introduction a short background to how the word is dealt with in the volume. Briefly, culture is seen as something transformative and something that we have “a certain freedom to choose or refuse” (p. 31). It is also a term that is operated in three different ways: (1) the descriptive culture term, (2) the complex culture term and (3) culture as praxis. There are definitions that go from seeing culture as something that can be demarcated, to seeing culture as something that people do and studying the different elements of action.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 126.
    Hansson, Kristofer
    et al.
    Lund University.
    Bengtsen, PeterLund University.
    The Unbound Brain2018Collection/Antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The brain has long been an object of curiosity and fascination. Partly as a result of technological advances, issues related to the brain have become ubiquitous points of discussion in our culture. Along with neurological disease and neuroscience, it is frequently featured in Hollywood block buster movies, self-help books, popular science documentaries and fictional TV-series.1 Once cast as grey and stable matter, the brain is now commonly represented as a glowing and colourful entity through the use of new imaging technologies. Further, it is often likened to a complex and adaptable machine that can be enhanced continuously through dedication and deliberate effort. In this special issue of Culture Unbound, scholars from a number of disciplines within the humanities and social sciences address the pervasiveness and influence of neuroscience and representations of the brain in everyday contexts. A common thread in the articles is the idea that knowledge and narratives about, and visualisations of, the brain change practices and processes in daily life. In addition, the articles, in different ways, explore the brain as something that is perceived and portrayed as constantly transforming; an unbound brain.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 127.
    Hansson, Kristofer
    et al.
    Lund University.
    Bjarnason, Elizabeth
    Lund University.
    Context Collapse in Healthcare: When the Professional and the Social Meet2018Inngår i: Working and Organizing in theDigital Age / [ed] Stephan M. Schaefer; Magnus Andersson; Elizabeth Bjarnason; Kristofer Hansson, Lund: The Pufendorf Institute for Advanced Studies, Lund University , 2018, s. 61-69Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Digital technologies have changed and will continue to change the way we think, live and work. Working and Organizing in the Digital Age presents case studies, analyses and graphic illustrations of how various digital technologies transform work processes and affect the working lives of professionals. The anthology draws upon knowledge bases and perspectives from multiple disciplines to facilitate a holistic, critical and innovative investigation of the transformational potential of digitalization on working and organizing.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 128.
    Hansson, Kristofer
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Brenthel, Adam
    Division of Art History and Visual Studies, Department of Arts and Cultural Sciences, Lund University, Lund, Sweden.
    Imagining a post-antibiotic era: a cultural analysis of crisis and antibiotic resistance2022Inngår i: Medical Humanities, ISSN 1468-215X, E-ISSN 1473-4265, Vol. 48, nr 3, s. 381-382Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The study presented in this article is about the role played by imagination when national and international organisations convey the idea of a dystopian crisis involved in the real transition to a postantibiotic era. The present is an era that can be defined as a time when no new antibiotics are discovered or developed, and existing antibiotics simultaneously become less effective since bacteria develop resistance against the active substances. Today, antibiotic resistance is an international fact; thousands of people die every year in Europe and the USA as a result of bacteria that have become resistant. Then, imagination can conjure up a different and a much more dystopian future. This article stems from a public debate concerning the global increase of antibiotic resistance; and will examine how the concept of fantasy and imagination is central in picturing such a future crisis in society. The article’s empirical basis mainly consists of reports from global and Swedish organisations, dating from the 1990s and onwards. These fantasies show that our society has a strong urge to always try to understand and explain present time and to identify how ‘our’ era relates to the past as well as the future. The concept of crisis plays an important role in these fantasies, it is key to use it when thinking about change. The analysis builds on texts and illustrations from global organisations like the WHO and also national authorities in Sweden that aim to convey the science behind the challenge. The aim is to develop a theoretical and empirical understanding, from the perspective of cultural analysis, of how fantasy and crisis are linked when the future is conceived.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 129.
    Hansson, Kristofer
    et al.
    Lund University.
    Idvall, MarkusLund University.
    Interpreting the brain in society: Cultural reflections on neuroscientific practices2017Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Society today seems obsessed with the human brain. It has become a crucial component in our culture, for people’s attitudes to themselves and others, and for how they should plan their lives. Modern neuroscience has a great impact on society, not only on medical treatments but also on existential questions such as how human consciousness can be defined, where feelings arise, when life ends and death occurs.

    Such cultural and existential questions are addressed in this anthology. Its authors suggest perspectives and concepts to understand neuroscience, and critically scrutinize its various manifestations in society. Interpreting the brain in society. Cultural reflections on neuroscientific practices is written by scholars from art history, visual studies, and ethnology involved in a research collaboration with medical and natural scientists doing basic research on Parkinson’s disease and Huntington’s disease. There is also an afterword by one of these neuroscientists.

    Introduction: Interpreting the brain in society (Kristofer Hansson & Markus Idvall)

    1. A different kind of engagement: P.C. Jersild’s novel A Living Soul (Kristofer Hansson)

    2. Pathological creativity: How popular media connect neurological disease and creative practices (Peter Bengtsen & Ellen Suneson)

    3. ‘Biospace’: Metaphors of space in microbiological images (Max Liljefors)

    4. Diffractions of the foetal cell suspension: Scientific knowledge and value in laboratory work (Andréa Wiszmeg)

    5. Mixed emotions in the laboratory: When scientific knowledge confronts everyday knowledge (Kristofer Hansson)

    6. Meetings with complexity: Dementia and participation in art educational situations (Åsa Alftberg & Johanna Rosenqvist)

    7. Taking part in clinical trials: The therapeutic ethos of patients and public towards experimental cell transplantations (Markus Idvall)

    Two afterwords by Malin Parmar and Aud Sissel HoelContributors

  • 130.
    Hansson, Kristofer
    et al.
    Lund University.
    Idvall, Markus
    Lund University.
    Introduction: Interpreting the brain in society2017Inngår i: Interpreting the brain in society: Cultural reflections on neuroscientific practices / [ed] Kristofer Hansson; Markus Idvall, Lund: Arkiv Förlag , 2017, s. 11-15Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Society today seems obsessed with the human brain. It has become a crucial component in our culture, for people’s attitudes to themselves and others, and for how they should plan their lives. Modern neuroscience has a great impact on society, not only on medical treatments but also on existential questions such as how human consciousness can be defined, where feelings arise, when life ends and death occurs.

    Such cultural and existential questions are addressed in this anthology. Its authors suggest perspectives and concepts to understand neuroscience, and critically scrutinize its various manifestations in society. Interpreting the brain in society. Cultural reflections on neuroscientific practices is written by scholars from art history, visual studies, and ethnology involved in a research collaboration with medical and natural scientists doing basic research on Parkinson’s disease and Huntington’s disease. There is also an afterword by one of these neuroscientists.

  • 131.
    Hansson, Kristofer
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Irwin, Rachel
    Lund University.
    Controlling Bacteria in a Post-antibiotic Era: Popular Ideas about Bacteria, Antibiotics, and the Immune System2022Inngår i: Ethnologia Europaea, ISSN 0425-4597, E-ISSN 1604-3030, Vol. 52, nr 2, s. 1-21Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article addresses people’s experiences with bacteria and the human body and examines the cultural meanings regarding concerns that society likely is running out of effective antibiotics. The empirical material comes from Sweden, and our analysis is framed through perspectives from the medical humanities. The interdisciplinary goal is to better understand the societal challenges of antibiotic resistance in the advent of a so-called post-antibiotic era. The study presents results from the “If antibiotics stop working” questionnaire which was distributed with the help of The Folklife Archives with the Scania Music Collections at Lund University. We argue that the concept of a post-antibiotic era can open a more imaginary way of thinking about what future relationships are possible if antibiotics were to lose their curative power.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 132.
    Hansson, Kristofer
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Irwin, Rachel
    Lund University.
    Movement of knowledge: Introducing medical humanities perspectives on medicine, science, and experience2020Inngår i: Movement of knowledge: Medical humanities perspectives on medicine, science, and experience / [ed] Kristofer Hansson & Rachel Irwin, Lund: Nordic Academic Press , 2020, s. 9-26Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this introductory chapter, we look at how medical knowledge can be addressed in the medical humanities and argue for an interdisciplinary approach in studying the movement of knowledge. We set out the main themes of the book, looking at how knowledge is conceptualised in different settings, the use of evidence-based medicine and the ways in which knowledge is produced and consumed in everyday experiences.

     

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 133.
    Hansson, Kristofer
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Irwin, Rachel
    Movement of knowledge: Medical humanities perspectives on medicine, science, and experience2020Collection/Antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Medical knowledge is always in motion. It moves from the lab to the office, from a press release to a patient, from an academic journal to a civil servant’s desk and then on to a policymaker. Knowledge is deconstructed, reconstructed, and transformed as it moves. The dynamic, ever-evolving nature of medical knowledge has given rise to different concepts to explain it: diffusion, translation, circulation, transit, co-production. At the same time, its movements—and the ways in which we conceptualize and describe them—have material consequences. For instance, value judgements on the validity of certain forms of knowledge determine the direction of clinical research. Policy decisions are taken in relation to existing knowledge. The acceptance or rejection of treatment protocols based on medical ‘facts’ impacts on patients, dependents, health providers, and society at large. Simply put, knowledge and the movement of knowledge matter.

    How do they matter, though? The contributors to this volume examine the complexity of medical knowledge in everyday life. We demonstrate not only the pervasive influence of knowledge in medical and public health settings, but also the range of methodological and theoretical tools to study knowledge. Ours is a multidisciplinary approach to the medical humanities, presenting both contemporary and historical perspectives in order to explore the borderlands between expertise and common knowledge. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 134.
    Hansson, Kristofer
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Irwin, Rachel
    Lund University.
    Special Issue: Intersections and Transformations in Medical Humanities: Defining and Conceptualising New Paths2022Inngår i: Ethnologia Europaea, ISSN 0425-4597, E-ISSN 1604-3030, Vol. 52, nr 2, s. 1-13Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This special issue of Ethnologia Europaea explores new paths for our scientific disciplines within the expanding field of medical humanities. Medical humanities have seen a significant expansion in recent years, creating new research foci and leading to collaborations both within and outside of the humanities. As it is a growing academic field, we argue that it is necessary to be part of the medical humanities in defining and conceptualising new paths. The contributions to this special issue demonstrate the ways in which disciplines like European ethnology, folklore studies, social and cultural anthropology can contribute to the expansion, drawing upon ethnographic fieldwork from Croatia, Estonia, Slovenia and Sweden. This special issue opens a space for more collaboration within our fields, as well as with medicine. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 135.
    Hansson, Kristofer
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Lenander, CeciliaLoodin, Henrik
    Att leva med bakterier: Möjligheter till ett levbart immunitärt liv2021Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Att leva med bakterier: möjligheter till ett levbart immunitärt liv är en antologi som tvärvetenskapligt undersöker betydelsen av bakteriers växande antibiotikaresistens. Detta är en förändring som håller på att göra antibiotikan ineffektiv och därmed omskapa den mänskliga historien på lång sikt. Det uppskattas att tio miljoner människor år 2050 kommer att dö av infektioner som inte längre svarar på den i dag tillgängliga antibiotikan. Hur kan vi här och nu hitta alternativa vägar mot en mer levbar framtid – med eller utan verksam antibiotika? Antologin är ett resultat av det tvärvetenskapliga forskarsamarbete som under 2019-20 bedrevs vid Pufendorfinstitutet, Lunds universitetet under Temat Postantibiotiska framtider. I antologin utvecklar tio forskare sina tankar och idéer kring hur samhället idag och i morgon kan utformas för att hantera smittämnen som bakterier och virus i vår vardag. Smittämnen det i framtiden kanske inte finns något botemedel mot.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 136.
    Hansson, Kristofer
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Lenander, Cecilia
    Loodin, Henrik
    Introduktion: Bakterier och virus i en ny tid2021Inngår i: Att leva med bakterier: Möjligheter till ett levbartimmunitärt liv / [ed] Kristofer Hansson; Cecilia Lenander; Henrik Loodin, Lund: Pufendorfinstitutet, Lunds universitet , 2021, s. 7-18Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Att leva med bakterier: möjligheter till ett levbart immunitärt liv är en antologi som tvärvetenskapligt undersöker betydelsen av bakteriers växande antibiotikaresistens. Detta är en förändring som håller på att göra antibiotikan ineffektiv och därmed omskapa den mänskliga historien på lång sikt. Det uppskattas att tio miljoner människor år 2050 kommer att dö av infektioner som inte längre svarar på den i dag tillgängliga antibiotikan. Hur kan vi här och nu hitta alternativa vägar mot en mer levbar framtid – med eller utan verksam antibiotika? Antologin är ett resultat av det tvärvetenskapliga forskarsamarbete som under 2019-20 bedrevs vid Pufendorfinstitutet, Lunds universitetet under Temat Postantibiotiska framtider. I antologin utvecklar tio forskare sina tankar och idéer kring hur samhället idag och i morgon kan utformas för att hantera smittämnen som bakterier och virus i vår vardag. Smittämnen det i framtiden kanske inte finns något botemedel mot.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 137.
    Hansson, Kristofer
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Lenander, CeciliaLoodin, HenrikBrounéus, Fredrik
    Efter antibiotika: Om smitta i en ny tid2021Collection/Antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Antibiotikaresistens väcker vår oro. Det är inte konstigt – varje år dör hundratusentals människor runt om i världen på grund av infektioner av resistenta bakterier, och problemet växer. Är vi på väg mot en värld utan verksam antibiotika? Vad skulle en sådan postantibiotisk framtid i så fall innebära för mänskligheten? 

    I denna tvärvetenskapliga antologi diskuterar forskare med olika inriktningar människans sätt att förhålla sig till antibiotika. Med utgångspunkt i frågor som rör medicin, politik, kultur, kommunikation och arkitektur utforskar de antibiotikans historiska, sociala, ekonomiska och politiska dimensioner. Tillsammans visar de möjliga vägar till en levbar framtid som präglas av en mer hållbar relation till läkemedel, bakterier och socialt liv. 

    Boken ges ut i samarbete med Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet och den ideella organisationen Vetenskap & Allmänhet. 

  • 138.
    Hansson, Kristofer
    et al.
    Lund University.
    Lindh, Karolina
    Lund University.
    The Hamburgers in the Fridge: An Interview with Professor Nikolas Rose about Interdisciplinary Collaboration, Neuroscience and Critical Friendship2018Inngår i: Culture Unbound. Journal of Current Cultural Research, ISSN 2000-1525, E-ISSN 2000-1525, Vol. 10, nr 1, s. 115-122Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    During 2016 and 2017 the Cultural Studies Group of Neuroscience at the Department of Arts and Cultural Sciences at Lund University in Sweden organised a seminar series titled the ‘Seminar on Neuroscience, Culture and Society’. Professor Nikolas Rose was one of the invited guest speakers; he is a researcher who strongly influences cultural reflections on neuroscience (Rose 2007, Abi-Rached & Rose 2010, Rose & Abi-Rached 2013). He visited us on the 22nd of March 2017 and during his visit Kristofer Hansson and Karolina Lindh took the opportunity to interview Professor Rose to hear more about his thoughts and experiences of interdisciplinary collaboration between neuroscience researchers and researchers in the social sciences and humanities.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 139.
    Hansson, Kristofer
    et al.
    Lund university.
    Lundin, Susanne
    Idvall, Markus
    Kaleja, Jekaterina
    Putnina, Aivita
    Framing the public: The policy process around xenotransplantation in Latvia and Sweden from 1970 to 20042011Inngår i: Science and Public Policy, ISSN 0302-3427, E-ISSN 1471-5430, Vol. 38, nr 8, s. 629-637Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    A crucial debate is under way concerning the public's participation in biotechnology decision-making processes. This study, concerning the policy process around xenotransplantation (XTP) in Latvia and Sweden in the period 1970–2004, focuses on how scientific experts and politicians view the public and the public's participation in the process of developing policy regarding XTP. Drawing on interviews with actors involved in XTP in each country, we analyse and explain the inclusion and exclusion of publics in policy decision-making processes. In particular, we highlight the significance of the role of scientists and politicians in generating discourses which exclude the public from participation in policy decision-making.

  • 140.
    Hansson, Kristofer
    et al.
    Lunds universitet.
    Nilsson, Gabriella
    Lunds universitet.
    Att implementera tillgänglighet i vården2017Inngår i: Health Management: att göra hälso- och sjukvård mer tillgänglig / [ed] Lars Nordgren, Stockholm: Sanoma Utbildning , 2017, s. 209-226Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Boken beskriver hur hälso- och sjukvård kan göras ännu mer tillgänglig för vårdsökande och patienter. Utifrån olika teoretiska perspektiv och fall presenterar författarna vägar och hinder för vårdsökande. För att uppnå ökad tillgänglighet krävs det koordinering av resurser och tjänster, en ökad digitalisering av hälsotjänster, lagreglering av tillgänglighet samt implementering av nya sätt att organisera vården och att möta vårdsökande. Allt med en syn på verksamheten som en service. Författare: Health management - att göra hälso- och sjukvård mer tillgänglig är skriven av sju forskare vid institutionerna för service management och tjänstevetenskap och kulturvetenskaper vid Lunds universitet. De är verksamma inom etnologi, företagsekonomi, juridik, logistik, sociologi och tjänstevetenskap. Boken vänder sig till studenter främst inom health management, service management, medicin, vård, omsorg, hälsovetenskap, etnologi och logistik. Praktiker inom vården liksom politiker och patientföreningar kan också använda boken för internutbildning, studiecirklar och i utvecklingsarbete.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 141.
    Hansson, Kristofer
    et al.
    Lunds universitet.
    Nilsson, GabriellaLunds universitet.
    Etnologin och Medicinen2011Collection/Antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    I det här temanumret av Socialmedicinsk tidskrift undersöker etnologer den kulturella grund som medicinen vilar på. Etnologin studerar de föreställningar om liv, död, sjukdom och bot som skapats, och skapas, i en viss historisk kontext; vilken syn på samhället, individen och kroppen som den medicinska blicken genererar och hur människors vardag med sjukdom och ohälsa ser ut. Medicinska förklaringsmodeller och praktiker formas i mötet mellan olika personalgrupper eller mellan patient och personal, men även i förhållande till de förändringar som sker i samhället. Centralt är att beskriva hur synen på hälsa och sjukdom förhandlas fram, omtolkas eller anpassas från situation till situation. I den kulturella process som vårdmötet utgör tydliggörs de olika roller och positioner som är verksamma och som antingen underlättar eller försvårar möjligheten till kommunikation. Genom att avtäcka och beskriva de föreställningar, normer och värderingar som präglar såväl patienter som vårdpersonal kan etnologin bidra till en större förståelse för medicinens kulturella beståndsdelar.

  • 142.
    Hansson, Kristofer
    et al.
    Lunds universitet.
    Nilsson, Gabriella
    Lunds universitet.
    Vårdmöten och tillgänglighet2017Inngår i: Health Management: Att göra hälso- och sjukvård mer tillgänglig / [ed] Lars Nordgren, Stockholm: Sanoma Utbildning , 2017, s. 61-76Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Boken beskriver hur hälso- och sjukvård kan göras ännu mer tillgänglig för vårdsökande och patienter. Utifrån olika teoretiska perspektiv och fall presenterar författarna vägar och hinder för vårdsökande. För att uppnå ökad tillgänglighet krävs det koordinering av resurser och tjänster, en ökad digitalisering av hälsotjänster, lagreglering av tillgänglighet samt implementering av nya sätt att organisera vården och att möta vårdsökande. Allt med en syn på verksamheten som en service. Författare: Health management - att göra hälso- och sjukvård mer tillgänglig är skriven av sju forskare vid institutionerna för service management och tjänstevetenskap och kulturvetenskaper vid Lunds universitet. De är verksamma inom etnologi, företagsekonomi, juridik, logistik, sociologi och tjänstevetenskap. Boken vänder sig till studenter främst inom health management, service management, medicin, vård, omsorg, hälsovetenskap, etnologi och logistik. Praktiker inom vården liksom politiker och patientföreningar kan också använda boken för internutbildning, studiecirklar och i utvecklingsarbete.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 143.
    Hansson, Kristofer
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Nilsson, Gabriella
    Lund University.
    Tiberg, Irén
    Lund University.
    The co-creation of situated knowledge: Facilitating the implementation of care models in hospital-based home care2020Inngår i: Movement of knowledge: Medical humanities perspectives on medicine, science, and experience / [ed] Kristofer Hansson; Rachel Irwin, Lund: Nordic Academic Press, 2020, s. 155-174Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This chapter explores the potential of using ethnographic methods to support medical personnel who are in the process of replacing existing practice with a new research-based care practice—in other words, when a new evidence-based care model is operationalized. The method presented here centres on offering support to the member of the medical team who facilitates the actual implementation—the so-called facilitator—so that the team can better understand the processes at work. The purpose is to highlight how ethnographic methods can make the facilitator’s task of driving the implementation easier.

     

  • 144.
    Hansson, Kristofer
    et al.
    Lunds universitet.
    Nordmark, Eva
    Att arbeta med delaktighet inom habilitering2015Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Delaktighet har kommit att bli ett samlingsbegrepp för hur samhället ska kunna möta alla människors röster och perspektiv. Inte minst inom habiliteringens olika verksamheter är det idag ett centralt begrepp. Denna antologi tar sin utgångspunkt i ett mångfacetterat habiliteringsperspektiv och presenterar nya synsätt på hur delaktighet kan förstås, hur det praktiskt används, men också hur det kan problematiseras utifrån ett flervetenskapligt och tvärprofessionellt perspektiv. Kapitlen har ett praktiknära perspektiv och presenterar forskning gjord i nära samarbete med verksamhetsområden inom habilitering. För både yrkesverksamma, studerande och forskare reser antologin ett antal centrala frågor: Vad menas med delaktighet och på vilket sätt kan jag skapa delaktighet för andra människor? Är jag beredd att dela mitt inflytande och ansvar? Men också frågor om vem det är som ska bestämma vad som är en tillräcklig delaktighet, när den inte är tillräcklig och för vem denna delaktighet är tänkt? Med andra ord, hur kan delaktighet bli på riktigt? Detta är frågor som inte alltid har ett självklart svar men som är viktiga att diskutera. Det är också frågor som synliggör den spännvidd det finns i begreppet delaktighet och som gör det både lockande och spännande att arbeta med. 

    Att arbeta med delaktighet inom habilitering vänder sig till universitets- och högskolestudenter som fokuserar på habilitering och delaktighet i olika typer av utbildningar. Även yrkesverksamma inom exempelvis habilitering och rehabilitering liksom samhällsaktörer inom området får en värdefull introduktion till tvärprofessionella och flervetenskapliga perspektiv på delaktighet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 145.
    Hansson, Kristofer
    et al.
    Lunds universitet.
    Nordmark, Eva
    Flervetenskapliga perspektiv på delaktighet och habilitering2015Inngår i: Att arbeta med delaktighet inom habilitering / [ed] Kristofer Hansson; Eva Nordmark, Lund: Studentlitteratur AB, 2015, s. 11-31Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Delaktighet har kommit att bli ett samlingsbegrepp för hur samhället ska kunna möta alla människors röster och perspektiv. Inte minst inom habiliteringens olika verksamheter är det idag ett centralt begrepp. Denna antologi tar sin utgångspunkt i ett mångfacetterat habiliteringsperspektiv och presenterar nya synsätt på hur delaktighet kan förstås, hur det praktiskt används, men också hur det kan problematiseras utifrån ett flervetenskapligt och tvärprofessionellt perspektiv. Kapitlen har ett praktiknära perspektiv och presenterar forskning gjord i nära samarbete med verksamhetsområden inom habilitering. För både yrkesverksamma, studerande och forskare reser antologin ett antal centrala frågor: Vad menas med delaktighet och på vilket sätt kan jag skapa delaktighet för andra människor? Är jag beredd att dela mitt inflytande och ansvar? Men också frågor om vem det är som ska bestämma vad som är en tillräcklig delaktighet, när den inte är tillräcklig och för vem denna delaktighet är tänkt? Med andra ord, hur kan delaktighet bli på riktigt? Detta är frågor som inte alltid har ett självklart svar men som är viktiga att diskutera. Det är också frågor som synliggör den spännvidd det finns i begreppet delaktighet och som gör det både lockande och spännande att arbeta med. 

    Att arbeta med delaktighet inom habilitering vänder sig till universitets- och högskolestudenter som fokuserar på habilitering och delaktighet i olika typer av utbildningar. Även yrkesverksamma inom exempelvis habilitering och rehabilitering liksom samhällsaktörer inom området får en värdefull introduktion till tvärprofessionella och flervetenskapliga perspektiv på delaktighet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 146.
    Hansson, Kristofer
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Petersson, Charlotte C
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för socialt arbete (SA). Malmö universitet, Centrum för sexologi och sexualitetsstudier (CSS).
    Den sårbara gemenskapen: kvinnojourer under covid-19-pandemin2021Inngår i: Sociologisk forskning, ISSN 0038-0342, E-ISSN 2002-066X, Vol. 58, nr 1-2, s. 33-51Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    När covid-19-pandemin nådde Sverige mobiliserade kvinnojourerna snabbt eftersom de visste vad en nedstängning av samhället skulle kunna betyda för kvinnor och barn som lever under hot och med våld i sina hem. På kort tid kom myndigheternas rekommendationer om att arbeta hemma, upprätthålla social distans och undvika resor att minska möjligheterna till rörlighet. Detta gjorde det särskilt svårt för kvinnor som levde under hot och kontroll att komma i kontakt med myndigheter och kvinnojourer. Syftet med denna artikel är att förstå hur relationen mellan samhället och kvinnor som är utsatta för hot och våld i hemmet under pandemitider ser ut. Analysen utgår från en teoretisk modell för ”det immunitära livet”, för att förstå förhållandet mellan individ och samhälle. Studien består av telefonintervjuer som genomfördes våren 2020 med personal vid fem olika kvinnojourer. Ett viktigt resultat i studien är att misshandlade kvinnor under pandemin riskerar att berövas möjligheterna att skapa viktiga relationer med samhället, något som exempelvis kvinnojourer annars möjliggör.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 147.
    Hansson, Kristofer
    et al.
    Lunds universitet.
    Suneson, Ellen
    Lunds universitet.
    Vulnerable Normality: Popular Neuroimaging and the Discursive Logic of the (Dis)able(d) Brain2018Inngår i: Culture Unbound. Journal of Current Cultural Research, ISSN 2000-1525, E-ISSN 2000-1525, Vol. 10, nr 1, s. 49-64Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to analyse popular neuroimaging of (dis)able(d) brains as a cultural phenomenon, as well as to explore how there has been, during the last decades, a subtle but important change in the way “normal” brains are depicted in popular science. Popular neuroimaging is introduced and used as an empirical basis to analyse what Fiona Kumari Campbell sees as a critique against ableism. The empirical material consists of two British popular science documentaries (both produced by the BBC) on the topic of the brain: Human Brain (1983), and Brain Story (2004). The article argues that the position of normality and able-bodiedness has changed as the development of brain scanning techniques has emerged. In particular, there seems to have been a change in how the brain is visualized and talked about. New frameworks for understanding normality, disability and vulnerability have appeared. Furthermore, we claim that this shift needs to be studied from a theoretical perspective that analyses the discursive logic of the (dis)able(d) brain where an indistinctness transpires and creates a form of vulnerable normality.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 148.
    Hansson, Kristofer
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Wiszmeg, Andréa
    Copenhagen University.
    Editing future life and biotechnological utopias in the Nordic countries2020Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This paper is based on a three-year project recently started in Sweden. In this project we will investigate how “Responsible research and innovation” (RRI) is (re)produced at the intersection between the laboratory and the surrounding society, and between the researchers' everyday work practices and society's discourses on modern biomedicine. The two technologies studied in the project are CRISPR technology and neuro-transplantation with stem cells. A question central to the project, is to study the biomedical researchers' everyday life and how they "respond" to the uncertain and unpredictable consequences that exist in the research on the biomodifying technologies. What ethical issues are raised in relation to different bio-modifying technologies? This is a question that relate to the panel theme and we will therefore focus our paper on the discourses in the Nordic countries – manly Sweden and Denmark - and what modes of de/politization we can find concerning editing genome technologies. We will do this by focusing on laboratories that recently have started to work with, or are in the start-up phase for using CRISPR technology. Drawing on the issues from the panel abstract, we want to raise questions like: What kinds of new social control, hierarchies, exclusion and domination can we see in the laboratories? What kind of care and social inclusion are discussed or practised there?

  • 149.
    Hansson, Kristofer
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Wiszmeg, Andréa
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Representing, intervening or mediating?: The role of the cultural science scholar in collaboration with different disciplinary interfaces2022Inngår i: STS Conference 2022: The 10th edition of the Swedish STS Conference / [ed] Francis Lee, Science, Technology and Society, Chalmers University, Gothenburg, 2022, s. 8-8Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The rapid development in biomedicine creates knowledge-intensive policy fields on national and international arenas. In our ongoing project “Biomodifying technologies in change” we study presumably game-changing technologies such as CRISPR-cas9, iPS cells, xenotransplantation and 3D bioprinting. The project could be categorized as part of an ”engaged program”, using Sismondo’s terminology (2008), in that we do not separate the epistemological dimensions from the political aspects of the science practices we study. Rather, we understand language and material processes in research as already in themselves always normative. Hence, the strife to make transparent and democratize scientific and technological processes, is somehow built into the research scope itself - even if not a directly activist agenda.

    One of the aims of the project is to understand how “responsible researchers” are fostered. We look into how ethical reflexivity is expressed, practiced and understood in the day-to-day of biomedical research environments. But what happens to our knowledge production when we make biomedical researchers engage in this bird’s-eye view on their research and its socio-cultural circumstances? How can neither taking a distanced position, nor engaging in direct activism but rather pushing toward areas we consider possible hotbeds for public debate be further theoretically conceptualized? What does such an endeavor imply for our role as STS scholars? And how does that connect to the tendency to engage humanities and social science scholars as interpreters and mediators in cross-disciplinary projects in knowledge-intensive policy fields, such as ours ? In what way is the symmetry principle (Bloor, 1976) affected, when value-laden initiatives as ethical reflexivity and public engagement is treated as an inherent good or as “truths” to be pursued?

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 150. Holmberg, Tora
    et al.
    Ideland, Malin
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Natur-miljö-samhälle (NMS).
    Dilemman med transgena djur: forskningspraktik och etik2010Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Framtidsmöjligheter! Medicinsk revolution! Talet om transgena djur präglas många gånger av superlativer. Genom att förändra arvsmassan på djur hoppas många forskare få större förståelse för sjukdomsorsaker, förlopp och behandlingsmöjligheter. Problem med avel och användande av transgena djur såsom lidande, ”spill” och onödiga försök talas det mindre om. Forskningsrapporten Dilemman med transgena djur – forskningspraktik och etik belyser hur människor, som på olika sätt arbetar med försök med transgena djur, talar om etik, djur, djurförsök och transgenteknik. Här visas hur det kommer sig att vissa frågor, såsom djurförsökstekniska, ofta diskuteras medan frågor av mer abstrakt och svårlöslig karaktär hamnar i skymundan. Inom ramen för studien har fyrtio personer som arbetar med frågorna i forskningslaboratorier och/eller djurförsöksetiska nämnder intervjuats. Arbetet i laboratorierna och nämnderna har även observerats. Detta etnografiska fältarbete har gett underlag för att diskutera och reflektera kring de tolkningsföreträden som ligger till grund för vad man talar och inte talar om i frågan om transgena djur. Skälen till att tekniska och metodologiska frågor diskuteras medan mer övergripande frågor kring nytta med försöken blir tysta teman finns att hämta i såväl den etiska ansökans utformning som sammansättningen i djurförsöksetiska nämnder och i praxis i laboratorier och nämnder. I rapporten diskuteras möjliga sätt att utvidga diskussionen om etiska dilemman med djurförsök i allmänhet och transgena djur i synnerhet. Den sätter framförallt ljuset på hur man kan aktualisera nya frågor genom att dels använda sig av så kallade utvidgande metaforer för att tala om de transgena djuren, dels betrakta djurförsöksetik som situations- och relationsbunden där ansvar och omsorg styr arbetet vid sidan av etiska principer.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
12345 101 - 150 of 204
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf