Publikationer från Malmö universitet
Endre søk
Begrens søket
1234567 101 - 150 of 659
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101. Bååth, Carina
    et al.
    Wilde-Larsson, Bodil
    Idvall, Ewa
    Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Lord-Hall, Marie-Louise
    Registered nurses and enrolled nurses assessments of postoperative pain and risk for malnutrition and pressure ulcers in patients with hip fracture2010Inngår i: International Journal of Orthopaedic and Trauma Nursing, ISSN 1878-1241, E-ISSN 1878-1292, Vol. 14, nr 1, s. 30-39Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of the study was to describe and compare registered (RNs’) and enrolled nurses’ (ENs’) assessments of postoperative pain, risk for malnutrition and pressure ulcers in patients with hip fracture. Furthermore, the aim was to describe and compare their perceptions of using assessment tools. Thirty-four (34) RNs and forty-three (43) ENs, working on orthopaedic wards in Sweden, took part in the study. The assessments were carried out on 82 patients with hip fracture. The assessment tools included the numerical rating scale (NRS), short-form nutritional assessment tool (MNA-SF), modified Norton scale (MNS) and pressure ulcer card. Many patients were assessed to be in postoperative pain and at possible risk for malnutrition. Around 50% were assessed as being at risk for pressure ulcer formation (PU). There is a difference between RNs and ENs assessments of patients’ postoperative pain, risk for malnutrition and PU. ENs assessed to a greater degree that patients were in intense pain currently. RNs assessed to a greater degree that patients had been in intense pain in the past 24h. Single items on the tools showed differences. However, there was no statistically difference for MNA-SF screening score and MNS total score. ENs found it easier to assess postoperative pain with the NRS compared to RNs.

  • 102.
    Callaki, Dienora
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Baran, Esma
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Kvinnliga patienters upplevelser av sjuksköterskans stöd efter en mastektomi: En litteraturstudie2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige får 8000 kvinnor och 60 män diagnosen bröstcancer per år. Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna i Sverige och 90% av de som blir diagnostiserade genomgår en mastektomi. Mastektomi är en behandlingsmetod som innebär avlägsnande av ett eller båda brösten. Det kirurgiska ingreppet har visat sig kunna leda till ökat lidande i livets alla dimensioner för den enskilda kvinnan, där hennes självidentitet förändrats efter operationen. För att kunna ge en personcentrerad vård krävs sympati och förståelse för patientens unika upplevelser av att leva med en mastektomi. Syfte: Studiens syfte var att undersöka kvinnliga patienters upplevelser av stödet från sjuksköterskor efter en mastektomi till följd av bröstcancer. Metod: Studiens valda metod är en litteraturstudie och resultatet bygger på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ studiedesign. Databassökningarna utfördes på Cinahl och PubMed, och kvalitetsgranskningen av artiklarna genomfördes med SBU:s granskningsmall. Dataanalysen utfördes i enlighet med Popenoe (2021) systematiska metod för dataanalys. Resultat: I resultatet framkom två kategorier, “Vägledning” och “Kommunikation”. Utifrån dessa framkom vidare fyra subkategorier. Konklusion: Sjuksköterskans stöd och omsorg har visat sig vara avgörande för kvinnornas återhämtning efter mastektomin. Att få tydlig och transparent information av sjuksköterskan verkar skapa trygghet och minska oron hos kvinnorna. Bristfällig information leder till bristfällig kommunikation mellan patient och sjuksköterska, vilket leder till stressade och oroliga patienter. Det är därför viktigt att sjuksköterskor bibehåller ett personcentrerat förhållningssätt, och detta för att kunna erbjuda den enskilda kvinnan ett anpassat stöd efter hennes egna behov och upplevelser. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 103.
    Carlson, Elisabeth
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV). Malmö universitet, Malmö Institute for Studies of Migration, Diversity and Welfare (MIM).
    Peer Learning och strukturerade läraktiviteter2022Inngår i: Studenthandledning i vårdande verksamhet. Teoretiska utgångspunkter och didaktiska metoder / [ed] Ann-Helen Sandvik & Margaretha Ekebergh, Stockholm: Liber , 2022, 1, s. 194-207Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 104.
    Carlson, Elisabeth
    Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Sjuksköterskan som handledare. Innehåll i och förutsättningar för sjuksköterskors handledande funktion i verksamhetsförlagd utbildning - en etnografisk studie2010Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Under de tre senaste decennierna har det skett stora förändringar i sjuksköterskeutbildningarna internationellt såväl som nationellt. De snabba samhälleliga förändringarna och dess effekter på hälso- och sjukvården kommer att kräva andra kompetenser i en förändrad sjuksköterskeroll. Detta innebär att studenter behöver förberedas för det livslånga lärandet där en grundutbildning inte skall vara detaljstyrd utan inriktad på att stödja studenternas utveckling av kritiskt tänkande, förmåga till självständigt arbete och problemlösningsförmåga. Verksamhetsförlagd utbildning (vfu) där kliniskt verksamma sjuksköterskor handleder studenterna är en viktig del i denna lärprocess. Handledande sjuksköterskor förväntas därmed skapa en lärandemiljö där studenterna ges möjlighet att integrera teoretisk och praktisk kunskap för att utveckla sin yrkeskompetens. Sjuksköterskor handleder även i interprofessionella utbildningsmiljöer där studenter från olika utbildningsprogram möts för att arbeta och lära tillsammans. Sjuksköterskans handledande funktion och förutsättningarna för hur handledarskapet kan genomföras blir därför central för att säkerställa en hög akademisk nivå genom hela sjuksköterskeutbildningen. Studiens övergripande syfte var att beskriva innehåll i och förutsättningar för sjuksköterskors handledande funktion i verksamhetsförlagd utbildning. Avhandlingen presenterar resultaten från en etnografisk studie där datainsamling har skett genom observation av handledande sjuksköterskor på två vårdavdelningar samt vid en klinisk utbildningsavdelning. För att få en fördjupad förståelse av sjuksköterskornas handledande funktion har även intervjuer genomförts individuellt såväl som i grupp. Resultaten visade att handledning är relation mellan handledare och student som bygger på trygghet och tillit. I handledningssituationer använder sjuksköterskor sig av flera olika pedagogiska tekniker av såväl kognitiv som perceptuell karaktär. Det innehåll som förmedlas är till stor del av medicinsk och teknisk karaktär. Men sjuksköterskorna poängterar även omvårdnadsaspekten där patienten är i centrum och beskriver hur de stöttar studenten att se professionens möjligheter och begränsningar. Sjuksköterskorna bidrar på så sätt till att studenterna kan utveckla sin kommande yrkesidentitet. Vid den kliniska utbildningsavdelningen fokuseras handledningen på samarbete över yrkesgränser. Handledarnas uppgift blir här att stötta studenternas möjlighet till självständigt arbete genom att fokusera på hur studenterna samarbetar i team. Organisatoriska rutiner, kollegialt stöd och ett väl fungerande samarbete mellan vårdverksamhet och lärosäte beskrevs som centrala för att handledningen ska kunna utföras på ett sätt som stöttar studenternas lärande. Den faktor som framförallt upplevdes som ett hinder för de handledande sjuksköterskorna var att tid för handledarskapet inte var specifikt avsatt. Handledning av studenter fick därför pågå parallellt med ordinarie arbetsuppgifter. Vid den kliniska utbildningsavdelningen där handledarskapet utgjorde den primära arbetsuppgiften upplevdes tiden följaktligen inte som samma hinder. Avhandlingen har visat på komplexiteten i sjuksköterskans handledande funktion. Den handledande sjuksköterskan skall kunna handleda yrkesspecifikt såväl som teamorienterat. Handledning av studenter i en akademisk utbildning kräver dels pedagogiskt kompetenta handledare dels att handledningen organiseras på sådant sätt att tid avsätts till sjuksköterskornas handledande funktion. Detta kräver fortsatt samverkan mellan verksamheter och lärosäten för att säkerställa en sjuksköterskeutbildning som uppfyller kraven för en god akademisk utbildning i alla led.

    Fulltekst (pdf)
    Comprehensive Summary
  • 105.
    Carlson, Elisabeth
    et al.
    Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Pilhammar Andersson, Ewa
    Wann-Hansson, Christine
    Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    "This is nursing": nursing roles as mediated by precepting nurses during clinical practice2010Inngår i: Nurse Education Today, ISSN 0260-6917, E-ISSN 1532-2793, Vol. 30, nr 8, s. 763-767Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In nursing education, it has been argued that professional socialization is facilitated by clinical experiences where students work together with precepting nurses. However, few studies found have focused on how nurses think and act as preceptors, hence providing a base for professional socialization to occur. Therefore; this study aimed to describe how preceptors mediated nursing as a profession to undergraduate nursing students during clinical practice. This was an ethnographic study guided by symbolic interactionism. A purposeful sampling of 13 precepting nurses was observed during the field work period. In addition, 16 staff nurses, purposively selected, and experienced in precepting, participated in focus group interviews. All text from field notes and interviews were read as a whole and analyzed following the ethnographic approach. Findings illustrated how nursing was mediated as the medical-technical, the administrative, and the caring role. Preceptors aimed for professionalism in their students by teaching the students to reflect on what they can do independently as nurses. Preceptors strived to verbalise their practical knowledge to make theory explicit and contextualize to student nurses. This knowledge can guide implementation of preceptor programmes focusing on the meaning and implications of professionalism.

  • 106.
    Carlson, Elisabeth
    et al.
    Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Pilhammar Andersson, Ewa
    Wann-Hansson, Christine
    Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Time to precept: supportive and limiting conditions for precepting nurses2010Inngår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 2, nr 66, s. 432-441Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIM: This paper is a report of a study describing conditions for precepting in a Swedish clinical context from the perspective of precepting nurses. BACKGROUND: Clinical practice is a complex part of nursing education, and registered nurses who are acting as preceptors for nursing students face a number of challenges that need to be addressed during the precepting process. METHOD: An ethnographic approach guided by symbolic interactionism was used. Data were collected by participant observation and focus group interviews over a ten-month period in 2006-2007. Participants were selected by purposive sampling of 13 staff nurses who were preceptors during the field work period. In addition, 16 staff nurses, experienced in precepting, were purposively selected for four focus groups. FINDINGS: Precepting was found to be a complex function for nurses, influenced by conditions that could be both supportive and limiting in nature. Three themes described these conditions: organization, comprising clinical responsibilities and routines; collaboration, focusing on professional relations and interactions; and the personal perspective, comprising preceptors' experiences, need for feed back and notions of benefits. Time as a limiting condition reappeared through all categories. CONCLUSION: It is important to raise the issue of time and its impact on the precepting process. Precepting needs to be further discussed in terms of an integrated nursing competence prioritized by all stakeholders involved in clinical practice. Therefore; efforts should be made to plan nurses' clinical work so that allocated time for precepting can be facilitated.

  • 107.
    Carlson, Elisabeth
    et al.
    Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Wann-Hansson, Christine
    Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Pilhammar, Ewa
    Teaching during clinical practice: Strategies and Techniques used by Preceptors in Nursing Education2009Inngår i: Nurse Education Today, ISSN 0260-6917, E-ISSN 1532-2793, Vol. 29, nr 5, s. 521-526Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The preceptor is a nurse who teaches and supports the student and is seen as pivotal to student learning within the clinical setting. Earlier studies have shown that preceptors’ pedagogical competence is significant for facilitating learning during clinical practice. However, studies describing pedagogical competence, especially in terms of teaching strategies, seem to be scarce. The aim of this study was to describe which strategies and techniques preceptors use to teach undergraduate nursing students during clinical practice. The study had an ethnographic approach; methods used were participant observations and focus group interviews with nurses who were experienced in precepting undergraduate nursing students.Findings illustrated how preceptors used different strategies and techniques in a continuous process of adjusting, performing and evaluating precepting. Increased knowledge on how the preceptors actually teach student nurses during clinical practice will help facilitate educational programmes for preceptors,which will enhance their pedagogical skills and competences.

  • 108.
    Carlsson, Frida
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Engdahl, Hanna
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Hur sjuksköterskor inom primärvården identifierar suicidnära patienter genom telefontriagering2022Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 109.
    Castor, C.
    et al.
    Department of Health Sciences, Faculty of Medicine Lund University Lund Sweden.
    Björk, M.
    The CHILD Research Group, Department of Nursing, School of Health and Welfare Jönköping University Jönköping Sweden.
    Bai, J.
    Nell Hodgson Woodruff School of Nursing Emory University Atlanta Georgia USA.
    Berlin, Henrik
    Malmö universitet, Odontologiska fakulteten (OD).
    Kristjansdottir, G.
    Faculty of Nursing, School of Health Science University of Iceland Reykjavik Iceland.
    Kristjansdottir, O.
    Faculty of Nursing, School of Health Science University of Iceland Reykjavik Iceland.
    Hansson, H.
    Department of Paediatrics and Adolescent Medicine Copenhagen University Hospital Rigshospitalet Copenhagen Denmark;Department of Clinical Medicine University of Copenhagen Copenhagen Denmark.
    Höök, A.
    Division of Anaesthetics and Sensory Organs Speciality Surgery Linköping University Hospital Linköping Sweden.
    Stenström, P.
    Department of Pediatric Surgery Skåne University Hospital, Lund University Lund Sweden;Department of Paediatrics, Faculty of Medicine Lund University Lund Sweden.
    Nilsson, S.
    Department of Health Sciences, Faculty of Medicine Lund University Lund Sweden;Institute of Health and Care Sciences, Sahlgrenska Academy University of Gothenburg Gothenburg Sweden.
    Psychometric evaluation of the electronic faces thermometer scale for pain assessment in children 8–17 years old: A study protocol2023Inngår i: Paediatric and Neonatal Pain, ISSN 2637-3807, Vol. 5, nr 4, s. 99-109Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    It is often a challenge for a child to communicate their pain, and their possibilities todo so should be strengthened in healthcare settings. Digital self-assessment providesa potential solution for person-centered care in pain management and promotes childparticipation when a child is ill. A child's perception of pain assessment differs when itis assessed using digital or analog formats. As we move into the digital era, there is anurgent need to validate digital pain assessment tools, including the newly developedelectronic Faces Thermometer Scale (eFTS). This study protocol describes three studies with the overall aim to evaluate psychometric properties of the eFTS for assessingpain in children 8–17 years of age. A multi-site project design combining quantitativeand qualitative methods will be used for three observational studies. Study 1: 100Swedish-speaking children will report the level of anticipated pain from vignettes describing painful situations in four levels of pain and a think-aloud method will be usedfor data collection. Data will be analyzed with phenomenography as well as descriptive and comparative statistics. Study 2: 600 children aged 8–17 years at pediatric anddental settings in Sweden, Denmark, Iceland, and USA will be included. Children willassess their pain intensity due to medical or dental procedures, surgery, or acute painusing three different pain Scales for each time point; the eFTS, the Faces Pain ScaleRevised, and the Coloured Analogue Scale. Descriptive and comparative statistics willbe used, with subanalysis taking cultural context into consideration. Study 3: A subgroup of 20 children out of these 600 children will be purposely included in an interview to describe experiences of grading their own pain using the eFTS. Qualitativedata will be analyzed with content analysis. Our pilot studies showed high level ofadherence to the study procedure and rendered only a small revision of backgroundquestionnaires. Preliminary analysis indicated that the instruments are adequate to beused by children and that the analysis plan is feasible. A digital pain assessment toolcontributes to an increase in pain assessment in pediatric care. The Medical ResearchCouncil framework for complex interventions in healthcare supports a thorough development of a new scale. By evaluating psychometric properties in several settingsby both qualitative and quantitative methods, the eFTS will become a well-validatedtool to strengthen the child's voice within healthcare.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 110.
    Castro Echeverri, Paola
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Rydberg, Sandra
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Livet, döden och existensen: En litteraturstudie utifrån sjuksköterskans perspektiv2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Palliativ vård ska tillgodose fysiska, psykiska, sociala och andliga eller existentiella behov enligt WHO. Vid palliativ vård väcks frågeställningar, tankar och känslor hos såväl patienten som hos hennes anhöriga. En del av omvårdnaden är att försöka uppfatta och försöka förstå när en patient har existentiella frågor. Sjuksköterskan befinner sig nära patienten, detta gör att hon blir en naturlig samtalspartner för patienten. Ett stöd i arbetet för att ge personcentrerad palliativ vård är de 6 S:en där varje S definierar en aspekt som ska ingå i omvårdnaden. I den teoretiska ramen lyfts de existentiella behoven fram där sjuksköterskan har till uppgift att genom samtal hjälpa patienten att acceptera den egna döden och finna mening i livet som varit samt lindra patientens existentiella ensamhet och isolering. Syftet: Att undersöka forskning om sjuksköterskors upplevelser och hantering av existentiell omvårdnad inom den palliativa vården. Metod: Litteraturstudie där vetenskapliga kvalitativa artiklar har eftersökts i två databaser som är inriktade på omvårdnad respektive medicin, Cinahl och PubMed. Artiklarna har sedan analyserats och kvalitetsgranskats utifrån en tematisk innehållsanalys. Resultat: Tolv kvalitativa studier har analyserats och resulterade i tre huvudkategorier: Sjuksköterskans och patientens möte vid existentiella samtal, Sjuksköterskans känslor vid vård i livets slut, Hur hanterar sjuksköterskan de existentiella behoven. Huvudkategorierna delas sedan in i tio subkategorier. Slutsats: Existentiella samtal är krävande. De framkalla sorg, rädsla, ångest, skuld, maktlöshet men det känns även meningsfullt och sjuksköterskor uppger att de lever ett mer reflekterande och givande liv.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 111.
    Chen, Xin
    et al.
    KTH.
    Frennert, Susanne
    Malmö universitet, Fakulteten för teknik och samhälle (TS), Institutionen för datavetenskap och medieteknik (DVMT).
    Ostlund, Britt
    KTH.
    The Use of Information and Communication Technology Among Older Immigrants in Need of Home Care: a Systematic Literature Review2022Inngår i: Ageing International, ISSN 0163-5158, E-ISSN 1936-606X, Vol. 47, s. 238-264Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Better home care and home care technologies are no longer requested solely by nonimmigrant older adults but also by members of the fast-growing older adult immigrant population. However, limited attention has been given to this issue, or to the use of technology in meeting the needs of aging populations. The objective of this review is to map existing knowledge of older adult immigrants' use of information and communication technologies for home care service published in scientific literature from 2014 to 2020. Twelve studies met the established eligibility criteria in a systematic literature search. The results showed older adult immigrants faced similar barriers, which were independent of their ethnic backgrounds but related to their backgrounds as immigrants including lower socioeconomic status, low language proficiency, and comparatively lower levels of social inclusion. Technology use could be facilitated if older adult immigrants received culturally-tailored products and support from family members and from society. The results imply that the included studies do not address or integrate cultural preferences in the development of information and communication technology for home care services. Caregivers might provide an opportunity to bridge gaps between older immigrants' cultural preferences and technology design. This specific research field would also benefit from greater interest in the development of novel methodologies.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 112.
    Christensen, Olga
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskors arbetsrelaterade stress och dess påverkan på omvårdnaden: En litteraturstudie2024Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vård och omsorg står inför stora utmaningar med hög arbetsbelastning, vilket bidrar till ökad stress bland sjuksköterskor. Sjuksköterskor är utsatta dagligen för en psykisk och fysisk påfrestande arbetsmiljö. Ogynnsam arbetsmiljö leder till upplevelse av stress, men samtidigt påverkar den negativt omvårdnadskvalitet och riskerar patientsäkerhet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa sjuksköterskors arbetsrelaterade stress och dess påverkan på omvårdnaden. Metod: Denna litteraturstudie baseras på 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar upphämtade från databaser Cinhal och PubMed. Systematisk litteraturöversikt användes för precisering av forskningsproblemet, sökstrategi och urvalsprocessen. Artiklar kvalitetsgranskades. Analysen av resultatet baserades på generell litteraturöversikt, med användning av induktiv analysmetod. Resultat: Analysen av artiklar resulterade i två huvudkategorier med tillhörande fem subkategorier: Stress skapat av stressorer inom den organisatoriska och fysiska arbetsmiljön medför försämrad omvårdnad (Arbetsbelastning och tidsbrist, Kompetens och personalbrist, Materialbrist och vårdmiljö), Stress skapat av stressorer inom den social och psykosocial arbetsmiljö medför försämrad omvårdnad (Brist på stöd och samarbete, Emotionell påfrestning). Konklusion: Resultatet av analysen påvisade en tydlig koppling mellan sjuksköterskors upplevelse av arbetsstressen och minskad omvårdnadskvalitet. Arbetsstressorer som existerar i ogynnsam arbetsmiljö, leder till en obalans mellan krav och resurser, sänker sjuksköterskors arbetsmotivation, skapar hög arbetsstress och korrelerade negativt med sjuksköterskors känsla av sammanhang, KASAM. Det skapar ofördelaktiga förutsättningar för att utföra omvårdnadsarbete enligt sjuksköterskans kärnkompetenser och samtidigt minskar patientsäkerheten.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 113.
    Christoffersen, Björn
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Peetre Malthe, Sofia
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Livskvalitet hos kvinnor med endometrios: En litteraturstudie2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Endometrios är en kronisk inflammatorisk sjukdom som drabbar 10 % av alla fertila kvinnor runt om i världen. Cirka 176 miljoner kvinnor beräknas leva med sjukdomen. Personer med endometrios söker vård på lika instanser inom hälso- och sjukvården där den grundutbildade sjuksköterska kommer att möta dessa patienter. Kunskap om endometrios och hur sjukdomen påverkar personens fysiska och psykiska hälsa är relevant för sjuksköterskans omvårdnad.

    Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa livskvalitet hos kvinnor med endometrios.

    Metod: En litteraturstudie med 12 artiklar med en kvalitativ studiedesign. Artiklar hämtades från tre databaser Cinahl, PubMed och Psycinfo. Resultatet analyserades med en induktiv innehållsanalys med fokus på kategorier och subkategorier.

    Resultat: Resultatet blev fem huvudkategorier och åtta subkategorier för att besvara litteraturstudiens syfte. Huvudkategorierna var: smärta, psykisk ohälsa, dyspareuni och fertilitet, biverkningar av behandling samt positiva aspekter.

    Konklusion: Personer som lever med endometrios har upplevt att de inte blivit sedda som en människa utifrån egna individuella behov. Resultatet visade att personers livskvalitet med diagnosen endometrios påverkade deras psykiska och fysiska hälsa. Sjuksköterskan kan med hjälp av kunskap om och förståelse för sjukdomen utveckla omvårdnaden och omvårdnadsåtgärder för personer med endometrios. Sjuksköterskan bör arbeta personcentrerat och samverka i team med andra professioner för att lindra lidande och förbättra personens livskvalitet. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 114. Chung, B P M
    et al.
    Olofsson, Jonas
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Wong, F K Y
    Rämgård, Margareta
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Overcoming existential loneliness: a cross-cultural study2020Inngår i: BMC Geriatrics, ISSN 1471-2318, E-ISSN 1471-2318, Vol. 20, nr 1, artikkel-id 347Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Moving into a long-term care facility (LTCF) can reduce the ability for older adults to engage in meaningful roles and activities and the size of their social network. These changes and losses can lead them to experience existential loneliness (EL)-the intolerable emptiness and lack of meaningful existence resulted from the losses they have experienced. While EL has often been understood as a universal human experience, it has primarily been studied in people from Western cultures; little is known about how EL may be experienced by and manifested in people from Eastern cultures. Hence, this qualitative study aimed to describe the experience and coping of EL in Hong Kong Chinese and Swedish older adults living in LTCFs.

    METHODS: A qualitative study using Thorne's (2004) interpretive description was conducted. Thirteen Chinese and 9 Swedes living in LTCFs in Hong Kong, China and Malmo, Sweden, respectively were interviewed about their experience of EL in two series of semi-structured interviews. Data were analyzed using thematic analysis.

    RESULTS: The core theme of "overcoming EL" described the participants' experience of EL, which came about through the combined process of "Feeling EL" and "Self-Regulating". Both Chinese and Swedish participants had similar experience with EL. Realizing that they did not want to living with EL anymore, they coped by reframing their experience and identifying new meaning in their life.

    CONCLUSIONS: The study findings suggested that early and clear counselling support that help older adults to define new meaning in life may help them cope. In addition, more opportunities should be available at the LTCFs to promote quality relationships, enable older adults to reflect on their lives with pride, and support their ability to do the things they enjoy.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 115.
    Cifuentes Meza, Daniel
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Hadi, Ali
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskors erfarenheter och behov av copingstrategier inom palliativ vård.: En litteraturstudie2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Palliativ vård är avsedd för människor som drabbats av en dödlig obotlig sjukdom. Årligen i Sverige beräknas 70 000 till 75 000 patienter att ha behov av palliativ vård. Den palliativa vården bygger på en vårdfilosofi med fokus på fyra grundläggande hörnstenar som symtomkontroll, kommunikation och relation, närståendestöd samt teamarbete. Att konstant möta döende patienter och deras anhöriga utsätts den grundutbildade sjuksköterskan för svåra påfrestningar i sitt arbete och detta ger upphov till behovet av copingstrategier för att bidra till en god omvård.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och behov av copingstrategier i omvårdnaden av palliativa patienter.Metod: Kvalitativ litteraturöversikt av tolv studier med kvalitativ ansats. Studierna hämtades från två olika databaser med inriktning på omvårdnad, därefter analyserades studierna med metoden innehållsanalys.Resultat: Dataanalysen visade flera återkommande känslor och tankar hos sjuksköterskor inom palliativ vård. Känslor såsom ångest, stress och frustration samt tankar och frågor om sin egen mortalitet och existens framkom frekvent. I resultatet framkom det tydligt behovet av copingstrategier för att hantera omvårdnaden av döende patienter.Konklusion: I sitt omvårdnadsarbete möter sjuksköterskan fortlöpande döende patienter ochderas anhöriga. För att kunna bidra till en god omvårdnad inom palliativ vård var det av stor betydelse för att sjuksköterskan ha någon form av copingstrategier för att hantera döden och döendet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 116.
    Ciric, Silva
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Witt, Nicole
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Patienters upplevelse av att leva med Parkinsons sjukdom: En litteraturstudie2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Parkinsons sjukdom är en degenerativ sjukdom som främst drabbar personer över 55 år.Sjukdomen är progressiv och påverkar motoriken, kognitionen och beteende på grund av dopaminbrist i hjärnan. Förloppet är oftast långdraget och slutar i regel med palliativ vård eftersomsjukdomen är obotbar. Trots mediciner med lindrande och bromsande effekt förändras livet radikaltför patienter med Parkinsons sjukdom. För att kunna ge trygg och adekvat vård är det viktigt attförstå patienter med parkinson upplevelse av att leva med sjukdomen. Syfte: Syftet är att beskrivapatienters upplevelse av att leva med Parkinsons sjukdom. Metod: Litteraturstudie med kvalitativansats baserad på 10 artiklar ur patientens perspektiv funna i databaserna Cinahl och Pubmed. Resultat: Tre teman med 11 tillhörande subteman analyserades fram. Sjukdomen påverkar framförallt de motoriska funktionerna men även de psykiska och sociala delarna i patienternas liv. Utöverdet påträffades även resurser för att hantera sjukdomen och hur man förlikar sig med ett liv medParkinsons sjukdom. Slutsats: Att leva med Parkinsons sjukdom ökar sårbarheten hos patienternaoch som sjuksköterska är det viktigt att ha kännedom om sjukdomen och hur den upplevs avpatienterna för att kunna ge personcentrerad och holistisk omvårdnad.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 117.
    Clintståhl, Kristofer
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Manderius, Charlotta
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    SPECIALIST-SJUKSKÖTERSKANS ETISKA ÖVERVÄGANDEN VID TVÅNGSÅTGÄRDER: EN KVALITATIV INTERVJUSTUDIE2021Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Inom den psykiatriska heldygnsvården uppstår situationer där det kan vara nödvändigt att använda tvångsåtgärder och därmed inskränka på individens autonomi. De etiska principerna: respekt för patientens autonomi, godhetsprincipen, inte skada-principen och rättviseprincipen kan ses som centrala aspekter inom hälso- och sjukvården. Sjuksköterskan måste klargöra för sig själv vilka etiska teorier och principer som ska prioriteras och vilka värden som ska uppnås genom ett noga etiskt övervägande. Syfte: Att belysa etiska överväganden hos specialistsjuksköterskan inom psykiatrisk vård vid utförandet av tvångsåtgärder. Metod: Kvalitativ empirisk intervjustudie med tolv deltagare. Materialet har analyserats enligt Burnards (1991) analysmetod för kvalitativ forskning. Resultat: I studien framkom en dualism som skapade kategorierna etiska överväganden främjar patientens autonomi och hälsa samt hinder för etiska överväganden. Utifrån den här dualismen gjorde specialistsjuksköterskan etiska överväganden vid utförandet av tvångsåtgärder i syfte att lindra lidande och främja hälsa. Det framkom att specialistsjuksköterskan har en hög etisk medvetenhet i kliniskt arbete men efterfrågar mer teoretisk kunskap kring de etiska begreppen för att kunna implementera kunskapen i arbetslaget. Slutsats: Specialistsjuksköterskan har en drivkraft att vilja göra det bästa för patienten där respekt för patientens autonomi är vägledande i samtliga etiska överväganden för att undvika tvångsåtgärder. En gemensam etisk medvetenhet skulle kunna öka förståelsen för de svåra etiska övervägandena som specialistsjuksköterskan ställs inför för att på sikt kunna minimera användandet av tvångsåtgärder. 

  • 118.
    Cravero Springmuller, Camila Fernanda
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Trablsiya, Larissa
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Kvinnors upplevelser av att få besked ombröstcancerdiagnos: En litteraturstudie2024Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen bland kvinnor, både i Sverige och internationellt. Vanligtvis upptäcks bröstcancern av kvinnan själv eller genom mammografiscreening. Bröstcancer är ett relevant ämne för den grundutbildade sjuksköterska, därför att omvårdnad är sjuksköterskans ansvarsområde. Sjuksköterskan ska därmed kunna stötta och vårda kvinnor som har fått en bröstcancerdiagnos. Syftet: Syftet med litteraturstudien är att beskriva kvinnors upplevelser av att få besked om bröstcancerdiagnos. Metod: Litteraturstudien är baserat på vetenskapliga artiklar med kvalitativ design som inhämtats från databaserna, CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades med Statens beredning för medicinsk och social utvärderingsmall och analyserades med Popenoes analysmodell. Resultat: I studien inkluderades tolv vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i tre kategorier, vilka är Emotionella reaktioner, Vikten av stöd och Strategier. Emotionella reaktioner består av i fyra underkategorier, chock, dödstankar, framtidstro och omvärdering av livet. Andra kategorien Vikten av stöd består av två underkategorier, familjens stöd och hälso- och sjukvårdens stöd. Tredje kategorien består av två underkategorier, söka information och andlighet. Konklusion: De flesta av kvinnor som får bröstcancerbesked genomgår en chockreaktion, vilket påverkade deras psykiska, sociala och fysiska välbefinnande. Kvinnor hade gemensamma upplevelser men också fanns det individuella skillnader. Bröstcancer väckte inte bara dödstankar, utan också nya meningar med livet. Det belyser vikten av att sjuksköterskan ska tillämpa en personcentrerade omvårdnad för att individuellt anpassa behovet till varje kvinna.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 119.
    Cronberg, Axel
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Norén, Emil
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Att leva med hjärntrötthet efter stroke: En litteraturstudie om patientupplevelser2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Stroke är ett allvarligt och livshotande tillstånd som årligen drabbar runt 25 000 personer i Sverige och miljontals människor globalt. Stroke kan ge bestående och omfattande besvär som följd, däribland hjärntrötthet. Tidigare forskning har visat att hjärntrötthet orsakas av en ineffektiv bearbetning av information i hjärnan, med sänkt mental energi som följd. Drabbade patienter kan ha ett omfattande vårdbehov och möter sjuksköterskan i flera delar av vårdkedjan. Som sjuksköterska är det betydelsefullt att ha kunskap om och förståelse för patientens upplevelser av att leva med hjärntrötthet efter stroke, för att omvårdnaden ska kunna individanpassas utifrån patientens unika behov och förutsättningar. Trots att hjärntröttheten onekligen innebär påfrestningar för både patienten och dennes närstående finns relativt få studier om hur den upplevs. Syfte: Syftet med föreliggande studie var således att beskriva patienters upplevelser av hjärntrötthet efter en stroke. Metod: En litteraturstudie baserad på tio kvalitativa studier genomfördes. Studierna analyserades med en bearbetad version av kvalitativ innehållsanalys (Popenoe m.fl. 2021). Resultat: Analysen utmynnade i tre huvudkategorier och nio underkategorier. Huvudkategorierna var: (1) hjärntrötthetens olika manifestationer, (2) hjärntröttheten som en livsomvälvande händelse och (3) att lära sig leva med hjärntröttheten. Konklusion: Patienterna upplevde att hjärntröttheten manifesterades på fysiska, mentala och emotionella sätt, med konsekvenser för det sociala, vardagliga och yrkesmässiga livet. Anpassning och acceptans upplevdes som betydelsefulla strategier, medan tillgången till adekvat information och undervisning från sjukvården upplevdes som bristfällig. Patienterna har ett omfattande och komplext vårdbehov som förutsätter ett personcentrerat och mångdisciplinärt omhändertagande. Sjuksköterskan samt patientens närstående har en betydelsefull roll i att stötta och motivera patienten. Vidare forskning inom ämnesområdet behövs.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 120.
    Culum, Natalie
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Madeleine, Nilsson
    Barnsjuksköterskans bemötande vid seponerad amning: En kvalitativ intervjustudie om mödrars upplevelser2021Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Tidigare studier har visat att mödrar upplever sig dåligt bemötta av barnhälsovården då de väljer att ge bröstmjölksersättning till sitt barn istället för att amma.  Studier gällande ämnet amning från Sverige finns, men det verkar vara få som berör barnsjuksköterskans roll.

    Syfte: Syftet med studien var att belysa mödrars upplevelser av barnhälsovårdssjuksköterskans bemötande i samband med seponerad amning innan barnet nått sex månaders ålder.

    Metod: Studien har en kvalitativ design där data utgörs av semistrukturerade intervjuer med 14 mödrar som av olika anledningar slutat amma inom sex månader post partum och som analyserats med metoden för kvalitativ innehållsanalys. 

    Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier; Känsla av stöd, Känsla av maktobalans, Känsla av följsamhet och Känsla av att uppmärksamma olika behov med tio tillhörande underkategorier.

    Slutsats: Resultatet visar att mödrar önskar att BHV-sjuksköterskan är lyhörd för deras önskemål med amningen oaktat målet är att seponera eller att få den välfungerande. Vidare att de bemöter modern på ett stödjande vis utifrån hennes och barnets individuella behov samt med evidensbaserad kompetens. Då så inte alltid var fallet tyder detta på ett behov av utbildning för BHV-sjuksköterskor gällande amning, forskningsfältet i ämnet och hur mödrar bäst vägleds oaktat sin önskan gällande amningen

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 121. Czabanowska, Katarzyna
    et al.
    Stjernberg, Louise
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa.
    Laaser, Ulrich
    Shaping and Authorising a Public Health Profession.2014Inngår i: The South Eastern European Journal of Public Health, ISSN 2197-5248, Vol. 31 MayArtikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this short communication is to stimulate a discussion on the state of a public health profession in Europe and actions which need to be taken to authorise public health professionals based on their competencies. While regulated professions such as medical doctors, nurses, lawyers, and architects can enjoy the benefits of the 2005/ 36/EC Directive amended by 2013/55/EU Directive on the recognition of professional qualifications, public health professionals are left out from these elite. Firstly, we use the profession traits theory as a framework in arguing whether public health can be a legitimate profession in itself, second, we explain who public health professionals are and what usually is required for shaping the public health profession, and thirdly, we attempt to sketch the road to the authorisation or licencing of public health professionals. Finally, we will propose some recommendation.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 122.
    Dabbour, Paula
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Lindgren, Elina
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskans upplevelse av att vårda personer med intellektuell funktionsnedsättning: En kvalitativ litteraturstudie2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Dabbour, P & Lindgren, E. Sjuksköterskans upplevelse av att vårda personer med intellektuell funktionsnedsättning. En kvalitativ litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15/30 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2021.   

    Bakgrund: Personer med intellektuell funktionsnedsättning är en växande patientgrupp med bristande praktiska, sociala och kognitiva funktioner som kan försvåra mötet i vården. Samtidigt finns det en större risk att personer med intellektuell funktionsnedsättning drabbas av somatiska och psykiska sjukdomar, vilket också ökar omvårdnadsbehovet. Syfte: Syftet med arbetet var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda personer med intellektuell funktionsnedsättning genom att sammanställa kvalitativa vetenskapliga studier. Metod: Litteraturstudien baseras på tio vetenskapliga studier med kvalitativ studiedesign. Databassökningarna gjordes i PubMed, Cinahl och PsycInfo. Granskningen utgick från SBU:s kvalitetsgranskningsmall (2014). Studierna kommer från olika länder och är från 2000–2021. Alla valda studier har varit på engelska. Åtta studier har varit av hög kvalitet samt två studier av medelhög kvalitet. Resultat: I resultatet framkom det tre teman Utmaningar med att vårda personer med intellektuell funktionsnedsättning, Behovet av att hitta möjligheter i vården samt Att lära känna personen med intellektuell funktionsnedsättning som svarade på syftet med tillhörande åtta subteman: Avvikelser från individens vardagliga beteende, att kunna hantera utmaningarna, påverkan på sjuksköterskan, behovet av att arbeta i team, behovet av kunskap och utbildning, behovet av att samarbeta med familjen, att bygga en relation och kommunikation och bemötande. Slutsats: Det finns en kunskapslucka hos sjuksköterskor när det kommer till vården av personer med intellektuell funktionsnedsättning. För att kunna ge en bra omvårdnad behöver sjuksköterskan se personen bakom diagnosen och använda sig av strategier som fungerar för den enskilda individen.   

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 123.
    Dadvand, Niloufar
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskors upplevelse av att motivera patienter med diabetes typ 2 till livsstilsförändringar: En litteraturstudie2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ATT MOTIVERA PATIENTER MED DIABETES TYP 2 TILL LIVSSTILSFÖRÄNDRINGAR

    EN LITTERATURSTUDIE

     

    NILOUFAR DADVAND

     

     

    Dadvand N. Sjuksköterskors upplevelser av att motivera patienter med diabetes typ 2 till livsstilsförändringar. Examensarbete i omvårdnad, 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för Hälsa och Samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2022.

     

     

    Bakgrund: Diabetes är ett folkhälsoproblem och livsstilsförändringar kan ha positiv påverkan i sjukdomsförloppet. Antalet personer som drabbas av typ 2 diabetes har ökat i hela världen. Cirka 4–5% av befolkningen kämpar med diabetes i Sverige. Patienter med diabetes behöver motivation och stöd för att utföra sin egenvård och kunna förändra vanor och livsstil till det bättre hälsan. En sjuksköterska kan med rådgivning och motiverande samtal vägleda och inspirera patienten till en bättre livsstil. Detta kan minska risken för komplikationer som är relaterat till diabetes. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors upplevelse av att motivera patienter med diabetes typ 2 till en bättre livsstil.

    Metod: Litteraturstudie genomfördes baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Artiklarna har hämtats från två olika databaser, PubMed och Cinahl som har inriktning på omvårdnad. Kvalitetsgranskning av artiklarna och dataanalys har genomförts.

    Resultat:  Utifrån analysen kunde tre huvudkategorier identifieras och utifrån dem kunde sju tillhörande underkategorier. Huvudkategorier består av sjuksköterskans kompetens, organisatoriska förutsättningar och utmaningar att stödja patientens förändringsprocess.

    Konklusion: Sjuksköterskor upplevde att de behövde motivera patienter och hantera processen och det fanns viktiga faktorer som påverkade själva processen:

    Utbildning med träning för de sjuksköterskor som var intresserade. Organisationsstöd i form av tillräcklig tid för att kunna sitta med patienter och lyssna aktivt till dem. Att få stöd och feedback från kollegor som kunde utveckla sitt arbete.

     

    Nyckelord:  Diabetes typ 2, livsstilsförändringar, motivering, sjuksköterskor, upplevelse

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 124.
    Dahlsjö, Cornelia
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Nilsson, Carola
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskors upplevelser av att möta anhöriga till patienter som drabbats av plötslig död inom slutenvården: En litteraturöversikt2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Möten med anhöriga ingår i sjuksköterskans dagliga arbete inom slutenvården och plötslig död är något som kan inträffa på alla vårdavdelningar. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa sjusköterskors upplevelser av att möta anhöriga till patienter som drabbats av plötslig död inom slutenvården. Metod: Litteraturöversikten genomfördes med kvalitativ ansats och baserades på 10 vetenskapliga studier. Databassökningar gjordes i CINAHL och PubMed. Resultat: Analysen av de utvalda studiernas resultat visade sjuksköterskors upplevda otrygghet i mötet med anhöriga som drabbats av plötslig förlust, svårigheter att hantera de egna känslorna relaterat till döden samt sjuksköterskornas upplevda betydelse av att etablera goda relationer med anhöriga för att kunna tillgodose deras omvårdnadsbehov. Konklusion: Det råder osäkerhet bland sjuksköterskor gällande möten och kommunikation med anjöriga till patienter som drabbats av plötslig död och många sjuksköterskor önskar mer stöd gällande den egna känslohanteringen i relation till mötet med dessa anhöriga. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 125.
    Dallora, Ana Luiza
    et al.
    Department of Health, Blekinge Institute of Technology, Karlskrona, Sweden.
    Andersson, Ewa Kazimiera
    Department of Health and Caring Sciences, Linnaeus University, Växjö, Sweden.
    Gregory Palm, Bruna
    Department of Mathematics and Natural Sciences, Blekinge Institute of Technology, Karlskrona, Sweden.
    Bohman, Doris
    Department of Health, Blekinge Institute of Technology, Karlskrona, Sweden; Optentia Research Unit, North West University, Vanderbijlpark, South Africa.
    Björling, Gunilla
    School of Health and Wellfare, Jönköping University, Jönköping, Sweden; Faculty of Nursing, Kilimanjaro Christian Medical University College, Moshi, United Republic of Tanzania; Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Marcinowicz, Ludmiła
    Faculty of Health Sciences, Medical University of Bialystok, Białystok, Poland.
    Stjernberg, Louise
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV). Swedish Red Cross University, Huddinge, Sweden.
    Anderberg, Peter
    Department of Health, Blekinge Institute of Technology, Karlskrona, Sweden; School of Health Sciences, University of Skövde, Skövde, Sweden.
    Nursing Students' Attitudes Toward Technology: Multicenter Cross-Sectional Study.2024Inngår i: JMIR Medical Education, E-ISSN 2369-3762, Vol. 10, s. e50297-, artikkel-id e50297Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: The growing presence of digital technologies in health care requires the health workforce to have proficiency in subjects such as informatics. This has implications in the education of nursing students, as their preparedness to use these technologies in clinical situations is something that course administrators need to consider. Thus, students' attitudes toward technology could be investigated to assess their needs regarding this proficiency.

    OBJECTIVE: This study aims to investigate attitudes (enthusiasm and anxiety) toward technology among nursing students and to identify factors associated with those attitudes.

    METHODS: Nursing students at 2 universities in Sweden and 1 university in Poland were invited to answer a questionnaire. Data about attitudes (anxiety and enthusiasm) toward technology, eHealth literacy, electronic device skills, and frequency of using electronic devices and sociodemographic data were collected. Descriptive statistics were used to characterize the data. The Spearman rank correlation coefficient and Mann-Whitney U test were used for statistical inferences.

    RESULTS: In total, 646 students answered the questionnaire—342 (52.9%) from the Swedish sites and 304 (47.1%) from the Polish site. It was observed that the students’ technology enthusiasm (techEnthusiasm) was on the higher end of the Technophilia instrument (score range 1-5): 3.83 (SD 0.90), 3.62 (SD 0.94), and 4.04 (SD 0.78) for the whole sample, Swedish students, and Polish students, respectively. Technology anxiety (techAnxiety) was on the midrange of the Technophilia instrument: 2.48 (SD 0.96), 2.37 (SD 1), and 2.60 (SD 0.89) for the whole sample, Swedish students, and Polish students, respectively. Regarding techEnthusiasm among the nursing students, a negative correlation with age was found for the Swedish sample (P<.001; ρSwedish=−0.201) who were generally older than the Polish sample, and positive correlations with the eHealth Literacy Scale score (P<.001; ρall=0.265; ρSwedish=0.190; ρPolish=0.352) and with the perceived skill in using computer devices (P<.001; ρall=0.360; ρSwedish=0.341; ρPolish=0.309) were found for the Swedish, Polish, and total samples. Regarding techAnxiety among the nursing students, a positive correlation with age was found in the Swedish sample (P<.001; ρSwedish=0.184), and negative correlations with eHealth Literacy Scale score (P<.001; ρall=−0.196; ρSwedish=−0.262; ρPolish=−0.133) and with the perceived skill in using computer devices (P<.001; ρall=−0.209; ρSwedish=−0.347; ρPolish=−0.134) were found for the Swedish, Polish, and total samples and with the semester only for the Swedish sample (P<.001; ρSwedish=−0.124). Gender differences were found regarding techAnxiety in the Swedish sample, with women exhibiting a higher mean score than men (2.451, SD 1.014 and 1.987, SD 0.854, respectively).

    CONCLUSIONS: This study highlights nursing students' techEnthusiasm and techAnxiety, emphasizing correlations with various factors. With health care's increasing reliance on technology, integrating health technology-related topics into education is crucial for future professionals to address health care challenges effectively.

    INTERNATIONAL REGISTERED REPORT IDENTIFIER (IRRID): RR2-10.2196/14643.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 126.
    Danielsson Bång, Stina
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Elenberg Holst, Klara
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    HIV-patienters upplevelser i mötet med vårdpersonal: En litteraturstudie2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Danielsson Bång, S & Elenberg Holst, K. HIV-patienters upplevelser i mötet med vårdpersonal. En litteraturöversikt. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2021. 

    Bakgrund: HIV är en global folkhälsosjukdom som 38 miljoner människor världen över lever med. Diagnosen kräver livslång behandling eftersom den är kronisk. Välbehandlad HIV smittar inte men obehandlad HIV leder till det dödliga tillståndet AIDS. Stigmatisering kring HIV-positiva förekommer inte endast i samhället, men också i sjukvårdsmiljöer. Det grundar sig ofta i rädsla och okunskap. Kunskap och verktyg behövs för att kunna ge god omvårdnad till denna patientgrupp. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att undersöka HIV-patienters upplevelser i mötet med vårdpersonal. Metod: För att genomföra arbetet gjordes en litteraturöversikt med elva studier med kvalitativ ansats. Studierna kvalitetsgranskades och innehållet analyserades genom att identifiera olika kategorier. Resultat: I resultatet rapporterades både positiva och negativa upplevelser i mötet med vårdpersonal, men där de negativa var mer framträdande. De positiva upplevelserna innebar att patienter upplevde ett gott bemötande från specialistvården, och de negativa upplevelserna innebar att patienter upplevde ett sämre bemötande med förekomst av diskriminering och stigmatisering utanför specialistvården. Förekomsten av diskriminering och stigmatisering var tydlig och framkom i samtliga studier. Tre kategorier identifierades i resultatet: okunskap, brist på konfidentialitet samt skam och skuldbeläggande. Konklusion: HIV-patienters fysiska och psykiska mående är ett komplext område och bör behandlas därefter. Ytterligare kunskap om sjukdomstillståndet och utbildning i hur omvårdnaden kan förbättras för denna patientgrupp krävs och bör ses som en viktig prioritering i utvecklingen av sjukvården. 

    Nyckelord: erfarenhet, HIV, HIV-patient, stigmatisering, upplevelse, vårdpersonal 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 127. Darcy, Laura
    et al.
    Granlund, Mats
    Enskär, Karin
    Björk, Maria
    The development of the clinical assessment tool "Health and Everyday Functioning in Young Children with Cancer"2020Inngår i: Child Care Health and Development, ISSN 0305-1862, E-ISSN 1365-2214, Vol. 46, nr 4, s. 445-456Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Young children's experiences of everyday life with cancer are vital in guiding care. The universal and interdisciplinary language of the International Classification of Functioning (ICF) and the International Classification of Functioning, Disability and Health for Children and Youth (ICF-CY) has wide reaching effects for the care of young children in need. The aim of this study was to select and validate the content of a clinical assessment tool (CAT) for health and everyday functioning in young children with cancer.

    METHODS: A comprehensive set of ICF-CY codes (n = 70) mapping everyday function and health was previously identified from the transcripts of 12 interviews with young children with cancer and their parents at a paediatric oncology centre in the west of Sweden. Three transcripts were from data collected shortly after diagnosis, three transcripts from 6 months after diagnosis, three transcripts from 12 months after diagnosis, and three transcripts from 18 months after diagnosis. The present study involved the development of items based on the ICF-CY codes.

    RESULTS: The CAT consists of 52 items grouped in four dimensions: "the child herself/himself," "the child's everyday life," "the child's need for support," and "the child's contacts with health care."

    CONCLUSION: The questions correlate well with known research results and highlight areas that are important for health and everyday life for young children with cancer. This tool, based on children's experiences, can be used by both parents and health care personnel such as nurses to highlight aspects of health and function in everyday life for the young child with cancer that otherwise might be missed. This novel approach using the ICF-CY could be used to guide the delivery of care towards living an everyday life with a long-term illness.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 128.
    de Maré, Malin
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Tollin, Rebecka
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Vårdgivarens uppfattning om demenssjuka personers fysiska miljö på vårdboenden: En kvalitativ litteraturstudie2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Demens är en sjukdom där den kognitiva funktionen ochminnesfunktionen sätts ned och försämras med tiden. Personer meddemenssjukdom utvecklar ofta beteendemässiga och psykiska problem när derasbehov inte blir tillfredsställda. Det uttrycker sig som aggressivitet, oro, ångest ochirritabilitet samt försämrad minnes- och orienteringsförmåga. För de personerna ärdet viktigt att befinna sig en miljö som är anpassad för dem och som minskarrisken för uppkomsten av symptomen. Hälften av de som diagnostiserats meddemenssjukdom flyttar till särskilt boende inom 2,5-3 år. I nuläget är detvårdinrättningar som är traditionellt storskaliga som är dominerande. Den fysiskavårdmiljön kan bli en resurs i omvårdnaden om den är rätt utformad och det börjarbli mer och mer vedertaget med en sådan design. Det är den legitimeradesjuksköterskans ansvar att planera och genomföra så att de behov som finnsuppfylls och att vårdtagaren får den omvårdnad som behövs för att få en godlivskvalitet. Syfte: Syftet är att belysa vårdgivarens uppfattning om hur den fysiska vårdmiljönpåverkar måendet hos personer med demenssjukdom. Metod: Litteraturstudien grundar sig i tio vetenskapliga artiklar av kvalitativstudiedesign och innefattar 222 vårdpersonal, inkluderat sjuksköterskor. SBU’small (2013) användes för kvalitetsgranskning. Sex av artiklarna ansågs vara avmedelhög kvalitet och fyra av artiklarna erhöll hög kvalitet. Resultat: Tre teman med fem tillhörande underteman skapades: Utemiljö,Orientering och lokalisering inne och ute, hinder och möjligheter vårdmiljönskapar avseende vårdleveransen.Konklusion: Ett småskaligt vårdboende som har tillgång till utomhusmiljö och äranpassat efter vårdtagarens behov minskar beteendemässiga psykiatriskasymptom och ökar livskvaliteten hos personer med demenssjukdom.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 129.
    De Silva, Kushan
    et al.
    Monash University, Australia.
    Mathews, Noel
    Monash University, Australia.
    Teede, Helena
    Monash University, Australia.
    Forbes, Andrew
    Monash University, Australia.
    Jönsson, Daniel
    Malmö universitet, Odontologiska fakulteten (OD). Swedish Dental Service of Skane.
    Demmer, Ryan T.
    University of Minnesota, USA; Columbia University, USA.
    Enticott, Joanne
    Monash University, Australia.
    Clinical notes as prognostic markers of mortality associated with diabetes mellitus following critical care: A retrospective cohort analysis using machine learning and unstructured big data2021Inngår i: Computers in Biology and Medicine, ISSN 0010-4825, E-ISSN 1879-0534, Vol. 132, artikkel-id 104305Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Clinical notes are ubiquitous resources offering potential value in optimizing critical care via data mining technologies. Objective: To determine the predictive value of clinical notes as prognostic markers of 1-year all-cause mortality among people with diabetes following critical care. Materials and methods: Mortality of diabetes patients were predicted using three cohorts of clinical text in a critical care database, written by physicians (n = 45253), nurses (159027), and both (n = 204280). Natural language processing was used to pre-process text documents and LASSO-regularized logistic regression models were trained and tested. Confusion matrix metrics of each model were calculated and AUROC estimates between models were compared. All predictive words and corresponding coefficients were extracted. Outcome probability associated with each text document was estimated. Results: Models built on clinical text of physicians, nurses, and the combined cohort predicted mortality with AUROC of 0.996, 0.893, and 0.922, respectively. Predictive performance of the models significantly differed from one another whereas inter-rater reliability ranged from substantial to almost perfect across them. Number of predictive words with non-zero coefficients were 3994, 8159, and 10579, respectively, in the models of physicians, nurses, and the combined cohort. Physicians & rsquo; and nursing notes, both individually and when combined, strongly predicted 1-year all-cause mortality among people with diabetes following critical care. Conclusion: Clinical notes of physicians and nurses are strong and novel prognostic markers of diabetes-associated mortality in critical care, offering potentially generalizable and scalable applications. Clinical text-derived personalized risk estimates of prognostic outcomes such as mortality could be used to optimize patient care.

  • 130.
    Denckert, Carolina
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Om vårdpersonals upplevelse av patienters följsamhet och attityd tillordinerad läkemedelsbehandling.: En litteraturstudie2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: När följsamhet till ordinerad läkemedelsbehandling brister kan det leda till onödig ohälsa, förvärrade sjukdomstillstånd och kostnader för fler vårdbesök och inläggningar på sjukhus samt att dyra mediciner felanvänds. Det är endast 60 procent av patienterna, som blivit ordinerade antibiotika i fem dagar, som fullföljer sin läkemedelsbehandling. Om den ordinerade behandlingen är sju dagar lång sjunker följsamheten till 40 procent. Syfte: Vårdpersonalens upplevelse av patienters bristande följsamhet till ordinerad läkemedelsbehandling och hur vårdpersonalen upplevde patienternas attityd. Metod: En litteraturstudie genomfördes med tio kvalitativa artiklar från databaserna Pubmed och Cinahl. Analysen följde Forsberg och Wengströms (2015) innehållsanalys och det framkom fyra teman. Resultatet: Bristande följsamhet till läkemedelsordinationer beskrevs i samtliga artiklar som ett problem, men det förekom olikheter beträffande uppfattningen om hur utbrett problemet var. Vårdpersonalen ansåg att det brast i kunskap och i samarbete mellan disciplinerna om hur patienterna skulle följas upp gällande ordinerad läkemedelsbehandling. Konklusion: Genom en ökad kunskap om följsamhet kan konstruktiva lösningar arbetas fram. Interventioner kan utformas för att hjälpa den enskilde vårdpersonalen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 131.
    Denneberg, Mathilda
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Persson, Miranda
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Kvinnor med endometrios och deras upplevelser av bemötandet i vården: En litteraturstudie2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Endometrios är en kronisk inflammatorisk sjukdom som drabbar en av tio kvinnor i fertil ålder. Vanliga symtom är intensiv smärta i samband med menstruation, kraftiga och oregelbundna blödningar, samlagssmärta och infertilitet. Det tar ofta flera år innan kvinnor får en diagnos vilket medför ett stort lidande. Forskning om endometrios går framåt men det finns fortfarande okunskap inom vården och vårdpersonalen behöver fortbildning för att kunna ge stöd och råd. Den teoretiska referensram som användes var Joyce Travelbees omvårdnadsteori samt personcentrerad omvårdnad. Syfte: Att belysa hur kvinnor med endometrios upplever bemötandet i vården. Metod: Litteraturstudien genomfördes med en kvalitativ ansats. Efter kvalitetsgranskningen återstod tio artiklar som användes i litteraturstudien. Resultat: De tio artiklar som ligger till grund för resultatet kommer från Sverige, Ungern, Australien, Storbritannien och Nederländerna. Dataanalysen genererade i tre kategorier: Vårdpersonalens förminskande attityd, Kunskap och information samt Fertilitet, med sex subkategorier som representerade olika aspekter av upplevelsen av bemötandet i vården. Kvinnorna upplevde att de fört en kamp under flera år för att få en diagnos, vårdpersonalen tog dem inte på allvar samt normaliserade deras symtom. Kvinnorna upplevde även att vårdpersonalen hade bristande kunskaper om sjukdomen samt fokuserade för mycket på fertiliteten. Positiva upplevelser var när vårdpersonalen lyssnade och bekräftade dem. Konklusion: Kvinnorna hade övervägande negativa upplevelser av bemötandet i vården och saknade stöd från vårdpersonalen. Det är viktigt att höja kunskapsnivån för att minska det långdragna lidandet. Sjuksköterskan behöver arbeta empatiskt och personcentrerat för att kunna tillgodose kvinnornas behov. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 132.
    Dingbulla, Lebsia Nkontan
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Oloyede, Bukola Bernice
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskans erfarenhet av att ge personcentrerad omvårdnad till personer med demenssjukdom i en akutvård kontext: En litteraturstudie2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Demenssjukdom är en vanligt förekommande diagnos hos äldre. Demenssjukdom är ett samlingsnamn för olika försämrade kognitiva funktioner i hjärnan vilka har en negativ påverkan på människors dagliga liv. Sjuksköterskor i enakutsjukvårdskontext möter personer med demenssjukdom men oftast då på grund av samsjuklighet. Denna patientgrupp upplever olika symtom som förvirring, ångest och aggression som förvärras i samband med sjukhusvistelse. Forskning har dock visat att personcentrerad omvårdnad har stor betydelse för att möta behovet hos dessa personer.

    Syfte: Syftet med studien var att utifrån en akutsjukvårdskontext belysa sjuksköterskors upplevelse  att utföra personcentrerad omvårdnad till personer med demenssjukdom.

    Metod: Föreliggande studie är en litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ studiedesign. Litteratursökningar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna analyserades med innehållsanalys.

    Resultat: I resultatet framkom tre huvudtema och åtta subtema. huvudteman var: strukturella brister, kommunikation och anhöriga.

    Konklusion: Resultatet visar att personcentrerad omvårdnad till personer med demenssjukdom upplevdes avsjuksköterskorna i en akutsjukvårdskontext som en utmaning. Miljön förvärrar symtomen hos denna patientgrupp,  sjuksköterskor upplever brist på tid för att ge den omvårdnaden som behövs, brist på kunskap om demenssjukdom samt attityder hos den enskilda sjuksköterskor är några av de bidragande faktorer till svårigheter att ge personcentrerad omvårdnad till dessa personer. 

      

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 133.
    Djerfi, Daniella
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Yahya, Alaa
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter vid palliativ vård: En litteraturstudie2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Palliativ vård är en huvuddel av vårdkedjan som tillämpas till de döende patienter som kommit till livets slutskede. Palliativ vård innebär att vården syftar till att lindra lidandet istället för att vara behandlande och botande. Sjuksköterskor som vårdar dessa döende patienter har en centralt stödjande roll där syftet är att lindra och trösta patienter och deras anhöriga med målet att ge dessa patienter ett värdigt avslut på livet. Sjuksköterskor kan ha olika upplevelser och utmaningar under denna typ av arbete. Dessa upplevelser och utmaningar har undersökts i detta examensarbete i en vetenskaplig litteraturstudie. Syftet: Undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter vid palliativ vård. Metod: Systematisk litteratursammanställning av kvalitativa studier. Resultat: Denna litteraturstudie resulterade i en sammanställning av olika typer av utmaningar och känslor i arbetet med palliativ vård. Institutionella utmaningar som tidsbrist, kommunikationsbrist, informationsbrist och arbetsbelastningen bidrog till att sjuksköterskorna upplevde att de inte kunde utföra den palliativa vården på ett värdigt sätt. Det framkom även kunskapsbrist kring den palliativa vården som en viktig faktor till sjuksköterskornas osäkerhet kring utförandet av denna vårdform. Resultatet visade att det var utmanande för sjuksköterskorna att förmedla patientens önskan så som att påbörja palliativ vård när anhöriga och andra i vårdteamet såsom läkare hade andra uppfattningar. Slutsats: Grundutbildade sjuksköterskor behöver ytterligare kunskap kring palliativ vård under hela sitt professionella yrkesliv. Sjuksköterskor behöver även stöd från kollegor och arbetsgivare för att kunna hantera dessa svåra situationer. Bristande kommunikation har visat sig vara en stor del till att många utmaningar uppstått och förbättrad kommunikation visade sig även vara lösningen på många utmaningar. Den höga arbetsbelastningen bidrog till ohälsa för sjuksköterskorna och ett professionellt förhållningssätt var en tydlig förutsättning för deras goda hälsa samtidigt som stödet från högre instanser visat sig vara betydelsefullt.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 134.
    Drott, Jenny
    et al.
    Division of Nursing Science, Department of Health, Medicine and Caring Sciences, Linköping University, Linköping, Sweden; Department of Surgery, Linköping University Hospital, Linköping, Sweden.
    Engström, My
    Institute of Health and Care Sciences, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden; Department of Surgery Sahlgrenska, Region Västra Götaland, Sahlgrenska University Hospital, Gothenburg, Sweden.
    Jangland, Eva
    Department of Surgical Sciences, Nursing Research, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Fomichov, Victoria
    Unit for Public Health and Statistics, County Council of Östergötland, Linköping University, Linköping, Sweden.
    Malmström, Marlene
    Department of Health Sciences, Lund University, Lund, Sweden; Department of Surgery and Gastroenterology, Skåne University Hospital, Malmö, Sweden.
    Jakobsson, Jenny
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Factors related to a successful professional development for specialist nurses in surgical care: a cross-sectional study2023Inngår i: BMC Nursing, ISSN 1472-6955, E-ISSN 1472-6955, Vol. 22, nr 1, artikkel-id 79Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: A high level of competence among staff is necessary for providing patient-safe surgical care. Knowledge regarding what factors contribute to the professional development of specialist nurses in surgical care and why they choose to remain in the workplace despite high work requirements is needed. To investigate and describe the organizational and social work environment of specialist nurses in surgical care as part of studying factors that impact on professional development.

    METHOD: This was a cross-sectional study with a strategic convenience sampling procedure that recruited 73 specialist nurses in surgical care in Sweden between October to December 2021. The study was guided by STROBE Statement and checklist of cross-sectional studies. The validated Copenhagen Psychosocial Questionnaire was used, and additional demographic data. Descriptive statistics were performed and the comparison to the population benchmarks was presented as the mean with a 95% confidence interval. To study potential differences among the demographic and professional characteristics, pairwise t tests were used with Bonferroni adjustment for multiple comparisons with a significance level of 5%.

    RESULTS: Five domains were identified as factors related to success, as they received higher scores in relation to population benchmarks: quality of leadership, variation of work, meaning of work and work engagement as well as job insecurity. There was also a significant association between a having a manager with low nursing education and job insecurity (p = 0.021).

    CONCLUSIONS: Quality of leadership is important for the professional development of specialist nurses in surgical care. Strategic work seems to include managers with a higher nursing education level to prevent insecure professional working conditions.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 135.
    Eborn, Per
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Langerhall, Tanja
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    ”Jag sådde ett litet frö”: Skolsköterskans strategier och arbetssätt med vaccinationstveksamma elever och vårdnadshavare2022Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Problem och syfte: Vaccinationstveksamhet är ett uppseglande globalt problem och ett av tio prioriterade hot mot världshälsan. Elevhälsovårdens vaccinationer utgör en viktig del av elevers skydd mot sjukdomar. Ingen generell beskrivning av skolsköterskors strategier och arbetssätt med elever och vårdnadshavare som uttrycker vaccinationstveksamhet har identifierats och därför syftar aktuell studie till att belysa dessa.

    Metod: Kvalitativ intervjustudie med tio skolsköterskor yrkesverksamma inom grundskolor i delar av södra Sverige. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Huvudkategorin Att så ett frö för vaccinationsacceptans framkom i dataanalysen. Arbetssättet och strategierna riktar sig mot både vaccinationstveksamma vårdnadshavare och elever. Två kategorier Att respektfullt stimulera vårdnadshavaren till att överväga sitt beslut och Att möjliggöra elevens delaktighet beskriver detta arbete. Underkategorierna som relateras till arbetet med vårdnadshavare beskriver bland annat regelbundet säkerställande av vaccinationsbeslutet och individualisering av information. Underkategorierna som relateras till arbetet med eleverna beskriver bland annat insatser för motvilligt ovaccinerade elever och anpassningar till tveksamma elever. En tredje kategori Skolsköterskans kompetens används långsiktigt beskriver övergripande hur skolsköterskornas arbetssätt och strategier utförs.

    Slutsats: Skolsköterskors arbete är långsiktigt och präglas av respekt för vårdnadshavarnas beslut samt elevernas självbestämmanderätt ur ett barnperspektiv. Skolsköterskor behöver bygga en god relation med familjen och informera dem utifrån en bred kunskapsgrund.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 136.
    Edlund, Linus
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Grant, Eric
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Hur personer som lever med HIV upplever bemötande i hälso-och sjukvården.: En litteraturstudie.2024Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Trots medicinska framsteg och internationella insatser förekommer stigmatisering och diskriminering av personer som lever med HIV, även inom vårdmiljöer. Detta utgör ett globalt folkhälsoproblem som försvårar tillgången till HIV-screening, behandling och vård. Det är därför viktigt att förstå hur kunskap och attityder relaterade till HIV manifesteras och uppfattas ur ett patientperspektiv. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer som lever med HIV upplever bemötande i hälso- och sjukvården. Metod: Ämnet utforskades med induktiv ansats och kvalitativ innehållsanalys av resultaten från tio kvalitativa studier publicerade mellan 2013 och 2023 hämtade från Cinahl, PubMed och PsycInfo genom strukturerad sökmetod. Resultat: Två övergripande teman framkom med inbördes underkategorier. Temat, Ett värdigt bemötande, omfattar två underkategorier som beskriver hur patienter med HIV blev bemötta med Acceptans och respekt, samt Stöd och uppmuntran. Det andra temat, Ett ovärdigt bemötande, omfattar sex underkategorier som beskriver hur patienterna blev bemötta med; Ovänlighet och avsky, Rädsla för smittöverföring, Fördomsfulla frågor och kommentarer, Oaktsamhet för den personliga integriteten, Skam- och skuldbeläggning, samt Ohjälpsamhet och nekande av vård. Konklusion: Upplevelserna varierade, där en del kan härledas till ett personcentrerat förhållningssätt från vårdpersonal, medan övervägande upplevelser kan förstås en ett resultat okunskap, empatilöshet och bristande professionalitet. Det är därför viktigt att vårdpersonal främjar respektfulla patientrelationer och reflekterar över sina attityder och kunskaper om HIV. Vidare efterfrågas ytterligare forskning på området och implementering av utbildningsprogram för personcentrerad omvård hos verksamma för att möta patienternas individuella behov och motverka det stigma och den diskriminering som denna patientgrupp ofta möter. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 137.
    Egléus, Kaoutar El Kaouni
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    From, Estelle
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskans erfarenheter av brytpunktssamtal vid övergång från kurativ till palliativ vård: En litteraturstudie2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: När en kurativ behandling inte längre kan rädda liv och orsakar lidande, kan patienter behöva övergå till palliativ vård. Brytpunktssamtal markerar en ändring i vårdens mål och upplägg, såsom vid en övergång från kurativ till palliativ vård. Problem: Om patienternas behov av brytpunktssamtal inte uppmärksammas så riskerar brytpunktssamtalet att försenas eller utebli, vilket kan orsaka lidande. Syfte: Att sammanställa sjuksköterskans erfarenheter av brytpunktssamtal vid övergång från kurativ till palliativ vård. Metod: En litteraturstudie. Resultat: Tolv kvalitativa artiklar analyserades vilket genererade sex teman, att vara patienternas och närståendes företrädare, faktorer som försenade eller förhindrade brytpunktssamtal som beskrevs i underteman osäkerhet om prognosen, svårigheten att prata om döendet, den botande kulturen, en hemlig prognos, sjuksköterskans auktoritet och Patientens oförutsedda lidande. De andra teman var en oklar roll, bristande brytpunktssamtal, närståendes delaktighet och vikten av att fånga upp patient och närstående. Dessa presenteras i en modell som belyser sjuksköterskans arbetet med patienter som behöver övergå till palliativ vård utifrån en tidslinje, det vill säga innan, under och efter brytpunktssamtal. Slutsats: Aktuellt studie har bidragit med kunskap om faktorer som gör att patienter inte erbjuds brytpunktssamtal liksom hur patientens självbestämmande åsidosätts under samtalet. Studie visade även sjuksköterskans viktiga roll. Resultatet betonade vikten av omvårdnad oavsett var patienterna befinner sig under processen av övergång från en kurativ behandling till palliativ vård. Resultatet bevisade även att sjuksköterskan i sin professionella roll kunde bidra med omvårdnadsåtgärder som kan förbättra brytpunktssamtalets kvalitet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 138.
    Ehrning, Jenny
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Fjorde, Emma
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    FÖRÄLDRARS UPPLEVELSER AV ATT KNYTA AN TILL BARN PÅ EN NEONATALAVDELNING: EN SYSTEMATISK LITTERATURSTUDIE2022Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Upplevelsen av att bli förälder är i sig en omvälvande och känslosam tid. Om barnet behöver vårdas på neonatalavdelning blir det särskilt utmanande för de nyblivna föräldrarna. Neonatalvården utvecklas kontinuerligt och blir alltmer avancerad. Därmed blir också miljön som föräldrarna där möter mer högteknologisk. Detta har medfört att överlevnaden för barnet i behov av neonatalvård blir allt högre, samtidigt som det vårdas barn med vitt skilda diagnoser och i sköra tillstånd. Anknytningsteorin beskriver hur barn och föräldrar genom kontinuerlig interaktion knyter an och skapar band. Inom neonatalvården ställs denna process inför utmaningar för föräldrar och barn, relaterat till såväl den särskilda och högteknologiska miljön som till barnets tillstånd.

    Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att sammanställa befintlig vetenskaplig litteratur om föräldrars upplevelser av att knyta an till ett barn som vårdas på neonatalavdelning.

    Metod: Denna systematiska litteraturstudie utfördes i enlighet med metod och steg beskrivna i SBU (2020a & 2020b).

    Resultat: Litteraturstudiens resultat utmynnades i fyra huvudteman bestående av: “När det oförutsedda händer”, “Anknytning främjas av välinformerade föräldrar”, “Utmaningar i neonatalvården” och “Relation till barnet växer fram”. Dessa huvudteman kunde i sin tur delas in i underteman för att tydliggöra de framstående beståndsdelarna i föräldrarnas upplevelser.

    Slutsatser: Genom kännedom om hur anknytningsupplevelsen på neonatalavdelning beskrivits av föräldrar, kan specialistsjuksköterskan stötta och arbeta på ett sådant vis att anknytningen främjas. Föräldrarnas upplevelser kan tas tillvara i det dagliga omvårdnadsarbetet, men också tas i beaktande vid planering för verksamhet och vårdmiljö för att tillvarata barnets bästa och skapa möjligheter för anknytning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 139.
    Ehrnström, Caroline
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Jahnke, Maria
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Närståendes upplevelser av psykiatrisk tvångsvård inom slutenvården: En litteraturstudie2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Inom psykiatrin är tvångsvård en sista utväg vid allvarlig psykisk sjukdom när andra alternativ uteslutits och ska alltid ske med patientens bästa i fokus. Tidigare forskning om patienters upplevelser att tvångsvårdas har visat på chockartade och livsomvälvande upplevelser av att vara fråntagna sina rättigheter. Närståendes betydelse i vården har på senare tid diskuterats och forskning har visat på deras önskan om att bli sedda och respekterade av vårdpersonalen. Förhoppningen är att resultatet kan leda till att närstående till patienter inom den psykiatriska slutenvården blir mer involverade i omvårdnaden och att deras perspektiv tas i beaktande. 

    Syfte: Litteraturstudiens syfte är att belysa närståendes upplevelser av tvångsvård inom psykiatrisk slutenvård.Metod: Litteraturstudien baserades på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar och dataanalys genomfördes i enlighet med Popenoe m.fl. strukturerade guide för analys av litteraturstudier. 

    Resultat: Resultatet utmynnade i sex kategorier. Nödvändigt ont, redogör för närståendes ambivalenta känslor och deras rättfärdigande av tvångsvården. Bristfälligt bemötande sammanfattar närståendes upplevelser av vårdpersonalens handlingar och dess betydelse för god omvårdnad. Vikten av att erhålla information beskriver vilken information närstående önskade och besvikelsen av att vårdpersonal endast tillhandahöll formell information. Relationen närstående emellan belyser de svårigheter och känslor som närstående upplevde i att bibehålla kontakten patienten och att känna skuld för att vara ansvarig för tvångsvården. Oro för framtiden, handlar om den oro närstående upplevde kring tvångsvårdens inverkan på eftervård och framtid. Stigmatisering kring psykiatriska sjukdomar berör den påverkan detta har på den närståendes sociala nätverk. 

    Konklusion: Närståendes upplevelser av tvångsvård var främst av negativ karaktär. Resultatet präglades av brist på familjefokuserad omvård, vilket skulle kunna vara en tänkbar orsak till de många negativa upplevelserna som skildrades. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 140.
    Eiman Johansson, Maria
    Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskors kliniska beslutsfattande med fokus på perifera venkatetrar (PVK)2007Licentiatavhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    För att kunna ge vård av säker och god kvalitet krävs att sjuksköterskor har kunskap inom många områden, eftersom de har ansvar för såväl bedömning, planering och genomförande, som utvärdering och dokumentation av omvårdnadsarbetet. Ett av flera ansvarsområden för sjuksköterskor i deras dagliga arbete är beslutsfattande om insättning och skötsel av perifera venkatetrar (PVK). En PVK är en tunn plastkateter som sätts in i ett blodkärl via en kanyl. PVK används vid intravenös behandling med till exempel antibiotika och andra läkemedel, blodkomponenter eller näringslösningar. En stor andel av alla patienter inom hälsooch sjukvård kommer någon gång i kontakt med en PVK och riskerar då också att utsättas för komplikationer. En vanlig komplikation i samband med PVK är tromboflebit. Tromboflebit förekommer i olika svårighetsgrader och innebär att inflammation har uppstått i blodkärlet i kombination med samtidig blodpropp. Symtom som kan uppstå är rodnad, svullnad, smärta, hårdhet i kärlet och varig infektion. Det finns kliniska riktlinjer om PVK framtagna både på nationell och på lokal nivå som fungerar som ett stöd i beslutsfattandet. Tidigare forskning har visat att kliniskt verksamma ibland inte följer riktlinjer. Anledningar till att inte riktlinjer följs kan till exempel vara att de kliniskt verksamma inte håller med om det som rekommenderas, inte känner till rekommendationerna, inte har tid eller möjlighet att påverka de beslut som fattas eller att det finns individuella faktorer att ta hänsyn till för den enskilda patienten. 52 Frågan kan ställas om sjuksköterskor använder sig av kliniska riktlinjer i sitt dagliga arbete eller om det är andra faktorer och aspekter som har betydelse och påverkar beslutsfattandet. Denna licentiatavhandling syftade till att beskriva sjuksköterskors kliniska beslutsfattande genom att fokusera på deras följsamhet till riktlinjer och beslutsresonemang om PVK. Två studier har genomförts inom ramen för denna licentiatavhandling. Studie I undersökte i vilken utsträckning sjuksköterskor följer nationella och lokala riktlinjer om PVK. PVKns placering och storlek, tiden som PVKn varit placerad i blodkärlet, dokumentation vid PVKns förband samt om det fanns tecken på tromboflebit vid PVKn var variabler som undersöktes i relation till de rekommendationer som fanns. Utifrån två protokoll samlades strukturerad data in och analyserades. Totalt 343 PVK ingick i analysen. I studie II undersöktes de tecken och påverkande faktorer som har betydelse när sjuksköterskor fattar beslut om skötsel av PVK. I studien observerades 43 sjuksköterskor i sitt dagliga arbete. Sjuksköterskorna intervjuades också dels om PVK-besluten som de fattade under observationerna, dels om deras beslutsfattande om PVK-skötsel i allmänhet. Studie I visade att sjuksköterskor delvis följer riktlinjer. Det fanns skillnader mellan de vårdavdelningar som hade nationella riktlinjer och de som hade lokala riktlinjer, i hur de olika avdelningarna valde placering, storlek och dokumenterade vid PVKns förband. PVKn hade suttit längre tid än rekommenderat i varierande utsträckning. Andelen tromboflebiter var låg (7.0%) och tromboflebiterna var milda. Det tyder på att sjuksköterskor är noga med att ta bort PVK vid tecken på komplikationer. Studie II visade att sjuksköterskor i sitt kliniska resonemang om PVK-skötsel tar hänsyn till den individuella patientsituationen, sjuksköterskans arbetssituation och erfarenhet av PVK-skötsel. Det framkom även att sjuksköterskor balanserar mellan att undvika eller minimera obehag och smärta för patienten och samtidigt förebygga komplikationer från PVKn. Resultaten från denna licentiatavhandling kan få betydelse för undervisning av sjuksköterskestudenter och även när kliniska riktlinjer ska införas på vårdavdelningar.

    Fulltekst (pdf)
    Comprehensive Summary
  • 141. Eiman Johansson, Maria
    et al.
    Pilhammar, Ewa
    Willman, Ania
    Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Nurses’ clinical reasoning concerning management of peripheral venous cannulae2009Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 18, nr 23, s. 3366-3375Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIM: The aim was to describe nurses' clinical reasoning regarding peripheral venous cannulae management by focusing on the clinical information and circumstances considered during the decision-making process. BACKGROUND: On every shift nurses make several decisions, among others concerning the management of peripheral venous cannulae. Thrombophlebitis is a common complication associated with its use, although more severe complications can arise. There are clinical practice guidelines within the area, but they are not always adhered to. Previous studies have examined decisions related to the management of peripheral venous cannulae, but did not include observations in a naturalistic setting. DESIGN: A qualitative study combining observations and interviews. METHODS: Participant observation facilitated open interviews about the clinical reasoning behind decision-making in observed situations, as well as semi-structured interviews regarding clinical reasoning about the general management of peripheral venous cannulae. Transcribed interview texts were analysed with content analysis. RESULTS: Three main categories describe clinical information and circumstances: the individual patient situation, the nurse's work situation and experience of peripheral venous cannulae management. The overall theme of the interview texts was that the clinical reasoning was a balancing act between minimising patient discomfort and preventing complications from the peripheral venous cannulae. CONCLUSIONS: At all times the patients' well-being was considered, but the ways the nurses approached this differed depending on how they considered clinical information in the individual patient situation, circumstances in their own work situation and their experience of peripheral venous cannulae management. RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE: Knowledge of the clinical information and circumstances considered in naturalistic settings, is valuable when implementing and adjusting clinical practice guidelines to local settings. This knowledge is also useful in nursing education as student nurses' and nurses' ability to balance between preventing complications and avoiding discomfort is important for enhancing patient care.

  • 142.
    Ekberg, Jenny
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Nurses´experience of caring for patients with blood borne infection: An interview study with Sri Lankan nurses2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background: Blood borne infections constitute a risk to registered nurses all over the world, mainly through needle stick or sharp injuries in the workplace. 

    Aim: The aim of the study was to explore nurses´experiences when caring for patients with a known blood-borne infection in Sri Lanka.

    Method: For the study a qualitative design was choosen. Semi structured interviews with ten registered nurses from different hospitals in Colombo, Sri Lanka were conducted. The collected data were analyzed with a method by Philip Burnard.

    Results: From the analyze three categories appeard: Nurse-Patient relationship, Significance of support and knowledge in providing care, Importance of safety routines. Each category has two to three sub-categories to strengthen the results.

    Conclusion:The study gives an insight of how registered nurse feel when caring for patients with blood borne infection. Most of the registered nurses felt secure when using precautions and safety routines and did not treat these patients differently.

  • 143.
    Ekdahl, Hanna
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Plessen, Emelie
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Interprofessionell kommunikation inom slutenvården: En litteraturstudie2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Interprofessionell kommunikation är avgörande för patientsäkerheten. För att kunna tillgodose patientens behov av vård och omvårdnad krävs interprofessionell kommunikation av god kvalitet. Goda kommunikationskunskaper är av betydelse för all vårdpersonal inom vårdteamet, och inte minst för sjuksköterskan, som har en central roll i det interprofessionella teamet. Trots att vårdpersonal förväntas besitta en god interprofessionell kommunikationsförmåga är utbildningen i detta ämne otillräcklig. Därmed måste förhållanden som främjar och försvårar interprofessionell kommunikation att kartläggas. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är därför att belysa vårdpersonalens upplevelser av interprofessionell kommunikation inom slutenvården. Metod: Metoden var en icke-systematisk litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga kvalitativa studier. Analysmetoden som användes var metasyntes. Resultat: Under analys kunde fyra teman identifieras; relationer, hierarki, sätt att kommunicera samt arbetsklimat. Alla teman visade förhållanden då interprofessionell kommunikation främjades eller försvårades. En generell slutsats var att relationsskapande samt förståelse för varandras professionella roller var essentiellt för att interprofessionell kommunikation skulle kunna resultera i kvalitet och säkerhet i vården. Vikten av att ha ett gemensamt synsätt på kommunikation betonades, och kommunikationsverktyg identifierades vara ett hjälpmedel för att uppnå detta. Konklusion: För att sjuksköterskan ska kunna samverka med andra professioner i syfte att tillgodose patienter säker vård av kvalitet krävs en god interprofessionell kommunikation. Vidare forskning och utbildning inom ämnet krävs. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 144.
    Ekdahl, Susanne
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV). Nyckeln Competence Center, Kalmar County Hospital, Kalmar, Sweden.
    Carlson, Elisabeth
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV). Malmö universitet, Malmö Institute for Studies of Migration, Diversity and Welfare (MIM).
    Idvall, Ewa
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Perseius, Kent-Inge
    Department of Health and Caring Science, Linnaeus University, Kalmar, Sweden.
    Need of support for significant others to persons with borderline personality disorder: A Swedish focus groupstudy2024Inngår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 38, nr 1, s. 240-248Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Being a significant other (SO) to a person with borderline personalitydisorder (BPD) affect their health. High incidence of substance use disorder, posttraumaticstress disorder, stress, fear, anxiety, depression, family burden and griefare common. Some specific therapies for BPD, have included support to SOs, howeverresources are scarce and to participate in the support it assumes that the personwith BPD is included in these therapies. Although the SO support has been shown tobe helpful, they all have a similar structure, and only a small exclusive group of SOshave access to the support.

    Aim: The aim was to describe experiences and need of support for significant othersto persons with borderline personality disorder from the perspective of themselvesand of health care workers.

    Methods: Data was collected via two focus groups. One with five SOs to personswith BPD, one with five health care workers. Two interview sessions in each groupwere conducted and data were analysed with qualitative content analysis. The studywas approved by the research ethics committee of Lund (2016–1026).

    Results: The results revealed four themes; not being seen by health care professionalscreates hopelessness, being seen by healthcare professionals creates trust, experienceof support - helpful or shameful and the step from loosely structured supportto a structured support group. Both groups expressed a need for further support as acomplement to already existing support.

    Conclusions: The need of support is extensive. The results suggest a professionalcoordinator intended for SOs and peer support groups not linked to a particular psychiatrictreatment yet offering support in a structured way. Further studies examiningthese complements to existing support, is therefore recommended.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 145.
    Ekholm, Clara
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Mahra, Mona
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER AV ATT BEMÖTA VÅLDSUTSATTA BARN I NÄRA RELATIONER: En systematisk litteraturstudie2021Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Våldsutsatta barn är ett globalt samhällsproblem. Våld kan uttrycka sig i olika former och synen på våld kan skilja sig åt både ur barnens perspektiv och sjuksköterskans perspektiv. Sjuksköterskan har en betydande roll i att kunna identifiera våldsutsatta barn och ge rätt omvårdnad för både barn och familjer. Sjuksköterskor upplever dock att det finns svårigheter att hantera situationen adekvat med våldsutsatta barn och det tyder på att många sjuksköterskor inte agerar utifrån barnens bästa. Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta våldsutsatta barn i nära relationer. Metod: En systematisk litteraturstudie där samtliga 11 artiklar har kvalitativ ansats, utifrån resultatet framställdes sju olika första nivåns tema som kondenserade till tre olika andra nivåns tema. Resultat: Under första nivåns tema framkom följande tema: Känslan av bristande rutiner och Påverkande faktorer på arbetsplatsen, dessa bildar andra nivåns tema Behov av stöd från organisationen. Första nivåns tema Det finns olika sätt att identifiera det våldsutsatta barnet, Känslor vid mötet med det våldsutsatta barnet och föräldrarna samtSjuksköterskans upplevelse av sin roll bildar i sin tur andra nivåns tema Behovet av att inta ett professionellt förhållningssätt. Det framkom även Att känna till barns rättigheter och lagar samt Kulturella skillnader, som bildar andra nivåns tema Det finns olika uppfattningar om barnets ställning i samhället. De sammanställda och kondenserade andra nivåns teman bildar den tredje nivån Att bemöta våldsutsatta barn är en svårighet. Konklusion: Sjuksköterskor upplevde en stor svårighet att hantera situationen med våldsutsatta barn och familjer. Det fanns olika faktorer som bidrog till denna upplevelse, allt från brist på rutiner och riktlinjer, en stark emotionell påverkan men även olika normer och kulturella faktorer. Frågan om våldsutsatta barn behöver belysas för att skapa en större medvetenhet hos sjuksköterskor men även kunskap och utbildning för att kunna agera rätt. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 146.
    Ekholst, Egeskog
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Egeskog, Katarina
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Erfarenheter av personcentrerad vård vid kompetensmix: En intervjustudie med sjuksköterskor på medicinska vårdavdelningar2023Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Etiken inom vården går mot en personcentrering där varje patient ska ses som en unik person med resurser och behov. Samtidigt saknas det vårdpersonal. För att möta rekryteringsbehovet som finns har förändringar varit nödvändiga. Förändringar av kompetensmixen kan medföra att vården blir fragmenterad och helhetsbilden över patienten går förlorad. Det finns en kunskapslucka angående personcentrerad vård på vårdavdelningar som genomfört kompetens-mix.Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård på medicinska vårdavdelningar som genomfört kompetensmix.Metod: En kvalitativ metod med datainsamling genom tolv enskilda semistrukturerade intervjuer användes. Materialet analyserades med en induktiv ansats. En innehållsanalys av det manifesta innehållet genomfördes.Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier “Att etablera relationer”, “Att utforma vården i partnerskap” och “Att vårdkontexten påverkar” och tio underkategorier. Relationen mellan patient och sjuksköterska sågs som viktig för att kunna anpassa vården efter person. Flera utmaningar för personcentrerad vård lyftes där det framkom att såväl organisationen som vårdpersonal behöver skapa förutsättningar för att möjliggöra personcentrerad vård.Slutsats: Det upplevs positivt att bli avlastad av farmaceut och servicepersonal men sjuksköterskorna har helhetsansvaret över patienterna och har erfarenheter av att det främst är antalet patienter per sjuksköterska som behöver minska för att möjliggöra personcentrerad vård.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 147.
    Eklind, Sara
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV). Department of Intensive Care and Perioperative Medicine, Skane University Hospital, Malmö, Sweden.
    Olby, Karin
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV). Department of Intensive Care and Perioperative Medicine, Skane University Hospital, Malmö, Sweden.
    Åkerman, Eva
    Division of Nursing, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden; Department of Perioperative Medicine and Intensive Care, Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden.
    The Intensive Care Unit diary: A significant complement in the recovery after intensive care. A focus group study.2023Inngår i: Intensive & Critical Care Nursing, ISSN 0964-3397, E-ISSN 1532-4036, Vol. 74, artikkel-id 103337Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES: The aim of this study was to gain an increased understanding of the intensive care unit diary and how it affects patients' recovery after intensive care.

    METHODOLOGY/DESIGN: The study had a qualitative design and was conducted by two focus group interviews in October 2021 and was analysed with thematic analysis.

    SETTING: Ventilator treated intensive care patients with a length of stay ≥ 72 hours who had received a written diary were included. The study was conducted at two university hospitals in the south of Sweden.

    FINDINGS: The intensive care unit diary can be an important complement to the medical record and notes taken by family members by enhancing understanding of critical illness. The patients experience several prominent feelings from reading the diary such as guilt, fear, and anxiety as well as feelings of being cared for. The design and content of the diary can be important used as a tool in patients' recovery after intensive care.

    CONCLUSION: Understanding their critical illness and the time in intensive care seems important to former intensive care patients. In this respect, the intensive care unit diary on its own does not provide significant information and thus need to be complemented by information from the medical record and notes taken by family members. Therefore, the diary can be used as a complement that might increase patients' sense of coherence and facilitate recovery after intensive care.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 148.
    Eklund Josse, Anna
    et al.
    Karlstad universitet.
    Carlson, Elisabeth
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sundin-Andersson, Christina
    Karlstad Universitet.
    Olsson, Cecilia
    Karlstad universitet.
    Experiences of the clinical learning environment in peer learning: A mixed method study from bachelor students’ and main preceptors’ perspectives2023Inngår i: Nordic journal of nursing research, ISSN 2057-1585, E-ISSN 2057-1593, Vol. 43, nr 1Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    There is a lack of clinical placements for bachelor nursing students (BNS). Due to this, stringent educational models for clinical practice need to be developed. The aim was to describe bachelor nursing students’ and main preceptors’ experiences of the clinical learning environment during peer learning. This mixed method study was based on a joint project between the Karlstad University and the Region Värmland, Sweden, where peer learning was launched in two geriatric clinical education wards. A total of 23 bachelor nursing student and four main preceptors participated. The data were collected in parallel, qualitative data through focus group interviews and reflective journals, and quantitative data with the CLES + T scale between November 2017 and February 2018. A directed content analysis of all results was performed. The COREQ Checklist was used. The student–patient and the student–main preceptor relationships were important for the students’ development. The students described the educational atmosphere as comfortable and safe and that the staff were knowledgeable about them. Peer learning with close interaction between patients and all staff can create authenticity, which in turn drives the BNSs’ professional development. All staff should be involved in the supervision of the students and include them as members of the nursing team.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 149.
    Ekman, Sarah
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Andersson, Malin
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Att vårda äldre personer med depression eller depressiva symtom: Sjuksköterskans upplevelser2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Depression och depressiva symtom ökar i samhället och blir allt vanligare bland befolkningen, framför allt bland äldre personer. Det har påvisats att depression är en vanlig följdsjukdom till kroppsliga sjukdomar, som ofta kommer parallellt med åldern. Än så länge är det oklart hur många äldre som lider av depression och depressiva symtom och tillräcklig kunskap inom området finns inte. Av denna anledning är det nödvändigt för den grundutbildade sjuksköterskan att förstå och kunna ge god omvårdnad till äldre personer med depression eller depressiva symtom. Swansons omvårdnadsteori och kärnkompetensen samverkan i team kan tillämpas på ämnet. Syfte: Denna studie syftar till att belysa sjuksköterskans upplevelser av att ge omvårdnad till äldre personer med depression eller depressiva symtom. Metod: En litteraturstudie genomfördes och genom strukturerade databassökningar identifierades tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Databassökningarna utfördes i PubMed, Cinahl, PsycInfo och Sage Journals. SBUs granskningsmall användes för att analysera och värdera artiklarnas kvalité. Resultat: Två huvudkategorier utarbetades: individuella faktorer och organisatoriska faktorer. Kategorierna delades in i sju underkategorier: betydelsen av tidigare kunskap, erfarenheter och intresse, att samtala om psykiskt mående, relationen mellan patient och sjuksköterska, tidsaspekt, kunskapsbrist, resurstillgång, samverkan och ansvarsfördelning mellan olika professioner och kollegor, samt samverkan och ansvarsfördelning mellan olika vårdenheter. Konklusion: Sjuksköterskan upplevde att ge omvårdnad till äldre med depression eller depressiva symtom bidrog till en känsla av osäkerhet hos sjuksköterskan, med anledning av de begränsningar som existerade i form av bristande kunskap om och tid till att utföra en god adekvat psykiatrisk omvårdnad. En större medvetenhet om Swansons omvårdnadsteori och kärnkompetensen samverkan i team skulle kunna underlätta omvårdnaden av denna patientgrupp samt förbättra sjuksköterskans upplevelser av att ge psykiatrisk omvårdnad.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 150.
    Ekstrand, Kristina
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Gharjaoui, Amanda
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Våld i nära relation - mötet mellan sjuksköterskanoch kvinnan: En litteraturstudie2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Våld i nära relation innefattar fysiskt våld, sexuellt våld, känslomässigt våld men även ojämna maktförhållanden till exempel att förtrycka eller kontrollera någon för att få sin vilja igenom. Enligt Region Skånes riktlinjer bör vårdpersonal fråga alla patienter om våldsutsatthet samt att vårdpersonal alltid ska fråga vid misstanke. Joyce Travelbees omvårdnadsteorin belyser vikten av att sjuksköterskan ska fokusera på individen vilket kan bidra till en mer personcentrerad omvårdnad. Ett sätt att upptäcka våld i nära relation är att använda screeningmetoder som utförs av vårdpersonal. Syfte: Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskans upplevelser i mötet med kvinnor som är utsatta för våld i nära relation. Metod: Det utfördes en kvalitativ litteraturstudie baserad på 10 empiriska studier. Databaserna som användes var Cinahl, PubMed och PsycInfo. Resultat: De tre huvudkategorierna som presenterades var: Vikten av att skapa relation, Att balansera den professionella rollen och inre reaktioner och Sjuksköterskors medvetenhet och utbildningsbehov vid vård av våldsutsatta kvinnor. Under dessa huvudrubriker beskrivs sjuksköterskors upplevelser som kan påverkas av bland annat relation, kommunikation och utbildning. Konklusion: I mötet med kvinnor som är utsatta för våld i nära relation upplevde sjuksköterskor att god kommunikation till patienten, samt att balansera den professionella rollen och inre reaktioner såsom sympati och viljan att hjälpa påverkade omvårdnaden. Resultatet visade även att verktyg och resurser ibland saknades och gjorde det svårt för sjuksköterskor att uppfylla kvinnans omvårdnadsbehov.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
1234567 101 - 150 of 659
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf