Publikationer från Malmö universitet
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 50 av 92
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Alasuutari, Maarit
    et al.
    Markström, Ann-Marie
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS). Malmö högskola, Centrum för professionsstudier (CPS).
    Assessment and documentation in early childhood education2014Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The chapters of this book study documentation and assessment from three perspectives: considering them as issues of curricula and pedagogy and as tasks of an educator; studying them as negotiations on and about the child; and examining them as actions on and of parents. The book is divided into different sections according to these perspectives. The first section ‘A view on curricula, didaktik and teachers’ includes three chapters. Chapter 2, ‘Assessment and documentation in the ECE curriculum - focus on the Nordic tradition’ discusses the basis of documentation and assessment in early education, the curriculum. Since it focuses on the Nordic curricula, it also illuminates the broader frame that the examinations of the following chapters are embedded in. The Nordic tradition of curriculum design emphasizes children’s performance and defines goals to strive for without specifying the objects of achievement. The other tradition to curricula design presented in the chapter, the Anglo-Saxon tradition, is characterized by the focus on the individual and by detailed formulations of goals to achieve for different age categories. The chapter discusses the contradictory tendencies of de- and re-centralization in the Nordic curricula, evident for example in the regulations and directions concerning documentation and assessment. It also argues that we can recognize a movement towards the Anglo-Saxon tradition of curriculum design in the Nordic countries. Chapter 3 ‘Different Forms of Documentation and Assessment in ECE’ familiarizes the reader with the documentation practices of Nordic early education at the grass root level. Drawing on a case study of three Swedish preschools, it illuminates the types of documentation tools that are applied in ECE. It proposes that the documentation practices can best be characterized by the term multi-documentation. The examination of the multi-documentation shows how the documentation tools comprise different forms of assessment, ranging from developmental-psychological, narrative and activity oriented assessments to self- and personality assessments. Finally, the chapter raises questions about in what sense the documentation and assessment practices are about empowering, supporting, and strengthening children, parents and professionals and in what sense they can weaken, mislead, and constrain the different actors. The fourth chapter, which ends the first part of the book, ‘Teachers in intensified assessment and documentation practices - a didaktik approach’ builds on the previous chapter and considers documentation and assessment practices and teachers’ role in them from the view of the reflective, Continental approach of didaktik. It approaches documents as co-actors in educational processes on focuses on the following questions regarding it: why (the function), who (subjects/actors), what (the content) and how (the form). The chapter introduces the concept of transformative assessment as a boundary object between different forms and functions of assessment and between micro-, meso- and macro-level actors of assessment and documentation practices. The preschool teachers’ role can be described as trans-actors in the transformative multi-documentation and assessment. The second part of the book, ‘Auditing the child’ with its two chapters will move the focus to the social study of childhood and consider the notions of the child in documentation and assessment from two different starting points. Chapter 5, ‘Documentation and listening to the children’, begins its discussion from a common understanding of child documentation as a means to give children a ‘voice’. By drawing on empirical data from parent-teacher discussions considering children’s responses to specific questions, the chapter problematizes this notion. It argues that despite of its benevolent aims, listening to children through documentation is constrained by and deeply embedded in, institutional and generational practices and assumptions about professionalism in ECE. Consequently, the child’s view can be ‘lost in translation’. Chapter 6, ‘The normal child’, continues the discussion about the notions of the child by inviting the reader to consider how documentation and assessment practices produce normative ideas about the child and how these ideas are intertwined with the social order of the ECE institution. This order both controls and empowers the institutional actors in different ways. The chapter illustrates how the ‘ordinary’ or ‘normal’ child is produced in written documentation and in the intertwinement of text and talk. It also illuminates how the assessments and the normative function of documentation are predominantly implicit and actualized, especially, when the child shows ‘resistance’ of the system of ECE or otherwise departs from its expectations. The third part of the book positions ‘Parenthood on focus’ and consists of two chapters. Chapter 7, ‘The governance and pedagogicalization of parents’, highlights the demands on parents in the documentalized practices used to establish collaboration between home and ECE. It considers practices and tools that are used to involve parents in the assessment and documentation of their child and the family. Through them, the parents are expected to embrace the ideas and discourses of the ECE institution. Furthermore, the documentalized practices yield unspoken expectations about how the parents should support their child in lifelong learning and how they can meet the institutional norms of good parenting. Chapter 8, ‘Parenthood between offline and online – about assessment and documentation’ draws on a ‘netnographic’ research on what parents write about assessment and documentation of children on Internet sites. In the discussions parents are free from the institutional constraints that are evident, for example, in parent-teacher meetings. The chapter considers whose interests seem to be involved in the discussions and who is assessing whom. Moreover, it considers in what ways the discussions can be seen both as empowering and constraining parenthood. The final chapter, ‘Conclusion: Dilemmas of documentation’, ties together the key points of the preceding chapters by discussing the ‘junction’ of discourses and contradictory tendencies that are embedded in the assessment and documentation practices of Nordic ECE, regarding children, parents, and professionals. The chapter illuminates the different fields of the contradictory discourses by a multi-dimensional model of the steering of assessment and documentation and proposes the concept of ‘documentalized childhood’ as capturing the function of the steering in the transnational context of contemporary ECE.  

  • 2.
    Ekberg, Jan-Eric
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen Idrottsvetenskap (IDV).
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    Didaktik informed teaching arrangements in preschool with a focus on movement2022Ingår i: Educare, ISSN 1653-1868, E-ISSN 2004-5190, nr 2, s. 141-172Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Most children attend preschools in Sweden,and preschool is thus an important arena for children’s development and growth as well asforthedevelopment of and through movement. However, little is known about the teaching of movement in Swedish preschools. This article develops knowledge of what can characterize such teaching, particularly regarding goal and motive, content,and teaching actions. The material was generated in 2018–2019 in collaboration with 42 preschool departments in Sweden. The theoretical approach is didaktik, and “why”, “what”, and “how”questions are used as analytical tools. A variety of content can be seen, such as fundamental movement skills, different aspects of movement and, in a few teaching arrangements, physical activity. The teaching is often led by the teacher, though the children are sometimes co-leaders. The results also indicate a focus on inherent values but also on investment and added values. The study highlights the importance of preschool teachers’ attention to the prospective object and purpose of teaching movement, but also of teachers’ competence and the need for conscious strategies for teaching movement. Through well-grounded didaktik choices, children can be offered good opportunities to experience and explore movement.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Hansen, Helena
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    STREAM didaktik in preschool with literacy(s) in focus – between opening to the unknown and searching for the known2024Ingår i: Utbildning och Lärande / Education and Learning, ISSN 2001-4554, Vol. 18, nr 1Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The study in this paper aims to contribute knowledge about what characterizes STREAM didaktik in preschoolbased on a theory-informed teaching arrangement in an ULF2 network. The study is guided by the question:What can characterize STREAM didaktik in preschool with a focus on literac/y/(ies) in what and who/whichquestions? Theoretically, the study is connected to three main concepts: STREAM, didaktik and literacy. Thematerial consists of 85 documents, totalling 14, 200 words and 2.5 hours of film focusing on planning andconducting teaching in preschool. The knowledge contribution is: 1) STREAM didaktik with literacy(s) in focusappears as a relation between general didaktik and subject didaktik in preschool, 2) STREAM didaktik withliteracy(s) in focus can also be seen as a bridge between opening to the unknown and searching for the knownin a movement between planned and spontaneous teaching in preschool, and 3) STREAM didaktik with focuson literacy(s) in what and who/which questions can be tried in terms of STREAM actors. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Holmberg, Ylva
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    Stensson, Catrin
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    Lyssnandets didaktik som grundton i flerstämmig undervisning – exemplet rytmatik2022Ingår i: Nordisk Barnehageforskning, ISSN 1890-9167, E-ISSN 1890-9167, Vol. 19, nr 4, s. 183-205Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Artikeln baseras på en delstudie i ett FoU-program1 som syftar till att beskriva och vidareutveckla kunskap om vad som kan känneteckna undervisning i förskola. Programmet och delstudien genomförs i samverkan mellan förskollärare, ledare och forskare. Medverkande utprövar fyra teoriinformerade undervisningsupplägg varav föreliggande artikel fokuserar ett didaktiskt och poststrukturellt informerat upplägg. Artikeln vägleds av frågan: Vad kan känneteckna innehåll i undervisning utifrån ett didaktiskt och poststrukturellt informerat undervisningsupplägg med fokus på musik och matematik i förskolan? Artikeln syftar specifikt till att pröva begreppen ”lyssnandets didaktik” och ”rytmatik”. En didaktiskt orienterad abduktiv analys har genomförts. Resultatet öppnar för att den innehållskombination som begreppet rytmatik erbjuder kan prövas som alternativ till mer ämnesinriktad musik- och/eller matematikundervisning där grundtonen för flerstämmig undervisning är lyssnandets didaktik. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Holmberg, Ylva
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    Characteristics of teaching music in preschool: The written descriptions of Swedish preschool teachers and principals2022Ingår i: Finnish Journal of Music Education, ISSN 1239-3908, Vol. 25, nr 1, s. 29-52Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Artikeln baseras på ett frågeformulär som besvarats i början av två FoU-program (”Flerstämmig undervisning och sambedömning i förskola” jan 2016 samt ”Flerstämmig didaktisk modellering? Undervisning och sambedömning i förskola” juli 2018). Programmen syftade till att beskriva och vidareutveckla kunskap om vad som kan känneteckna undervisning i förskola. I samband med start av programmen besvarade deltagande förskollärare och rektorer ett frågeformulär, varav en fråga riktades specifikt mot vad som kan känneteckna undervisning i musik. Syftet med artikeln är att bidra med kunskap om vad som utifrån förskollärare och rektorers skriftliga beskrivningar kan känneteckna undervisning i musik i förskola ur ett didaktiskt perspektiv. Empiri utgörs av totalt 374 besvarade frågeformulär. En didaktiskt orienterad abduktiv analys har genomförts. Fem slutsatser kan dras: 1) En vag förankring i musikteori- och/eller metodik visar på en brist i relation till förskollärarens uppdrag: att undervisa på vetenskaplig grund. 2) Musik uppfattas som medel snarare än mål. 3) Ord som upplevelse och utmaningar förekommer i liten utsträckning vilket kan spegla musikundervisning med underskott av detsamma. 4) Musikämnet som form och ”görande” är ett starkt spår kanske på bekostnad av konstnärliga och vetenskapliga aspekter. 5) Osynliggörande av digitala möjligheter. Resultatet öppnar upp för reflektioner om en alternativ musikundervisning i förskola. Musikundervisning utifrån barns rätt till musik för musikens skull. Musikundervisning byggd på vetenskaplig grund, med förankring i musikdidaktik och med fokus på musikämnets konstnärliga och vetenskapliga aspekter. 

  • 6.
    Holmberg, Ylva
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Flerstämmig musikundervisning i förskola2018Ingår i: Barn, ISSN 0800-1669, Vol. 36, nr 3-4, s. 79-94Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Tidigare studier inom musik och förskola i nordisk och svensk förskoleforskning har oftare fokuserat lärande än undervisning (Vallberg Roth 2018). Inom området Eary Childhood Music Education råder det brist på forskning som berör själva processen att undervisa och teoretisering av den. I ett samverkansprojekt har didaktiska grundfrågor fått fungera som en bro mellan process och teoretisering. De didaktiska frågorna har även bidragit till att flytta fokus från lärande till undervisning i deltagande förskollärares musikundervisning. Syftet med föreliggande studie är att utveckla kunskap om vad som kan känneteckna musikundervisning i förskola. Didaktiskt orienterad abduktiv analys har genomförts av 349 skriftliga dokument och 63 filmtimmar från 121 förskolor/avdelningar i tio kommuner. Resultatet visar spår av flera infallsvinklar och variation av närmanden vilket leder till flerstämmig musikundervisning, dels utifrån musikens flera dimensioner (akustisk, emotionell, existentiell, motorisk-kinestetisk och strukturell), dels utifrån musikundervisningens flera aspekter (konst-, hantverks och vetenskapsorienterade).

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Holmberg, Ylva
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    Post-structurally and didaktically informed teaching arrangements in preschool: exemplified by “rhythmatechs” as multivocal teaching2022Ingår i: Educare, ISSN 1653-1868, E-ISSN 2004-5190, nr 2, s. 212-248Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The article is based on a substudy in an R&D programme in which participants try out a didaktically and post-structurally informed teaching arrangement. The article is guided by the question What can characterise the “what”, “how”, and “why” questions of teaching from the standpoint of a post-structurally and didaktically informed teaching arrangement in the preschool? The substudy is based on material consisting of 251 documents, including co-plans, videos (5.5 hours) and photo documentation, as well as co-assessment. A didaktical oriented abductive analysis was carried out. The results pave the way for the content combination offered by the concept rhythmatechs(rhythmics-mathematics-technology) as a multivocal alternative to more subject-focused teaching. Within the framework of project-and theme-oriented working methods, the content appears on the one hand to be both transdisciplinary and interdisciplinary, and on the other hand, to represent specific content areas, such as science, mathematics, and music. We tried out a didaktik model that combines the didaktik triangle with didaktik questions “what”, “how”and “why”. The model stands in relation to results that focus on inter-and/or transdisciplinary content, in project-and theme-oriented approaches, and selection of content as goals and/or means.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Linda, Palla
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    ”One size doesn´t fit all”: Om takt och otakt i specialpedagogik och specialpedagogisk didaktik i förskola2021Ingår i: Child and Youth Studies Conference University West November 4-5 2021 THE CONVENTION OF THE RIGHTS OF THE CHILD: BUV KONFERENS 4-5 NOVEMBER 2021: BARNKONVENTIONEN, 2021Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Med utgångspunkt i utmaningar och möjligheter relaterade till barns barns rätt till likvärdig utbildning i förskola vill vi med en filmad föreläsning (med Linda Palla som berättare) presentera ett timslångt kompetensutvecklande inslag. Denna föreläsning flätar samman delar av vår forskning på ett lättillgängligt och konkret vis. Teoretiska begrepp presenteras och exemplifieras i ett tydligt förskolerelaterat sammanhang. Presentationen kan knytas till diskussioner om varje barns rätt till utbildning, med fokus på specialpedagogik och specialpedagogisk didaktik som stöd för utveckling av utbildning och undervisning i förskola. Detta fokus kopplas till de delar av FN:s konvention om barnets rättigheter (1990/2018) där konventionsstaterna erinrar om att Förenta nationerna i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna proklamerat att barn har rätt till särskild omvårdnad och hjälp. Både artikel 29 och artikel 23 blir på så vis relevanta. För utveckling av förskollärares reflektionsförmåga, medvetenhet och handlingsutrymme erbjuds tanken om och utprövandet av ett flerstämmigt förhållnings- och arbetssätt där teori, forskningsbaserade och erfarenhetsbaserade kunskaper och insikter vävs samman. Andra begrepp som behandlas i föreläsningen är didaktisk modellering med didaktiska frågor och didaktisk triangel som beredskap för möten med och bemötande av olika individer och grupper i variationer av situationer och relationer. En diskussion förs om medvetna och planerade strategier och redskap, men också om mellanrummet och det oförutsägbara – om konsten att så att säga ”veta vad man ska göra när man inte vet vad man ska göra” - i en kontinuerlig strävan efter likvärdighet i förskolans utbildning och undervisning. Takt och otakt introduceras som fruktbara begrepp för utveckling av ett likvärdigt specialpedagogiskt och specialpedagogiskt didaktiskt arbete och ges ett särskilt utrymme i presentationen.

    Lästips (som nämns/utgås från i presentationen): 

    Palla, L. (2021). Specialpedagogik i förskola: Grundläggande huvudsaker och reflekterande djupdykningar. Lund: Studentlitteratur. 

     

    Vallberg Roth, A.-C. & Palla, L. (2020). Didaktisk (o)takt i förskolan: Exempel med didaktiskt ledarskap, didaktiska nätverk och specialpedagogisk didaktik. Lund: Studentlitteratur.  

     

    Palla, L. & Vallberg Roth, A.-C. (2020). ”Inclusive ideals and special educational tools in and out of tact: Didactical voices on teaching in language and communication in Swedish early childhood education.” International Journal of Early Years Education. https://doi.org/10.1080/09669760.2020.1733939

     

    Palla, L. & Vallberg Roth, A.-C. (2020). ”Didaktiska stämmor om undervisande förskollärare: Chefers och förskollärares språkliga modelleringar om förhållningssätt, kunskaper och utövning i förskola”. Educare - Vetenskapliga Skrifter, (2), 1-26. https://doi.org/10.24834/educare.2020.2.1

     

     

  • 9.
    Löf, Camilla
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    Minding the gap: Dilemmas in a didactic and pragmatically informed teaching approach in preschool2021Ingår i: Nordisk tidskrift för allmän didaktik, Vol. 7, nr 1, s. 38-54Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Since the term “teaching” was apostrophized in the revised curriculum for Swedish preschool,preschool teachers seem to have been struggling with the concept in their day-to-day practices.The current article is based in a collaborative R&D programme aiming at further developingknowledge about what may characterize teaching in preschools. In this article a didactic andpragmatically informed teaching approach with focus on values is analysed. The aim is to understand preschool teachers’ interpretations of the didactic why question, which plays a centralrole in teaching from a pragmatic perspective. The material underlying the teaching approachconsists of a total of 364 documents, including 64 video recordings. This was carried about inabout 120 preschools and/or preschool departments in ten Swedish municipalities. The analysis takes a didactic approach and can be methodologically described as abductive analysis.The results indicate that the question “why?” in didactic and pragmatically informed teachingwith focus on values is characterized by ethical dilemmas concerning rules and norms in preschool practice. Consequently, the ethical dilemmas are constituted as didactic dilemmas, inwhich preschool teachers, in co-actions with children, focus on values in teaching situations,and for which preschool teachers need to take actions without offending colleagues, childrenor parents. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Palla, Linda
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Characteristics of Preschool Teaching in Language, Communication and Multilingualism: Expressions From Ten Swedish Municipalities2018Ingår i: Problems of Education in the 21st Century, ISSN 1822-7864, E-ISSN 2538-7111, Vol. 76, nr 2, s. 189-214Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syftet är att vidareutveckla kunskap om vad förskollärare och chefer från tio kommuner i Sverige skriftligen uttrycker kan känneteckna undervisning i språk, kommunikation och flerspråkighet i förskola, år 2016. Vidare är frågan vilka spår av didaktiska nivåer och didaktiska frågor som kan uttolkas i relation till under¬visning i språk, kommunikation och flerspråkighet. Materialet består av skriftliga svar på en relativt öppen fråga. Frågan skickades till 243 förskollärare och chefer och 222 besvarade frågan (svarsfrekvens 91%). Didaktiskt orienterad analys genomfördes utifrån tre didaktiska nivåer: aktionsnivå, teoretisk nivå och metateoretisk nivå. Analysresultatet utfaller i utmärkande spår som tydligare refererar till praktiknära aktionsnivå än till teoretisk/ämnesdidaktisk nivå, eller metateoretisk nivå. Detta gäller såväl chefer som förskollärare i det undersökta materialet. Kännetecknande för språk, kommu-nikation och flerspråkighet är att barnen står i centrum för undervisningen, som både kan vara gränslös och avgränsad. Undervisningen sägs ske hela tiden, spontant, men medvetet, i alla sammanhang och situationer men även genom planerade aktiviteter, projekt eller teman. Muntlig kommunikation dominerar i undervisningen. Summerande kan framhållas att vaga och lågfrekventa spår av flerstämmighet kring flerspråkighet och särskilt stöd har gjort sig gällande. Flerstämmigheten som beskrivs stannar i huvudsak vid allmän undervisning av barn i förskola – en allmänt inriktad flerstämmighet.

  • 11.
    Palla, Linda
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    Didaktiska stämmor om undervisande förskollärare: Chefers och förskollärares språkliga modelleringar om förhållningssätt, kunskaper och utövning i förskola2020Ingår i: Educare, ISSN 1653-1868, E-ISSN 2004-5190, nr 2Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    We usedidactic grounding to explore and develop knowledge regarding what might constitute a teaching preschool teacher. The research questions are 1)Which didactic components emerge in preschool teachers’ and managers’ written descriptions?and 2)How may these didactic components be interpreted and understood? In 2018, at the end of a 3-year-long project about teaching in preschool, we have analysed 160 written reflections by preschool teachers and managers from 10 Swedish municipalities through multi-vocal didactic modelling. Similar to previousresearch, this study indicates a linguistic shift as the preschool teachers and managers have embraced theconcept of “teaching” and, with their written descriptions, fill the picture of a “teaching preschool teacher” with didactic content and meaning. The results highlight characteristic components that can be understood as preschool teachers’ didactic approaches, knowledge, and practice. These components include aspects such as awareness, presence, reflection, theoretical knowledge, goal-oriented planning, implementation, and follow-up.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Palla, Linda
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    Inclusive ideals and special educational tools in and out of tact: didactical voices on teaching in language and communication in Swedish early childhood education2022Ingår i: International Journal of Early Years Education, ISSN 0966-9760, E-ISSN 1469-8463, Vol. 30, nr 2, s. 387-402Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this research is to highlight didactical voices on inclusive ideals and special educational tools noted in the written reflections of 178 preschool teachers in 10 Swedish municipalities. The research questions are as follows: How do preschool teachers signify inclusive ideals in written reflections of teaching in language and communication in preschools? Which special educational tools emerge in the written reflections about teaching in language and communication in preschool, and how are these tools said to be used? The material was analysed with multi-voiced didactic modelling and didactical tact as a theoretical base. The results show that there are didactical voices on inclusion in the analysed material. The core foundation of the teaching appears to be built upon inclusive ideals where all children are involved, included and part of the group. Utterances of a more individual character are sparingly present. In our interpretation, the (special) educational tools that are brought to the fore are described and used in an inclusive way and are didactically modelled into more general, rather than specialised, tools.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Palla Vallberg Roth 2020
  • 13.
    Persson, Sven
    et al.
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Debattinlägg: ”Förskoleklassen utgör ett mellanting, ett gränsland med osäker ställning och full av motsägelser.”2017Ingår i: Sydsvenskan, ISSN 1652-814X, nr 2017-10-04Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I debattartikeln behandlas den osäkra situationen för förskoleklassen. Den inrättades 1998 och har utretts vid flera tillfällen, dock utan beslut. Den har en svag ställning både i lärarutbildningarna och i skolväsendet. Artikeln vill väcka uppmärksamhet på frågan, som ska behandlas i riksdagen i november. De politiska blocken har olika syn på förskoleklassens framtid. Frågan är lite uppmärksammad.

  • 14.
    Rubinstein Reich, Lena
    et al.
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Att stärka den vetenskapliga grunden2017Ingår i: Professionell yrkesutövning i förskola: Kontinuitet och förändring / [ed] Lena Rubinstein Reich, Ingegerd Tallberg Broman, Ann-Christine Vallberg Roth, Studentlitteratur AB, 2017, s. 99-148Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna del av antologin "Professionell yrkesutövning i förskolan. Kontinuitet och förändring" behandlas begreppen vetenskaplig grund och vetenskapligt förhållningssätt. Senare års styrdokument för förskola och skola, liksom för lärarutbildning, framhåller vikten av att den vetenskapliga grunden stärks, och att verksamheten/utbildningen forskningsbaseras Efter inledande kapitel om de centrala begreppen så redovisas i två kapitel exempel på forskning om den svenska förskolan från åren 2008-2014. En professions- och praktiknära forskning har utvecklats allt mer de senare åren, genom framför allt forskande förskollärare/lärare och lärarutbildare.

  • 15.
    Sjöström, Jesper
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    Characteristics of science teaching in preschool2020Ingår i: Electronic Proceedings of the ESERA 2019 Conference. The beauty and pleasure of understanding: engaging with contemporary challenges through science education / [ed] O. Levrini & G. Tasquier, Bologna: Alma Mater Studiorum – University of Bologna , 2020, s. 1860-1868Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper focuses on characteristics of science teaching in preschool. Science in general is in focus, but a special interest is put on what may characterize chemistry teaching in preschool. The study is part of a much broader R&D programme where in total almost three hundred preschool teachers/managers collaborate with a researcher group to which we belong. The participants (N=177) were in the autumn 2018 asked to answer a question in an e-mail-questionnaire about their views on science/chemistry teaching in preschool. On average a participant answered with 30 words, but obviously there was a big span, from 1 to 444 words in a single answer. In the word material (consisting of about 5400 words in total) we looked for common and prominent words, words used only low-frequently or not at all, and other patterns. We identified eighteen words that were used about 30 times or more. Among these words are: experiment, water, animal, plant, nature, forest, explore, examine, phenomenon, and baking. Low frequently used words were categorized in seven categories, among them chemistry. The words atom, molecule and particle could not at all be found in the word material. More qualitatively we also looked for patterns/traces based on the three main Didaktik questions: Why? What? and How?. Statements from the preschool teachers/managers were categorized in seven categories. In the discussion and forthcoming studies we will relate science/chemistry teaching in preschool both to the recently revised curriculum for the Swedish preschool and to other content areas and more general theories and ideas on what may characterize teaching in preschool.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Sjöström, Jesper
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Characteristics of science teaching in preschool2019Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This paper focuses on characteristics of science teaching in Swedish preschools in 2018. Science in general is in focus, but a special interest is put on what may characterize chemistry teaching in preschool. The study is part of a much broader R&D programme where in total almost three hundred preschool teachers/managers collaborate with a researcher group to which we belong. The participants (N=177) were asked to answer a question in an e-mail-questionnaire about their views on science/chemistry teaching in preschool. On average a participant answered with 30 words, but obviously there was a big span, from 1 to 444 words in a single answer. In the word material (consisting of about 5400 words in total) we looked for common and prominent words, words used only low-frequently or not at all, and other patterns. We identified eighteen words that were used about 30 times or more. Among these words are: experiment, water, animal, plant, nature, forest, explore, examine, phenomenon, and baking. Low frequently used words were categorized in seven categories, among them chemistry. The words atom, molecule and particle could not at all be found in the word material. More qualitatively we also looked for patterns/traces based on the main three didactic questions: Why? What? and How?. Statements from the preschool teachers/managers were categorized in seven categories. In the presentation we will also relate science/chemistry teaching in preschool to more general theories and discussion on what may characterize teaching in preschool.

  • 17.
    Sjöström, Jesper
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    Didaktik models as a bridge between theories and teaching practice2021Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Didaktik models may look different, but have in common that they support teachers when reflecting on, answering and/or are practicing teaching based on the didactic questions: why, what, and how to teach a certain content for a certain group of learning subjects (e.g. Lunde & Sjöström, 2021; Sjöström, 2019a; Vallberg Roth et al., 2021). Didaktik models are useful in both planning and evaluation of teaching as well as in-action, and constitute the basis for teachers’ professional judgment and reflection. How can we better understand what Didaktik models are, different types and their usability in different contexts? And how can we better understand the concept of “didactic modelling” both in terms of research and teaching praxis? This latter concept can be given both the meaning of working systematically with Didaktik models in teaching practice as well as in didactic (collaboration) research, both theoretically and empirically (Sjöström, 2019a). Therefore, we propose a multidimensional understanding of didactic modelling based on a humanistic, Bildung-oriented, Didaktik-tradition (Hopmann, 2007). Examples will especially be given from the collaboration-research-project, Fundif (scientific leader: Ann-Christine Vallberg Roth), which is about teaching in preschool and has been going on 2018-2021 (Vallberg Roth et al., 2021). Several different examples will be given on Didaktik models, for example from Fundif. Also a new model for how Didaktik models can be understood as a bridge between (educational) theories and teaching practice will be presented. Often used synonyms for Didaktik models are tools, instruments, frameworks, compasses and thought figures. It is common with illustrated models, but also with such that are only described with words or presented in a table. Didaktik models often has both a theoretical-philosophical grounding and an empirical-analytical one. Examples of Didaktik models are: didactic questions, Klafki's questions, the Berliner model, didactic triangles, didactic relationship models, Herbart’s didactic tact, Schwab's degrees of freedom, organizing purposes and knowledge emphases (e.g. Lunde & Sjöström, 2021; Sjöström, 2019a; Vallberg Roth et al., 2021; Wickman et al., 2020). Also some content/discipline-specific Didaktik models will be described, mainly related to chemistry and sustainability issues (e.g. Sjöström, 2019b; Sjöström, Eilks & Talanquer, 2020; Herranen, Yavuzkaya & Sjöström, 2021).

  • 18.
    Sjöström, Jesper
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Didaktisk modellering av naturvetenskap, däribland kemi, i förskolan2019Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Didaktiska modeller är en central del av didaktiken och innebär teoretiska redskap som lärare kan använda sig av vid planering, genomförande och/eller analys av undervisning. Didaktisk modellering innebär att arbeta systematiskt med didaktiska modeller i praktiken. Under tre år pågår samverkansprojektet Flerstämmig didaktisk modellering?: Undervisning och sambedömning i förskola. Det genomförs i samverkan mellan det fristående institutet Ifous, åtta svenska kommuner och Malmö universitet. Projektet syftar till att, i samverkan mellan verksamma förskollärare, förskolechefer och forskare, vidareutveckla kunskap om vad som kan känneteckna undervisning i relation till vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i de samverkande 45 förskolorna/avdelningarna. Under FobasNT19 kommer vi huvudsakligen att presentera resultat och analys utifrån en delstudie av vad förskollärare och -chefer menar kan karaktärisera undervisning av naturvetenskap, däribland kemi, i förskolan. Deltagarna (N = 177) fick under sensommaren 2018 besvara ett frågeformulär med en fråga om sin syn på undervisning av naturvetenskap/kemi i förskolan. I materialet sökte vi efter vanliga ord och ord som används lågfrekvent samt efter utmärkande mönster. Ordet ”experiment” var mycket vanligt och nämndes av mer än hälften av deltagarna. Totalt identifierade vi 18 ord som användes högfrekvent. Bland dessa fanns: vatten, djur, växt, natur, skog, material, utforska, undersöka, fenomen och bakning. Kvalitativt analyserade vi mönster och spår baserat på de didaktiska frågorna. Under konferensen kommer vi att berätta om ”utmärkande spår” och ge exempel på formuleringar. Vi kommer även att beröra hur delstudiens resultat kan användas som en (av flera) utgångspunkt(er) vid didaktisk modellering.

  • 19.
    Sjöström, Jesper
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    Didaktisk modellering i förskolan för hållbarhet2021Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This contribution focuses on characteristics of teaching for sustainability in Swedish preschools. The study is part of a much broader R&D programme where in total almost three hundred preschool teachers/managers collaborate with a researcher group to which we belong. The participants (N=170) were asked to answer a question in an e-mail-questionnaire about their views on sustainability teaching. On average a participant answered with 28 words, but obviously there was a big span, from 1 to 339 words in a single answer. In the word material (consisting of about 4800 words in total) we looked for common and prominent words, words used only low-frequently or not at all, and other patterns. We identified nineteen words that were used about 20 times or more. Among these words were: sorting, environment, material, recycle, water, food, sustainable development, and compost. More qualitatively we also looked for patterns/traces based on the three main didactic questions: Why? What? and How?. Based on these and other results we will discuss what can be meant with didactic modelling for sustainability in preschool. In the presentation we will also compare the preschool teachers’/managers’ views on sustainability teaching with their corresponding views on teaching about science, technology and health.

  • 20.
    Tallberg Broman, Ingegerd
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Förskollärare, förtydligat undervisningsuppdrag och professionella strategier2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Flera reformer har under senare år genomförts i den svenska förskolan vilka innefattar ett förstärkt pedagogiskt uppdrag och en förändrad ansvars- och arbetsfördelning mellan de olika personalgrupperna. I skollag och läroplan markeras förskolan som utbildning och förskollärares särskilda ansvar för undervisning. I denna rapport redovisar vi bakgrunder till dessa reformer och relaterar till utbildningspolitik, myndighetstexter och tidigare forskning. Vi lyfter fram kraven på professionsförändringar och den spänning som föreligger mellan aktuella reformer och förskolekulturella traditioner och begrepp. Vår utgångspunkt utgörs av två separata forskningsfrågor inom ramen för FoU-programmet ”Undervisning i förskola”. Vår specifika fråga är: Vilka professionella logiker och strategier i förhållande till de här fokuserade reformerna uttrycks i det insamlade materialet? Fokus ligger på förskollärare.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Tallberg Broman, Ingegerd
    et al.
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Palla, Linda
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Persson, Sven
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Presentation inom SKOLFORSK, Förskola: Tidig intervention2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Tidiga insatser i och genom förskola är av största vikt för barns utveckling, lärande och välbefinnande, framförallt för barn från socialt utsatta områden, förutsatt att kvaliteten på verksamheten är hög. I projektet belyses inledningsvis vilka frågeställningar som har varit framträdande i senare års forskning om förskola i norden. I fyra delprojekt kartlägger vi både nationell och internationell forskning om utvalda aspekter på kvalitetsarbete i förskola och gör en bedömning av dess relevans. Vi ställer frågor som: • Föräldrasamverkan som väg till ökad måluppfyllelse? • Vad kännetecknar bedömning och bedömningskompetens i förskola? • Vilken betydelse har inkluderande specialpedagogik i förskola som tidig intervention? • Pedagogiska relationers betydelse för barns lärande och utveckling? Vi inventerar, kartlägger och analyserar avhandlingar och artiklar publicerade i vetenskapliga peer-review tidskrifter med fokus på delområdenas frågor i skandinaviska/internationella databaser på förskoleområdet mellan åren 2006-2014. Projektet utvecklas i dialog mellan högskola, kommun och professionsföreträdare i avsikt att utforma en plattform/modell för att stärka och etablera praktiknära forskning. Preliminära resultat De vanligaste temana i NB-ECEC är inlärningsprocess, Interaktion, Lek, Policy och Social kompetens. Metodiskt tycks kvalitativt inriktade studier dominera men med ökning av andelen kvantitativa och mycket få longitudinella studier. Forskningen visar betydelsen av föräldrasamverkan och speciellt för barn i svårigheter. Studier om dokumentation i förskola är mer omfattande under senare år och bedömning karakteriseras av att vara mer inriktad mot verksamhet i nationella och nordiska studier medan de kan vara mer inriktade mot bedömning av läranderesultat (learning outcomes) på individnivå i internationell forskning. Studier om specialpedagogiska frågor i nordiska förskolor fokuserar i flera fall barns rätt till en inkluderande förskolemiljö. Interaktionen mellan förskolebarn och personal har visat sig vara en av de enskilt mest betydelsefulla faktorerna för barns lärande i förskolan.

  • 22.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    Abduktiv analys i samverkansforskning: fokus på didaktiska modeller i förskola2022Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 27, nr 4, s. 157-179Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Den abduktiva analysen som fokuseras i artikeln genomfördes mot bakgrund avsamverkansforskning i två storskaliga forsknings- och utvecklingsprogram (FoU).Totalt genomfördes FoU-programmen i 18 kommuner/skolhuvudmän och icirka 175 förskolor/avdelningar. Artikeln syftar till att bidra med kunskap om abduktiv analys i samverkansforskning med fokus på didaktiska modeller i förskola.I samverkansforskningen prövades abduktiv analys som metodologisk strategi föratt kunna sluta sig till en nyanserad praktikteoretisk tolkning av vad som kundekänneteckna undervisning i förskola. Den abduktiva analysen utföll i didaktiskamodeller som byggde på en robust teoretisk grund och empirisk bas, vilken bestod av cirka 3 700 dokument, cirka 145 filmtimmar och cirka 780 000 ord, därsammanlagt cirka 15 500 personer hade samtyckt att medverka. Det upprepadeprövandet av abduktiv analys i två FoU-program stärkte trovärdighet, generaliserbarhet och användbarhet. Sammantaget utföll den abduktiva analysen i ”flerstämmig didaktisk modellering” som relaterades till demokrati i en klokare värld. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Att dokumentera2017Ingår i: Professionell yrkesutövning i förskola: Kontinuitet och förändring, Studentlitteratur AB, 2017, s. 217-226Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det råder ökade krav på att verksamheten och varje barns förändrade kunnande ska följas och dokumenteras i förskolan. Förmågan att dokumentera är därför en viktig komponent att belysa i lärares yrkesutövning. Förskollärare kan behöva stöd för kritisk reflektion i sitt dokumentationsarbete. I kapitlet fokuseras dokumentation som begrepp och styrning. Vidare presenteras exempel på dokumentation från tre profilerade förskolor, samt dokumentationsformer som framträder i en studie år 2016. Avslutningsvis belyses dokumentation i ett etiskt perspektiv.

  • 24.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Att flerstämmigt undervisa och sambedöma2017Ingår i: Professionell yrkesutövning i förskola: Kontinuitet och förändring, Studentlitteratur AB, 2017, s. 241-260Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Del IV avslutas med ett kapitel där undervisning och sambedömning kopplas till olika grunder såsom styrdokument, beprövade erfarenheter samt vetenskap, som inkluderar såväl teoretiska som metateoretiska grunder. Professionella i förskolan behöver identifiera och motivera sina bedömningar och val av dokumentationsformer och kritiskt reflektera över bedömningarnas kunskapsbas. När lärarna ska göra bruk av sitt professionella handlingsutrymme behövs redskap. Sambedömning kan ses som ett kraftfullt redskap och en brygga mellan komponenter i undervisning som omsorg, utveckling och lärande. Alternativa redskap för förskollärares yrkesutövning, som att ”flerstämmigt undervisa och sambedöma”, prövas i kapitlet.

  • 25.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Att sambedöma2017Ingår i: Professionell yrkesutövning i förskola: Kontinuitet och förändring, Studentlitteratur AB, 2017, s. 227-239Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bedömningsforskning i förskola är ett relativt ungt och outvecklat område, medan dokumentationsfältet och speciellt forskning om pedagogisk dokumentation har en betydligt starkare ställning. I takt med att fler olika former av bedömning och dokumentation tar plats i förskolan ökar också vikten av kunskap om och medvetenhet kring vilka förtjänster, begränsningar och konsekvenser som olika former och praktiker kan ha. Kapitlet beskriver möjliga redskap för professionell bedömningskompetens i en förskola i förändring.

  • 26.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Att stödja och styra barns lärande: tidig bedömning och dokumentation2010Ingår i: Perspektiv på barndom och barns lärande: en kunskapsöversikt om lärande i förskolan och grundskolans tidigare år, Skolverket , 2010, s. 175-234Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 27.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Att undervisa2017Ingår i: Professionell yrkesutövning i förskola: Kontinuitet och förändring, Studentlitteratur AB, 2017, s. 149-172Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kapitlet tar avstamp i utmaningar, behov och förutsättningar som dagens förskola står inför genom ambitionshöjning i förskolans uppdrag. För att möta ambitionshöjningen behöver lärare i förskola redskap som är vetenskapligt grundade. Med redskap avses formulerade frågor, teoretiska ingångar, olika grunder, begrepp och praktiknära exempel. Undervisning som begrepp fokuseras inledningsvis i ett didaktiskt perspektiv. Därefter belyses tankar om undervisning i förskolepraktik och tradition som olika spår mellan avståndstagande och erkännande.

  • 28.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Barn, föräldrar och lärare i förtätad dokumentations- och bedömningspraktik2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att beskriva och analysera lärares arbete i relation till barn och föräldrar i förtätad bedömnings- och dokumentationspraktik i Sverige. Med ”förtätad” avses en intensifierad dokumentation och bedömning i samverkande kommunikationsformer, genom såväl elektroniska som icke-elektroniska former. Dokumentations- och bedömnings¬praktiken kan å ena sidan bemyndiga och förstärka å andra sidan försvaga och begränsa barn, föräldrar och lärare. Frågan är vad som står på spel och vilka intressen och strömningar som spelar in. Vilka samstämmiga och motstridiga drag framträder i den förtätade dokumentations- och bedömningspraktiken? Studien kan bidra till att kvalificera samtalet och erbjuda alternativa tolkningar för vad som står på spel. Forskningen baseras dels på tidigare studier och empiri rörande läroplansarbete, dokumentation och bedömning, dels på nuvarande fältarbete såväl offline, med intervjuer och dokumentstudier, som online, genom netnografi. Analys och ansats kan beskrivas i termer av textanalys i en utvidgad hermeneutisk ansats – en abduktiv analysprocess. För att förstå vad som står på spel studeras den förtätade bedömnings- och dokumentationspraktiken som ett flerdimensionellt gränsobjekt. I studien prövas följande fyra dimensioner: Policybaserad dimension - en dimension med demokratiska anspråk som är statligt styrd; Marknadsstyrd dimension - en dimension orienterad åt marknad-media med ekonomiska och kommersiella intressen; Evidensrelaterad dimension - en dimension med kunskapsanspråk där vetenskapligt baserade dokumentations- och bedömningsmaterial är grundläggande; Civilt samhällsorienterad dimension - en dimension där ett intresse för och sökande efter erfarenhetsutbyte i nätverk kan utläsas. Civilsamhället kan definieras som den utanför statsapparaten förekommande sociala interaktion mellan medmänniskor. Här kan tvivel på experter/forskare och spår av motstånd och kritik mot styrsystem, dokumentation och bedömning uttryckas. Dimensionerna kan tolkas vara såväl samstämmiga och sammanvävda som motstridiga. I praktiken utmanas lärare, föräldrar och barn av att det både kan finnas motstridiga och samstämmiga drag mellan dimensionerna. Exempel på motstridighet rör policybaserad dimension med å ena sidan förtydligat inflytande för föräldrar och barn genom reviderad läroplan för förskolan, å andra sidan omöjlighet att säga nej tack till systematisk dokumentation av barns utveckling och lärande samt evidensbaserad bedömning. Det kan röra sig om vetenskapligt grundade bedömningsinstrument som i praktiken inte följer vetenskapligt etiska grundprinciper (informerat samtycke till dokumentation). Ett annat exempel är statlig styrning genom mål att sträva mot för verksamheten kontra å ena sidan marknadsstyrd dimension med mål att uppnå, resultatstyrning, å andra sidan kategorisering av barns utveckling utifrån fasta normer för olika åldrar genom evidensbaserad bedömning. Ett genomgripande samstämmigt drag kan sammanfattas i begreppet "förtätad tillbakablick". Detta är ett pågående forskningsprojekt vid Centrum för professionsstudier (CPS), Malmö högskola

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 29.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Bedömning av barn i förtätad kommunikation2010Ingår i: Från storslagna visioner till professionell bedömning / [ed] Jonas Qvarsebo, Ingegerd Tallberg Broman, Malmö högskola, 2010, s. 93-107Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna antologi presenteras ett axplock av pågående forskning vid enheten Barn-Unga-Samhälle (BUS) inom Lärarutbildningen vid Malmö högskola. Antologin belyser en utbildningshistorisk förskjutning från visionärt arbete och tilltro om en bättre framtid via uppfostran och utbildning, till en ökad oro för framtiden i en global konkurrens. Styrning och kontroll av barndom och utbildning, via exempelvis dokumentation, bedömning och utvärdering, blir allt mer framträdande, både nationellt och internationellt. Antologin vänder sig till alla som är intresserade av frågor om barndom och utbildning ur ett samhällsperspektiv.

  • 30.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Bedömning i förskolans dokumentationspraktiker: fenomen, begrepp och reglering2014Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 19, nr 4-5, s. 403-437Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Artikeln belyser bedömning i förskolors dokumentation som fenomen, begrepp och reglering. Syftet är att beskriva och analysera bedömning i förskolors dokumentation ur ett didaktiskt perspektiv. Ett specifikt syfte är att analysera hur olika bedömningsformer kan tolkas vara teoretiskt baserade och relaterade till reglering av förskola i Sverige. Med didaktik avses en kritisk och integrativ didaktik som strävar efter att ge stöd för kritiskt tänkande genom alternativa redskap. Materialet som analy¬seras utgör exempel hämtade från tre förskolor i södra Sverige. Generering av materialet gjordes i två kommuner 2011 och består av både dokument och intervjuer av förskollärare och förskolechefer. Analys och tolkning utfördes i termer av en abduktiv analysprocess. Resultatet visar att varje förskola kan arbeta med olika dokumentations- och bedömningsformer med skiftande relation till reglering som kan fångas och prövas genom det alternativa begreppet transformativ bedömning.

  • 31.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Bedömning i förskolans och skolans individuella utvecklingsplaner2010Ingår i: Bedömning i och av skolan: praktik, principer, politik / [ed] Christian Lundahl, Maria Folke-Fichtelius, Studentlitteratur AB, 2010, s. 49-67Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 32.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Bedömning och dokumentation i förskola2015Ingår i: Delrapport från SKOLFORSK-projektet: Förskola Tidig intervention; / [ed] Ingegerd Tallberg Broman, Vetenskapsrådet , 2015Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Tidiga insatser i förskola kan tolkas som specifikt relaterade till bedömning och dokumentation som stöd för barns utveckling och lärande och för verksamhetsutveckling. En utmaning, sedan införandet av den reviderade läroplanen i svensk förskola, är hur dokumentation av enskilda barns lärande och förändrade kunnande inom olika målområden relateras till utvärdering och kvalitetsutveckling av förskoleverksamheten i stort, och inte till att bedöma varje barn mot förutbestämda kunskapskrav, nivåer eller mål att uppnå. Denna policydrivna utmaning är föremål för professionellas intressen och frågan är hur forskningen möter behov av redskap för bedömning och dokumentation i svensk förskola. Syfte och frågeställningar Syftet med delstudie 2 är att kartlägga praktiknära forskning med fokus på bedömning och dokumentation i förskola. Ett specifikt syfte är att framställa forskningsresultaten i en didaktiskt orienterad sammanställning. Övergripande fråga Vad karakteriserar forskning med fokus på bedömning och dokumentation i förskolan mellan 2006-2014? Delfrågor • Vilket innehåll studeras? Vilka teoretiska ingångar framträder i forskning om bedömning och dokumentation i förskola? • Vilka former av dokumentation och bedömning framträder? Vilka metoder används i studier av bedömning och dokumentation i förskola? • Vilka nivåer, aktörer och funktioner framträder i studier av bedömning och dokumentation i förskola? • Vilka tendenser kan identifieras? Vad säger forskning om bedömningskompetens i förskola? Hur möter forskningen behov av redskap för bedömning och dokumentation i svensk förskola? I delstudie 2 berörs avslutningsvis även frågan om hur en samverkansmodell och plattform kan vidareutvecklas som kan bidra till att skapa gemensamma mötesplatser för utbyte mellan forskning och beprövad erfarenhet gällande bedömning, dokumentation och kvalitetsarbete. Design, metod och sökresultat Designen i delstudie 2 kan betecknas som en konfigurativ kartläggning med aggregerade inslag. I denna är sökarbetet av forskning grundligt och systematiskt men gör inte anspråk på att vara heltäckande. Inkluderade studier baseras snarare på underlag som text än på mätdata/registerdata (statistisk/kvantitativ bearbetning). Bidragens unikhet och framväxande begrepp är framträdande. Med ”praktiknära” avses studier som är handlingsrelevanta för lärare och verksamma i förskola. Studier för, av och med lärare fokuseras men det ingår också studier om lärares bedömning och dokumentation. Kartläggningens resultat presenteras i tre former: sökresultat, analysresultat och resultat i form av en plattform och samverkansmodell (BeDoK). Sökmetod redovisas i olika steg och de slutliga sökresultatet inkluderar 153 studier, med en majoritet av vetenskapliga artiklar och drygt 25 övriga studier, inkluderat avhandlingar, rapporter/forskningsöversikter. Den skandinaviska databasen på förskoleområdet; Nordic Base of Early Childhood Education and Care (NB-ECEC) fokuseras mellan 2006-2012. Inventeringen i den skandinaviska databasen kompletteras med nationella och internationella studier i andra databaser, tidskrifter och forskningsöversikter. Referee-granskade artiklar och doktorsavhandlingar inkluderas som vetenskapliga studier. Även om majoriteten av studierna är baserade i Skandinavien-Norden (ca 80) och Europa (10 utom Norden), samt Australien, Nya Zeeland och USA (ca 50), ingår även exempel på studier med bas i samtliga världsdelar, inkluderat Afrika (syd), Asien, och Sydamerika (Chile). Analysresultat Analysresultatet redovisas efter en didaktiskt orienterad design. Med didaktik avses en kritisk och integrativ didaktik som strävar efter att ge stöd för kritiskt tänkande genom alternativa redskap och frågor enligt följande: Nivå (var?) och aktör (vem/vilka?) Analysresultatet visar att studierna kan placeras mellan mikro-makronivå. Olika aktörer, som exempelvis OECD, stat, huvudmän, förskollärare, barn, föräldrar, chefer och konsulter, både använder och producerar bedömning och dokumentation. Bedömning i dokumentation kan i sammanhanget belysas som gränsobjekt på och mellan mikronivå (som individ- och gruppnivå), institutionell nivå (mellan institutioner som förskola, hem, skola och BVC), kommunal nivå (mellan huvudmän, chefer och ”nyckelaktörer”) och makro-nivå (stat, vetenskap, marknad och civil sfär). Gränsobjekt avser registrerade objekt (dokumentation) som utgör en länk i och mellan praktiker på olika nivåer. Innehåll och teoretiska ingångar (vad?) När det gäller innehåll kan de kartlagda studierna exempelvis fokusera språk-kommunikation, matematik, naturvetenskap, teknik, musik, bild, social kompetens, lek, normer, delaktighet och demokrati. Språk-kommunikation är ett relativt vanligt innehåll i studierna kopplat till bedömning och dokumentation. Teoretiska ingångar i studierna har stor vidd och kan vara inriktade på psykologiska, utvecklingsekologiska, sociokulturella, läroplans- och utvärderingsteoretiska, kommunikationsteoretiska, diskursteoretiska, ekonomiska, nyinstitutionella, postkonstruktionistiska och neurovetenskapliga perspektiv och närmanden. Sociokulturella och mer övergripande socialkonstruktionistiska riktmärken är framträdande. Metod och form (hur?) I studierna framträder både kvantitativ och/eller kvalitativ bearbetning av data, med betoning på kvalitativ bearbetning: inkluderat etnografiska studier, dokumentstudier, kartläggningar, fallstudier, ”views study”, diskursanalytiska studier, longitudinella studier och tvärsnittsstudier. Exempel på dokumentationsformer och registreringstekniker som framträder i studierna är foto, skrift, ljudregistrering, videofilm, digitala dokument och bloggar, observation, kartläggning, test, pedagogisk dokumentation, portfolio och ”learning stories”, checklistor, intervjuer/samtal, IUP (Individuella Utvecklings¬Planer), veckobrev, enkäter (som mäter kundnöjdhet) och BVC-dokument (BarnaVårdsCentral-dokument vid hälsokontroll). Vidare exempel är standardiserade skattningsverktyg och dokumentationsredskap som TRAS (Tidig Registrering Av Språk¬utveckling), StegVis (program för 4-6-åringar inriktat på social och emotionell utveckling), START (Livskunskap för 1-3-åringar), ECERS (Early Childhood Enviroment Rating Scale), CLASS (Classroom Assessment Scoring System), ITERS (Infant/toddler Environment Rating Scale) och BRUK (Bedömning, Reflektion, Utveckling, Kvalitet: läroplansstyrt självskattningsmaterial i Sverige). Sammantaget kan dessa dokumentationsformer ses som någon form av ”pedagogisk-didaktisk dokumentation” (educational documentation). Olika bedömningsformer framträder med skiftande teoretisk bas, såsom utvecklingspsykologiskt baserade bedömningar, personbedömningar, kunskapsbedömningar och ibland graderade bedömningar av kunnighet, självbedömningar, narrativa och verksamhetsinriktade bedömningar samt graderade och standardiserade verksamhetsbedömningar (kriterierelaterade bedömningar). Bedömningsformer som är invävda i dokumentation på olika nivåer kan sammantaget vara både interna och externa, ha summativa och formativa drag och röra sig mellan linjära och icke-linjära riktningar. Funktion (varför?) I majoriteten av studier i NB-ECEC framträder företrädesvis närmanden där bedömning och dokumentation ses som resurs och stöd i förskolors kvalitetsarbete, men studier kan också vara inriktade på bedömning och dokumentation som studieobjekt (”topic”) i kritiska perspektiv. Sammantaget kan förskollärarna främst tolkas se dokumentation som ett redskap för professionalisering och stöd för att genomföra sitt uppdrag (i enlighet med skollag, läroplan och riktlinjer) – ett redskap för att fånga och stödja barns perspektiv och lärande, samt involvera och informera föräldrar. Förskollärarna kan också uttrycka tveksamheter i förhållande till att dokumentationsarbetet tar mycket tid och att de inte haft tillräckligt med reflektionstid för att analysera dokumentationen. Tendenser, bedömningskompetens och hur forskningen möter behov i svensk förskola Generellt framgår att studier om dokumentation i förskola, speciellt pedagogisk dokumentation, har blivit mer omfattande under senare år. Forskning om bedömning är mer blygsam, men ett ökat intresse kan noteras för processinriktad bedömning och bedömning av barns kunnande på individnivå. Bedömningsformer karakteriseras av att vara mer inriktade mot verksamhet i nordiska studier, medan de kan vara mer inriktade mot bedömning av läranderesultat (learning outcomes) på individnivå samt på externa standardiserade bedömningsformer i utomnordisk och internationell forskning. Samtidigt kan en tendens till samexistens av dessa inriktningar spåras i senare nordiska förskolestudier. Några studier belyser Transformativ bedömning, ett begrepp och redskap för kritisk-didaktisk reflektion som kan möta praktik- och professionsnära utmaningar och samtidigt fånga förskolans komplexa bedömnings- och dokumentationspraktiker i de- och recentraliserade målstyrningssystem. Transformativ bedömning rör sig mellan externa-interna och linjära-icke-linjära bedömningar i komplexa nätverk mellan olika nivåer, funktioner och filosofiska riktningar. När det gäller likvärdighetsfrågor och arbetet med att stödja varje barns utveckling och lärande, indikerar det sammanvävda analysresultatet behov av flerstämmig bedömningskompetens. Sammantaget finns ett underskott av studier som belyser bedömning och bedömningskompetens i förskola.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 33.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Bedömning, utvärdering och uppföljning: utmaningar för förskolan2017Ingår i: Förskolan och barns utveckling: Grundbok för förskollärare / [ed] Anne-Li Lindgren, Niklas Pramling, Roger Säljö, Gleerups Utbildning AB, 2017, s. 261-274Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bedömning, utvärdering och uppföljning är flertydiga begrepp. Medan uppföljning och utvärdering har tolkats som mer tillbakablickande och verksamhetsinriktade, har bedömning tolkats som ett mer kontinuerligt begrepp. Exempel på skillnader i läroplans- och bedömningstraditioner, målstyrningssystem och ansvarsfördelning på olika nivåer har berörts. På lokal nivå framträdde olika bedömningsformer baserade på skiftande vetenskapliga grunder, som utvecklingspsykologiskt baserade bedömningar, personbedömningar och graderade kunnighetsbedömningar, vilka alla tolkades som mindre förenliga med nationell policy i Sverige. Detta på grund av att de kunde ses som normerande och nivåplacerande bedömningar som bygger på någon typ av åldersnorm, stadietänkande eller liknande. Dessutom förekom kunskapsbedömningar (exv. variationsteoretiskt baserade), självbedömningar (metakognitivt baserade), narrativa och verksamhetsinriktade bedömningar (skiftande vetenskapliga grunder), samt graderade och standardiserade verksamhets-bedömningar (skiftande teoretiska grunder). För att möta förskolans samtida utmaningar har exempel på bedömningsformer som presenterats i kapitlet, tolkats vara i behov av vidareutveckling. I sammanhanget har ”sambedömning” introducerats som möjligt begrepp för vidareutveckling av bedömnings-praktiker kopplat till styrdokument, vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I sambedömningsprocesser kan erfarenheter som delas, kommuniceras, reflekteras, dokumenteras och etiskt prövas, över tid övergå i beprövade erfarenheter. I sambedömningsprocesser finns då en etisk dimension som kan handla om hur relationer skapas mellan de som undervisar, dokumenterar och bedömer och de som blir undervisade, dokumenterade och bedömda. Slutligen kan sambedömning i nätverk mellan olika nivåer innebära att aktörer, innebörder, former och fokus skiftar. Sambedömningar kan prövas utgå från flera grunder, för att i förhållande till varje barns omsorgsbehov, utveckling och lärande framkalla extra anpassad och ändamålsenlig undervisning med högre precision och rimlig likvärdighet. Helt likvärdig verksamhet är en utopi och den likvärdighet som eftersträvas i ett målstyrningssystem med mål att sträva mot är snarare ungefärlig. ”Rimlig likvärdighet” är därför ett mer funktionellt begrepp i förhållande till gällande målstyrning. Sambedömning kan möjligen innebära att professionella mer innebördsrikt och finstämt kan möta varje barns behov av omsorg, stöd och utmaningar som möjliggör att de når så långt det är möjligt. Begreppet sambedömning behöver vidare utprövas i framtida studier.

  • 34.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    De yngre barnens läroplanshistoria - didaktik, dokumentation och bedömning i förskola2011Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Boken ger en introduktion i de yngre barnens läroplanshistoria från mitten av 1800- till det första decenniet på 2000-talet. Det är dokument som styr mål och innehåll för barn i förskola som står i centrum. Med den reviderade upplagan rör sig innehållet kring läroplansdidaktiska frågor över tid där dokumentation och bedömning i förskola fokuseras i nutid. I boken används ett vidgat läroplansbegrepp som ger möjlighet för analys och speglingar av innehållet i olika typer av peda-gogiskt riktgivande texter. Dokumentation och bedömning av barn i nutidens förskola sammanflätas med tolkning av styrdokument för verksamhet i historiska motsvarigheter till förskolan, som småbarnsskola, barnträdgård och daghem. Läroplansteoretisk och didaktisk kompetens betraktas som ett uttryck för lärarprofessionalism. Alla lärare och ledare behöver ha kunskaper i läroplansteori och insikter i hur den pedagogiska verksamheten styrs via regler, normer och ideologier. Lärare behöver också få kunskap och reflexivt förhålla sig till didaktiska frågor relaterade till dokumentation och bedömning. Kunskapen behövs i förhållande till det professionella läraruppdraget. Förändringar i utbildningssystemet medför ett vidgat professionellt läraransvar som innefattar lokal måltolkning, dokumentation, utvärdering och utveckling av verksamheten. En läroplanshistorisk studie, med inriktning på förskolan och de yngre barnen, kan bidra med empiriskt underlag, kunskap och summerande begrepp, vilka kan hjälpa oss att få syn på, kritiskt reflektera och kvalificera samtal omkring läroplansdidaktiskt arbete, dokumentation och bedömning. Boken vänder sig till studerande och verksamma pedagoger i förskola, förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3. Den är också intressant för forskare, skolledare, beslutsfattare och andra med intresse för de yngre barnens läroplanshistoria. Boken ger underlag för att bättre förstå, navigera och välja riktning i läroplansdidaktiskt arbete på olika nivåer och i kommunikationen mellan olika skolformer i dagens sammanhållna utbildningssystem.

  • 35.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Different forms of assessment and documentation in Swedish preschools2012Ingår i: Nordisk Barnehageforskning, ISSN 1890-9167, E-ISSN 1890-9167, Vol. 23, nr 5Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim is to describe and discuss documentation and assessment practices in Swedish preschools from a didaktik perspective. What different forms of documentation and assessment are found in the preschools? Preschools in both urban and rural municipalities are included in the selection. Document and textual analysis are used. A varied multi-documentation emerge. The multi-documentation at each preschool expose that preschool teachers seem to switch between different forms of documentation and assessment, including summative, formative and other assessments. The concept of transformative assessment may capture the different assessments interwoven in the multi-documentation. Transformative assessment is a concept focusing on reshaping and interplaying assessments that are intertwined in the registration and complex documentation at different levels and directions.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 36.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Documentation and assessment in Swedish preschools2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Contemporary childhood is characterized by intensified documentation and assessment from an early age. The aim of the presentation is to describe and discuss the documentation and assessment practice in Swedish preschools in a didactic perspective. The question is: What, how and why documentation and assessment are used in Swedish preschools? The selection includes preschools in both urban and rural municipalities. A reflexive textual and abductive analysis is used. A wide variety of documentation and assessment forms emerge in different preschools. Assessments are interwoven in the construction of the documents. Examples of documentation are Individual development plans, portfolio, pedagogical documentation, standardized documents like TRAS, StegVis and START. The documentation provides a sample of developmental-psychological assessments, knowledge assessments, personal assessments, self-assessments and centre-performance-focused assessments. Assessment and documentation can be interpreted as both summative and formative. Content and form vary and the functions of documentation and assessment emerges as focused on both qualification, socialisation and subjectification (subjektifiering). The concept of transformative assessment can articulate and define teachers' interactions among different types of documentation and assessment in a didactic perspective. The presentation highlights how the documentation and assessment of children varies depending on where the children grow up and attend preschool – a diversified normalisation emerges. The presentation end up in the possibility that the tentative concept Documentalized childhood can capture the phenomenon and be seen as a response to and driving force in the globalization of society and risk modernity.

  • 37.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Därför måste vi diskutera bedömning i förskolan2012Ingår i: Uppdrag lärare: en antologi om status, yrkesskicklighet och framtidsdrömmar / [ed] Leif Mathiasson, Lärarförbundets förlag , 2012, s. 129-135Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Läraren är den viktigaste faktorn för barns och ungas lärande i förskola och skola. En erfaren och skicklig lärare kan utmana och lyfta sina elever - om de rätta förutsättningarna finns och läraren får möjlighet att utveckla sig i sin profession. Uppdrag lärare är en forskningsantologi som vill bidra till att vidga och fördjupa diskussionerna om läraryrket, dess innehåll och utveckling. Texterna belyser på olika sätt lärarrollen, dess förutsättningar och möjligheter. Boken vänder sig till blivande och yrkesverksamma lärare i förskola och skola och kan användas i både lärarutbildning och fortbildning.

  • 38.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Early Childhood Curricula in Sweden from the 1850s to the present2006Ingår i: International Journal of Early Childhood, ISSN 0020-7187, E-ISSN 1878-4658, Vol. 38, nr 1, s. 77-98Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article introduces the curriculum history of early childhood education in Sweden. The study is based on curriculum theory and gender theory. A broad curricular concept is used. The selected period starts from around the 1850s until today. Examples of analysed key-texts except National curricula are: Handbooks, The Kindergarten (a journal; 1841­1947), Instructions (National Swedish Welfare Board, 1945­1990), Educational guidelines at the community and local level, 1993, and also integrated educational guidelines for pre-schools, day-centres and schools, selected in 1998­2000. The results can be summarised in four concepts and code periods, which includes a gender didactic pattern, as follows: - Curriculum of God, about 1850 to 1890: Patriarchal code - Curriculum of the good home, about 1890 to 1930/40: Sex-segregated common-code - Curriculum of the Welfare state, about the (1930/40) 1950s to the middle of the 1980s: Sex-neutral equality-code - Curriculum of the situated world-child, from the end of the 1980s to 2000: Pluralistic sex/gender-code

  • 39.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    Flerstämmig kvalitet2022Ingår i: Perspektiv på systematiskt kvalitetsarbete / [ed] Åsén, Gunnar, Stockholm: Liber, 2022, 1, s. 67-107Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning kring kvalitet och kvalitetsarbete i förskolan har varit mest inriktad på lärande och på verksamhetens struktur, process och resultat. Ann-Christine Vallberg Roth öppnar i sitt kapitel upp för användningen av begreppet didaktisk kvalitet som undervisningsinriktad kvalitet som prövas och görs i samverkan. Vikten av att flera aktörer, inte minst barnen, inkluderas i kvalitetsarbetet betonas, det som benämns flerstämmighet. Undervisningsäventyr, didaktiska modeller och didaktiskt omdöme introduceras i arbetet med att utveckla flerstämmig kvalitet.

  • 40.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Föräldraskap i förtätad dokumentations- och bedömningspraktik2011Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 16, nr 4, s. 267-283Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att beskriva och prövande diskutera föräldraskap i en förtätad dokumentations- och bedömningspraktik, med fokus på relationen hem-skola i Sverige. Med förtätad avses en intensifiering där elektronisk dokumentation kopplas till icke-elektronisk dokumentation och bedömning i skola och förskola. Forskningen baseras på fältarbete online. Urvalet består av två internetmiljöer för föräldrar och familjeliv. I dessa miljöer har det varit möjligt för föräldrar att själva ta upp samtalstrådar om dokumentations- och bedömningspraktik. Studien koncentreras till samtalstrådar rörande IUP, utveck¬lings¬¬samtal och standardiserade observations¬material, totalt ca 120 sidor. Resultatdelen består av en prövande diskussion där fyra dimensioner av föräldraskap tonar fram i en flerdimensionell gränspraktik. I gränspraktiken framträder policyrelaterade, marknads¬orienterade, evidensrelaterade, och civilt erfarenhets¬-baserade dimensioner av föräldraskap.

  • 41.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Föräldraskap mellan offline och online2013Ingår i: Föräldrar, förskola och skola: om mångfald, makt och möjligheter / [ed] Anne Harju, Ingegerd Tallberg Broman, Studentlitteratur AB, 2013, s. 155-174Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I kapitel nio, Föräldraskap mellan offline och online, undersöker Ann-Christine Vallberg Roth vilka tankeflöden och dimensioner av föräldraskap som kan utläsas från föräldrasajter på internet. Fokus ligger på vad föräldrar tar upp när de kan skriva fritt online om dokumentations- och bedömningspraktiker i förskola och skola, och hur de ser på dessa praktiker. I resultatet framträder spår av fyra styrande dimensioner vad gäller föräldraskap: statligt reglerat föräldraskap, vetenskapligt grundat föräldraskap, marknadsorienterat föräldraskap samt civilt erfarenhetsbaserat föräldraskap. Dimensionerna kan uppfattas vara såväl samstämmiga och sammanvävda som motstridiga. I någon mening kan ett demokratiserat föräldraskap tolkas genomsyra hela materialet, då föräldrar genom internetmiljöer ges möjlighet att framföra sin röst, få information och synliggöra makt¬förhållanden. Uttryckta tankar online åskådliggör hur föräldrar tycks söka stöd, utveckla strategier, anpassa sig och/eller yttra uppskattning för eller motstånd mot dokumentations- och bedömningspraktiker. Exempel på motstridighet i förhållande till dimensionerna är det statligt reglerade föräldraskapet med å ena sidan förtydligat inflytande för föräldrar och barn genom ny skollag, å andra sidan omöjlighet att säga nej tack till systematisk dokumentation av barns utveckling och lärande. Ett annat exempel rör föräldrars efterfrågan av bedömning av barn som utgår från standardiserade mallar med vetenskapligt baserade kunskapssteg för barn i olika åldrar. Osäkerhet, vilsenhet och en ambition att vara perfekt och få evidens för att göra rätt och vara lyckad, kan utgöra en drivkraft för föräldrar i förhållande till en vetenskapligt grundad dimension. Dokumentation kan i sammanhanget ses som evidens, det vill säga som systematiskt doku¬menterade bevis på vetenskaplig grund. Vallberg Roth aktualiseras bland annat frågor om evidensbaserad praktik bidrar till att bemyndiga och öka tilltron eller omyndiggöra och försvaga tilltron till föräldra¬skapet.

  • 42.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    "Gör alltid sitt bästa" "Duktig! Kan ibland vara lite stökig" - Om bedömning och dokumentation av barn2011Ingår i: Skola och barndom: Normering, demokratisering, individualisering / [ed] Ingegerd Tallberg Broman, Gleerups Utbildning AB, 2011, s. 107-131Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 43.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Lärare i förtätad dokumentations- och bedömningspraktik - vad står på spel?2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att identifiera, beskriva och analysera dimensioner av lärarskap som framträder i en förtätad dokumentations- och bedömningspraktik. I vems intresse sker dokumentation och bedömning? Vad är det som står på spel? Vilka dimensioner av lärarskap framträder genom politikers, medias, lärares, rektorers och föräldrars röster? Med ”förtätad” avses en intensifierad dokumentation och bedömning i samverkande kommunikationsformer, genom såväl elektroniska som icke-elektroniska former. Praktiken kännetecknas av möten genom nya medier, systematisk dokumentation och individorienterad bedömning. Lärare, rektorer, barn och föräldrar är omgärdade av bloggar, sajter, utvärderingar, portfolio, individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen (IUP), test och standardiserade observationsmaterial – det vill säga en förändrad kommunikativ praktik. Dokumentations- och bedömningspraktiken kan å ena sidan bemyndiga och förstärka å andra sidan försvaga och begränsa. Vem bedömer och dokumenterar vem? Material som samlas in och analyseras i studien består av styrdokument på olika nivåer (internationell, nationell, högskole- och skolnivå), mediematerial (bloggar, sajter med lärares och föräldrars röster), bedömnings- och dokumentationsmaterial på skolnivå, samt intervjuer med lärare och rektorer. Lärares arbete är komplext och kan sägas vara inbäddat i en mångfald av dimensioner, ett multidimensionellt lärarskap. Initialt prövas fyra dimensioner av lärarskap i förtätad dokumentations- och bedömningspraktik: Policystyrd, evidensrelaterad, marknads- och medieorienterad samt erfarenhetsbaserad dimension av lärarskap.

  • 44.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Läroplaner för de yngre barnen: Utvecklingen från 1800-talets mitt till idag2001Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, nr 4 Årg 6, s. 241-269Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Ett tydligt problem har aktualiserats med samordningen av den svenska förskolan/förskoleklassen, fritidshemmet och skolan. Hur kan historien beträffande de yngre barnens läroplanshistoria tydliggöras och kommuniceras? Med yngre barn avses främst förskolebarn, men också fritids-hemsbarn och yngre skolbarn inkluderas, det vill säga barn mellan ett och nio år. Studien utgår från ett läroplansteoretiskt huvudperspektiv och ett vidgat läroplansbegrepp. Ett köns-didaktiskt perspektiv innefattas i teoriramen. Studieobjektet utgörs främst av läroplaner och pedagogiskt riktningsgivandegivande texter för förskola, fritidshem och skola, som hand-böcker, pedagogiska planer från mitten av 1800-talet till år 2000. Resultatet från analysen av materialet har utmynnat i läroplansmönster som kan summeras i fyra begrepp och perioder, vilka innesluter könsdidaktiska koder enligt följande: · "Guds läroplan" - Patriarkal kod · "Det goda hemmets och hembygdens läroplan" - Särartsbetonad samkod · "Folkhemmets socialpsykolo-giska läroplan" - Könsneutral likhetskod · "Det situerade världsbarnets läroplan" - Pluralistisk könskod

  • 45.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    Läroplanshistoria, didaktik och bedömning.2023Ingår i: Den utbildningsvetenskapliga kärnan för förskolan / [ed] Susanne Kjällander, Bim Riddersporre & Jonas Stier, Stockholm: Natur och kultur, 2023, 1, s. 106-136Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    De olika områdena i den utbildningsvetenskapliga kärnan förstås i det här kapitlet inte som isolerade från varandra, utan som delar som hängerihop och flätas samman. I kapitlet finns det företrädesvis inslag av de utbildningsvetenskapliga områdena läroplansteori, didaktik och bedömning. Mendet finns också spår av vetenskapsteori och skolväsendets historia, inklusiveinslag av demokrati, likvärdighet och barns rättigheter

  • 46.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    (Meta)Theoretical gateways in studies on assessment and documentation in preschool: a research review with a Scandinavian focus2017Ingår i: Nordisk Barnehageforskning, ISSN 1890-9167, E-ISSN 1890-9167, Vol. 14, nr 3, s. 1-16Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this article is to describe and collate search results and analysis of research with a focus on (meta)theoretical gateways in assessment and documentation in Scandinavian preschools between 2006 and 2014, supplemented by delimited international research mainly from 2013-2014. The intention is also to highlight what the research indicates about assessment competence in relation to the (meta)theoretical gateways. The final search results include 153 national and international studies from sources including the Nordic Base of Early Childhood Education and Care (NB-ECEC, 2006-2012). The results indicate that research into assessment in preschool is still a relatively young and undeveloped field, while the field of documentation, and pedagogical documentation in particular, has a significantly higher standing. As more and more different forms of assessment and documentation assume their place in preschools, it becomes increasingly important to gain knowledge and awareness of the potential benefits, limitations and consequences of various forms and practices for assessment and documentation. Theoretical gateways vary, as do the forms of assessment and documentation used. The analysis indicates that assessment competence can include professional assessment based on a variety of scientific grounds. Regarding the expanded documentation and evaluation task and the preschool’s complex assessment and documentation practices, there is a need for both expanded research and expanded competence, which can focus on a "multi-voiced assessment competence".

  • 47.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Nordic comparative analysis of guidelines for quality and content in early childhood education2014Ingår i: Nordisk Barnehageforskning, ISSN 1890-9167, E-ISSN 1890-9167, Vol. 8, nr 1, s. 1-35Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Artikeln baseras i ett projekt. Syftet med projektet är att vidareutveckla kunskap om likheter och skillnader i nordiska bindande och vägledande riktlinjer för innehåll och kvalitet i förskola Studien är av beskrivande och jäm¬förande karaktär och arbetet utgår från en forskningstradition kopplad till läroplansområdet – curriculum¬studier. I den komparativa analysen framträder både variation och likriktning gällande innehålls-konstruktio¬n. Kvalitet uttrycks och kan tolkas bli operationaliserat både som struktur och process. I förhållande till resultat kan kvalitet främst tolkas vara inriktat på verksamhet, men också på individ. Kvalitet är genomgående relaterat till lärande (livslångt lärande) och är mer linjärt och målrationellt än icke-linjärt. Vidare leder kvalitets¬inriktningen till att ansvar för utvärdering, bedömning och registrering kommer i förgrunden. Kvalitet operationaliseras i grunden genom registrering och bedömning. Det är sammantaget mer spår av Edu än Care – mer helhetssyn på lärande, livslångt lärande, än helhetssyn på barn.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 48.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Nordisk komparativ analys av riktlinjer för kvalitet och innehåll i förskolorna2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Artikeln baseras i ett projekt. Syftet med projektet är att vidareutveckla kunskap om likheter och skillnader i nordiska bindande och vägledande riktlinjer för innehåll och kvalitet i förskola Studien är av beskrivande och jäm¬förande karaktär och arbetet utgår från en forskningstradition kopplad till läroplansområdet – curriculum¬studier. I den komparativa analysen framträder både variation och likriktning gällande innehålls-konstruktio¬n. Kvalitet uttrycks och kan tolkas bli operationaliserat både som struktur och process. I förhållande till resultat kan kvalitet främst tolkas vara inriktat på verksamhet, men också på individ. Kvalitet är genomgående relaterat till lärande (livslångt lärande) och är mer linjärt och målrationellt än icke-linjärt. Vidare leder kvalitets¬inriktningen till att ansvar för utvärdering, bedömning och registrering kommer i förgrunden. Kvalitet operationaliseras i grunden genom registrering och bedömning. Det är sammantaget mer spår av Edu än Care – mer helhetssyn på lärande, livslångt lärande, än helhetssyn på barn.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 49.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Nordisk komparativ analys av riktlinjer gällande innehåll och kvalitet i förskola2015Ingår i: Cepra-striben - tidsskrift for Evaluering i Praksis, ISSN 1903-8143, Vol. 19, nr 19, s. 4-13Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Artikeln baseras i ett projekt som syftade till att vidareutveckla kunskap om likheter och skillnader i nordiska bindande och vägledande riktlinjer för innehåll och kvalitet i förskola år 2013. I den komparativa analysen framträdde både variation och likriktning gällande innehållskonstruktioner och kvalitet. Kvalitet kunde främst tolkas vara inriktat på verksamhet, men också på individnivå. Vidare var kvalitet genomgående relaterat till lärande (livslångt lärande) och var mer linjärt och målrationellt än icke-linjärt. Ansvar för utvärdering, bedömning och registrering fokuserades i riktlinjerna. Även om variation kunde utläsas var det sammantaget mer spår av Edu än Care – mer inriktning på lärande, livslångt lärande, än på omsorg, lek och välbefinnande.

  • 50.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Om läroplaner, dokumentation och bedömning2015Ingår i: Att bli förskollärare: mångfacetterad komplexitet; / [ed] Ingrid Engdahl, Eva Ärlemalm-Hagsér, Liber, 2015, s. 56-60Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Som förskollärare och professor i pedagogik med inriktning mot yngre barn har min vandring i det vetenskapliga landskapet rört sig från läroplanshistoria till nutida frågor om dokumentation och bedömning. Mitt forskningsintresse har kretsat kring frågor som jag upplever som betydelsefulla för barn, föräldrar och förskollärare. Ambitionen med forskningen har varit att bidra med alternativa redskap för kritiskt tänkande som kan medverka till förskollärares bruk av sitt professionella handlingsutrymme. I kapitlet presenteras bärande begrepp och huvudsakliga resultat i forskningen. Jag inleder med läroplanshistoriska studier under rubriken Mellan Gud och Google. Därefter beskrivs några huvudsakliga resultat från en Nordisk komparativ analys av riktlinjer för förskola och kapitlet utmynnar i ett avsnitt om Systematisk dokumentation och bedömning.

12 1 - 50 av 92
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf