Publikationer från Malmö universitet
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 13 av 13
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Lundström, Stefan
    et al.
    Luleå tekniska universitet.
    Svensson, Anette
    Jönköping University, Språk-, litteratur- och mediedidaktik.
    Ungdomars fiktionsvanor2017Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 2, nr 5, s. 30-51Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Denna artikel redovisar en enkätstudie utförd bland svenska tonåringar i åldern 17-18 år. Studien syftar till att kartlägga deras användning av fiktion i olika medieformer i kontexterna skola och fritid. Studien har en kvantitativ ansats och fokuserar på aspekterna medieringstyp, kön och studieinriktning. Resultaten visar att även om deltagarna läser skönlitteratur, tillbringar de mycket mer tid med fiktion i andra medieformer, såsom datorspel, tv-serier och film. Könsskillnader syns i att män spelar datorspel och kvinnor läser skönlitteratur i större utsträckning. Det finns få framträdande skillnader mellan elevgrupper med olika studieinriktning. Istället visar resultaten att skillnader i medieanvändning framför allt ska beaktas på individnivå, och att stora skillnader kan finnas inom samma skolklass. Resultaten diskuteras utifrån ett medieekologiskt och ett medialiseringsperspektiv i relation till utbildningssammanhang.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Nygård Larsson, Pia
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    "Jättebästa svenskan" - tillgång till ett funktionellt språk i varje skolämne2011Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, nr 6, s. 30-41Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Nygård Larsson, Pia
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Språklärare i NO-undervisning? Ämneslitteracitet och integrerat kunskapsbyggande i språkligt heterogena klassrum2022Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 10, nr 2, s. 26-54Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syftet med artikeln är att bidra med kunskap om hur ämnesspecifika kunskaper ochlitteraciteter i språkligt heterogena klassrum kan förstås och främjas. Artikeln presenterar analyser av hur en NO-lärare prövar arbetssätt för att arbeta med ämnesinnehåll,språk och text i årskurs 7. Därutöver presenteras analyser av ett textsamtal där ensvensklärare läser ett läroboksavsnitt med en elevgrupp i klassen. Materialet har främstinsamlats genom observationer samt bild- och ljudinspelningar, och har delvis tillkommitgenom en intervention i samarbete mellan NO-läraren och forskare. För att analysera,diskutera och problematisera resultatet används bland annat begreppet semantiskavågor. Resultaten bidrar till förståelsen av lärares arbete med att främja elevers ämneskunskaper och ämneslitteracitet. Artikeln exemplifierar och diskuterar möjligheter ochbegränsningar för ett engagerande och integrerat kunskapsbyggande i ämnesundervisningen och i samarbetet med andra lärarresurser

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Rosenbaum, Cecilia
    et al.
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Runesson Kempe, Ulla
    Jönköping University, Matematikdidaktisk forskning.
    Svensson, Anette
    Jönköping University, HLK, Lärandepraktiker i och utanför skolan (LPS).
    Rikta blicken mot texten2021Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 9, nr 1, s. 31-49Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Inom svensk forskning om läsundervisning har det framhållits att elever redan på mellanstadiet (åk 4-6) behöver utveckla litterär kompetens och få vägledning i hur de kan angripa och bearbeta en text för att utveckla fördjupad läsförståelse. Syftet med föreliggande artikel är att ge ett kunskapsbidrag beträffande hur undervisning som syftar till att utveckla förmågan att dra slutsatser om en skönlitterär huvudpersons karaktärsdrag kan utformas. En specifik litteraturdidaktisk aktivitet som utvecklats inom ramen för en Learning study i årskurs 4 och 5 studerades närmare. Syftet med undervisningen var att eleverna skulle utveckla sin förmåga att dra slutsatser om en huvudpersons karaktärsdrag utifrån en läst text. 15 timmars videoinspelade lektioner, där samma berättelse användes i samtliga cykler, analyserades med utgångspunkt i variationsteori. Analysen visar att de olika cyklerna erbjöd olika lärandemöjligheter beroende på hur läraren gav instruktioner till lärandeaktiviteten, hur uppgiften formulerades och utformades, om texten och huvudpersonens karaktärsdrag kom i fokus och relaterades till varandra samt vilka aspekter som öppnades upp som dimensioner av variation.

  • 5.
    Rosenbaum, Cecilia
    et al.
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Svensson, Anette
    Jönköping University, HLK, Communication, Culture and Diversity (CCD).
    Söderberg, Eva
    Högskolan Dalarna.
    En väv av förståelse: Mellanstadieelevers utsagor om sin fiktionsläsning2022Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 10, nr 1, s. 119-139Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syftet med artikeln är att illustrera vilka litterära iakttagelser några elever i årskurs 4 ger uttryck för när de läser berättelsen "Draken med de röda ögonen" av Astrid Lindgren (1980) och hur dessa iakttagelser kan bidra med kunskap om vad som kan utgöra utgångspunkt och tas tillvara när en Litteraturundervisning planeras och genomförs på mellanstadiet. Datamaterialet består av nio semi-strukturerade intervjuer som transkriberats och därefter analyserats utifrån vilka litterära föreställningsvärldar eleverna bygger i mötet med berättelsen (Langer, 2017). Därefter diskuteras dessa föreställningsvärldar i relation till vilken litterär kompetens de intervjuade eleverna ger uttryck för (Torell,2002). Studien visar att de intervjuade elevernas läsprocess är dialogisk och att de lägger in sina personliga erfarenheter i texten samtidigt som de förhåller sig till textens förhållningssätt till textkonventionerna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Sandgaard-Ekdahl, Hanna
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Walldén, Robert
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    ”Det fattas jättemycket” – genreteoretiska perspektiv på vuxna andraspråkselevers texter och responssamtal2022Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 10, nr 2, s. 55-87Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Studien bidrar med kunskap om funktionella aspekter av vuxna andraspråkselevers arbete med skrivrespons och argumenterande texter. Den genomfördes inom grundläggande vuxenutbildning, en svagt representerad skolform i skrivdidaktisk forskning. Materialet består av inspelade responssamtal i mindre grupper samt de elevtexter som låg till grund för samtalen. Studien synliggör vilka aspekter i texterna som eleverna fokuserar på i samtalen och vilka aspekter som skulle behöva stärkas i argumentationen. I analysen används systemisk-funktionell genreteori. Resultatet visar att eleverna identifierade utvecklingsområden i texter baserat på den genrestruktur undervisningen hade utgått ifrån. Samtidigt hade eleverna hade eleverna svårt att identifiera vad som krävdes för att genrestrukturen skulle byggas ut på ett fungerande sätt. Studien ger teoretiska redskap för att synliggöra språkliga mönster på lokal textnivå för att stödja andraspråkselevers skrivutveckling.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Sjöström, Jesper
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    En praktisk-teoretisk veten­skap för lärare som bas för kraftfullt professionskunnande2023Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 11, nr 1, s. 107-111Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Reflekterande kommentar till temanumret ”Kraftfull professionskunskap i ämnesundervisning”.

    ”Lärarnas vetenskap” har getts olika namn såsom pedagogik, utbildningsvetenskap, didaktik och pedagogiskt arbete. Artikelförfattaren föredrar didaktik som namn.

    Didaktik, inkluderande ämnesdidaktik, kan ses som lärarnas centrala kunskapsområde (bl.a. Sjöström & Tyson, 2022). Kärnan i didaktik är didaktiska teorier och modeller. Didaktiska teorier för lärarprofessionen liksom didaktiska modeller kan ses som en brygga mellan teoretiska perspektiv å ena sidan och undervisningspraktik å andra sidan. Didaktiska modeller bidrar med teorigrundade lärarprofessionsstöd för informerade och reflekterade (ämnes)didaktiska val. De kan även ses som ”organisatör” och förmedlare av ”kraftfull professionskunskap”. Det är dock först vid användningen och i mötet med erfarenheter och praktik som professionskunskapen blir del av ett kraftfullt professionskunnande.

    Artikeln innehåller en niofältstabell/karta över ”lärarnas vetenskap”. Ämnesdidaktik, som finns i centrum av tabellen och som fokuserar på innehåll i relation till undervisning, får näring av andra områden av ”lärarnas vetenskap” såsom läroplansteori, lärandeteori, pedagogisk filosofi, utbildningssociologi och metodik.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Svensson, Anette
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Jönköping University, HLK, Communication, Culture and Diversity (CCD).
    ”Lager på lager” – att möjliggöra och synliggöra kommunikativa, kreativa och narrativa kompetenser2022Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 10, nr 1, s. 55-77Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I studien tillämpas en undervisningsdesign som sätter berättelser i olika uttrycksformer i centrum bland elever i lågstadiets årskurs 1. Syftet med studien är att undersöka lärares och elevers upplevelser och erfarenheter av att arbeta med undervisningsdesignen för att bidra med kunskap om hur undervisning med berättelsen i centrum kan möjliggöra och synliggöra elevers kommunikativa, kreativa och narrativa kompetenser. I linje med designbaserad forskning ämnar studien dels överbrygga klyftan mellan forskning och skolans praktik, dels utveckla praktiken. Studiens resultat visar att såväl receptivt som produktivt arbete med en berättelse i olika estetiska och mediala uttrycksformer möjliggör elevers kommunikation, kreativa skapande och förståelse av berättelsen. Berättelser utgör en stark didaktisk resurs i grundskolans tidigare år. Föreliggande studie visar att arbete med berättelser kan möjliggöra och synliggöra elevers narrativa kompetens, men en förutsättning för att så ska ske är en undervisning som är flexibel beträffande tidsramar och riktning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Svensson, Anette
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Jönköping University, HLK, Communication, Culture and Diversity (CCD).
    Söderberg, Eva
    Högskolan i Dalarna.
    Gästredaktionell kommentar2022Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 10, nr 1, s. 3-6Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Inledande stycke: Detta temanummer av Forskning om undervisning och lärande sätter litteraturdidaktiska perspektiv på berättelser för barn och unga i centrum. Dessa berättelser hör till den stora och mångskiftande kategori texter som rubriceras barn- och ungdomslitteratur och som inom sig rymmer olika genre och medier, liksom skiftande estetiska uttryck. I de senaste decenniernas böcker för unga, till exempel bilderböcker, finns berättelser som många gånger är estetiskt avancerade, berättartekniskt intressanta, mångtydiga och som tar upp både vardagliga och mer komplicerade ämnen (se Kåreland, 2021).

  • 10.
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Gränsöverskridande skola och egenansvariga barn2011Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, nr 6, s. 74-84Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Artikeln diskuterar utfrån de mycket höga förväntningar som ställs på skolan idag i ett samhälle karakteriserat av globalisering, migration, medialisering, segregation. Lokala praktiker , eller praktiker som görs tillgängliga på den pedagogiska marknaden, utvecklas för att möta några av de många utmaningarna. Behovet av ökad kunskap, forskning, pedagogiskt stöd och lärarutbildning är uppenbart.

  • 11.
    Walldén, Robert
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    ”Den här föräldern smörjer tant Mittiprick litegrann”– integrerat läsande och skrivande under ett litteraturarbete i årskurs 32021Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 9, nr 1, s. 5-30Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöker jag litteracitetspraktiker i en årskurs 3 när en skolbibliotekarie leder högläsning av barnboken, Tant Mittiprick, och följer upp läsningen med enskrivuppgift. Empiriska data har insamlats genom observationer och transkriberadeljudinspelningar. I analysen integreras ramverk för litteracitetspraktiker och språkligametafunktioner samtidigt som det kusliga (umheimlich) synliggörs som ett barnboksspecifikt inslag. Resultatet visar att ett förståelsearbete under högläsningssamtalen försvidare i det skrivpedagogiska upplägget, där eleverna skriver brev till varandra och träderin i olika roller baserade på boken. Under genomgångar och återkopplande samtal görseleverna uppmärksamma på hur de behöver utveckla ett relevant innehåll, använda enpassande röst och följa ett ändamålsenligt informationsflöde. Möjligheten att förankrabåde läsandet och skrivandet i en kritisk och kreativ förståelse för barnbokens framställning och typiska drag diskuteras.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    integrerat läsande och skrivande under ett litteraturarbete i årskurs 3
  • 12.
    Walldén, Robert
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Genrekunskaper som ett led i läsförståelsearbetet: textsamtal i årskurs 1 och 62019Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 7, nr 2, s. 95-110Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöks textsamtal i årskurs 1 respektive årskurs 6, med syftet att utforska hur klassrumskommunikation kring skriftliga genrer kan främja bruket av lässtrategier. Empirisk data har insamlats genom observationer, ljudinspelningar och insamling av undervisningstexter medan analysen baserar sig på genreteori samt ramverk för läsförståelse och litteracitet. De deltagande lärarna undervisar enligt en genrepedagogisk modell. Resultatet visar hur kunskap om genrestrukturer och logiska samband utgör en referenspunkt i interaktionen kring narrativa och diskuterande texter, samt hur denna referenspunkt kan bidra till tillämpningen av frågeställande, sammanfattande, klargörande, värderande och förutsägande lässtrategier. Genrekunskaper kan därmed vara en utgångspunkt för att objektifiera undervisningstexter och samtidigt utgöra ett led i förståelsearbetet med dem.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13.
    Walldén, Robert
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Genrer och språkliga resurser i grundskolans läromedel: ett funktionellt perspektiv2017Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 5, nr 2, s. 100-120Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Artikeln undersöker hur fem skrivpedagogiska läromedel för grundskolan instruerar om genrestrukturer, logiska samband och värderande beskrivningar. Den ger också teoretiska redskap för att belysa relationen mellan form och funktion i undervisning om genrer. Analysen skedde genom att relatera de aktuella språkliga områdena till relevanta systemisk-funktionella och genreteoretiska kategorier. Resultatet visar en svag koppling mellan form och funktion i läromedlens instruktioner, där beskrivningarna av genrestrukturer ofta är antingen för vaga eller för specifika för att kunna användas effektivt inom de aktuella genrerna. Sedan instruerar läromedlen om logiska samband i sammanhang de inte behövs, medan instruktioner om resurser för värderande beskrivningar begränsar sig till adjektiv. Ett kunskapsbidrag från artikeln är att visa hur den funktionella basen hos instruktioner kan stärkas genom att genom att anlägga ordklassöverskridande perspektiv och i högre grad beakta hur språkliga resurser motiveras av genrer och kommunikativa behov.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 13 av 13
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf