Publikationer från Malmö universitet
Driftinformation
Ett driftavbrott i samband med versionsuppdatering är planerat till 13/12-2023, kl 12.00-13.00. Under den tidsperioden kommer DiVA inte att vara tillgängligt
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 1 av 1
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Lindemann, Linnéa
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Roelofs, Kim
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Blandningspolitik och strategier för social blandning: En litteraturöversikt2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport, den andra i SBV Working Paper Series, tar ett samlat grepp om forskningslitteraturen kring en lika omhuldad som omtvistad bostadspolitisk strategi, närmare bestämt den så kallade blandningspolitiken. Sedan miljonprogrammets slutfördes i mitten av 1970-talet och segregationen gradvis blev påtaglig i landet har den svenska bostadspolitiken haft en mer eller mindre utpräglad idé och strategi för att öka den sociala blandningen, eller främja en ”allsidig sammansättning av hushåll” som det har hetat. Blandningspolitiska mål och lokala strategier för att främja variation på bostadsmarknaderna introducerades som medel för att motverka segregation på bostadsmarknaden och i städerna, men också för att öka integrationen. Idén om social blandning har sedan levt kvar i de politiska dokumenten och har till viss del fallit ut i handling, men frågan har inte väckt speciellt mycket debatt i Sverige under de senaste decennierna. Däremot har det i Nordamerika och i flera europeiska länder funnits en levande diskussion och omfattande forskning kring blandningspolitik och så kallade grannskapseffekter, det vill säga hur hushåll och individer påverkas av andra hushåll i närområdet. 

    Inom den internationella litteraturen har blandningspolitiken fått kritik, bland annat för att den skulle kunna bidra till vidare marginalisering av inkomstfattiga hushåll samt att kontakt mellan hushåll med olika socioekonomisk bakgrund inte uppstår. Dock hävdar flera internationella studier att blandningspolitik kan förbättra ett områdes fysiska struktur och service samt bidra till minskat stigma. Den svenska forskningen fokuserar främst på grannskapseffektstudier och det finns få utfallsstudier över blandade bostadsområden. Grannskapseffektstudierna mäter hur individer påverkas av sin omgivning och visar på att bostadsområdens socioekonomiska karaktär påverkar individers livschanser. Blandade bostadsområden fungerar som ett möjliggörande verktyg, då blandad bebyggelse ska ge en socioekonomiskt blandad befolkning vars situation ska präglas av ökade livschanser. Detta samband är inte helt okomplicerat och den svenska blandningsstrategin vilar till viss del på antaganden. Blandningsstrategin används i varierande grad i olika kommuner och ska motverka socioekonomisk segregation. Det behövs fler utfallsstudier som studerar den svenska blandningspolitiken för att kunna genomföra en gedigen jämförelse mellan internationella och svenska studier.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Lindemann & Roelofs (2020) Blandningspolitik och strategier för social blandning
1 - 1 av 1
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf