Publikationer från Malmö universitet
Endre søk
Begrens søket
1 - 19 of 19
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Cowen Forssell, Rebecka
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US). Malmö universitet, Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering (CTA).
    Cyberbullying in a boundary blurred working life: Distortion of the private and professional face on social media2019Inngår i: Qualitative research in organization and management, ISSN 1746-5648, E-ISSN 1746-5656, Vol. 15, nr 2Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose The purpose of this paper is to explore what characterizes cyberbullying when it is performed in digital space and in an increasingly boundary blurred working life context. Design/methodology/approach Cyberbullying is explored through the lens of Erving Goffman’s theories on everyday life interaction and social media scholars understanding of social life on the internet today. The empirical material for the study is grounded in eight in-depth interviews with individuals who have been subjected to cyberbullying behavior in their professional life. The interview data were analyzed by means of thematic analysis. Findings Three key themes were identified: spatial interconnectedness, colliding identities and the role of the audience. The empirical data indicate that in order to understand cyberbullying in working life, it is necessary to consider the specific context that emerges with social network sites and blogs. Moreover, this study shows how social network sites tend to blur boundaries between the private and the professional for the targeted individual. Originality/value Cyberbullying in working life is a relatively under-researched area. Most existing research on cyberbullying follows the tradition of face-to-face bullying by addressing the phenomenon with quantitative methods. Given the limited potential of this approach to uncover new and unique features, this study makes an important contribution by exploring cyberbullying with a qualitative approach that provides in-depth understanding of the new situations that emerge when bullying is performed online.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Cowen Forssell, Rebecka
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Cyberbullying: transformation of working life and its boundaries2019Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Sverige liksom många andra länder genomgår en digitaliseringsprocess som påverkar hur vi tar oss an och förhåller oss till arbete. I arbetslivets digitalisering ingår även psykosociala aspekter som uppstår som en följd av ökad digital kommunikation. Cybermobbning, eller nätmobbning som det ofta refereras till i en svensk kontext, syftar på mobbning via digitala kanaler och inkluderar aggressiva eller negativa beteenden på e-post, SMS, blogg eller sociala nätverkssajter som Facebook. Medan det har bedrivits forskning om cybermobbning bland barn och ungdomar de senaste två decennierna befinner sig forskningen om cybermobbning bland vuxna i arbetslivet fortfarande i ett utforskande skede. Den här avhandlingen syftar till att utveckla ny kunskap om hur cybermobbning i arbetslivet kan förstås och förklaras. För att uppnå syftet undersöks hur cybermobbning i arbetslivet uttrycks och vilka individuella, sociala och organisatoriska implikationer mobbning medför när det sker i digitala rum. Avhandlingen har en interdisciplinär ansats och integrerar teoretiska ansatser från urbana studier, organisationspsykologi samt sociologi. Vidare tillämpas ‘mixed methods research design’ i syfte att generera skilda och komplementära perspektiv på samma fenomen. Föreliggande sammanläggningsavhandling består av tre artiklar, varav två är publicerade i vetenskapliga tidskrifter och en är under granskning för publicering. Den övergripande frågeställningen är formulerad enligt följande: På vilket sätt förändras mobbning i arbetslivet när den sker genom social interaktion i digitala rum? Tillsammans med den teoretiska diskussion som förs i kappan besvaras frågeställningen genom tre empiriska datakällor – en pilotstudie, en enkätstudie och en intervjustudie. Varje artikel i avhandlingen har sina specifika frågeställningar eller hypoteser, men den övergripande frågeställningen för avhandlingen besvaras genom att använda mixed methods. Tre övergripande teman identifieras i avhandlingen: nya maktdynamiker i cybermobbning, media-specifika uttryck i cybermobbning och konceptuella utmaningar i att studera cybermobbning. Nya maktdynamiker i cybermobbning beskriver hur maktrelationer i cybermobbning skiljer sig till viss del från maktrelationer i mobbning ansikte-mot-ansikte. Temat är baserat på resultatet som visar att fler personer i arbetsledande positioner än ickearbetsledande positioner är utsatta för cybermobbning. Detta antyder att digital kommunikation påverkar maktdynamiker och möjliggör för personer i formellt lägre positioner att mobba en chef. Ytterligare en aspekt som lyfts fram är att när digital kommunikation bidrar till en uppluckring av gränser i arbetslivet kan personer utanför organisationen såsom studenter, elever, kunder eller medborgare bli förövare av arbetsrelaterad cybermobbning. Det andra temat media-specifika uttryck i cybermobbning utgår ifrån att cybermobbning uttrycks olika i e-post jämfört med Facebook och bloggar och att cybermobbning därför bör förstås i förhållande till den kontext som den specifika kommunikationskanalen skapar. Temat är utvecklat mot bakgrund av resultatet som visar en övervikt av passiv och exkluderande mobbning via e-post och exempel på särskilt aggressiv och direkt uttryckt mobbning på Facebook och blogg. Vilka som är åskådare och kommunikationskanalens förankring i arbetsorganisationen förefaller påverka hur cybermobbning uttrycks. Det tredje temat, konceptuella utmaningar i att studera cybermobbning, framhåller en rumslig sammankoppling mellan cybermobbning och mobbning ansikte-mot-ansikte. Här diskuteras vilken betydelse överlappning mellan cybermobbning och mobbning ansikte-mot-ansikte har för tolkning av fenomenets omfattning. Vidare diskuteras några svårigheter med att studera cybermobbning utifrån traditionella operationaliseringar av mobbning.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Cowen Forssell, Rebecka
    et al.
    Malmö universitet, Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering (CTA). Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Ringblom, Lisa
    Malmö universitet, Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering (CTA). Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).
    Jönsson, Sandra
    Malmö universitet, Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering (CTA). Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Berthelsen, Hanne
    Malmö universitet, Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering (CTA). Malmö universitet, Odontologiska fakulteten (OD).
    Work-related cyber mistreatment from guardians, members of the public, and pupils in the context of educational work: From incivility to aggression2024Inngår i: Teaching and Teacher Education: An International Journal of Research and Studies, ISSN 0742-051X, E-ISSN 1879-2480, E-ISSN 1879-2480, Vol. 145, s. 1-10, artikkel-id 104603Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study explores the nature of work-related cyber mistreatment from guardians, pupils, and members of the public as experienced by educational workers. Thematic analysis of data collected by semi-structured interviews with 31 teachers and principals resulted in two overarching themes; directly addressed cyber mistreatment in email and unwanted negative exposure on social media. The data spans over different types of cyber mistreatment, ranging from cyber incivility to cyberaggression. Educational workers typically feel powerless when exposed to mistreatment, and require support to manage these complex, novel, and distressing situations.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Farley, Samuel
    et al.
    Univ Sheffield, Management Sch, Sheffield, England..
    Cowen Forssell, Rebecka
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US). Malmö universitet, Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering (CTA).
    Holm, Kristoffer
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Berthelsen, Hanne
    Malmö universitet, Odontologiska fakulteten (OD).
    Predictors of work-related cyberaggression in a random sample of the Swedish working population2024Inngår i: International Journal of Workplace Health Management, ISSN 1753-8351, E-ISSN 1753-836X, Vol. 17, nr 1, s. 57-71Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose: With greater numbers of employees using computer-mediated communication, cyberaggression is becoming a more pressing problem for employees and their organizations. However, while a growing body of research illustrates its harmful effects, little is known about the factors that drive its occurrence. The authors therefore sought to identify factors that increase the risk of cyberaggression among employees.

    Design/methodology/approach: A random sample of the Swedish working population (N = 11,556) was surveyed via Statistics Sweden (SCB), which produced a final sample of N = 2,847 (response rate = 24.6%).

    Findings: Logistic regression analysis showed that emotionally demanding work, availability expectations, low perceived work quality, public sector work and being in a managerial position were related to higher levels of experienced cyberaggression. In addition, exploratory analyses indicated that some of these factors were more strongly related to cyberaggression enacted by organizational insiders compared to organizational outsiders.

    Originality/value: Together, the authors' findings suggest that situational factors are stronger antecedents of cyberaggression victimization than personal factors. This has implications for organizations, as practical steps can be taken to reduce cyberaggression among employees.

  • 5.
    Forssell, Rebecka
    Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US). Malmö högskola, Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering (CTA).
    Exploring cyberbullying and face-to-face bullying in working life Prevalence, targets and expressions2016Inngår i: Computers in human behavior, ISSN 0747-5632, E-ISSN 1873-7692, Vol. 58, s. 454-460Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    While cyberbullying among children and adolescents is a well-investigated phenomenon, few studies have centred on adults' exposure to cyberbullying in working life. Drawing on a large sample of 3371 respondents, this study investigates the prevalence of cyberbullying and face-to-face bullying in Swedish working life and its relation to gender and organisational position. Using a cyberbullying behaviour questionnaire (CBQ), the result shows that 9.7% of the respondents can be labelled as cyberbullied in accordance with Leymann's cut-off criterion. Fewer respondents, .7%, labelled themselves as cyberbullied and 3.5% labelled themselves as bullied face-to-face. While no significant relationships with gender or organisational position was found for individuals exposed to face-to-face bullying, this study showed that men to a higher degree than women were exposed to cyberbullying. Moreover, individuals with a supervisory position were more exposed to cyberbullying than individuals with no managerial responsibility. (C) 2016 The Author. Published by Elsevier Ltd.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Forssell, Rebecka
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US). Malmö universitet, Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering (CTA).
    Gender and organisational position: predicting victimisation of cyberbullying behaviour in working life2020Inngår i: International Journal of Human Resource Management, ISSN 0958-5192, E-ISSN 1466-4399, Vol. 31, nr 16, s. 2045-2064Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to investigate possible predictors of cyberbullying behaviour in working life by examining previously known predictors of face-to-face bullying as well as demographic variables such as gender and formal position in the work organisation. Multiple regression analyses were conducted on a random sample of 3371 respondents. The results show that a poor social climate at work predicted exposure to cyberbullying behaviour. The study also found differences related to gender and organisational position. While low support from managers was related to higher exposure to cyberbullying behaviours for men managers, men non-managers and women non-managers, this relation did not apply to women managers. For women managers alone, low support from colleagues was associated with exposure to cyberbullying behaviours. Further, only for women managers age had no protective effect of exposure to cyberbullying behaviour. These findings imply that men and women have different social experiences in terms of holding power in working life. As women managers are in a minority in working life, other factors may be involved in predicting exposure to cyberbullying behaviour for women managers than for the other three groups. This article contributes to the sparse knowledge on cyberbullying in working life by recognising triggering factors.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Forssell, Rebecka
    Malmö högskola, Gemensamt verksamhetsstöd.
    Utvärdering av FöräldraCentrum2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I början av år 2008 gavs två socionomstudenter från Malmö Högskola i uppdrag att göra en utvärdering av FöräldraCentrums verksamhet i samband med deras magisteruppsats. Denna rapport är ett sammandrag, författad av Rebecka Forssell, som visar på det resultat som framkom av utvärderingen. Syftet med utvärderingen var att den ur klienternas perspektiv skall kunna visa på om behandlingarna, som skett under perioden 2005 till 2008, har gett någon effekt utifrån klientens upplevelser av den givna behandlingen hos FöräldraCentrum.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8.
    Forssell, Rebecka
    et al.
    Malmö universitet, Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering (CTA). Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Berthelsen, Hanne
    Malmö universitet, Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering (CTA). Malmö universitet, Odontologiska fakulteten (OD).
    Jönsson, Sandra
    Malmö universitet, Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering (CTA). Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Negotiating for influence and resources: A study of Swedish teachers' and principals' experiences of aggressive emails from parents2024Inngår i: Educational Management Administration & Leadership, ISSN 1741-1432, E-ISSN 1741-1440Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article focuses on teachers’ and principals’ experiences of aggressive emails in home–school collaborations with parents. Semi-structured interviews with 31 teachers and principals from primary, lower and upper secondary schools in Sweden were conducted. Three categories were identified in the material which illuminate the phenomenon of cyberaggression towards principals and teachers from parents: ‘aggressive emails as reactions to principals and teachers’ performances’, ‘aggressive emails as a way of imposing power’ and ‘aggressive emails as a source of anxiety, loss of joy, and decreased focus on core tasks’. The study concludes that cyberaggression in emails from parents is centred around the act of negotiating and that email communication opens up spaces for negotiation to take place. The study also concludes that email cyberaggression tends to be instrumental in character, intended to result in a specific outcome rather than to cause harm. However, cyberaggression influences professional practice and can create a vicious circle of administrative obligation.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Forssell, Rebecka
    et al.
    Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för globala politiska studier (GPS).
    Fred, Mats
    Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för globala politiska studier (GPS).
    Hall, Patrik
    Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för globala politiska studier (GPS).
    Effekter av politikens projektifiering: förändring eller konservering? En studie av Malmö Stads projektverksamheter2011Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 10.
    Forssell, Rebecka
    et al.
    Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för globala politiska studier (GPS).
    Fred, Mats
    Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för globala politiska studier (GPS).
    Hall, Patrik
    Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för globala politiska studier (GPS).
    Projekt som det politiska samverkanskravets uppsamlingsplatser: en studie av Malmö stads projektverksamheter2013Inngår i: Scandinavian Journal of Public Administration, ISSN 2001-7405, E-ISSN 2001-7413, Vol. 17, nr 2, s. 37-59Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Många studier har visat på svårigheten att hantera komplexa, gränsöverskridande problem i kortsiktig projektform; likväl fortsätter politikens projektifiering. I denna artikel genomförs en empirisk studie av Malmö stads projektverksamheter i syfte att und ersöka förändrande och stabiliserande effekter av projekt. Ett vidare syfte är att utveckla den statsvetenskapliga förståelsen av den ökade användningen av projekt inom offentlig sektor. Dels genomförs en metastudie byggd på 30 utvärderingar; dels genomförs tre kortare fallstudier. Artikeln visar att projekt sällan implementeras i ordinarie verksamhet, men ofta ger upphov till nya projekt. Detta leder till att projekt blir relativt stabila uppsamlingsplatser för verksamheter, vilket ty dliggörs när särskilda organisationer skapas med syftet att hantera projekt. Denna relativa stabilitet kan förstås utifrån motsättningen mellan olika logiker: en systemlogik (styrd av externa finansiärer) inriktad på det kontinuerliga skapandet av nya projekt; en politisk logik som har behov av att demonstrera utvecklingsinriktad samverkan; samt en organisationslogik som är inriktad på förutsägbarhet, och som därmed tenderar att stöta ifrån sig temporära organisationsformer. En slutsats är att det inte i första hand är projektformen som är problematisk, men att den tenderar att leda till byråkratisering eftersom lokala beslutsfattare inte tar ansvar för utvecklingen.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Forssell, Rebecka
    et al.
    Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Lindkvist Scholten, Christina
    Ambitiösa visioner - vaga må: att omsätta jämställdhetspolitik till praktik i vardagen2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten är slutdokumentationen av ett tvåårigt följeforskningsprojekt där forskarna följt Malmö stads implementering av Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering i Malmö stad. Följeforskningen bygger på programteoretisk ansats där relationerna mellan mål, medel och resurser stått i fokus för analyserna. De första två åren har i huvudsak använts för att skapa kunskap om planen inom organisationen och uppmuntra förvaltningar och verksamheter att påbörja arbetet med att jämställdhetsintegrera verksamheten. Konkret innebär det att kartlägga verksamheten utifrån ett jämställdhetsperspektiv och göra jämställdhetsanalyser. Slutsatserna visar att det finns en ökad medvetenhet om planen, att kartläggningar genomförs och att verksamheterna börjat genomföra analyser. Problemen som följeforskningen pekar på är att målsättningarna i Utvecklingsplanen är vagt formulerade. Detta medför möjligheter för verksamheterna att formulera relevanta mål men innebär också att de är svåra att följa upp. Ett annat problem är att utrymmet för tolkningarna av vad som kan betraktas som ett tillräckligt framgångsrikt implementeringsarbete blir stort. I verksamheter där det finns ett tydligt ledarskap och engagerade medarbetare innebär Utvecklingsplanen att ett genomgripande arbete kan påbörjas med stöd av planen. I andra verksamheter där ledarskapet inte är lika tydligt engagemanget inte lika stort passerar ändå verksamheterna godkänt just genom de vaga målformuleringarna. Här behövs tydligare mål och riktlinjer för att utvecklingsplanen ska få genomslag.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12. Forssell, Rebecka
    et al.
    Listerborn, Carina
    Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Andersson, Mats
    Jämställdhet som en trygghetsfråga - utvärdering av Boverkets regeringsuppdrag: Att stärka tryggheten i stads och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Boverket fick hösten 2008 i uppgift av regeringen att tillsammans med länsstyrelserna stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv. Utförandet av regeringsuppdragets samt upplevda effekter av satsningen har utvärderats av Malmö högskola. Genom dokumentstudier och intervjuer med projektgrupp, rådsgrupp, kontaktpersoner på länsstyrelserna samt några av de stödbeviljade projekten har slutsatser kunnat dras. Karaktäristiskt för uppdraget är att det har genomförts under tidspressade former samtidigt som det inkomna regeringsuppdraget lämnade stora utrymmen för tolkning. Uppdraget kom inte via regleringsbrev vilket påverkade möjligheterna att organisera projektet då mycket personal inom Boverket redan hade färdig tjänsteplanering för den närmsta perioden. Den inledande tiden, när uppdraget skulle tolkas och projekteras, skedde därför under snabba former. I samarbete med länsstyrelserna lyckades ändå Boverket att ta fram en struktur för hur uppdraget skulle utföras. Mycket talar dock för att de snabba processer som föranlett uppdraget har påverkat dess resultat. En viktig del av uppdraget är att stödberättigade aktörer1 har kunnat söka medel för att genomföra åtgärder som ökar tryggheten i städer och tätorter ur ett jämställdhetsperspektiv. Flera aktörer har fått medel genom regeringsuppdraget och flera projekt har genomförts i landet. Utvärderingen tyder dock på att jämställdhetskopplingen i en del av de stödbeviljade projekten är svag. När jämställdhetskopplingen är svag och kvinnors utsatthet i den offentliga miljön inte lyfts fram tenderar projekten att likna traditionella trygghetssatsningar. Ytterligare dras slutsatsen i utvärderingen att de stödbeviljade projekten behövt mer styrning och riktlinjer. Med anledning av den tidspress som följt uppdraget har det varit problematiskt att ge de stödbeviljade projekten input som ökat styrningen av projekten men också input som lett till högre grad av kunskapsutveckling om hur kvinnors upplevda otrygghet i den offentliga miljön bör angripas. Trots tidspress och ett svårtolkat uppdrag har Boverket och länsstyrelserna lyckats genomföra uppdraget. Engagemanget för uppdraget har varit stort hos båda myndigheter. Boverket och länsstyrelserna har nått ut med uppdraget, och på bred front i landet har en ökad uppmärksamhet getts åt frågor som rör kvinnors upplevda otrygghet i den offentliga miljön.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13.
    Holm, Kristoffer
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US). Malmö universitet, Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering (CTA).
    Cowen Forssell, Rebecka
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US). Malmö universitet, Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering (CTA).
    Jönsson, Sandra
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US). Malmö universitet, Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering (CTA).
    Preliminära effekter av en arbetsplatsintervention som syftar till att främja hövlighet och respekt i organisationer2023Inngår i: Program och abstrakt: FALF 2023 Arbetets gränser, Historiska institutionen, Lunds universitet , 2023, s. 58-Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 14.
    Holm, Kristoffer
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US). Malmö universitet, Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering (CTA).
    Cowen Forssell, Rebecka
    Malmö universitet, Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering (CTA). Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Jönsson, Sandra
    Malmö universitet, Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering (CTA). Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Utveckling och tillämpning av en evidensbaserad metod för att främja hövlighet i organisationer: En projektöversikt och resultat från en pilotstudie2022Inngår i: Konferens FALF 2022 13–15 juni Kiruna Framtidens arbete – arbetets framtid: Book of abstracts, 2022Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Inledning

    Internationell forskning har under de senaste åren visat att ohövliga beteenden i arbetslivet är en tydlig källa till stress, knutet till negativa konsekvenser för både individer och organisationer (Schilpzand m fl., 2016). Ohövliga beteenden kan beskrivas som både avsiktliga och oavsiktliga lågintensiva negativa beteenden som bryter mot normer för respekt på arbetsplatsen (Andersson & Pearson, 1999), t ex nedlåtande kommentarer, att inte bli lyssnad till, eller ett nonchalant eller avfärdande bemötande från kollegor (Cortina m fl., 2013). Ohövlighet skiljer sig från grövre typer av kränkningar, som arbetsplatsmobbning, genom att det har en lägre intensitet, och att intentionen bakom beteendet är mer tvetydig (Leiter m fl., 2015).

    Forskning har även visat att ohövliga beteenden är vanligt förekommande på den svenska arbetsmarknaden (Torkelson m fl., 2016). En svensk avhandling visade nyligen att vittnen till ohövliga beteenden har en ökad tendens att själv utöva ohövliga beteenden mot andra, och att ohövlighet kan knytas till arbetsplatsens kultur (Holm, 2021). Trots att ohövliga beteenden är vanligt förekommande och riskerar att spridas, har relativt få systematiska insatser utvecklats för att förebygga och motverka ohövliga beteenden i arbetslivet. Ett undantag är den amerikanska interventionsmodellen Civility, Respect and Engagement in the Workplace (CREW), som utvecklats specifikt för att främja hövlighet och respekt i bemötandet mellan kollegor inom den amerikanska sjukvården (Osatuke m fl., 2009; 2013). CREW har utvärderats i par studier, där insatsen visat på effekter som en ökad nivå av hövliga beteenden över tid, mindre ohövlighet, ökad tillit till ledningen, ökad arbetstillfredsställelse och mindre frånvaro (Osatuke m fl., 2009; Leiter m fl., 2011). Förändringen av rapporterad hövlighet visade även på en trend som fortsatte att utvecklas i positiv riktning ett år efter insatsen avslutats (Leiter m fl., 2012).

    Det saknas däremot fortfarande kunskap om vilka faktorer (organisatoriskt och socialt) som leder till en positiv förändring, och hur effektiv insatsen är utanför sjukvården, såväl som i andra nationella kontexter. Det finns därför ett behov av att vidareutveckla interventionen, pröva den på den svenska arbetsmarknaden, och identifiera vilka faktorer som får metoden att fungera. Med bakgrund av detta pågår ett forskningsprojekt som syftar till att utveckla och implementera en hövlighetsinsats i ett antal olika organisationer, som präglas av olika förutsättningar, styrning, målbilder, och arbetsformer. Detta för att möjliggöra en utvärdering av insatsens gångbarhet i olika organisatoriska kontexter.

     

    Syfte

    Projektet har två huvudsakliga syften. Det första syftet är att utveckla och implementera en hövlighetsintervention, och undersöka om förändringen av beteenden och arbetsrelaterad hälsa påverkar, eller påverkas av, den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Projektet syftar även till att, utifrån interventionens resultat, sammanställa ett metodstöd med konkreta riktlinjer för hur organisationer kan arbeta preventivt mot kränkande särbehandling och ohälsa.

     

    Metod

    Insatsen kommer att genomföras som en workshopserie med arbetsgrupper under sex månaders tid, och jämföras med kontrollgrupper i samma verksamheter. Projektet tillämpar en väntliste-kontroll-design, vilket innebär att personer som ingår i kontrollgruppen också erbjuds möjlighet att delta i insatsen när insatsgruppen slutfört sin workshopserie. 

    Insatsen består av diskussionsmoment under månadsvisa träffar med fokus på kommunikation och socialt klimat på arbetsplatsen. Insatsen tar utgångspunkt i individernas egna erfarenheter, där de är aktiva agenter i processen. Arbetsgrupperna bidrar därmed genom att identifiera vad de ser som hövligt, och sätter själva mål för hövlighet som utgår från gruppens delade upplevelser av vad hövlighet är (Osatuke m fl., 2009). 

    Totalt planeras insatsen att genomföras i fem organisationer. Det rör sig om två större förvaltningar i Malmö stad som bedriver människobehandlande arbete, såväl som förskoleverksamheter, en organisation med kulturarbetare, och ett privat företag med tekniskt orienterat arbete. För att utvärdera insatsen genomförs enkäter före, direkt efter, och sex månader efter insatsen. Uppföljande intervjuer kommer även att genomföras med medverkande i insatsen. 

     

    Resultat

    Under våren 2022 genomförs en pilotstudie för att pröva ut det frågeformulär som planeras att användas i projektet. Pilotdata kommer att samlas in från ett bekvämlighetsurval av yrkesverksamma individer. Resultat kring frågeformulärets psykometriska egenskaper, såväl som samband mellan hövlighet/ohövlighet, normer kring hövlighet, och social arbetsmiljö kommer att presenteras. Initiala resultat från pilotstudien kring samband mellan hövlighet, ohövlighet, normer och den sociala arbetsmiljön förväntas generera viktig kunskap om vilka potentiella effekter insatsen kan komma att resultera i.

     

    Finansiering

    Projektet finansieras av AFA försäkring (dnr 210121).

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Holm, Kristoffer
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US). Malmö universitet, Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering (CTA).
    Cowen Forssell, Rebecka
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US). Malmö universitet, Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering (CTA).
    Jönsson, Sandra
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US). Malmö universitet, Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering (CTA).
    Björk, Josefin
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US). Malmö universitet, Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering (CTA).
    Testing the effects of an intervention aimed to increase civility in Swedish workplaces2023Inngår i: The future is now - the changing world of work: Book of abstracts, 2023Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Research goals and why the work was worth doing

    Over the past two decades, research has demonstrated that workplace incivility is a ubiquitous work environment issue, which can have deleterious consequences for both individuals and organizations (Schilpzand et al., 2016; Cortina et al., 2017). Workplace incivility refers to low-intensity rude behavior in the workplace (Andersson & Pearson, 1999). The effects of incivility can be far-reaching, as it may spread in the workplace (Foulk et al., 2016; Holm et al., 2021). 

    One promising avenue to address incivility has been the use of civility interventions. Actively promoting civility in the workplace may reduce the risk for incivility, and increase civility and respect (Leiter et al., 2011; 2012). However, recent research has shown less consistent results of civility interventions when applied in other cultural contexts than North America (e.g., Sawada et al., 2021), or in other workplaces than hospitals (e.g., Grantham, 2019). More information is therefore needed on the effects of implementing civility interventions in the workplace, particularly exploring mechanisms and moderators in the intervention process. The aim of the present study is to test the effects of an intervention aimed to increase civility in Swedish workplaces.

     

    Theoretical background

    The present study is based on the principles developed in the Civility, Respect and Engagement in the Workplace (CREW) intervention (Osatuke et al., 2013).  CREW was developed by the United States Department of Veteran Affairs in 2005. CREW was a culture-based workplace intervention promoting civility in the workplace in the departments’ VA-hospitals, with documented successful outcomes (Osatuke et al., 2009). Two research studies tested the effect of the CREW intervention in hospitals in North America, showing both short- and long-term effects of the intervention on workplace behavior, attitudes, and absence (Leiter et al., 2011; 2012). However, little is still known about how civility interventions operate in other contexts than hospitals, and which mechanisms or boundary conditions that influence the impact of civility interventions.  

     

    Design/Methodology/Approach/Intervention

    The present study has a quasi-experimental waitlist-control design. Participating workplaces are assigned to one of two conditions, an intervention condition or waitlist. The intervention group participates in a series of monthly workshops during the period of September 2022 – January 2023. The workshops address topics such as workplace culture, with the aim to promote workplace civility and reduce the risk of workplace incivility. The waitlist serves as the control group. Pre- and post-surveys are conducted to investigate possible effects of the intervention on measures of workplace (in)civility, norms for civility, social work environment factors, as well as work-related well-being. 

     

    Results (expected)

    Baseline survey data have currently been gathered from about 200 individuals across 13 workplaces in a Swedish municipality. The intervention group is currently undergoing the workshop series. The follow up post-survey is planned for January of 2023. When post-measures have been completed, possible change in measures of workplace civility, norms for civility, and workplace incivility will be explored. Change in social work environment factors, as well as work-related well-being, will also be explored. The intervention is expected to result in increased civility and norms for civility, as well as reduced incivility over time. 

     

    Limitations

    Workplaces were not assigned to the intervention or control condition via cluster randomization. Instead, it was based on practical aspects such as feasibility and scheduling in the participating organizations. Moreover, the follow-up measure is carried out only a few weeks after completion of the final workshop. Possible effects on behavior or well-being may take longer time to develop. Lastly, the measures are self-reported by participants.

     

    Conclusions – research and or practical implications/Originality/Value

    Results from the post-measure surveys will be presented at the congress. The originality of the project lies in exploring the effects of an updated version of a civility intervention, in a context outside of hospital settings in North America. The study will also provide information about potential mechanisms and moderators involved in the intervention process. Practically, the knowledge that results from the study could be of use in future attempts to improve the social work environment in workplaces by working with the workplace culture.

     

    Relevance to the Congress Theme

    The study is relevant to several of the congress themes, e.g. 6. Group dynamics, 8. Organizational design and development, 15. Stress and dysfunction, and 18. Well-being.

     

    Relevant UN SDGs

    Goal 3. Good health and well-being

    Goal 8. Decent work and economic growth

  • 16.
    Jönsson, Sandra
    et al.
    Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US). Malmö högskola, Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering (CTA).
    Muhonen, Tuija
    Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US). Malmö högskola, Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering (CTA).
    Cowen Forssell, Rebecka
    Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US). Malmö högskola, Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering (CTA).
    Bäckström, Martin
    Assessing exposure to bullying through digital devices in working life: two versions of a cyberbullying questionnaire (CBQ)2017Inngår i: Psychology, ISSN 2152-7180, E-ISSN 2152-7199, Vol. 8, nr 3, s. 477-494Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study is two folded: 1) to analyze the reliability and validity of a cyberbullying behaviour questionnaire (CBQ) in working life and 2) to analyze the reliability and validity of a short version of a cyberbullying behaviour questionnaire (CBQ-S) in working life. A total of 3371 working adults (MAge = 49.85 years) in Sweden, and 238 (MAge = 35.61 years) in the USA participated in the study. The results of the Exploratory Structural Equation Modeling (ESEM) showed that the one-factor model had an excellent fit to data, and Cronbach’s alpha indicates that both scales are reliable. In addition, the criterion validity of the scales was demonstrated by significant correlations with the following theoretically relevant concepts: wellbeing, work engagement and intention to quit. The results of the study support the use of the CBQ and CBQ-S as reliable and valid measures of cyberbullying behaviour in working life.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 17.
    Muhonen, Tuija
    et al.
    Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US). Malmö högskola, Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering (CTA).
    Jönsson, Sandra
    Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US). Malmö högskola, Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering (CTA).
    Bäckström, Martin
    Forssell, Rebecka
    Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US). Malmö högskola, Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering (CTA).
    Assessing Exposure to Cyberbullying Behaviour in Working Life2016Inngår i: International Journal of Psychology, ISSN 0020-7594, E-ISSN 1464-066X, Vol. 51, nr Issue S1, s. 22-22Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to analyse the reliability and validity of a cyberbullying behaviour questionnaire (CBQ) in working life. Further aim was to analyse the reliability and validity of a short version of a cyberbullying behaviour questionnaire (CBQ‐S) in working life. Altogether 3 371 working adults in Sweden, and 238 in the USA participated in the study. The results of the confirmatory factor analyses (CFA) showed that the one‐factor CFA model had an excellent fit to data, and Cronbach's alpha indicates that both scales are reliable. In addition, the convergent validity of the scales was demonstrated by significant correlations with the following theoretically relevant concepts: wellbeing, work engagement and intention to quit. The results of the study support the use of the CBQ and CBQ‐S as reliable and valid measures of cyberbullying behaviour in working life.

  • 18.
    Nauwerck, Gerolf
    et al.
    Department of Information Technology, Uppsala University, Health, Technology and Organisations Research Group, Sweden.
    Cowen Forssell, Rebecka
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US). Malmö universitet, Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering (CTA).
    The Digital Work Environment—a Challenge and an Opportunity for CSCW2018Inngår i: Proceedings of 16th European Conference on Computer-Supported Cooperative Work: Exploratory Papers, EUSSET , 2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this exploratory paper we will present the emerging concept of the Digital Work Environment. This is concept rooted in Swedish debate on the workplace, information and communication technology (ICT) and well-being. We argue that the concept can be understood as a boundary object uniting different actors (mainly researchers, unions, and policy makers) in a common discourse on what has been labelled as the dark side of information technology. We also argue that the concept needs to embrace an organisational perspective as well as the relational aspects of the psychosocial work environment. Such a move would open the door to a large volume of relevant research that might reinvigorate the concept. More specifically we will show how this would allow the inclusion of the increasingly important aspect of cyberbullying, which at the same time is an example of blurring borders between work and non-work ICT use.  

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 19. Sävenstrand, Andreas
    et al.
    Svensson, Lennart
    Holmström, Per
    Forssell, Rebecka
    Malmö högskola, Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering (CTA).
    Fred, Mats
    Malmö högskola, Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering (CTA).
    Pärlbandsprojekt: projekt som verktyg i en långsiktig utvecklingsstrategi2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Inom Socialfonden förekommer ibland projekt som upplevs som repriser – de har setts förut. Men det är inte repriser utan nytänkande som Socialfonden ska finansiera. Forskning har visat att många projekt är välskötta, genomför en rad aktiviteter och visar på goda resultat, men de ger inga långsiktiga effekter. Kombinationen av goda resultat och avsaknad av effekter kan leda projektägare in på spåret att söka ett liknande projekt igen. Men detta kommer aldrig leda till långsiktig utveckling. Effekter uppnås istället då projektägare återkommer med en idé som bygger vidare på en tidigare satsning där resultaten tagits tillvara och utvecklats. Projekten utgör en del i en långsiktig utvecklingsstrategi som pärlor på en tråd – pärlbandsprojekt. Denna rapport innehåller fyra exempel på projektägare som har bedrivit flera utvecklingssatsningar över tid och där verksamheten visar tecken på kontinuerlig progression. Vi har utgått från en analysmodell för hållbart utvecklingsarbete som inkluderar aktivt ägarskap, samverkan och ett utvecklingsinriktat lärande. Med detta som grund har vi studerat i vilken mån de fyra exemplen har haft ett lärande över tid, har ökat ambitionsnivån, utvecklat nya samverkansformer, stärkt ägarskapet och bidragit till kunskapsbärare på flera nivåer. Rapporten riktar sig främst till ESF-rådet, projektägare och andra utvecklingsansvariga. Syftet med rapporten är att tydliggöra skillnaden mellan repriser och pärlband. Om fler projektägare avser, och ges möjlighet, att använda projekt som verktyg i en långsiktig utvecklingsstrategi så följer sannolikt fler långsiktiga effekter.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 19 of 19
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf