Publikationer från Malmö universitet
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 10 av 10
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Gustafson, Magnus
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).
    Agda Östlund och Helga Karlsen: två socialdemokratiska kvinnliga pionjärer i Norden, en komparativ retorisk studie2023Ingår i: Nordisk arbejderlitteratur: Internationale perspektiver og forbindelser / [ed] Anker Gemzøe, Nicklas Freisleben Lund, Magnus Nilsson och Erik Svendsen, Aalborg Universitetsforlag , 2023, s. 139-150Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här komparativa retoriska studien har varit att belysa kvinnliga arbetarpolitiker i Norden på det politiska fältet i en period när klass och kön var problematiska kategorier, som inte heller självklart samordnades. Jämförelsen har satt in den socialdemokratiska kvinnorörelsen i ett nordiskt sammanhang. 

    Arbetarlitteraturforskningen har tidigare främst behandlat kanoniska litterära genrer. Genom att jag har undersökt andra medier och andra texttyper utifrån ett litteraturvetenskapligt och historievetenskapligt perspektiv har jag förhoppningsvis vidgat förståelsen av arbetarlitteraturen och arbetarhistorien och på så vis bidragit till både litteraturvetenskaplig och historievetenskaplig forskning. 

    I Agda Östlunds och Helga Karlsens journalistik i Morgonbris respektive Arbeiderkvinnen är hemmotivet återkommande vilket skulle kunna ses som ett svar på det retoriska problemet att nå fram till arbetarkvinnorna och väcka deras politiska medvetande. 

    Hos Karlsen är klassperspektivet  genomgående överordnat könsperspektivet. Hos Östlund finns ett exempel där könsperspektivet är överordnat klassperspektivet när hon skildrar hur hon och de andra riksdagskvinnorna går samman över partigränserna för att lägga fram en gemensam motion. Skillnaden kan möjligen kopplas samman med den politiska åtskillnaden mellan könen som skedde i Sverige när kvinnorna erövrat rösträtt och blivit valbara till riksdagen. 

    Att klassperspektivet är mer framträdande hos Karlsen kan hänga samman med skillnader mellan den norska och svenska arbetarrörelsen. Ännu långt in på 1920-talet använde sig norska Arbeiderpartiet av en revolutionär retorik och det skulle dröja innan partiet anpassade sig till en parlamentarisk verklighet.

  • 2.
    Gustafson, Magnus
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).
    Problems and possibilities for Swedish working-class literature in a neoliberal age2023Ingår i: Journal of Working-Class Studies, ISSN 2475-4765, Vol. 8, nr 1, s. 71-83Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In recent decades, inequality has increased in Sweden. The increasing gaps are connected with policies that are often called neoliberal. How does working-class literature relate to these social problems and what literary possibilities does it open up? In this article I discuss these questions based on some literary examples from Swedish contemporary working-class literature. These literary examples have attracted much attention. My perspective is that I see working-class literature as literature with a distinct use value and a literature that has specific functions in the working-class literature context (Felski, 2008).

    Kristian Lundberg, Johan Jönson and Jenny Wrangborg all give personal accounts from workplaces. Such can be valuable. The problem with Lundberg and Jönson is that they tend to be introverted and egocentric. Especially Lundberg lacks the class perspective. Perhaps Lundberg’s Yarden (The Yard, 2009) should be described as confessional literature rather than working-class literature. With Susanna Alakoski the working-class is hidden behind the concept of poverty. The working-class as actor is absent. The labor movement as well. Instead, it is the middle class who appear as actor. Through the role of jester, Jönson makes class society visible. The role of jester could be seen as a specific rhetorical strategy and a literary device to create a distancing effect, or Verfremdungseffekt. Wrangborg connects to the legacy of early working-class literature with struggle poems. From within the workplace she describes work situations and experiences of class.

    Emil Boss takes a close look at language and concepts in a postpolitical age when old concepts have changed meaning. It is a crucial task for working-class literature to explain, interpret and examine old concepts that have changed meaning in a new political era, when the labor movement has lost contact with previous ideals and social democratic governments pursue rightwing politics, thus making it difficult to distinguish between left and right. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Gustafson, Magnus
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).
    "Mister Speaker! I therefore have no claim": Agda Östlund’s Entrance in the Parliamentary Debate in March 1922 in a Historical and Rhetorical Perspective2022Ingår i: Journal of Working-Class Studies, ISSN 2475-4765, Vol. 7, nr 1, s. 5-21Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In March 1922 the Social Democrat Agda Östlund (1870–1942) speaks as the first female member of Swedish Parliament in the Second Chamber due to her own proposal for the state to take responsibility for arranging suitable work for tuberculosis patients when they leave the sanatorium, so that they can complete their convalescence.It may seem that democracy was once and for all establishedwhen women were finally included in the Parliament. But that was not the case. The question is how Agda Östlund acts in a formative historical stage after the first democratic election, how she finds a speaking position and how her speech can be understood in relation to the negotiation of the meaning of women’s civil and democratic rights.This article includes a contextualisation and a text analysis where I go into how the text relates to a rhetorical situation. I see Agda Östlund’s utterances as rhetorical in accordance with the theoretical perspectives established by Lloyd F. Bitzer where the key concepts are rhetorical situation, problem, restrictions and audience.Agda Östlund uses the mother role as a rhetorical strategy, connects the issue of tuberculosis to the home and everyday environment and nursing, which are traditionally female spheres, and highlights class injustice in the possibility of completing convalescence after sanitation.The mother role and the factual and low-key argumentation have two purposes in this speech –partly to adapt to the Parliament order, and partly to present the actual issue. The rhetorical strategy is about using the mother role as a persona to make the class perspective a matter of care, nursing and compassion. Östlund’s entry into the Parliament debate can be described as a rhetorically fragile situation because she speaks for the very substance of her own motion while at the same time following the committee’s line, in which she herself is a part, and demands a rejection of it.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Gustafson, Magnus
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).
    "Från mörkret stiga vi mot ljuset": Den socialdemokratiska memoaren som historieskrivning, retorisk genre och litterär konstruktion2021Ingår i: Identitet i en föränderlig värld: sju nya historieskrivningar / [ed] Erik Alvstad, Irene Andersson och Ingmarie Danielsson Malmros, Malmö: Malmö universitet, 2021, s. 113-143Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Although Social Democratic Memoirs comprise an extensive material, these texts have not attracted any systematic analysis as a distinct and yet varied form of textual genre. The focus in this MA-paper is the Swedish Social Democratic Memoir as a rhetoric genre. The main primary material is memoirs of the pioneer August Palm (1849–1922), the father of the nation Tage Erlander (1901–1985) and the political leader Göran Persson (1949–), published 1905, 1972–82 and 2007, respectively. The general aim is to find out what is the driving power of the memoirs and, more specifically, to shed light on the images of the party history and the history of the welfare state. The method is a comparative analysis of these texts. The overarching rhetoric of Social Democratic Memoirs relate to a general ideological theme corresponding to the progression from darkness to light. Each memoir emerges from some special exigence (L.F. Bitzer, C.R. Miller), that is, an immediate need – in these cases actualized by the current position of the party and the rhetorical demands on a party member’s text commenting on that situation. Central questions are: What motivates the memoirs and how do the memoirs relate to what motivates them? The exigence which the memoirs of August Palm seem to emerge from is how the labour movement can be mobilized in the fight for the right to vote. By creating himself as a popular hero and pioneer Palm can inspire and raise the working class in that fight. The exigence which the memoirs of Tage Erlander seem to respond to is that the social democracy is challenged both from left and right during the oil crisis and depression. He writes a success story about the building of the welfare state. However, the rhetorical situation change, and so does the rhetorical strategy in later volumes. In the memoirs of Göran Persson the new liberal social democratic politics become a part of the party tradition and the progression from darkness to light. This rhetorical strategy suggests that the memoirs emerge from an exigence where many grassroot-members point out Persson as responsible for the crisis policy in the 1990’s.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Gustafson, Magnus
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).
    Problem och möjligheter för arbetarlitteraturen i en nyliberal tid2021Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Problem och möjligheter för arbetarlitteraturen i en nyliberal tid
  • 6.
    Gustafson, Magnus
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).
    Striden om folkhemmet: rumsliga motiv i valrörelseretoriken 19212021Ingår i: Arbejderhistorie, ISSN 0107-8461, nr 2, s. 102-124Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article discusses how the concepts of home and people were expressed in the rhetoric in the general election in Sweden 1921, when the right to vote and to run for parliament was extended to women as well. The Social Democrats Agda Östlund and Anna Johansson-Visborg stand out by describing the urban working-class home characterized by overcrowding and housing shortages. At the same time, they also have a utopian perspective, which, however, differs from the abstract idealization of the home by bourgeois rhetoric. The women of the bourgeoisie, such as Lilly Hellström, connect the home with the bourgeois family, which must be defended against the emerging socialism.The view of the home differs, not only between right and left but also between women in different political parties. This indicates that differences not only are gender-related, but also class-related, and the class perspective also characterizes the speakers' rhetorical strategies. When the right-wing Arvid Lindman describes the nation as a home, he evokes the image of a hierarchical order in which the social classes live side by side in harmony. The Social Democrat Per Albin Hansson's home metaphor is a contrast and a direct and radical critique of the hierarchical society that Lindman defends.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Gustafson, Magnus
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).
    Outsidern, narren och fackombudet: vittnesroller i samtida arbetarlitteratur2020Ingår i: Arbetarförfattaren: litteratur och liv / [ed] Margaretha Fahlgren, Per-Olof Mattsson och Anna Williams, Gidlunds förlag, 2020, s. 111-122Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Gustafson, Magnus
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).
    Egensinne och skötsamhet i tidig arbetarlitteratur2019Ingår i: Mot ljuset: En antologi om arbete, arbetare och arbetarrörelse / [ed] Johan A Lundin, Emma Hilborn, Centrum för arbetarhistoria , 2019, s. 76-85Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Gustafson, Magnus
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).
    Amason och moder: retoriska strategier hos Agda Östlund2018Ingår i: Personhistorisk Tidskrift, ISSN 0031-5699, Vol. 114, nr 1, s. 51-71Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Gustafson, Magnus
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för Individ och samhälle (IS).
    Socialist och kvinna i riksdagsdebatten: retoriska strategier och litterära grepp hos Agda Östlund2017Ingår i: Berättelser om arbete, arbetare och arbetarrörelse / [ed] Johan A Lundin och Emma Hilborn, Landskrona: Centrum för Arbetarhistoria , 2017, s. 207-213Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Socialisten Agda Östlunds inriktning mot hushålls- och vardagsfrågor iriksdagsdebatten skulle på samma gång kunna ses som ett påtvingat val och enmedveten strategisk anpassning till omgivningens förväntningar och regler därÖstlund använder sig av modersrollen som en persona eller mask för att kunnahävda sig och göra sin röst hörd på det patriarkala retoriska fältet. Inom ramen fördessa så kallade kvinnofrågor profilerar sig Östlund som socialist.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1 - 10 av 10
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf