This paper presents results from a large-scale study of history teachers in Swedish secondary schools. The study examines perceptions of history, content being taught, teaching methods and use of digital technology. The study uses the Technological Pedagogical and Content Knowledge (TPACK) framework to analyse the results together with narrative theory.

The main results indicate that knowledge of the past and contemporary perspectives from a canonical tradition are prioritised, together with a content-based lecture-style pedagogy. The use of digital technology does not seem to challenge methods or bring new perspectives to history teaching. However, to fully understand history teaching with technology, a framework that emphasises all parts of history education is needed. This calls for further development of the TPACK model, which is further discussed in this article.

Historieundervisning i en digital samtid: Innehåll, kontexter och verktyg – Presentation av resultat från pågående forskning 

Den omfattande digitaliseringen av svensk skola är en del av global process. Skolans digitalisering har i stor utsträckning genomförts ovanifrån och ambitionerna har varit stora. Införandet av digital teknik sägs ge möjligheter till ökad delaktighet, motivation och nya perspektiv i undervisningen. Digitaliseringen är i stor utsträckning en ideologisk och ekonomisk företeelse, snarare än en epistemologisk och kunskaperna om digitalisering i relation till historieundervisning är mycket begränsade. Det är därför av vikt att undersöka vilka konsekvenserna den pågående digitaliseringen får. Avhandlingens huvudsakliga syfte är att historieundervisningen på grundskolans högstadium och fokus ligger på att beskriva vilka olika former och innehåll undervisningen tar i ett digitaliserat klassrum. Genom detta blir frågor om narrativitet, historiekultur och historiemedvetande relevanta att sätta i relation till den undervisning som bedrivs. Parallellt med historiedidaktiska frågor blir också den digitala tekniksens specifika möjligheter att bidra till en förändrad historieundervisning relevant. Avhandlingen tar sin utgångspunkt i det teoretiska ramverk som benämns som TPACK och som är en välspridd modell för att förstå teknik i relation till undervisning. I avhandlingen kommer denna modell bearbetas för att bättre kunna fungera som ett stöd att analysera lärares yrkespraktik. Under höstterminen 2023 genomfördes avhandlingens första delstudie. Detta var en kvantitativ enkätstudie där totalt 540 lärare från hela landet deltog. Presentationen avser att presentera några preliminära resultat från denna delstudie i relation till ett pågående arbete med utveckling av en teoretisk modell för att förstå historieundervisning i en digital skola. 

Digitaliseringen är en global informationsteknologisk process som innebär en genomgripande förändring när olika verksamheter förändras från analoga till, alltmer, digitala. I den svenska skolan påverkar digitaliseringen såväl administrativa styrsystem som lärares arbete och elevers lärande.

Sedan början av 2000-talet har arbete för ökad digitalisering av skolan bedrivits av såväl marknadsaktörer, beslutsfattare som lärare. När nästan samtliga barn i grundskolan regelbundet arbetar med digitala enheter skapas nya förutsättningar för, men också förväntningar på, lärare att arbeta med digitala läromedel, läxförhör, källor, videotjänster eller redovisningsformer.

Inom detta spänningsfält befinner sig skolans centrala uppgift, ämnesundervisningen. Trots en omfattande rörelse för digitalisering är kunskapen om vad denna gör med undervisning och lärande begränsad. Vad som blir den faktiska konsekvensen av digitaliseringen för historieämnet. Denna undersökning ämnar ta fasta på detta.

Projektets övergripande syfte är att undersöka hur digital teknik påverkar historieundervisningens innehåll och former. Genom att undersöka relationen mellan historielärares undervisningsformer och undervisningens innehåll satt i samband till deras användning av digitala verktyg, tekniker samt olika historieförmedlande medier blir det möjligt att studera, inte bara hur digitalisering i bred mening påverkar historieundervisningen, utan också dess innehåll. I relation till detta kommer frågor som berör sociala faktorer som klass, kön och etnicitet ställas, men också frågor om centrum/periferi. Historieämnet spelar en stor roll i såväl individuella som kollektiva identitetsprocesser och frågor om hur dessa processer påverkas är i förlängningen inte bara en fråga om likvärdighet, inkludering eller exkludering utan också en fråga om demokrati.