Kan vi bygga bort ofrivillig ensamhet i Sverige? Inom det Vinnova-finansierade projektet H22 Alone Together har vi under två års tid ställt oss denna fråga. Resultatet av gemensamma krafter blev en helt ny bostadstyp, H22-huset.

The transport sector is currently undergoing rapid development, which is to a large extent driven by innovation and technological changes initiated by various market actors. At the same time, public transport operations are largely framed by extensive procurement processes and a mature market where a few large companies compete for market share. In Europe, there is tension between rapid innovative development in the sector, on one hand, and stability given by regulation practices shaping procurement processes, on the other. This paper presents results from a study in which opportunities for innovation in procurement processes were examined. The findings are based on public transport authorities' and transport companies’ experiences from tendering bus transport in the three largest cities in Sweden. By using a theoretical perspective of innovation and institutional logics, the paper explains the restrictive role innovation has in procurement processes and discusses the conflicting views transport authorities and transport companies put forward. The paper is of general value since it raises questions related to the complexity of existing tendering regimes and the possibilities of facilitating innovation.

Bussar och tåg ska gå i tid, vara snabba och trygga att resa med, och relativt billiga för att ses som attraktiva färdmedel. Idag säkerställs mycket av detta genom marknadsrelationer och via kontrakt mellan olika offentliga och privata aktörer. Ett vanligt antagande är att ett stort utbud av aktörer är viktigt för en välfungerande marknad. Ökad konkurrens antas leda till utveckling och innovation till lägre kostnad. På kollektivtrafikmarknaderna är utbudet av aktörer begränsat, upphandlingsprocesserna riskerar att överprövas och de olika upphandlande myndigheterna ställer olika krav när de upphandlar trafik.  

Forskningsprojektet Kollektivtrafikmarknader bortom kontrakt syftade till att utröna hur kollektivtrafikens marknader fungerar avseende hur standarder organiserar marknader, hur konkurrensen organiseras, samt hur överprövningar formar marknaderna. Utgångspunkten för forskningsprojektet har varit att marknader, i bred mening, består av mer än enbart kontraktsrelationer. I lika hög grad som kontraktsliga relationer ligger bakom utbytena mellan köpare och säljare, mellan beställare och leverantörer, finns även idéer och värderingar - ibland motstridiga sådana – om hur en marknad ska fungera, hur avtal ska utformas, hur anbud ska utvärderas och vilka följder olika val får för verksamheten.  

I detta forskningsprojekt har vi intresserat oss för hur marknaden är organiserad bortom kontraktsrelationerna på marknaden. Detta har inneburit att vi inte direkt intresserat oss för huruvida särskilda typer av avtalsformer leder till avsedda effekter, eller huruvida marknadslösningar är effektiva eller ej. Istället har vi byggt vidare på den rika forskning som genererats kring dessa frågeställningar, men rört oss bortom dem i så motto att vi intresserat oss för de utom-kontraktsliga relationer som bidrar till att organisera kollektivtrafikens marknader.

Våra resultat pekar på behovet av att förstå hur modellavtalen, som är tänkta att användas vid upphandling av trafik, standardiserar utbytena på marknaden. Dessutom pekar våra resultat på hur inträddesbarriärer på marknaden produceras i interaktionen mellan de etablerade trafikföretagen och de upphandlande myndigheterna. Likså visar våra resultat att överprövningar av upphandlingsbeslut tar sikte på transparensprincipen i utvärderingsmodellerna samt likabehandlingsprincipen i det förhandlade förfarandet.

Det finns ett fortsatt behov av att forska om kollektivtrafikens marknader. Av särskild vikt är då frågan om hur upphandlingsprocesserna kan anpassas efter de nya behov som kommer att uppkomma i och med utvecklandet av ny digital teknologi och nya tjänstelösningar. Såväl upphandlande myndigheter som trafikföretag har intresse av att marknaden kan inkorporera ny teknologi och därigenom erbjuda resenärerna en bättre upplevelse och bättre service på sikt. För att detta ska kunna uppnås krävs dock ny kunskap, både om hur ny teknologi påverkar marknaderna och hur avtalen kan anpassas för att gynna innovation och utveckling.   

Housing- as well as accounting researchers have highlighted how finance and accounting aspects are linked to homes and individuals. To purchase a dwelling is one of the biggest investment in a person’s life and probably the financial decision that affects the private economy most of all. This transaction has still not attracted that much attention. The theoretical point of departure for this study is how in order for the purchaser to compare dwellings, the potential objects must be made comparable. Theories on Calculative Practices encircle how such a calculation is practiced and can hereby widen the understanding of home purchases from an accounting perspective. The task for the techniques is to create comparability whereby calculation is not only seen as numerical but also involves judgements. To put it simple: calculation is understood as both quantitative and qualitative.  

My home and my economy - A study of how purchasers of a cooperative apartment calculate To purchase a dwelling is one of the biggest investments in a person’s life and probably the financial decision that affects the private economy most of all. To purchase a cooperative apartment, as this study is about, also requires a membership in a coop housing association and involvement in its economy. This study draws on individual people's calculative practices with the purpose to describe and understand the purchase of a cooperative apartment. The thesis focuses on what support and tools the purchasers use and what factors they consider important. The financial reports of the coop housing associations are one of the considered factors. The study is based on seventeen interviews with purchasers of cooperative apartments in Malmö (the third biggest city in Sweden). All purchasers belong to the middle class and talked freely and openly, with the result that the thesis is close to an everyday form of accounting practice. It became evident that the purchasers had calculated and how lifestyle and feelings were important. The calculative process is perceived as a practice in which both numbers and things that can´t be quantified are included. The thesis results in a model of complex and intertwined calculation that shows the different steps the purchasers take to find out which cooperative apartment they purchase and the price they finally pay. The study shows how the purchase of a cooperative apartment is not only a financial investment, but above all, a social investment. The purchasers are reasoning about the consequences of the purchase and whether it is a good financial investment in the long run if they want to sell. However, the study shows that the most important thing for the purchasers are to feel they have found a home.