I nutida ögon ter sig Frälsningsarmén som en ganska harmlös religiös organisation, men så har det inte alltid varit. När rörelsen etablerades under 1800-talets sista decennier sågs den som väldigt utmanande och radikal. Utmärkande för Frälsningsarmén var nämligen att kvinnor hade rätt att predika, något som i samtiden var förbehållet män i andra religiösa sammanhang. Organisationen byggde dessutom på en radikal tanke om jämlikhet, både män och kvinnor hade tillträde till de högre posterna i armén.

Frälsningsarmén skapade därmed nya handlingsutrymmen för kvinnor som bröt mot samtidens konventioner. Kvinnorna i armén bar militära uniformer, spelade musik i offentliga sammanhang och att rörde sig fritt bland samhällets utsatta, vilket väckte mycket förargelse.

I mitt kapitel undersöker jag motståndet mot Frälsningsarmén som normbrytare årtiondena runt sekelskiftet 1900. Här uppmärksammas dels olika stridsskrifter som vände sig mot kvinnliga frälsningssoldaters agerande, dels det våld tvingades möta i offentligheten.

Artikeln tar sin utgångspunkt i en händelse 1937 då en judisk man slår en ung nazist utanför synagogan i Lund.

Artikeln handlar om den svenska arbetarrörelsens relation till nazismen på 1930-talet.

This chapter discusses the story of how the growth of fascism in Sweden was thwarted by Social Democratic conventions in parliament. It focuses on joint research with Victor Lundberg. The chapter shows how young Social Democrats in Swedish local communities took part in fascist/anti-fascist political contest through meetings, demonstrations and confrontations in the streets. The historical origins of fascist mobilisation in Sweden stretches back to the beginning of the 1900s, forming a tradition of nationalistic and anti-Semitic agitation. Social Democratic Youth (SSU) was well organised, with local clubs all over the country, and divided into regional divisions. The chapter identifies three strategies within the SSU: counter-agitation, confrontation and isolation. International research emphasises both the variability and complexity of these confrontations, and their importance in shaping organisational cultures and views of both the political system and the role of government.

Musik och Samhälle är ett kunskapsfält med intresse för musikens roll i samhället och i människors vardagsliv ur såväl ett samtida som historiskt perspektiv. Kunskapen som genomkorsar detta fält är både praktisk och teoretisk. Det handlar således både om erfarenheter och know-how och om hur man med olika teoretiska verktyg kan förstå det som händer. För att samla alla med intresse för frågor av det här slaget har ABF och forskare vid Malmö högskola sedan 2009 årligen arrangerat konferensen Musik och Samhälle. Här träffas forskare, folkbildare, föreningsaktiva, folk från branschen och dess organisationer, folk som arbetar med massmedia samt kommunala, regionala och statliga aktörer för att utbyta erfarenheter, diskutera och inte minst knyta kontakter.

Under 1930- och 1940-talen var handgripliga konfrontationer mellan nazister och motdemonstranter ett vanligt inslag på gator och torg i Sverige. Runt om i landet anordnades även välbesökta manifestationer och möten där meningsmotståndarna debatterade. En centralaktör i detta anti-fascistiska motstånd var socialdemokratin. I den här artikeln belyser vi hur SSU på lokal nivå i Skåne bemötte den nazistiska utmaningen.

Under 1930- och 1940-talen var handgripliga konfrontationer mellan nazister och motdemonstranter ett vanligt inslag på gator och torg i Sverige. Runt om i landet anordnades även välbesökta manifestationer och möten där meningsmotståndarna debatterade. En centralaktör i detta anti-fascistiska motstånd var socialdemokratin. I den här artikeln belyser vi hur SSU på lokal nivå i Skåne bemötte den nazistiska utmaningen.

När Frälsningsarmén kom till Sverige på 1880-talet lämnades få oberörda. Den utåtriktade och färgstarka organisationen väckte nyfikenhet och glädje, men också frustration och ilska. Folk ifrågasatte om arméns metoder som till stor del hämtats ur den samtida populärkulturen verkligen var förenliga med kristen tro. Man upprördes över att män och kvinnor ur arbetarklassen genom sitt engagemang i Frälsningsarmén gjorde anspråk på militära titlar som inte ansågs vara dem värdiga. Många förfasades särskilt över att kvinnor tog sig friheten att uppträda iklädda militär uniform och predika Guds ord, för andra öppnade detta ögonen för en möjlig kvinnlig emancipation. Att ansluta sig till armén som soldat eller officerare innebar ett tydligt val; man fick räkna med att bli bespottad av många, men också att ingå i känslomässigt laddad gemenskap. I den här boken undersöker historikern Johan A. Lundin Frälsningsarmén, dess officerare och soldater årtiondena runt sekelskiftet 1900 med ett genusperspektiv. Genom närläsning av ett stort urval av källor såsom frälsningssoldaters omvändelseberättelser, korrespondens till och från Frälsningsarméns högkvarter, tidskrifter och samtida stridsskrifter ges en sammansatt bild av religionens roll som generator för görande av maskulinitet och femininitet.

This article discusses how Swedish Salvationists wrote about femininity and masculinity in conversion narratives during the period 1887–1918; the “breakthrough” of modern Sweden. Through their religious conversion female Salvationists adopted a femininity that demanded the same right to participate in religious life as men. In a similar manner, men in the Salvation Army achieved a changed masculinity through conversion, which allowed them to express feelings and cry in public. Doing so, these Salvationists expressed an unconscious or conscious criticism towards the prevailing values about gender in society.

Musik och Samhälle är ett kunskapsfält med intresse för musikens roll i samhället och i människors vardagsliv ur såväl ett historiskt som samtida perspektiv. Kunskapen som genomkorsar detta fält är både praktiskt och teoretisk. Det handlar således både om erfarenheter och know-how och om hur man med olika teoretiska verktyg kan förstå det som händer. För att samla alla med intresse för frågor av det här slaget arrangerar ABF och forskare vid Malmö högskola sedan 2009 årligen konferensen Musik och Samhälle. Här träffas forskare från universitet och högskolor, folkbildare, föreningsaktiva, folk som arbetar med massmedia, folk från branschen och dess organisationer samt kommunala- regionala och statliga aktörer för att utbyta erfarenheter, diskutera och inte minst knyta kontakter. I denna bok har vi samlat många av de presentationer som gjorts vid konferenserna under åren 2009-2011. Förhoppningen är att boken ska kunna fungera som inspiration för såväl praktiker som studenter och forskare, men också kunna intressera en bredare läsekrets med intresse för musikens roll i samhället. Delvis samling av presentationer från konferenserna Musik och samhälle, 2009-2011

Syftet med detta paper är att presentera ett material som studenter vid Malmö högskola skapar för att dokumentera rockkonserter i vår samtid. Tanken är att locka andra att använda materialet i sin forskning, samt inspirera till liknande dokumentationsprojekt. Jag tycker att det vore intressant om papret skulle kunna fungera som ett avstamp till en mer övergripande diskussion om dokumentation av populärmusiken som kulturarv och kanske till och med generera gemensamma projekt kring detta.

I vårt paper intresserar vi oss för den omfattande rockmusikverksamhet som byggdes upp inom studieförbunden under 1980-talet. Vi är intresserade av hur denna skapades och hur kulturella gränser synliggjordes, hotades och överskreds i mötet mellan folkbildare och de ungdomar som spelade rockmusik. Av utrymmesskäl är det här endast folkbildarnas perspektiv som diskuteras. Texten inleds med ett teoretiskt avstamp i Actor Network Theory, varefter vi analyserar hur rockmusikverksamheten utvecklades i studieförbunden på 1980-talet. Därefter följer en diskussion om Konsertbyråutredningen från 1963 som i stora delar legat till grund för folkbildarnas syn på rockmusik. Vi gör sedan två nedslag i material från tidigt 1980-tal. Det första är en studie av Skånes bildningsförbunds musikverksamhet utifrån dess programutbud. Det andra är en studie av vad som skrevs om rockmusik i ABF:s medlemstidning Fönstret. Texten är prövande och tänkt som underlag för en vidare diskussion om hur ett mer omfattande projekt med denna tematik skulle kunna utvecklas.