Introduction: The aim of this study is to investigate the integration of movement and physical activity (MoPA) within Early Childhood Teacher Education (ECTE) policies across Denmark, Finland, Iceland, Norway, and Sweden. This knowledge can inform the development of ECTE policies and practices that promote MoPA in Early Childhood Education and Care (ECEC) in Nordic countries and other countries worldwide.

Methods: In this study, a Nordic cross-national network of researchers collaborated in investigating policy documents at the national and university levels, which govern the education of ECEC teachers. This study was inspired by the Non-affirmative Theory of Education, which provides a framework for understanding the various influences on curricular development in higher education. Based on this, a four-step comparative analytical process of national and university documents across the Nordic countries was conducted. It included keyword search for MoPA related courses and a qualitative description of MoPA in ECTE. Thus, a combination of investigations of policy documents at the national and university level and expert knowledge set a solid foundation for international comparison.

Results: The comparative analysis of MoPA in ECTE reveals diverse approaches influenced by national and university policies. A central theme is the variability in MoPA integration across these nations. Finland and Norway prioritize MoPA with independent mandatory courses. In Iceland, compulsory MoPA courses exist at one of two universities, and in Sweden at three out of 19. All university colleges in Denmark offer an elective course. Furthermore, learning objectives related to MoPA are, to varying degrees, part of the internships in the countries, with Sweden being an exception. In the participating countries, the teachers decide the content of the MoPA courses with little guidance, support, and agreement on essential MoPA content within and across the ECTE's. Norway has established guidelines, and in Finland, there is a network of ECTE Physical Education (PE) educators, which, to some degree, increases the consistency and quality of MoPA in education.

Discussion: The Nordic countries present diverse MoPA integration approaches rooted in national policies and educational traditions. The findings emphasize the necessity of independent and mandatory MoPA courses, integration of MoPA into internships and promoting networks across the educational and academic sectors to equip future early childhood educators with competencies for fostering physical activity, motor development and children's well-being.

Creative dance, that is to say, movements, with or without music, which allow participants to express ideas, thoughts, and feelings, are sometimes accompanied by a 'there is no right or wrong way to move' rhetoric. This may reinforce the impression among physical education teacher education (PETE) students, who often have limited experience of (creative) dance, that there is nothing to practise in creative dance and that this activity is merely directionless movement. In this paper, however, based on Aggerholm's notion of practising movements, we explore an occasion in a PETE course where a magic moment occurred, indicating that the students had practised and 'figured out' something that made this moment possible. The purpose of the paper is to explore the knowledge in movement that PETE students were practising as they participated in creative dance. The purpose is also to shed light on what pedagogical practice contributed to enabling such practising. Video documentation and short interviews with students in one PETE course and one continuing professional development course for physical education teachers indicate that the magic moment was made possible as the students' practised making sense of moving in non-predetermined - creative - ways and appreciating the expressive dimension of movement. Laban's movement analysis framework seemed, along with the teachers' knowledge of movement, to be an important element in the pedagogical practice that made the magic moment possible.

In the context of humanistic Bildung-centred Didaktik, the educational potential of different school subjects is emphasized. But how can different school subjects collectively contribute to the ‘cultivation-of-human-powers’ and Bildung with a focus on sustainability? In this article, seven different school subjects are compared. Eleven teacher educators from Malmö University, Sweden, have written scholarly about the roles of their respective school subjects for Bildung and sustainability. Drawing from the texts related to the seven school subjects – geography, mathematics, physical education and health, religious education, science for citizenship, Swedish as a second language, and visual arts – a comparative analysis was conducted. The primary focus was to understand the unique characteristics of each school subject, explore their epistemic differences, and discern their potential roles in fostering cross-curricular didactics for Bildung and sustainability. It is shown that the different school subjects collectively provide complementary contributions to contemporary Bildung and climate change literacy.

This conceptual paper takes a departure in the concept of powerful knowledge, developed by Young, M., & Muller, J. (2013. On the powers of powerful knowledge. Review of Education, 1(3), 229–250. https://doi.org/10.1002/rev3.3017). Powerful knowledge can in short be described as knowledge that people need to understand and change the world. The aim is to examine when movement capability, as theorized through empirical research,becomes powerful. To delineate our perspective on knowledge,the concept of knowledge and knowing as theorized by Polanyi,M. (1962. Personal knowledge. University of Chicago Press) and(Carlgren, I. (2020). Powerful knowns and powerful knowings.Journal of Curriculum Studies. https://doi.org/10.1080/00220272.2020.1717634) is outlined, showing that movement capability comprises ways of knowing which are neither merely physical(the doing) nor mental (the thinking), but rather a fusion of both.With a widened understanding of powerful knowledge as including the knowing involved in the doings, we illustrate through empirical examples from previous and ongoing research, how physical education can offer students possibilities to develop powerful movement capabilities.

Most children attend preschools in Sweden,and preschool is thus an important arena for children’s development and growth as well asforthedevelopment of and through movement. However, little is known about the teaching of movement in Swedish preschools. This article develops knowledge of what can characterize such teaching, particularly regarding goal and motive, content,and teaching actions. The material was generated in 2018–2019 in collaboration with 42 preschool departments in Sweden. The theoretical approach is didaktik, and “why”, “what”, and “how”questions are used as analytical tools. A variety of content can be seen, such as fundamental movement skills, different aspects of movement and, in a few teaching arrangements, physical activity. The teaching is often led by the teacher, though the children are sometimes co-leaders. The results also indicate a focus on inherent values but also on investment and added values. The study highlights the importance of preschool teachers’ attention to the prospective object and purpose of teaching movement, but also of teachers’ competence and the need for conscious strategies for teaching movement. Through well-grounded didaktik choices, children can be offered good opportunities to experience and explore movement.

Background: The World Health Organization (WHO) acknowledges the importance of preschool children taking part in comprehensive physical activities supporting, among other things, their motor development, and competencies. A growing number of children attend early childhood education and care (ECEC), and expectations that this will support the development and learning of the youngest children are high. ECEC are governed by different policies embodied in both laws and curricula, and the framework of a curriculum plays a key role in ensuring the quality of ECEC services. The documents represent the content society wants the ECEC institutions to disseminate, and set out the values, objectives, and content of the work of pre-school teachers and serve as a point of reference for ECEC teachers and schools. The purpose of this study was to examine the values of movement and physical activity (MoPA) using government policy documents ECEC from Denmark, Finland, Iceland, Norway, and Sweden.

Methods: This descriptive, comparative study was designed based on curriculum theory and used word count and content analyses to examine values of MoPA and to identify similarities and differences in the ECEC policies of Nordic countries.

Results: Seven terms were identified as MoPA related; body, motor, move, physical activity, physical education, coordination, idrott/liikunta. These terms occurred in various content contexts: development, environment, expression, health and well-being, learning and play, albeit sparsely and were referred to as both a goal in itself and as a mean of achieving other goals (e.g., learning or development in another area). Formulations dedicated to MoPA as a goal were present in the Danish and Finnish curricula and, to some extent, also in the Norwegian, while the Icelandic and Swedish curricula mentioned MoPA only as a mean.

Conclusion: Findings indicated that MoPA, which are important for children's development, health, and well-being, is a low-priority value, to varying degrees, in the ECEC policies enacted by the Nordic countries. Thus, the guidance provided to educators and stakeholders therein is inexplicit. The low priority of the MoPA domain in the ECEC policies might negatively affect the possibility for young children to be physically active in preschools.

Since teaching in Swedish preschool was regulated in the Education Act 2010, preschool teachers have appeared to struggle with the concept of “teaching” in their day-to-day practices.This paper is based on a collaborative R&Dprogramme involving preschool teachers and researchers aimed to build knowledge of what can characterize teaching in preschool.The research was carried out in 40–44 preschools/preschool departments in eight municipalities in Sweden between 2018 and 2020. The method was based on a praxiographic approach where preschool teachers tried out different theory-informed teaching arrangements, including didaktik, variation-theory, post-structural gateway and pragmatic perspective. The material for the article consisted of 350 co-plans, 305 co-evaluations and 35 hours of video. Analysis was based on a didaktik premise and can be methodologically described in terms of abductive analysis. Theory-informed teaching arrangements have been tried out and shown to support teachers in conducting teaching in the complex reality that is based on scientific grounds and proven experience. In summary, the analysis is merged in a communicable entity through the concept of “multivocal didaktik modelling”.

Rapporten baseras på forskningsdelen i ett forsknings- och utvecklingsprogram som syftar till att, i samverkan mellan förskollärare, ledare och forskare, beskriva och vidareutveckla kunskap om vad som kan känneteckna undervisning i förskola. Undervisning studeras i relation till vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Forskningsdelen genomförs i mellan 40 till 44 förskolor/avdelningar belägna i åtta svenska kommuner, mellan åren 2018 och 2021. Sammantaget har 10 671 personer samtyckt att med­verka i forskningsdelen av programmet, varav 8 447 barn/vårdnadshavare och 2 224 förskollärare, barnskötare, rektorer, biträdande rektorer, chefer och övriga. Metoden kan beskrivas i termer av en ”praxiografisk samverkansmetod” som avser analys av registrerad praktik. Designen utgörs av parallella och prövande serier av teoriinformerade under­visningsupplägg där didaktik kombinerats med olika innehålls- och lärandeinriktningar. I samverkansforskningen inkluderas didaktiskt, variations­teoretiskt, poststrukturellt och pragmatiskt informerat undervisningsupplägg. Vidare inkluderar undervisningsuppläggen teorier med anknytning till innehåll, såsom musik och digital teknik, matematik och programmering, naturvetenskap, däribland kemi, samt rörelse, hälsa och hållbarhet. Materialet består av 473 samplaneringar, 444 sam­värderingar och 35,5 filmtimmar från genomförd undervisning. Analysen är didaktiskt orienterad och kan beskrivas i termer av abduktiv analys – en strategi för att kunna sluta sig till en nyanserad praktikteoretisk tolkning av vad som kan känneteckna undervisning i förskola. Resultatet indikerar flerstämmiga spår relaterade till didaktiska modeller i de teoriinformerade undervisningsuppläggen. Sammantaget fogas analysen samman och prövas i en kommunicerbar helhet genom konceptet ”flerstämmig didaktisk modellering”. Konceptuell replikering och upprepning av prövandet av konceptet i två FoU-program har inneburit att vi rört oss från en relativt vag aning om vad det kunde innebära till en allt tydligare och precisare innebörd genom framväxt av modeller och begrepp i relation till alltmer tillförlitliga forskningsresultat. Utfall i skriftliga frågor om undervisning, organisation, ledarskap och sambedömning, åren 2018 och 2021, tyder på delvis utvidgat och preciserat yrkesspråk, med spår av ett utvecklat professionellt och didaktiskt omdöme, inkluderat spår av flerstämmiga vetenskapliga grunder och beprövade erfarenheter. Samman­taget kan samverkans­forskningens kunskaps­utvecklande bidrag beskrivas i termer av teoriinformerad praktikutveckling och praktikgrundad koncept- och teoriutveckling.

Forskningen presenteras också på följande websidor: 

https://mau.se/forskning/projekt/flerstammig-didaktisk-modellering/ 

https://www.ifous.se/flerstammig-undervisning-i-forskolan/

Purpose: The purpose of this conceptual article is to explore how Bernstein's concepts can further our understanding of the internal structure of knowledge informing physical education (PE) and the transmission of knowledge from its site of production into the school subject. In the process of constructing a school subject, knowledge is chosen and decontextualised from where it is produced and then recontextualised into the pedagogic context. This process involves a subjective selection of what is valued as important knowledge. That which is stipulated in the curriculum is regarded as legitimate knowledge worth transmitting to the younger generation. This article offers a deepened understanding of the organising principles of knowledge and the transformation of knowledge into the recontextualised field of PE.Background: The subject of PE has been legitimised in various ways over time, yet in many parts of the world PE as a school subject remains under discussion. Competing ideas have appeared over the years about what constitutes PE, and these have been compared and contrasted with each other. Researchers in the field are concerned with a range of different yet related issues regarding the aim of the subject, the relevance of the content knowledge, and the legitimacy of PE as a school subject.Key concepts: Bernstein's concepts ofpedagogic deviceandknowledge structureswill be applied as explanatory frameworks. The current PE syllabus and support documents in Sweden serve as examples to illustrate how the use of these two overarching concepts can help deepen the understanding of the internal structure of knowledge informing PE and the transmission of knowledge from its site of production into the school subject.Conclusion: This article demonstrates how applying Bernstein's concepts as an explanatory framework helps identify the characteristics of the knowledge that informs PE and the origin and site of this knowledge. PE appears to be informed by a wide range of different knowledge domains, with each one possessing its own knowledge structure with different characteristics and ways of constructing knowledge. The article suggests that an understanding of the complexity of knowledge informing PE must be taken into consideration in the debate about the subject.

The purpose of this study was to examine the values of movement and physical activity (MoPA) using government policy documents (e.g., laws and curricula) on early childhood education and care (ECEC) from Denmark, Finland, Iceland, Norway, and Sweden. This descriptive, comparative study was designed based on curriculum theory and used word count and content analyses to identify similarities and differences in the occurrence of MoPA in the ECEC policies of Nordic countries. Seven terms were identified as MoPA-related in Nordic policy documents. These terms occurred in various content contexts: development, environment, expression, health and well-being, learning and play, albeit sparsely. MoPA was referred to as both a goal in and of itself and as a means of achieving other goals (e.g., learning or development in another area). Formulations specifically dedicated to MoPA as a goal were present in the Danish and Finnish curricula and, to some extent, also in the Norwegian curriculum, while the Icelandic and Swedish curricula mentioned MoPA mostly as a means. Findings indicated that MoPA, which is important for children’s development, health, and well-being, is a low-priority value, to varying degrees, in the ECEC policies enacted by Nordic countries and the guidance provided to educators and stakeholders therein is inexplicit. 

I delrapporten beskrivs en delstudie inom ramen för forsknings- och utvecklingsprogrammet ”Flerstämmig undervisning i förskolan”. Delrapporten belyser förskollärares, rektorers och förvaltningschefers skriftliga beskrivningar i frågor om undervisning och sambedömning som besvarades i anslutning till programstarten år 2018. I anslutning till FoU-programmets avslut år 2021 kommer medverkande att besvara samma frågor för att vi ska kunna analysera eventuella tecken på förändringar i beskrivningarna mellan 2018 och 2021. Professionella i Sveriges förskolor tycks kämpa med begreppet “undervisning” i sina dagliga praktiker (Skolinspektionen, 2018). Detta är ett problem som också ligger till grund för detta FoU-program. Det är medverkande förskollärare, rektorer och förvaltningschefer i programmet som har initierat frågor om undervisning. Tidigare forskning har varit mer inriktad mot lärande än undervisning i förskola (Vallberg Roth, 2018), även om det också finns undervisningsinriktade studier (se t.ex. Sheridan & Williams, 2018). Syfte: Forskningsdelen i programmet syftar till att, i samverkan mellan förskollärare, rektorer, förvaltningsrepresentanter och forskare, vidareutveckla kunskap om vad som kan känneteckna undervisning och sambedömning med dess relation till vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Samverkansforskningen genomförs i cirka 45 förskolor/avdelningar belägna i åtta kommuner i Sverige, mellan 2018 och 2021. Vidare syftar forskningsdelen i programmet specifikt till att utpröva det samlande begreppet "flerstämmig didaktisk modellering". Material och analys: Öppna fritextfrågor skickades via e-post till 282 medverkande (varav 200 förskollärare och 82 chefer/rektorer) från 8 kommuner. Efter tre påminnelser hade vi ett bortfall på totalt 42 medverkandes svar. Sammantaget var svarsfrekvensen 85 %, vilket representerar 240 medverkande. Totalt omfattar materialet cirka 70 220 ord. Frågorna var formulerade enligt följande: 1. Vad kan känneteckna undervisning i förskola? 2. Vad kan känneteckna undervisning i a) matematik b) motorik/rörelse c) musik d) naturvetenskap, däribland kemi e) teknik f) hållbar utveckling g) hälsosam livsstil 3. Vad kan känneteckna organisation och ledarskap som verkar för undervisning i förskola? 4. Vad kan känneteckna bedömning och sambedömning i förskola? Didaktiskt orienterad textanalys har genomförts. Analysen kan beskrivas som abduktiv – en process där empiri och teori tolkats i ljuset av varandra. Didaktiska modeller, inkluderat didaktiska frågor, didaktisk triangel och didaktiska nivåer, har utgjort ett genomgripande stöd i analysen av materialet från frågeformuläret. Vad kan känneteckna undervisning i förskola? I den första frågans svar finns spår av en undervisning som är ”både spontan och planerad”. Undervisningen inrymmer också helhetsperspektiv, i termer av att ”Omsorg, lärande och utveckling ska bilda en helhet i vistelsen på förskolan”. Vidare framträder spår av att begreppen undervisning och lärande inte är samma sak: ”För mig är undervisning mina medvetna handlingar medan lärandet är det egna barnets process”. Undervisning syftar till lärande men kan inte reduceras till lärande. Andra exempel på utmärkande spår är styrdokumentinriktad undervisning: ”Alla målstyrda processer utifrån läroplanen”. Slutligen har vi ett tredje utmärkande spår av undervisning som barn-, lärar- och innehållscentrerad: ”Att lärare och barn har ett gemensamt fokus på något tredje, ett lärandeobjekt, som de tillsammans ska öka sitt kunnande om”. Vad kan känneteckna undervisning i förskola med fokus på matematik? Frågan om vad som kan känneteckna undervisning med fokus på matematik besvaras bland annat med att den sker genom spontana aktiviteter ”under hela dagen i vardags-situationer/rutiner/lek”. Sådan undervisning utmärks av att matematiska begrepp är i fokus ”under leken och rutinsituationerna”. Ett annat spår är en lärarinitierad undervisning, där läraren medvetet undervisar i vardagliga rutiner och aktiviteter ”genom att ta hjälp av det som sker i stunden/…/t.ex. ett par skor”. Vidare framträder spår av vad undervisningen kan ha för innehåll: ”tid, mätning, rumsuppfattning, sortering, siffror, former, symboler”. Vad kan känneteckna undervisning i förskola med fokus på motorik/rörelse? Frågan om vad som kan känneteckna undervisning med fokus på motorik och rörelse utmärks av att motorik/rörelse kan ses dels som ett mål i sig självt som att ”ge barnen en kunskap om sin förmåga att använda sin kropp, sin rörelseförmåga”. Dels ses rörelse och motorik som medel att uppnå andra mål, som att ”det är grunden för att barn kan och orkar att lära sig”. Undervisningen utmärks även av att i hög grad genomföras utomhus, gärna i naturen: ”oftare utomhus än inom andra fokusområden och med naturens egna resurser som t.ex. stenar, stockar, backar osv.”. Vidare framträder spår av att i undervisningen skapa utmaningar, som att ”där barnen får prova och utmana sina olika motoriska färdigheter” liksom ett utforskande, som att ”det viktigaste är att barnet får undersöka olika sätt att röra sig”. Vad kan känneteckna undervisning i förskola med fokus på musik? Frågan om vad som kan känneteckna undervisning med fokus på musik besvaras med att det finns flera möjliga innehållsdimensioner. Musikundervisning kan fokusera vad musik kan vara ”Att prata med barnen om vad som är musik”, musikens grundstenar ”/…/lära sig att hitta rytmer/…/och takt”, gemenskap ”skapar en gemenskap där man är en del av en social gemenskap” och känslor ”hitta glädjen i musik”. De olika aktivitetsformerna som sång, instrumentspel, rörelse/dans och lyssning är i utsagorna tydliga spår. Förskollärare och chefer/rektorer lyfter också varierande sätt att genomföra musikundervisning med betoning på utforskande, upplevelse, sinnlighet, uttryck och skapande. Vad kan känneteckna undervisning i förskola med fokus på naturvetenskap, däribland kemi? Frågan om vad som kan känneteckna undervisning med fokus på naturvetenskap, däribland kemi, besvaras med att det finns flera möjliga innehållsdimensioner och aktiviteter. Bland de vanligaste innehållsområdena är vatten, djur och natur. Den helt dominerande aktiviteten är experiment. Andra vanliga aktiviteter är att utforska, undersöka, studera fenomen och baka. Förutom begreppsligt innehåll eller fokus på arbetsformer, kan naturvetenskapsundervisning även kännetecknas av kopplingar till andra ämnesområden (såsom teknik, hälsa eller miljö) eller upplevelser och sinnliga erfarenheter. Vad kan känneteckna undervisning i förskola med fokus på teknik? Teknik kan framträda i både spontan och planerad undervisning. Styrdokumenten nämns inte i stor utsträckning när förskollärare och chefer/rektorer kommenterar undervisning inom teknik. Förskollärare och chefer/rektorer förknippar begreppet digitalisering med undervisning inom teknik trots att den reviderade läroplanen inte specifikt reglerar undervisning i digital teknik, utan är främst framskriven under avsnitt som rör utbildning generellt. Undersökningen visar att begreppen bygga och konstruktion i stor utsträckning kopplas till undervisning inom kunskaps¬området teknik. Ordet funktion är också centralt när undervisning inom teknik kommenteras och detta begrepp lyfts fram av både förskollärare och chefer/rektorer. Ett tekniskt system kan delas upp i en ingång, en utgång och en huvudmekanism. Ingång är en slags start av systemet, utgången vad systemet till slut gör och huvudmekanismen innefattar den tekniska förbindelsen som finns mellan ingång och utgång. När teknik som funktion initieras av barnen kan en inriktning på så kallad ”ingång” och ”utgång” uttolkas, medan teknikinnehåll som initieras av förskollärare också kan tolkas vara inriktat på ”huvudmekanism”. Vad kan känneteckna undervisning i förskola med fokus på hållbar utveckling? Frågan om vad som kan känneteckna undervisning med fokus på hållbar utveckling besvaras med att förhållningssätt betonas och att det finns flera möjliga innehållsdimensioner och aktiviteter. Den vanligaste aktiviteten är materialsortering i bred bemärkelse och en vanlig tematik är naturliga kretslopp. Ekologisk hållbarhet är helt dominerande, men det finns vissa spår av social hållbarhet och demokratifrågor. Det finns även exempel på att förskolläraren agerar som förebild för barnen. Samtidigt uppfattar verksamma det som utmanande att öka komplexitetsgraden och reflektionsnivån i undervisningen i förskolan med fokus på hållbar utveckling. Vad kan känneteckna undervisning i förskola med fokus på hälsosam livsstil? Frågan om vad som kan känneteckna undervisning med fokus på hälsosam livsstil besvaras med olika innehållsområden som fysisk, psykisk och social hälsa men även hållbar utveckling. Det kan vara att ”arbeta med medvetenhet om vad kroppen behöver; sömn, mat, aktivera kroppen fysiskt” eller ”empati och socialt samspel i relationer”. Undervisningen utmärks även av att samtal om olika aspekter av hälsosam livsstil är betydelsefullt: ”att pedagoger pratar om begreppen må bra, äta nyttigt, nyttan av att röra på sin kropp, sjukdomar och så vidare,” samt att det är en väl avvägd balans i verksamheten under dagen eller veckan, som ”en väl balanserad dag med lek och vila”. Undervisning i förskola som inkluderar ämnesöverskridande och transdisciplinärt innehåll I svarsmaterialet framträder även svar som pekar på att undervisningen har ett ämnes-övergripande och transdisciplinärt innehåll. Medverkande svarar då på alla delfrågor i fråga 2, om de olika innehålls¬områdena, i ett och samma svar. ”Alla ämnena är lika viktiga och därför är det viktigt att vi både integrerar de olika ämnena med varandra men även ser dem som enskilda ämnen”. I svaren används ord som ämne, ämnesövergripande, tvärvetenskaplig och transdisciplinär: ”Undervisningen i förskolan kännetecknas av att pedagogerna med fördel kan arbeta transdisciplinärt”, ”/…/på detta sätt arbetar vi med ämnesövergripande under-visning/…/”, ”/…/viktigt att det är tvärvetenskapligt”. Vidare framträder tema- och projekt-inriktade spår. ”För mig är det centralt att alla dessa områden ingår i teman/projektarbeten. Vi behöver dock även ha kompetensutbildning i de olika ämnena (ämnesdidaktik) för att kunna införa dessa i de gemensamma teman/projekt som ska genomföras på alla förskolor”. Vad kan känneteckna organisation och ledarskap som verkar för undervisning i förskola? Organisation och ledarskap som ger förutsättningar för undervisning kännetecknas framför allt av tydlighet genom struktur och ansvarsfördelning och genom tid. Både förskollärare och chefer/rektorer framhåller vikten av tydliga mål, strukturer och ansvarsfördelning. En tydligare ansvarsfördelning betonas där vikten av stöd och legitimitet för utveckling av förskollärares uppdrag och ansvar framhålls. Att finnas nära och att uppmuntra, utmana och ställa krav är ett spår som framträder i förskollärares svar: ”Att ledarskapet finns nära pedagogerna i deras vardag, att de utmanar, uppmuntrar och ibland även ställer krav”. Tiden är det enskilt mest utmärkande spåret rörande förutsättningen i materialet och det gäller tid för planering, reflektion, genomförande, återkoppling och utvärdering av undervisning samt kompetens-utveckling. Vikten av att ha behörig personal och av att anställa förskollärare framhålls av både förskollärare och chefer/rektorer. Vad kan känneteckna bedömning och sambedömning i förskola? I svaren på den avslutande frågan finns spår av avståndstagande från bedömning av typen ”Svårt att svara på, vi gör ingen bedömning”. Sambedömning framträder även som ett relativt obekant begrepp: ”Ordet sambedömning har jag inte hört förut och vet inte vad det är”. Högfrekventa spår av verksamhetsinriktad bedömning tonar fram, exempelvis i uttryck som ”Det är verksamheten som ska bedömas”. Vidare framträder utmärkande spår av sambedömning på mikro- och institutionsnivå, exempelvis i form av att ”Sambedömning är att kollegialt (arbetslag, tvärgrupper) diskutera, reflektera, analysera tillsammans. Lära av varandra!!”. Sambedömning lyfts återkommande fram som en likvärdighetsmarkör: ”Sambedömning är för mig att vi går mot en mer likvärdig verksamhet, förståelse för lärande, synliggörande av läroprocesser”. Även om bedömning och sambedömning företrädesvis är inriktad på verksamhet och lärande framträder också spår av undervisningsinriktad bedömning, där det uttrycks bli viktigt att det är ”undervisningen som står i fokus för bedömningen, inte barnen”. Samlad analys: I förhållande till Kansanens (1993) tre didaktiska nivåer kan vi uttolka tydligare och mer flerstämmiga spår på en praktiknära aktionsnivå än spår som explicit kan hänföras till teoretisk eller metateoretisk nivå. De (meta)teoretiska spåren är vaga i hela materialet. Samman¬taget kan analysen i förhållande till syfte och frågor sammanfattas som ”vagt flerstämmig under¬visning och sambedömning”. Exempel på teorier som framträtt i analysen är variationsteori, sociokulturellt perspektiv och didaktik. Metateoretiskt tonar det fram spår och begrepp som kan tolkas anknyta till post-konstruktionistisk ingång (rhizom och transdisciplinär) och realism (fakta), vilket även kan indikera flerstämmighet på (meta)teoretisk nivå. Här finns med andra ord vaga spår av flera metateoretiska stämmor, såväl konstruktionistiska som realistiska/faktainriktade. I för¬hållande till Kansanens didaktiska nivåer avser ”vagt flerstämmig undervisning och sambedömning” spår i materialet som dels indikerar flerstämmighet, dels vaghet och otydlighet på de didaktiska nivåerna. Reflektion kring analysen: Här är det på sin plats att betona att det finns en betydande variation av teoretiska och metateoretiska grunder. I delrapporten görs inga anspråk på att vara heltäckande med fullständig förteckning över teoretiska och metateoretiska riktningar. Det kan snarare ses som en skissartad diskussion av vissa tendenser gällande undervisning och sambedömning baserad på (meta)teoretisk variation som uttolkats i materialet. Vidare har förskollärare och chefer/rektorer sannolikt tankar om undervisning som inte utfallit i ord i materialet. Förskollärare och chefer/rektorer kan exempelvis vara teoretiskt informerade även om de inte explicit refererar till teorier och teoretiska begrepp när de skriver om undervisning och sambedömning. Slutligen – professionellt omdöme: Slutligen kan det samlande begreppet ”flerstämmig didaktisk modellering” vidare utprövas i ljuset av didaktik och professionellt omdöme. Förutom att kopplas till vetenskapliga grunder, kan didaktik också ses som hantverk (praktiska färdigheter) och som konstart (undervisnings-konst) i beprövade erfarenheter (jfr Vallberg Roth, et al., 2019). Hantverket kan avse att lärare handlar omdömesgillt ”i hela tiden nya och oförutsedda undervisnings¬situationer” (Jank & Meyer, 1997, s. 40). Didaktik relateras även till undervis¬ningskonst (Bengtsson, 1997; Håkansson & Sundberg, 2012). Undervisnings¬konsten kan avse lärares skicklighet i att sätta kunskapande processer i rörelse. I undervisning som konstart kan en omdömes¬förmåga tona fram där lärare i kreativ samhandling rör sig i oväntade banor, korsar etablerade gränser och navigerar i okända vatten. Omdöme kan då också stå i relation till icke-vetande (Bornemark, 2018) och det icke förutbestämda i unika situationer och möten med unika barn och grupper. Flerstämmighet kan avse flera röster och infallsvinklar, också spänningar och otakt mellan röster och infallsvinklar ryms i begreppet. Sammantaget kan då flerstämmig didaktisk modellering prövas ge stöd för professionellt omdöme som praktisk-teoretisk klokhet i relation till unika barn, grupper och undervisningssituationer med koppling till en oviss framtid.

Background: Many studies have found that Physical Education and Health (PEH) is a popular subject among the majority of pupils. Still, there is an on-going discussion concerning the aim of PEH and what legitimises it as a school subject. It is difficult to identify what knowledge appears as legitimate within PEH, and this creates conflicts within the field. Purpose: The main purpose of this study is to contribute to the on-going debate regarding the knowledge content and the identity problems described in PEH. The conceptual framework used is curriculum theory, inspired by Bernstein's and Lundgren's theoretical work on the social construction of knowledge and the relationship between the production and reproduction of curricular knowledge, further developed by Linde. The specific research questions are the following: (1) What knowledge appears as legitimate in the subject in Sweden on these three levels: In the syllabus, as viewed by teachers, and during the realisation of lessons? (2) What are the similarities and differences between these levels with regard to legitimate subject knowledge? (3) Can we understand the described identity problem in the subject with the help of what knowledge appears legitimate? Research design and data collection: The data used originate from three empirical materials obtained in Sweden from 2003 to 2005: the syllabus valid for compulsory school (i.e. Lpo 94) at the time the interviews and observations took place, material from semi-structured interviews with six PEH teachers who teach year 9 in four different secondary schools, and information from 20 videotaped PEH lessons taught by the interviewed teachers. Findings: The results indicate that one can distinguish two largely dissimilar objects of learning which differ most markedly between the field of formulation and the field of transformation and realisation. The content knowledge of the field of formulation is largely reformulated in the field of transformation, but no major change takes place from the field of transformation to the field of realisation. The ‘formulated object of learning’ primarily comprises functional physical exercise, conceptual development, and the understanding of health and lifestyles. The ‘realised object of learning’ consists of formalised sport and physical exercise, with a minor focus on conceptual development. Conclusions: Since two largely different objects of learning emerge in the subject, consensus is low regarding what knowledge is considered legitimate; the knowledge domain on the primary field most likely differs between the two arenas. A main problem for PEH in trying to gain legitimacy is that there are many different actors in the primary field who are related to and have interest in the subject and the knowledge basis of the subject derives from several different academic disciplines and from non-academic ones.

Interestingly, Swedish government based data suggests that young people from an ‘immigrant’ background are less likely to be represented among the top ‘scoring’ students within physical education, and more likely to be over-represented among the lower ‘scoring’ students. Whilst such data can be problematic and reductive in nature, it also raises important questions surrounding the implementation of democratic practices within physical education in Sweden, which self identifies as a country that has a long and established history of inclusiveness and equality across all sectors of society. Aim: The aim of this presentation is to look beyond government-based statistics and to problematize the ‘text’, based on policy documents and academic literature within physical education and the experiences of immigrant youth surrounding physical education practice, with a focus on the Swedish context. Methodology: Postcolonialism provides a useful framework to ‘borrow’ from, through which to consider how Eurocentric ways of knowing have shaped the historical developments, curriculum documents and current (dominant) pedagogical practices within physical education. This will allow us to problematize the physical education experiences of immigrant youth as presented through government statistics. Discussion and Conclusion: While research has shown that Swedish curriculum has a strong focus on movement and physical activity participation, and that it is less competitive and performance based when compared to other countries, there still remains a discrepancy between policy and practice. Swedish based research continues to highlight a tendency for ‘masculine’ (and we would add ‘western’) ball based team sports to dominate physical education lessons. Furthermore, while the physical education experiences of young immigrants is considered within contemporary research, a dearth of literature remains that actually explores the meaning and place of physical activity and physical education in the lives of young immigrants, from the young people themselves. In a country that strives for equality across society, gender perspectives continue to dominate, and while important, it must be acknowledged that not all ‘males’ and ‘females’ experience their gender in the same way. It is through exploring and questioning dominant practices within physical education that allow for a more complex understanding of the experiences of young immigrants in physical education. This line of questioning opens up spaces for new possibilities and avenues through which to move towards a more sustainable democratic physical education for the future.

Introduction Although many studies have found that Physical Education (PE) is a popular subject there is an on-going discussion about its aim and what legitimizes it as a school subject. What knowledge appears as legitimate within the subject of PE is, however, hard to identify, which creates controversies within the field. Therefore this study aims to contribute to the discussion by increasing the understanding about what knowledge appears as valid in PE in the perspective to other subjects in Sweden. Theoretical and methodological perspectives The conceptual framework used is curriculum theory, inspired by Bernstein’s (2000) and Lundgren’s (1981) theoretical work on the social construction of knowledge. The focus is on selection processes of knowledge in the educational system. According to Bernstein, education is a field, like any other field, where there is a struggle between interests and actors competing to define the field but also arguing about what knowledge is to be counted as legitimate. In this study I will use different empirical material. The first material comprises applications to the government in 2011 about starting teacher education programmes in Sweden and, further, subject descriptions from six departments of teacher education as well as various policy documents for the subject in the compulsory school. The second material contains interviews with actors who have influence over how the subject is formulated for teacher educations as well as for the compulsory school. As a basis for comparison and analysis, material from four different teacher education and school subjects will be gathered. The subjects include PE, music, English and mathematics. The selection is based on the different traditions that these subjects represent. Expected results The result will contribute with knowledge about similarities and dissimilarities according to what knowledge appears as valid in different subjects and how this is defined. Moreover, the result will provide knowledge about how different subjects relate to the primary field of production and how this relation is expressed in these subjects. The study is most likely to offer an understanding about the identity problem of the subject of PE in the perspective of what knowledge appears as legitimate in relation to other subjects, but also about the character of these different subjects as well as how they relate to the primary field of production. The first part of the study will be implemented during 2014 and the second during 2015.

The purpose of this dissertation is to explore and shed light on the subject content within Physical Education and Health (PEH). The first aim of the study is to describe and analyse what knowledge is legitimate within the subject, in the syllabus, as viewed by teachers and during the realisation of lessons. The second aim is to clarify and analyse similarities and dissimilarities between these three levels studied. The theoretical framework used is curriculum theory, inspired by Linde’s and Bernstein’s theoretical work. In the field of formulation the material for analysis is the syllabus valid for the compulsory school, i.e. Lpo 94, and in the field of transformation it consists of semi-structured interviews with six PEH teachers who teach Year 9 in four different secondary schools. In the field of realisation the material involves 20 videotaped PEH lessons taught by the interviewed teachers. The empirical material was obtained during the 2003-2005 period. Issue-focused analysis is used, insofar as an analysis frame has been developed for the material, consisting of two analysis schemes, the first labelled Dimensions including four major categories. The first is movement with four subcategories: recreative, functional, formalised and aesthetic forms. The second major category comprises simple and complex concepts. The third and fourth are the inter- and intrapersonal categories focusing on the socialisation contents. The second analysis scheme has been labelled Qualities and contains the categories of understanding and ambiguity. The analysis shows that one can distinguish two largely dissimilar objects of learning in PEH, which differ most markedly between, on the one hand, the field of formulation (the “formulated object of learning”) and, on the other, the field of transformation and realisation (the “realised object of learning”). The contents of the field of formulation are largely reformulated in the field of transformation, but no major change takes place from the field of transformation to the field of realisation. The “formulated object of learning” primarily comprises functional physical exercise as well as conceptual development and the understanding of health and lifestyles. The “realised object of learning” consists of formalised sports but also of physical exercise elements, the concepts used being mainly simple concepts, and the focus lying primarily on a low degree of understanding and ambiguity. The results also indicate that PEH is weakly classified and non-paradigmatic from the point of view of its learning object. Consensus is low as regards what knowledge is considered legitimate within the subject. Finally, the study suggests a focus on the concept of “fysisk bildning” (e.g. physical education), which should be understood in relation to the two analysis schemes developed. This also entails the possibility of reproducing a previous culture of sport as well as producing and creating a new and more complex sports culture.

Skolans verksamhet är ständigt i fokus och föremål för mångas tänkande och tyckande. Alla är eller har på något sätt varit berörda av den. Skolan är en komplex verksamhet, som skall uppfylla både samhällets och individens behov och krav. Verksamheten studeras och utvärderas för att göra den så givande och bra som möjligt för varje enskild individ. I ett skolämne som Idrott och hälsa finns även en tydlig relation till föreningsliv (idrott) och en betydelse för samhället (hälsa). På senare tid har ett ökat antal studier fokuserat på ämnet och dess förutsättningar och effekter. Många av dessa studier har koncentrerat sig på lärares/elevers uppfattning av verksamheten och är inte i första hand studier av de processer som sker i själva verksamheten. Det finns således ett behov av kunskap om de organiserade lärandesituationerna i skolan. Syftet med projektet är att, med den organiserade lärandesituationen i centrum, dvs., lektionen i Idrott och hälsa, studera och beskriva olika faktorer som påverkar skeendet, och en central del är att studera det faktiska skeendet. Lärarnas och elevernas förståelse för och erfarenhet av idrott och ämnet Idrott och hälsa utgör en andra del av studien. En tredje del syftar till att belysa de sociala sammanhang elever och lärare befinner sig i med hänsyn bland annat till kön och social bakgrund.