This study examines how eight-year-old students engage in teacher-guided digital online reading during internetsearches for specific information. The research focuses on the students’ digital literacy and their ability toevaluate sources and decode complex text. We have used Luke and Freebody’s four resources model and theconcept of sourcing as theoretical underpinning. The study had a descriptive and exploratory approach. Thestudy involved 17 eight-year-old students from a school with a one-to-one tablet policy. The students weredivided into small groups to encourage interaction. Data were collected through audio and screen recordings andwere multimodally transcribed to provide a detailed account of the children’s internet search interactions. Thestudy reveals that while students demonstrated proficiency in using digital tools and navigating the internet, theyoften struggled to assess source credibility and critically interpret the information they encountered. Further-more, the study highlights the importance of guiding young students in navigating the complex media landscape,emphasizing the need to enhance their knowledge of different types of sources and the categories of individualsproducing content. The researchers found that students’ prior knowledge, such as familiarity with printed books,played a role in how they approached online reading, sometimes leading to difficulties in adapting their stra-tegies for digital formats. In conclusion, this research underscores the need for explicit instruction and collab-orative efforts in the classroom to develop students’ digital reading skills and their ability to critically assessonline sources, thus bridging the gap between technological proficiency and effective digital literacy. Thefindings offer insights for educators in preparing young readers for digital literacy and effective online infor-mation evaluation.

Graphical models are commonly used by primary school teachers and pupils in early literacy teaching to represent different story elements of narrative text. Using Design for learning (DfL) (Björklund Boistrup & Selander, 2022; Selander & Kress, 2021) as a framework, this PhD project explores how such models 1) pertain to Swedish policy documents of early primary school teaching (Ridell & Walldén, 2023), 2) how teachers design and orchestrate teaching in a formal school setting (Ridell & Walldén, 2024), 3) how pupils potentially re-design the use of models in their writing processes (Ridell, 2024) and 4) which story elements, and through which means of written representation, are acknowledged by teachers as parts of a written story in a formal school setting of literacy teaching (Ridell & Walldén, in progress).

Various concepts from DfL have been employed in the process of studying these perspectives in different part-studies of the project. Using transcribed video and audio data from classroom activities and follow-up interviews with teachers and pupils along with continuous documentation of their produced texts and models, the social dimensions within key perspectives of Design for Learning are explored – design for learning (DD1), design in learning (DD2) and acknowledging signs of learning (DD3).

In the presentation, I share how this theoretical framework has shaped my research design and how the different perspectives have been incorporated in different substudies across the field of early literacy teaching, combined with other multimodal social semiotics (Kress & van Leeuwen, 2020) and educational sociological perspectives (Bernstein, 1990, 2000). I will show how the graphical design of a model can align or deviate from curriculum phrasings, how teachers’ different orchestrations of a model shift the literacy focus of explicit teaching, how pupils re-design character dialogue in their narrative writing to realise suspense-building in their stories and how teachers use broad metaphorical meta-language, such as “descriptions” and “red thread” when assessing pupils’ written stories and acknowledging verbal passages as representations of these story elements.

I denna fallstudie analyseras narrativt parskrivande i två skrivsituationer med sju elever från årskurs 1. De två situationerna utmärker sig genom olika iscensatta läranderesurser för att uppmärksamma eleverna på flera berättelseelement. Utifrån ett designteoretiskt ramverk undersöks hur elevernas situerade intresse promptas mot berättelseelementen och hur eleverna i samtal och skrivande re-designar berättelseelement.

Analysen är genomförd i tre faser där 1) berättelseelement identifieras, 2) prompt­ningarna av elementen i de olika läranderesurserna, modelltext och två grafiska modeller, sätts i relation till varandra, och 3) berättelseelementens möjliga funktioner i ett narrativ problematiseras. Underlaget består av tre läranderesurser, transkriptioner av elevernas samtal under skrivprocesserna, deras skrivna texter och transkriptioner av efterföljande parintervjuer där eleverna reflekterar över sitt skrivande och berättelser.

Resultaten visar att de olika läranderesurserna erbjuder eleverna olika uttryck för berättelsestrukturer. Strukturerna re-designas med en variation av en- och flerepisodisk struktur i de olika skrivsituationerna. Eleverna visar också ett genomgående intresse för att bygga spänning och stöper om berättelseelement som karaktärsdialoger för att uppnå detta. Berättarperspektiv, som enligt tidigare forskning brukar skifta i unga elevers berättelser, är konsekvent i tredjeperson. Det speglar hur läranderesurserna modellerar berättarperspektiv i båda skrivsituationer. Trots att röd tråd begreppsliggörs i en av de grafiska modellerna har eleverna svårt att specificera hur en röd tråd realiseras i en berättelse. Deras förslag är i stället exempel på sagor utan en röd tråd. Likt tidigare studier påvisas också att elevernas skrivprocesser präglas av ett starkt fokus på lokal textnivå, trots att läranderesurserna uppmärksammar andra berättelseelement.

Although the teaching of narrative texts in primary school is well researched, there is a lack of insight into how visual models and multimodal prompts are used by teachers to convey genre-specific knowledge. Therefore, we conducted a multimodal study of the teaching practices in two first-grade classrooms during joint re-tellings of the folktale Little Red Riding Hood and subsequent interactions around narrative genre. In both cases, the teachers used the graphical model The Story Face as well as a whiteboard canvas in their orchestrations. Data was collected in the form of audio and video recordings. Underpinned by a social semiotic framework combined with Bernstein’s concept framing, the analyses revealed that both teachers focused on story events and the story’s macrostructure while displaying different orientations in the use of verbal language and visual representations. This resulted in different emphases on either story-specific or more general features of narrative genre. Furthermore, the students showed an interest in iconic and suspense-building story dialogue, but this aspect was generally de-emphasized by the teachers’ use of verbal language and visual resources. Based on these findings, we discuss the significance of studying teachers’ differing orchestrations through overlapping modes.

I svensk skrivforskning finns konsensus om att tidig skrivundervisning utmärkersig genom fokus på formalia på olika textnivåer. Metaspråksbruket för berät-tande texter varierar mellan studier som betonar olika textelement och derasfunktioner. Denna metaspråkliga glidning utgör en central utgångspunkt idenna artikel. Vi har undersökt tre grundlärares konstruktioner av textförvänt-ningar på narrativt skrivande genom textnära återkoppling med den grafiskamodellen Berättelseansiktet och lärarnas reflektioner. Vi analyserade lärarnassyn på narrativt skrivande och vilka utsnitt ur elevernas texter som lärarna anserrepresenterar olika berättelseelement. Resultatet visar att lärarna tillämpar me-taspråkliga metaforer som åsyftar olika textsegment och kommunikativa funk-tioner. Begrepp ur svenska styrdokument som ”händelser”, ”beskrivningar”och ”röd tråd” används av lärarna med skiftande fokus mellan olika textnivåeri elevernas berättelser. Vidare visar resultatet att lärarnas reflektioner präglasav ett underliggande funktionellt perspektiv på skrivande som inte fullt ut blirsynligt i deras formaliafokuserade återkoppling till eleverna.

Children use digital environments at an early age and should be supported from the start of school to a conscious and critical way of navigating the internet.Previous studies show that children have vague ideas about how the information has ended up on the internet, how it should be read and evaluated. In thisexploratory study, we investigated how children start an internet search, how they formulate their search query and what they pay attention to when the searchresult is obtained, as well as how they read the information from the screen. 15 eight-year-old children performed the searches in small groups, using one tabletin joint searches. The children's speech and screen activity were recorded. The data was analyzed with the help of Luke and Freebody's resource model to callin different dimensions of reading competence that are actualized when students initiate searches and navigate search results. The results show that thestudents can use speech and writing to quickly search for specific information. At the same time, they are disinclined to stop and reflect on the relevance,credibility, and sender of the search results. With interactional support, some students were able to identify the sender of the information and reason about which50type of sender might be credible. To reach a more developed thinking and awareness that digital information has a sender, teaching that promotes criticalinformation awareness and multimodal text competence is required. 

This study explores how graphical models, teaching resources and language arts curricula for primary school in Sweden represent features of narrative genre. Furthermore, it provides a conceptual and methodological approach for studying the recontextualization of genre knowledge in different educational contexts. We selected two particular models (the Story Face and the Obstacle Chart) because they are promoted by the Swedish National Agency of Education. We analyzed the models, curricula, and related teaching resources through Bernstein's concept of recontextualization fields, Martin's genre theory, and Kress and van Leeuwen's visual grammar. The results show that both graphical models use metaphors to evoke students' everyday experience and break down a narrative text to key story elements. Aligning with Swedish language arts curricula, the models de-emphasize the need to manage tension in narra-tives. Finally, the results show that the models' different ways of representing key story elements may be difficult for teachers and students to decode.(c) 2022 The Author(s). Published by Elsevier Inc. This is an open access article under the CC BY license ( http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/ )

I denna kvalitativa studie undersöktes två lärares iscensättning av gemensamt återberättande av sagan Rödluvan och vargen som ett exempel på narrativ genre. Båda lärarna använde den grafiska modellen Berättelseansiktet i en storgruppsdiskussion i årskurs 1 i svensk grundskola. Studien sker med bakgrund i en textanalytisk studie som analyserade aktuella styrdokument, grafiska modeller samt annat läromaterial med inriktning mot narrativ text i tidiga skolår (Ridell & Walldén, 2023). Presentationen lägger särskilt fokus på respektive lärares intermodala undervisningspraktik där 1) olika uttrycksformer promptade aspekter av narrativ text och 2) förhandlade kring innehållet i sagan utifrån elevernas förslag.

Studien tillämpar ramverket design för lärande (DfL) samt ett socialsemiotiskt ramverk som innefattar genreteori och visual grammar. Med dessa utgångspunkter synliggörs både lärarnas aktiva bruk av multimodala resurser i undervisningsmomentet samt vilket kunskapsinnehåll avseende narrativa texter som främjades. För att urskilja ytterligare nyanser i lärarnas olika didaktiska iscensättning användes även Bernsteins inramning samt horisontell och vertikal diskurs.

Utifrån video- och ljuddata producerade i två klassrum studerades iscensättningen i form av olika visuella, verbala och gestikulära uttrycksformer samt lärarens sätt att utnyttja skrivtavlan och styra interaktionen med eleverna. Forskningsfrågorna lyder: Hur kan aspekter av narrativ genre bli visuellt, verbalt och gestikulärt promptat i iscensättning av textdekonstruktion och -rekonstruktion? Vilka metafunktionella dimensioner och genreteoretiska aspekter hamnar i förgrunden i förhandlingen av Rödluvan och vargen?

Tentativa resultat visar att lärarnas varierade iscensättning genom olika visuella representationer påverkade elevernas handlingsutrymme. Båda lärarna iscensatte en ideationellt orienterad dekonstruktion och rekonstruktion av sagan med fokus på karaktärer och händelseförlopp. Elevernas förslag på spänningsskapande interpersonella aspekter erkändes i huvudsak när de drev handlingen framåt.

Grafiska modeller har länge varit en del av läs- och skrivundervisningen i grundskolans tidigare år. Med den nya läroplanen (LGR22) skrivs de explicit fram som ett didaktiskt verktyg i tidig svenskundervisning. Trots att modellerna som dessa redan är undervisningspraktiskt frekventa är forskning kring modellernas roll i konstruktion och rekonstruktion av text ytterst begränsad. Denna studie tar ett socialsemiotiskt grepp om två grafiska modeller för att utforska hur de representerar narrativa texter och centralt innehåll i gällande kursplaner. Bärande teoretiska ingångar är Martin och Roses genreteori, Kress och van Leeuwens visuella grammatik och Bernsteins om teori om rekontextualiseringfält.  

I studien undersöker vi de två grafiska modellerna Hinderschemat och Berättelseansiktet, som genom Skolverkets Läslyftet lyfts fram som goda exempel i undervisningsprocesser kring narrativ text. Vi studerar dessa grafiska modeller som representation av narrativa textelement i relation till flera kontexter: 1) formuleringar i nuvarande (LGR11) och kommande (LGR22) kring undervisningsinnehåll och kunskapskrav i svenska och svenska som andraspråk upp till årskurs 3, 2) hur de presenteras i artiklar och filmklipp som en del av Läslyftet, samt 3) hur de skrivs fram i läromedel och lärarhandledningar som presenterar dem.   

Preliminärt resultat visar en variation mellan modellernas bruk av metaspråk i relation till begreppsapparaten i kursplanerna samt en användning av metaforer för att göra modellerna interaktionellt tillgängliga för yngre elever. Representationen av narrativa element motsvarar kursplanerna så till vida att karaktärer och kronologiska händelser sätts i förgrunden medan potentiella evaluerande genresteg som skapar dramaturgi genom att reagera på händelser saknas. Berättelseansiktet gör en särskilt bokstavstrogen representation av kursplanerna men den visuella analysen visar den komplexa tolkningsuppgift lärare och elever står inför när modellen ska användas i klassrumspraktiken. Elevernas möjlighet att praktiskt använda sig av modellerna begränsas dessutom av en liten skrivyta.