This paper explores environmental sustainability in the field of sport. Behaviour toward environmental sustainability can be influenced by nature experiences. We investigate how physical education (PE) teachers’ nature experiences contribute to their environmental identity by employing the pedagogical model of education for sustainability as a framework to analyze nature drawings, individual interviews, and focus group discussions. We investigate PE teachers in Sweden and Switzerland, countries sharing similar general curricula formulations on sustainable development but differing in PE curricula. The Swiss participants display a sport-focused interpretation of nature, likely due to sport-related experiences in PE teacher education. Conversely, Swedish participants exhibit transformative nature experiences with more focus on nature than on activities, fostering an environmental identity where they perceive themselves as part of nature. These findings contribute to the understanding of the role of nature experiences in PE teachers’ environmental identity development and its potential contribution to environmental sustainability in education.

This study aims to analyse the efforts of the Swedish sport federations and outdoor organizations’ work in promoting environmental sustainability and the influence of their strategies on their work. The study utilizes data from 25 sport federations and outdoor organizations’ websites, and 19 interviews with key employees working with sustainability issues. The data were analysed from a Foucauldian understanding of power as both productive and disciplinary. One key finding is that organizations acknowledge their ability and responsibility to contribute to sustainable development and serve as a productive force. They aim to change their members’ habits and norms through disseminating knowledge, to discipline individuals according to certain expectations. However, challenges arise due to voluntariness, democratic governance by members and other norms that may prioritize different goals over environmental sustainability. It is crucial to consider the inherent objectives of sports and outdoor recreations and use their transformative potential to drive change.

Teaching outdoors is an obligatory part of physical education (PE) in most countries; therefore, PE holds great potential to contribute to learning about nature, the environment and environmental sustainability (ES). This paper reports the investigation of whether Swedish PE teachers perceive ES as part of their subject, and if so, how do they implement it? Drawing on 60 PE teachers' answers to five opened questions (53 written answers and 7 oral interviews), and using British sociologist Basil Bernstein's concepts of classification and codes, this study have asked the following research questions: 1. What influences the position and legitimisation of ES in PE? 2. How does the subject culture of Swedish PE influence the introduction of ES? The result from the study shows a complexity regarding the strength of the boundaries that surround ES in PE and what this complexity might offer in terms of enablers and constraints. The result also displays a strong connection between outdoor education and its potential for teaching ES. Various options are discussed with regard to where (in what content areas in PE) and how to implement ES.

Alpine skiing has been a popular activity since the 1950s. However, global warming leads to milder weather, melting glaciers, and reduced snowfall which deteriorates possibilities to skiing. The purpose of this paper is to sketch a contemporary history of alpine skiing and environmental awareness in Sweden through the narratives of ten alpine skiers. A temporal and spatial perspective contributes to make changes over time and meaning of places visible. The skiers share a fixed narrative: nature as central for skiing. This is not unproblematic since nature has been more adapted and modified and resulted in a crowded landscape. Nature is a space to be preserved but also as a space to enable skiing. In this constructed landscape, over time snowmaking is reconstructed to being normal, albeit not natural. A way to handle these changes is to care more for nature, travel less, ski more local, and show environmental awareness.

Föreliggande kapitel presenterar forskning om skärningspunkten mellan skola och idrott, när idrottsutövning (undervisning och träning för att utvecklas i en specifik idrott på fritiden) blir en del av skolans utbildningsutbud genom olika former av idrottsprofilerade utbildningar. Det primära syftet med dessa är att eleven ska kunna kombinera sin utbildning med idrottsutövningen. I de flesta fall motiveras detta med resonemanget att eleverna inte ska behöva välja om de ska satsa på sin utbildning eller om de ska satsa på sin idrott. Fenomenet har förekommit på gymnasienivå sedan 1970-talet då de första Riksidrottsgymnasierna (RIG) startade som en försöksverksamhet. Sedan dess har utbudet utökats med nya varianter av gymnasiala idrottsutbildningar, idrottsprofilerade utbildningar på grundskolenivå och sedan 2015 även Riksidrottsuniversitet (RIU) och Elitidrottsvänliga lärosäten (EVL).

In the context of humanistic Bildung-centred Didaktik, the educational potential of different school subjects is emphasized. But how can different school subjects collectively contribute to the ‘cultivation-of-human-powers’ and Bildung with a focus on sustainability? In this article, seven different school subjects are compared. Eleven teacher educators from Malmö University, Sweden, have written scholarly about the roles of their respective school subjects for Bildung and sustainability. Drawing from the texts related to the seven school subjects – geography, mathematics, physical education and health, religious education, science for citizenship, Swedish as a second language, and visual arts – a comparative analysis was conducted. The primary focus was to understand the unique characteristics of each school subject, explore their epistemic differences, and discern their potential roles in fostering cross-curricular didactics for Bildung and sustainability. It is shown that the different school subjects collectively provide complementary contributions to contemporary Bildung and climate change literacy.

Syftet med rapporten är att öka kunskapen om arbetet med ekologisk hållbarhet i ett urval av organisationer anslutna till paraplyorganisationen Svenskt Friluftsliv. Friluftsorganisationerna skiljer sig åt i flera avseenden och för rapporten har nio organisationer studerats för att visa likheter och variationer. Några organisationer har starkt fokus på naturvistelse och miljövård, andra har samvaro med eller vård av djur som sin centrala verksamhet, och så finns det organisationer som bedriver motoriserad verksamhet. 

Materialet för rapporten är friluftsorganisationernas hemsidor och intervjuer med representanter från nio av organisationerna. Genom analysverktyget SWOT visar vi organisationernas interna styrkor och svagheter samt externa möjligheter och hot för ett fortsatt arbete med ekologisk hållbarhet. Materialet presenteras även som fem narrativ för att synliggöra återkommande berättelser i det insamlade materialet.Narrativen ger en verklighetsnära illustration av uppfattningar och erfarenheter från friluftsorganisationernas hållbarhetsarbete.

Friluftsorganisationerna visar flera styrkor i arbetet med ekologisk hållbarhet. Den kanske mest uppenbara styrkan är att värnande om naturen och miljön är en grundläggande värdering i många verksamheter. Kopplingen till att vidareutveckla det ekologiska hållbarhetsarbetet upplevs därför som naturlig och självklar. En annan styrka är att det finns en bred kunskaps- och kompetensbas om natur och miljö. Den utgör en central resurs i hållbarhetsarbetet.

Trots att ekologisk hållbarhet har en, ofta väldigt stark, plats på organisationernas agendor, framkommer det att det saknas resurser för att genomföra och utveckla förändringar och strategier. Det är en svaghet. Resurser innebär tid för några organisationer och/eller ekonomiska medel för andra. I relation till detta omtalas brister i samhälleliga strukturer och infrastruktur som hinder. I analysen om svagheter och hinder synliggörs en annan barriär som kan knytas till individen - när de tär svårt eller för omständligt att göra miljövänliga val.

Materialet har vidare analyserats med KASAM, känsla av sammanhang,som förklarar hur tillvaron upplevs som begriplig, hanterbar ochmeningsfull. För att skapa begriplighet kring ekologiskt hållbarhetsarbete är olika typer av kunskap och kompetens en viktig grund. Den finns i flera av organisationerna och är främst naturvetenskaplig, men med inslag avhistoria och pedagogik. Det lägger en bra grund för att kunna hantera hållbarhetsarbetet, men när resurser brister är hanterbarheten inte lika stark. Då är meningsfullheten av stor betydelse, vilket i detta sammanhang innebär medlemmarnas engagemang för natur, djur och miljö.

En slutsats är att organisationernas verksamheter i flera avseenden har syften och mål som tangerar ambitioner för ökad ekologisk hållbarhet, vilket visar att organisationerna i visst avseende redan gör vad de bör. Samtidigt ställer sig organisationerna frågande till detta och undrar om de verkligen gör vad de kan? Å ena sidan värnar, vårdar och bevarar verksamheterna natur och miljö. Å andra bidrar flera aktiviteter till ett ökat slitage på natur och landskap, utsläpp från transporter och resor, och behov av utrustning som påverkar miljön negativt.

En annan slutsats är att friluftsorganisationerna har en stor potential att utveckla sitt hållbarhetsarbete eftersom det redan är etablerat. Möjligheten att gå från att bidra till att vara drivande finns, genom ett ökat samarbetemellan Svenskt Friluftslivs organisationer, men även med andra aktörer.

Att kunna välja idrott som en del av undervisningen på grundskola och gymnasieskola är populärt i Sverige, Norge och Danmark. Skola och idrottsföreningar är nära sammanlänkade i idrottsprofilerad utbildning. Syftet med kapitlet är att beskriva och problematisera hur idrottslogiker och kön kan ta sig uttryck och ha betydelse för inkluderande och exkluderande praktiker på idrottsprofilerad utbildning. Analysen och diskussionen baseras på och vidareutvecklar min etnografiska studie om en svensk idrottsprofilerad högstadieskola skolår 7–9. För kapitlet används även dansk och norsk forskning om idrottsprofil för att visa tendenser som är framträdande i en skandinavisk kontext. Analysen visar hur idrottslogiker som prestation, jämförelse och tävling var starka och konstruerade en norm som resulterade i en hierarki där vissa idrotter och idrottselever rangordnades högre än andra. «Killar är bättre än tjejer» var en stark könsnorm som bidrog till att värdera tjejers färdigheter och förmågor i relation till vad killar gjorde och hur killar idrottade. Tjejer som «spelar som killar» hade möjlighet att klättra högre i hierarkin. Trivialiserande och marginaliserande handlingar och beteende var en del av vardagen på den studerade skolan. Idrottslogiker och kön påverkade om idrottseleverna kände sig inkluderade eller inte i det gemensamma idrottspräglade sammanhanget, vilket motverkar jämlikhet och jämställdhet och rätten till likvärdig utbildning. Det finns behov av välutbildad personal från skolan och idrotten som kan hantera normer och kön relaterade till idrott om idrottsprofilerad utbildning ska leva upp till skolans styrdokument.

It is suggested that sport and physical activity in school contribute to achieving sustainable development and empower young people at a global scale. The Swedish school curriculum does not explicitly relate sustainability to sport or physical activity. While sustainability is taught to a low extent in physical education, it appears even less in school sport. In many countries, school sport has an established place in education to offer and promote physical activity and sports. This chapter aims to reflect on and discuss how education and sport in school sport can have consequences for gender norms and social and environmental sustainability. Sustainability is discussed in relation to gender as a power relation, based on questions of how logics of sport and education and sustainability are managed within educational steering documents. Gendered regimes in (school) sport dominated by a male norm need to be taken into consideration, as they are similar to a corporate, institutionalised competitive, power-oriented masculinity which contributes to a negative impact on the environment. In conclusion, student-athletes potentially could be agents of change to reduce sport industry's impacts on the environment, regarding facilities and transportation, and in attitudes and norms linked to gender and more environmental-friendly alternatives.

Syftet med föreliggande erfarenhetsbaserade reflektion är att diskutera handledningsprocessen för uppsatser och självständiga arbeten på grund och avancerad nivå. I fokus står möjligheter, utmaningar och hinder. Texten baseras främst på mina erfarenheter av handledning inom institutionen för idrottsvetenskap (IDV) men tar även stöd i forskning och styrdokument. IDV är en flervetenskaplig institution vilket bidrar till att flera olika vetenskapsteoretiska traditioner samsas. Det leder till diskussioner när handledare har olika uppfattningar om och erfarenheter av forskningsprocessen. Detta kan förstås både som utmaningar, hinder och som möjligheter. Det är emellertid viktigare att vara expert på hantverket att strukturera en uppsats än att vara expert i ett ämne. En central del i handledningsprocessen är handledarens feedback som under-visningsform att utveckla och stärka studenters uppsatsprocess. Detta är nära relaterat till relationer mellan handledare och student, där olika aspekter av relationer och pedagogiskt ledarskap beaktas.

Syftet med denna rapport är att öka kunskapen om Riksidrottsförbundets (RF) anslutna specialidrottsförbunds (SF) arbete med miljömässig (ekologisk) hållbarhet. Det material vi bygger vår analys på är 16 specialidrottsförbunds hemsidor och intervjuer med RF:s hållbarhetssamordnare, samt representanter från nio av förbunden. Genom att använda analysverktyget SWOT visar vi vilka styrkor och svagheter som SF har i sitt arbete med ekologisk hållbarhet, samt vilka hot och möjligheter som finns för ett fortsatt arbete. Vidare tolkar vi materialet utifrån det teoretiska perspektivet ‘känsla av sammanhang’ – KASAM – som handlar om hur hållbarhetsarbetet begrips, hanteras och görs meningsfullt för de som arbetar med detta i ett SF.Rapporten visar att en styrka i arbetet med ekologisk hållbarhet är att många förbund anser att arbetet är viktigt eftersom klimatförändringarna påverkar träningar och tävlingar. En annan styrka är att det i flera SF finns miljöpolicys och checklistor för att agera mer hållbart. Samtidigt är en svaghet att det ekologiska hållbarhetsarbetet inte har en tydlig plats på agendan i flera av förbunden. Därför blir det inte en naturlig del av verksamheten. Brist på resurser är en svaghet för många, men vilka resurser som saknas skiljer sig åt. Det handlar om tid för några och/eller ekonomiska medel för andra. En svaghet som samtliga SF nämner är idrottens beroende av transporter.Det finns stora möjligheter att lyckas med det ekologiska hållbarhetsarbetet eftersom fler SF och medlemmar är medvetna om att det går att göra skillnad. Fler SF-representanter efterfrågar dock ett utökat samarbete mellan SF. Vidare ses avsaknaden av riktlinjer (från RF eller regeringen) som ett hot. För att skapa begriplighet i det ekologiska hållbarhetsarbetet är olika typer av kunskap en viktig grund. Kunskap om miljöfrågan och om hållbar utveckling kan bidra till att man prioriterar och etablerar den på förbundets agenda. Kunskap kan leda till handling, och med resurser som tid och ekonomi är det enklare att hantera arbetet med ekologisk hållbarhet. Alla förbund visar att det är meningsfullt att arbeta med miljöfrågan. De intervjuade representanterna är engagerade och arbetar för att nå omvandling och förändring. Att ha kunskap och att vilja är emellertid inte tillräckligt för att nå resultat när resurser saknas. Intervjuerna mediirepresentanterna visar att de saknar känsla av sammanhang. Kanske har det att göra med att den kunskap som finns refererad i policys och diskuteras i intervjuerna präglas av en naturvetenskaplig förståelse av ekologisk hållbarhet. Det är rimligt att tro att mer kunskap om miljöfrågan inom andra vetenskapliga fält, såsom pedagogik, psykologi, sociologi och historia – som berör ekologisk hållbarhet ur andra perspektiv – skulle kunna fungera stödjande i arbetet.En slutsats för rapporten är att förändringsarbetet med ekologisk hållbarhet kan upplevas som svårt eftersom idrotten även har andra mål att sträva mot som prioriteras före ekologiska hållbarhetsfrågor. Ett sådant mål är att utveckla idrotten att bli högre, snabbare och starkare – alltså att prestera. Idrottens sätt att organisera träning och tävling med mycket resande går på tvärs mot arbetet med att verka för en ekologiskt hållbar utveckling och en mer hållbar värld.

The aim of this dissertation is to describe and problematize normative patterns related to sport and gender at a sport’s profiled secondary school,and discuss what consequences these patterns may have for student-athletes. The dissertation has an ethnographic approach and the empirical data was collected through observations and semi-structured interviews. I have followed one cohort of 78 student-athletes during their three years at thestudied school (grade 7–9), of which 29 were interviewed. In addition, seven members of the staff were interviewed. I chose to follow the sport groups in tennis, floorball, football for boys, football for girls and lessons in physical education and health (PEH). This dissertation project was guided by the theoretical frameworks provided by gender theories: gender as a social institution (Lorber, 1994), the process of othering (Puwar, 2004; Pickering, 2001), and inclusive masculinity (Anderson, 2009). In addition, sport related logics and norms of performance and competition was utilized as theoretical tools (Engström, 2010; SOU 2008:59).The main results are that there were two main normative patterns related to sport and gender that prevailed at the studied school: the logic of performance and competition, and a gender norm stating that boys are better than girls. These patterns were resilient but also faced deviations and resistance. Sport occupied a significant space at this school. Socialization of performance and competition, with admittance through selection and early specialization directed the organization of the profile and its practice, but also the student-athletes’ attitudes, behaviors and actions. The logic of performance was often expressed as a sound comparison and competition that functioned as an incentive for motivation and a strategy for improvement, and was regarded as an inherent part of sport. However, comparison and competition were used as a stratifying instrument in order to rank oneself higher in the school’s internal hierarchy. Moreover, students-athletes testified to the presence of an expectation of a certain kind of engagement, focus, attendance, level of ambition and attitude towards sports. When one or more of these expectations were not met, due to for instance injuries, decreased motivation or lack of interest, the student-athletes felt that they (or peers at the school) deviated from the normative position as an ideal student-athlete. Within this sport centered school, a gender norm stating that boys are better than girls prevailed. This norm was produced, reproduced and confirmed in the daily school sport activities as well as inthe classroom setting. An active differentiation lead to a general stratification, which resulted in a construction of boys and girls being different athletes who were explained being not equally skilled, and that boys’ sport is valued more then girls’. This differentiation and stratification was a result of the logics of performance and competition, with a need to compare boys and girls although they never competed against each other, they only trained together. However, when student-athletes talked of themselves at an individual level, there was less emphasis on gender. The athletic skills strength, speed and technique were demanded, and it was often expected that girls were to adopt boys’ way to do sports. It contradicts and simultaneously challenges the gender norm that boys are better than girls are. To conclude: since competition and comparison was a strong logic, it was directed inwards towards peers and a constructed meaning of status within the bigger school group. In addition, gender produced another dimension of stratification between athletes, which should be of no value in organized competition as boys and girls almost never compete against each other. However, at this school, gender differentiation and stratification got a lot of attention because it was constructed to be of significance.Norms, values and logics from the world of sports had entered school and established a normative system that produced a student-athlete and a school sport profile that was an extension of organized sport.

The overall aim of this paper is to study and discuss student-athletes’ beliefs about athletic ability. Specifically, the aim is to analyze and problematize athletic ability longitudinally and with a gender perspective as it is perceived, discussed, and valued by student-athletes. A three-year and six-wave study was conducted on 78 student-athletes (30 females and 48 males; Mage at T1 = 12.7, SD = 0.44) attending a compulsory school with a sport profile. Additionally, semi-structured interviews were conducted with 27 of the student-athletes (16 female and 11 male) during their second and third school year. Based on a parallel mixeddata analysis with cross-talks and meta-inferences, the two main results of this study are as follows: (1) entity beliefs increase and incremental beliefs decrease during the three-year period, and (2) gender add a further understanding of the student-athletes’ beliefs about athletic ability. The findings are discussed in terms of their implications for the potential influence of the socialization processes on beliefs of athletic ability, and suggestions for future research are provided.

Sweden is a country that welcomes immigrants and refugees every year. During 2015 the number of people applying for asylum was 167,877 of which 70,384 were unaccompanied minors (Swedish Migration Board, 2015). According to Statistics Sweden, Sweden had a population of 9,851,017 at the end of 2015. In the municipality of Svedala, located in the south of Sweden, the project Young meet young (in Swedish Unga möter unga) started in 2015, initiated by youth work practitioners. Svedala municipality had a population of 20,248 in 2014, and 20,462 in 2015. In 2015 the Migration Board designated 98 unaccompanied minors to Svedala municipality. This means that Svedala was responsible of taking care of these unaccompanied minors (Swedish Central Bureau of Statistics, 2016). The aim of Young meets young was to bring refugee youths together with Swedish youths in order to build bonds, help refugees get in to the Swedish society and provide all youths interested in the project with something meaningful and fun to do. The aim of this article is to present and reflect upon youth work practitioners’ ideas on good practice in relation to two young project participants’ experiences of Young meet young.

This is a presentation of the longitu- dinal and multidisciplinary research program Malmö Youth Sport Study (MYSS), which is an independent continuation of the Bunke o project. The aims, methods, empirical materials and theoretical basis are introduced. The study asks questions related to the role of physical activity and sports to promote an active lifestyle and to foster elite athletes. The longitudinal study involves 156 individuals engaged in thirteen different sports, from a secondary school in Malmö, Sweden, specialized in physical activity and sports. school form contributes to pupils taking part in competitive or rec- reational sports in adulthood to a greater extent than their peers at or- dinary schools. The overall aim with the MYSS study is both to answer these two questions empirically, and to investigate which selection factors (gender-related, physiologi- cal, social, or psychological) could be used to explain the outcomes. A three year follow-up is analyzed at the present time. There will also be a six year follow-up and a twelve year follow-up. Two basic questions to be an- swered are, rst, if this school form contributes to a larger extent to fos- ter elite athletes, and, second, if this The researchers represent disci- plines within Humanities, Medicine, and Social Sciences, and they are af liated to three Swedish universi- ties.

This research insight discusses young people’s construction and display of gender in a mixed-sex floorball group in a Swedish sport school and explores in what ways gendered power relations were exercised. Observations of floorball lessons with 21 students aged 12–16 and interviews with 7 students were analysed through Lorber’s concept of gender as a social institution. Findings suggested that training in a mixed-sex group seemed to actualize a need to dichotomize and construct distinct groups of boys and girls, and a ‘boys are better than girls’ discourse prevailed. This was explained as being a result of their experiences of playing separately in floorball clubs during leisure time. All contributed to the construction of a discourse where boys were superior and girls inferior, although they were striving towards a uniform way to play. Their attitudes and actions indicated that while gender hierarchies were not transcended, they were, to some extent, negotiated.

Ungdomarna i den här studien lever mitt emellan vuxenhet och barndom, och de upplever att gymnasiestudierna utgör ett viktigt steg in i vuxenvärlden. Skolan och studierna, samt föreningsidrottens förväntningar på dem, anges av ungdomarna som skäl till att de slutar med fysiska aktiviteter som de hållit på med tidigare. Det gäller inte alla; ungdomarna menar även att aktiviteter inom föreningsidrotten är en viktig del av deras liv – nu och i framtiden. Vi har valt att kalla studien Skilda världar – unga i och om framtidens föreningsidrott och vill på detta sätt markera att ungdomarna i studien resonerar om idrotten på flera sätt. Att världarna skiljer sig åt är även tydligt när ungdomarna för ekonomiska resonemang. Vi har talat med 105 ungdomar i gymnasieåldern som går i skolan i tre storstadsregioner (Stockholm, Göteborg och Malmö). Nedan försöker vi sammanfatta resultaten av denna studie i några punkter. Precis som tidigare studier visar har ungdomarna i denna studie provat flera olika idrotter. När ungdomarna blir äldre minskar antalet idrotter, men tiden som läggs på fysisk aktivitet blir inte nödvändigtvis kortare. Idrottsaktiviteter konkurrerar med många aktiviteter i ungdomarnas liv, såsom skola, kompisar och andra fritidsaktiviteter. Några ungdomar menar att de lär sig att prioritera mellan dessa aktiviteter; andra menar att de slutar med idrotten eftersom de upplever att de inte hinner med allt de skulle vilja göra. n Andra faktorer som gör att ungdomarna slutar med idrott är att de upplever att de inte ”kommer att bli något inom idrotten”, att kompisarna har slutat och att det då inte är lika roligt längre, samt att idrotten ”blev tråkig”, att det bara blev ”mer av samma sak”. Ungdomarna upplever att de inte kan börja med en ny föreningsidrott i sin ålder och att de bara kan fortsätta med sin idrott om de vill ”satsa”. Ungdomarna talar om att de istället för föreningsidrotten sökt sig till gym. Ett skäl till att välja gymmet är att de själva kan bestämma vilken tid de ska gå dit, hur mycket tid de ska lägga på sin fysiska aktivitet och vad de ska göra där. Friheten upplevs även som ett problem och några menar att de skulle behöva fastare rutiner, en ledare eller kanske någon som talar om vad de ska göra – något de förknippar med föreningsidrotten. Ett annat skäl till att ungdomarna inte är med i en idrottsförening eller utövar andra fysiska aktiviteter, är kostnader. För några är idrotten alltför dyr, för andra inte. Ungdomarna resonerar i huvudsak om två sätt utifrån vilka de tror att fler skulle kunna aktiveras inom föreningsidrotten: ”prova-på-aktiviteter” och samverkan mellan skola och föreningsidrott. Att vara en del av föreningsidrotten är inte något som ungdomarna ser som en del av att vara vuxna – vare sig som aktiva idrottare eller ledare. Några har föräldrar som varit ledare – få har varit det själva. När de talar om ledare handlar det mer om hur ledare borde vara snarare än att de själva skulle bli ledare som vuxna.

This research insight discusses young people’s construction and display of gender in a mixed-sex floorball group in a Swedish sport school and explores in what ways gendered power relations were exercised. Observations of floorball lessons with 21 students aged 12–16 and interviews with 7 students were analysed through Lorber’s concept of gender as a social institution. Findings suggested that training in a mixed-sex group seemed to actualize a need to dichotomize and construct distinct groups of boys and girls, and a ‘boys are better than girls’ discourse prevailed. This was explained as being a result of their experiences of playing separately in floorball clubs during leisure time. All contributed to the construction of a discourse where boys were superior and girls inferior, although they were striving towards a uniform way to play. Their attitudes and actions indicated that while gender hierarchies were not transcended, they were, to some extent, negotiated.

The body and the ways in which it is perceived are central in all sport. Athletes use their bodies in training and competitions; they sweat, stretch, build muscles, and practice coordination. The media use pictures of bodies in presenting sport, and sports-practicing bodies are shown in advertisements for everything from underwear to beer. Bodies are displayed, categorized and separated in sporting activities. In most sports men and women compete in separate events, age groups are kept apart and, until recently, skin color was also an important distinguishing criterion. Bodies are labelled as able or disabled, and physical functionality is used as a classifying measurement in sport.

In Sweden, sport is a popular activity but the numbers of participants have been declining since a few years back. In addition, even though almost all children are members of (at least) one sports club many drop out during the teenage period (girls younger than boys). This is perceived as a worry due to the vital state sports policy objective of high activity levels (Norberg 2013). However, many upper secondary schools in Sweden have in recent years specialized in physical activity and sports. The objective is often twofold: to promote an active lifestyle and/or foster elite athletes (Peterson & Norberg 2008). Malmö Youth Sport Study is an interdisciplinary research project with the main objective to study factors that are likely to influence adolescents to continue doing sports. The target group is a cohort of pupils attending a school with an explicit sport profile, who are admitted for skills in their specific sport. The purpose of my PhD-thesis is to study these adolescents’ experiences of and expectations on sport from a gender perspective. Questions like why and when gender is becoming important to young athletes, and how they negotiate gender positions in sport, will be considered.Methods and theoretical framework A qualitative methodological approach with interviews and observations is used. An ethnographic approach is emphasized. Of importance is to take part of the adolescents’ everyday life to be able to get hold of their voices, attitudes, conscious and unconscious ways of displaying, constructing and negotiating gender in sport. The theoretical framework is influenced by a constructivist approach, specifically the concepts of gender as a social institution (Lorber 1994) and inclusive masculinity (Anderson 2009). Considerations While the study is in its initial stage, no tentative results will be presented. There are many aspects to consider pertaining to the specific context of an explicit sport profile in school curricula. The daily, often gender integrated, training at school is added to the adolescents’ ordinary, mainly gender segregated, leisure training. How do they talk about and perform gender in (their) sport in school? Based on traditional notions of how men’s and women’s sport are valued differently regarding performance and status, how do these adolescents reflect upon and (re)construct gender?

Forskning visar att det framförallt är äldre ungdomar och flickor som slutar att idrotta i svensk organiserad idrott. Samtidigt söker sig fler ungdmar till skolor med idrottsprofil redan från högstadiet. Studiens övergripande syfte är att studera en skola med idrottsprofil och dessa ungdomars erfarenhet av och förväntningar på sin idrottsutövning. Studien har ett genusperspektiv. Preliminära frågor är: Varför vill ungdomarna idrotta? Vad är lika och olika i ungdomarnas ambitioner att idrotta? Hur förhåller sig flickorna och pojkarna på skolan till föreställningar om maskuliniteter och femininiteter? En viktig utgångspunkt är att låta idrottande ungdomars röster bli hörda. Att varierat samla in empiri genom observationer, fokusgrupper och nätdialoger kan inspirera att delge erfarenheter om idrott.

The purpose of the study is to discuss perceptions of the body as expressed in contemporary discourses on horse riding for disabled people in Sweden. Equestrianism is the most popular disability sport in Sweden, and horse riding for disabled riders is integrated in the Swedish Equestrian Federation. The study focuses on discourses on an organisational level as the regulation of bodies is an essential part of sports organisations’ work. Data for the analysis consists of semi-structured interviews with persons linked to organized riding for the disabled, and various texts from the Swedish Equestrian Federation. Discourse analysis is used as a methodological and theoretical tool, and Crip theory provides a theoretical framework for the study of ability and disability in equestrian sports. Three major recurring discourses are identified: inclusion and equality; concealed exclusion and segregation; acceptance and differentiation through focus on impairment.