Kostnader för byggprojekt i Sverige har jämförts med projekt i Portugal och Finland. Entreprenadföretag och beställare har intervjuats och kostnadsredovisningar och projektdokument har studerats. Insamlade data har varit av olika detaljeringsgrad och mycket heterogent i både detaljer och uppdelning. En stor del i analysarbetet har varit att skapa förståelse för variationer och nyanser i kostnadsredovisningar och bostadsutformning samt skillnader i begrepp som används i de olika länderna.

Kostnadsfördelningen i projekten visar på att den största skillnaden ligger i byggkostnaden. I Portugal utgör byggkostnaden en betydligt mindre andel av den totala produktionskostnaden jämfört med Finland och Sverige. Det är tydligt att den låga kostnaden för byggnadsarbetare i Portugal är en starkt bidragande orsak till den lägre byggkostnaden. Industrialisering och prefabricering i svenska och finska projekt uppväger inte skillnaden i byggkostnad.

De framtagna resultaten ger en god översikt av kostnader i bostadsbyggnadsprojekt i Sverige och kan vara av stort värde för jämförelser i Sverige. Ett viktigt resultat från denna första etapp av huvudstudien är att det har fungerat bra att samla in och sammanställa data från svenska byggprojekt. Resultat har kunnat presenteras på ett överskådligt sätt så att anledningar till kostnadsskillnader kan identifieras. Med detaljerad kunskap om verkliga kostnader går det att jämföra kostnader och kostnadsfördelning mellan projekt för att förstå likheter och skillnader. Olika bakomliggande faktorer syns när produktionskostnad jämförs per lägenhet, m2 BOA och m2 BTA. Undersökningens visar att det inte finns större skillnader i de svenska projekten när det gäller materialanvändning och byggteknik, produktionsmetoder och logistik, teknisk nivå, servicegrad samt krav och regelverk som tillämpas. Det finns naturligtvis en del nyanser och skillnader men de svenska byggprojekten är relativt homogena. Skillnader som kommit fram i undersökningen beror på olika projektspecifika variationer. Sammantaget bedöms underlaget vara en stabil utgångspunkt för jämförelser med byggprojekt i andra länder. Då kan jämförelse av materialanvändning och byggteknik, produktionsmetoder och logistik, teknisk nivå och servicegrad, krav och regelverk som tillämpas, tidsåtgång i planskeden, skatter och subventioner göras på ett meningsfullt sätt. Med en andra etapp av huvudprojektet bör det också vara möjligt att genomföra jämförelser mellan länder och utreda övergripande frågor.

Boverket ser ett behov av en kunskapssammanställning kring nuläget om fuktsäkra byggnader i Sverige för att ha en så bred och korrekt förståelse som möjligt för vem branschen är, vilka regler som tillämpas, var det finns kunskapscentra och vilka utvecklingsbehov som behöver stödjas för att branschen ska kunna ta större ansvar.

De utmaningar som noteras är:

Byggsektorn beredskap och förmåga att möta de nya förändrade byggregler som planeras av BoverketDen stora andelen fuktrelaterade fel och skador som rapporteras i olika utredningar.Kraven kopplat till fuktrelaterade innemiljöproblem är otydliga och ofta svåra att följa upp. Detta kan leda till fuktrelaterade innemiljöproblem som orsakar lidande för de individer som drabbas.Miljö och klimatfrågan ställer krav både på resurseffektivitet och minskad klimatpåverkan samt resiliens och klimatanpassning.Förändrade boendevanor och brukarvanor som ändrar på förutsättningarna i en byggnad.Fragmentering och specialisering med många aktörer med ansvar för sin del endast.Några utvecklingsområden har noterats. Områden där det behövs både forskning och utveckling av teknik, processer och samarbeten:

Kvalitetssäkring av nya material, konstruktioner och produktionsmetoderKompetensutveckling och kompetensspridning.Framtagning och tillgängliggörande av kunskap, teknikutveckling.Samsyn behöver utvecklas när det gäller bl.a. uttorkning i betong och i vilken omfattning byggnader behöver skyddas mot fukt under byggproduktionen.Undersökning av utvecklingsmöjligheter behövs för att ta vara på digitaliseringens möjligheter med sensorer, digitala tvillingar, AI m.m. i samband med fuktsäkerhet.Kartläggningen skulle förstärkas med en bredare internationell utblick. Det tycks finnas en del skillnader både i arbetssätt och erfarenheter kring fuktsäkra byggnader.Förhoppningen är att kartläggning av fuktsäkra byggnader ska bidra till kunskapsspridning om bransch, aktörer, teknik, system, konstruktion, kontroller, drift och underhåll samt forskning och fortsatt utvecklingsarbete.

Denna genomlysning av Branschstandard ByggaF – metod för fuktsäker byggprocess hargjorts med målet tydliggöra den fuktsäkerhetsprocess som krävs för att säkerställafuktsäkra byggnader och med speciell hänsyn till det tänkta nya formatet i projektetMöjligheternas Byggregler.Arbetet har utförts av en grupp personer som representerar olika aktörer i byggsektorn ochsom är väl förtrogna med Branschstandard ByggaF och flera använder den dagligen.Arbetet som genomförts under en kort och intensiv period har präglats av ett stortengagemang och vilja att bidra till förbättring och anpassning av Branschstandard ByggaFtill nya förutsättningar och behov.Det är viktigt att betona är att det här är en genomlysning som ska visa påutvecklingsbehov av Branschstandard ByggaF utifrån de kommande förändringarna ibyggreglerna. Genomlysningen har visat på delar som inte fungerar så bra i praktiken ochsom behöver revideras och vidareutvecklas. Uppdraget omfattar inte att ta fram en nyreviderad Branschstandard ByggaF men förbättringsförslag har identifierats under rubriken“önskat läge”. Arbetsgruppen har många tankar om vad som borde revideras i nuvarandeBranschstandard ByggaF och i nästa steg, när det faktiska arbetet ska göras medrevideringar kan det behövs göras andra ändringar än vad som föreslås här. Detta är baraett förslag.Det är dock viktigt att poängtera att det som återges här inte är något färdigt förslag ochinte alltid arbetsgruppens gemensamma åsikt (koncensus) utan mer exempel på möjligautvecklingsriktningar. Trots att arbetsgruppen försökt nå konsensus har det funnits liteolika synsätt på vissa detaljfrågor. 

Syftet med denna kartläggning är att komplettera kunskapen i Sverige kring olika typer av möjliga indikerande innemiljökontroller som finns. Utvecklingen på både mätteknik och beslutsverktyg är snabb. En inledande analys av utmaningar och möjligheter med olika typer av kontroller och indexeringar av innemiljökontroller presenteras.Några exempel på aktörer och system som direkt kan kopplas till indexering, alternativt bidrar genom till exempel kravformuleringar eller guidning i uppföljning, beskrivs i rapporten är:

• ALDREN TAIL Index
• Standarder, bland andra SS-EN 16798-1:2019
• Beloks Innemiljökrav för lokalbyggnader
• Miljöcertifiering och miljömärkning
• SWESIAQ
• Obligatorisk ventilationskontroll – OVK
• Loggande sensorer
• Enkäter
• Okulära kontrollerStickprovskontroll med momentanmätning
• Databaser
• Vägledningar från olika myndigheter

Generellt sett är det en stor spridning mellan olika kontrollsystem när det gällande innehållet och omfattningen på vilka parametrar som kontrolleras i inomhusmiljön. Det finns 100-talet parametrar som används vid kontroll av inomhusmiljö idag.

Denna kunskapssammanställning om klimatdata och klimatfiler kan ge en bred och korrekt förståelse om var det finns kunskap och vilka utvecklingsbehov som behöverstödjas, vilka som agerar inom området och vilka regler och standarder som tillämpas.

För att klara klimatförändringar har det stora fokuset inom byggsektorn (och många andra sektorer) hittills varit att ”lindra effekterna av klimatförändringen”. Detta samtidigt som det är nödvändigt med förberedelser för klimatförändringar, eftersom de sker och påverkar alla människor. Därför behövs större uppmärksamhet på ”klimatförändringsanpassning” genom att öka kunskapen inom byggsektorn, utveckla och testa metoder och syntetisera lättanvända uppsättningar av klimatdata för användarna.

I många länder måste användarna köpa väderdata, medan det i andra länder finns uppsättningar av väderdata som är offentliga. Det finnas flera tillvägagångssätt för att ta fram indata (klimatfiler för framtiden) till den stora användningen som kan förutses. Allt kräver investeringar i att skapa kunskap och underlag/data som kan delas med användarna. Felaktig användning av klimatfiler för framtiden kan leda till mycket dyra ekonomiska konsekvenser. Analysers rumsliga och tidsmässiga upplösningar spelar en viktig roll för kraven på kvalitet på klimatfiler för framtidens väder.

Mikroklimat påverkar energi- och fuktprestandan hos byggnader (och energisystem) men försummas av de flesta tillgängliga tillvägagångssätten. Detta samtidigt som effekter av extrema klimathändelser kan förändras avsevärt i urban/mikroskala. Att ta hänsyn till mikroklimat kommer att öka kostnaden för analyser avsevärt och det är inte möjligt i alla lägen. Därför behöver prioriteringar göras av kvalificerade beslutsfattare.

Osäkerhet finns i alla indata som används i olika analyser av energianvändning och inomhusklimat. När beräkningar och simuleringar görs, kan säkerhetsmarginaler anpassas på olika sätt. Klimatfiler för framtiden kan ha säkerhetsmarginal, men frågan ärom det ska vara för en kort, lång eller mycket lång period.

I dagens bostadsprojekt är det mycket ovanligt med komfortkyla. Kommer det att vara annorlunda om 10–15 år? Behöver nya byggnader förberedas för komplettering med komfortkyla? Möjliga konsekvenser och hur osäkerhet ska hanteras samtsäkerhetsmarginaler användas behöver utredas vidare.

Det finns tre stora luckor i nuläget för byggbranschen (och anläggningsarbeten)

1. Brist på korrekta väderdata/klimatfiler för framtiden, som lätt kan användas av alla intressenter.
2. Brist på nya/uppdaterade/verifierade tillvägagångssätt som korrekt tar hänsyn till extrema väderhändelser och osäkerheter om klimatet.
3. Bristande kunskap hos ingenjörer, intressenter, ansvariga offentliga sektorer och även forskare om konsekvensanalys av klimatförändringar.

Med tanke på de senaste framstegen inom området för modellering av klimatförändringar och det framgångsrika forskningsarbetet med att koppla klimatmodeller till tekniska modeller, borde det finnas stora möjligheter att ta itu med frågeställningarna. Det krävs att tydliga mål sätts upp och att åtgärder vidtas.

Denna kunskapssammanställning över bland annat regelverk, vägledningar och frivilligakrav för ljus, dagsljus, solljus, utblick och belysning visar att det finns många verktyg attta hjälp av för att styra kvaliteten inom området. Det är viktigt med robusta lösningar försådant som inverkar på människors hälsa.

Vid stadsförtätning och maximering av markanvändning finns en risk att dagsljusnivåer ibefintliga byggnader minskar kraftigt. Många nya stadsdelar byggs med så hög täthet attdagsljustillgången inte lever upp till dagens krav i alla vistelserum. Kvantitativadagsljuskraven fungerar som en garant för att trender att rationalisera bort tillgång tilldagsljus och utblick inte drivs alltför långt.

Det finns inslag i moderna byggprojekt som bidrar till lägre energianvändning somsamtidigt leder till lägre dagsljusinsläpp. Minskad fönsterarea ger som konsekvensminskad dagsljusnivå vilken i sin tur får följden att elektrisk belysning måste tändasoftare, särskilt på lägre våningar. Dagsljus är en fri/gratis ljus- och energikälla, sombidrar till resiliens vid elavbrott.

Elektrisk belysning är ett relativt nytt fenomen. Glödlamporna och lysrören uppfannsomkring 1880 respektive 1930 dvs. för mindre än 150 år sedan. Före dessa uppfinningarvar alla byggnader belysta av dagsljus och byggplanerna och stadsplaneringen ritadesnoggrant för att säkerställa god tillgång till dagsljus.

Med dagens energi- och elkris är det värt att poängtera att en av de viktigasteenergikällorna (dagsljus) och också styr tidsanpassning och påverkar utvecklingen avalla arter på jorden, inklusive människor, ända ner till cellnivå. Ny forskning publicerasvarje månad som visar hur varje band av den elektromagnetiska strålningen - från UVtill infraröd - är kopplad till dygnsrytmen och att dygnsrytmen är allmänt grundläggandeför hälsa.

Det är viktigt att byggbranschen håller sig ajour med pågående medicinsk forskning omcirkadiska cykler och hur dagsljus, solljus, utblick och belysning på verkar hälsa.Nya rekommendationer kommer allt tätare.

Många av de byggtekniska åtgärder som används för att reducera buller påverkardagsljustillgång och till en viss del även utblick negativt. Vid tekniskt samråd är det inteovanligt att akustikkrav väger tyngre än kraven på dagsljus samt utblick.

Några av de senaste trenderna i utformningen av nya byggprojekt har lett till reduceradedagsljusnivåer inomhus (t.ex. oregelbunden och asymmetrisk placering av fönster,mörka fasadmaterial, avskärmning via fasadelement).

Elektrisk belysning inomhus behöver utformas för att underlätta seendet, dvs. utanflimmer och bländning. En god visuell miljö minskar mängden ögonbesvär, huvudvärk,muskel och ledbesvär och kan påverka prestationsförmåga och produktivitet på ettpositivt sätt.

I detaljplaner fastställs förutsättningarna för exploateringsgraden. Byggnadersmöjligheter att uppfylla krav på ljus, dagsljus, solljus och utblick ska prövas.Vid framtagande av detaljplaner är det därför viktigt att se till att kraven är möjliga attuppfyllas. Idag finns många verktyg som också lämpar sig för tidiga skeden, men det ärinte alltid som de tillämpas eller att exploateringsgraden anpassas till resultaten i destudier som görs. Vid hantering först vid startbesked är projekteringsarbetet långtframskridet och anmärkningar skulle få stora konsekvenser.

När alla rum i kritiska lägen kontrolleras i projekteringen är det vanligt med avvikelserfrån kraven på dagsljusfaktor. En del kan lösas på ritbordet men inte allt. Ibland ärförutsättningarna för svåra och det går inte att hitta lösningar som tillgodoser alla krav.Djupa rum ger svårare förutsättningar än grunda rum, eftersom ljuset avtar kraftigt medavståndet från fönstret.

I en tätt byggd stad har inte alla samma möjlighet att välja boende – högst upp i huseteller i gathuset där dagsljuset flödar. Mycket få föredrar mörkare bostäder men många ärberedda att kompromissa bort dagsljustillgången för att få tillgång till stadens puls.Dagsljus ska inte bara vara en lyx som privilegierade kan unna sig, det ska vara entillgängligt för alla.

I tätbebyggda kvarter är det ofta en utmaning att efterleva regelverket. Dagsljuset i Sverige är relativt svagt, och lågt stående sol, dessutom ofta skymd av omgivandebyggnader, ger långa skuggor. Historien visar att svenska städer kan förse alla boendemed ljusa bostäder men om förtätandet fortsätter enligt samma mönster som tidigare såmåste både lagstiftare och planaktörer ha verktyg att förstå dess begränsningar.Misslyckas planeringen av framtidens städer finns en risk att hälsa och välmående för desom bor i den attraktiva kvartersstaden i all mening äventyras.

Folkhälsomyndigheten och Arbetsmiljöverket utgår från att brist på dagsljus kan genegativa effekter för hälsan. Uppskattningsvis 80 % av levnadstiden spenderas inomhus.Det är en av anledningarna att miniminivåer för dagsljus i vistelserum är nödvändiga ibyggregler.

Dagsljusfaktorn är ett bra mått för att bedöma tillgången av dagsljus. Dagsljusfaktornbeskrivs i en nyare standard där den bedöms över en yta och inte i en punkt.BBR hänvisar till föråldrade metoder. Ett kvantitativt dagsljuskrav säkerställer attvistelserum erhåller tillräckligt med dagsljus för att inte riskera människors hälsa.Byggnadens gestaltning får inte riskera människors tillgång till ett hälsosamtdagsljusinsläpp.

Boverket ser ett behov av en kunskapssammanställning kring nuläget inom termisk komfort i Sverige för att ha en så bred och korrekt förståelse som möjligt för vem branschen är, vilka regler som tillämpas, var det finns kunskapscentra och vilka utvecklingsbehov som behöver stödjas för att branschen ska kunna ta större ansvar.

Några faktafrågeställningar som vi författare noterat och som kan vara värda att kartlägga ytterligare:

Metoder att simuleraKlimatdata för analyser och simuleringarBetydelsen av värmeöarÅtgärder för att minska värmelaster på byggnaderörbereda plats i byggnader för komfortkylaRisker med fukt och påväxt vid komfortkylaPrioriterade rum för termisk komfortUpplåtelseformers inverkan, utsatta grupper och lokala reglerVädring och fläktarPrioritera passiva åtgärderPortabel luftkylning/komfortkylaTillsyn och bygglovKrav som inte är samordnade (energi, dagsljus, buller, etc.)VarningssystemFörhoppningen är att kartläggning av termisk komfort ska bidra till kunskapsspridning om bransch, aktörer, teknik, system, konstruktion, kontroller, drift och underhåll samt forskning och utveckling.

Denna kunskapssammanställning om vatten- och avloppsinstallationer i Sverige kan ge en bred och korrekt förståelse om branschens aktörer, vilka regler som tillämpas, var det finns kunskap och vilka utvecklingsbehov som behöver stödjas. Några viktiga punkter är:

• Legionella – finns i tappvattensystem och orsakar ohälsa. Begränsning av risker behöver utredas vidare inte mot bakgrund av risker med förväntade högre temperaturer och önskemål om att ta fram system för med lägre energiförbrukning för varmvatten. Risk för legionella i kallvatten finns också.
• Utformning och placering av rörkopplingar – har stor betydelse för beständighet hos installationer och möjlighet att upptäcka och hantera läckage. Regler och vägledningar som utvecklats över tid har möjliggjort den goda standarden på vatten- och avloppsinstallationer vi har idag.
• Dimensionering av system – komponenter och flöden samverkar i samma system. Därför finns risker om en komponent eller ett delsystem optimeras av något skäl utan att konsekvenserna för hela förstås. Spillvattensystem är t.ex. beroende av flöden för tappdricksvatten.
• Det är viktigt att ta med sig förvärvade kunskaper och lärdomar för att undvika problem som tidigare visats sig vara kostsamma. Det gäller i synnerhet för system som installeras dolt, och som förväntas ha en livslängd på flera decennier.
• Ett regelverk som tar hänsyn till de problem som har lösts genom åren, och som ger goda förutsättningar att förebygga framtida problem, kommer att gynna den som bor eller vistas i byggnaden, den som äger byggnaden, den som bygger eller installerar, den som levererar byggprodukterna och den som försäkrar byggnaden. Det är även bra ur ett hållbarhetsperspektiv, eftersom lång problemfri livslängd oftast minskar miljöbelastningen.

Boverket ser ett behov av en kunskapssammanställning kring nuläget för ventilation för att ha en så bred och korrekt förståelse som möjligt för vem branschen är, vilka regler som tillämpas, var det finns kunskapscentra och vilka utvecklingsbehov som behöver stödjas.

Rapporten tar upp

Ventilation som en del av byggnaden; Ventilation i bostäder; Ventilation i lokaler; Ventilation och inneklimatkrav (regelverk) samt kontroller; Mäta och verifiera inneklimat och ventilation; Energikrav och rekommendationer för ventilation; Brandskydd och ventilation; Ventilations påverkan på smittspridning; Vägledningar för ventilation och inomhusklimat; Branschens aktörer i SVerige; En fördjupande enkät; Behov av fortsatt kartläggning

Det är vanligt att med trähusbyggande utan väderskydd idag! Tiden för stommontage kan göras rejält kort genom anpassning till ”bra väder”. Genom att plasta in och hantera eventuellt vatten effektivt samt på olika sätt åtgärda eventuella missfärgningar och fuktskador motiveras insparat väderskydd under byggtiden. Vid KL-trä rekommenderas t ex slipning av träytor. Stommarna i dessa projekt är förhållandevis enkelt sammansatta och det återstår stora arbetsinsatser med kompletteringar på väggar, bjälklag och ytskikt samt installationsarbeten vilket gör att byggtiden ändå blir förhållandevis lång. Ökad prefabricering skulle ge stora möjligheterna till tidsvinster för stomkomplettering, ytskikt och installationer. Byggherren behöver ta rätt beslut om byggsystem tidigt i byggprocessen för att få en kortare byggtid. Med högre förtillverkningsgrad och väderskydd är det möjligt att halvera byggtiden. System med högre färdigställandegrad förutsätter att t ex eldragning är förberett och att invändiga ytskikt är klara eller åtminstone närmare klara. Då måste det också finnas ett heltäckande väderskydd För att ”redesigna” byggprocessen behövs en utveckling av tekniska system. Det ställer också krav på att förutsättningarna för byggprojekten analyseras i tidiga skeden av byggprocessen, under projektering och redan när upphandling av stomleveranser och underentreprenörer genomförs. Byggsystemet behöver behandlas tidigt och installationer och ytskikt integreras i projekteringsarbetet. Stomleverantörerna behöver utveckla sina produkter att även innehålla förberedelser för i första hand installationer men också ytskikt. En grov uppskattning av hur totalkostnaden påverkas vid en halverad byggtid har också genomförts. Den avser ett hypotetiskt projekt och bedömningen är att byggkostnaden blir ungefär densamma även om delkostnaderna omfördelas. För byggherren/beställaren bör det finnas en vinst på lägre ränteutgifter, något lägre projekteringskostnad samt möjlighet att hyra ut eller använda byggnaden tidigare. För att det ska vara lönsamt med väderskydd så behöver det vara med i förutsättningarna från projekteringens början. Val av byggsystem och byggnadens utformning har stor betydelse.

The National Board of Housing, Building and Planning (Boverket) has initialized a compilation of knowledge about the current situation in Swedish ventilation. The purpose being to summarize an as broad and correct understanding as possible of who the industry is, what rules that applies, where there are knowledge centres and what development needs are required to be supported for the industry. Ventilation systems has developed from simple to high-tech sensor-controlled with the main task of removing unwanted airborne substances (e.g. odours) and excess heat, in an energy efficient way. 

Data was collected from stakeholders dealing with ventilation and indoor climate. A group of knowledgably consultants and scientists have collected information, analysed different aspects of ventilation, and presents the results in a report available in Swedish. 

Ventilation situation in residential buildings varies from other types of buildings that house widely differing businesses. Different types of activities place different demands on the buildings' air quality, thermal comfort, etc. For the operation of a building, it is important to clarify the conditions and requirements that determine needed airflow. Quite small, oversights and mistakes can ruin the possibilities for the ventilation system's to function properly. 

The main outcome of the project is the presentation of the state-of-the-art position of ventilation in Sweden. Ventilation is a vital part of the building's system and the prerequisites for correct ventilation function. Seemingly, banal user behaviours can have a major impact on the control of the indoor climate. 

Regulations and rules that govern and apply for ventilation and indoor climate comes from a number of international, national organisations. More than ten Swedish authorities define regulations influencing ventilation. This affects how measurement and verification of indoor climate and ventilation can take place with different methods and instruments depending on which properties are studied. 

The survey contributes to the dissemination of knowledge about the industry, stakeholders, technology, systems, construction, controls, operation and maintenance as well as research and development. 

En teknisk handbok skriven för alla på en byggarbetsplats men även användbar för andra i byggsektorn. Boken behandlar vanligt förekommande arbetsmoment vid byggande av bostäder och lokaler. Den innehåller viktiga punkter att tänka på med hänvisning till ytterligare infromationskällor. Dessutom behandlas allmänna krav på byggprocessen, kvalitet, miljö, arbetsmiljö, nyheter, innovationer med mera.

I denna förstudie har kunskapsläge och förutsättningar för en kartläggning och jämförelse av kostnader i bostadsbyggnadsprojekt i Europa studerats för att se om det finns förklaringar av hur skillnader i lagstiftning och samhällets reglering, styrning, skatter, subventioner, material, klimat och kultur påverkar produktionskostnaden för byggprojekt och därmed också boendekostnaden för den boende. 

För en fortsatt studie krävs: Etablerade kontakter med projektkunniga i de undersökta länderna Noggranna förberedelser före studiebesök och intervjuer Tydlig dokumentation och insamling av underlag Bearbetning och jämförelse av data Presentation av resultat

Att digitaliseringen innebär omvälvande förändringar i hela arbetslivet råder det ingen tvekan om. Den decentraliserade samhällsbyggnadssektorn med dess omfattande samverkan mellan olika aktörer är inget undantag. Det gäller att yrkesverksamma på alla nivåer har en grundläggande kompetens och beredskap att ta till sig och tillämpa nya metoder, verktyg och processer. Digitaliseringen ger nya möjligheter till förbättrad samverkan i byggprojekten. Mot den bakgrunden beslutade tre yrkesnämnder inom bygg- och installationsbranschen att göra en gemensam kartläggning över vad som händer i branschen och närmare studera elevers förutsättningar och yrkeslärares möjligheter att understödja utvecklingen i branschen.

En teknisk handbok skriven för alla på en byggarbetsplats men även användbar för andra i byggsektorn. Boken behandlar vanligt förekommande arbetsmoment vid byggande av bostäder och lokaler. Den innehåller viktiga punkter att tänka på med hänvisning till ytterligare infromationskällor. Dessutom behandlas allmänna krav på byggprocessen, kvalitet, miljö, arbetsmiljö, nyheter, innovationer med mera.

Lärobok för ingenjörsutbildningar som inriktas på produktionsskedet av ett byggporjekt

Kalkylering är ett viktigt verktyg vid bygg- och fastighetsutveckling. Bristfällig kalkylering eller brist på kalkylering har orsakat många problem. Boken ger grunderna i kalkylering vid bygg- och fastighetsutveckling och tar upp de vanligast förekommande kalkylmetoderna.

Syftet med rapporten är att undersöka kunskapsförsörjningen inom byggsektorn på tre nivåer, gymnasium, yrkeshögskola och universitet/högskola samt en industriell partner. Projektet genomfördes med intervjuer, workshops och enkäter styrda av en grundlig litteraturstudie som tittat på aktuell forskning inom utbildning och pedagogik. Resultaten från projektet visar att lärare och elever/studenter har digitala kompetensen, men det finns utrymme för förbättringar av lärandematerial och processer. Dessutom visar resultaten från industrin ett starkt intresse för bättre utnyttja informationsteknik för kompetensutveckling. Betänkandet pekar på att det krävs fortsatt utveckling för en förbättra utbildning inom byggbranschen.

Det råder ingen tvekan om att ökad standardisering är en viktig utvecklingsstrategi för att långsiktigt öka kundvärdet och minska resursförbrukningen i samhällsbyggandet. Studien visar att denna utveckling gäller även för arbetsprocesser i byggproduktion. Men standardiseringen måste genomföras för att förenkla och säkra processer, t ex minska felrisker och strul, med syfte att frigöra mer tid för byggarbetsledare att ägna sig åt de “kreativa” ledningsuppgifterna. Standardisering måste alltså ske på ett genomtänkt sätt. Exempel på utmaningar för att åstadkomma sådan “klok” standardisering är att åstadkomma en bredare syn på vad standardisering är och vad den kan leda till, att utveckla en bättre förståelse för hur byggprocesser faktiskt ser ut, t ex vilken resursförbrukning som sker, att utveckla en bättre förståelse för grundorsaker till befintliga problem och hinder så att dessa i högre grad kan elimineras och utveckla lösningar för att bättre integrera strategiska insatser med operativa insatser i projekten. Avslutningsvis kan påpekas att erfarenheter visar på att det är viktigt att välja rätt bland många förbättringsförslag och att standardisera ”rätt” saker och processer. När nya rutiner och processer införs i en organisation kan det också medföra/skapas ökad administrationen som leder till mer frustration i organisationen.

Bakgrund: Renovering av flerfamiljshus är en utmanande process med flera krav från intressenter såsom hyresgäster, fastighetsägare, byggherrar, arkitekter och samhälle måste samordna. Som en del av större projekt som syftar till att utveckla en kravdriven modell för att stödja beslut om hållbar renovering av flerfamiljshus, är vårt fokus att analysera krav på kunskapsdelning hela renoveringsprocessen. Nya krav på grund av en förändring från nyproduktion till underhåll och specialiserade tjänster kräver ny kunskap, nya sätt att samarbete och förbättrad kunskapsdelning. Mål: Syftet är att studera hur och vem som kräver samarbete och kunskapsutbyte under renoveringsprocessen. Grunden för beslut inom en renoveringsprojekt riktar forskningsfrågor kring kriterier för val av fastighet att renovera, dokumentation av renoveringsbeslut och kunskapsutbyte i renoveringsprocessen - internt, externt och mellan projekt. Metod: I denna fältstudie har intervjuer med representanter från fastighetsbolag genomförts för att undersöka kriterier för att välja ut fastigheter för renovering och grunden för renoveringsbeslut. Genomförandekunskaper i beslutsprocessen analyseras också. Pågående renoveringsprocesser och motivation och incitament för kunskapsutbyte inom ett projekt mellan aktörer, från projekt till projekt inom ett fastighetsbolag och mellan fastighetsbolag analyseras. Resultat: Underlag för renoveringsbeslut varierar från okulär besiktning till användning av kalkylblad och avkastningsberäkningar. Även om behovet av kunskapsdelning nämns som mycket viktigt finns det brister i incitament för utveckling av strukturerade processer för kunskapsdelning

Skriven för alla på byggarbetsplatsen men även användbar för andra i byggsektorn. Boken behandlar vanliga arbeten vid byggande av bostäder och lokaler. Den innehåller viktiga punkter att tänka på med hänvisning till ytterligare information. Dessutom behandlas allmänna krav på byggprocessen, kvalitet, miljö, arbetsmiljö, nyheter, innovationer med mera.

Skriven för alla på byggarbetsplatsen men även användbar för andra i byggsektorn. Boken behandlar vanliga arbeten vid byggande av bostäder och lokaler. Den innehåller viktiga punkter att tänka på med hänvisning till ytterligare information. Dessutom behandlas allmänna krav på byggprocessen, kvalitet, miljö, arbetsmiljö, nyheter, innovationer med mera.

Misstag under byggskedet är mycket kostsamt. Att undvika misstag på byggarbetsplatsen och underlätta en effektiv produktionsprocess rekommenderas av många forskare som ett sätt att minska byggkostnaderna. Ett sätt att handskas med denna fråga är genom att hitta brister och fel under redan i projekterings- och konstruktionsskedet. Eftersom byggnader har allt mer komplexa installationssystem och krav på energieffektivitet finns det också en ökande efterfrågan på kunnig personal på byggarbetsplatsen. Projektörer och konstruktörer måste förstå hur kraven på energieffektivitet, fukttransport, lufttäthet, akustiska egenskap osv uppnås med effektiv logistik i en lean produktionsmiljö. Olika tillverkare och forskning generera mycket kunskap. I Sverige har många försök att åstadkomma system för återkoppling av erfarenheter misslyckats på grund av att hela frågan är mycket komplex. Lagring av produktionskunskap i form av webbplatser har tagits fram både som företagets egendom och "offentligt tillgänglig" källor. Denna forskning undersöker hur byggföretagens kunskapshantering ska utformas för att vara effektiv och konkurrenskraftig. Genom intervjuer och observationer har data samlats in för att beskriva strategin av Sveriges största byggföretag använder kunskapshantering. Dessutom har ett stort regionalt byggföretag och ett mindre byggföretag studerats. Särskilt fokus ligger på byggarbetsplatsen och hur arbetarna på byggarbetsplatser är involverade i planering av arbetets utförande och hur kunskap görs tillgänglig i denna process och hur detta påverkar motivation och lärande i organisationen.

Ordet "metod" har sitt ursprung i det grekiska ordet "Hodos" (path) eller "methodos" (vägen till något). Det handlar om "vägen" som leder till ett visst "mål". Avser metoden undervisning, är det konkreta sättet att utgå från lärare och elever för att uppnå ett mål. Som är väl känt, finns det många olika sätt att nå ett mål, mycket beror på läraren i sin roll som handledare. Handling/agerande är ett effektivt verktyg för utformning och bör alltid ingå i utbildningar. Den typ av lärandemål och villkoren för de studerande är Kriterier som måste beaktas vid val av lämplig metod. Denna handbok ger en inblick i en handlingsinriktad, metodisk repertoar för undervisning och vill ge lärare och föreläsare som går in i området för yrkesutbildning och fortbildning, ett didaktiskt-metodiskt stöd för utformningen av undervisnings- och inlärningsmetoder.

Dagens byggande ställer höga krav på goda kunskaper och effektiv produktion. Ett sätt att uppnå detta är att involvera produktionspersonalen i planeringen av arbetet på byggarbetsplatsen. När hela personalen involveras i detta skapas förutsättningar för en lärande organisation där medarbetarna kontinuerligt utvecklar sin kunskap och kompetens. För att en lärande organisation ska kunna fungera krävs system för erfarenhetsåterföring och system för att sprida kunskap inom den lärande organisationen. I denna artikel behandlas behovet av och metoder för att samla kunskap samt de speciella krav som ställs på ombyggnad och renovering.

I den genomförda förstudien kan vi konstatera att det finns ett stort behov av upprustnings- och ombyggnadsåtgärder i hela det svenska byggnadsbeståndet. Detta är viktigt inte minst ur ett hållbarhetsperspektiv om vi betänker de krav som ställs på byggsektorns bidrag.Behovet av arbetsinstruktioner för ombyggnads- och ROT-åtgärder bedöms inte påverkas av olika förvaltningsstrategierna för olika bostadsbolag eller av vilken typ av upphandlingsform som är aktuell. Oavsett om åtgärden ingår som en del i ett större ombyggnadsprojekt eller utförs på ramavtal så ska den genomföras enligt samma instruktion. Det finns idag cirka 20 färdiga arbetsinstruktioner på hemsidan www.ByggAi.se som är direkt tillämpliga på renoveringsarbeten. Ett systematiskt utvecklingsarbete bör påbörjas för att skapa ytterligare cirka 100-150 arbetsinstruktioner. Samtidigt bör utformning av och tillgänglighet till arbetsinstruktionerna utvecklas.

Arbetsberedning med www.ByggAi.se redovisar hur man på ett effektivt sätt planerar och förbereder olika arbetsmoment på byggarbetsplatsen. På www.ByggAi.se finns mer än 150 arbetsinstruktioner samlade och ytterligare tillkommer efterhand. Instruktionerna är uppbyggda på ett enhetligt sätt och samma mall rekommenderas även för andra moment. Boken är framtagen som ett hjälpmedel till arbetsledningen vid byggarbete för att på bästa sätt använda www.ByggAi.se och åskådligt tillsammans med medarbetarna gå igenom arbetsinstruktioner uppbyggda enligt Förutsättningar, Förarbete, Egenkontroll och Genomförande. Även projektörer kan med hjälp av arbetsberedning få insikt och förståelse för hur olika detaljer och byggnadsdelar byggs upp i praktiken. Boken fungerar också utmärkt vid utbildningar och på www.ByggAi.se/arbetsberedning finns en presentation med bilder som beskriver bokens innehåll och funktion.

Skriven för alla på byggarbetsplatsen men även användbar för andra i byggsektorn. Boken behandlar vanliga arbeten vid byggande av bostäder och lokaler. Den innehåller viktiga punkter att tänka på med hänvisning till ytterligare information. Dessutom behandlas allmänna krav på byggprocessen, kvalitet, miljö, arbetsmiljö, nyheter, innovationer med mera.

In facilities management, decisions regarding how and when maintenance and rebuilding are to be carried out are made on a regular basis. Typically, there is a compromise regarding cost, usability and the possibility of exploring new options. Many case studies indicate that a large number of these decisions are based on simple models and that they are not adequately investigated. This is a problem, especially in cases of public procurement, where a high level of transparency in decision making is desired. There is a need for a proper decision basis in order to build a society that is economically, socially and environmentally sustainable. A working method is proposed as a tool for the integration of costs and benefits in decision making on investments in sustainable re-building. The guideline gives an overview as to why, when and how impact assessments and project appraisals can be conducted on different levels on a scale from tactical decisions to strategic decisions. The proposed method can be used to prioritise actions that need attention and to decide which preventive measures are the most efficient from an economic point of view. This paper explores the practical application of the guideline and presents an economic analysis and valuation in sustainable rebuilding management. Finally, the prerequisites for impact assessment and project appraisal and how they can be used and accepted by the users and decision-makers are discussed.

Allt för många bygg- och anläggningsprojekt lider av bristande planering. De som leder arbetet på arbetsplatsen ska klara av att uppfylla målsättningarna för leverans i tid, med gott ekonomiskt resultat och nöjda kunder som fått det som beställts. Arbetsplatsen ska också leva upp till kraven på kvalitet, miljö, arbetsmiljö med en organisation som består av flera olika företag, leverantörer och underentreprenörer. För att klara av detta krävs naturligtvis ett strukturerat arbetssätt och god planering. Den som inte lyckas med att planera kan sägas planerar att misslyckas. Boken är i första hand avsedd att användas inom utbildningar av byggingenjörer vid högskolor, yrkeshögskolor och universitet men är också lämpad för de som är verksamma i byggbranschen – entreprenörer, arbetsledning på byggarbetsplatser, byggherrar, arkitekter, konstruktörer, installationsprojektörer som behöver komplettera med förståelse för den komplicerade planeringsprocessen i bygg- och anläggningsprojekt. Boken går igenom de grundläggande processerna kopplat till den internationella standarden PMBOK för att genomföra bygg- och anläggningsprojekt.