Publikationer från Malmö universitet
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 8 av 8
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Zetterberg, Karin
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Centrum för akademiskt lärarskap (CAKL).
    Att utveckla studenters läsande och skrivande2023Ingår i: Inkluderande högre utbildning: Breddad rekrytering, breddat deltagande och studentaktivt lärande / [ed] Martin Stigmar, Lund: Studentlitteratur AB, 2023, s. 117-134Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Studenters skriftspråkskompetenser ser olika ut efter gymnasiet, men den här artikeln utgår från att alla studenters läsande, skrivande och talande behöver utvecklas för att kunna hantera högskolans krav och den specifika disciplinens kunskapsfält. Artikeln redogör för ett antal forskningsbaserade principer för hur språkutvecklande undervisning kan organiseras: ämnesintegrerad undervisning, aktiv läsning, skrivandet som en inkrementell process, samt konstruktiv återkoppling. Dessa exemplifieras med upplägget på kursen ”Akademiskt språkbruk” på ett samhällsvetenskapligt program 2016-2020. Styrkor och svagheter i upplägget diskuteras med hjälp av studentröster från kursutvärderingar. Här fokuseras särskilt på frågan om selektiv respons. Slutligen argumenterar artikeln för att skrivdidaktiker kan spela en viktig roll för att skapa ett breddat deltagande i högskolan.

  • 2.
    Zetterberg, Karin
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Centrum för akademiskt lärarskap (CAKL).
    Grupparbete i akademiskt skrivande – går det?2023Ingår i: Litteracitet och lärande i högre utbildning: Book of abstracts, 2023, s. 46-46Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Titel: Grupparbete i akademiskt skrivande – går det?

    Tematik: 1.Teoretiska och metodologiska perspektiv på litteracitet och lärande

    Författare: Karin Zetterberg

    I högre utbildning är det vanligt att studenter utför skriftliga uppgifter i grupp. Interventioner för att utveckla studenters akademisk litteracitet bör därför även innehålla gruppuppgifter. Konferensbidraget presenterar en pågående intervjustudie med fokus på en sådan intervention. Studien syftar till att undersöka i vilken mån upplägget främjar studenters engagemang och inre motivation.

    Forskningen visar att studiegrupper med de rätta förutsättningarna kan höja kvaliteten på lärandet avsevärt, jämfört med studenter som arbetar individuellt (Hammar Chiriac, 2020). De omständigheter som identifierats som avgörande syftar alla till att skapa engagemang i gruppen och inre motivation för uppgiften. Det har dock visat sig att sådana omständigheter är synnerligen besvärliga att få till stånd i praktiken (Wedérus, 2022). Även om läraren har stora möjligheter att påverka utfallet av grupparbetet, beror gruppens framgång till syvende och sist på studenternas förmåga till prosocialt beteende (Hammar Chiriac, 2020).

    På Behörighetsgivande kurs i svenska vid ett svenskt lärosäte används grupparbete i ett moment i akademiskt skrivande. Studenterna ska utgå från frågeställningen ”Hur skriver man akademisk text” och välja ett delområde att fokusera på. Uppgiften är alltså en metatext: Studenterna skriver en akademisk text i ämnet ”att skriva en akademisk text”.

    Från detta moment har data har samlats in, dels i form av digitala enkäter, dels i form av intervjuer. I de digitala enkäterna fick studenterna löpande besvara frågor om den egna och gruppens engagemang, samt produktivitet. Intervjuerna syftade till att utröna i vilken mån lärarens agerande, upplägget och gruppdeltagarnas beteende minskat/ökat engagemanget och motivationen för uppgiften. Samtalen har spelats in och kommer senare att undergå en kvalitativ innehållsanalys. I denna kommer studenternas svar att kodas i Nvivo och sorteras i kategorier. Resultaten av undersökningen kommer att presenteras på konferensen. 

    Referenser

    Hammar Chiriac, E. (2020). Forskning om grupparbete. In E. e. Hammar Chiriac & A. e. Hempel (Eds.), Handbok för grupparbete : att skapa fungerande grupparbeten i undervisning (Fjärde upplagan. ed.). Studentlitteratur. 

    Wedérus, T. (2022). Gör upp med myten om grupparbetet [Redaktionell plattform]. Dagens Arena. Hämtat 20230309, från https://www.dagensarena.se/essa/myten-om-grupparbetet/#:~:text=Flera%20studier%20har%20ocks%C3%A5%20visat,bidra%20olika%20mycket%20till%20slutprodukten. 

  • 3.
    Zetterberg, Karin
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Centrum för akademiskt lärarskap (CAKL).
    Studenters arbete med respons: förstår de vad jag menar?2023Ingår i: Högre Utbildning, E-ISSN 2000-7558, Vol. 13, nr 2, s. 29-42Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Artikeln redovisar resultatet av en studie som ställer två frågor: I vilken mån förstår och engagerar sig studenter i respons av olika slag? Hur uppfattar de icke-selektiv respons på textens lokala nivå?

    Studien baserar sig på strukturerade intervjuer med sex studenter på en delkurs i akademiskt skrivande på en fristående kurs på grundnivån. Intervjuerna transkriberades och analyserades kvalitativt. Studenternas svar kodades med hjälp av verktyget Nvivo och sorterades i kategorierna kognitivt engagemang, emotionellt engagemang och handlingar. Analysen visade att det kognitiva engagemanget främst handlade om bedömning av olika typer av respons. Hjälpsam respons var till exempel sådan som går att agera på direkt och som ges vid rätt tidpunkt. Det emotionella engagemanget tog sig uttryck i en mognadsprocess, där känslor av obehag och besvikelse övergick i glädje/tacksamhet. Det kognitiva och emotionella engagemanget ledde i de flesta fall till att responsen integrerades. Den icke-selektiva responsen fungerade för de flesta studenter, särskilt för dem med svenska som andraspråk, men bör kombineras med bekräftande, positiv respons. Sammanfattningsvis låg studenternas utmaning inte främst i att förstå responsen, utan snarare i att hantera de känslor den väckte. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Zetterberg, Karin
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Centrum för akademiskt lärarskap (CAKL).
    Krisundervisningen online blev bättre: vad gjorde vi rätt?2022Ingår i: Högskolepedagogisk debatt, ISSN 2000-9216, nr 1, s. 98-111Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Contrary to expectation, students overachieved in a course in academic literacy during pandemic lockdown fall semester 2020. The pass rate surged from 51% years 2016-2019 to 77% year 2020. This article presents an investigation into the possible reasons behind this unanticipated outcome. Students were asked to fill out a survey, asking them to list best practice on part of the teacher, the student-to-student behavior and the individual student. The material was processed using qualitative content analysis. It was coded and organized into categories. The results were subsequently interpreted and discussed in the light of previous research and the teachers’ experience of giving the course. 

    In students’ answers regarding teachers’ best practice, comments about flipped classroom and peer reviewed process writing were most numerous. The peer review practice resurfaced in answers about student-to-student behavior. Most student mentioned topics related to social cohesion as a success factor, and many saw the collaborative work with peers’ drafts as a support for this cohesion. Finally, when reflecting on the individual behavior, topics related to engagement were in the majority. When interpreted together with the teachers’ experience, these results point in the direction of two possible reasons behind student success: 1) crisis awareness among both teachers and students allowed both parties to make the most of the available learning activities. Students took advantage of the peer review process to forge social bonds, which supported their learning process. 2) The remote teaching freed time and the flipped classroom created flexibility for students, allowing them to combine studies with acclimatizing to the new study environment, and possible with work and family duties. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Krisundervisningen online blev bättre
  • 5.
    Zetterberg, Karin
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Centrum för akademiskt lärarskap (CAKL).
    Studenters arbete med respons inom akademiskt skrivande: förstår de vad jag menar?2022Ingår i: Lärarlärdom 18 augusti abstract, 2022, s. 20-21Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I litteraturen kopplas studenters aktiva arbete med respons till djupinlärning (Nicol et al., 2014). Det finns dock många aspekter som påverkar hur effektivt arbetet med respons blir (Price, Handley, & Millar, 2011), till exempel i vilken mån studenter engagerar sig i respons de får, och hur responsen är utformad.

    Aasen & Kvithyld (2009) har formulerat fem teser om meningsfull respons, där den andra tesen lyder: ”respons bör vara selektiv”. Tanken är att alltför detaljerad respons kan göra att studenten blir överväldigad och förlorar motivationen. I min undervisning följer jag fyra av Aasen & Kvithylds teser, men inte den om selektiv respons. Eftersom detta avviker från rekommendationen bör det problematiseras.

    Syftet med den här studien är att undersöka hur studenter på delkursen ”Akademiskt skrivande” arbetar med respons, för att på så sätt utveckla undervisningen och bättre stötta studenters lärande. Den vill ge svar på följande frågor:

    ·         I vilken mån förstår och engagerar sig studenter i respons av olika slag?

    ·         Hur de uppfattar icke-selektiv respons på textens lokala nivå?

    ·         Finns det någon skillnad mellan första- och andraspråkare?

    Studien baserar sig på ca 5 strukturerade intervjuer med studenter. Intervjuerna transkriberades och analyserades kvalitativt. Studenternas svar kodades med hjälp av verktyget Nvivo och sorterades i kategorier, så att mönster och samband urskildes.

    I analysen framkom att deltagarna i studien uppvisade ett stort engagemang i responsen: responsen genererade mycket tankar och känslor och i de flesta fall integrerades responsen. Den icke-selektiva responsen fungerade för de flesta studenter, särskilt för dem med svenska som andraspråk, men bör kombineras med bekräftande, positiv respons.

     

     

    Referenser

     

    Aasen, A. J., Kvithyld, Trygve. (2009). Fem teser om funksjonell respons på elevtekster. Viden om Literacy(9). Retrieved from https://www.videnomlaesning.dk/tidsskrift/tidsskrift-nr9-test-og-evaluering-af-skriftsprog/

    Nicol, D., Thomson, A., & Breslin, C. (2014). Rethinking feedback practices in higher education: a peer review perspective. Assessment & Evaluation in Higher Education, 39(1), 102-122. doi:10.1080/02602938.2013.795518

    Price, M., Handley, K., & Millar, J. (2011). Feedback: Focusing Attention on Engagement. Studies in Higher Education, 36(8), 879-896. Retrieved from http://dx.doi.org/10.1080/03075079.2010.483513

  • 6.
    Zetterberg, Karin
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Centrum för akademiskt lärarskap (CAKL).
    Krisundervisningen online blev bättre: Vad gjorde vi rätt?2021Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det råder samstämmighet bland forskare om hur viktigt det är med planering och systematisk design för att online-utbildning ska bli effektiv (Hodges 2020). I den hastiga digitala omställning som högskolesektorn genomgått till följd av pandemin fick designsteget ofta stryka på foten. Föga förvånande pekar den litteratur som hittills publicerats om studenternas resultat under pandemin mot en försämring (Combrink et al 2020; Johnson et al 2020; Jamieson 2020) eller oförändrat resultat (Hew et al 2020). Det var därför överraskande när mina studenter på en kurs i akademiskt språkbruk fick mycket bättre resultat på sina skriftliga hemtentamina 2020 än tidigare kullar. Resultaten rusade från i genomsnitt 51% godkända 2016-2019 till 77% år 2020. Hur kan detta komma sig?

    För att ta reda på detta har jag genomfört en enkätundersökning. Syftet är att ringa in de omständigheter som kan ha medverkat till det goda resultatet och på så sätt bidra till best practice i högre utbildning online. Studenterna har besvarat frågor om vad de uppfattar som ”good practices” i online-utbildningen. Som utgångspunkt använder jag resultaten från en liknande undersökning (Hew et al 2020). Studenternas svar ska nu analyseras och kategoriseras tillsammans med mina egna intryck av kursens genomförande.

    Studenternas utbildningsmiljö 2020 skilde sig i tre avseenden från campusstudenternas 2016-2019: förändringarna gäller deras egen studiemiljö för enskilt arbete, den miljö de skapar med sina kursare och den miljö läraren/universitetet har kontroll över. Förändringarna som läraren har kontroll över kan i mitt fall beskrivas som en övergång till ”flipped classroom” med inspelade föreläsningar följda av frågestund i Zoom och diskussion i forum, samt lära-känna-varandra-aktiviteter asynkront på Canvas. De två andra dimensionerna - den egna studiemiljö och den studentsociala miljön - vet jag inte så mycket om, och måste därför undersökas. Mina enkätfrågor till studenterna gäller därför alla tre dimensioner av utbildningsmiljön.

     

     

    Referenser 

    Combrink, Herkulaas M. v. E.; Oosthuizen, Lauren L. (2020) First-Year Student Transition at the University of the Free State during COVID-19: Challenges and Insights. Journal of Student Affairs in Africa, v8 n2 p31-44. 

    Hew, Khe Foon et al. (2020) Transitioning to the "New Normal" of Learning in Unpredictable Times: Pedagogical Practices and Learning Performance in "Fully Online" Flipped Classrooms. International Journal of Educational Technology in Higher Education, v17 Article 57.

    Hodges, Charles B. et al. (2020) The Difference Between Emergency Remote Teaching and Online Learning. Educause Review. Hämtat från: https://er.educause.edu/articles/2020/3/the-difference-between-emergency-remote-teaching-and-online-learning (20210311)

    Jamieson, Marnie V. (2020) Keeping a Learning Community and Academic Integrity Intact after a Mid-Term Shift to Online Learning in Chemical Engineering Design During the COVID-19 Pandemic. Journal of Chemical Education 97 (9), 2768-2772. DOI: 10.1021/acs.jchemed.0c007

    Johnson, Shanina S. et al (2020) Unleashing Our Chemistry Superpowers: Promoting Student Success and Well-Being at a Black Women’s College during COVID-19. Journal of Chemical Education 97 (9), 3369-3373. DOI: 10.1021/acs.jchemed.0c00728. 

  • 7.
    Zetterberg, Karin
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Centrum för akademiskt lärarskap (CAKL).
    Integrerat språkstöd till studenter2020Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Många studenter som börjar läsa på högskola upptäcker snart att de måste använda språket på ett nytt sätt. Insikten att den egna förmågan inte räcker till sker ofta i ett sent skede, då tid saknas för att lösa de omfattande problemen. Ett hållbart sätt att stödja studenters lärande är därför att integrera språkstödet i den reguljära utbildningen: att låta samtliga studenter öva akademisk språkfärdighet med hjälp av material som har anknytning till huvudområdet för utbildningen. 

    Syftet med den här presentationen är att beskriva och reflektera över hur detta görs på ett kandidatprogram med ett samhällsvetenskapligt huvudområde. Här är den första kursen på termin 1 ”Akademiskt språkbruk”, 7,5 hp, där studenterna övar sig i att läsa, skriva och tala akademiskt. Inom ramen för skrivmomentet har jag under fyra år utvecklat och använt ett upplägg som följer Black & Williams modell för formativ bedömning (2009). Upplägget bygger på processkrivning, där studenter ger formativ återkoppling på varandras texter (peer review) och får formativ återkoppling från läraren.

    För att få ett underlag till reflexionen har jag sammanställt kvantitativa data från bedömningsprocessen. Materialet består av skriftliga uppgifter från fyra kurstillfällen 2016-2019 och utfallet från arbetet med en bedömningsmatris.

    Resultaten från dessa fyra år visar att den formativa modellen fungerar bra för att ge studenterna förmågan att skriva en text som motsvarar de innehållsliga och stilmässiga kraven på en vetenskaplig text. Materialet ger dock en indikation på att studenter med låga betyg från gymnasieskolan (genomsnitt som motsvarar D och lägre) får stora svårigheter att genomföra en högskoleutbildning. Det är främst skriftspråkets krav på tydliga samband inom meningar och stycken som studenterna måste kämpa med. Utbildningar med låga antagningspoäng kan därför dra nytt av att integrera språkstöd i den reguljära undervisningen.

  • 8.
    Zetterberg, Karin
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Centrum för akademiskt lärarskap (CAKL).
    Svenska för nyanlända akademiker: Ett följeforskningsprojekt2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under sommaren och hösten 2018 genomförde Malmö universitet ett pilotprojekt med syfte att utveckla metoder och rekryteringsrutiner för lärosätesförlagd Sfi-utbildning. Projektet finansierades av Region Skåne och i arbetsgruppen för samarbetsprojektet ingick även representanter för Arbetsförmedlingen, Yrkes-Sfi-plattformen och Vägledningscentrum i Malmö. Inom ramen för projektet genomgick 20 nyanlända akademiker en intensivkurs i svenska på 20 veckor, med målet att nå Sfi D-nivå. Malmö universitet bidrog med en följeforskningsinsats, vilket bland annat innebar att projektdeltagarna löpande genomförde analysseminarier, där resultat från delutvärderingar presenterades och diskuterades. Rapporten redovisar resultatet av denna lärande utvärdering.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 8 av 8
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf