Flyktingmottagandet under hösten 2015 satte stora delar av samhället under hård press. Folkbildningens organisationer klev då in som en viktig aktör, och har sedan dess utvidgat sitt arbete med nyanlända genom utbildningar som Etableringskurs på folkhögskola, Svenska från dag 1 och Vardagssvenska. Den här kartläggningen ger en bild av vad folkhögskolorna i Skåne gör för nyanlända, hur de gör det och hur arbetet har utvecklats över tid. Kartläggningen utgår ifrån Överenskommelsen mellan folkbildningen i Skåne och Region Skåne (2016-11-11), som behandlar folkbildningens och regionens samverkan för Skånes utveckling. Rapporten svarar på frågeställningarna: • Hur har processen sett ut? Vad har hänt över tid? • Hur arbetar folkhögskolorna med nyanlända? • Vad erbjuder folkhögskolorna som syftar till integration? • På vilket sätt arbetar folkhögskolorna med kulturaktivitet mot gruppen? Hur motiverar man det? Rapporten bygger på en datainsamling i tre steg: förberedande studiebesök, en enkät och kvalitativa intervjuer. Kartläggningen har också sammanställt och kommenterat data från Folkbildningsrådet. Studiebesöken gav insikter i folkhögskolornas arbete med nyanlända och hjälpte oss att formulera frågorna i den enkät vi skickade ut till samtliga folkhögskolor i Skåne. Enkäten ger en bild av vilka kurser folkhögskolorna erbjuder som riktar sig till nyanlända, vad dessa kurser innehåller och hur mycket. De kvalitativa intervjuerna ger information om hur personal som är inblandad i vissa av dessa kurser uppfattar sina uppgifter och hur de berättar om vad som har hänt över tid. De viktigaste resultaten är: Verksamheterna riktade till nyanlända tog fart 2014. Etableringskurs på folkhögskola är den största av kurserna. Svenska från dag 1, som fick stora regeringsanslag under 2015 och 2016, ligger på andra plats. Studiemotiverande folkhögskolekurs med språkstöd finns på vissa platser som en möjlighet för dem som bedöms stå särskilt långt från arbetsmarknaden. Folkhögskolornas internat har använts som bland annat internat, eller för den kommunalt finansierade verksamheten Folkhögskolespåret. Flera folkhögskolor har fått betygsrätt i Svenska för invandrare (SFI). Traditionella undervisningsformer dominerar. Undervisning i klassrummet är den vanligaste aktiviteten, även om studiebesök på exempelvis arbetsplatser, folkbibliotek och konsthallar också förekommer. Kulturkonsumtion är vanligare än kulturskapande. Undervisningen innehåller framför allt kulturkonsumerande aktiviteter, såsom gå på teater eller se på konst. Aktiviteter som gör deltagarna till kulturskapare förekommer mer sällan. Folkbildningens pedagogik och folkhögskolornas institutionella miljöer uppfattas som verkningssamma. Folkbildningens holistiska inställning till människan, samt det explorativa förhållningssättet till lärande beskrivs i intervjuerna som välanpassat för arbetet med nyanlända. Även folkhögskolornas institutionella miljö, präglad av möten mellan människor med olika bakgrunder och ambitioner, beskrivs som verksam. Folkbildningen utjämnar och ger egenmakt, bland annat genom att skapa tillträde till nätverk och släppa in i offentliga rum såsom folkbibliotek. I folkhögskolornas verksamheter upplöses kategorin nyanländ. I folkhögskolemiljön blir de nyanlända människor som arbetar med det som just nu är svårt i livet, liksom många andra av folkhögskolornas deltagare gör. Med andra ord upplöses kategorin ”nyanländ” i någon av de större kategorierna ”deltagare” eller ”människor”. Vissa bruk av kulturbegreppet har återinfört gränsdragningar mellan föreställda kulturella gemenskaper. Medan folkbildningens idéer och praktiker synes upplösa kategorin nyanländ, sorterar vissa bruk av kulturbegreppet deltagarna i kulturellt åtskilda grupper. Folkbildningen beskrivs som en svensk institution och som en förmedlare av svensk kultur, medan de nyanlända deltagarna kan ses som bärare av sina olika kulturer.