Denna antologi erbjuder forskningsbaserade och didaktiska perspektiv på religion och samhällsförändringar. Antologin är resultatet av ett samarbete mellan forskare från flera olika discipliner vid Malmö universitet och visar på den mångfald av forskningsperspektiv som ryms inom ämnesområdet religionsvetenskap i Sverige idag.

Antologin vänder sig till studenter och verksamma lärare samt en vidare intresserad läsekrets som önskar få tillgång till aktuell forskning och fördjupa sin ämnesteoretiska kunskap. Genom fyra teman belyses aktuella perspektiv på brännande frågor inom samtida religionsvetenskaplig forskning: Religion, kön och sexualitet, Religion, unga och skola, Religion, möten och förändringar samt Religion, politik och samtid.

I en samtid som präglas av ständigt pågående förändring är religion och livsåskådningsfrågor synnerligen aktuella. Mötet mellan historiska traditioner och nutida samhällsutveckling visar hur inte bara religiösa rörelser, utan också människors trosuppfattningar och identiteter, omtolkas och förändras över tid. Undervisningen i religionskunskap i grund- och gymnasieskolan utgår från att kunskap om religion och andra livsåskådningar är central för vår förståelse av en omvärld som i allt större utsträckning präglas av mångfald och förändring.

Kapitlet behandlar mayas kosmologi, religion och tidsfilosfi i ett historiskt perspektiv i Mesoamerika. Såväl förspanska hieroglyfkodexar som tidigkoloniala källor presenteras och analyseras med fokus på myter och ritualer från förspansk tid till vår samtid. Även mayas tidsfilosofi och de några av de olika kalendersystemen belyses och särskilt fokus ges mytbildningen kring världens undergång som förknippas med slutet på den långa räkningens kalendercykel år 2012.  Kapitlet avslutas med reflektioner kring kontinuitet och förändring avseende nutida andlighet på Yukatan i Mexiko med särskild betoning på eko-turism, shamanism samt healing- och wellness-ritualer.

Kapitlet fokuserar på ämneslitteracitet och särskilt på ämnesspecifikt språk och litteracitetspraktiker i de samhällsorienterande ämnena på grundskolans högstadium. En  översikt över forskningen om ämneslitteracitet presenteras liksom ett fokus på språk och praktik i undervisningen i de olika samhällsorienterande ämnena. Tröskelbegrepp och kraftfull kunskap/powerful knowledge är begrepp som introduceras och belyses i relation till geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap och baseras på resultat från en pilotstudie om hur man kan arbeta med ämneslitteracitet i so-klassrum på grundskolans högstadium.

Detta kapitel fokuserar på sex- och samlevnadsundervisning i skola och lärarutbildning. Inledningsvis presenteras sexualundervisningen historia och hur kunskapsområdet sexualitet och relationer har formulerats i läroplan och ämneskursplaner. Här kommenteras också kring de senaste diskussionerna kring förändringar i de så kallade reviderade kursplanerna för grundskolan. I kapitlet presenteras också resultat från intervjuer med lärare och rektorer kring hur man kan arbeta med kunskapsområdet i skolan och säskilt med mer nyanlända elever med migrationsbakgrund. Kapitlet innehåller också resultat från en kartläggning av sex och samlevnadsundervisnignen i svensk lärarutbildning.

Denna rapport har som syfte att kartlägga kunskapsområdet sexualitet och samlevnad i svensk lärarutbildning 2016 med särskilt fokus på hiv, STI och SRHR. Resultatet visar att det finns skillnader mellan olika lärosäten, såväl i antal förekomster av indikatorer för kunskapsområdet i olika kurser som på olika utbildningsprogram och stadier. Flera lärosäten har kursplaner som skriver fram ett omfattande innehåll som rör kunskapsområdet sexualitet och samlevnad, medan andra lärosäten presenterar kursplaner med ett betydligt mer begränsat innehåll.

I resultatdiagram synliggörs tydligt två kluster av indikatorer med höga antal förekomster i kursplanerna. Det ena klustret av indikatorer är etik, genus, demokrati, normer, normkritik, det andra värdegrund, barnkonventionen, mänskliga rättigheter, diskriminering och kränkande behandling. Dessa indikatorer förekommer vanligtvis i utbildningsvetenskapliga kurser på alla nivåer samt i olika samhällsorienterande kurser och i akademiska ämneskurser som historia, religionsvetenskap och samhällsvetenskap. Indikatorer som hivprevention, STI, graviditet och preventivmedel saknas helt i de undersökta kursplanerna, i både grundlärarutbildning och ämneslärarutbildning. De förekommer inte heller i biologi, naturkunskap eller i de naturorienterande ämnena för grundlärare i årskurserna 4-6.

Utifrån kartläggningens resultat 2016 föreslås följande:

1. Kunskapsområdet sex och samlevnad behöver ringas in så att åtminstone en slags baskurs innehållande moment som rör stora delar av indikatorerna i denna kartläggning kan konstrueras. Denna bör vara obligatorisk för alla blivande lärare.

2. I enlighet med januariöverenskommelsen om att sex- och samlevnadsundervisning ska bli obligatorisk på alla lärarutbildningsprogram bör UKÄ lägga till ett examensmål, som behandlar kunskapsområdet sexualitet och samlevnad i examensordningen för lärarutbildningar för alla olika stadier inom den svenska skolan. Examensmålen bör omfatta såväl kunskap om och förståelse av sexualitet och forskningsbaserad undervisning, som färdighet och förmåga att undervisa om kunskapsområdet. (Ett examensmål om kunskapsområdet lades till i september 2020.)

3. För att tillgodose god kvalitet och gedigen kompetens hos såväl lärarutbildare som lärarstudenter behövs kontinuerliga och fördjupade utbildningsinsatser.

4. Ett nationellt centrum för kunskapsområdet sexualitet och relationer föreslås. Detta centrum bör vara ämnesövergripande och tvärvetenskapligt samt också fokusera på didaktik. Ett sådant centrum skulle kunna utgöra ett kunskapsstöd för lärarutbildningarna, särskilt under den inledande fasen, när sexualitet och relationer ska bli obligatoriskt och etableras på alla lärarutbildningar. Ett sådant centrum skulle öka möjligheten att alla lärarutbildningarna bygger upp och har tillräckligt hög kompetens inom kunskapsområdet. Ett nationellt centrum skulle dessutom vara ett stöd för verksamma lärare och skulle även kunna erbjuda fortbildning.

5. För att utveckla kunskapsområdet sexualitet och samlevnad behövs ny och aktuell forskning som också kopplas till internationell pågående forskning. Denna forskning kan vara både ämnesinriktad och skolinriktad och av både kvantitativ och kvalitativ art.

6. Den osäkerhet som lärare enligt Skolinspektionens rapport har när det gäller att undervisa om normer och om hbtq-frågor visar att lärarutbildningarna måste ha tydliga inslag som ger kunskaper om hur olika normer kan påverka och begränsa eleverna och även deras lärande.

Avslutningsvis visar resultatet av kartläggningen från 2016 en bild av att kunskapsområdet sexualitet och samlevnad förekommer i alla programutbildningar för blivande lärare. Dessutom visar kartläggningen hur kunskapsområdet uttrycks i kursplaners olika delar genom förekomsten av antalet indikatorer enligt konstruktiv länkning. Tillsammans med de sex förslagen på åtgärder ovan kan därmed kartläggningens syften anses vara uppnådda.

This chapter emanates from a research mission from the Public Health Agency of Sweden and the study was a mapping of Sexuality and Relations education and Reproductive health and Rights (SRHR) in the various Teacher Education programs throughout Sweden during the year 2016. Together with two colleagues, a survey of 875 syllabi from all universities in Sweden was analyzed through a qualitative textual discourse analysis. The theory behind the study is based on the fact that syllabi at Swedish Universities are designed based on the theory of constructive alignment. The overall result shows major differences between various universities. In the quantitative part, graphs show a great variation of the presence of indicators related to the subject area, such as i.e., ethics, gender, democracy, norms, norm criticism, core values, convention on the rights of the child, human rights, discrimination and offensive treatment. 

During 2018, questionnaires was administered to 175 student teachers from various Teacher Education Programs exploring the educational insights they have gained during their education regarding Sexuality and Relations and SRHR. This chapter presents results from both these studies and places them in a larger context of the debate of the subject area of Sexuality and Relations and SRHR in Education at various levels in Sweden today and involves agents such as the Swedish ministry of Education. (S-)Existential questions are urgent questions and are currently debated as controversial issues among young students in Sweden today, and thus considered to be an urgent part of an active citizenship education. 

This chapter focus on fire symbolism in ritual practices ands in ritual speech among the Yucatec Maya seen in a long term perspective. The main sources in this chapter are Early Colonial documents and Yucatec Maya manuscripts such as the Books of Chilam Balam and the Ritual of the Bacabs. Important new data also comes from the ethnographic Collection from the Swedish Prince Wilhelms journey to the Maya area in 1920.

I denna jubileumsbok uppmärksammas religionskunskapsämnet på olika sätt för att fira Föreningen lärare i religionskunskap, FLR´s 50 års jubileum. Ett stort antal lärare, lärarutbildare och forskare har medverkat i denna jubileumsvolym. Här återfinns artiklar som behandlar skolämnets historia och arbete med styrdokument och kursplaner, liksom här finns artiklar som rör etik, existentiella frågor/ livsfrågor och tro och traditioner i olika religioner i världen.

Detta bokkapitel handlar om sex- och samlevnadsundervisning och särskilt med koppling till religionskunskapsämnet i svensk skola. Sex och samlevnad har varit obligatoriskt i svensk skola sedan 1955 och har sedan dess varit en del av ämnet religionskunskap. I kapitlet berörs hur kunskapsområdet kan integreras som en central del i existentiella frågor och livsfrågor och därmed har särskild relevans inom skolämnet religionskunskap liksom hur det ser ut med sex och samlevnadsundervisning inom landets olika lärarutbildningsprogram.

This paper takes its departure from an investigation of Sexual and Reproductive Health and Rights, SRHR, in teacher education programs throughout Sweden in 2016. It was a research mission from the Public Health Agency of Sweden. A survey of 875 syllabuses from all universities in Sweden was analysed through methods of qualitative textual analysis. The aim was to explore if and in which subject syllabuses SRHR as a knowledge area was visible. The theory behind is that syllabuses are composed according to the theory of constructive alignment. The result shows major differences between various universities regarding the field of knowledge of SRHR in different syllabuses, as well as in different educational programmes and levels. In the quantitative part graphs show a cluster of indicators with a high number of occurrences in the syllabuses. Some of these indicators are; ethics, gender, democracy, norms, norm criticism and core values, convention on the rights of the child, human rights, discrimination and offensive treatment. During the autumn in 2017 a social movement called #metoo, with subgroups, has gotten worldwide attention and has had a great impact in Sweden regarding sexual abuse. In connection to this, demands have been raised that sexuality and relation education must much more visible in compulsory school as well as in teacher education. It is clear that the #metoo movement has contributed to ongoing debate regarding the knowledge area SRHR. We will discuss the controversial issues connected to identity and values among engaged citizens thus touch on the relation between formal and informal learning in connection to the importance of media in citizenship education. KW: identity, compulsory school, SRHR, teacher education, #metoo

Förordet innehåller en historisk översikt över hur begreppet ursprungsfolkens religioner har utvecklats från att tidigare ha benämnts som t.ex. primitiva religoner och naturfolkens religioner. I detta kapitel belyses också hur ursprungsfolkens religioner har förändrats över tid men att många traditioner kan spåras från tidigkolonial tid till vår samtid. Här beskrivs också kortfattat vad de sju olika kapitlen i boken behandlar; samisk religion, mikmaq, nordamerikansk andlighet, två kapitel behandlar mayafolkets religion dels med fokus på Yucatan, dels med fokus i Guatemala, och två kapitel behandlar maoriernas religion men från olika perspektiv.

Bokkapitlet ger en historisk översikt över centrala ritualer och texter från förcolumbisk tid till nutid. Många av ritualerna och texterna fokuserar historiska händelser och medicinska ritualer och healing. Kapitlet belyser centrala delar i mayareligonen och historiska kopplingar mellan andlighet och rituella praktiker som går att följa genom förnödringsprocesser fram till vår tids nyandliga healingtraditioner som praktiseras vid moderna spa institut på Yucatan.

This chapter focuses around existential questions within religious education in Sweden an has a special focus on the position of Sexuality and Relations Education. The article explores how well teacher students are prepared to teach the subject matter. Is Sexuality and Relations Education part of their teacher training education, as recommended by stately authorities? If so, what is the central content? One of the main result is derived from a research report conducted during 2016 that mapped the prevalence of the knowledge area within course syllabuses in various teacher programs on all the teacher education institutions found throughout Sweden. The prevalence of the Sexuality and Relations Education is admitted in syllabuses, but more could be done in actual education.

Boken innehåller sju artiklar från sju aktiva svenska forskare om olika ursprungsfolkens religioner, alltifrån samisk religion och de nordamerikanska indianernas religioner till mayafolkets religioner och maoriernas religion. Läsaren får ta del av en bred översikt över dessa olika ursprungsfolks religioner och de förändringar dessa genomgått sedan kolonialismen i de respektive områdena.

Vilka kunskaper är det som skapar själva lärarprofessionen? I högskoleförordningen (SFS 1993:100) benämns en del av det som ”kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik” och det spänner alltså från övergripande undervisningsperspektiv till den enskilda lärarens praktik. Vi är intresserade av hur ”det stora” (värdegrund, kunskaper om globala utmaningar, ”citizenship education”, didaktiska teorier etc., eller om man så vill didaktisk bildning) kommer till uttryck i ”det lilla”, alltså praxis. Vi använder begreppet didaktisk bildning som ett fylligare och mer mångbottnat alternativ till det anglosaxiska ”Pedagogical Content Knowledge” (PCK), som under senare år har gjort tydliga insteg i svensk ämnesdidaktisk forskning. PCK tar sin utgångspunkt i frågan vilka didaktiska kunskaper som den gode ämnesläraren behöver. Kansanen (2009) menar att PCK fokuserar på den didaktiska hur-frågan, medan den tyska didaktiktraditionen är inriktad på varför-frågan och dess följder för praxis. Med begreppet didaktisk bildning vill vi således anslå ett perspektiv som riktar blicken såväl inåt – mot det som sker i klassrummet – som utåt – mot exempelvis debatt, diskurser och traditioner som påverkar läraren. Den didaktiskt bildade läraren har en mångfacetterad förståelse för undervisningsämnet (inklusive goda kunskaper både i och om ämnet) och problematiserar dess selektiva traditioner. Hen har kunskap, bildning och handlingskompetens att självständigt fatta didaktiska beslut som gör att ”det stora” kommer till uttryck i ”det lilla”. Tillsammans representerar vi tre olika ämnesdidaktiska spår: språk- och litteraturdidaktik, SO-didaktik respektive NO-didaktik.

Temat för Årsbok 2015 för Föreningen lärare i religionskunskap är Våld i Guds namn - Politisk aktivism inom världsreligionerna. År 2015 har varit ett år med terrorvåld i Europa samtidigt som en flyktingvåg sveper in över Europa. I mediarapporteringen har religiöst motiverat våld fått stort utrymme och ofta med kopplingar till islam. De flesta terrordåden sker i Mellanöstern. Men i denna årsbok är syftet också att bredda perspektiven till de andra världsreligionerna. Det påpekas ofta att religion inte spelar någon roll och att religion inte är orsaken till de olika konflikter vi ser i världen, men samtidigt så hävdar man då också att religion inte betyder något för människors tankar och handlingar. Självklart är det mer komplicerat. Religion kan ju också innehålla en allvarlig kritik av våld och förtryck. Det är mot bakgrund av detta som nio forskare och författare har skrivit artiklar på årets tema Våld i Guds namn och som tillsammans bidrar till en stor bredd och många perspektiv på årets tema om politiskt våld inom världsreligionerna.

Bokkapitlet handlar om gudsbild och människosyn hos maya i såväl äldre tid som i nutid. Här behandlas mayas kosmologi och olika uppfattningar av andlighet kopplat till universum och mayas religiösa landskap. Olika föreställningar om gudar och andlighet samt synen på människa kropp och själ lyfts fram liksom schamaninstituionen och mayakulturens roll i populärkulturen.

Recension av boken Indianska religioner av Daniel Andersson. Den behandlar olika religioner i främst Mexiko och erbjuder läsaren en berättarglädje där en enorm mängd fakta möter mångfacetterade trosföreställningar i såväl det äldre Mexiko som i samtidens Mexiko.

Temat för årsboken Föreningen lärare i religionskunskap, FLR, 2015 är Våld i Guds namn - Politisk aktivism inom världsreligionerna och i boken har nio forskare skrivit artiklar som behandlar årets tema inom olika världsreligioner. Vi möter inledningsvis en artikel som skriver om våld i de olika världsreligionerna i ett mer komparativt och historiskt perspektiv. Så finns det två artiklar som kan knytas mer specifikt till kristendom och den ena av dessa beskriver hur prästen Birger Forell arbetade mot förryck av både kristna och judar i Berlin 1933-1942. Den andra artikeln handlar om ekumeniskt arbete på Nordirland. Hindunationalismen står i fokus för en artikel som diskuterar både våld och icke-våld i Indien under 1900-talet. Tre artiklar behandlar på lite olika sätt islam, IS och jihadism relaterat till temat om våld i Guds namn. Boken avslutas med en mer personlig skildring av en resa till Israel där judendom, kristendom och islam har sina tydliga rötter och hur vi möter dessa tre religioner på olika sätt i både historia och nutid.

I detta förord presenteras temat för boken med motiveringen att de skett stora förändringar i det svenska religiösa landskapet och att det finns ett behov av att få en översikt över dessa förändringar särskilt avseende de kristna samfunden. I bokens nio kapitel kan läsaren få en inblick i sväll frågor om ungdomars tro och livsåskådningar, om hur de kristna samfunden har utvecklats över de senaste tjugo åren i Sverige, med exempel från bland annat equmeniakyrkan och pentekostalismen i svensk och internationell kontext. Den senaste Paulusforskningen uppmärksammas i ett kapitel där Paulus judiska bakgrund betonas och slutligen återfinns två kapitel skrivna till minnet av Sten Rodhe där hans stora betydelse för det svenska religionskunskapsämnets utveckling lyfts fram i både svensk och internationell belysning.

I boken presenteras sju kapitel som på olika sätt speglar den förändring som skett och som pågår i det religiösa landskapet bland de kristna kyrkorna i Sverige efter år 2000. Läsaren möter en överblick över samfundens roll i samhället, en jämförelse mellan styrdokument i svensk skola och jesuitisk pedagogik, nyare forskning om ungdomars uppfattning om religion och livsåskådning. Ett kapitel belyser belyser svensk pentekostalism med en internationell utblick och ett bidrag behandlar den senaste forskningen om Paulus och hans förankring i den judiska bakgrunden. Sist i boken återfinns två kapitel skrivna till minnet av Sten Rodhe som betytt mycket för det svenska religionskunskapsämnets utveckling och där hand insatser både i svensk kontext och på den internationella religionsdidaktikens arena belyses.

I förordet till årsboken 2013 som ges ut av Föreningen för lärare i religionskunskap är temat perspektiv på religionskunskap i svensk skola. Sex forskare och lärarutbildare skriver om den svenska undervisningen i religionskunskap och med koppling till perspektiv från bl.a. österuropa, övriga Europa och med nordiska perspektiv. Frågor som rör religiös tolkning och befrielse från undervisning i religionskunskap diskuteras i ett kapitel och i ett annat diskuteras betydelsen av det visuella, bild och estetik som centralt i undervisningen och viktiga verktyg för att utveckla elevers kritiska tänkande och reflektion i ämnet religionskunskap.

I Årsboken 2013 utgiven av Föreningen lärare i religionskunskap anläggs olika perspektiv på årets tema som handlar om religionsundervisning i svensk skola. Sex religionsforskare och lärarutbildare skriver utifrån bl.a. ett östeuropeiskt perspektiv, , ett europeiskt perspektiv samt en jämförelse mellan dansk och svensk undervisning i religionskunskap för gymnasiet. Vidare återfinns här tre kapitel där i det ena religiös tolkning och befrielse från religionsundervisning kopplat till barns rättigheter diskuteras, i ett annat kapitel diskuteras livsfrågepedagogiken som viktigt i en sekulariserad värld och i ett avslutande kapitel lyfts bild och estetik fram som ett verktyg att utveckla kritiskt tänkande i en didaktiskt medveten undervisning.

Relations, values and sex education: Changes and challenges in school curricula and the Swedish political context 2014. The government and the Swedish National Agency for Education have initiated research and also educational initiatives on gender equality, anti-discrimination laws, diversity in relation to sex education. In cooperation with the Swedish National Agency for Education we have developed syllabuses and organized short term courses at Malmö University, Sweden, around “Honor-related violence and oppression” and “Sexuality education, relations and values” for mainly headmasters, teachers, students, nurses and counselors working in schools . In light of these experiences we see a great need for developing a knowledge area in social studies on relations and sex education with norm critical perspectives and honour-related problems for compulsory school as well as for higher education. On basis of course evaluations we have found that the most valued content is education around norm critical perspectives and identities. This is most important in the Swedish diverse classrooms of today. We have initiated a research project with the aim of addressing relations, values and sex education in different schools subjects, such as social studies. Useful theoretical perspectives focus on body, gender, diversity, power, equality, othering and culturalization, as well as inclusion, exclusion, co-existence, democray and marginalization. One important outcome, as we see it, is to develop a research based knowledge area grounded in an ethical awareness and sensitiveness in social studies. In addition to developing this knowledge area, the project strives to highlight good experiences/best practices from teachers and schools that have worked with these issues. Preliminary results from evaluation sheets and questionnaires will be analyzed and discussed in this paper.

This article explores in Yucatec Maya ethnohistoric sources as well as in Early Colonial Texts how prophecies are connected to cyclical rituals of power and related to certain places of power that are of importance in the Yucatec Maya landscape over time. Some of these places are bearers of meaning that communicate spirituality and ritual power still today. These Early Colonial documents and others written by the Yucatec Maya themselves, such as the various Books of Chilam Balam, form the empirical basis for this paper. Colonial negotiations of aspects of ritual, place and power are found in these texts, but these concepts constantly interact throughout history – and thus similar negotiations are still taking place. In close relation to the religious processes of change in Yucatán we also find contexts of strong social and political relevance, in which different discourses of power meet. Another aim, even though it may seem a little random in an article like this, is to – at the end of this article – reflect on how to use popular cultural phenomenon like the “hype of 2012 on the internet,” and movies like 2009’s 2012 by Emmerich, to stimulate pupils and students in school to reflect upon and discuss questions like, e.g., the meaning of life, myth, history, religion, and place – and thus encourage them to engage in a study of Maya Culture from a historical as well as contemporary perspective. Aided by a combination of contextual approaches and close reading, and connecting to ideas and concepts within Postcolonial theory-building, the aim is to outline some examples of how the local Yucatec Maya Religion is expressed in (con-)texts from Yucatec Maya sources and Colonial administration sources. This article strives to analyze the Yucatec Maya Religious Discourse as it is constructed and created out of the impact of Colonialism and Christianity since the time of the Conquest.

I kapitlet Existentiella frågor i religionsundervisning för ett hållbart samhälle, skriver Bodil Liljefors Persson om vad som kan kopplas till medborgerlig bildning utifrån de samhällsorienterande ämnena och särskilt fokuseras religionskunskapsundervisningen. Kapitlet är indelat i tre delar där den första delen lyfter upp vad som är centralt innehåll i kursplanerna för de fyra samhällsorienterande ämnena. I den andra delen av kapitlet presenteras en historisk översikt över hur religionskunskapsämnet har utvecklats samt dess relation till religionsvetenskap och lärarutbildning. Här ges också två exempel på teman inom ramen för ämnet religionskunskap: livsfrågor/existentiella frågor och Abrahams barn som undervisningstema. Kapitlet avslutas med att Liljefors Persson lyfter upp centrala tankar kring vad som efterfrågas av elever i undervisningen samt hur en ämnesteoretiskt och ämnesdidaktiskt medveten undervisning i religionskunskap kan utformas kopplad till medborgerlig bildning.

In relation to the much noticed honour killings in Sweden the government and the Swedish National Agency for Education have initiated research and also educational initiatives for headmasters and teachers in schools on the subject. We have in cooperation with the Swedish National Agency for Education developed syllabuses and organized short term courses around “Honour-related violence and oppression” and “Sexuality education, relations and values” for mainly headmasters, teachers, students, nurses and counselors working in schools. In light of these experiences we see a great need for developing a knowledge area in social studies subjects on honour-related problems for compulsory school as well as for higher education. Therefore we have initiated a research project with the aim of addressing this challenging question. Useful theoretical perspectives focus on gender, diversity, power, othering and culturalization, as well as inclusion, co-existence and citizenship. Research questions include the overall need for education in these issues in relation to various levels of educations and to various school subjects. Another question focuses on how to develop a research based content of knowledge grounded in an ethical awareness and sensitiveness regarding this controversial issue in social studies subjects. Apart from developing a knowledge area the project strives to highlight good experiences from schools that have experiences working with this issue. Preliminary results from questionnaires and interviews will be analyzed and discussed in this paper.

Bokkapitlet handlar om hur mayakalenderns genomslag inom New Age grupper och i populärkulturen lett till en enorm spridning av föreställningen att slutdatumet den 21 december 2012 förknippas med världens undergång. I kapitlet presenteras hur mayakulturen har tagits upp i olika populärkulturella sammanhang som filmer och litteratur, och hur detta tagits upp inom några nyandliga filosofiska grupper i Sverige. Kapitlet avslutas med en diskussion om världens gång, andliga globala resenärer och betydelsen av heliga platser samt genomgående kopplas till hur detta kan användas i religionskunskapsundervisning med elever i klassrummet.

I boken diskuterar och problematiserar författare från olika vetenskapliga discipliner medborgerlig bildning ur olika perspektiv. De ställer frågor om vad som krävs av barn och ungdomar för att de ska utvecklas till kompetenta, kritiska, reflekterande och aktiva medborgare i ett hållbart samhälle där alla ges möjlighet att på olika sätt ta ansvar.

FLRs årsbok behandlar temat Religion och populärkulturella fenomen av olika slag. Sju olika författare skriver om föreställningarna om världens undergång och apokalyptik 2012, om Populärkulturella revoltdramer med en studie av bl.a. Hungerspelen samt om Engelsfors-trilogin. Så har två forskare skrivit om hip hopkultur, dels om hip hop som hybrid spiritualitet , dels om hip hop som motstånd, ett kapitel behandlar stålmannen ur ett historiskt perspektiv där tecknade serier ses som en ingång till amerikansk-judisk kulturhistoria. Boken avslutas med två kapitel där det ena fokuserar på Esaias Tegnér och hans kultursyn och det sista kapitlet diskuterar mytbildningen kring mayakulturen och föreställningarna om världens undergång i samband med mayakalenderns slut 2012 samt hur detta kan användas i undervisning kring livsfrågor kopplat till populärkultur.

I detta kapitel belyses det religiösa livet i Malmö 1914 som karakteriseras av såväl stora förändringar som en kontinuitet. Svenska kyrkan dominerade det religiösa livet och de två n installerade prästerna Albert Lysander och Anders Svärd kom under lång tid att spela en stor roll i Malmö. Men det religiösa livet präglades också av en rad frikyrkor och missionsföreningar med lokaler runt om i staden. Dessa bedrev omfattande ungdomsverksamhet och socialt arbete bland Malmös fattiga. Under året installerades Nordens största kyrkoorgel i S:t Petris kyrka, och på Baltiska utställningen initierades en debatt om kremering och begravningsskick. Tidningspressen speglade mångfalden och den religiösa debatt som till viss del pågår fortfarande år 2013, men där globala perspektiv och sekularisering är mer framträdande idag. Kampen om själarna i Malmö fortsätter.

Teaching Religion in a Changing World: negotiating religious literacy, knowledge, sustainability and didactics With reference to an ongoing research project on the study programmes for RE teachers at various universities in Sweden, as well as research on current RE related doctoral research, as well as analyses of the journal and yearbook of the RE teachers in Sweden, this presentation outlines certain themes and perspectives that may be important for a future study-of-religions research on and promotion of RE also outside of Sweden. Furthermore, the question is raised as to whether a belief that RE is needed in secular education in order to encourage youths to develop an awareness of citizenship, identity and coexistence, can be combined with a study-of-religions approach to RE.

The northwestern Yucatan Peninsula offers a unique staging ground to assess diverse kinds of pre-Columbian religious and political practices through time. Those geopolitical units briefly reviewed in the Ah Canul Province coincide with Roy´s cuchcabal-batabil-cuchteel classification scheme. Another variant, based upon cosmology and cyclical time, possibly provides a distinct charter for religious, political, and community organization and spatial morphology in Campeche´s Canpech and Chakanputun Provinces. Archaeological, architectural, environmental, epigraphic, and ethnohistoric evidences suggest that may seats of power systematically rotated through time between pre-Columbian regional capitals Edzná, Acanmul, and Porfia-Pa'ilbox strategically located on two rivers connected by a vast hydraulic system within a 4800km2. Combined evidence in this discretely defined geopolitical unit suggests a unified regional environmental and cultural entity for the study area. Architecture, archaeological contexts, ans sculptured monuments at Edzná also reflect creation myths and k'atun prophesies from the books of Chilam Balam, stressing the suggested importance of religious and political power transmission through ritualized cycle practice in this area. Edzná probably was the Classic Horizon´s religious ritual, and political seat of power for the entire region. Acanmul, placed at the northern point in the aquatic circuit, possibly assumes the k'atun seat of religious ritual power during the Early Postclassic period, after Edzna´s decline and partial abandonment in the eleventh century. Chakanputun´s regional capital, located sixteen kilometers inland from the coast along the banks of the Champoton River, probably assumes the pre-Columbian ritual religious seat obligation during Mayapan´s apogee after Acanmul and Chichén Itzá´s cultural declines in the middle thirteenth century. A fourth place, Dzaptun/Ceiba Cabecera, as the central cog in this greater geopolitical built environment, survived Franciscan zeal and Colonial government authorities, and probably concludes the final k'atun cycle phases central place and seat of religious ritual power in the Canpech-Chakanputun study region. Ceiba Cabecera´s gradual abandonment after 1800, which coincides shortly after one k'atun cycle´s hypothesized completion and replacement by Seybaplaya as religious doctrinal seat after 1818, probably is due to ecclesiastical administrative reasons. By 1860 the once thriving center was practically reduced to a ghost town.

I Förordet till Årsbok 2012 på temat Religion och populärkultur skriver författarna om att livsfrågor sedan länge varit ett centralt innehåll i religionskunskapsundervisningen i svensk skola. Men tidigare har fokus varit att väcka livsfrågorna som finns hos eleverna. I styrdokumenten från 2012 sätts livsfrågorna i ett nytt kunskapssammanhang då de kopplas till de frågor som eleverna möter i populärkultur och ungdomskultur. I årsboken skriver sju forskare om bl.a. apokalyptik och världens undergång, om populärkulturella revoltdramer, om hiphopkultur som hybrid spiritualitet och som motståndskultur, om Stålmannen som ingång till amerikansk-judisk kulturhistoria samt om Tegnérs kultursyntes där romantiken lyfts fram och slutligen ett kapitel om hur mytbildningen kring 2012 och mayakalendern kan kopplas till religionsdidaktiska överväganden om existentiella frågor och populär kultur i undervisningen.

This chapter discuss Ritual Space and Speech as central components in Yucatec Maya religion over time. The analysis is based on texts, i.e. manuscripts recording myths, historiography, medical and astrological treatises, as well as empirical fieldwork. In the chapter Post-Colonial Theory is combined with historical ecology. The sacralised, cultural, landscape is seen as a mediator between the physical landscape and the Maya cosmology and articulated in the prophecies that are recorded in the texts. The resilience of Maya belief is explained by a homology between actor, play, and stage and is brought about by tested, multi-layered ritual procedures that are both agricultural and cosmological. These rituals connect the Pre-Columbian cosmology that they make present with the landscape they organise and sacralize, and that are performed by ritual specialists in relation to Post-Colonial powers and a Mayanized, syncretistic Christianity.

In Yucatec Maya sources such as the Books of Chilam Balam we find texts that illuminate the processes of cultural and religious change among the Yucatec Maya. It is the focus of this paper to explore how cosmology and rituals are attributed with new meaning and how they continue to be of political and religious importance among the Maya. Today ritualituals of healing, harmony and balance are being promoted to tourists alongside with ecotourism were the natural environment is used to attract tourists as well as believers of this life style. Textual studies as well as experiences from recent fieldwork will form the empirical base for this paper that will explore Yucatec Maya Religious Change over time.

This paper explores in Yucatec Maya ethnohistoric sources how rituals of power are related to certain places of power that have impacted religious processes of change in the Yucatec Maya landscape over time. Some of the places are bearers of meaning that communicate spirituality and ritual power still today. Early Colonial documents and others written by the Yucatec Maya themselves, such as the Books of Chilam Balam, will form the empirical basis for this paper, as well as information collected during recent fieldwork.

Especially this year, 2012, Maya Prophecies is a much discussed subject. How can we understand Maya prophecies on the basis of the sources we have at our disposal? It is the aim of this paper to explore different Maya (Con-)Texts in order to understand the meaning of the prophecies, but also to grasp how certain places are linked to certain prophecies and how this also creates cycles of rituals as important in Maya cosmovision. A (con-)textual approach and a critical close reading of Yucatec Maya Texts and other historically important texts, will be employed in order to explore underlying and intricate patterns of cosmology, mythology and rituals important in Maya worldview. How does rituals and prophecies connect to certain places and how are they anchored in space and time? Especially mythological and ritual motifs and elements, and symbolic-rhetorical speech will be in focus for this study. Processes of change and patterns of continuity in these (con-)texts will also be discussed in this paper that strives at highlighting these questions from Yucatec Maya Perspective.

Detta bokkapitel behandlar ett forskningsprojekt där temat Abrahams barn stått i fokus i religionsundervisningen. Projektet har undersökt studenters erfarenheter av undervisning om temat Abrahams barn som ett moment i en kurs i lärarprogrammet som handlar om kulturmöten och identitet i skolan. I kursen introduceras judendom, kristendom och islam och i temat Abrahams barn, som ses som en didaktisk metod, får studenterna bland annat dramatisera berättelser ur Bibeln och Koranen efter ett upplägg av Dorothea Rosenberg. Ambitionen med kapitlet är att visa hur temat AB med sina ingående olika delar är ett sätt att undervisa om religions- och kulturmöten och identitetsskapande. Den kulturella och religiösa mångfald som möter i svenska klassrum idag kan på ett positivt sätt bidra till att religionskunskapsundervisningen blir ett spännande och kreativt utrymme där elever kan engageras i pågående samtal om vad som gör ett samhälle hållbart. Ett ämnesteoretiskt och didaktiskt medvetet arbete med temat Abrahams barn kan fungera utmärkt i syfte att skapa förutsättningar för inkludering och kulturmöten på olika stadier och utbildningsnivåer.