Children use digital environments at an early age and should be supported from the start of school to a conscious and critical way of navigating the internet.Previous studies show that children have vague ideas about how the information has ended up on the internet, how it should be read and evaluated. In thisexploratory study, we investigated how children start an internet search, how they formulate their search query and what they pay attention to when the searchresult is obtained, as well as how they read the information from the screen. 15 eight-year-old children performed the searches in small groups, using one tabletin joint searches. The children's speech and screen activity were recorded. The data was analyzed with the help of Luke and Freebody's resource model to callin different dimensions of reading competence that are actualized when students initiate searches and navigate search results. The results show that thestudents can use speech and writing to quickly search for specific information. At the same time, they are disinclined to stop and reflect on the relevance,credibility, and sender of the search results. With interactional support, some students were able to identify the sender of the information and reason about which50type of sender might be credible. To reach a more developed thinking and awareness that digital information has a sender, teaching that promotes criticalinformation awareness and multimodal text competence is required. 

This study explores how graphical models, teaching resources and language arts curricula for primary school in Sweden represent features of narrative genre. Furthermore, it provides a conceptual and methodological approach for studying the recontextualization of genre knowledge in different educational contexts. We selected two particular models (the Story Face and the Obstacle Chart) because they are promoted by the Swedish National Agency of Education. We analyzed the models, curricula, and related teaching resources through Bernstein's concept of recontextualization fields, Martin's genre theory, and Kress and van Leeuwen's visual grammar. The results show that both graphical models use metaphors to evoke students' everyday experience and break down a narrative text to key story elements. Aligning with Swedish language arts curricula, the models de-emphasize the need to manage tension in narra-tives. Finally, the results show that the models' different ways of representing key story elements may be difficult for teachers and students to decode.(c) 2022 The Author(s). Published by Elsevier Inc. This is an open access article under the CC BY license ( http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/ )

I denna kvalitativa studie undersöktes två lärares iscensättning av gemensamt återberättande av sagan Rödluvan och vargen som ett exempel på narrativ genre. Båda lärarna använde den grafiska modellen Berättelseansiktet i en storgruppsdiskussion i årskurs 1 i svensk grundskola. Studien sker med bakgrund i en textanalytisk studie som analyserade aktuella styrdokument, grafiska modeller samt annat läromaterial med inriktning mot narrativ text i tidiga skolår (Ridell & Walldén, 2023). Presentationen lägger särskilt fokus på respektive lärares intermodala undervisningspraktik där 1) olika uttrycksformer promptade aspekter av narrativ text och 2) förhandlade kring innehållet i sagan utifrån elevernas förslag.

Studien tillämpar ramverket design för lärande (DfL) samt ett socialsemiotiskt ramverk som innefattar genreteori och visual grammar. Med dessa utgångspunkter synliggörs både lärarnas aktiva bruk av multimodala resurser i undervisningsmomentet samt vilket kunskapsinnehåll avseende narrativa texter som främjades. För att urskilja ytterligare nyanser i lärarnas olika didaktiska iscensättning användes även Bernsteins inramning samt horisontell och vertikal diskurs.

Utifrån video- och ljuddata producerade i två klassrum studerades iscensättningen i form av olika visuella, verbala och gestikulära uttrycksformer samt lärarens sätt att utnyttja skrivtavlan och styra interaktionen med eleverna. Forskningsfrågorna lyder: Hur kan aspekter av narrativ genre bli visuellt, verbalt och gestikulärt promptat i iscensättning av textdekonstruktion och -rekonstruktion? Vilka metafunktionella dimensioner och genreteoretiska aspekter hamnar i förgrunden i förhandlingen av Rödluvan och vargen?

Tentativa resultat visar att lärarnas varierade iscensättning genom olika visuella representationer påverkade elevernas handlingsutrymme. Båda lärarna iscensatte en ideationellt orienterad dekonstruktion och rekonstruktion av sagan med fokus på karaktärer och händelseförlopp. Elevernas förslag på spänningsskapande interpersonella aspekter erkändes i huvudsak när de drev handlingen framåt.

Although the teaching of narrative texts in primary school is well researched, there is a lack of insight into how visual models and multimodal prompts are used by teachers to convey genre-specific knowledge. Therefore, we conducted a multimodal study of the teaching practices in two first-grade classrooms during joint re-tellings of the folktale Little Red Riding Hood and subsequent interactions around narrative genre. In both cases, the teachers used the graphical model The Story Face as well as a whiteboard canvas in their orchestrations. Data was collected in the form of audio and video recordings. Underpinned by a social semiotic framework combined with Bernstein’s concept framing, the analyses revealed that both teachers focused on story events and the story’s macrostructure while displaying different orientations in the use of verbal language and visual representations. This resulted in different emphases on either story-specific or more general features of narrative genre. Furthermore, the students showed an interest in iconic and suspense-building story dialogue, but this aspect was generally de-emphasized by the teachers’ use of verbal language and visual resources. Based on these findings, we discuss the significance of studying teachers’ differing orchestrations through overlapping modes.

Grafiska modeller har länge varit en del av läs- och skrivundervisningen i grundskolans tidigare år. Med den nya läroplanen (LGR22) skrivs de explicit fram som ett didaktiskt verktyg i tidig svenskundervisning. Trots att modellerna som dessa redan är undervisningspraktiskt frekventa är forskning kring modellernas roll i konstruktion och rekonstruktion av text ytterst begränsad. Denna studie tar ett socialsemiotiskt grepp om två grafiska modeller för att utforska hur de representerar narrativa texter och centralt innehåll i gällande kursplaner. Bärande teoretiska ingångar är Martin och Roses genreteori, Kress och van Leeuwens visuella grammatik och Bernsteins om teori om rekontextualiseringfält.  

I studien undersöker vi de två grafiska modellerna Hinderschemat och Berättelseansiktet, som genom Skolverkets Läslyftet lyfts fram som goda exempel i undervisningsprocesser kring narrativ text. Vi studerar dessa grafiska modeller som representation av narrativa textelement i relation till flera kontexter: 1) formuleringar i nuvarande (LGR11) och kommande (LGR22) kring undervisningsinnehåll och kunskapskrav i svenska och svenska som andraspråk upp till årskurs 3, 2) hur de presenteras i artiklar och filmklipp som en del av Läslyftet, samt 3) hur de skrivs fram i läromedel och lärarhandledningar som presenterar dem.   

Preliminärt resultat visar en variation mellan modellernas bruk av metaspråk i relation till begreppsapparaten i kursplanerna samt en användning av metaforer för att göra modellerna interaktionellt tillgängliga för yngre elever. Representationen av narrativa element motsvarar kursplanerna så till vida att karaktärer och kronologiska händelser sätts i förgrunden medan potentiella evaluerande genresteg som skapar dramaturgi genom att reagera på händelser saknas. Berättelseansiktet gör en särskilt bokstavstrogen representation av kursplanerna men den visuella analysen visar den komplexa tolkningsuppgift lärare och elever står inför när modellen ska användas i klassrumspraktiken. Elevernas möjlighet att praktiskt använda sig av modellerna begränsas dessutom av en liten skrivyta.