Den här rapporten är en delrapport inom ramen för det Vinnovafinansierade projektet Strategiska partnerskap för effektiv och transparent samverkan (Spets) och belyser Malmö universitets samverkan med organisationer inom den idéburna sektorn. Rapporten bygger på en intervjustudie med tio idéburna organisationer, och speglar samverkan med Malmö universitet ur deras perspektiv: vilken samverkan som bedrivs, vad den ger organisationerna, utmaningar och hinder samt möjlighet för utveckling av samverkan, till exempel genom ett strategiskt partnerskapsavtal.Rapporten visar att det på Malmö universitet sker en hel del samverkan både kopplat till forskning, utbildning och nyttiggörande och att denna samverkan när den sker i relation till idéburen sektor främst är kopplad till tre av universitetets fakulteter – Fakulteten Kultur och samhälle, Fakulteten Hälsa och samhälle samt Fakulteten Lärande och samhälle. De intervjuade organisationernas motiv för samverkan med universitetet varierar, och undersökningen indikerar att organisationerna ser samverkan som ett sätt att fylla behov av kunskap och kompetensförsörjning, att genom vänlig kritik stimulera till nytänkande, samt att ge organisationerna ökad legitimitet i deras arbete för samhällsförändring. Undersökningen visar att det finns behov av ökad systematik i samverkan och att mer skulle kunna göras för att stärka samverkan kring forskning och utbildning. De intervjuade organisationerna lyfter behovet av mer forskning om och tillsammans med den idéburna sektorns organisationer och behovet av mer samverkan kopplat till studenters uppsatser och praktik. Här finns en möjlighet att möta organisationernas behov av kunskap, kompetens och framtida personal. Det finns även ett behov av fler arenor för möten, gärna regelbundet återkommande, mellan universitetet och den idéburen sektor, och organisationerna efterlyser även generellt ökade kunskaper om den idéburna sektorns särart, förutsättningar och behov, inom akademin såväl som i samhället i stort. Undersökningen belyser även behovet av utökat stöd och finansiering för forskare som samverkar med idéburen sektor, då finansiering av samverkan är ett särskilt problem.

Rapporten har tagits fram som en del av det Vinnova-finansierade projektet Spets (Strategiska partnerskap för effektiv och transparent samverkan) och är en undersökning av den existerande samverkan som finns mellan Malmö stad och Malmö universitet, samt en diskussion om förutsättningarna för att utveckla den relationen genom ett Strategiskt partnerskap. I undersökningen har representanter på strategisk nivå inom respektive organisation intervjuats, för Malmö stad har direktörerna för kommunens olika förvaltningar kontaktats och inom Malmö universitet har rektor, vicerektorer och representanter från fakulteternas dekaner intervjuats. Följande tre punkter sammanfattar undersökningens främsta resultat:

1. En utvecklad verksamhetsförlagd utbildning

Samtliga intervjuade personer talar om värdet med VFU-systemet och annan form av praktik, och synpunkter lyfts om olika sätt att utveckla VFU-systemet på. Vinsterna handlar både om kunskap och färdigheter. VFU-samarbetet anses stärka så väl Malmö stads som samhällets behov av arbetskraft liksom en kunskapssäkring av praktiken. För Malmö universitet ökar det lärosätets möjligheter att främja kvalitén i utbildningen och att den ligger i linje med verksamheternas behov.

2. Forskning för en evidens- eller kunskapsbaserad praktik

Forskning i samverkan anses öka möjligheterna för Malmö stad att evidens- eller kunskapssäkra sin verksamhet samt utveckla praktiken för morgondagens samhälle. Möjligheten att bedriva forskning med staden innebär för Malmö universitet en möjlig tillgång till unik forskningsdata, samt en möjlighet att öka relevansen i den forskning som görs. Kommundoktorander utgör ett möjligt sätt att utveckla forskningssamverkan, men huruvida det är ett bra sätt råder delvis delade meningar, och det finns en kritik mot att kommundoktoranderna inte återvänder till Malmö stads verksamheter. Inom ramen för de samverkansarenor som skapats mellan Malmö universitet och Malmö stad sker ett arbete som de intervjuade personerna inom båda organisationerna uppfattas som positivt, och möjliggör att identifiera och utveckla gemensamma forskningsområden. Även på fakultets- respektive förvaltningsnivå sker ett samverkansarbete i mer eller mindre formaliserade samverkansorgan.

3. Addera och komplettera

Det finns en farhåga att ett avtal skulle kunna innebära ökad byråkratisering eller andra krav som försvårar existerande samarbetet. Ledningspersoner inom båda organisationerna uttrycker tydligt att detta inte alls är avsikten, och att ett strategiskt partnerskapsavtal inte ska störa de många välfungerande samarbeten som finns. Ett övergripande avtal ska istället ge verktyg för att skapa överblick och möjliggöra strategiska vägval vad avser forskningsinriktning eller liknande, addera nya värden till samverkan och komplettera redan existerande avtal. Något som också lyfts fram av personerna som intervjuats, inom båda organisationerna, är det strategiska partnerskapsavtalets symboliska betydelse. Det finns en lång tradition av samverkan mellan Malmö stad och Malmö universitet varför ett mer formellt synliggörande av detta uppfattas som positivt.

Möjliga konfliktpunkter

Även om det finns en stark samsyn om värdet med samverkan och det önskvärda i att fortsätta och fördjupa denna finns det tre punkter som framstår som potentiella konfliktytor: ekonomi, detaljstyrning och oberoende.

Ekonomi: Från flera personer inom Malmö universitet uttrycks en önskan om att ett nytt strategiskt partnerskapsavtal också skall frigöra ekonomiska resurser för forskningsfinansiering. De intervjuade personerna från Malmö stad ställer sig genomgående mer skeptiska till det, och några menar att det är direkt skadligt för samverkan att koppla det till ekonomi.

Detaljstyrning: Inom både Malmö stad och Malmö universitet uttrycks en farhåga att ett nytt avtal skulle innebära en högre nivå av detaljstyrning. Den här konfliktlinjen går dock snarast inom de respektive organisationerna än mellan dem där olika personer har olika synpunkter på graden av detaljstyrning.

Oberoende: Akademisk frihet och integritet framstår som viktiga värden att adressera i ett strategiskt partnerskapsavtal. Så som det framkommer i intervjuerna finns det idag inget problem i vare sig universitetets eller stadens inställning, men det lyfts fram som ett tema som är centralt att kodifiera i ett avtal.