This article is based on a two-year ethnographic field study at a school in Malmö, Sweden. The study focused on peer mediation, examining several methods and angles of approach. Peer mediation means that pupils manage their conflicts, based on theories of restorative justice, which means that the mediation is intended to restore a “damaged” relationship. Peer mediation has no elements of punishment. Since my findings showed, among other things, that peer mediation reduced the climate of conflict in the school, prevented bullying, and strengthened the pupils’ competence and agency, I have chosen in this text to elucidate the school’s implementation of peer mediation. The theory of restorative justice has six important principles that should be satisfied when peer mediation is introduced in a school: the level of conflict in the school should be analysed before mediation is introduced; the school principal should support the introduction and organization of peer mediation; school staff should be encouraged to participate in the mediation; there should always be a holistic view so that the mediation programme harmonizes with the school’s ideology, pedagogy and organization; the work should be subject to long-term planning if it is to be sustainable; and the people involved should be aware that an implementation process takes time. These principles and the dilemmas connected with peer mediation and these are highlighted in the article.

Alternative conflictresolution – How peer mediation effects children´s relationships Peer mediation is a process for resolving conflicts and disputes in which neutral parties (peers) act as moderators in the process. My aim in this article is to discuss how the mediation influences children’s relations during a school-break? The article does also discuss conflicts, emotions and the peers experiences of mediation. I am inspired by conflict and mediation theories and my methods are observations and interviews. My focus for this article is an observation during a school-break. The three pairs of mediators and the teacher act in different ways when trying to resolve the conflict related to four girls who were bickering about a skipping-rope and that rendered different results. ”Neglect” of the conflict resulted in an escalation and in a traditional and disciplinary way of handling the conflict, but focusing the wrongdoers, the conflict continued. In the restorative way of handling the conflict during a mediation process it also effects the children who were not involved in the conflict. The girls stopped bickering and the children involved and other children started to play together in a more interactive way. Peer mediation is a method of conflict resolution and it is oriented towards sustainable change. It is also an alternative to traditional disciplinary practices and does neither juridificate nor criminalizes children’s behaviour which happens when the schools report the children´s conflicts to the police. Keywords: Peer-mediation, conflicts, emotions, relationships, school-climate

Att döma av tidningsrapporter rörande forumets hemstad Malmö så är ungdomsbrottsligheten sedan ett antal år på ordentligt på frammarsch. Inte minst gäller det rån; ungdomsrånen drabbar tydligen i första hand andra ungdomar, och bytet är, förutom mobiltelefoner och märkeskläder och -skor, på sin höjd småpengar. Men också äldre, främst kvinnor, och inte sällan funktionshindrade, är målgrupp för rånarligor i 12–15-årsåldern. Malmö har dessutom sin beskärda del av nedbrända eller vandaliserade skolor och förskolor. Insatser från polis och sociala myndigheter sägs ge vissa resultat i kampen mot de ungdomliga rånarligorna, men i huvudsak tycks problemen bestå. Lösningen brukade i sådana här sammanhang sägas vara att hålla ungarna borta från gator och torg; språkbruket har väl ändrats, men tanken är lika aktuell idag som på 1950- och 60-talet. Och numera har vi ju ett antal alternativa attraktioner som sägs fånga sina ungdomliga utövare i ett järngrepp och hålla dem borta, inte bara från gator och torg, utan från socialt umgänge och frisk luft och aktiviteter överhuvud taget. Så hur har det egentligen blivit med de ”passiviserande” datorspelen? Nej, som vanligt är det den organiserade föreningsidrotten som förväntas ikläda sig superhjältemanteln och dra ut i härnad mot avvikande beteenden, segregation och socialt sönderfall. Och mycket riktigt är frågan om idrottens sociala ansvar högaktuell; till exempel på en konferens i København om några veckor, eller i ett större EU-projekt vid Università Bocconi. Frågan är om det är rätt att ålägga idrotten ett ansvar för hela samhället och dess problem, och i den saken är juryn knappast redo att avge ett utslag. Annorlunda blir det emellertid när idrotten självt ställer sig uppgiften att bidra till en lösning. Ett exempel på detta är Basketföreningen Malba i Malmö, som med hjälp av statliga så kallade handslagspengar drivit projektet helamalmö utifrån tre grundpelare, motion, integration och en brottsnegativ inställning. Ingela Kolfjord har på uppdrag av svenska Riksidrottsförbundet utvärderat helamalmö-projektet, och när hon av forumet ombads recensera en ny spännande Routledge-titel på detta tema, Geoff Nichols’ Sport and Crime Reduction, applicerade hon Nichols’ analysresultat på projektet och sin egen utvärdering. För idrottsforum.orgs läsare innebär detta en spännande introduktion till en delvis ny sida hos idrotten – sport som brottsreducerande verksamhet.

Kvinnors drogbruk och lagbrott är ett omfattande forskningsarbete om 19 kvinnors liv i åldrarna 17-55 år. Genom djupintervjuer har rättssociologen Ingela Kolfjord lyckats fånga och beskriva kvinnornas livsprocesser i ett socialt och strukturellt sammanhang. Kvinnors vägar in i kriminalitet är komplexa och varierande, men gemensamt för många är våldet som livsbetingelse. Kvinnornas drogbruk och kriminalitet är i flera berättelser uppkomna i en kontext av ohälsa, skapad av ekonomisk och social underordning, dubbelarbete, våld och övergrepp. Kriminalitet kan också vara en del av ett identitetsblivande, en protest eller ett alternativt levnadssätt. Kvinnors drogbruk och lagbrott är ett kraftfull inlägg i samhällsdebatten. Boken ger en inträngande bild av kvinnors kamp för människovärde och frihet från förtryck, och ger ett bidrag till såväl feministisk som kriminologisk och sociologisk teoribildning. Den vänder sig till studenter inom socialt arbete, genusvetenskap, kriminologi, juridik, rättssociologi och socialpolitik. Den har också särskild relevans för socialarbetare, kriminalvårdare och andra verksamma inom rättssystemet, hälsopersonal, skolpersonal samt politiker.