Publikationer från Malmö universitet
Endre søk
Begrens søket
1 - 21 of 21
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Adelmann, Kent
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Att bygga broar - kulturella, språkliga och mediala möten2010Konferanseproceedings (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Sjunde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning samt Första nordiska konferensen i modersmålsdidaktik hölls i Malmö 18-20 november 2009 under temat Att bygga broar – kulturella, språkliga och mediala möten. Här presenteras artiklar från de fyra plenarföreläsarna samt elva av sektionsföredragen. Texterna är på svenska, danska, norska och engelska och griper i enlighet med temat in i språk- och litteraturdidaktiska ögonblick över nära nog hela forskningsfältet i svenska med didaktisk inriktning.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Adelmann, Kent
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Att lyssna till röster: ett vidgat lyssnandebegrepp i ett didaktiskt perspektiv2002Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Detta är en avhandling om hur en del av vårt meningsskapande går till, sedd genom åtta studenters användning av sina kontextuella resurser. Den handlar om hur vi lyssnar till auditiva, visuella och upplevda röster, och hur vi talar med stöd av dessa röster när vi skapar och utvecklar vår egen röst. Detta kallar jag för rapporterat lyssnande, d.v.s. dessa yttranden visar att ett tidigare lyssnande ägt rum. I den empiriska undersökningen använder jag två metoder för att besvara klassrumsfrågan och visa vilka kontextuella resurser som utnyttjas och vilken funktion de får i den nya kontexten. När det gäller de rapporterade rösternas förekomst använder jag manifest intertextualitet som metod och redovisar resultaten i form av en lyssnarrepertoar och olika lyssnartyper. När det gäller de rapporterade rösternas funktion använder jag retorik som metod och redovisar resultaten i form av en lyssnarprofil och olika lyssnarpositioner. I det förra fallet pekar responsen bakåt och synliggör studenternas röstrespons, alltså med vilka röster de för en dialog. I det senare fallet pekar responsen framåt och synliggör studenternas röstanvändning, alltså för vilka syften de för dialogen vidare. Med ett vidgat lyssnandebegrepp och Bakhtins röstbegrepp syftar jag till en integrerande och helhetsorienterande ansats som gestaltar undervisningsdiskursens mångstämmighet och där studenternas samspel med olika slags röster i tid och rum hörs i den aktuella interaktionen. I avhandlingstexten lyssnar läsaren på samma sätt till många andra röster än författarens (framvuxna) stämma. En del röster citeras eller refereras uttryckligen, i enlighet med den skriftliga genren och vetenskapliga traditionen, medan andra röster mera står att läsa mellan raderna eller ekar från en fond av gemensamma kulturerfarenheter. Oavsett vilket gestaltar denna polyfoni av röster för ett ögonblick ett nätverk av ständigt pågående röstmöten och röstsamspel som väntar på sin röstrespons, vars röstanvändare rekontextualiserar yttrandet och använder det för nya ändamål i nya sammanhang i talkommunikationens språkliga och kontextuella rymd. Men den här avhandlingen handlar inte om ett etablerat svenskt forskningsfält med en bekant forskningsbakgrund, kända definitioner och välbeprövade teorier och metoder. Genom undersökningen av aspekten Lyssna i modersmålets utbildningsdokument och introduktionen av det internationella lyssnarfältet har jag istället pekat på "en nästan vit fläck på kartan". Vidare har jag försökt fylla denna tomhet med en begreppsutredning som visar på en vid begreppsdomän för begreppet 'lyssna' i svenska språket, där begreppsbestämningen innehåller såväl en social och dynamisk som holistisk dimension. När det gäller synen på såväl det snävare perspektivet med aspekten Lyssna som det vidare perspektivet med det vidgade lyssnandebegreppet, blir konsekvenserna av avhandlingen en strävan efter ett helhetsperspektiv som pekar på upplösningen av traditionella gränser. För aspekten Lyssna handlar det om upplösningen av uppdelningen mellan reception och expression, där de traditionella in- och uttrycksformerna i svenskämnet kompletteras, likställs och dialogiseras med en alternativ aspektmodell i en språklig rymd som omfattar olika former för språklig mediering inom alla ämnesområden. För det vidgade lyssnandebegreppet gäller upplösningen synen på innehållet och den betydelse som traditionellt tillmäts olika ämnen och medium, vilka istället likställs genom att olika ämnesstoff får kvalificera sig och att alla erfarenheter, oavsett hur de medieras, ges en röst i rapporterat lyssnande. Den här avhandlingen handlar främst om lyssnande i ett didaktiskt perspektiv. Undersökningen synliggör undervisningsdiskursens polyfona karaktär, uppmärksammar det dialogiska samspelet mellan olika kontextuella resurser, och understryker betydelsen av att de studerande aktiverar dessa kontextuella resurser i ett språkutvecklande syfte. Rapporterat lyssnande beskriver klassrummets mångstämmighet ur ett lyssnarperspektiv. Av lyssnarrepertoaren framgår till vilka erfarenheter i tid och rum som de studerande riktar sin uppmärksamhet under handledningsprocessen. Lyssnarprofilen visar hur de använder dessa röster under gruppinteraktionen. Detta pekar på såväl lyssnandets betydelse i läroprocessen som responsens betydelse för förståelse och gruppens betydelse för lärande. Rapporterat lyssnande är slutligen också en didaktisk ingång till ett språkutvecklande arbete med utgångspunkt i den studerandes individuella rösterfarenheter och röstupplevelser. Att lyssna till röster kan då vara att utvecklas språkligt tillsammans genom att lyssna uppmärksamt till andras röster på olika sätt, att rikta sitt lyssnande i tid och rum via olika former av språklig mediering, och att vara lyhörd för såväl den egna inre rösten som hur den egna skapade och skapande rösten växer och utvecklas som en konstant röstförändring. Att lyssna till röster kan vara att lyssna till det totala röstsamspelet i den lyssnande människans dialogiska existens.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Adelmann, Kent
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Dialogism and reported listening: Students' listening repertory and listening types in educational settings2003Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 4.
    Adelmann, Kent
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Eavesdropping as Listening Development2012Inngår i: International journal of Listening, ISSN 1090-4018, E-ISSN 1932-586X, Vol. 26, nr 2, s. 91-93Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In ordinary life we are constantly imbued by listening, and we seem to interact in different contextual dimensions of culture and society (Adelmann, 2002; Linell, 1998), both verbally and nonverbally. “Life by its very nature is dialogic. To live means to participate in dialogue,” according to the Russian scholar Mikhail M. Bakhtin (1984, p. 293). In everyday life we get used to many kinds of situations where we hear conversations that we are actually not supposed to hear. For example, while we are waiting for the bus or subway we may listen to people next to us who appear to being having an argument. Usually we do not notice all these routine situations. But sometimes we do notice some interaction and listen with some attention. We have more of an absentminded attention and rarely listen attentively, but what if we did? The activity in listening presented here takes advantage of our daily and personal listening experiences of eavesdropping and use it for the educational purpose of listening development.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Adelmann, Kent
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Konsten att lyssna2003Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 6.
    Adelmann, Kent
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Konsten att lyssna: didaktiskt lyssnande i skola och utbildning2009Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Av skolans styrdokument framgår det att tala och lyssna, läsa och skriva är centrala moment i elevernas språkutvecklande arbete. Och säkert kan både elever och lärare ge goda exempel på hur de målmedvetet använder och utvecklar förmågan att just tala, läsa och skriva. Däremot har de förmodligen svårare att förklara hur det konkreta arbetet kring aspekten lyssna ser ut. Som stöd för dagens lärare i svenska finns nämligen ingen tradition, ingen forskning, ingen litteratur, ingen begreppsapparat och inga kursplanemål eller betygskriterier för lyssundervisning och lyssutveckling. Konsten att lyssna behandlar ämnesaspekten Lyssna som receptionsdisciplin och lyfter fram den ur sin didaktiska icke-existens som ett språkligt redskap, jämbördig med undervisningsaspekterna Tala–Läsa–Skriva. För första gången får vi här beskrivningen av ett didaktiskt lyssnande med lysshistoria, lyssteori, lyssundervisning och lyssutveckling. Boken riktar sig främst till blivande och verksamma lärare i svenska samt handledare av olika slag i skola och utbildning, där lyssnande har en avgörande betydelse för coachning och lärande.

  • 7.
    Adelmann, Kent
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Listening and referring to voices: students' repertory in educational settings2001Inngår i: International journal of Listening, ISSN 1090-4018, E-ISSN 1932-586X, Vol. 15, nr 1, s. 38-67Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    When we construct our knowledge in educational settings we usually listen to many different voices, mediated through teachers, classmates, books, films, and so on. Eight students in teacher training were videotaped for 12 hours of group talks with a tutor over a six-month period. The overall purpose of the study was to describe the polyphonic nature of the discursive field of education and the interplay between various contexts and contextual resources in that social interaction. The concept of intertextuality is adopted as a method to identify the polyphony of different voices. The explicit reported long-term listening is called the student's voice response, showing the repertory of contextual resources in use. Results from the study indicate that some of the students have a broad and some a narrow listening repertory when it comes to reported listening. The implications of these findings are discussed.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8.
    Adelmann, Kent
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Lyssnandets betydelse för muntligheten: en introduktion till konsten att lyssna2009Inngår i: Muntlighetens möjligheter - retorik, berättande, samtal / sjätte Nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning, Uppsala den 27-28 november 2008 / [ed] Anne Palmér, Carina Fast, Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning , 2009, s. 15-24Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Av skolans styrdokument framgår det att tala och lyssna, läsa och skriva är centrala moment i elevernas språkutvecklande arbete. Och säkert kan både elever och lärare ge goda exempel på hur de målmedvetet använder och utvecklar förmågan att just tala, läsa och skriva. Däremot har de förmodligen svårare att förklara hur det konkreta arbetet kring aspekten Lyssna ser ut. Som stöd för dagens grundskollärare i svenska finns nämligen ingen tradition, ingen forskning, ingen litteratur, ingen begreppsapparat och inga kursplanemål eller betygskriterier för lyssundervisning och lyssutveckling. Dagens svensklärare har helt enkelt inte relevanta ämneskunskaper i hela ämnet Svenska, eftersom de saknar en adekvat utbildning för lyssaspekten. Först när vi betraktar ämnesaspekten Lyssna som en receptionsdisciplin, i likhet med aspekten Läsa, och som ett språkligt redskap, jämbördig med undervisningsaspekterna Tala–Läsa–Skriva, framträder den ur sin didaktiska icke-existens. För första gången i Skandinavien ges nu en beskrivning av ett didaktiskt lyssnande med lysshistoria, lyssteori, lyssundervisning och lyssutveckling (Adelmann 2009), med fokus på lyssnandets betydelse för muntligheten.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Adelmann, Kent
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS).
    Lyssnandets dialogiska existens: Om lyssnandets betydelse från livmodern till dödsbädden2014Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    The purpose of this written speech about “the dialogic existence of listening” is to contribute to the knowledge about the importance of listening in everyday life, both personal and professional. The object of inquiry is a story about a fictitious person, Gudrun Lyssander, and her experiences and memories of listening in her everyday life and as a teacher in pre-school. The problem showed is: What are the consequences of dialogic listening in everyday life for you and me, for our parents and for our children? The Russian philosopher Mikhail M. Bakhtin (1984 & 1999) and his dialogism (Holquist 2002) is used as a theoretical framework, but I also try to put listening into a larger context of culture and society with soundscape, noise pollution, sound business and technology of sound. Results from the study show that there are a lot of communication situa-tions in everyday life that could be managed and explained from a listening perspective with conceptions like listening reception, listening types and re-ported listening. The conclusions are that we have to control our listening, that listening is the key to success in everyday life, and finally, that listening includes both an economic and a democratic perspective.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 10.
    Adelmann, Kent
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Lyssnandets funktionella analfabeter: en introduktion till lyssningens ABC2010Inngår i: Sjunde nationella konferensen i Svenska med didaktisk inriktning, Malmö 18-20 november 2009: Att bygga broar - kulturella, språkliga och mediala möten / [ed] Kent Adelmann, Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning , 2010, s. 15-24Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det relationella lyssnandet är av helt avgörande betydelse för oss oavsett om vi befinner oss i klassrummet, direktionsrummet eller sovrummet. Men av all mänsklig kommunikation är lyssaspekten sannolikt den mest förbisedda och underskattade – åtminstone i praktiken. Till skillnad från undervisningsaspekterna Tala-Läsa-Skriva sker sällan eller aldrig någon explicit undervisning om aspekten Lyssna i svensk skola och utbildning. När det gäller den svåra konsten att lyssna är det därför rimligt att anta att de genomsnittliga lysskunskaperna ligger på en så pass låg nivå att vi här kan tala om lyssnandets funktionella analfabeter. Ur ett nationellt perspektiv ingår den här texten i en långsiktig strategi att alfabetisera och medvetandegöra såväl skolfolk och forskare som näringsliv och politiker om att lyssna är en viktig kommunikativ kompetens, att lyssreception är minst halva talspråket, och att lyssna är en färdighet som går att lära och utveckla. Ur ett svenskämnesperspektiv kan man också säga att den här texten försöker Att bygga broar - mellan såväl talspråkets båda aktiviteter, att tala och lyssna, som modersmålets båda receptionsdiscipliner, att läsa och lyssna. Genom att lyfta fram en minimikurs för de lyssfattiga kan man även se det som en introduktion till lyssningens ABC. Välkommen till din (kanske) första lysslektion.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Adelmann, Kent
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Lyssnandets århundrade? Att lyssna på den talande boken2011Inngår i: Educare, ISSN 1653-1868, E-ISSN 2004-5190, nr 1, s. 43-64Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to contribute to the knowledge about the importance of listening in modern sound technology and the importance of tradition in reception analysis of literary conversations. The object of inquiry is The poetics of the talking book, a dissertation about how different groups of listeners understand the reception of audio books in literary conversations. The problem explored is: What is the significance of listening in this dissertation? This text analysis has two points of departure. The first point of departure concerns the language used in the dissertation. Results from the study show that the language used is mainly influenced by literary reception and reader response theory, and is therefore misleading to the reader when it comes to listening reception of the talking book. The second point of departure concerns the analytical conceptions used in the dissertation. Results from the study show that the conceptions used comes solely from literary reception and reader response theory, which means that the authors twelve references from listening reception and listening theory are never used in the analysis. The conclusion is that the dissertation seems to be a contradictory representation of a modern expression of audio books, listening research and sound technology and, at the same time, a traditional expression of the western tradition, dominating discourse and literature reception.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12.
    Adelmann, Kent
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Lyssnar man annorlunda om man har ett intertextuellt beteende?1999Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Utifrån ett insamlat datamaterial av videoinspelade och handledda gruppsamtal mellan lärarstuderande frågar jag mig: På vilket sätt kan begreppet intertextualitet vara fruktbart i en kvalitativ fallstudie av åtta lyssnare? Kan man se intertextualitet som uttryck för en viss lyssnartyp, för en medveten eller omedveten lyssnarstrategi? Kan man rentav tala om ett intertextuellt lyssnande och beteende?

  • 13.
    Adelmann, Kent
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Lyssnarens lyssnande intertextualitet och repertoar: Lyssnarperspektiv i svenska med didaktisk inriktning2000Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Baksidestext: Hur kan eleverna utvecklas språkligt genom sitt lyssnande? Vilken begreppsapparat har vi som lärare för att analysera lyssnandeaspekten och understödja elevernas utveckling av sin lyssnarkompetens?

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 14.
    Adelmann, Kent
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Nedslag i lyssnandets historia1998Inngår i: Tors bok: vänbok till Tor G Hultman: svenska med didaktisk inriktning / [ed] Kent Adelmann, Anna-Lena Göransson, Göte Rudvall, Anna Maria Ursing, Lärarhögskolan i Malmö, Institutionen för ämnesmetodik och ämnesteori samt regionalt utvecklingscentrum , 1998, s. 13-34Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna text kommer att handla om hur människan förhåller sig till lyssnandet och beskriva några grova men möjliga utvecklingstendenser med hjälp av två nedslag i den ”lyssnandets historia” som ännu väntar på att bli skriven. I det första nedslaget anlägger jag ett schematiskt helhetsperspektiv på människans utveckling av kommunikationens olika former. Tyngdpunkten läggs vid den ickeverbala kommunikationen innan talet fanns, medan de övriga och mera allmänt bekanta kommunikationsformerna ges en översiktlig beskrivning. Denna del blir med nödvändighet något spekulativ till sin karaktär. Det andra nedslaget sker i den andra änden av människans utveckling och behandlar skolans syn på lyssnandet, främst inom svenskämnet i folkskolan och grundskolan. I denna del berörs i viss mån även kommunikationens mönster, innehåll och funktion. När det gäller eleverna tecknas ett underifrånperspektiv, och när det gäller läraren framträder behovet av ett nytt förhållningssätt till lyssnandet.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 15.
    Adelmann, Kent
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Reported Listening and Using Voices: Students' Profile in Educational Settings2003Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 16.
    Adelmann, Kent
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    The art of listening in an educational perspective: listening reception in the mother tongue2012Inngår i: Education Inquiry, E-ISSN 2000-4508, Vol. 3, nr 4, s. 513-534Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The purpose is to contribute to the theory and practice of listening reception as one of the four language arts in Swedish as a school subject. The object of inquiry is The Art of Listening (Adelmann 2009) as a Swedish example from a Scandinavian context, compared to mainstream listening research in the USA. The problem explored is: How can we, as researchers and teachers, handle some of the problems within international listening research and adapt listening research to a Scandinavian context. Results of the study show that The Art of Listening is mainly influenced by listening research in the USA, but also offer an alternative theoretical framework for listening by the Russian scholar Mikhail M. Bakhtin (1895–1975). The main conclusion is that with an educational approach and an alternative theoretical framework it is possible to work with an expanding and including perspective in listening research and listening education. Keywords: listening, listening process, listening skills, listening strategies, listening reception, listening response, dialogue, talk in interaction, conversation, speech

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 17.
    Adelmann, Kent
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Varför hålla käft när man kan hålla låda?1998Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Genom att studera den kommunikativa interaktionen ur ett lyssnarperspektiv uppstår frågor kring lyssnandets villkor och lyssnarnas olika roller, strategier och repertoarer. Utifrån ett insamlat datamaterial av videoinspelade och handledda gruppsamtal mellan lärarstuderande vill jag diskutera vilka språkliga och litterära begrepp som kan tänkas vara fruktbara i en kvalitativ fallstudie av det här slaget.

  • 18.
    Adelmann, Kent
    et al.
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Appladahl, Mats
    Listening management: lyssna för förändring2013Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I USA är lyssnandeforskning etablerad sedan länge och har de senaste decennierna uppmärksammats på bred front, inte minst inom arbetslivet, där chefer insett att det finns pengar att spara genom effektiv kommunikation på alla nivåer. Och kommunikation kan bara vara effektiv om någon lyssnar. Och ännu effektivare blir den förstås om den som lyssnar dessutom lyssnar effektivt. Vi presenterar här en chefsbok för ett ledarskap i förändring. I vårt teknik-, samtals- och kommunikationsintensiva samhälle erbjuder Listening Management™ för första gången i Skandinavien en möjlighet att slimma kommunikationen genom att lyssna effektivt. Listening Management™ fungerar därmed som ett stöd för ett systematiskt, strategiskt och hållbart förändringsarbete. Eller med andra ord: Att lyssna möjliggör förändring, och förändring kräver lyssnande.

  • 19.
    Adelmann, Kent
    et al.
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Bergman, Lotta
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Dahlbeck, Per
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Hermansson, Carina
    Jönsson, Karin
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Nygård Larsson, Pia
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Olsson Jers, Cecilia
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Persson, Magnus
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Thavenius, Marie
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Widén, Pär
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för natur, miljö, samhälle (NMS).
    Språkutveckling, medier och demokrati2014Inngår i: Medie- och informationskunnighet i Norden: en nyckel till demokrati och yttrandefrihet / [ed] Ulla Carlsson, Nordicom, 2014, s. 117-121Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vi som har skrivit denna artikel är alla verksamma inom forskningsmiljön Svenska med didaktisk inriktning (SMDI) vid Malmö högskola. Frågor om språkutveckling i bred bemärkelse står här i centrum. För närvarande är vi engagerade i projektet ”SMDI och lärande i medielandskapet 2.0”. Vår teoretiska plattform kan beskrivas som medieekologisk, vilket kortfattat uttryckt innebär att vi är intresserade av de mångfaldiga och komplexa relationerna mellan medier och kommunikativa kompetenser (Elmfeldt & Erixon 2007; Erixon 2012; Hayles 2002). Dessa relationer förstås därför inte, som så ofta annars i skolsammanhang, i termer av enkelriktad påverkan eller effekter (exempelvis datorns och internets negativa inverkan på skriftspråket). Vår huvudpoäng i denna artikel är att medie- och informationskunnighet, MIK, handlar om, borde handla om, framför allt två saker: språkutveckling och demokrati.

  • 20.
    Adelmann, Kent
    et al.
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Bergman, Lotta
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Dahlbeck, Per
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Jönsson, Karin
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Nygård Larsson, Pia
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Olsson Jers, Cecilia
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Persson, Magnus
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Widén, Pär
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för natur, miljö, samhälle (NMS).
    Kommunikativa kompetenser i det nya medielandskapet2013Inngår i: Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället: skolan och demokratin / [ed] Ulla Carlsson, Nordicom, 2013, s. 59-65Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 21.
    Adelmann, Kent
    et al.
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Brännström, MariaMalmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Licentiaterna talar i egen sak: rapport från Symposium i Malmö 25 november 2011 med Forskarskolan/Lärarlyftet inom SMDI2012Konferanseproceedings (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    I den här konferensrapporten presenterar åtta licentiater sin forskning i ett didaktiskt skolutvecklingsperspektiv. Frågorna som behandlas gäller såväl några av svensklärarprofessionens generella utmaningar, t.ex. status och autonomi, som svensklärarnas kompetens att mera precis genomföra och bedöma den muntliga delen av det nationella provet på gymnasiet; såväl ett mer allmänt multimodalt perspektiv på meningsskapande, som ett mer specifikt perspektiv på elevernas filmerfarenheter i det nya medielanskapet; såväl ett yrkesanpassat läromedel som leder bort från svenskämnet, som ett skönlitterärt skrivande som leder tillbaka till svensktexten; samt såväl den konfliktfyllda och känsliga samhällsdiskussionen kring hederskultur inom det mångkulturella svenskämnet, som den traditionella synen på pojkars läsning av skönlitteratur på gymnasiets Byggprogram.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 21 of 21
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf