The session engages with an acute tension evident in scholarly communication: We are witnessing a great deal of innovation and experimentation in relation to the way research is performed and shared. The push towards, and need for, innovation and creativity in academic research is being emphasized to an ever increasing extent. A rich set of digital tools and transdisciplinary engagements have opened the door for research conducted and reported in increasingly hybridised, dynamic and interactive ways. At the same time, academic research is increasingly being evaluated by focusing on quantitative analyses based on publications; analyses which privilege established scholarly practices and publication venues. In the session, we are interested in exploring collectively on the one hand, the voice in and position from which we report on research and – indeed – conduct research. On the other hand, how do we use documents and artefacts to tell our stories? Digital media provide new affordances through a broader selection of modes of representation to present data, results and argumentation. The session is conducted as a ‘conversation café’, where each café table focuses on one aspect of these opportunities.

I detta projekt undersöks hur väl det periodiska beståndet på Malmö högskolas bibliotek överensstämmer med forskarnas publicering. Har bibliotek tillgång till de tidskrifter som högskolans forskare publicerar sina artiklar i? För att kunna undersöka detta har en metod utvecklats som kan användas för att ta fram de tidskrifter som forskarna publicerar sig i, och jämfört dessa uppgifter med bibliotekets bestånd. För att testa metoden genomfördes en pilotundersökning på forskare vid fakulteten för Hälsa och Samhälles publicering. I projektet kommer det fram att de öppna källorna med publicering och bestånd inte kan användas, men att metoden kan baseras på uttag ur interna informationskällor. Projektet synliggör kvalitetsarbete som behöver göras med metadata samt tillgång till publikationer, t.ex. visar det brister i att tillgängliggöra material publicerat i open access via bibliotekets system där den licensierade eller prenumerationsbaserade tillgången finns. Metoden att utgå ifrån publiceringsmönster fungerar också bra för att redovisa total access, via tryck, öppen tillgång samt via köpta tidskrifter, vilket är ett bra underlag för diskussion kring samlingsutveckling.

Syftet med detta rundabordssamtal är att utbyta erfarenheter och diskutera hur olika stöd till doktoranders lärande samverkar under forskarutbildningens gång. Vilka pedagogiska utmaningar finns i att möta doktoranderna som individer i sitt avhandlingsprojekt men också i den större kontexten bestående av forskningsmiljön, disciplinen och doktorandkollektivet?

Biblioteken har traditionellt byggt upp sina samlingar genom förvärv, men i och med de institutionella arkiven (och liknande databaser) utvecklar biblioteken i allt högre grad samlingar där lärosätets lokala forskningsproduktion görs tillgänglig för såväl det egna lärosätets personal och studenter som för olika delar av det omgivande samhället (Kohl, 2009). Givet såväl nationella som internationella initiativ kring öppen tillgång till forskningsresultat kan dessa samlingar förväntas öka i såväl omfattning som betydelse i framtiden. Snarare än att erbjuda svar vill vi i detta bidrag ge underlag för en vidare diskussion kring de institutionella arkiven som en ny typ av samlingar som byggs upp, organiseras och kan integreras med andra samlingar såväl vid lärosätesbiblioteken som genom återanvändning av andra aktörer. Det väcker potentiellt frågor som berör såväl hur arbetet med de institutionella arkiven relaterar till hur man gör med andra delar av bibliotekens samlingar och system för kunskapsorganisation, som hur vi ska tänka kring samlingar, delar av samlingar och hypersamlingar. En utgångspunkt är dessutom att publiceringspraktiker inom olika ämnesområden skiljer sig åt. Vilken betydelse har detta för hur man skapar förutsättningar för att bygga upp samlingen? Hur hanterar vi t.ex. att de institutionella arkiven är synnerligen diversifierade med avseende på innehåll täckning, filformat, versioner (pre-/postprint), upphovsrättsliga frågor, m.m.? Vad händer när biblioteken både hanterar de institutionella arkiven i uppbyggnad och mer långsiktigt ska säkra tillgången till dem? Hur utmanas det traditionella perspektivet på forskningsbibliotekets samlingar, som har syftat till att ge tillgång till material till det egna lärosätets forskare och studenter, när man bygger en samling som riktar sig utåt till potentiella användare över hela världen? Kohl, D.F. (2009). Collection development in the ARL library. Encyclopedia of Library and Information Sciences. 3rd ed. New York: Taylor and Francis. DOI: http://dx.doi.org/10.1081/E-ELIS3-120043881

Malmö högskolas bibliotek har under flera år gradvis arbetat alltmer med forskningsdatafrågor. Efter en intern fortutbildning inom ansvarigt team på biblioteket har arbetet fördjupats i projektform. En enkät till högskolans forskare gav en nulägesbild, erfarenheter av och syn på forskningsdatafrågor med fokus på öppet tillgängliggörande, samt kunskap om i vilka frågor mer stöd och kunskap behövdes. Biblioteket deltar också i Svensk Nationell Datatjänsts (SND) pilotprojekt. Deltagandet har inneburit kompetensutveckling på flera sätt, genom undervisning, diskussioner och i möten med forskare. Nästa steg är att ta fram förslag på hur biblioteket kan organisera det fortsatta arbetet med stöd till forskningsdatahantering.

Vilken roll har forskningsdata i förhållande till forskningsinformation? Detta undersöks i ett pågående projekt vid Malmö högskola. Syftet är att öka förståelsen för och kunskapen om hur biblioteket, med sin kompetens inom vetenskaplig kommunikation, kan stödja forskare i hantering av forskningsdata. Underlaget bygger bland annat på en enkät till högskolans forskare samt på erfarenheter som gjorts inom ett pilotprojekt tillsammans med SND.

Biblioteket har genomfört ett internt projekt med syftet att få en bättre bild av nuläget kring forskningsdatahantering för att utveckla ett adekvat stöd till forskningen och forskarna. Rapporten innehåller en redovisning av en enkät till högskolans forskare, en utblick kring dataarkiv för tillgängliggörande av data och en diskussion kring roller vid tillgängliggörande av data. Rapporten avslutas med rekommendationer kring stödet till högskolans forskare baserat på ett antal identifierade frågeställningar. Tillgängliggörande av forskningsdata är komplext. Inte minst eftersom de data som ska tillgängliggöras bygger på forskning som är komplex. Högskolans forskares syn på frågan är central för utvecklingen av bibliotekets verksamhet. Områdets komplexitet innebär en rad frågor som framförallt behöver diskuteras på fakulteterna och mellan forskare. Bakgrunden är bland annat Vetenskapsrådets förslag till nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information (Vetenskapsrådet, 2015a) och högskolans inspel till forskningspropositionen 2015 (Jönsson, 2015). En enkät skickades ut till högskolans samtliga forskare (ca 600) i december 2015. Svarsfrekvensen blev 27 % (n=164). Ett engagemang i frågorna är synligt i kommentarerna som lämnats. Den aktuella bilden är att en majoritet av de som svarat använder öppen eller delad data, likaså delar en majoritet forskningsdata informellt, men bara enstaka har öppet tillgängliggjort data till exempel via ett dataarkiv. Mer kunskap och stöd efterlyses i alla aspekter kring öppna forskningsdata. I kommentarerna framkommer en krock mellan forskningsetiska och juridiska aspekter, till exempel skydd av data gentemot data som allmän handling. Bland svaren och kommentarerna i enkäten märks också en viss oro, både på temat "min data” och för mer administration som kommer att uppta forskningstid. Lagstiftningen är viktig, allt kan inte tillgängliggöras. Öppet tillgängliggörande sker först när data bedömts möjlig att göra öppen. En annan relevant aspekt som inte kommit upp i enkäten är om all forskningsdata är värd besväret att tillgängliggöra, vem kan ha nytta av den? Det råder också en viss begreppsförvirring i svaren, kring tillgängliggörande kontra arkivering och data kontra publikationer. Men också kring vad forskningsdata innebär för olika forskare. För somliga är begreppet helt naturligt, andra använder källmaterial eller empiri. En del samlar inte in material utan genererar data utifrån beräkningsmodeller. I bred bemärkelse är data mer än det som samlas in, det kan också vara annan output från forskningsprocessen än rena publikationer, som enskilda illustrationer eller en presentation. Tjänster för tillgängliggörande och roller vid tillgängliggörande har i rapporten översiktligt beskrivits, men behöver fördjupas och formaliseras. Högskolans kommande e-arkiv kan utgöra en central funktion vid tillgängliggörande, speciellt om en nationell plattform för öppna forskningsdata skapas. Tillgängliggörande och arkivering av forskningsdata är två likartade, men skilda processer. I vissa fall kan arkiverad data tillgängliggöras rakt av, till exempel data från viss naturvetenskaplig forskning, i andra fall kan data behöva anonymiseras eller på annat sätt anpassas. Alla data kanske inte lämpar sig för tillgängliggörande. Datahanteringsplaner kan vara ett centralt redskap, både före, under och efter avslutat forskningsprojekt. Väl kurerad data är lättare att arkivera och tillgängliggöra. Vad krävs för att data ska bli användbar för andra? Ett svar är att en långsiktighet krävs och att resurser för datahantering behöver inkluderas i ansökningar och projektplaner. Vetenskapsrådets förslag till nationella riktlinjer för öppen tillgång behöver spridas mer eftersom det kommer påverka alla forskare. Hur information och kommunikation om det ska läggas upp är beroende av om och i så fall hur förslaget kommer att se ut i regeringens kommande forskningsproposition. Men med tanke på att detta inte är en nationell fråga, utan internationell, och att EU är starkt pådrivande i öppenhetens riktning så kan högskolan troligen räkna med att någon form av krav på öppen tillgång till forskningsdata kommer från regeringen. Ett antal behov har identifierats som resulterar i rekommendationer för vad som behöver byggas upp i stödet kring tillgängliggörande av forskningsdata. Under 2016 kommer ett pilotprojekt tillsammans med Svensk Nationell Datatjänst (SND) att genomföras vid högskolan. SND är en nationell forskningsinfrastruktur som kommer förändra sin roll och där lärosätesbiblioteken kommer att bli noder i stödet för tillgängliggörande av forskningsdata. Biblioteket kommer i projektet tillsammans med bland annat arkivet och ett par forskare utforska de processer som krävs för tillgängliggörande av forskningsdata.

The quest for open research data is the driving force behind the development of the whole area of research data management practices. We, as a university library, offer and develop support to researchers and doctoral students. Based on the result of a web survey submitted to all researchers at Malmö University, and the knowledge that doctoral students are on their way of forming their individual research practices, we have made doctoral students our first target group for specific seminars and workshops promoting conscious research data management practices. We will organise these seminars and workshops, which both take into account the general aspects of research data management and the discipline specific practices, so as to develop integrated research data management support in close relation to doctoral students’ research practices.

This article presents a study of 16 scholarly blogs with the aim to gain an in-depth understanding of what characterizes blogging as part of the scholarly communication. Eight blogs from high energy physics (HEP) and eight from digital history were closely followed. The analysis was made by employing an analytical framework based on genre theory. The results reveal common communicative purposes in the scholarly blogs; there are many similarities in form features and content, which also relate to the purposes of the blogs. In addition, the context in which the blogs are situated is based both in the blogging researchers’ epistemic cultures and in their knowledge about blogging practices. A conclusion is that the scholarly blogs is an addition to the landscape of scholarly communication, including communication with the public, and that the scholarly blogs contribute to our understanding of how research is done.

Our online presence is often distributed in a number of digital spaces today like Facebook, Twitter or other kind of web sites. This research project investigates how researchers represent themselves online and what happens with the issues like trust and authority when researchers publish, create and communicate in digital settings.

The workshop brings together differing perspectives on what makes research data possible. How data is made represents an on-going negotiation between a number of elements. It reflects, firstly, the nature of disciplines and the complex way this is linked to cultures of research data and data sharing. Secondly, data is made across the complex temporalities within different practices of its management. Thirdly, it increasingly reflects the influences of data policies: working at the international and national, down to institutional level. Fourthly, it is also shaped by the renegotiation of professional interests and relationships such as between librarians, computing services, archivists and research administrators. And, fifthly, data is being shaped within models of education and training of current and new information professionals. The panel seeks to bring together a diverse range of participants to explore appropriate theories and methodologies for work in this field, using a conversation cafe format, and based on discussions around the five elements.

Det har skrivits mycket litteratur de senaste åren, dels om forskningsdata generellt och dels om hur stödet kring forskningsdatahanteringen byggs upp, inte minst på universitetsbiblioteken. Utmaningarna är många, från de juridiska frågeställningarna till den faktiska hanteringen av olika typer av data. Vilka specialistkompetenser som är centrala för en framgångsrik verksamhet och hur dessa roller samordnas inom universitet är något som Edinburghs universitetsbibliotek arbetar med. Bland annat har universitetet en policy för forskningsdata sedan 2011 och vi var nyfikna på hur de arbetar med att stödja sina forskare med forskningsdatahantering. På Malmö högskolas bibliotek pågår under 2016 ett projekt för tillgängliggörande av forskningsdata. En studieresa till Edinburgh hösten 2016 kunde genomföras med ett resestipendium från Svensk biblioteksförening.

Vår erfarenhet är att publicerande forskare vid många högskolor och universitet ofta upplever registrering och tillgängliggörande av forskningsresultat i öppna arkiv som en pålaga från ledningen och biblioteket, snarare än som en attraktiv möjlighet att sprida och dela resultat eller som en karriärfördel. Biblioteken på svenska lärosäten idag har som uppdrag att stödja lärosätets forskare när det gäller publiceringsfrågor av olika slag särskilt relaterat till open access. I många fall förekommer ett utbud av kurser och presentationer till fakulteter om exempelvis parallellpublicering, val av tidskrift för publicering och upphovsrätt. Vid Bibliotek och IT på Malmö högskola vill vi utveckla en modell för publiceringsstödet i samverkan med forskarna, där vi erbjuder rätt stöd vid rätt tillfälle utifrån forskarnas behov och önskemål. Vår idé är att i nära relation med forskarna skapa oss en bild av var i publiceringsprocessen stödet bör komma in och hur det kan utformas tydligare. På detta sätt förändras arbetssättet från en biblioteksbaserad måluppfyllelse till en forskarnära stödfunktion. Ett första steg är att på Mötesplats open access beskriva de aspekter vi hittills har identifierat utifrån våra erfarenheter och olika kompetenser i juridik, open access och forskningsprocessen för att skapa en modell för ett publiceringsstöd i samverkan mellan forskare och bibliotekarier. Vi vill att presentationen ska leda till samtal/idéutbyte med andra för att i nästa steg utföra en pilot i samarbete med en forskargrupp där vi ingår i hela publiceringsprocessen och kan utveckla formen tillsammans med forskarna.

The development of research support services is a topic that at the moment gains much attention in research libraries. Especially since questions of open access and publishing support over the last decade have increased as a part of research libraries’ assignments. However, according to Wiklund (2012) there is a lack of research on how libraries support research or researchers, not least perspectives based in the everyday practices of the researchers. Often the literature adopts a library perspective and describes specific projects in a particular library or focuses on particular aspects of offered support, e.g. related to publishing issues. There is a need for more researcher-centered approaches. In this poster we discuss focus groups as a method for librarians to understand the everyday life of researchers. It is based on the results from a project at Lund University Libraries in 2012 (Voog et al, 2013; Wiklund & Voog, 2013 ). The main purpose of the project was to identify areas where the research support services could be developed both on a faculty level and in collaboration between the libraries at the university. The starting point was to look at the problem as a strategic one and grasp various aspects of support, not only specific parts. [Please download PDF for full abstract with references, 2 pages]

This paper describes how focus group interviews were used in a project on developing research support services. The object of the interviews was to understand the everyday lives of researchers and the obstacles they experience in their research process. Advantages and challenges of the method are discussed, e.g. the benefits of the interaction and the free form that the method allows for and the challenge not to interfere in the discussions and yet see to it that the discussions keep to the selected themes and keep on going.

In these times where news and facts are challenged and the discussion of knowledge resistance is highlighted, there is an increased need for strengthening the information literacy competencies among students as well as the public in general. At the same time, universities and their researchers have a need for making their research tangible and for communicating it to the surrounding community. In this project, we meet these demands by presenting research in the form of exhibitions in the most accessible place of the University – the library. University libraries in Sweden are used daily by researchers and students as well as the public and they are a possible link in the dissemination of knowledge to society. The foundation of the project is to bridge the boundary between the work of libraries in the area of formal scholarly communication and the activities of research or science communication, i.e. communication not targeting the academic society, but being part of public involvement. The aim is to create enhanced opportunities for research communication in the library space and to bring together the two strands of information literacy work and dissemination of research results performed by librarians. The library is a place for creation and use of academic knowledge as well as an informal learning environment. The focus is this physical setting and the library as a credible place where communication of research in an exhibition is developed in close collaboration between librarians and researchers and in a format that is interactive, attractive and accessible. The idea is to develop the visitors’ (students, researchers, staff, students from other universities and residents in the city etc.) information literacy and foster a critical stance to news and presentations of research findings. The exhibitions are created to encourage continued learning, for example by connecting the theme of the exhibited research to the library collections for further reading. The key to success is the teamwork that is developed with the researchers and the librarians. The collaboration is not only part of creating the exhibitions, but gives unique opportunities and has explicit synergies in terms of furthering other collaborations among the researchers themselves as well as with the library as a whole, facilitating collection development and fostering the librarians’ knowledge of current research at the university. One concrete result of the project is a model for designing sustainable exhibitions in which the possibilities of a new role for the librarian as a curator-librarian and the library as the credible place is explored. A web-based, five-step model is made available for other libraries - of any size and type - that wish to communicate science and research to their users. The five steps include: idea formation, planning, production, exhibition period, closing. Each step includes a description of the stage in the process, a specific checklist, the reflections on insights from the project and further reading.