Syftet med utredningen är att skapa förutsättningar för att bättre kunna möta forskningens behov och bidra till att effektivisera forskarnas arbete genom stöd till informationsförsörjning och IT. Den organisationsövergripande dialogen, kartläggningen, de förslag och pilotprojekt som arbetats med inom utredningen, och som föreligger här är tänkt att kunna fungera som såväl beslutsunderlag som idébank till BITs framtida service för högskolans forskare.

Arbetsgruppen för ”Forskningskommunikation i det fysiska biblioteket” på Bibliotek och IT, Malmö högskola undersöker i detta projekt hur den egna högskolans forskning kommuniceras i de fysiska biblioteken och i vilken mån biblioteken är öppna mötesplatser. I projektrapporten redogörs för riktlinjer och rekommendationer omkring samverkan och forskningskommunikation samt för hur biblioteken deltar och skulle kunna delta i detta sammanhang. Malmö högskolas fysiska bibliotek inventeras med fokus på exponering och kommunikation av forskning och bibliotekariens roll granskas. Möjligheten att utöka kontaktytan gentemot näringslivet genom att erbjuda service till småföretag diskuteras och undersöks. Inventeringen visar att det redan idag sker en hel del forskningskommunikation i biblioteken men att det finns utvecklingsmöjligheter genom en mer medveten och strukturerad satsning. I rapporten föreslås en strategisk planering, både vad det gäller lokaler och information till bibliotekarier, för att förbättra kommunikationen. Arbetsgruppens slutsats är att biblioteken fungerar som öppna mötesplatser och är lämpliga arenor för samverkan. Ett utökat samarbete med Malmö högskolas informationsavdelning, avdelningen Innovation och utveckling samt forskningsprofilerna rekommenderas. Dessutom föreslås att biblioteken erbjuder företagsservice i mindre skala med integrerad forskningskommunikation.

Background The most advocated clinical method for diagnosing salivary dysfunction is to quantitate unstimulated and stimulated whole saliva (sialometry). Since there is an expected and wide variation in salivary flow rates among individuals, the assessment of dysfunction can be difficult. The aim of this systematic review is to evaluate the quality of the evidence for the efficacy of diagnostic methods used to identify oral dryness. Methods A literature search, with specific indexing terms and a hand search, was conducted for publications that described a method to diagnose oral dryness. The electronic databases of PubMed, Cochrane Library, and Web of Science were used as data sources. Four reviewers selected publications on the basis of predetermined inclusion and exclusion criteria. Data were extracted from the selected publications using a protocol. Original studies were interpreted with the aid of Quality Assessment of Diagnostic Accuracy Studies (QUADAS) tool. Results The database searches resulted in 224 titles and abstracts. Of these abstracts, 80 publications were judged to meet the inclusion criteria and read in full. A total of 18 original studies were judged relevant and interpreted for this review. In all studies, the results of the test method were compared to those of a reference method. Based on the interpretation (with the aid of the QUADAS tool) it can be reported that the patient selection criteria were not clearly described and the test or reference methods were not described in sufficient detail for it to be reproduced. None of the included studies reported information on uninterpretable/intermediate results nor data on observer or instrument variation. Seven of the studies presented their results as a percentage of correct diagnoses. Conclusions The evidence for the efficacy of clinical methods to assess oral dryness is sparse and it can be stated that improved standards for the reporting of diagnostic accuracy are needed in order to assure the methodological quality of studies. There is need for effective diagnostic criteria and functional tests in order to detect those individuals with oral dryness who may require oral treatment, such as alleviation of discomfort and/or prevention of diseases.

Syftet med detta rundabordssamtal är att utbyta erfarenheter och diskutera hur olika stöd till doktoranders lärande samverkar under forskarutbildningens gång. Vilka pedagogiska utmaningar finns i att möta doktoranderna som individer i sitt avhandlingsprojekt men också i den större kontexten bestående av forskningsmiljön, disciplinen och doktorandkollektivet?

Biblioteket har genomfört ett internt projekt med syftet att få en bättre bild av nuläget kring forskningsdatahantering för att utveckla ett adekvat stöd till forskningen och forskarna. Rapporten innehåller en redovisning av en enkät till högskolans forskare, en utblick kring dataarkiv för tillgängliggörande av data och en diskussion kring roller vid tillgängliggörande av data. Rapporten avslutas med rekommendationer kring stödet till högskolans forskare baserat på ett antal identifierade frågeställningar. Tillgängliggörande av forskningsdata är komplext. Inte minst eftersom de data som ska tillgängliggöras bygger på forskning som är komplex. Högskolans forskares syn på frågan är central för utvecklingen av bibliotekets verksamhet. Områdets komplexitet innebär en rad frågor som framförallt behöver diskuteras på fakulteterna och mellan forskare. Bakgrunden är bland annat Vetenskapsrådets förslag till nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information (Vetenskapsrådet, 2015a) och högskolans inspel till forskningspropositionen 2015 (Jönsson, 2015). En enkät skickades ut till högskolans samtliga forskare (ca 600) i december 2015. Svarsfrekvensen blev 27 % (n=164). Ett engagemang i frågorna är synligt i kommentarerna som lämnats. Den aktuella bilden är att en majoritet av de som svarat använder öppen eller delad data, likaså delar en majoritet forskningsdata informellt, men bara enstaka har öppet tillgängliggjort data till exempel via ett dataarkiv. Mer kunskap och stöd efterlyses i alla aspekter kring öppna forskningsdata. I kommentarerna framkommer en krock mellan forskningsetiska och juridiska aspekter, till exempel skydd av data gentemot data som allmän handling. Bland svaren och kommentarerna i enkäten märks också en viss oro, både på temat "min data” och för mer administration som kommer att uppta forskningstid. Lagstiftningen är viktig, allt kan inte tillgängliggöras. Öppet tillgängliggörande sker först när data bedömts möjlig att göra öppen. En annan relevant aspekt som inte kommit upp i enkäten är om all forskningsdata är värd besväret att tillgängliggöra, vem kan ha nytta av den? Det råder också en viss begreppsförvirring i svaren, kring tillgängliggörande kontra arkivering och data kontra publikationer. Men också kring vad forskningsdata innebär för olika forskare. För somliga är begreppet helt naturligt, andra använder källmaterial eller empiri. En del samlar inte in material utan genererar data utifrån beräkningsmodeller. I bred bemärkelse är data mer än det som samlas in, det kan också vara annan output från forskningsprocessen än rena publikationer, som enskilda illustrationer eller en presentation. Tjänster för tillgängliggörande och roller vid tillgängliggörande har i rapporten översiktligt beskrivits, men behöver fördjupas och formaliseras. Högskolans kommande e-arkiv kan utgöra en central funktion vid tillgängliggörande, speciellt om en nationell plattform för öppna forskningsdata skapas. Tillgängliggörande och arkivering av forskningsdata är två likartade, men skilda processer. I vissa fall kan arkiverad data tillgängliggöras rakt av, till exempel data från viss naturvetenskaplig forskning, i andra fall kan data behöva anonymiseras eller på annat sätt anpassas. Alla data kanske inte lämpar sig för tillgängliggörande. Datahanteringsplaner kan vara ett centralt redskap, både före, under och efter avslutat forskningsprojekt. Väl kurerad data är lättare att arkivera och tillgängliggöra. Vad krävs för att data ska bli användbar för andra? Ett svar är att en långsiktighet krävs och att resurser för datahantering behöver inkluderas i ansökningar och projektplaner. Vetenskapsrådets förslag till nationella riktlinjer för öppen tillgång behöver spridas mer eftersom det kommer påverka alla forskare. Hur information och kommunikation om det ska läggas upp är beroende av om och i så fall hur förslaget kommer att se ut i regeringens kommande forskningsproposition. Men med tanke på att detta inte är en nationell fråga, utan internationell, och att EU är starkt pådrivande i öppenhetens riktning så kan högskolan troligen räkna med att någon form av krav på öppen tillgång till forskningsdata kommer från regeringen. Ett antal behov har identifierats som resulterar i rekommendationer för vad som behöver byggas upp i stödet kring tillgängliggörande av forskningsdata. Under 2016 kommer ett pilotprojekt tillsammans med Svensk Nationell Datatjänst (SND) att genomföras vid högskolan. SND är en nationell forskningsinfrastruktur som kommer förändra sin roll och där lärosätesbiblioteken kommer att bli noder i stödet för tillgängliggörande av forskningsdata. Biblioteket kommer i projektet tillsammans med bland annat arkivet och ett par forskare utforska de processer som krävs för tillgängliggörande av forskningsdata.

The quest for open research data is the driving force behind the development of the whole area of research data management practices. We, as a university library, offer and develop support to researchers and doctoral students. Based on the result of a web survey submitted to all researchers at Malmö University, and the knowledge that doctoral students are on their way of forming their individual research practices, we have made doctoral students our first target group for specific seminars and workshops promoting conscious research data management practices. We will organise these seminars and workshops, which both take into account the general aspects of research data management and the discipline specific practices, so as to develop integrated research data management support in close relation to doctoral students’ research practices.

I mars 2008 presenterades en utredning om Bibliotek och ITs forskarservice på Malmö University. Syftet med utredningen var dels att sammanställa en nulägesbeskrivning av forskarservicen och dels att se vilka utmaningar som ligger i framtiden genom att i nära kontakt med forskarna undersöka i vilken riktning forskarservicen kan utvecklas.

Slutrapport från forskningscirkeln om förutsättningar för att arbeta med lokal hållbar stadsutveckling.

Det har skrivits mycket litteratur de senaste åren, dels om forskningsdata generellt och dels om hur stödet kring forskningsdatahanteringen byggs upp, inte minst på universitetsbiblioteken. Utmaningarna är många, från de juridiska frågeställningarna till den faktiska hanteringen av olika typer av data. Vilka specialistkompetenser som är centrala för en framgångsrik verksamhet och hur dessa roller samordnas inom universitet är något som Edinburghs universitetsbibliotek arbetar med. Bland annat har universitetet en policy för forskningsdata sedan 2011 och vi var nyfikna på hur de arbetar med att stödja sina forskare med forskningsdatahantering. På Malmö högskolas bibliotek pågår under 2016 ett projekt för tillgängliggörande av forskningsdata. En studieresa till Edinburgh hösten 2016 kunde genomföras med ett resestipendium från Svensk biblioteksförening.

Under 2009 och början på 2010, ändrade Malmö högskola sitt arbetsflöde kring arbetet med att säkra och granska metadatakvalitet i sitt öppna arkiv, genom att införa kontroll av varje enskild registrering av forskningspublikationer av en bibliotekarie. Detta tredje kvalitetssäkrande steg följer på den enskilda forskarens registrering och den efterföljande kontroll som görs på fakultetsnivå. I denna artikel beskriver vi de vanligaste ändringar det “tredje steget” framförallt har behövt redigera, d.v.s. vilka metadatafält som den enskilde forskaren har haft svårast att fylla i korrekt, samt presenterar slutsatser kring varför just dessa fält på ett mer generellt plan kan vara problematiska för den enskilde forskaren, jämfört med för en katalogiseringsvan bibliotekarie. Total 2052 ändringar gjordes för de 698 forskningspublikationerna från 2009.

According to the Swedish higher education act, higher education should provide courses and programmes based on scholarship - but what does this mean in practice? In this project the library and the Centre for higher education at Malmö University collaborate in order to explore how teachers, librarians and students interact in an education based on scholarship. The purpose of the project is to investigate how education can be designed in order to be "based on scholarship", and thus to improve quality in education, but also to develop the relations between the Centre for higher education and the library at Malmö University. In previous studies we have seen that one of the most common questions students ask in the library concern scholarly texts (Lundgren, 2011), and also how the idea of academisation differ between different departments within the university (Ek, Ideland, Jönsson & Malmberg, 2011). From courses in higher education for teachers at Malmö University we see that the idea of "based on scholarship" can be expressed in many different ways, e.g. by using scholarly literature or through teachers that are also researchers. Thus, students, teachers and librarians are interlinked through this complex question of "based on scholarship". In the project we ask the following questions: How is an education "based on scholarship" perceived? How is an education "based on scholarship" expressed in different educational activities? How (If) do teachers, librarians and students work together with these questions? Does an interdisciplinary environment influence the understanding of scholarship and the activities related to this? We have interviewed teachers (programme responsibles), students and librarians from five different programmes within Malmö University. Respondents were chosen to represent different types of programmes (new professional, semi-professional and traditional social sciences programme). When we have analyzed our interviews we see the following themes: how to integrate education and research, progression, the relationship between research and students' future careers, interdisciplinarity and the role of the library. Our results show that an education based on scholarship is managed differently within the librarian practice, the research practice and the education practice. Members of the different practices identify and participate in research in different ways. We also see that education based on scholarship is often described as reading and using research literature. Both students and teachers think that students develop their critical thinking skills. The students' degree projects are described as important when it comes to integrating research and education. How research can be used in students' future careers is quite unclear. From our results it is obvious that the research within the university departments is invisible for the students. Also students do not participate in research. Some of the most central questions that we see in our study relate to: How the research within the departments can become more visible for students How students, but also teachers and librarians, can be participants in a research community How the research can be fully integrated in education, not only in theory and methodology courses How research can be used and also be visible in students' future careers If the role and competence of the librarian need to change in order to be fully integrated in an education based on scholarship References Ek, A-C., Ideland, M., Jönsson, S. & Malmberg, C. (2011). The tension between marketisation and academisation in higher education. Studies in Higher Education. doi:10.1080/03075079.2011.619656. Lundgren, I. (2011). The student and the information search process: library development using student voices. [PowerPoint-presentation]. Retrieved from http://www.mah.se/Om-Malmo-hogskola/Bibliotek-och-IT/Projekt/Hogskolebibliotekets-roll-i-en-inkluderande-larandemiljo/