Publikationer från Malmö universitet
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 12 av 12
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Bohman, Helena
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Ryan, Jean
    Lund University.
    Stjernborg, Vanessa
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US). Lund University.
    Nilsson, Désirée
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    A study of changes in everyday mobility during the Covid-19 pandemic: As perceived by people living in Malmö, Sweden2021Ingår i: Transport Policy, ISSN 0967-070X, E-ISSN 1879-310X, Vol. 106, s. 109-119Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Sweden's strategy to manage the spread of Covid-19 has not included any form of lockdown, in contrast to the approaches adopted by most other countries. Instead, the strategy has been largely based on strong recommendations for society. Even though Sweden has not had any form of lockdown, the Covid-19 pandemic has during a relatively short period of time brought changes for society, significantly disrupting everyday life. The pandemic poses both challenges and opportunities for sustainable future transport, not least public transport provision, supply and use. The purpose of this study is to investigate how changes for society have translated into changes for mobility as an element of everyday life during the early stages of a pandemic. This study draws on a map-based online survey (public participatory GIS) which was purposefully designed to allow people to contribute with their experiences in order to capture how the current situation has affected several different facets of people's everyday life. Results suggest that effects on mobility, such as the possibility to telework, affect different groups differently and may exacerbate existing differences in terms of gender, geography and mobility. In order to mitigate negative effects, transport policy needs to be tailored in order to take these heterogeneities into account. Both spatio-temporal adjustment and modal adjustment were dominant themes for most activities, although the dominance of these themes varied among the activities. Our findings give an indication of both the short and long-term impacts on everyday mobility in the Swedish context, for groups of inhabitants in the city of Malmö. Through deepening our understanding of the processes at play, we suggest eight possible policy responses that can be carefully tailored, both in the interim and into the future.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Hansson, Kristofer
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Levin, Lena
    Lunds universitet.
    Lopez Svensson, Gustav
    Lunds universitet.
    Månsson Lexell, Eva
    Lunds universitet.
    Stjernborg, Vanessa
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    En kollektivtrafik för alla: En nulägesbeskrivning av forskning och utvecklingsprojekt inom funktionshinderområdet2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kollektivtrafik anses ofta vara särskilt betydelsefull för personer med funktionsnedsättning, då det kan finnas en begränsad tillgång till andra färdmedel. Trots ansträngningar för att överbrygga hinder i kollektivtrafiken, kvarstår idag betydande utmaningar. Personer med funktionsnedsättning gör generellt färre resor och deltar i färre aktiviteter utanför hemmet än personer som inte har några funktionsnedsättningar. Att resa i den allmänna kollektivtrafiken förutsätter en rad förmågor, som beror på ett samspel mellan resenär och olika miljöer, såsom informationsmiljöer, fysiska miljöer och sociala miljöer. Brister detta samspel uppstår ett funktionshinder som försvårar eller omöjliggör användning av kollektivtrafik. Rapporten syftar till att ge en översikt över arbetsområdet tillgänglighet i kollektivtrafiken och inkluderar exempel både från forskning och mer praktiskt arbete. Rapporten ska inte ses som en heltäckande översikt, utan ämnar snarare ge en överblick och nulägesbild över området. I rapporten presenteras en genomgång av vissa mål och regelverk som är relevanta utifrån tillgänglighet ur nationellt och europeiskt perspektiv. Därefter ges en nationell utblick som berör frågor om ansvar, information, och myndigheter som på olika sätt arbetar med frågor relaterade till tillgänglighet i kollektivtrafiken. En genomgång av forskning inom området görs ur ett mer övergripande perspektiv (en mer detaljerad genomgång kommer att publiceras i artikelformat framöver) och därefter med några exempel på forskningsrapporter som publicerats nationellt. Översikten ger även exempel på europeiska forskningsprojekt som på olika sätt berör frågor om tillgänglighet i kollektivtrafiken samt på andra pågående EU-initiativ inom området. Nationella studier har exempelvis belyst frågor om tillgänglighet i transportsystemet i regional planering. Författarna fann att tillgänglighet användes på olika sätt i planeringsdokument. Vidare menar författarna att tillgänglighet användes på olika sätt i de olika avdelningar som arbetade med kollektivtrafik, vilket försvårar samarbeten och helhetssynen kring tillgänglighetsfrågan. Tidigare K2-projekt har utgått från kunskap som insamlats genom en rad workshopar inom ramen för det svenska arbetet med EU-projektet TRIPS och fokuserade mot tillgänglighetsanpassning av digitala reseplanerare. Projektet identifierade ett flertal områden som är i behov av utveckling för att digitala verktyg ska kunna implementeras i svensk kollektivtrafik på ett framgångsrikt vis. En grundläggande utmaning handlade om att samla in och systematisera data som kan användas för att utveckla verktyg, samt att identifiera vilka aktörer som bör vara ansvariga för detta arbete. Rapporten visar också att det arbetas brett med frågan om tillgänglighet för alla i kollektivtrafiken, men att många utmaningar tycks kvarstå, både ur ett internationellt och ett nationellt perspektiv. Flertalet av de europeiska projekt som genomförts pekar på vikten av att inkludera personer med funktionsnedsättning i utvecklingen av tillgänglighet. Exempelvis i EU-projektet TRIPS lyfts delaktighet med principer om ”nothing about us without us” tillsammans med ett tydligt fokus på rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Andra projekt lyfter vikten av att säkerställa att utvecklingen av digitala hjälpmedel måste ske på ett sätt som inkluderar personer med funktionsnedsättning, då det annars riskerar att gå i motsatt riktning och i allt högre grad verka exkluderande. Exempelvis projektet DIGNITY K2 Working Paper 2023:8 7 syftar till att utveckla metoder för att synliggöra och åtgärda den så kallade digitala klyftan mellan personer med funktionsnedsättning och det övriga samhället. Vid den snabba övergången till ett mer transporteffektivt samhälle, med digitalisering och nya mobilitetsformer, behöver uppmärksamhet riktas mot dem som behöver extra stöd och service för att få tillgång till kollektivtrafiken. I denna översikt har både fysiska hinder, sociala hinder och samordningsproblem uppmärksammats. Slutligen kan konstateras att kollektivtrafiken och dess olika sociala och fysiska dimensioner är ombytlig. Tillgänglighetsfrågor är inte något som på något sätt når ett slut, eller som man färdigställer genom enskilda insatser. Tillgängligheten i kollektivtrafiken utmanas ständigt, parallellt med de samhällsförändringar som sker och med hänsyn till de många olika behov och förutsättningar som vi alla har. Att fördjupa förståelsen för de funktionshinder som uppstår i kollektivtrafiken borde vara en central fråga i det fortsatta arbetet för alla människors möjligheter att vara inkluderade i samhället och för att minska riskerna för social exkludering och marginalisering.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Nilsson, Désirée
    et al.
    Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Stjernborg, Vanessa
    Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Fredriksson, Lena
    Effekter av kollektivtrafiksatsningar2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    ”Effekter av kollektivtrafikåtgärder” är ett projekt som finansierats av Trafikverket och som genomförts av Trivector Traffic och K2/Malmö högskola. Projektet syftar till att dels sammanfatta den kunskap som finns i Sverige och internationellt om effekter av åtgärder i lokal och regional kollektivtrafik. Sammanställning av kunskapsläget baseras på effektkataloger, utredningar och studier som har utgivits på senare tid i Sverige, Norden och några europeiska länder (se avsnitt 3). I projektet inkluderas även en forskningsöversikt som fokuserar på relativt ny forskning om kollektivtrafik och dess effekter. Denna del baseras helt och hållet på artiklar publicerade i vetenskapliga journaler (se avsnitt 4). Det avslutande avsnittet identifierar kunskapsluckor och pekar på behov av fördjupade studier. I den svenska transportsektorn pratas ofta om effektsamband. Trafikverket (2014) beskriver dessa samband som vilka effekter eller konsekvenser olika åtgärder i transportsystemet får för samhället. Det finns många sätt att försöka identifiera samband. Ett tillvägagångsätt som ofta används inom transportforskning är någon form av kvantitativ metod. Kvalitativa metoder används också inom transportforskningen för att identifiera effekter, även om de inte används i lika stor utsträckning som de kvantitativa metoderna. Många gånger är det de icke-kvantifierbara och de mer subjektiva effekterna som önskas fångas genom dessa metoder. Ofta används de kvalitativa metoderna i kombination med kvantitativa metoder, vilket brukar kallas för blandade metoder. När det gäller kunskapsöversikten har fokus varit att titta närmare på kollektivtrafikens effekter på resandet samt påverkan på miljö. Fokus har varit på effekter som kvantifierats och som återkommer i flera studier med konsekventa resultat. Det finns en rad studier som visar på att vissa åtgärder anses viktiga av resenärerna och sannolikt ger effekt, men där effekterna ännu inte har kvantifierats. Enskilda åtgärder har sorterats in i större huvudkategorier, t ex infrastrukturella åtgärder, informationsåtgärder, planeringsåtgärder, fordonsåtgärder. Kunskapen om effekter och effektsamband av olika kollektivtrafikåtgärder är varierar beroende på område. En del av dessa åtgärder förekommer i större omfattning och för dessa finns det ett större underlag som visar på tydliga kvantifierade effekter, genom t ex ökning av resande i procent. Gemensamt för dessa åtgärder är att de till stor del syftar till att effektivisera resandet genom ex ökad framkomlighet, ökad utbud så att ex restiden minskar. De åtgärder som där det inte finns lika tydliga och enhetliga effekter är åtgärder som inkluderar effekter som i större utsträckning är beroende av subjektiva uppfattningar, ex komfort, trygghet, information. Forskningsöversikten lyfter vilka perspektiv som på senare tid förts fram kollektivtrafikforskningen som mer intressanta att utveckla. Här märks framförallt kapitalisering av kollektivtrafikinvesteringar (effekter på fastighetspriser), miljöeffekter samt nyttan av att flera åtgärder genomförs för att nå önskad effekt. Det finns exempelvis en positiv värdepåverkan som tillgänglighet till spårtrafik för med sig, vilket även gäller kommersiella fastigheter och industrifastigheter. Kundnöjdhet och ruttplanering för buss är också forskningsfrågor som behandlas i artiklarna. För kundnöjdheten är det intressant att identifiera vilka faktorer som påverkar nöjdheten samt om det finns skillnader mellan resenärers upplevelse av kvalitet och objektivt mätbara mått på kvalitet. Det finns också forskning som försöker kvantifiera mer kvalitativa aspekter av kollektivtrafiken, vilket behövs för att överbrygga en del av de kunskapsluckor som identifierats i projektet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Stjernborg, Vanessa
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US). K2, The Swedish Knowledge Centre for Public Transport.
    Accessibility for All in Public Transport and the Overlooked (Social) Dimensionm: A Case Study of Stockholm2019Ingår i: Sustainability, E-ISSN 2071-1050, Vol. 11, nr Special Issue Accessibility and Transportation Equity, artikel-id 4902Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Sweden was early to develop legislation related to accessible public transport for disabled people in 1979 and can therefore be seen as a forerunner. However, recent findings reveal widespread barriers in the Swedish public transport system and large variations between different parts of the country. This paper draws on empirical material consisting of complaints regarding accessibility left by travellers in Stockholm to a local transit company and aims to provide an overview of the character of complaints and to identify common themes through a qualitative content analysis. The results show that the most commonly reported challenge relates to boarding or getting off the vehicles, where the drivers are mostly described as the underlying reason for those difficulties. The narratives describe how some drivers misuse (or do not use) the accessibility equipment or show an abusive or attitudinal behaviour. The results support the body of literature on the meaning of continuous work with accessibility issues in public transport. Varying views on disability may have had a substantial impact on the development of our societies and on how the issues of accessibility in the public transport system have been prioritised or handled. Thus, this study highlights existing social barriers and variations in individual capacities as important factors that influence the experiences of public transport users. The study recommends an increased focus on educating drivers and staff about how to accommodate different groups of travellers. The study also recommends that transport providers consider drivers’ working conditions (i.e., with the consideration of timetables and high time-pressure). Further research on how well accessibility adaptations in public transport actually work and how the users perceive them is necessary.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Stjernborg, Vanessa
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Digitaliseringens möjligheter för ökat medborgardeltagande i planeringen2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Föreliggande rapport ämnar ge en översiktlig bild av angreppssätt och metoder för medborgardelaktighet i planeringsprocessen via ny teknik och digitala redskap. Avsikten är att skapa en ökad insyn inom området och att väcka ett intresse för hur man kan arbeta vidare med att tydligare inkludera medborgarna i planeringsprocessen. Rapporten ska på intet sätt ses som uttömmande, utan ska snarare ses som en översikt över några av de metoder och angreppssätt som tillämpas inom samhällsplaneringen, både av forskare och praktiker. Rapporten har sammanställts genom material som insamlats via litteratursökningar, sökningar på internet och en viss omvärldsbevakning. I rapporten fokuseras det främst på medborgarforskning (citizen science) och på geografiska informationssystem och deltagande i planeringsprocessen (PPGIS, PGIS och VGI). Medborgarforskningen bygger på att aktivt inkludera allmänheten i någon eller några av forskningens olika faser och har använts inom en rad områden. Digitaliseringen har här också gjort stort avtryck och många gånger insamlas allmänhetens observationer via applikationer till smarttelefoner, webbsidor, GPS-teknik med mera. Det pågår diverse projekt världen över som bygger på medborgarforskning, bland annat av NASA. Ett svenskt exempel är Artportalen och i maj 2019 lanseras en ny portal som syftar till att på ett och samma ställe samla medborgarforskning som bedrivs i Sverige. Medborgarforskningen har ännu inte gjort några större avtryck inom transportforskningen, men har bland annat använts för att studera tillgängligheten hos personer med funktionsnedsättning eller för att studera resvanor. Intresset för informationsteknologi som ett verktyg för deltagande planering har markant ökat under senare decennium, inte minst när det gäller nyttjandet av GIS för mer deltagarbaserade kartläggningsmetoder, och för ett mer demokratiskt och inkluderande angreppssätt. Participatory GIS (PGIS), public participation GIS (PPGIS) och volunteered geographic information (VGI) är ytterst närbesläktade och många gånger går begreppen in i varandra. Begreppen står som samlingsnamn och andra begrepp som används i sammanhanget är exempelvis participatory mapping eller collaborative mapping. En viktig del är att de möjliggör ett insamlande av kvalitativ data i en större utsträckning än vad mer traditionella kvalitativa metoder i regel gör, och metoderna har exempelvis använts för att studera tillgänglighet till kollektivtrafik. Det har också utvecklats en rad applikationer som bygger på collaborative mapping, inte minst för att undersöka trygghet i urbana miljöer eller för att undersöka cyklisters upplevelser av cykelparkeringar. Digital teknik erbjuder nya möjligheter för deltagande planering och även för att inkludera mer sociala perspektiv. Likaså tillåts det att kombinera kvalitativ och kvantitativ data. Det är dock angeläget att teknologin nyttjas med medborgaren i fokus, snarare än tvärtom. Det är också viktigt att ta hänsyn till att förmågan och möjligheten att nyttja digitala verktyg varierar hos befolkningen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Stjernborg, Vanessa
    Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US). K2, The Swedish Knowledge Centre for Public Transport.
    Experienced fear of crime and its implications for everyday mobilities in later life: an ethnographic case study of an urban Swedish neighbourhood2017Ingår i: Applied Mobilities, ISSN 2380-0127, Vol. 2, nr 2, s. 134-150Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study aims to provide an understanding of the everyday life of older people in a Swedish urban neighbourhood, with a special focus on the experienced fear of crime and how fear may affect mobilities in later life. The paper draws upon in-depth data from an ethnographic case study conducted between December 2011 and April 2013, which followed a group of older people in the neighbourhood of Seved in the city of Malmö, Sweden. The average income in the neighbourhood is one of the lowest in the city, where unemployment is high. Seved is often negatively portrayed in the media, and the residents generally feel more insecure than those in the rest of Malmö. The senior group followed, is part of a municipal project aimed at strengthening networks and enhancing feelings of social participation for older people. Through a variety of activities, the municipality seeks to achieve social sustainability through everyday life mobility and social participation. Findings highlight that news media plays a substantial role in forming perceptions of the neighbourhood. Mental maps and imagined geographies do negatively impact the everyday mobility of persons both inside and outside the area. Some older residents display both avoidance and protective behaviour, which implies that their everyday life mobility is restricted because of their fear of crime. However, social participation and knowing people in the neighbourhood seems to have a salutary effect on their fear of crime and a commendatory effect on their everyday life mobility. The results also raises questions about stereotyping (the Other) and ageism.

  • 7.
    Stjernborg, Vanessa
    Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US). K2 – The Swedish Knowledge Centre for Public Transport.
    The Meaning of Social Participation for Daily Mobility in Later Life: an Ethnographic Case Study of a Senior Project in a Swedish Urban Neighbourhood2017Ingår i: Ageing International, ISSN 0163-5158, E-ISSN 1936-606X, Vol. 42, nr 3, s. 374-391Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper presents an ethnographic case study that aims to understand the meaning of social participation in a neighbourhood for daily mobility in later life. In the study, the mobility of the participants of a senior-citizen project was monitored over 18 months. The project was founded as a result of a municipal district’s targeting of social sustainability. The results show that social participation had positive effects on the daily mobility of the participants. The implementation of broad-minded thinking from the municipality and the cooperation of various municipal actors were shown to be essential for the positive outcome of this project.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8.
    Stjernborg, Vanessa
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Bamzar, Roya
    Does context matter?: Older adults’ safety perceptions of neighborhood environments in Sweden2020Ingår i: Crime and fear in public places: Torwards safe, inclusive and sustainable cities / [ed] Vania Ceccato & Mahesh K. Nalla, New York: Routledge, 2020, s. 250-264Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This chapter draws on two case studies on safety perceptions among older adults living in different cities in Sweden: Stockholm and Malmö. Both qualitative and quantitative methods were used in the study. Results show that older adults express signs of behavioral responses as a result of fear of crime and/or poor safety perceptions regardless of study areas and city contexts, such as distance decay strategy, and time avoidance. Findings also call for a more comprehensive discussion about the role that context (in this case, social and geographical) plays for everyday mobility and perceived safety in later life.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Stjernborg, Vanessa
    et al.
    Institutionen för teknik och samhälle, Lunds universitet.
    Hansson, Kristofer
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Levin, Lena
    Institutionen för teknik och samhälle, Lunds universitet.
    Månsson Lexell, Eva
    Institutionen för teknik och samhälle, Lunds universitet; Skånes universitetssjukhus.
    Lopez Svensson, Gustav
    Institutionen för teknik och samhälle, Lunds universitet.
    Forskare: Svensk kollektivtrafik är inte tillgänglig för personer med funktionsnedsättning2023Ingår i: Altinget, nr 2023-04-12Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Som forskare inom kollektivtrafik och funktionshinder har vi sett en utveckling där politiker och andra beslutsfattare talar alltmer om vikten av att kollektivtrafiken är tillgänglig för alla. Ändå går utvecklingen i motsatt riktning, skriver fem forskare vid K2, Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik.

  • 10.
    Stjernborg, Vanessa
    et al.
    Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Mattisson, Ola
    Kollektivtrafikens roll för lokalsamhället2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Empiriska inventeringar över kollektivtrafikens roll i den regionala- och kommunala praktiken är ovanliga eller så vitt vi känner till obefintliga. Med denna rapport vill vi ge en överblick och beskrivning av vilken roll och vilka värden som beslutsfattare i regioner och kommuner tillmäter kollektivtrafiken i Sverige och vad denna förväntas att bidra med på den lokala samhällsnivån. Ambitionen är också att studera detta över tid. Styrdokument i form av budgetar, landstingsplaner, handlingsplaner, visioner mm. (dvs. de främsta styrdokumenten i regionerna/kommunerna) har insamlats från 15 landsting/regioner och 27 kommuner. Kommunerna har valts ut slumpmässigt och är indelade i fem kommungrupper enligt SKLs kommungruppsindelning 2011; storstäder, större städer, förortskommuner till storstäder, förortskommuner till större städer och pendlingskommuner. Material har insamlats från tre perioder och dokumenten som analyserats kommer främst från år 2008, 2011 och 2015. Materialet har delats upp i analysenheter och analyserades sedan med innehållsanalysen som analytisk metod. Kollektivtrafiken beskrivs till stor del som ett medel för att nå andra samhällsmål och ses i mångt om mycket som ett redskap för att nå attraktivitet och regional utveckling. Stort fokus ligger vid kollektivtrafikens betydelse för den ekonomiska och ekologiska hållbarheten. I den mån kollektivtrafiken nämns, så beskrivs den enbart utifrån positiva ordalag och vissa organisationer beskriver den som vital för hela regionens/kommunens existens, medan andra inte nämner den alls. Det finns således stora skillnader i den mån man behandlar kollektivtrafiken i de analyserade dokumenten. Kollektivtrafiken beskrivs som nämnts i stor utsträckning som viktig för ekonomisk tillväxt dvs. viktig för arbetsmarknad och näringsliv. Den beskrivs också som miljörätt och miljövänlig och som ett gott alternativ till bilen. Likväl värderas tillgänglighet i många av fallen högt och även tillgängligheten för äldre och funktionshindrade. Kollektivtrafiken framställs som något som det bör satsas på och som ligger rätt i tiden, i synnerhet den spårbundna kollektivtrafiken. Likväl betonas det många gånger att samverkan med andra aktörer är viktig och att samorganisering mellan olika trafikslag är angeläget. Det finns dock, som nämnts, stora variationer i materialet vad gäller i vilken mån kollektivtrafiken behandlas i dokumenten (både när det gäller regioner och kommuner). I vissa organisationer behandlas den ytterst lite eller till och med inte alls medan den i andra får sidor med utrymme. Detta kan ses som problematiskt, speciellt då fokus länge har legat vid att få fler att resa kollektivt. Som kan illustreras med det nationella fördubblingsmål vi har, där antalet kollektiva resor ska ha fördubblats år 2020 i förhållande till mättillfället. Det borde därmed vara angeläget att en samhällsfunktion som beskrivs som livsnödvändig för vissa, genomgående lyfts i dessa dokument och tilldelas samma prioritet av de regionala- och kommunala beslutsfattarna som andra viktiga samhällsfunktioner. Då vi starkt menar att detta ger avspeglingar i lokalsamhället överlag och kan ha inflytande på hur prioriteringar och avvägningar i samhället i allmänhet görs.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Stjernborg, Vanessa
    et al.
    Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US). K2, The Swedish Knowledge Centre for Public Transport.
    Mattisson, Ola
    K2-The Swedish Knowledge Centre for Public Transport, Lund, SE-22381, Sweden; Department of Business Administration, School of Economics and Management (LUSEM), Lund University, P.O. Box 7080, Lund, SE-22007, Sweden.
    The Role of Public Transport in Society: A Case Study of General Policy Documents in Sweden2016Ingår i: Sustainability, E-ISSN 2071-1050, Vol. 11, nr 8Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this paper is to study how local governments in Sweden view the role of public transport in society, and to investigate how public transport is used in a strategic capacity. By studying general policy documents, the ambition is to gain a wider understanding of the role of public transport based on the societal context it is situated in. Documents from 15 regions and 27 municipalities have been analysed by a qualitative content analysis. Results show that public transport is regarded as an important factor towards achieving other goals and other public values, particularly those related to economic and environmental issues; and that the social dimension is not as prioritised. Rail-bound public transport is often advocated, as are collaboration between organizations and integrated land-use and transport planning. However, the studied documents showed large overall differences in how counties and municipalities address public transport issues. It should be a priority in Sweden’s main steering documents to treat public transport consistently and give it the same priority as other societal functions—not least because Sweden’s treatment of public transport is a reasonable reflection of its overall society and can influence prioritisations and considerations in counties and municipalities across the country.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12.
    Stjernborg, Vanessa
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Nilsson, Désirée
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Kollektivtrafikens bidrag till samhällsutveckling2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Föreliggande rapport är en sammanfattande rapport av projektet hur kollektivtrafikens bidrag till samhällsutveckling förstås och utvärderas. Projektet har under en treårsperiod, och främst genom intervjuer, litteratur- och dokumentstudier, samlat kunskap om hur kollektivtrafikens bidrag till samhällsutveckling förstås och utvärderas. Syfte var att utforska hur kollektivtrafikens bidrag till samhällsutvecklingen förstås och utvärderas. Projektet innefattar forskare från Lunds universitet, Malmö universitet och VTI samt representanter från Malmö Stad och Trafikverket. I projektet genomfördes tredelstudier, vilka finns listade i Bilaga 1. Delstudierna innehåller textanalys av styr- och visionsdokument, intervjuer och litteraturstudier. Denna rapport är en sammanställning av den empiri som insamlats i projektet som helhet. Syftet är att utifrån den empiri och de resultat som framkommit under projektets gång, diskutera metoder och tillvägagångssätt för att identifiera kollektivtrafikens bidrag till samhällsutveckling, samt att på ett samlat sätt belysa de utmaningar som har identifierats i projektet som helhet. Ambitionen är också, att med utgångspunkt i föreliggande syfte, resonera kring hur man både inom forskningen och ute i kommuner och regioner kan arbeta vidare med de utmaningar som identifierats. I projektet har bland annat följande punkter uppmärksammats: • Styr- och visionsdokument från kommuner och regioner visar på ett starkt fokus vid kollektivtrafikens bidrag till ekonomisk tillväxt och miljö. Många gånger är de antagna målen i dessa dokument av en mer mätbar karaktär. Det har under projektets gång lyfts en önskan om att tydligare kunna identifiera och utvärdera sociala effekter bland aktörer som arbetar med dessa frågor. Det upplevs inte sällan problematiskt att inkludera sociala effekter med nuvarande metoder, då de sociala effekterna många gånger anses mindre kvantifierbara och svårare att mäta. • Det har också varit tydligt att det handlar om ytterst målstyrda verksamheter. Stort fokus ligger idag vid att öka marknadsandelarna gentemot bilen, snarare än att öka andelen resor med kollektivtrafiken. Målkonflikter beskrivs som vanligt förekommande. • Det har identifierats upplevda förändringar i arbetssätt och synsätt sedan införandet av kollektivtrafiklagen 2012 med upprättandet av regionala kollektivtrafiksmyndigheter. Numera beskrivs arbetet ha ett ökat fokus på hur kollektivtrafik kan bidra till samhällsnytta på ett mer övergripande plan. • Den regionala utvecklingen beskrivs i vissa fall att hamna i konflikt med samhällsekonomisk effektivitet. Exempelvis har regionerna målsättningar om att alla delar i en region ska ha god tillgänglighet till exempelvis arbetsmarknad och kollektivtrafik. Strävan efter samhällsekonomisk effektivitet kan dock bidra till en ojämn resursfördelning, inte minst för landsbygden. • Det finns effekter av kollektivtrafik som inte fångas av de traditionella utvärderingsverktygen. Det gäller exempelvis möjligheter att värdera nya marknader och att fullt ut mäta utfall på exempelvis arbetsmarknad och näringsliv. • Det finns stora nivåskillnader vid kollektivtrafikinvesteringar. Dels handlar det om den nationella, regionala och lokala nivån och dels handlar det om storleken på projekten (som kan variera från små justeringar till miljardprojekt). Det har under projektets gång identifierats olika behov av utvärdering beroende av nivåer. • Det har också under projektets gång konstaterats att metodtillämpning och resultat är kontextberoende och att det råder en viss osäkerhet gällande möjligheter att överföra utvecklade metoder och resultat från olika satsningar. I rapporten presenteras ett exempel på ett angreppsätt som skulle kunna användas för att på ett strukturerat sätt fånga exempelvis sociala effekter i planering av kollektivtrafik. Angreppssättet innefattar GIS som ett verktyg för att kombinera kvalitativa och kvantitativa metoder. Public Participation Geographic Information System (PPGIS), är ett samlingsbegrepp som inkluderar flera metoder, men som alla innebär någon form av spatial information. PPGIS möjliggör insamlandet av information från medborgarna/användarna och är därför också tänkt att kunna användas för att bidra till ett ökat demokratiskt deltagande. PPGIS har anammats av flera vetenskapsdiscipliner och av olika samhällsaktörer för att ta fram ett grundligare planeringsunderlag och för att exempelvis värdera olika typer av miljöresurser. Vi har inte sett att detta angreppssätt har använts inom transportplanering i Sverige, men bedömer att det skulle kunna vara ytterst användbart för detta ändamål. Rapporten kan vara av intresse för alla som på något sätt arbetar med kollektivtrafikens bidrag till samhällsutveckling

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 12 av 12
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf