Publikationer från Malmö universitet
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 34 av 34
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Linda, Palla
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    Att med intersektionell analys synliggöra och kritiskt granska normer2023Ingår i: Metodologi: För studier i, om och med förskolan / [ed] Annika Åkerblom; Anette Hellman; Niklas Pramling, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2023, 2, s. 261-276Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 2.
    Linda, Palla
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    Behöver (förskol)lärare bli bättre på att möta barns olikheter?2020Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Att leta efter symptom och syndrom på den som uppfattas avvika är både olyckligt och olikvärdigt, skriver Linda Palla i en kommentar till förskollärarutbildningens reviderade examensmål. Fokus borde istället riktas mot specialpedagogik, pedagogik och didaktik ­­– utan risk för att fasta i individbundna svårighetersorsaker och diagnoser. (red.)

    Debattartikel

  • 3.
    Linda, Palla
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    Documentation as a technology of power in early childhood education and care2023Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Documentation as a technology of power in early childhood education and care

    Chair(s): Noora Heiskanen (University of Eastern Finland, Finland)

    Discussant(s): Kaisa Pihlainen (University of Eastern Finland), Terese Wilhelmsen (University of South-Eastern Norway)

    The extent of documentation is increasing in early childhood education and care (ECEC) in the Nordics and plays a key role in its quality work. In addition, documentation has special importance when it comes to early childhood special education as it is seen to safeguard the child's right to support, to raise the quality of ECEC and to create obligations for professionals. Despite its prevalence, the centrality of documentation is a new feature in Nordic ECEC (Nordic Council of Ministers, 2022), reflecting the trend of data-based governance in Global North. This increased focus on data-based governance has been called the governance turn of education (Ball, 2009). During the governance turn, demand for documenting practices, including the production of either written or numerical data, has become a dominant technique of governing (Ozga et al., 2011; Piattoeva, 2018). However, the values hightlighted in Nordic ECEC such as democracy, emphasis on play and the absense of child assessment as a measure of quality are not easily combined with this governance turn (Nordic Council of Ministers, 2022).

    In research, traditionally, documentation is often approached as a process of neutral recording of facts, consequently, framing documentation as passive, objective, and innocent (Dahlberg et al., 2007). In addition to its function of recording practices and agreements, documents can also be seen as institutional actors (Ferraris, 2013). This means that documentation is understood having consequences. However, only a little is known about what documentalization actually does in ECEC.

    In this symposium, documentation is discussed as a technology of power, possessing multiple possible consequences to children, professionals, and institutions (Miller & Rose, 2008). With theoretical and empirical investigations, we crically examine the predominant understandings of documentation in Nordic ECEC. First, Noora Heiskanen and Maiju Paananen discuss theoretical and methodological approaches used in research about documentation using the two ongoing research projects as a starting point. Second, Linda Palla’s presentation illustrates an empirical research from Swedish ECEC documentation about mapping materials. Third, Karianne Franck’s presentation will investigate the barriers for listening to young children’s views and opinions in expert assessment documents with the help of a study conducted in Norway. Finally, discussants Kaisa Pihlainen and Terese Willhelmsen lead the discussion on documentation as a technology of power in research and ECEC practices.

    References

    Ball, S. (2009). The governance turn! Journal of Education Policy. 24(5), 537–538.

    Dahlberg, G., Moss, P., & Pence, A. (2007). Beyond quality in early childhood education and care: Languages of evaluation. Routledge.

    Ferraris, M. (2013). Documentality: why it is necessary to leave traces. New York: Fordham University Press.

    Miller, P., & N. Rose. (2008). Governing the present: Administering economic, social and personal life. Polity.

    Nordic Council of Ministers (2022). Nordic Approaches to Evaluation and Assessment in Early Childhood Education and Care. Final report.

    Ozga, J., Dahler-Larsen, P., Segerholm, C., & Simola, H. (Eds.). (2011). Fabricating quality in education: Data and governance in Europe. Routledge.

    Piattoeva, N. (2018). Elastic numbers: National examinations data as a technology of government. In Governing by Numbers (pp. 18–36). Routledge.

      

  • 4.
    Linda, Palla
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Konstitutionen av den speciella pedagogiken i en barncentrerad förskola för alla: Att analysera ett politiskt styrinstrument med diskursteoretisk ram2018Ingår i: Studier i Pædagogisk Filosofi, E-ISSN 2244-9140, Vol. 7, nr 2, s. 36-57Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    [English title: The Constitution of Special Education in a Child-centred Preschool for All: To Analyze Political Steering Instruments with a Discourse Theoretical Frame]

    This paper identifies and analyzes what constitutes special education in the (revised) Swedish preschool curriculum. The paper also contributes with an analytical mode of understanding political, as well as other, documents, in, for example, an educational system. The analytical strategy is built upon discourse theory, using the ideas of Ernesto Laclau and Chantal Mouffe. The results show a fortified hegemonic discourse about a preschool for all children, where child-centred and inclusive approaches are dominant and where special education, to a large extent, is constituted by more management, stimulation and special support. The paper raises questions about the possible effects the hegemonic discourse may contribute to.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Palla diskursteori
  • 5.
    Linda, Palla
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    När barn blir till problem och belastning i svensk förskola: Om behov av särskilt stöd och resurser i ett pressat läge2021Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 26, nr 4, s. 7-29Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Studien tar utgångspunkt i 1600 berättelser som finns publicerade på förskole-upprorets hemsida www.forskoleeupproret.weebly.com under #pressat läge.Studiens syfte avgränsas till att identifiera och analysera förskolepersonals utsagor med fokus på de delar som rör barn som på olika vis konstrueras och kategoriseras som i behov av särskilt stöd inom diskursen om det pressade läget. Tre huvudfrågor ligger till grund för analysen: Vilka uttryck om barn som konstrueras som i behov av särskilt stöd blir framträdande inom diskursen om det pressade läget? Hur framställs och positioneras barn som subjekt i kategorin behov av särskilt stöd inom diskursen om det pressade läget? Hur framställs och positioneras förskolepersonal som subjekt i relation till de konstruktioner av barn i behov av särskilt stöd som blir framträdande inom diskursen om det pressade läget? Kvalitativ tematisk innehållsanalys med teoretiskt stöd av Butler och Foucault användes. Granskningen visar att uttryck relaterade till barn i behov av särskilt stöd som diskursiv kategori är återkommande. Bilden av framförallt två kategorier av barn i behov av särskilt stöd blir framträdande på ett mer frekvent vis, eller med Butlers (1993/2014, 2005) uttryck om upprepade talhandlingar som skapar en sorts sanningsanspråk (jfr Foucault, 1971/1993, 1980): barn som kräver (mer) resurser och barn som behöver punktmarkeras. Positioneringar av barnen görs, med effekter att barnen blir till resurs- och tidstjuvar, riskskapare, energi-släckare, glädjedödare och förskolepersonalen i sin tur de empatiska, otillräckliga, stressade, slutkörda, ledsna och sjuka subjekten. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Palla När barn blir
  • 6.
    Linda, Palla
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    Speaking of children’s needs: The tricky terrain between preschool policy and practice2021Ingår i: Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk, E-ISSN 2387-5739, Vol. 7, s. 376-390Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article presents a way of understanding the concept of children’s needs in preschool as a differentiating practice in the tension between special and general education where performative acts take place. Drawing on ideas of Foucault and Butler, the article examines official discourse regarding children’s needs represented at a policy level in the Swedish preschool curriculum with its inclusive ideals. That discourse is shown to give rise to problems in relation to everyday preschool practice, which is seen as filled with dilemmas. These dilemmas concern questions about fulfilling the mission of a preschool for all as well as for every child, and include an understanding of how children’s needs are negotiated in relation to equality, fairness and the resources available.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Palla Needs 2021
  • 7.
    Linda, Palla
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    Specialpedagogik i förskola: Grundläggande huvudsaker och reflekterande djupdykningar2021Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Boken är en sorts grundbok i specialpedagogik för förskola och om specialpedagogik i förskola. Den utgör en grundlig och grundläggande beskrivning av ”huvudsaker” inom ett specialpedagogiskt fält i förskola, men stannar inte där. Det finns även fördjupningar i form av analyser, problematiseringar och reflektioner inom de olika ”huvudsakerna”, inte sällan med utgångspunkt i viss vetenskaplig kritik. Läsaren erbjuds kunskap som bygger på historiska nedslag, aktuell forskning och uttryckta erfarenheter. Den är i delar vetenskapsbaserad och innehåller olika teoretiska ingångar i olika avsnitt. Läsaren kommer också att få inblickar i vardagen på förskoleavdelningen Näbben. Specialpedagogik i förskola är dessutom författad med essäistiska inslag och en personlig röst utifrån författarens sammanlagt tjugofemåriga erfarenhet som förskollärare, specialpedagog, lärar- och specialpedagogutbildare och forskare inom fältet. Tilltänkt målgrupp är blivande och yrkesverksamma förskollärare, specialpedagoger och rektorer samt andra intresserade.

  • 8.
    Linda, Palla
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    TAKK som specialpedagogisk didaktik i förskolans undervisning: Ett verktyg modellerat för inkludering i utmanande tider?2022Ingår i: Growing up in challenging times: Book of Abstracts, University West , 2022Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet är öka kunskapen om hur yrkesverksamma säger sig använda TAKK, tecken som alternativ kompletterande kommunikation, i förskolans undervisning. Vidare syftar studien till att belysa hur TAKK kan förstås i ljuset av specialpedagogisk didaktik. Didaktiska frågor har väglett analysen: Var och när uttrycker yrkesverksamma att TAKK används? Vem/vilka uttrycker yrkesverksamma att TAKK användas med och för? Hur och varför uttrycker yrkesverksamma att TAKK användas? Studien har avgränsats till att omfatta 32 yrkesverksammas utsagor i ett inlägg i internetforumet Facebooks grupp ”Förskolan.se”. Vald metod är netnografi och analysen är kvalitativ med specialpedagogisk didaktisk modellering som teoretiskt angreppssätt. Resultatet visar att beskrivningar av användandet av TAKK kan liknas vid ett flerstämmigt förhållningssätt då TAKK beskrivs användas i undervisning på flera olika vis, i flera olika situationer och i flera olika miljöer – med alla och för alla. Slutsatsen dras att med specialpedagogisk didaktisk modellering kan TAKK bli ett verktyg brett nog att utgöra stöd på inkluderande vis. 

  • 9.
    Linda, Palla
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    TAKK som specialpedagogiskt didaktiskt verktyg i förskolans undervisning2023Ingår i: Nordisk Barnehageforskning, ISSN 1890-9167, E-ISSN 1890-9167, Vol. 20, nr 1, s. 77-102Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syftet är öka kunskapen om hur yrkesverksamma i förskolan säger sig använda TAKK, tecken som alternativ kompletterande kommunikation, i förskolans undervisning. Vidare syftar studien till att belysa hur TAKK kan förstås i ljuset av specialpedagogisk didaktik. Didaktiska frågor har väglett analysen: Var och när uttrycker yrkesverksamma i förskolan att TAKK används? För och med vem/vilka uttrycker yrkesverksamma i förskolan att TAKK kan användas? Hur och varför uttrycker yrkesverksamma i förskolan att TAKK kan användas? Studien har avgränsats till att omfatta 30 yrkesverksammas utsagor i ett inlägg i internetforumet Facebooks grupp ”Förskolan.se”. Vald metod är netnografi och analysen är kvalitativ med specialpedagogisk didaktisk modellering som teoretiskt angreppssätt. Resultatet visar att beskrivningar av användandet av TAKK kan liknas vid ett flerstämmigt förhållningssätt då TAKK beskrivs användas i undervisning på flera olika vis, i flera olika situationer och i flera olika miljöer – med alla och för alla. Slutsatsen dras att med specialpedagogisk didaktisk modellering kan TAKK bli ett verktyg brett nog att utgöra stöd på inkluderande vis.

    Nyckelord: Didaktisk modellering; förskola; netnografi; specialpedagogisk didaktik; TAKK (tecken som alternativ kompletterande kommunikation); undervisning 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Linda, Palla
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    The need for speed: identification of ‘the deviant’ as the ultimate goal for high returns in early childhood education and care2023Ingår i: Critical Studies in Education, ISSN 1750-8487, E-ISSN 1750-8495, s. 1-20Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study aims to develop knowledge about how ‘the Deviant’ is produced through identificatory mapping materials that operate in Swedish preschools. This is achieved by identifying and critically reviewing a base of mapping materials commonly used in Swedish ECEC today, focusing on how the documents per se, and the formulations therein, risk pointing both the writer and the recipient in certain directions. This includes analysing the pre-existing structure and content as well as the proposed purpose of the mapping material. Drawing on Foucault, I consider documentation as a productive discursive element in a larger apparatus, where the mapping materials operate as a governing technology for making normalising judgments. The analysis contributes to an understanding of the documentality governing ECEC professionals, which affects how they resonate, and act in aiming to fulfil their mission in identifying certain children. In line with this reasoning, I also point out the specific status the documents have gained in the global ECEC quality discourse. The analysis shows how mapping documents named Pedagogical Mapping operate as a discursive element of the apparatus of early childhood special education identification processes and become fruitful for visibilising, comparing, and assessing the child and for further governing.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Linda, Palla
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    The Need for speed: Identification of the deviant as the ultimate goal for high returns in ECEC2023Ingår i: Paperpresentation vid symposium: Documentation as a technology of power in early childhood education and care, 2023Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The need for speed: Identification of “the deviant” as the ultimate goal for high returns in ECEC

    Linda Palla Malmö University

    Swedish early childhood education and care (ECEC) is part of an educational system which has a prominent and widespread culture of documentation. Documentation can be viewed as a tool for achieving high quality but can also be considered a technology of power where the primary purpose of education is seen as providing guidance on and assessment of childhood performance based on predetermined goals and outcomes (Moss, 2017). One could call it an investment of early intervention, intended to produce high returns. At the core of these intervention efforts are those who do not live up to the expectations placed upon them. In line with this reasoning, these children need to be identified; and the earlier, the better. Consequently, extra emphasis is put on documentation and assessment of certain children who, for various reasons, are identified as being in need of special education.

    Special education is often preceded by some kind of identification process using specific documents; for example, mapping materials. Previous studies (e.g., Heiskanen et al., 2019; Franck, 2021Palla 2018) show multiple challenges, uncertainty, and resistance around special-education-related documents. The studies show that This type of documentation focuses primarily on the individual, rather than on how the education can contribute to development and learning, or how such strategies evolve. Instead, the (perceived lack of) performance of certain preschoolers tends to be assessed and evaluated in the documentation built upon specific norms.

    However, there is a limited body of research regarding the mapping material used in the identification processes related to special education. The purpose of this project is therefore to develop knowledge about how “the deviant” is portrayed through the mapping materials that Swedish preschools use in their daily practice. The project is limited to identifying and critically reviewing a base of individual mapping materials commonly used in Swedish ECEC today. Drawing on ideas from Michel Foucault (e.g., 1977), the documentation can be viewed as a technology of power, where the mapping materials are used for making normalizing judgments. The mapping materials will be scrutinized with a particular focus on how the social categories of gender, ethnicity, age, and function appear, and possibly intersect with each other.

    References

    Foucault, Michel. (1977). Discipline and punish: The birth of the prison. Penguin Books.

    Franck, K. (2021). The educational context in expert assessments: A study of special education documents of children in ECEC institutions. European Journal of Special Needs Education. 37(5), 819–833.

    Heiskanen, N., Alasuutari, M., & Vehkakoski, T. (2019). Recording support measures in sequential pedagogical documents of children with special educational needs. Journal of Early Intervention, 41(4), 321–339.

    Moss, P. (2017). Power and resistance in early childhood education: From dominant discourse to democratic experimentalism. Journal of Pedagogy – Pedagogický časopis, 8(1), 11–32.

    Palla, L. (2018). Individcentrerad prestation och måluppfyllelse i förskolan?: När åtgärdsprogram blir examinerande dokument och verktyg i specialpedagogiska processer. [Individual centered achievement and goal attainment in pres-chool? When assessment plans become examining document and tools in special educational processes] Pedagogisk forskning i Sverige,

  • 12.
    Linda, Palla
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    Eng, Jessica
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    Child sexual assault or curious play? Adults negotiating appropriate behaviour in terms of age, gender and sexuality when responding to an incident in Swedish early childhood education2023Ingår i: Sex Education: Sexuality, Society and Learning, ISSN 1468-1811, E-ISSN 1472-0825, s. 1-13Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Using an intersectional analysis, this article critically analyses implied and expressed norms to identify perceptions of appropriate behaviour in children’s play, and to explore how social communicative arenas such as Internet forums construct knowledge and values. Adults’ responses to an incident that occurred amongst a group of children in Swedish early childhood education as part of free play during the preschool day were analysed. The incident was described in a thread posted on the Familjeliv (Family Life) internet forum. The research questions were: what images of children are prominent in discourse on appropriate behaviour as part of free play; what discursive categorisations of children related to age, gender and sexuality can be identified within this discourse; and how do these categorisations intersect? Netnography provided the method used together with thematic content analysis. Findings reveal two contrasting views: first, the view that four-year-olds cannot commit sexual assault on another person; and second, the view that they can. Young children were constructed either as non-sexual, innocent, curious and playful, or as perpetrators who lack consequentialist thinking. Age was the dominant discursive category utilised in relation to sexuality and appropriate behaviour, followed by gender. 

  • 13.
    Linda, Palla
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    Sjögren, Hanna
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    Simply Quality?: State Governance of Swedish Preschools’ Work with Children in Need of Special Support2022Ingår i: Scandinavian Journal of Educational Research, ISSN 0031-3831, E-ISSN 1470-1170, Vol. 66, nr 6, s. 1093-1107Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this critical study is to generate knowledge about decisions by education authorities that serve an advisory and normative function for Swedish preschool education at the operational level, with a focus on work with children in need of special support. This has been achieved by scrutinising documents generated in conjunction with a quality audit within the framework of the Swedish Schools Inspectorate’s three-year focus on preschools from 2015 to 2017. The analysis shows that the documents can be understood as discursive expressions within and for a regime of truth, wherein the effects of power contribute to certain norms and values gaining precedence in the operationalisation of what constitutes qualitative special support. The analysis further shows that the state quality audit focuses on instrumental and measurable understandings of quality and highlights sameness rather than difference by downplaying the ethical and pedagogical aspects of the special support.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Linda, Palla
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    Sjögren, Hanna
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    True quality: State governance of Swedish preschools’ work with children in need of special support2021Ingår i: Child and Youth Studies Conference University West November 4-5 2021 THE CONVENTION OF THE RIGHTS OF THE CHILD: Book of Abstracts, 2021Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The purpose of this critical study is to generate knowledge about decisions by education authorities that serve an advisory and normative function for Swedish preschool education at the operational level, with a focus on work with children in need of special support. This has been achieved by scrutinising documents generated in conjunction with a quality audit within the framework of the Swedish Schools Inspectorate’s three-year focus on preschools from 2015 to 2017. The analysis shows that the documents can be understood as discursive expressions within and for a regime of truth, wherein the effects of power contribute to certain norms and values gaining precedence in the operationalisation of what constitutes qualitative special support. The analysis further shows that the state quality audit focuses on instrumental and measurable understandings of quality and highlights sameness rather than difference by downplaying the ethical and pedagogical aspects of the special support.

     

  • 15.
    Linda, Palla
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    ”One size doesn´t fit all”: Om takt och otakt i specialpedagogik och specialpedagogisk didaktik i förskola2021Ingår i: Child and Youth Studies Conference University West November 4-5 2021 THE CONVENTION OF THE RIGHTS OF THE CHILD: BUV KONFERENS 4-5 NOVEMBER 2021: BARNKONVENTIONEN, 2021Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Med utgångspunkt i utmaningar och möjligheter relaterade till barns barns rätt till likvärdig utbildning i förskola vill vi med en filmad föreläsning (med Linda Palla som berättare) presentera ett timslångt kompetensutvecklande inslag. Denna föreläsning flätar samman delar av vår forskning på ett lättillgängligt och konkret vis. Teoretiska begrepp presenteras och exemplifieras i ett tydligt förskolerelaterat sammanhang. Presentationen kan knytas till diskussioner om varje barns rätt till utbildning, med fokus på specialpedagogik och specialpedagogisk didaktik som stöd för utveckling av utbildning och undervisning i förskola. Detta fokus kopplas till de delar av FN:s konvention om barnets rättigheter (1990/2018) där konventionsstaterna erinrar om att Förenta nationerna i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna proklamerat att barn har rätt till särskild omvårdnad och hjälp. Både artikel 29 och artikel 23 blir på så vis relevanta. För utveckling av förskollärares reflektionsförmåga, medvetenhet och handlingsutrymme erbjuds tanken om och utprövandet av ett flerstämmigt förhållnings- och arbetssätt där teori, forskningsbaserade och erfarenhetsbaserade kunskaper och insikter vävs samman. Andra begrepp som behandlas i föreläsningen är didaktisk modellering med didaktiska frågor och didaktisk triangel som beredskap för möten med och bemötande av olika individer och grupper i variationer av situationer och relationer. En diskussion förs om medvetna och planerade strategier och redskap, men också om mellanrummet och det oförutsägbara – om konsten att så att säga ”veta vad man ska göra när man inte vet vad man ska göra” - i en kontinuerlig strävan efter likvärdighet i förskolans utbildning och undervisning. Takt och otakt introduceras som fruktbara begrepp för utveckling av ett likvärdigt specialpedagogiskt och specialpedagogiskt didaktiskt arbete och ges ett särskilt utrymme i presentationen.

    Lästips (som nämns/utgås från i presentationen): 

    Palla, L. (2021). Specialpedagogik i förskola: Grundläggande huvudsaker och reflekterande djupdykningar. Lund: Studentlitteratur. 

     

    Vallberg Roth, A.-C. & Palla, L. (2020). Didaktisk (o)takt i förskolan: Exempel med didaktiskt ledarskap, didaktiska nätverk och specialpedagogisk didaktik. Lund: Studentlitteratur.  

     

    Palla, L. & Vallberg Roth, A.-C. (2020). ”Inclusive ideals and special educational tools in and out of tact: Didactical voices on teaching in language and communication in Swedish early childhood education.” International Journal of Early Years Education. https://doi.org/10.1080/09669760.2020.1733939

     

    Palla, L. & Vallberg Roth, A.-C. (2020). ”Didaktiska stämmor om undervisande förskollärare: Chefers och förskollärares språkliga modelleringar om förhållningssätt, kunskaper och utövning i förskola”. Educare - Vetenskapliga Skrifter, (2), 1-26. https://doi.org/10.24834/educare.2020.2.1

     

     

  • 16.
    Palla, Linda
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Characteristics of Nordic Research on Special Education in Preschool: A Review with Special Focus on Swedish Conditions2019Ingår i: International Journal of Inclusive Education, ISSN 1360-3116, E-ISSN 1464-5173, Vol. 23, nr 4, s. 436-453Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The article identifies and reviews current Nordic research on special education in preschool. The research question was: What characterises Nordic research on special education in preschool between the years 2006 and 2014? The analysis that was applied was configurational and the procedure included a content analysis. The results of the present review indicate that the included studies are characterised by intimacy and depth in relation to preschool practice, with predominantly qualitative data created through interviews and with a variety of theories. Teachers’ voices dominate, while special educators, and parents’ voices are heard to some degree. Children's voices are rarely heard and then only through video recordings in which the adult interprets the child.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 17.
    Palla, Linda
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Delstudie 3: Specialpedagogik i förskola2015Ingår i: Förskola Tidig intervention;, Vetenskapsrådet , 2015, s. 96-120Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Delstudie 3 "Specialpedagogik i förskola" syftar till att kartlägga och granska aktuell nordisk forskning om specialpedagogik i förskola. Studien har genomförts utifrån den övergripande forskningsfrågan: Vad karakteriserar nordisk forskning om specialpedagogik i förskola mellan åren 2006-2014?

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 18.
    Palla, Linda
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Individcentrerad prestation och måluppfyllelse i förskolan?: När åtgärdsprogram blir examinerande dokument och verktyg i specialpedagogiska processer2018Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 23, nr 1-2, s. 89-106Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Föreliggande artikel syftar till att synliggöra och problematisera brukandet av ett specifikt dokumentationsmaterial, åtgärdsprogram, i förskolans special- pedagogiska processer. Specialpedagogiska processer avser sammanhang där specialpedagog och avdelningspersonal samverkar runt barn som konstrueras som varande i behov av särskilt stöd och där det upprättats åtgärdsprogram. Med stöd av Foucaults begrepp normaliserande granskningar, hierarkisk övervakning och examen, visar resultatet att i de åtgärdsprogram som ana- lyserats tenderar barns prestationer att bli utvärderade och bedömda i upp- nåendemålsrelaterade uttryck. Vidare ger resultatet exempel på hur en tänkt måluppfyllelse relateras till barnets prestationer istället för till verksamheten. Barnet blir inte sällan den som görs ansvarig för denna måluppfyllelse.

  • 19.
    Palla, Linda
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Konstruktioner av det behövande barnet: Om "vad", "vem" och intersubjektivitet i en specialpedagogisk förskolekontext2013Ingår i: Relationell specialpedagogik: i teori och praktik; / [ed] Jonas Aspelin, Kristianstad University Press , 2013, s. 163-177Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kapitlet utgår från en specialpedagogisk förskolekontext och belyser hur barn på olika vis konstrueras som behövande subjekt i institutionella samtal. I texten synliggörs intersubjektivitet utifrån ett punktuellt respektive ett pedagogiskt och specialpedagogiskt relationellt perspektiv. Detta genom att rikta fokus mot frågan om barns tillblivelser som "vad" eller "vem" i mellanmänskliga möten i förskolan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 20.
    Palla, Linda
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Skolutveckling och ledarskap (SOL).
    Med blicken på barnet: Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik2011Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Med blicken på barnet syftar till att synliggöra hur barn skapas som subjekt när deras beteenden förbryllar, oroar eller utmanar personal i förskolan och hur utrymme för, eller begränsningar av, barnens möjligheter till att vara, kunna eller göra olika därmed framträder. Vidare belyser studien hur hanterings- och styrningsförslag av barnen och deras beteenden formuleras i specialpedagogiska sammanhang inom förskolan som diskursiv praktik. Huvudsaklig grund för studien är situationer där avdelningspersonal och specialpedagog möts för samtal samt texter som producerats i samband med dylika samtal. Studien vilar på en poststrukturalistisk teoribildning och har genomförts med ett diskursanalytiskt angreppssätt. Studien har genomförts utifrån antagandet om att språket medverkar till hur människor konstituerar, socialt konstruerar och förändrar sin verklighet. Även om det finns rörlighet och förändringskraft i språket kan, genom att ett specifikt sätt att tänka och tala inom en kontext reproduceras och fixeras, viss kunskap och vissa föreställningar bli dominerande och till slut tas så för givna att de inte längre ifrågasätts. Studien erbjuder en alternativ bild som kan öppna upp för reflektion och andra sätt att tänka och tala än de som har blivit och utmärkt sig som naturliga och dominerande i specialpedagogiska sammanhang inom förskolan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 21.
    Palla, Linda
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    På tal om normer, identiteter och små mymlor som ska ledas: En essä med inslag av filosofi, (special)pedagogik och didaktik2020Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 25, nr 1, s. 86-99Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Följande text är en essä byggd av delar av min och andras forskning och teoretiska tankegods, presenterad med en personlig touch. Texten är tänkt att utgöra en illustration med syftet att skapa en bild som kan få dröja sig kvar i tanken och väcka frågor och funderingar för den som är utbildnings-vetenskapligt intresserad. Det är en illustration att stanna upp vid, att återkomma till, och med frågor som inte enkelt låter sig besvaras. Frågorna, menar jag, behöver ändå och kanske just därför ställas. Essän presenteras som ett ”drama” (med inspiration utifrån Goffman, 1959) i tre akter där språket balanseras i en avvägning mellan det personliga, det populärvetenskapliga och det något mer stringent vetenskapliga och akademiska.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Palla, Linda
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    Similarities and variation in preschool special education studies: An overview of main content themes in Nordic research2020Ingår i: Early Child Development and Care, ISSN 0300-4430, E-ISSN 1476-8275, Vol. 190, nr 5, s. 698-711Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This review aims to provide an overview of content in Nordic research between 2006–2014 in the field of special education in preschool. More specifically, this review identifies the similarities and variation in and between content in the research. A total of 31 studies were found to be relevant. A summative thematic content analysis was made. The review revealed five main content themes: ‘special education and children in preschool’; ‘inclusion and participation’; ‘relationships, interaction, and cooperation’; ‘special educators’; and ‘special education documentation’. The themes give a better understanding of what content areas are focused on in the field of research. The result of the review points towards a shift in research. This from mainly have focused on individual-based interventions, to have a clearer direction to issues involving occupational groups responsibilities and opportunities in creating a preschool for all children, and concerns related to conditions for inclusion in spatial, social, and educational ways.

  • 23.
    Palla, Linda
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Vad kan känneteckna undervisning i språk, kommunikation och flerspråkighet?2018Ingår i: Undervisning och sambedömning i förskola: Förskollärares och chefers skriftliga beskrivningar år 2016; / [ed] Ann-Christine Vallberg Roth, Malmö universitet, 2018, s. 84-100Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vad kan känneteckna undervisning i språk, kommunikation och flerspråkighet? Kännetecknande för undervisning i språk, kommunikation och flerspråkighet är att barnen står i centrum för undervisningen. Denna barncentrering fokuserar barn som grupp snarare än barn som individer. Ett annat kännetecken är att undervisningen beskrivs både som gränslös och avgränsad. Undervisning i språk, kommunikation och flerspråkighet sägs ske hela tiden, spontant, men medvetet, i alla sammanhang och situationer men även genom planerade aktiviteter, projekt eller teman. Muntlig kommunikation dominerar i undervisningen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 24.
    Palla, Linda
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    "Vad är det som ska åtgärdas egentligen?": Om dokumentation i specialpedagogiska praktiker inom förskolan2012Ingår i: Bildning för alla!: en pedagogisk utmaning; / [ed] Thomas Barow, Daniel Östlund, Kristianstad University Press , 2012, s. 185-195Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 25.
    Palla, Linda
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Åtgärdsprogram i förskolan?: Specialpedagogers motstånd och alternativ2016Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 93, nr 2, s. 190-198Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Artikeln syftar till att rikta ljuset mot användningen av åtgärdsprogram inom förskolan så som det i tal och text beskrivs under ett nätverksmöte med specialpedagoger i förskolan inom en kommun. Följande frågeformuleringar fokuseras: Vilka uttryck ger specialpedagogerna för brukandet av åtgärdsprogram? I vilken utsträckning skriver specialpedagogerna och förskolorna åtgärdsprogram? Hur beskriver specialpedagogerna att åtgärdsprogram skrivs? Resultatet visar att åtgärdsprogram är förekommande, men inte som en första åtgärd. Åtgärdsprogrammen skrivs av avdelningspersonal alternativt avdelningspersonal i samråd med rektor och specialpedagog. I liten utsträckning involveras föräldrar. Specialpedagogerna uttrycker osäkerhet och motstånd runt åtgärdsprogrammets användbarhet och har istället upprättat ett dokument som kallas handlingsplan. Handlingsplanen uppvisar dock stora likheter med åtgärdsprogrammet.

  • 26.
    Palla, Linda
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Characteristics of Preschool Teaching in Language, Communication and Multilingualism: Expressions From Ten Swedish Municipalities2018Ingår i: Problems of Education in the 21st Century, ISSN 1822-7864, E-ISSN 2538-7111, Vol. 76, nr 2, s. 189-214Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syftet är att vidareutveckla kunskap om vad förskollärare och chefer från tio kommuner i Sverige skriftligen uttrycker kan känneteckna undervisning i språk, kommunikation och flerspråkighet i förskola, år 2016. Vidare är frågan vilka spår av didaktiska nivåer och didaktiska frågor som kan uttolkas i relation till under¬visning i språk, kommunikation och flerspråkighet. Materialet består av skriftliga svar på en relativt öppen fråga. Frågan skickades till 243 förskollärare och chefer och 222 besvarade frågan (svarsfrekvens 91%). Didaktiskt orienterad analys genomfördes utifrån tre didaktiska nivåer: aktionsnivå, teoretisk nivå och metateoretisk nivå. Analysresultatet utfaller i utmärkande spår som tydligare refererar till praktiknära aktionsnivå än till teoretisk/ämnesdidaktisk nivå, eller metateoretisk nivå. Detta gäller såväl chefer som förskollärare i det undersökta materialet. Kännetecknande för språk, kommu-nikation och flerspråkighet är att barnen står i centrum för undervisningen, som både kan vara gränslös och avgränsad. Undervisningen sägs ske hela tiden, spontant, men medvetet, i alla sammanhang och situationer men även genom planerade aktiviteter, projekt eller teman. Muntlig kommunikation dominerar i undervisningen. Summerande kan framhållas att vaga och lågfrekventa spår av flerstämmighet kring flerspråkighet och särskilt stöd har gjort sig gällande. Flerstämmigheten som beskrivs stannar i huvudsak vid allmän undervisning av barn i förskola – en allmänt inriktad flerstämmighet.

  • 27.
    Palla, Linda
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    Didaktiska stämmor om undervisande förskollärare: Chefers och förskollärares språkliga modelleringar om förhållningssätt, kunskaper och utövning i förskola2020Ingår i: Educare, ISSN 1653-1868, E-ISSN 2004-5190, nr 2Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    We usedidactic grounding to explore and develop knowledge regarding what might constitute a teaching preschool teacher. The research questions are 1)Which didactic components emerge in preschool teachers’ and managers’ written descriptions?and 2)How may these didactic components be interpreted and understood? In 2018, at the end of a 3-year-long project about teaching in preschool, we have analysed 160 written reflections by preschool teachers and managers from 10 Swedish municipalities through multi-vocal didactic modelling. Similar to previousresearch, this study indicates a linguistic shift as the preschool teachers and managers have embraced theconcept of “teaching” and, with their written descriptions, fill the picture of a “teaching preschool teacher” with didactic content and meaning. The results highlight characteristic components that can be understood as preschool teachers’ didactic approaches, knowledge, and practice. These components include aspects such as awareness, presence, reflection, theoretical knowledge, goal-oriented planning, implementation, and follow-up.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Palla, Linda
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    Inclusive ideals and special educational tools in and out of tact: didactical voices on teaching in language and communication in Swedish early childhood education2022Ingår i: International Journal of Early Years Education, ISSN 0966-9760, E-ISSN 1469-8463, Vol. 30, nr 2, s. 387-402Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this research is to highlight didactical voices on inclusive ideals and special educational tools noted in the written reflections of 178 preschool teachers in 10 Swedish municipalities. The research questions are as follows: How do preschool teachers signify inclusive ideals in written reflections of teaching in language and communication in preschools? Which special educational tools emerge in the written reflections about teaching in language and communication in preschool, and how are these tools said to be used? The material was analysed with multi-voiced didactic modelling and didactical tact as a theoretical base. The results show that there are didactical voices on inclusion in the analysed material. The core foundation of the teaching appears to be built upon inclusive ideals where all children are involved, included and part of the group. Utterances of a more individual character are sparingly present. In our interpretation, the (special) educational tools that are brought to the fore are described and used in an inclusive way and are didactically modelled into more general, rather than specialised, tools.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Palla Vallberg Roth 2020
  • 29.
    Tallberg Broman, Ingegerd
    et al.
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Palla, Linda
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Persson, Sven
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Presentation inom SKOLFORSK, Förskola: Tidig intervention2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Tidiga insatser i och genom förskola är av största vikt för barns utveckling, lärande och välbefinnande, framförallt för barn från socialt utsatta områden, förutsatt att kvaliteten på verksamheten är hög. I projektet belyses inledningsvis vilka frågeställningar som har varit framträdande i senare års forskning om förskola i norden. I fyra delprojekt kartlägger vi både nationell och internationell forskning om utvalda aspekter på kvalitetsarbete i förskola och gör en bedömning av dess relevans. Vi ställer frågor som: • Föräldrasamverkan som väg till ökad måluppfyllelse? • Vad kännetecknar bedömning och bedömningskompetens i förskola? • Vilken betydelse har inkluderande specialpedagogik i förskola som tidig intervention? • Pedagogiska relationers betydelse för barns lärande och utveckling? Vi inventerar, kartlägger och analyserar avhandlingar och artiklar publicerade i vetenskapliga peer-review tidskrifter med fokus på delområdenas frågor i skandinaviska/internationella databaser på förskoleområdet mellan åren 2006-2014. Projektet utvecklas i dialog mellan högskola, kommun och professionsföreträdare i avsikt att utforma en plattform/modell för att stärka och etablera praktiknära forskning. Preliminära resultat De vanligaste temana i NB-ECEC är inlärningsprocess, Interaktion, Lek, Policy och Social kompetens. Metodiskt tycks kvalitativt inriktade studier dominera men med ökning av andelen kvantitativa och mycket få longitudinella studier. Forskningen visar betydelsen av föräldrasamverkan och speciellt för barn i svårigheter. Studier om dokumentation i förskola är mer omfattande under senare år och bedömning karakteriseras av att vara mer inriktad mot verksamhet i nationella och nordiska studier medan de kan vara mer inriktade mot bedömning av läranderesultat (learning outcomes) på individnivå i internationell forskning. Studier om specialpedagogiska frågor i nordiska förskolor fokuserar i flera fall barns rätt till en inkluderande förskolemiljö. Interaktionen mellan förskolebarn och personal har visat sig vara en av de enskilt mest betydelsefulla faktorerna för barns lärande i förskolan.

  • 30.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Holmberg, Ylva
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Löf, Camilla
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Palla, Linda
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Stensson, Catrin
    Flerstämmig didaktisk modellering i förskolan2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten baseras på forskningsdelen i ett forsknings- och utvecklingsprogram som syftar till att, i samverkan mellan förskollärare, chefer och forskare, beskriva och vidareutveckla kunskap om vad som kan känneteckna undervisning och sambedömning i förskola. Detta görs i relation till vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i cirka 130 förskolor/avdelningar belägna i tio kommuner i Sverige, mellan åren 2016 och 2018. Sammantaget har 5 236 samtyckt att medverka i forskningsdelen av programmet. Metoden kan beskrivas i termer av en ”praxiografisk samverkansmetod” som avser analys av registrerad praktik. Designen utgörs av parallella och prövande serier av teoriinformerade undervisningsupplägg. Materialet består av cirka 870 samplaneringar, cirka 700 samvärderingar och cirka 110 filmtimmar över genomförd undervisning. Analysen är didaktiskt orienterad och kan beskrivas i termer av abduktiv analys. Resultatet indikerar att undervisning modelleras genom sambedömning. Det framträder flerstämmiga spår relaterat till didaktiska frågor och didaktiska nivåer i de teoriinformerade undervisningsuppläggen. Sammantaget fogas analysen samman och prövas i en kommunicerbar helhet genom begreppet ”flerstämmig didaktisk modellering”.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 31.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Holmberg, Ylva
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Löf, Camilla
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Palla, Linda
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Stensson, Catrin
    Undervisning och sambedömning i förskola: Förskollärares och chefers skriftliga beskrivningar2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten belyser förskollärares och chefers skriftliga beskrivningar i frågor om undervisning och sambedömning inom ramen för FoU-programmet Undervisning i förskolan. Frågorna besvarades i anslutning till programstarten år 2016 och avslut år 2018. I rapporten analyserar vi ”tecken på förändringar” i beskrivningarna mellan 2016 och 2018. Relativt öppna fritextfrågor skickades till alla medverkande i programmet via e-post. Svarsfrekvensen blev 91 % år 2016 och 70 % år 2018. Sammantaget omfattar materialet cirka 89 800 ord. Fritextfrågorna var formulerade enligt följande: 1. Vad kan känneteckna undervisning i förskola? 2. Vad kan känneteckna undervisning i • musik • matematik • språk-kommunikation/flerspråkighet 3. Vad kan känneteckna en undervisande förskollärare? 4. Vad kan känneteckna en organisation och ett ledarskap som verkar för undervisning i förskolor? 5. Vad kan känneteckna bedömning och sambedömning i förskola? Analys: Didaktiskt orienterad textanalys med kvantitativa inslag har genomförts utifrån omväxlande empirinära och teorinära tolkningsled. Analysen kan beskrivas som abduktiv – en process där empiri och teori omtolkats i ljuset av varandra. Resultat: Det finns tecken på förändring mellan spåren i materialet 2016 och 2018. En påtaglig skillnad är att det 2016 fanns tydliga spår av avståndstagande till undervisning. År 2018 framträder inga explicita spår av avståndstagande, men dock ett ”vet ej”-svar. År 2016 uttolkas en påtaglig stämma med barncentrerad undervisning (Vallberg Roth, 2018). Tecken på förändring kan utläsas i materialet 2018 med framträdande spår av undervisning som kan röra sig mellan barn-, lärar- och innehållsinriktad undervisning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 32.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Holmberg, Ylva
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Palla, Linda
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Stensson, Catrin
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Undervisning och sambedömning i förskola: Förskollärares och chefers skriftliga beskrivningar år 20162018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I rapporten beskrivs en inledande del av ett projekt som bedrivs inom ramen för forsknings- och utvecklingsprogrammet ”Undervisning i förskolan”. Rapporten belyser förskollärares och chefers skriftliga beskrivningar i frågor om undervisning och sambedömning som besvarades i anslutning till programstarten år 2016. Det föreligger stora behov av att klargöra hur undervisning kan bedrivas i förskola och det har framträtt betydande olikheter i hur förskolor arbetar med det pedagogiska uppdraget (Skolinspektionen, 2016a, 2016b, 2017a, 2017b). Tidigare forskning har varit mer inriktad mot lärande än undervisning i förskola (Vallberg Roth, 2017b). Därigenom framträder något av en ”lärifierad didaktik” (jfr Biesta, 2017). Forskningsprojektet syftar till att, i samverkan mellan verksamma förskollärare, förskolechefer, förvaltningsrepresentanter och forskare, vidareutveckla kunskap om vad som kan känneteckna undervisning och sambedömning med dess relation till vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i cirka 130 förskolor och/eller avdelningar belägna i tio kommuner i Sverige, mellan 2016 och 2018. Vidare syftar projektet specifikt till att utpröva begreppet "flerstämmig undervisning och sambedömning". Enligt Arfwedsson (1998) finns det ”faktiskt ingen teori som kan innesluta den totala undervisningssituationen” (s. 131). I projektet knyter vi an till skiftande teoretiska ingångar. Övergripande relateras till Kansanens (1993) tre didaktiska nivåer: aktionsnivå, teoretisk nivå och metateoretisk nivå. Vi utprövar begreppet ”Flerstämmig undervisning och sambedömning” i relation till Kansanens didaktiska nivåer. Med flerstämmig avses flera röster i många stämmor, vilket kan översättas till flera infallsvinklar och variation av närmanden. Dysthe, (1993) lanserade ”det flerstämmiga klassrummet”, med inspiration från Bakhtin med framträdande sociolingvistisk och sociokulturell grund. Begreppet flerstämmig undervisning och sambedömning kan inspireras av Dysthe samtidigt som ett mer expansivt närmande kan utprövas som avser att inrymma flera vetenskapliga grunder, såväl teoretiskt som metateoretiskt. Materialet för delrapporten generades, som nämnts, inför starten av projektet år 2016. Relativt öppna frågor skickades via e-post till 243 medverkande och 222 besvarade dokumentet (svarsfrekvens 91%). Sammantaget omfattar materialet cirka 53 380 ord. Frågorna var formulerade enligt följande: 1. Vad kan känneteckna undervisning i förskola? 2. Vad kan känneteckna undervisning i • musik • matematik • språk-kommunikation/flerspråkighet 3. Vad kan känneteckna en undervisande förskollärare? 4. Vad kan känneteckna en organisation och ett ledarskap som verkar för undervisning i förskolor? 5. Vad kan känneteckna bedömning och sambedömning i förskola? Didaktiskt orienterad textanalys med kvantitativa inslag har genomförts utifrån omväxlande empirinära och teorinära tolkningsled. Analysen kan beskrivas som abduktiv – en process där empiri och teori omtolkats i ljuset av varandra. ”Sammandrag från resultatet” Exempel på genomgripande ord och spår som är utmärkande och högfrekventa i materialet för alla delfrågorna har följande fokus: • Barncentrering – Barns intresse, följa barnen • Lärande • Vid och vag undervisning • Mer pedagog än förskollärare − Inkluderande personalbegrepp – ”vi-pedagoger” • Tid, tydliga ledare och lärande organisationer − ”Tid för att göra sitt arbete.” • Vaga spår av explicit vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet − Begreppsparet vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är ännu inte förankrat i någon större utsträckning i materialet. − Teoretiska spår är mer inriktade på lärande än undervisning I analysen använder vi termen "spår" istället för exempelvis "kategorier". Spår är en term som analytiskt kan vara förenlig med olika grunder och infallsvinklar som rör sig mellan kvalitativa och postkvalitativa närmanden och sätt att förhålla sig till och bearbeta data. Utmärkande och högfrekventa spår för respektive fråga: ”Vad kan känneteckna undervisning i förskola?” I den första frågan finns spår av avståndstagande från begreppet undervisning av typen ”I förskolan använder vi oss inte av begreppet undervisning”. Spår av en ”vid och vag undervisning” framträder också, exempelvis i termer av att undervisning är ”allt som sker under dagen på förskolan”, eller ”Allt lärande kan kännetecknas som undervisning”. Vidare framträder ett högfrekvent spår av barncentrerad undervisning som ”utgår från barnens intressen”. ”Vad kan känneteckna undervisning i musik?” Kännetecknande för musik är de hantverksmässiga momenten, att sjunga, spela instrument och dansa, vilket kan ske både spontant och planerat. Det finns spår av en utforskande och prövande hållning och att musik ska handla om uttryck och upplevelse. Vid planering och genomförande lyfts förskollärarens kunnande samt barnens intresse fram. Kännetecken för undervisning i musik handlar också om glädje och samhörighet. ”Vad kan känneteckna undervisning i matematik?” Undervisning i matematik i förskola utmärks av att barns matematiserande ofta görs i samspel och interaktion med förskollärare och andra barn utifrån barnens intresse och pågående aktivitet. Utformandet av miljöer och tillgång till material är viktigt i sammanhanget. Matematik förklaras med att ”allt är matematik”, undervisning i matematik kan ske både i lek och i rutinsituationer. Att räkna är framträdande men språket är också viktigt i matematik-undervisningen och många uttrycker att det är viktigt att ge barnen ”rätt” ord för matematiska begrepp. ”Vad kan känneteckna undervisning i språk, kommunikation och flerspråkighet?” Kännetecknande för språk, kommunikation och flerspråkighet är att barnen står i centrum för undervisningen. Denna barncentrering fokuserar barn som grupp snarare än barn som individer. Ett annat kännetecken är att undervisningen beskrivs både som gränslös och avgränsad. Undervisning i språk, kommunikation och flerspråkighet sägs ske hela tiden, spontant, men medvetet, i alla sammanhang och situationer men även genom planerade aktiviteter, projekt eller teman. Muntlig kommunikation dominerar i undervisningen. ”Vad kan känneteckna en undervisande förskollärare?” En undervisande förskollärare kännetecknas av att vara lyhörd och närvarande, medveten och medforskande. Hen innehar kunskap och planerar, reflekterar och lyssnar in barnen. Kunskapen understryks mer av cheferna, som också hänvisar mer till styrdokument och forskning. Förskollärarna framhåller återkommande att det är barns intresse och barns behov som är utgångspunkterna för den undervisande förskolläraren. ”Vad kan känneteckna en organisation och ett ledarskap som verkar för undervisning i förskolor?” En organisation och ett ledarskap som verkar för undervisning kännetecknas framför allt av tydlighet. Detta är både förskollärare och chefer helt överens om. Cheferna framhåller vikten av tydliga mål, kompetens och kvalitetsarbete, medan förskollärarna också betonar att ha tid. Tid för reflektion, planering, genomförande, uppföljning och kompetensutveckling. En tydligare förskollärarroll betonas av cheferna, medan förskollärarna framhåller vikten av stöd och legitimitet för utveckling av förskollärares uppdrag och ansvar. Vikten av behörig personal och av att anställa förskollärare framhålls av båda grupperna. ”Vad kan känneteckna bedömning och sambedömning i förskola?” I den avslutande frågan finns spår av avståndstagande från bedömning av typen ”I förskolan gör vi inga bedömningar”. Högfrekventa spår av pedagogisk dokumentation och verksamhetsinriktad bedömning framträder också, exempelvis i uttryck som ”Att se barns lärande och utveckling kräver dokumentation och att ge dokumentationen tillbaka till barnet gör dokumentationen pedagogisk” och ”Bedömning ska alltid vara av verksamheten”. Vidare framträder spår av sambedömning på mikro¬- och institutionsnivå i termer av att ” Sambedömning kännetecknas av att förskollärare diskuterar tillsammans och tar fram gemensamma kriterier för bedömning i syfte att skapa likvärdighet på förskolan”. ”Samlad analys – genomgripande spår i relation till didaktiska nivåer” I förhållande till Kansanens (1993) tre didaktiska nivåer kan vi uttolka tydligare och mer flerstämmiga spår på en praktiknära aktionsnivå än spår som explicit kan hänföras till teoretisk eller metateoretisk nivå. De (meta)teoretiska spåren är vaga och lågfrekventa i hela materialet. Vaga spår kan också framträda på aktionsnivå när exempelvis undervisning påstås vara ”allt som sker under dagen på förskolan”. Sammantaget kan analysen i förhållande till syfte och frågor sammanfogas och prövas i en kommunicerbar helhet genom begreppet ”vagt flerstämmig undervisning och sambedömning”. I förhållande till Kansanens didaktiska nivåer avser ”vagt flerstämmig undervisning och sambedömning” spår i materialet som dels indikerar flerstämmighet, dels vaghet och otydlighet på de didaktiska nivåerna. ”Analysreflektion” I rapporten görs inga anspråk på att vara heltäckande med fullständig förteckning över teoretiska och metateoretiska riktningar. Det kan snarare ses som en skissartad diskussion av vissa tendenser gällande undervisning och sambedömning baserad på (meta)teoretisk variation som uttolkats i materialet. Vidare har förskollärare och chefer sannolikt tankar om undervisning som inte utfallit i ord i materialet. Förskollärare och chefer kan exempelvis vara teoretiskt informerade även om de inte explicit refererar till teorier och teoretiska begrepp när de skriver om undervisning och sambedömning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 33.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    Linda, Palla
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    Didaktisk (o)takt i förskolan: Exempel med didaktiskt ledarskap, didaktiska nätverk och specialpedagogisk didaktik.2020 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Boken tar upp didaktik i förskolan med fokus på didaktisk takt och otakt. Didaktik avser konsten att undervisa. Vi utgår inte från ”one size fits all”, utan boken bidrar med rikliga exempel på didaktisk takt och otakt i relation till ledarskap och nätverk som kan skapa förutsättningar för undervisning, liksom specialpedagogisk didaktik som är inriktad på såväl alla som varje barn.

    Exempel i boken hämtas från material som ingår i två forsknings- och utvecklingsprogram, ett med beteckningen ”Undervisning i förskolan” (UndiF) och ett med titeln ”Flerstämmig undervisning i förskola” (FundiF).

    Boken kan med fördel utgöra en kursbok i förskollärarutbildning, men också i fortbildning av verksamma förskollärare, rektorer och specialpedagoger i förskola. Den kan läsas självständigt men också ses som en vidareutveckling av böckerna "Professionell yrkesutövning i förskola: kontinuitet och förändring" (Rubinstein Reich, Tallberg Broman & Vallberg Roth, 2017) och "Didaktik – flerstämmig undervisning i förskolan" (Vallberg Roth, Holmberg, Löf & Stensson, 2020). Medan den här boken särskilt tar upp didaktiskt ledarskap, didaktiska nätverk och specialpedagogisk didaktik, behandlar de tidigare böckerna såväl allmänt inriktad didaktik som innehålls- och ämnesinriktad didaktik i förskolan. 

  • 34.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    Linda, Palla
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    Multivocal Didaktik Modelling in Early Childhood Education: For a Sustainable Future in a World of Change2023Ingår i: Children, E-ISSN 2227-9067, Vol. 10, nr 8, s. 1-24, artikel-id 1419Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In times of democratic decline, unanimous choices and approaches and the idea of a singular best practice may be less conducive to democracy and sustainability. Therefore, the aim of this study is to suggest a multivocal approach to education and teaching by studying the question of what may characterise teaching in preschool for a sustainable future. The knowledge contribution and originality of the article is evident in the introduction, method, and results. In abductive analyses, models can summarize what we need to know and teach in pursuit of the creation of open life chances for every child. The results show that didaktik models are open and can provide support for teachers and leaders to consider and base informed decisions on, as well as to motivate their didaktik choices based on scientific foundations and proven experiences. Multivocal didaktik mo-delling intends to open up teaching—cultivating collaboration in preschool for a sustainable future in a world of change. In conclusion, we recommend cultivating an orientation (1) between knowledges, values and didaktik/education/special education in the pursuit of the creation of conditions for good education for all children; (2) between teaching realities and scientific foundations, which are founded in a critical–reflective didaktik, with a choice of direction in relation to an uncertain future; and (3) between continuity, progression and teaching adventures—which can include consolidating, deepening, broadening, raising, and cultivating knowledge and values for multivocality, democracy and sustainability in teaching realities. In the future the concept of multivocal didaktik modelling can be studied in relation to complex teaching realities as in a teaching universe or a teaching multiverse.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1 - 34 av 34
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf