Malmö University Publications
Change search
Refine search result
1 - 34 of 34
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Linda, Palla
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Childhood, Education and Society (BUS).
    Att med intersektionell analys synliggöra och kritiskt granska normer2023In: Metodologi: För studier i, om och med förskolan / [ed] Annika Åkerblom; Anette Hellman; Niklas Pramling, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2023, 2, p. 261-276Chapter in book (Other academic)
  • 2.
    Linda, Palla
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Childhood, Education and Society (BUS).
    Behöver (förskol)lärare bli bättre på att möta barns olikheter?2020Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Att leta efter symptom och syndrom på den som uppfattas avvika är både olyckligt och olikvärdigt, skriver Linda Palla i en kommentar till förskollärarutbildningens reviderade examensmål. Fokus borde istället riktas mot specialpedagogik, pedagogik och didaktik ­­– utan risk för att fasta i individbundna svårighetersorsaker och diagnoser. (red.)

    Debattartikel

  • 3.
    Linda, Palla
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Childhood, Education and Society (BUS).
    Documentation as a technology of power in early childhood education and care2023Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Documentation as a technology of power in early childhood education and care

    Chair(s): Noora Heiskanen (University of Eastern Finland, Finland)

    Discussant(s): Kaisa Pihlainen (University of Eastern Finland), Terese Wilhelmsen (University of South-Eastern Norway)

    The extent of documentation is increasing in early childhood education and care (ECEC) in the Nordics and plays a key role in its quality work. In addition, documentation has special importance when it comes to early childhood special education as it is seen to safeguard the child's right to support, to raise the quality of ECEC and to create obligations for professionals. Despite its prevalence, the centrality of documentation is a new feature in Nordic ECEC (Nordic Council of Ministers, 2022), reflecting the trend of data-based governance in Global North. This increased focus on data-based governance has been called the governance turn of education (Ball, 2009). During the governance turn, demand for documenting practices, including the production of either written or numerical data, has become a dominant technique of governing (Ozga et al., 2011; Piattoeva, 2018). However, the values hightlighted in Nordic ECEC such as democracy, emphasis on play and the absense of child assessment as a measure of quality are not easily combined with this governance turn (Nordic Council of Ministers, 2022).

    In research, traditionally, documentation is often approached as a process of neutral recording of facts, consequently, framing documentation as passive, objective, and innocent (Dahlberg et al., 2007). In addition to its function of recording practices and agreements, documents can also be seen as institutional actors (Ferraris, 2013). This means that documentation is understood having consequences. However, only a little is known about what documentalization actually does in ECEC.

    In this symposium, documentation is discussed as a technology of power, possessing multiple possible consequences to children, professionals, and institutions (Miller & Rose, 2008). With theoretical and empirical investigations, we crically examine the predominant understandings of documentation in Nordic ECEC. First, Noora Heiskanen and Maiju Paananen discuss theoretical and methodological approaches used in research about documentation using the two ongoing research projects as a starting point. Second, Linda Palla’s presentation illustrates an empirical research from Swedish ECEC documentation about mapping materials. Third, Karianne Franck’s presentation will investigate the barriers for listening to young children’s views and opinions in expert assessment documents with the help of a study conducted in Norway. Finally, discussants Kaisa Pihlainen and Terese Willhelmsen lead the discussion on documentation as a technology of power in research and ECEC practices.

    References

    Ball, S. (2009). The governance turn! Journal of Education Policy. 24(5), 537–538.

    Dahlberg, G., Moss, P., & Pence, A. (2007). Beyond quality in early childhood education and care: Languages of evaluation. Routledge.

    Ferraris, M. (2013). Documentality: why it is necessary to leave traces. New York: Fordham University Press.

    Miller, P., & N. Rose. (2008). Governing the present: Administering economic, social and personal life. Polity.

    Nordic Council of Ministers (2022). Nordic Approaches to Evaluation and Assessment in Early Childhood Education and Care. Final report.

    Ozga, J., Dahler-Larsen, P., Segerholm, C., & Simola, H. (Eds.). (2011). Fabricating quality in education: Data and governance in Europe. Routledge.

    Piattoeva, N. (2018). Elastic numbers: National examinations data as a technology of government. In Governing by Numbers (pp. 18–36). Routledge.

      

  • 4.
    Linda, Palla
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Children, Youth and Society (BUS).
    Konstitutionen av den speciella pedagogiken i en barncentrerad förskola för alla: Att analysera ett politiskt styrinstrument med diskursteoretisk ram2018In: Studier i Pædagogisk Filosofi, E-ISSN 2244-9140, Vol. 7, no 2, p. 36-57Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    [English title: The Constitution of Special Education in a Child-centred Preschool for All: To Analyze Political Steering Instruments with a Discourse Theoretical Frame]

    This paper identifies and analyzes what constitutes special education in the (revised) Swedish preschool curriculum. The paper also contributes with an analytical mode of understanding political, as well as other, documents, in, for example, an educational system. The analytical strategy is built upon discourse theory, using the ideas of Ernesto Laclau and Chantal Mouffe. The results show a fortified hegemonic discourse about a preschool for all children, where child-centred and inclusive approaches are dominant and where special education, to a large extent, is constituted by more management, stimulation and special support. The paper raises questions about the possible effects the hegemonic discourse may contribute to.

    Download full text (pdf)
    Palla diskursteori
  • 5.
    Linda, Palla
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Childhood, Education and Society (BUS).
    När barn blir till problem och belastning i svensk förskola: Om behov av särskilt stöd och resurser i ett pressat läge2021In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 26, no 4, p. 7-29Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    When children become a burden and a problem in preschool: Concerning the needs for special support and resources in a critical situation 

    This study is based on 1600 stories published on the website www.forskoleeupproret.weebly.com. Research results, status reports, and quality evaluations have contributed to the image of Swedish preschool being faced with difficult challenges, even though in some respects it is highly ranked in international measurements (OECD, 2017). There is a shortage of preschool teachers. One of the development areas that the National Agency for Education (2017) has identified relates to creating a preschool that meets all children and upholds their right to support and challenges. Preschool personnel have contributed to the image of the current critical situation. During 2018 and 2019, several demonstrations were held in different parts of the country agitating for a better working environment for preschool employees. These demonstrations were part of the so-called Preschool Uprising (Förskoleupproret), and stories of situations and experiences of everyday life in preschool were brought together and published under the hashtag #pressed_mode (Swedish, #pressat_läge). The Preschool Uprising is a non-profit organization that was founded in 2013 in connection with a continuing education initiative. According to its own information, the group consists of preschool educators “who are fighting for better conditions in preschool” (www.forskoleeupproret.weebly.com). In the stories submitted to the Preschool Uprising website, two aspects are of interest: the issue of resources and the constructions of children in need of special support. The aim of this study is limited to identifying and analysing the written statements of preschool personnel published at www.forskoleeupproret.weebly.com under #pressat_läge, with a focus on the multiple constructions and categorizations of children in need of special support within the discourse on the critical situation. Three main questions form the basis of the analysis:

    - What expressions about children constructed as in need of special support have become prominent in the discourse on the critical situation?

    - How are children portrayed and positioned as subjects in the category “need special support” within the discourse on the critical situation?

    - How are preschool staff portrayed and positioned as subjects in relation to the constructions of children in need of special support that have become prominent in the discourse on the critical situation?

    A qualitative thematic content analysis was conducted with the theoretical support of Judith Butler’s and Michel Foucault’s work. Overall, the analysis shows that the construction of children in need of special support is consolidated as a recurring category in stories in which various expressions for and about children are emphasized. The results indicate that, in the category of children in need of special support, children who are subjectified as “more resource demanding”, who “act out”, and who need to be “chaperoned” stand out as the main categories in the discourse on the critical situation. Various subject positionings are created, where the effects of discursive power cause some children to become resource and time thieves, risk creators, energy extinguishers, or killjoys, and the preschool personnel in turn become empathetic, inadequate, stressed, exhausted, and sad subjects. Some children are singled out, and in the long run are also made part of a situation involving a lack of well-being, care, security, development, and learning in the discourse on the critical situation in Swedish preschool. The published stories, open for anyone to read, create a kind of truth (Foucault, 1971/1993, 1980) about “certain” children in Swedish preschool. These children are, by extension and in relation to the perceived lack of resources, made into a burden and a problem in the critical situation.

    Download full text (pdf)
    Palla När barn blir
  • 6.
    Linda, Palla
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Childhood, Education and Society (BUS).
    Speaking of children’s needs: The tricky terrain between preschool policy and practice2021In: Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk, E-ISSN 2387-5739, Vol. 7, p. 376-390Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article presents a way of understanding the concept of children’s needs in preschool as a differentiating practice in the tension between special and general education where performative acts take place. Drawing on ideas of Foucault and Butler, the article examines official discourse regarding children’s needs represented at a policy level in the Swedish preschool curriculum with its inclusive ideals. That discourse is shown to give rise to problems in relation to everyday preschool practice, which is seen as filled with dilemmas. These dilemmas concern questions about fulfilling the mission of a preschool for all as well as for every child, and include an understanding of how children’s needs are negotiated in relation to equality, fairness and the resources available.

    Download full text (pdf)
    Palla Needs 2021
  • 7.
    Linda, Palla
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Childhood, Education and Society (BUS).
    Specialpedagogik i förskola: Grundläggande huvudsaker och reflekterande djupdykningar2021Book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Boken är en sorts grundbok i specialpedagogik för förskola och om specialpedagogik i förskola. Den utgör en grundlig och grundläggande beskrivning av ”huvudsaker” inom ett specialpedagogiskt fält i förskola, men stannar inte där. Det finns även fördjupningar i form av analyser, problematiseringar och reflektioner inom de olika ”huvudsakerna”, inte sällan med utgångspunkt i viss vetenskaplig kritik. Läsaren erbjuds kunskap som bygger på historiska nedslag, aktuell forskning och uttryckta erfarenheter. Den är i delar vetenskapsbaserad och innehåller olika teoretiska ingångar i olika avsnitt. Läsaren kommer också att få inblickar i vardagen på förskoleavdelningen Näbben. Specialpedagogik i förskola är dessutom författad med essäistiska inslag och en personlig röst utifrån författarens sammanlagt tjugofemåriga erfarenhet som förskollärare, specialpedagog, lärar- och specialpedagogutbildare och forskare inom fältet. Tilltänkt målgrupp är blivande och yrkesverksamma förskollärare, specialpedagoger och rektorer samt andra intresserade.

  • 8.
    Linda, Palla
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Childhood, Education and Society (BUS).
    TAKK som specialpedagogisk didaktik i förskolans undervisning: Ett verktyg modellerat för inkludering i utmanande tider?2022In: Growing up in challenging times: Book of Abstracts, University West , 2022Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Syftet är öka kunskapen om hur yrkesverksamma säger sig använda TAKK, tecken som alternativ kompletterande kommunikation, i förskolans undervisning. Vidare syftar studien till att belysa hur TAKK kan förstås i ljuset av specialpedagogisk didaktik. Didaktiska frågor har väglett analysen: Var och när uttrycker yrkesverksamma att TAKK används? Vem/vilka uttrycker yrkesverksamma att TAKK användas med och för? Hur och varför uttrycker yrkesverksamma att TAKK användas? Studien har avgränsats till att omfatta 32 yrkesverksammas utsagor i ett inlägg i internetforumet Facebooks grupp ”Förskolan.se”. Vald metod är netnografi och analysen är kvalitativ med specialpedagogisk didaktisk modellering som teoretiskt angreppssätt. Resultatet visar att beskrivningar av användandet av TAKK kan liknas vid ett flerstämmigt förhållningssätt då TAKK beskrivs användas i undervisning på flera olika vis, i flera olika situationer och i flera olika miljöer – med alla och för alla. Slutsatsen dras att med specialpedagogisk didaktisk modellering kan TAKK bli ett verktyg brett nog att utgöra stöd på inkluderande vis. 

  • 9.
    Linda, Palla
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Childhood, Education and Society (BUS).
    TAKK som specialpedagogiskt didaktiskt verktyg i förskolans undervisning2023In: Nordisk Barnehageforskning, ISSN 1890-9167, E-ISSN 1890-9167, Vol. 20, no 1, p. 77-102Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    AbstractSAAC as a special education didactic tool in preschool education

    The purpose is to increase knowledge about how SAAC, signing as augmentative and alternative communication, is said to be used by professionals in preschool education. Furthermore, the study aims to shed light on how SAAC can be understood in the light of special education didactics. Didactic questions have guided the analysis: Where and when is SAAC said to be used? Who is/are SAAC said to be used with and for? How and why is SAAC said to be used? The study has been limited to the statements of 30 professionals in a post in the internet forum Facebook’s group “Förskolan.se”. The chosen method is netnography and the analysis is qualitative with special education didactic modelling as theoretical approach.

    The results show that descriptions of the use of SAAC can be likened to a multi-voiced approach as SAAC is described as being used in the education in several different ways, in several different situations and in several different environments – with everyone and for everyone. The conclusion is drawn that with special education didactic modeling, SAAC can become a tool broad enough to constitute support in an inclusive way.

    Keywords: Didactic modeling; early childhood; netnography; preschool education; special education didactics; Signing as Augmentative and Alternative Communication (SAAC); teaching

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Linda, Palla
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Childhood, Education and Society (BUS).
    The need for speed: identification of ‘the deviant’ as the ultimate goal for high returns in early childhood education and care2023In: Critical Studies in Education, ISSN 1750-8487, E-ISSN 1750-8495, p. 1-20Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This study aims to develop knowledge about how ‘the Deviant’ is produced through identificatory mapping materials that operate in Swedish preschools. This is achieved by identifying and critically reviewing a base of mapping materials commonly used in Swedish ECEC today, focusing on how the documents per se, and the formulations therein, risk pointing both the writer and the recipient in certain directions. This includes analysing the pre-existing structure and content as well as the proposed purpose of the mapping material. Drawing on Foucault, I consider documentation as a productive discursive element in a larger apparatus, where the mapping materials operate as a governing technology for making normalising judgments. The analysis contributes to an understanding of the documentality governing ECEC professionals, which affects how they resonate, and act in aiming to fulfil their mission in identifying certain children. In line with this reasoning, I also point out the specific status the documents have gained in the global ECEC quality discourse. The analysis shows how mapping documents named Pedagogical Mapping operate as a discursive element of the apparatus of early childhood special education identification processes and become fruitful for visibilising, comparing, and assessing the child and for further governing.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Linda, Palla
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Childhood, Education and Society (BUS).
    The Need for speed: Identification of the deviant as the ultimate goal for high returns in ECEC2023In: Paperpresentation vid symposium: Documentation as a technology of power in early childhood education and care, 2023Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The need for speed: Identification of “the deviant” as the ultimate goal for high returns in ECEC

    Linda Palla Malmö University

    Swedish early childhood education and care (ECEC) is part of an educational system which has a prominent and widespread culture of documentation. Documentation can be viewed as a tool for achieving high quality but can also be considered a technology of power where the primary purpose of education is seen as providing guidance on and assessment of childhood performance based on predetermined goals and outcomes (Moss, 2017). One could call it an investment of early intervention, intended to produce high returns. At the core of these intervention efforts are those who do not live up to the expectations placed upon them. In line with this reasoning, these children need to be identified; and the earlier, the better. Consequently, extra emphasis is put on documentation and assessment of certain children who, for various reasons, are identified as being in need of special education.

    Special education is often preceded by some kind of identification process using specific documents; for example, mapping materials. Previous studies (e.g., Heiskanen et al., 2019; Franck, 2021Palla 2018) show multiple challenges, uncertainty, and resistance around special-education-related documents. The studies show that This type of documentation focuses primarily on the individual, rather than on how the education can contribute to development and learning, or how such strategies evolve. Instead, the (perceived lack of) performance of certain preschoolers tends to be assessed and evaluated in the documentation built upon specific norms.

    However, there is a limited body of research regarding the mapping material used in the identification processes related to special education. The purpose of this project is therefore to develop knowledge about how “the deviant” is portrayed through the mapping materials that Swedish preschools use in their daily practice. The project is limited to identifying and critically reviewing a base of individual mapping materials commonly used in Swedish ECEC today. Drawing on ideas from Michel Foucault (e.g., 1977), the documentation can be viewed as a technology of power, where the mapping materials are used for making normalizing judgments. The mapping materials will be scrutinized with a particular focus on how the social categories of gender, ethnicity, age, and function appear, and possibly intersect with each other.

    References

    Foucault, Michel. (1977). Discipline and punish: The birth of the prison. Penguin Books.

    Franck, K. (2021). The educational context in expert assessments: A study of special education documents of children in ECEC institutions. European Journal of Special Needs Education. 37(5), 819–833.

    Heiskanen, N., Alasuutari, M., & Vehkakoski, T. (2019). Recording support measures in sequential pedagogical documents of children with special educational needs. Journal of Early Intervention, 41(4), 321–339.

    Moss, P. (2017). Power and resistance in early childhood education: From dominant discourse to democratic experimentalism. Journal of Pedagogy – Pedagogický časopis, 8(1), 11–32.

    Palla, L. (2018). Individcentrerad prestation och måluppfyllelse i förskolan?: När åtgärdsprogram blir examinerande dokument och verktyg i specialpedagogiska processer. [Individual centered achievement and goal attainment in pres-chool? When assessment plans become examining document and tools in special educational processes] Pedagogisk forskning i Sverige,

  • 12.
    Linda, Palla
    et al.
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Childhood, Education and Society (BUS).
    Eng, Jessica
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Childhood, Education and Society (BUS).
    Child sexual assault or curious play? Adults negotiating appropriate behaviour in terms of age, gender and sexuality when responding to an incident in Swedish early childhood education2023In: Sex Education: Sexuality, Society and Learning, ISSN 1468-1811, E-ISSN 1472-0825, p. 1-13Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Using an intersectional analysis, this article critically analyses implied and expressed norms to identify perceptions of appropriate behaviour in children’s play, and to explore how social communicative arenas such as Internet forums construct knowledge and values. Adults’ responses to an incident that occurred amongst a group of children in Swedish early childhood education as part of free play during the preschool day were analysed. The incident was described in a thread posted on the Familjeliv (Family Life) internet forum. The research questions were: what images of children are prominent in discourse on appropriate behaviour as part of free play; what discursive categorisations of children related to age, gender and sexuality can be identified within this discourse; and how do these categorisations intersect? Netnography provided the method used together with thematic content analysis. Findings reveal two contrasting views: first, the view that four-year-olds cannot commit sexual assault on another person; and second, the view that they can. Young children were constructed either as non-sexual, innocent, curious and playful, or as perpetrators who lack consequentialist thinking. Age was the dominant discursive category utilised in relation to sexuality and appropriate behaviour, followed by gender. 

  • 13.
    Linda, Palla
    et al.
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Childhood, Education and Society (BUS).
    Sjögren, Hanna
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Childhood, Education and Society (BUS).
    Simply Quality?: State Governance of Swedish Preschools’ Work with Children in Need of Special Support2022In: Scandinavian Journal of Educational Research, ISSN 0031-3831, E-ISSN 1470-1170, Vol. 66, no 6, p. 1093-1107Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The purpose of this critical study is to generate knowledge about decisions by education authorities that serve an advisory and normative function for Swedish preschool education at the operational level, with a focus on work with children in need of special support. This has been achieved by scrutinising documents generated in conjunction with a quality audit within the framework of the Swedish Schools Inspectorate’s three-year focus on preschools from 2015 to 2017. The analysis shows that the documents can be understood as discursive expressions within and for a regime of truth, wherein the effects of power contribute to certain norms and values gaining precedence in the operationalisation of what constitutes qualitative special support. The analysis further shows that the state quality audit focuses on instrumental and measurable understandings of quality and highlights sameness rather than difference by downplaying the ethical and pedagogical aspects of the special support.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Linda, Palla
    et al.
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Childhood, Education and Society (BUS).
    Sjögren, Hanna
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Childhood, Education and Society (BUS).
    True quality: State governance of Swedish preschools’ work with children in need of special support2021In: Child and Youth Studies Conference University West November 4-5 2021 THE CONVENTION OF THE RIGHTS OF THE CHILD: Book of Abstracts, 2021Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The purpose of this critical study is to generate knowledge about decisions by education authorities that serve an advisory and normative function for Swedish preschool education at the operational level, with a focus on work with children in need of special support. This has been achieved by scrutinising documents generated in conjunction with a quality audit within the framework of the Swedish Schools Inspectorate’s three-year focus on preschools from 2015 to 2017. The analysis shows that the documents can be understood as discursive expressions within and for a regime of truth, wherein the effects of power contribute to certain norms and values gaining precedence in the operationalisation of what constitutes qualitative special support. The analysis further shows that the state quality audit focuses on instrumental and measurable understandings of quality and highlights sameness rather than difference by downplaying the ethical and pedagogical aspects of the special support.

     

  • 15.
    Linda, Palla
    et al.
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Childhood, Education and Society (BUS).
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Childhood, Education and Society (BUS).
    ”One size doesn´t fit all”: Om takt och otakt i specialpedagogik och specialpedagogisk didaktik i förskola2021In: Child and Youth Studies Conference University West November 4-5 2021 THE CONVENTION OF THE RIGHTS OF THE CHILD: BUV KONFERENS 4-5 NOVEMBER 2021: BARNKONVENTIONEN, 2021Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Med utgångspunkt i utmaningar och möjligheter relaterade till barns barns rätt till likvärdig utbildning i förskola vill vi med en filmad föreläsning (med Linda Palla som berättare) presentera ett timslångt kompetensutvecklande inslag. Denna föreläsning flätar samman delar av vår forskning på ett lättillgängligt och konkret vis. Teoretiska begrepp presenteras och exemplifieras i ett tydligt förskolerelaterat sammanhang. Presentationen kan knytas till diskussioner om varje barns rätt till utbildning, med fokus på specialpedagogik och specialpedagogisk didaktik som stöd för utveckling av utbildning och undervisning i förskola. Detta fokus kopplas till de delar av FN:s konvention om barnets rättigheter (1990/2018) där konventionsstaterna erinrar om att Förenta nationerna i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna proklamerat att barn har rätt till särskild omvårdnad och hjälp. Både artikel 29 och artikel 23 blir på så vis relevanta. För utveckling av förskollärares reflektionsförmåga, medvetenhet och handlingsutrymme erbjuds tanken om och utprövandet av ett flerstämmigt förhållnings- och arbetssätt där teori, forskningsbaserade och erfarenhetsbaserade kunskaper och insikter vävs samman. Andra begrepp som behandlas i föreläsningen är didaktisk modellering med didaktiska frågor och didaktisk triangel som beredskap för möten med och bemötande av olika individer och grupper i variationer av situationer och relationer. En diskussion förs om medvetna och planerade strategier och redskap, men också om mellanrummet och det oförutsägbara – om konsten att så att säga ”veta vad man ska göra när man inte vet vad man ska göra” - i en kontinuerlig strävan efter likvärdighet i förskolans utbildning och undervisning. Takt och otakt introduceras som fruktbara begrepp för utveckling av ett likvärdigt specialpedagogiskt och specialpedagogiskt didaktiskt arbete och ges ett särskilt utrymme i presentationen.

    Lästips (som nämns/utgås från i presentationen): 

    Palla, L. (2021). Specialpedagogik i förskola: Grundläggande huvudsaker och reflekterande djupdykningar. Lund: Studentlitteratur. 

     

    Vallberg Roth, A.-C. & Palla, L. (2020). Didaktisk (o)takt i förskolan: Exempel med didaktiskt ledarskap, didaktiska nätverk och specialpedagogisk didaktik. Lund: Studentlitteratur.  

     

    Palla, L. & Vallberg Roth, A.-C. (2020). ”Inclusive ideals and special educational tools in and out of tact: Didactical voices on teaching in language and communication in Swedish early childhood education.” International Journal of Early Years Education. https://doi.org/10.1080/09669760.2020.1733939

     

    Palla, L. & Vallberg Roth, A.-C. (2020). ”Didaktiska stämmor om undervisande förskollärare: Chefers och förskollärares språkliga modelleringar om förhållningssätt, kunskaper och utövning i förskola”. Educare - Vetenskapliga Skrifter, (2), 1-26. https://doi.org/10.24834/educare.2020.2.1

     

     

  • 16.
    Palla, Linda
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Children, Youth and Society (BUS).
    Characteristics of Nordic Research on Special Education in Preschool: A Review with Special Focus on Swedish Conditions2019In: International Journal of Inclusive Education, ISSN 1360-3116, E-ISSN 1464-5173, Vol. 23, no 4, p. 436-453Article, review/survey (Refereed)
    Abstract [en]

    The article identifies and reviews current Nordic research on special education in preschool. The research question was: What characterises Nordic research on special education in preschool between the years 2006 and 2014? The analysis that was applied was configurational and the procedure included a content analysis. The results of the present review indicate that the included studies are characterised by intimacy and depth in relation to preschool practice, with predominantly qualitative data created through interviews and with a variety of theories. Teachers’ voices dominate, while special educators, and parents’ voices are heard to some degree. Children's voices are rarely heard and then only through video recordings in which the adult interprets the child.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 17.
    Palla, Linda
    Malmö högskola, Faculty of Education and Society (LS), Department of Children, Youth and Society (BUS).
    Delstudie 3: Specialpedagogik i förskola2015In: Förskola Tidig intervention;, Vetenskapsrådet , 2015, p. 96-120Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Delstudie 3 "Specialpedagogik i förskola" syftar till att kartlägga och granska aktuell nordisk forskning om specialpedagogik i förskola. Studien har genomförts utifrån den övergripande forskningsfrågan: Vad karakteriserar nordisk forskning om specialpedagogik i förskola mellan åren 2006-2014?

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 18.
    Palla, Linda
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Children, Youth and Society (BUS).
    Individcentrerad prestation och måluppfyllelse i förskolan?: När åtgärdsprogram blir examinerande dokument och verktyg i specialpedagogiska processer2018In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 23, no 1-2, p. 89-106Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Föreliggande artikel syftar till att synliggöra och problematisera brukandet av ett specifikt dokumentationsmaterial, åtgärdsprogram, i förskolans special- pedagogiska processer. Specialpedagogiska processer avser sammanhang där specialpedagog och avdelningspersonal samverkar runt barn som konstrueras som varande i behov av särskilt stöd och där det upprättats åtgärdsprogram. Med stöd av Foucaults begrepp normaliserande granskningar, hierarkisk övervakning och examen, visar resultatet att i de åtgärdsprogram som ana- lyserats tenderar barns prestationer att bli utvärderade och bedömda i upp- nåendemålsrelaterade uttryck. Vidare ger resultatet exempel på hur en tänkt måluppfyllelse relateras till barnets prestationer istället för till verksamheten. Barnet blir inte sällan den som görs ansvarig för denna måluppfyllelse.

  • 19.
    Palla, Linda
    Malmö högskola, Faculty of Education and Society (LS), Department of Children, Youth and Society (BUS).
    Konstruktioner av det behövande barnet: Om "vad", "vem" och intersubjektivitet i en specialpedagogisk förskolekontext2013In: Relationell specialpedagogik: i teori och praktik; / [ed] Jonas Aspelin, Kristianstad University Press , 2013, p. 163-177Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kapitlet utgår från en specialpedagogisk förskolekontext och belyser hur barn på olika vis konstrueras som behövande subjekt i institutionella samtal. I texten synliggörs intersubjektivitet utifrån ett punktuellt respektive ett pedagogiskt och specialpedagogiskt relationellt perspektiv. Detta genom att rikta fokus mot frågan om barns tillblivelser som "vad" eller "vem" i mellanmänskliga möten i förskolan.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 20.
    Palla, Linda
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), School Development and Leadership (SOL).
    Med blicken på barnet: Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik2011Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The aim of the thesis is to highlight how children are created as subjects when their behaviour puzzles, worries or challenges staff in preschool, and how scope for, or limitations to, the children's opportunities to be, know or act differently thereby emerge. An additional purpose is to shed light on how suggestions for ways of managing and, in Foucault’s sense, governing the children and their behaviour are formulated as a discursive practice in special education contexts at preschool. The study is primarily based on meetings between staff and special educators, as well as texts produced in relation to such meetings. The analysis shows how the discursive practice constructs images of what is considered as special, based on what has appeared as significant in the gaze of the staff. The child is constructed as a multiple subject, grouped in five main topics. These are: the child as growing and developmental, the child as regulated, the child as transparent and measurable, the child as confident and routinized, and the child as deficient. The results give an understanding of how preschool offers or assigns children different identities in relation to the normalizing practice, where both homogeneity and heterogeneity are of significance. The preschool works with governing techniques, such as time and routines, space and materials, body and play. A clear desire for the child to be able to regulate itself is also seen. The observed discursive practice creates some latitude for children in preschool to be, know and act differently, as long as the variation doesn’t become too pronounced, permanent, or extensive in relation to age, or violate too many of the preschool routines and rules.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 21.
    Palla, Linda
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Childhood, Education and Society (BUS).
    På tal om normer, identiteter och små mymlor som ska ledas: En essä med inslag av filosofi, (special)pedagogik och didaktik2020In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 25, no 1, p. 86-99Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Följande text är en essä byggd av delar av min och andras forskning och teoretiska tankegods, presenterad med en personlig touch. Texten är tänkt att utgöra en illustration med syftet att skapa en bild som kan få dröja sig kvar i tanken och väcka frågor och funderingar för den som är utbildnings-vetenskapligt intresserad. Det är en illustration att stanna upp vid, att återkomma till, och med frågor som inte enkelt låter sig besvaras. Frågorna, menar jag, behöver ändå och kanske just därför ställas. Essän presenteras som ett ”drama” (med inspiration utifrån Goffman, 1959) i tre akter där språket balanseras i en avvägning mellan det personliga, det populärvetenskapliga och det något mer stringent vetenskapliga och akademiska.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Palla, Linda
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Childhood, Education and Society (BUS).
    Similarities and variation in preschool special education studies: An overview of main content themes in Nordic research2020In: Early Child Development and Care, ISSN 0300-4430, E-ISSN 1476-8275, Vol. 190, no 5, p. 698-711Article, review/survey (Refereed)
    Abstract [en]

    This review aims to provide an overview of content in Nordic research between 2006–2014 in the field of special education in preschool. More specifically, this review identifies the similarities and variation in and between content in the research. A total of 31 studies were found to be relevant. A summative thematic content analysis was made. The review revealed five main content themes: ‘special education and children in preschool’; ‘inclusion and participation’; ‘relationships, interaction, and cooperation’; ‘special educators’; and ‘special education documentation’. The themes give a better understanding of what content areas are focused on in the field of research. The result of the review points towards a shift in research. This from mainly have focused on individual-based interventions, to have a clearer direction to issues involving occupational groups responsibilities and opportunities in creating a preschool for all children, and concerns related to conditions for inclusion in spatial, social, and educational ways.

  • 23.
    Palla, Linda
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Children, Youth and Society (BUS).
    Vad kan känneteckna undervisning i språk, kommunikation och flerspråkighet?2018In: Undervisning och sambedömning i förskola: Förskollärares och chefers skriftliga beskrivningar år 2016; / [ed] Ann-Christine Vallberg Roth, Malmö universitet, 2018, p. 84-100Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vad kan känneteckna undervisning i språk, kommunikation och flerspråkighet? Kännetecknande för undervisning i språk, kommunikation och flerspråkighet är att barnen står i centrum för undervisningen. Denna barncentrering fokuserar barn som grupp snarare än barn som individer. Ett annat kännetecken är att undervisningen beskrivs både som gränslös och avgränsad. Undervisning i språk, kommunikation och flerspråkighet sägs ske hela tiden, spontant, men medvetet, i alla sammanhang och situationer men även genom planerade aktiviteter, projekt eller teman. Muntlig kommunikation dominerar i undervisningen.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 24.
    Palla, Linda
    Malmö högskola, Faculty of Education and Society (LS), Department of Children, Youth and Society (BUS).
    "Vad är det som ska åtgärdas egentligen?": Om dokumentation i specialpedagogiska praktiker inom förskolan2012In: Bildning för alla!: en pedagogisk utmaning; / [ed] Thomas Barow, Daniel Östlund, Kristianstad University Press , 2012, p. 185-195Chapter in book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 25.
    Palla, Linda
    Malmö högskola, Faculty of Education and Society (LS), Department of Children, Youth and Society (BUS).
    Åtgärdsprogram i förskolan?: Specialpedagogers motstånd och alternativ2016In: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 93, no 2, p. 190-198Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The article aims to elucidate the use of assessment plans in preschool, as described in writing and at a networking meeting of special educators in the municipal preschool. The research questions are as follows: How do special educators describe the use of assessment plans? To what extent do special educators and preschools formulate assessment plans? How do special educators describe the process of formulating assessment plans? The results show that assessment plans are used, but not as a first measure. Assessment plans are written by the preschool staff, or by the preschool staff together with the principal and the special educator. Parents are involved to a limited extent. Special educators express uncertainty about the feasibility of the assessment plan, as well as resistance toward it. Instead, they have formulated a document called an action plan. However, the action plan shares many similarities with the assessment plan.

  • 26.
    Palla, Linda
    et al.
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Children, Youth and Society (BUS).
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Children, Youth and Society (BUS).
    Characteristics of Preschool Teaching in Language, Communication and Multilingualism: Expressions From Ten Swedish Municipalities2018In: Problems of Education in the 21st Century, ISSN 1822-7864, E-ISSN 2538-7111, Vol. 76, no 2, p. 189-214Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this research is to investigate what may characterise teaching in language, communication and multilingualism in preschools, as expressed in writing by preschool teachers and managers in 10 Swedish municipalities in 2016. The data consists of written answers to an open-ended question in a reflective document. The reflective document was sent to 243 preschool teachers and managers, of whom 222 responded. A didactically oriented analysis was performed based on three levels: practice-related action level, theoretical level and meta-theoretical level. The results of the analysis are distributed in distinctive traces that more clearly refer to the practice-related action level than to the theoretical level or meta-theoretical level. Child-centred teaching, which may or may not be delimited, is characteristic of language, communication and multilingualism. Teaching is said to be constant: spontaneous but deliberate in all contexts and situations, but also delivered through planned activities, projects or themes. Verbal communication is predominant in teaching. Vague and low-frequency traces of multivoiced teaching related to multilingualism and special support have emerged. The multivoiced teaching described mainly ends with general teaching of children in preschool – a multivoiced approach in general.

  • 27.
    Palla, Linda
    et al.
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Childhood, Education and Society (BUS).
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Childhood, Education and Society (BUS).
    Didaktiska stämmor om undervisande förskollärare: Chefers och förskollärares språkliga modelleringar om förhållningssätt, kunskaper och utövning i förskola2020In: Educare, ISSN 1653-1868, E-ISSN 2004-5190, no 2Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    We usedidactic grounding to explore and develop knowledge regarding what might constitute a teaching preschool teacher. The research questions are 1)Which didactic components emerge in preschool teachers’ and managers’ written descriptions?and 2)How may these didactic components be interpreted and understood? In 2018, at the end of a 3-year-long project about teaching in preschool, we have analysed 160 written reflections by preschool teachers and managers from 10 Swedish municipalities through multi-vocal didactic modelling. Similar to previousresearch, this study indicates a linguistic shift as the preschool teachers and managers have embraced theconcept of “teaching” and, with their written descriptions, fill the picture of a “teaching preschool teacher” with didactic content and meaning. The results highlight characteristic components that can be understood as preschool teachers’ didactic approaches, knowledge, and practice. These components include aspects such as awareness, presence, reflection, theoretical knowledge, goal-oriented planning, implementation, and follow-up.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Palla, Linda
    et al.
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Childhood, Education and Society (BUS).
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Childhood, Education and Society (BUS).
    Inclusive ideals and special educational tools in and out of tact: didactical voices on teaching in language and communication in Swedish early childhood education2022In: International Journal of Early Years Education, ISSN 0966-9760, E-ISSN 1469-8463, Vol. 30, no 2, p. 387-402Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this research is to highlight didactical voices on inclusive ideals and special educational tools noted in the written reflections of 178 preschool teachers in 10 Swedish municipalities. The research questions are as follows: How do preschool teachers signify inclusive ideals in written reflections of teaching in language and communication in preschools? Which special educational tools emerge in the written reflections about teaching in language and communication in preschool, and how are these tools said to be used? The material was analysed with multi-voiced didactic modelling and didactical tact as a theoretical base. The results show that there are didactical voices on inclusion in the analysed material. The core foundation of the teaching appears to be built upon inclusive ideals where all children are involved, included and part of the group. Utterances of a more individual character are sparingly present. In our interpretation, the (special) educational tools that are brought to the fore are described and used in an inclusive way and are didactically modelled into more general, rather than specialised, tools.

    Download full text (pdf)
    Palla Vallberg Roth 2020
  • 29.
    Tallberg Broman, Ingegerd
    et al.
    Malmö högskola, Faculty of Education and Society (LS), Department of Children, Youth and Society (BUS).
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö högskola, Faculty of Education and Society (LS), Department of Children, Youth and Society (BUS).
    Palla, Linda
    Malmö högskola, Faculty of Education and Society (LS), Department of Children, Youth and Society (BUS).
    Persson, Sven
    Malmö högskola, Faculty of Education and Society (LS), Department of Children, Youth and Society (BUS).
    Presentation inom SKOLFORSK, Förskola: Tidig intervention2014Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Tidiga insatser i och genom förskola är av största vikt för barns utveckling, lärande och välbefinnande, framförallt för barn från socialt utsatta områden, förutsatt att kvaliteten på verksamheten är hög. I projektet belyses inledningsvis vilka frågeställningar som har varit framträdande i senare års forskning om förskola i norden. I fyra delprojekt kartlägger vi både nationell och internationell forskning om utvalda aspekter på kvalitetsarbete i förskola och gör en bedömning av dess relevans. Vi ställer frågor som: • Föräldrasamverkan som väg till ökad måluppfyllelse? • Vad kännetecknar bedömning och bedömningskompetens i förskola? • Vilken betydelse har inkluderande specialpedagogik i förskola som tidig intervention? • Pedagogiska relationers betydelse för barns lärande och utveckling? Vi inventerar, kartlägger och analyserar avhandlingar och artiklar publicerade i vetenskapliga peer-review tidskrifter med fokus på delområdenas frågor i skandinaviska/internationella databaser på förskoleområdet mellan åren 2006-2014. Projektet utvecklas i dialog mellan högskola, kommun och professionsföreträdare i avsikt att utforma en plattform/modell för att stärka och etablera praktiknära forskning. Preliminära resultat De vanligaste temana i NB-ECEC är inlärningsprocess, Interaktion, Lek, Policy och Social kompetens. Metodiskt tycks kvalitativt inriktade studier dominera men med ökning av andelen kvantitativa och mycket få longitudinella studier. Forskningen visar betydelsen av föräldrasamverkan och speciellt för barn i svårigheter. Studier om dokumentation i förskola är mer omfattande under senare år och bedömning karakteriseras av att vara mer inriktad mot verksamhet i nationella och nordiska studier medan de kan vara mer inriktade mot bedömning av läranderesultat (learning outcomes) på individnivå i internationell forskning. Studier om specialpedagogiska frågor i nordiska förskolor fokuserar i flera fall barns rätt till en inkluderande förskolemiljö. Interaktionen mellan förskolebarn och personal har visat sig vara en av de enskilt mest betydelsefulla faktorerna för barns lärande i förskolan.

  • 30.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    et al.
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Children, Youth and Society (BUS).
    Holmberg, Ylva
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Children, Youth and Society (BUS).
    Löf, Camilla
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Children, Youth and Society (BUS).
    Palla, Linda
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Children, Youth and Society (BUS).
    Stensson, Catrin
    Flerstämmig didaktisk modellering i förskolan2019Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This report is based on a collaborative project involving preschool teachers, managers, and researchers to build knowledge of what characterizes teaching and co-assessment based on scientific grounds and proven experience in about 130 preschools/divisions in ten municipalities in Sweden between 2016 and 2018. In all, 5,236 individuals consented to participate in the project. The method can be described as praxiographic and collaborative, with reference to the analysis of registered practice of teaching and co-assessment. The research project design consists of a practical series in which participants test theory-informed teaching arrangements. The material consists of about 895 co-plans, 740 co-evaluations, and 110 hours of video. The analysis is based on a didactic premise and can be methodologically described in terms of abductive analysis. The results indicate that teaching is modelled through co-assessment. Multivocal traces related to didactic questions and levels emerge from the theory-informed teaching arrangements. In summary, the analysis is merged and tested in a communicable entity through the concept of “multivocal didactic modelling”.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 31.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    et al.
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Children, Youth and Society (BUS).
    Holmberg, Ylva
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Children, Youth and Society (BUS).
    Löf, Camilla
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Children, Youth and Society (BUS).
    Palla, Linda
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Children, Youth and Society (BUS).
    Stensson, Catrin
    Undervisning och sambedömning i förskola: Förskollärares och chefers skriftliga beskrivningar2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten belyser förskollärares och chefers skriftliga beskrivningar i frågor om undervisning och sambedömning inom ramen för FoU-programmet Undervisning i förskolan. Frågorna besvarades i anslutning till programstarten år 2016 och avslut år 2018. I rapporten analyserar vi ”tecken på förändringar” i beskrivningarna mellan 2016 och 2018. Relativt öppna fritextfrågor skickades till alla medverkande i programmet via e-post. Svarsfrekvensen blev 91 % år 2016 och 70 % år 2018. Sammantaget omfattar materialet cirka 89 800 ord. Fritextfrågorna var formulerade enligt följande: 1. Vad kan känneteckna undervisning i förskola? 2. Vad kan känneteckna undervisning i • musik • matematik • språk-kommunikation/flerspråkighet 3. Vad kan känneteckna en undervisande förskollärare? 4. Vad kan känneteckna en organisation och ett ledarskap som verkar för undervisning i förskolor? 5. Vad kan känneteckna bedömning och sambedömning i förskola? Analys: Didaktiskt orienterad textanalys med kvantitativa inslag har genomförts utifrån omväxlande empirinära och teorinära tolkningsled. Analysen kan beskrivas som abduktiv – en process där empiri och teori omtolkats i ljuset av varandra. Resultat: Det finns tecken på förändring mellan spåren i materialet 2016 och 2018. En påtaglig skillnad är att det 2016 fanns tydliga spår av avståndstagande till undervisning. År 2018 framträder inga explicita spår av avståndstagande, men dock ett ”vet ej”-svar. År 2016 uttolkas en påtaglig stämma med barncentrerad undervisning (Vallberg Roth, 2018). Tecken på förändring kan utläsas i materialet 2018 med framträdande spår av undervisning som kan röra sig mellan barn-, lärar- och innehållsinriktad undervisning.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 32.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    et al.
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Children, Youth and Society (BUS).
    Holmberg, Ylva
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Children, Youth and Society (BUS).
    Palla, Linda
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Children, Youth and Society (BUS).
    Stensson, Catrin
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Children, Youth and Society (BUS).
    Undervisning och sambedömning i förskola: Förskollärares och chefers skriftliga beskrivningar år 20162018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I rapporten beskrivs en inledande del av ett projekt som bedrivs inom ramen för forsknings- och utvecklingsprogrammet ”Undervisning i förskolan”. Rapporten belyser förskollärares och chefers skriftliga beskrivningar i frågor om undervisning och sambedömning som besvarades i anslutning till programstarten år 2016. Det föreligger stora behov av att klargöra hur undervisning kan bedrivas i förskola och det har framträtt betydande olikheter i hur förskolor arbetar med det pedagogiska uppdraget (Skolinspektionen, 2016a, 2016b, 2017a, 2017b). Tidigare forskning har varit mer inriktad mot lärande än undervisning i förskola (Vallberg Roth, 2017b). Därigenom framträder något av en ”lärifierad didaktik” (jfr Biesta, 2017). Forskningsprojektet syftar till att, i samverkan mellan verksamma förskollärare, förskolechefer, förvaltningsrepresentanter och forskare, vidareutveckla kunskap om vad som kan känneteckna undervisning och sambedömning med dess relation till vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i cirka 130 förskolor och/eller avdelningar belägna i tio kommuner i Sverige, mellan 2016 och 2018. Vidare syftar projektet specifikt till att utpröva begreppet "flerstämmig undervisning och sambedömning". Enligt Arfwedsson (1998) finns det ”faktiskt ingen teori som kan innesluta den totala undervisningssituationen” (s. 131). I projektet knyter vi an till skiftande teoretiska ingångar. Övergripande relateras till Kansanens (1993) tre didaktiska nivåer: aktionsnivå, teoretisk nivå och metateoretisk nivå. Vi utprövar begreppet ”Flerstämmig undervisning och sambedömning” i relation till Kansanens didaktiska nivåer. Med flerstämmig avses flera röster i många stämmor, vilket kan översättas till flera infallsvinklar och variation av närmanden. Dysthe, (1993) lanserade ”det flerstämmiga klassrummet”, med inspiration från Bakhtin med framträdande sociolingvistisk och sociokulturell grund. Begreppet flerstämmig undervisning och sambedömning kan inspireras av Dysthe samtidigt som ett mer expansivt närmande kan utprövas som avser att inrymma flera vetenskapliga grunder, såväl teoretiskt som metateoretiskt. Materialet för delrapporten generades, som nämnts, inför starten av projektet år 2016. Relativt öppna frågor skickades via e-post till 243 medverkande och 222 besvarade dokumentet (svarsfrekvens 91%). Sammantaget omfattar materialet cirka 53 380 ord. Frågorna var formulerade enligt följande: 1. Vad kan känneteckna undervisning i förskola? 2. Vad kan känneteckna undervisning i • musik • matematik • språk-kommunikation/flerspråkighet 3. Vad kan känneteckna en undervisande förskollärare? 4. Vad kan känneteckna en organisation och ett ledarskap som verkar för undervisning i förskolor? 5. Vad kan känneteckna bedömning och sambedömning i förskola? Didaktiskt orienterad textanalys med kvantitativa inslag har genomförts utifrån omväxlande empirinära och teorinära tolkningsled. Analysen kan beskrivas som abduktiv – en process där empiri och teori omtolkats i ljuset av varandra. ”Sammandrag från resultatet” Exempel på genomgripande ord och spår som är utmärkande och högfrekventa i materialet för alla delfrågorna har följande fokus: • Barncentrering – Barns intresse, följa barnen • Lärande • Vid och vag undervisning • Mer pedagog än förskollärare − Inkluderande personalbegrepp – ”vi-pedagoger” • Tid, tydliga ledare och lärande organisationer − ”Tid för att göra sitt arbete.” • Vaga spår av explicit vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet − Begreppsparet vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är ännu inte förankrat i någon större utsträckning i materialet. − Teoretiska spår är mer inriktade på lärande än undervisning I analysen använder vi termen "spår" istället för exempelvis "kategorier". Spår är en term som analytiskt kan vara förenlig med olika grunder och infallsvinklar som rör sig mellan kvalitativa och postkvalitativa närmanden och sätt att förhålla sig till och bearbeta data. Utmärkande och högfrekventa spår för respektive fråga: ”Vad kan känneteckna undervisning i förskola?” I den första frågan finns spår av avståndstagande från begreppet undervisning av typen ”I förskolan använder vi oss inte av begreppet undervisning”. Spår av en ”vid och vag undervisning” framträder också, exempelvis i termer av att undervisning är ”allt som sker under dagen på förskolan”, eller ”Allt lärande kan kännetecknas som undervisning”. Vidare framträder ett högfrekvent spår av barncentrerad undervisning som ”utgår från barnens intressen”. ”Vad kan känneteckna undervisning i musik?” Kännetecknande för musik är de hantverksmässiga momenten, att sjunga, spela instrument och dansa, vilket kan ske både spontant och planerat. Det finns spår av en utforskande och prövande hållning och att musik ska handla om uttryck och upplevelse. Vid planering och genomförande lyfts förskollärarens kunnande samt barnens intresse fram. Kännetecken för undervisning i musik handlar också om glädje och samhörighet. ”Vad kan känneteckna undervisning i matematik?” Undervisning i matematik i förskola utmärks av att barns matematiserande ofta görs i samspel och interaktion med förskollärare och andra barn utifrån barnens intresse och pågående aktivitet. Utformandet av miljöer och tillgång till material är viktigt i sammanhanget. Matematik förklaras med att ”allt är matematik”, undervisning i matematik kan ske både i lek och i rutinsituationer. Att räkna är framträdande men språket är också viktigt i matematik-undervisningen och många uttrycker att det är viktigt att ge barnen ”rätt” ord för matematiska begrepp. ”Vad kan känneteckna undervisning i språk, kommunikation och flerspråkighet?” Kännetecknande för språk, kommunikation och flerspråkighet är att barnen står i centrum för undervisningen. Denna barncentrering fokuserar barn som grupp snarare än barn som individer. Ett annat kännetecken är att undervisningen beskrivs både som gränslös och avgränsad. Undervisning i språk, kommunikation och flerspråkighet sägs ske hela tiden, spontant, men medvetet, i alla sammanhang och situationer men även genom planerade aktiviteter, projekt eller teman. Muntlig kommunikation dominerar i undervisningen. ”Vad kan känneteckna en undervisande förskollärare?” En undervisande förskollärare kännetecknas av att vara lyhörd och närvarande, medveten och medforskande. Hen innehar kunskap och planerar, reflekterar och lyssnar in barnen. Kunskapen understryks mer av cheferna, som också hänvisar mer till styrdokument och forskning. Förskollärarna framhåller återkommande att det är barns intresse och barns behov som är utgångspunkterna för den undervisande förskolläraren. ”Vad kan känneteckna en organisation och ett ledarskap som verkar för undervisning i förskolor?” En organisation och ett ledarskap som verkar för undervisning kännetecknas framför allt av tydlighet. Detta är både förskollärare och chefer helt överens om. Cheferna framhåller vikten av tydliga mål, kompetens och kvalitetsarbete, medan förskollärarna också betonar att ha tid. Tid för reflektion, planering, genomförande, uppföljning och kompetensutveckling. En tydligare förskollärarroll betonas av cheferna, medan förskollärarna framhåller vikten av stöd och legitimitet för utveckling av förskollärares uppdrag och ansvar. Vikten av behörig personal och av att anställa förskollärare framhålls av båda grupperna. ”Vad kan känneteckna bedömning och sambedömning i förskola?” I den avslutande frågan finns spår av avståndstagande från bedömning av typen ”I förskolan gör vi inga bedömningar”. Högfrekventa spår av pedagogisk dokumentation och verksamhetsinriktad bedömning framträder också, exempelvis i uttryck som ”Att se barns lärande och utveckling kräver dokumentation och att ge dokumentationen tillbaka till barnet gör dokumentationen pedagogisk” och ”Bedömning ska alltid vara av verksamheten”. Vidare framträder spår av sambedömning på mikro¬- och institutionsnivå i termer av att ” Sambedömning kännetecknas av att förskollärare diskuterar tillsammans och tar fram gemensamma kriterier för bedömning i syfte att skapa likvärdighet på förskolan”. ”Samlad analys – genomgripande spår i relation till didaktiska nivåer” I förhållande till Kansanens (1993) tre didaktiska nivåer kan vi uttolka tydligare och mer flerstämmiga spår på en praktiknära aktionsnivå än spår som explicit kan hänföras till teoretisk eller metateoretisk nivå. De (meta)teoretiska spåren är vaga och lågfrekventa i hela materialet. Vaga spår kan också framträda på aktionsnivå när exempelvis undervisning påstås vara ”allt som sker under dagen på förskolan”. Sammantaget kan analysen i förhållande till syfte och frågor sammanfogas och prövas i en kommunicerbar helhet genom begreppet ”vagt flerstämmig undervisning och sambedömning”. I förhållande till Kansanens didaktiska nivåer avser ”vagt flerstämmig undervisning och sambedömning” spår i materialet som dels indikerar flerstämmighet, dels vaghet och otydlighet på de didaktiska nivåerna. ”Analysreflektion” I rapporten görs inga anspråk på att vara heltäckande med fullständig förteckning över teoretiska och metateoretiska riktningar. Det kan snarare ses som en skissartad diskussion av vissa tendenser gällande undervisning och sambedömning baserad på (meta)teoretisk variation som uttolkats i materialet. Vidare har förskollärare och chefer sannolikt tankar om undervisning som inte utfallit i ord i materialet. Förskollärare och chefer kan exempelvis vara teoretiskt informerade även om de inte explicit refererar till teorier och teoretiska begrepp när de skriver om undervisning och sambedömning.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 33.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    et al.
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Childhood, Education and Society (BUS).
    Linda, Palla
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Childhood, Education and Society (BUS).
    Didaktisk (o)takt i förskolan: Exempel med didaktiskt ledarskap, didaktiska nätverk och specialpedagogisk didaktik.2020 (ed. 1)Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Boken tar upp didaktik i förskolan med fokus på didaktisk takt och otakt. Didaktik avser konsten att undervisa. Vi utgår inte från ”one size fits all”, utan boken bidrar med rikliga exempel på didaktisk takt och otakt i relation till ledarskap och nätverk som kan skapa förutsättningar för undervisning, liksom specialpedagogisk didaktik som är inriktad på såväl alla som varje barn.

    Exempel i boken hämtas från material som ingår i två forsknings- och utvecklingsprogram, ett med beteckningen ”Undervisning i förskolan” (UndiF) och ett med titeln ”Flerstämmig undervisning i förskola” (FundiF).

    Boken kan med fördel utgöra en kursbok i förskollärarutbildning, men också i fortbildning av verksamma förskollärare, rektorer och specialpedagoger i förskola. Den kan läsas självständigt men också ses som en vidareutveckling av böckerna "Professionell yrkesutövning i förskola: kontinuitet och förändring" (Rubinstein Reich, Tallberg Broman & Vallberg Roth, 2017) och "Didaktik – flerstämmig undervisning i förskolan" (Vallberg Roth, Holmberg, Löf & Stensson, 2020). Medan den här boken särskilt tar upp didaktiskt ledarskap, didaktiska nätverk och specialpedagogisk didaktik, behandlar de tidigare böckerna såväl allmänt inriktad didaktik som innehålls- och ämnesinriktad didaktik i förskolan. 

  • 34.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    et al.
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Childhood, Education and Society (BUS).
    Linda, Palla
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Childhood, Education and Society (BUS).
    Multivocal Didaktik Modelling in Early Childhood Education: For a Sustainable Future in a World of Change2023In: Children, E-ISSN 2227-9067, Vol. 10, no 8, p. 1-24, article id 1419Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In times of democratic decline, unanimous choices and approaches and the idea of a singular best practice may be less conducive to democracy and sustainability. Therefore, the aim of this study is to suggest a multivocal approach to education and teaching by studying the question of what may characterise teaching in preschool for a sustainable future. The knowledge contribution and originality of the article is evident in the introduction, method, and results. In abductive analyses, models can summarize what we need to know and teach in pursuit of the creation of open life chances for every child. The results show that didaktik models are open and can provide support for teachers and leaders to consider and base informed decisions on, as well as to motivate their didaktik choices based on scientific foundations and proven experiences. Multivocal didaktik mo-delling intends to open up teaching—cultivating collaboration in preschool for a sustainable future in a world of change. In conclusion, we recommend cultivating an orientation (1) between knowledges, values and didaktik/education/special education in the pursuit of the creation of conditions for good education for all children; (2) between teaching realities and scientific foundations, which are founded in a critical–reflective didaktik, with a choice of direction in relation to an uncertain future; and (3) between continuity, progression and teaching adventures—which can include consolidating, deepening, broadening, raising, and cultivating knowledge and values for multivocality, democracy and sustainability in teaching realities. In the future the concept of multivocal didaktik modelling can be studied in relation to complex teaching realities as in a teaching universe or a teaching multiverse.

    Download full text (pdf)
    fulltext
1 - 34 of 34
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf