Malmö University Publications
Change search
Refine search result
12 1 - 50 of 62
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Andersson, Felix
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Demker, Marie
    Göteborgs universitet.
    Mellgren, Caroline
    Malmö University, Faculty of Health and Society (HS), Unit for Police Work.
    Öhberg, Patrik
    Göteborgs universitet.
    Kriminalpolitik - lika hett som man kan tro2021In: Ingen anledning till oro (?): SOM-undersökningen 2020 / [ed] Ulrika Andersson; Anders Carlander; Marie Grusell; Patrik Öhberg, Göteborgs universitet, 2021Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I början av 2000-talet var kriminalpolitik inte en särskilt viktig fråga i väljarnas ögon. Endast ett fåtal ansåg att samhällsproblem relaterade till lag och ordning var angelägna. Likaså angav få väljare att lag och ordning var av betydelse när de stod vid valurnan och skulle välja parti. Idag är det annorlunda. Lag och ordning har blivit ett centralt samhällsproblem och rekordmånga väljare oroar sig för gängbrottsligheten. I det här kapitlet studerar vi den kriminalpolitiska opinionen i Sverige. Resultaten visar att frågor som är kopplade till brott och straff har ett starkt samband med den politiska vänster-högerskalan. Människor som står till höger är avsevärt mer intresserade av och fokuserade på brott och straff än vad människor till vänster är. Vi kan också se att partierna till höger har större trovärdighet bland väljarna inom lag och ordning än vad som är fallet med de andra riksdagspartierna.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 2. Andersson, Frida
    et al.
    Mellgren, Caroline
    Malmö högskola, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Brottsutvecklingen i Skåne, en introduktion2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är den första i ett samarbetsprojekt mellan polismyndigheten i Skåne och Malmö Högskola/Hälsa & Samhälle. Projektets övergripande syfte är att fördjupa kunskapen om brottslighet och otrygghet i lokalområden och på så vis effektivisera det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet i de sammanhang där polisen är enskild aktör och i samverkan med andra organisationer. Samarbetsprojektet innehåller både forskning, tillämpning av forskning i polisiär verksamhet och föreläsningsserier. Förhoppningsvis ska projektet bidra till att höja kunskapsnivån kring brottspreventiva frågor inom polismyndigheten i Skåne. I forskningspropositionen 2004/05:80 framhålls att en väl utvecklad kriminalvetenskaplig forskning är en förutsättning för en kunskapsbaserad kriminalpolitik. Det framhålls också att det finns ett stort behov av relevant forskningsbaserad kunskap inom rättsväsendets två största myndighetssfärer: polisen och kriminalvården, samt att beställare- och mottagarkompetensen hos myndigheterna måste öka. Vår förhoppning är att detta samarbetsprojekt ska komma att fylla en del av detta kunskapsbehov.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3. Andersson, Frida
    et al.
    Mellgren, Caroline
    Malmö högskola, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Processutvärdering av Trygga gatan. Ett projekt för minskad brottslighet och ökad trygghet i nöjeslivsmiljö2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är den fjärde i ett samarbetsprojekt mellan polismyndigheten i Skåne och Malmö Högskola/Hälsa och Samhälle. Projektets övergripande syfte är att fördjupa kunskapen om brottslighet och otrygghet i lokalområden. Med hjälp av den fördjupade kunskapen ska det brottsförebyggande och trygghets¬skapande arbetet effektiviseras, både i de sammanhang där polisen är enskild aktör och i samverkan med andra organisationer. Ett ledord för dagens polisarbete är att det ska vara evidensbaserat. Att arbeta evidensbaserat innebär att tidigare förvärvad kunskap om vad som fungerar bra respektive mindre bra tas tillvara. Viktiga instrument som underlag för detta är uppföljning och utvärdering. I föreliggande rapport presenteras en processutvärdering av projektet Trygga gatan, ett projekt som bedrevs i polisområde Malmö mellan den 27 april och 30 september 2007. I rapporten presenteras en målanalys, en mål/medelanalys samt en genomförandeanalys. Genomgående i rapporten presenterar författarna rekommendationer inför kommande projekt av den här karaktären. Utvärderingsrapporten riktar sig i första hand till verksamma inom Polismyndigheten med förhoppningen att kunna användas som kunskapsunderlag vid utformandet av nya projekt.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4. Andersson, Frida
    et al.
    Mellgren, Caroline
    Malmö högskola, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Våldsbrottsligheten - ökande, minskande eller konstant? Ett diskussionsunderlag2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    ”Kan man lita på att brottsstatistiken ger en korrekt bild av den faktiska brottsligheten?” Denna fråga är mycket omdiskuterad och svaret är allt annat än enkelt. Det råder dock konsensus kring att tillförlitligheten varierar beroende på vilken brottstyp som studeras, samt att man måste använda sig av kompletterande källor för att få en mer korrekt bild av verkligheten. Vid bland annat Polismyndigheten i Skåne har sedan ett antal år tillbaka Trygghetsmätningen varit en sådan kompletterande källa. Avseende våldsbrottslighetens utveckling i Skåne uppstod i början av året ett dilemma då den officiella statistiken visade en uppgång, medan resultaten från polisens årliga trygghetsmätning istället visade en konstant nivå av utsatthet för brott. Frågan blir då vilken källa man skall lita på (och i vilken utsträckning)? Med anledning av detta har föreliggande underlag arbetats fram. Resonemanget som följer baseras på tidigare forskning och debatt inom området, och syftar till att ge en lägesbeskrivning av den kunskap som finns idag. Underlaget har tidigare under året diskuterats i olika forum inom polismyndigheten, och ska genom denna tryckta version kunna användas även vid polisens fortsatta interna diskussioner, samt som stöd vid kontakt med media.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Andersson, Mika
    et al.
    Malmö högskola, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Ivert, Anna-Karin
    Malmö högskola, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Mellgren, Caroline
    Malmö högskola, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    When there is more than one motive: A study on self-reported hate crime victimization among Swedish university students2017In: International Review of Victimology, ISSN 0269-7580, E-ISSN 2047-9433, Vol. 24, no 1, p. 67-81Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The present study examines experiences of hate crimes with multiple motives with a focus on policy and theory-related issues. The authors found that every fifth hate crime victim reports having experiences of multiple motives. These victims are more likely to report their victimization to the police in comparison to victims of hate crimes with single motives. The results also show that belonging to several socially vulnerable groups does not correlate with higher levels of repeat victimization. This is in contrast with intersectional theory as it would predict heightened levels of victimization among such individuals. Lastly, the results show that individuals who belong to more than one socially vulnerable group are more likely to experience hate crimes with multiple motives. Implications for policy and intersectional theory are discussed.

  • 6.
    Andersson, Mika
    et al.
    Malmö högskola, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Mellgren, Caroline
    Malmö högskola, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Anmälningsbenägenhet vid utsatthet för hatbrott2015In: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, E-ISSN 2003-5624, Vol. 22, no 3-4, p. 283-301Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The tendency to report hate crime victimization There are indicators suggesting that the tendency to report hate crime victimization to the police is lower in comparison to crimes without such a motive. There are also reasons to believe that victims of hate crime base their cost-benefit analysis of whether to report on a unique set of factors that differ from other crime types. The present study compares report rates for hate crimes and crimes without a bias-motive among Swedish university students. Reasons from refraining from reporting are also examined though a thematic analysis. The results show that victims of hate crime report their victimization to a significantly lower extent than other victims. Those who refrain from reporting trivialize and normalize their experiences, find alternative solutions to handle their victimization, and/or have a low trust in the police.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Andersson, Mika
    et al.
    Malmö högskola, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Mellgren, Caroline
    Malmö högskola, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Consequences of bias-motivated victimization among Swedish university students with an immigrant or minority background2016In: The Irish Journal of Sociology, ISSN 0791-6035, E-ISSN 2050-5280, Vol. 24, no 2, p. 226-250Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The present article examines the impact of racist and xenophobic victimisation among students with a minority and/or immigrant background in a Swedish context. We examine if racist and/or xenophobic victimisation result in 1) behavioral strategies applied to reduce victimisation risk, 2) a heightened level of fear and 3) if the motive in itself has an independent effect on the level of fear among victims. The study design combines survey data with interviews. The findings suggest that experiences of racist and/or xenophobic victimisation lead to higher levels of fear and that the motive in itself influences this relationship independently. We also found that certain behavioural strategies are developed in order to avoid victimisation.

  • 8.
    Andersson, Mika
    et al.
    Malmö högskola, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Mellgren, Caroline
    Malmö högskola, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Studenters utsatthet och upplevelser av hatbrott2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I den här rapporten presenteras den första större kartläggningen av utsatthet och upplevelser av hatbrott bland studenter i Sverige. Undersökningen har genomförts inom projektet Utsatthet och upplevelser av hatbrott. Under 2013/14 genomfördes en enkätundersökning bland studenter vid Malmö högskola. Ungefär var femte av de nästan 3000 studenter som besvarade enkäten har någon gång utsatts för brott med koppling till sin bakgrund, religion, sexualitet, funktionsnedsättning, kön eller könsidentitet. Själva händelsen är ofta i fokus för diskussioner om hatbrott. Detta gäller diskussionen i media såväl som i offentlig statistik. Men själva händelsen utgör inte ensam fenomenet hatbrott. I rapporten läggs även fokus på det som händer efter händelsen; hur individen påverkas, bearbetar upplevelsen och hanterar den genom att anmäla, eller söka hjälp och stöd.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Andersson, Mika
    et al.
    Malmö University, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Mellgren, Caroline
    Malmö University, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Ivert, Anna-Karin
    Malmö University, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    How victims conceptualize their experiences of hate crime2018Manuscript (preprint) (Other academic)
    Abstract [en]

    The aim of the study is to provide thevictims’perspective to the contemporary conceptualization of hate crime.Much attention has been given to the interpretational frameworks of offenders, and although victims’ definitions of hate crime are sometimes mentioned in passing in interview studies, this has never been a primary subject of study.The present study applies phenomenological analysisto 28semi-structured interviews with victims of hate crime. The results show that the participants primarily apply meaning to their experiences in social groups and use previous experiences to guide their interpretations. While the conceptualization of victims largely concurs withtheory presented by the research community and special interest organizations, they diverge from how hate crime is contextualized in hate crime legislation.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Finnbogadóttir, Hafrún
    et al.
    Malmö högskola, Faculty of Health and Society (HS), Department of Care Science (VV).
    Mellgren, Caroline
    Malmö högskola, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    The degree of suffering among pregnant women with a history of violence, help-seeking, and police reporting2017In: Sexual & Reproductive HealthCare, ISSN 1877-5756, E-ISSN 1877-5764, Vol. 13, p. 23-28Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Objectives: To explore the degree of self-reported suffering following violent incidents and the prevalence of police reporting as well as other help-seeking behaviour among women in early pregnancy with history of violence. Study design: A cross-sectional design. 1939 pregnant women 18 years were recruited prospectively between March 2012 and September 2013 in south-west Sweden. Of those, 761 (39.5%) reported having a history of violence, and they comprised the cohort investigated in the present study. Descriptive statistics, Chi-square analysis, and T-test were used for the statistical calculations. Results: More than four of five women (80.5%) having a history of emotional abuse (n = 374), more than half (52.4%) having history of physical abuse (n = 561), and almost three of four (70.6%) who experienced sexual abuse (n = 302) reported in the early second trimester of their pregnancy that they still suffered from their experience. Of those women who had experienced emotional, physical, and sexual abuse, 10.5%, 25.1%, and 18.0%, respectively, had never disclosed their experiences to anyone. At most, a quarter of the abused women had reported a violent incident to the police. Conclusions: All midwives and other actors who meet women with experience of abuse need to have increased knowledge about the long-term consequences of all types of abuse. Increased routine questioning of pregnant women about history of violence would help to prevent experiences of violence from affecting pregnancy and childbirth negatively and facilitate the provision of help and support.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Finstad, Liv
    et al.
    Institutt for kriminologi og rettssosiologi, Universitetet i Oslo.
    Mellgren, Caroline
    Malmö University, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR). Malmö University, Faculty of Health and Society (HS), Unit for Police Work.
    Andersson, Jörgen
    Polisen.
    Polis - vad är det?2023Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den här boken tar sig an frågan om polisens samhällsuppdrag och hur målen för polisen uppfattas av olika parter. Boken handlar om polisen som den som både öppnar och stänger dörren till rättsväsendet, liksom hur polisens auktoritet utövas, vilka maktmedel som brukas och om balansgången mellan legitim kontroll och överkontroll. Sist men inte minst handlar den om hur polisens verksamhet kan eller bör fungera. Polis – vad är det? är en översättning och omarbetning av Liv Finstads bok Hva er politi som gavs ut på norska 2018. Boken vänder sig i första hand till studerande vid polisutbildningen men fungerar även utmärkt som litteratur i andra professionsutbildningar, exempelvis inom kriminologi eller socialt arbete, som leder till yrken som på olika sätt samverkar med polisen. Myndigheter är också en given målgrupp liksom den som bara har ett intresse av att veta mer om polisen i samhället.

  • 12.
    Gerell, Manne
    et al.
    Malmö University, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Ivert, Anna-Karin
    Malmö University, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Mellgren, Caroline
    Malmö University, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Kollektiv förmåga, brott och otrygghet i Stockholms stad2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bostadsområdet är en central del av människors vardag och omfattande internationell forskning visar att bland annat bostadsområdets utformning och befolkningssammansättning har betydelse för hur de boende mår och vad de gör. Forskning visar att olika typer av problem ofta sammanfaller inom samma områden, och det finns tydliga skillnader mellan olika områden avseende bland annat hälsa, skolresultat och brottslighet. Ett exempel på detta är att i bostadsområden med höga nivåer av våld och annan brottslighet tenderar den psykiska och fysiska hälsan att vara sämre, tilliten till samhällsinstitutioner vara lägre och nivån av otrygghet bland de boende högre. I den här rapporten ligger fokus på otrygghet och utsatthet för brott och varför dessa fenomen varierar mellan olika områden.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13.
    Granström, Görel
    et al.
    Umeå universitet.
    Mellgren, Caroline
    Malmö University, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR). Malmö University, Faculty of Health and Society (HS), Unit for Police Work.
    Eva, Tiby
    Stockholms universitet.
    Hatbrott?: en introduktion2019 (ed. 2)Book (Other academic)
  • 14.
    Ingrell, Joakim
    et al.
    Malmö University, Faculty of Health and Society (HS), Unit for Police Work.
    Egerius, Christian
    Malmö University, Faculty of Health and Society (HS), Unit for Police Work.
    Mellgren, Caroline
    Malmö University, Faculty of Health and Society (HS), Unit for Police Work.
    Simulator-Based Driving Training in Low-Speed Maneuvering for Swedish Police Students2022In: Nordic Journal of Studies in Policing, E-ISSN 2703-7045, Vol. 9, no 1, p. 1-13Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Driving simulators are a common tool for researching and practicing driver behaviors. Despite this, research on the use of driving simulators within the basic police training in Nordic countries is sparse. Therefore, the purpose of this quasi-experimental study was to evaluate and compare students’ driving ability regarding low-speed maneuvering in tight spaces, during a limited part of their education, based on the type of training (simulator only, courtyard only, or 50/50) they receive. 83 Swedish police students, divided into four classes, attending their second semester at the police program, participated in the study. These four classes were divided into three different experimental groups. The simulation group (two classes, n = 41) only practiced driving using a driving simulator. The 50/50 group (one class, n = 22) practiced driving a vehicle in the courtyard and in the simulator. The courtyard group (one class, n = 20) only practiced driving a vehicle in a courtyard. The results showed that there were no statistically significant differences between type of training and performance on the examination regarding low-speed maneuvering in tight spaces. The findings are discussed in terms of their implications for the use of driving simulators in higher education, more specifically in police basic training programs.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Ingrell, Joakim
    et al.
    Malmö University, Faculty of Health and Society (HS), Unit for Police Work.
    Mellgren, Caroline
    Malmö University, Faculty of Health and Society (HS), Unit for Police Work.
    Körsimulator som pedagogiskt verktyg i polisutbildning2023In: Journal of Teaching and Learning in Higher Education (JoTL), E-ISSN 2004-4097, Vol. 4, no 1Article in journal (Other academic)
    Abstract [en]

    Traffic is the most dangerous environment for police officers to work in, both in terms of numbers who lose their lives in the line of duty and injuries to both people and vehicles. In addition, driver training is an important part of police training at basic level and in continuing education. However, such training is resource-intensive and certain driver tasks cannot be practiced. In order to create an effective, safe, and secure educational environment, driving simulators were tested as part of the driver training at the Police Program at Malmö University. 83 students who completed the second and then third semester participated in a study where groups that received different types of training and then performed the same examination were compared regarding low-speed maneuvering and driving on country roads. The results show that there are no significant differences in how the students perform on the practical examination depending on whether they trained in the simulator, both in the simulator and in the police car or only in the police car. Implications of the results and future research are discussed.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Ivert, Anna-Karin
    et al.
    Malmö högskola, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Mellgren, Caroline
    Malmö högskola, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Att möta & mäta i Malmö2014In: Kriminologi: en studiehandbok / [ed] Caroline Mellgren, Eva Tiby, Studentlitteratur AB, 2014, p. 145-158Chapter in book (Other academic)
  • 17.
    Ivert, Anna-Karin
    et al.
    Malmö University, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Mellgren, Caroline
    Malmö University, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR). Malmö University, Faculty of Health and Society (HS), Unit for Police Work.
    Effektutvärdering av Sluta skjut: En strategi för att minska det grova våldet2021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I föreliggande rapport presenteras resultatet av effektutvärderingen av pilotprojektet Sluta skjut – tillsammans för ett tryggt Malmö. Utvärderingen har genomförts på uppdrag av Brottsförebyggande rådet (Brå) med stöd från Brå och Fonden för inre säkerhet (ISF). Tidigare har enprocessutvärdering publicerats.

    Den grova våldsbrottsligheten beskrivs som ett av de största samhällsproblemen i Sverige idag och efterfrågan på effektiva åtgärder som kan minska våldet är stor. Sluta skjut bygger på en amerikansk strategi, Group Violence Intervention, som i flera studier visat på positiva resultat när det gäller att minska det allra grövsta våldet. I processutvärderingen av Sluta skjut studerades om det går att tillämpa en amerikansk modell i en svensk kontext. I effektutvärderingen har vi studerat om insatsen lett till minskat antal skjutningar i Malmö. Svensk forskning om vad som fungerar för att minska det grova våldet är begränsad och det behövs mer kunskap för att brottsförebyggande aktörer ska få de verktyg de behöver för att vända utvecklingen.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    Cover
  • 18.
    Ivert, Anna-Karin
    et al.
    Malmö högskola, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Mellgren, CarolineMalmö högskola, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Kriminologi: Tillämpning 2017: Resultat från granskning av Polisområde Malmös medborgarlöften2017Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    En av de mest aktuella och angelägna samhällsutmaningarna är att minska brottsligheten och öka tryggheten. Detta arbete måste vara baserat på kunskap om vilka åtgärder som fungerar: var, när och hur. Kriminologiprogrammet kombinerar teori, metod och den senaste forskningen för att utbilda studenter till självständiga problemlösande brottsanalytiker som kan arbeta brottsförebyggande och trygghetsskapande inom verksamheter som polis, kommun, kriminalvård och socialtjänst och inom den privata och ideella sektorn. Ett uttalat mål är att teoretisk och empirisk kunskap ska kopplas till samhälleliga behov. Samtidigt ser Polisområde Malmö ett behov av att utveckla och kunskapsbasera sitt arbete för att möta de utmaningar som finns i staden. För att uppnå dessa mål har Malmö högskola och Polisområde Malmö inlett ett samarbete. Syftet var att ett sådant samarbete skulle ge studenterna bättre insikt om polisens arbete, låta dem bidra i arbetet med att utarbeta kunskapsunderlag och utvärdera polisverksamheten (t.ex. i arbetet med medborgarlöften eller kameraövervakning). Samverkansöverenskommelsen förväntas bidra till att stärka kunskapsbasen och förmågan till att arbeta evidensbaserat i polisverksamheten, men också att ge institutionens studenter möjlighet att tillämpa sina teoretiska och metodologiska kunskaper. Som en del av denna samverkansöverenskommelse arbetade studenterna på kursen Kriminologi: Tillämpning våren 2017 med de medborgarlöften som Polisområde Malmö tagit fram för sitt lokala brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Studenterna arbetade under 10 veckor nära tillsammans med Polisområde Malmös kommunpoliser. Studenterna granskade, samlade in ny information och kom med förslag kring hur polisen kunde utveckla och utvärdera sitt arbete med medborgarlöften. Resultatet av studenternas arbete finns samlat i den här publikationen, uppdelat i stadsområde Norr, Väster, Öster, Innerstaden och Söder.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 19.
    Ivert, Anna-Karin
    et al.
    Malmö högskola, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Mellgren, Caroline
    Malmö högskola, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Student, forskning och etik2014In: Kriminologi: en studiehandbok / [ed] Caroline Mellgren, Eva Tiby, Studentlitteratur AB, 2014, p. 89-110Chapter in book (Other academic)
  • 20.
    Ivert, Anna-Karin
    et al.
    Malmö University, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Mellgren, Caroline
    Malmö University, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR). Malmö University, Faculty of Health and Society (HS), Unit for Police Work.
    Uppföljning av sluta skjut: En strategi för att minska det grova våldet i Malmö2023Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Ivert, Anna-Karin
    et al.
    Malmö högskola, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Mellgren, Caroline
    Malmö högskola, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Nilsson, Eva-Lotta
    Malmö högskola, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Svalin, Klara
    Malmö högskola, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Att söka, samla och värdera information2014In: Kriminologi: en studiehandbok / [ed] Caroline Mellgren, Eva Tiby, Studentlitteratur AB, 2014, p. 111-144Chapter in book (Other academic)
  • 22.
    Ivert, Anna-Karin
    et al.
    Malmö University, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Mellgren, Caroline
    Malmö University, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR). Malmö University, Faculty of Health and Society (HS), Unit for Police Work.
    Nilsson, Josefin
    Processutvärdering av sluta skjut2020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den grova våldsbrottsligheten beskrivs som ett av de största samhällsproblemen i Sverige idag och efterfrågan på effektiva åtgärder som kan minska våldet är stor. Svensk forskning om vad som fungerar för att minska det grova våldet är begränsad och det behövs mer kunskap för att Polis och andra brottsförebyggande aktörer ska få de verktyg de behöver för att vända utvecklingen. I den här processutvärderingen har vi studerat pilotprojektet Sluta skjut som är ett försök att implementera den amerikanska strategin Group Violence Intervention (GVI) i en svensk kontext. GVI har i flera internationella studier visat på positiva effekter. Resultaten från utvärderingen visar att det går att implementera den amerikanska strategin i en svensk kontext, effekten av insatsen har inte studerats inom ramen för den här utvärderingen. Utifrån det internationella kunskapsläget och erfarenheterna från implementeringen i Malmö är bedömningen att GVI är möjlig att implementera och kan vara värt att pröva i städer med stora problem med grov våldsbrottslighet.

    Utvärderingen har genomförts på uppdrag av Brottsförebyggande rådet (Brå) med stöd från Brå och Fonden för inre säkerhet (ISF).

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    preview image
  • 23.
    Ivert, Anna-Karin
    et al.
    Malmö University, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Mellgren, CarolineMalmö University, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).Schumacher Wieslander, LinneaMalmö University, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Samverkan mellan polis och universitet: Studentarbeten från kursen Kriminologi: Tillämpning2018Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    En förutsättning för ett effektivt brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete är att det baseras på kunskap om vilka åtgärder som fungerar: var, när, hur och framförallt varför. Medborgarlöften en viktig del av Polisens arbete med att öka tryggheten och förebygga brott. I den här rapporten finns arbeten skrivna av studenter på Kriminologiprogrammet vid Malmö universitet i vilka de granskat, utvärderat och givit förslag kring Polisområde Malmös medborgarlöften. Arbetet har genomförts i nära samarbete med kommunpoliserna i Malmö vilket inneburit ett kontinuerligt kunskapsutbyte mellan studenterna och polisen kring den lokala problembilden. Utöver det har två studentgrupper arbetat på uppdrag av polisens Utvecklingscentrum Syd med att granska implementeringen av medborgarlöften ur ett nationellt perspektiv. Utgångspunkten för samarbetet är en samverkansöverenskommelse mellan Institutionen för kriminologi, Malmö universitet, och Polisområde Malmö. Syftet är att ge studenterna insyn i polisens arbete och att studenterna ska ge polisen stöd i hur deras brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete kan bli mer kunskapsbaserat.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 24.
    Ivert, Anna-Karin
    et al.
    Malmö högskola, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Mellgren, Caroline
    Malmö högskola, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Torstensson Levander, Marie
    Malmö högskola, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Stability and Change of Urban Neighbourhoods2014In: The Stockholm Criminology Symposium, Program and Abstracts, The Swedish National Counsil for Crime Prevention , 2014, p. 168-169Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    The importance of the city and its neighbourhoods has gained an increasing amount of attention in criminological research over the past decades. A number of studies have shown that neighbourhood characteristics are important for our understanding of the distribution of crime and fear of crime. In addition, characteristics of the residential neighbourhood have been identified as important for our understanding of the collective socialization of children and adolescents. Less is known about how these characteristics evolve over time. It has been argued that neighbourhoods develop and change constantly, nonetheless their relative position in the socioeconomic hierarchy of the city is often stable over time. In the present study the development of 104 Malmö neighbourhoods will be investigated over a period of approximately 15 years in order to extend the knowledge on stability and change of urban neighbourhoods. Data are drawn from the Malmö fear of crime study conducted in 1998 and 2012, comprising a total of approximately 8000 respondents living in the city of Malmö (Sweden). Changes in structural characteristics like neighbourhood socioeconomic status as well as in social processes like collective efficacy will be analysed in order to enhance our understanding of stability or change in victimization and fear of crime at the neighbourhood level. The findings will be discussed in relation to interventions aiming at the development of safe neighbourhoods, as well as in relation to future research.

  • 25.
    Ivert, Anna-Karin
    et al.
    Malmö högskola, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Torstensson Levander, Marie
    Malmö högskola, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Mellgren, Caroline
    Malmö högskola, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Den ojämlika otryggheten: stabilitet och förändring i bostadsområden över tid2015In: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, E-ISSN 2003-5624, Vol. 22, no 3-4, p. 211-229Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Fear of crime and inequality – Stability and change in residential neighbourhoods over time.

    Fear of crime is not equally distributed among the Swedish population, and levels of fear differ between residential neighbourhoods. A follow-up of the results from the Sweish Crime Survey from 2006 to 2014 shows that the population in general report decreasing levels of fear of crime. At the same time, however, segregation in Sweden is increasing and the observed pattern of a decrease in fear of crime may not apply to all neighbourhoods or benefit the entire population. We employed data from two studies on fear of crime, performed in Malmö, Sweden, in 1998 and followed up in 2012 with a total of more than 8000 respondents. Multilevel analyses of fear of crime reveal that although the general pattern is that fear of crime is decreasing, differences between neighbourhoods are increasing, suggesting a segregation problem.

  • 26.
    Mellgren, Caroline
    Malmö högskola, Faculty of Health and Society (HS).
    Neighbourhood influence on fear of crime and victimization in Sweden: a review of the crime survey literature2011In: Internet Journal of Criminology, E-ISSN 2045-6743Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Seeking to address neighbourhood characteristics that influence individual outcomes is continuously built into public policy in a variety of policy areas. If the design of neighbourhood social interventions is informed by empirical knowledge then they may prove be more cost effective than interventions that target individuals. The adequacy of the evidence to support such interventions is however the subject of much international debate. This paper examines current criminological ‘knowledge’ in this area with particular reference to the accumulated knowledge base in Sweden, which has never before been assessed.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 27.
    Mellgren, Caroline
    Malmö högskola, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    University students' support to penalty enhancement for hate crime2016In: Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention, ISSN 1404-3858, E-ISSN 1651-2340, Vol. 17, no 2, p. 185-202Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Laws enabling penalty enhancement for crimes motivated by hostility or prejudice, i.e. hate crimes, have become common in many countries. However, laws as a measure against hate crimes have been contested, because their deterrent effect has gained none or little support in the (limited) literature, and they may be considered symbolic rather than deterrent. This study investigates attitudes towards penalty enhancement for hate crimes. Previous empirical investigations of this question are scarce. The material consists of a survey targeting nearly 3000 Swedish university students. Support for penalty enhancement for hate crime was moderate, shown by one third of the total sample. Results supported the premise that students belonging to a minority group, assumed to be at risk of hate crime victimization, agree to a higher extent of penalty enhancement than students belonging to the majority. Previous victimization experiences and worrying about being victimized were not significantly related to punitive attitudes. However, respondents who perceived the risk of victimization to be increased for minority groups in general were more likely to support penalty enhancement for hate crime. Findings should be confirmed in a nationally representative sample since the public’s perspective on the criminal justice system is important for understanding and dealing with the social problem of hate crime.

  • 28.
    Mellgren, Caroline
    Malmö högskola, Faculty of Health and Society (HS).
    What's neighbourhood got to do with it?: the influence of neighbourhood context on crime and reactions to crime2011Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    The overarching aim of this thesis is to contribute to an increased understanding of how the neighbourhood context acts to influence individual reactions to crime. The general framework is that the social and physical make-up of residential neighbourhoods influences individuals, over and above individual background characteristics. Disorder is an important neighbourhood-level factor and its presence is more or less pronounced in different neighbourhoods. It acts as a sign of a general urban unease and has potential negative consequences for the individual as well as for the community at large. Four studies have been conducted each with its own specific objective. The first study reviews the Swedish crime survey literature in order to assess the national evidence for neighbourhood effects, paying special attention to methodological issues. Overall, the current literature provides mixed evidence for neighbourhood effects. Methodological issues were identified as obstacles to drawing general conclusions and specific areas that need improvement were identified. The second study examines the origins of disorder at the neighbourhood level and the relationship between disorder and crime. Two theory-driven models of the relationship between population density, disorder, and crime are tested alongside an examination of whether these models are equally applicable to data collected in two cities, Antwerp in Belgium and Malmö in Sweden. The results found some support for direct effects of disorder on crime in both settings, independent of structural variables. Some differences between the two settings were observed suggesting that the disorder-crime link may vary by setting. To further examine the influence of neighbourhood context, the role played by neighbourhood level disorder in relation to worry about criminal victimization has been tested in a multilevel model in the third study. Overall the hypotheses of the influence of both neighbourhood level and individually perceived disorder, in shaping individual worry were supported. Individual background explains most of the variance but neighbourhood context has independent effects on worry. Individual level perceived disorder mediated the effect of neighbourhood disorder on worry suggesting that the effect of context is indirect through its effect on individual perception. The fourth study investigates whether it is possible to identify any unique neighbourhood effects on the extent to which residents apply crime preventive strategies. Initially some of the total variance in the dependent variables was found to be situated between neighbourhoods. This indicates that the neighbourhood context may influence individuals’ willingness to take crime preventive action. As expected, individual characteristics explained a majority of this between-neighbourhood variance. An important finding is that the contextual variables appear to have different effects on different activities, highlighting the need to study different actions separately.

    Download full text (pdf)
    Comprehensive Summary
  • 29.
    Mellgren, Caroline
    et al.
    Malmö University, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Andersson, Mika
    Malmö University, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Ivert, Anna-Karin
    Malmö University, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    For Whom Does Hate Crime Hurt More? A Comparison of Consequences of Victimization Across Motives and Crime Types2021In: Journal of Interpersonal Violence, ISSN 0886-2605, E-ISSN 1552-6518, Vol. 36, no 3-4, p. NP1512-1536NPArticle in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Hate crimes have been found to have more severe consequences than other parallel crimes that were not motivated by the offenders’ hostility toward someone because of their real or perceived difference. Many countries today have hate crime laws that make it possible to increase the penalties for such crimes. The main critique against hate crime laws is that they punish thoughts. Instead, proponents of hate crime laws argue that sentence enhancement is justified because hate crimes cause greater harm. This study compares consequences of victimization across groups of victims to test for whom hate crimes hurt more. We analyzed data that were collected through questionnaires distributed to almost 3,000 students at Malmö University, Sweden, during 2013. The survey focused on students’ exposure to, and experiences of, hate crime. A series of separate logistic regression analyses were performed, which analyzed the likelihood for reporting consequences following a crime depending on crime type, perceived motive, repeat victimization, gender, and age. Analyzed as one victim group, victims of hate crime more often reported any of the consequences following a crime compared with victims of parallel non–hate-motivated crimes. And, overall victims of threat more often reported consequences compared with victims of sexual harassment and minor assault. However, all hate crime victim groups did not report more consequences than the non–hate crime victim group. The results provide grounds for questioning that hate crimes hurt the individual victim more. It seems that hate crimes do not hurt all more but hate crimes hurt some victims of some crimes more in some ways.

  • 30.
    Mellgren, Caroline
    et al.
    Malmö University, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Andersson, Mika
    Malmö University, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Ivert, Anna-Karin
    Malmö University, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    “It Happens All the Time”: Women’s Experiences and Normalization of Sexual Harassment in Public Space2018In: Women & Criminal Justice, ISSN 0897-4454, E-ISSN 1541-0323, Vol. 28, no 4, p. 262-281Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This study explored the prevalence of sexual harassment, consequences of harassment, and reasons for not reporting these experiences through a survey among Swedish female university students (N = 1941). One fourth reported one or more incidents of sexual harassment during the 12 months period prior to the survey. Victims were more often younger and with Swedish-born parents compared with nonvictims. Victimization most frequently occurred at clubs or restaurants and the most frequently reported consequences were anger and worry about being victimized again. Few reported the incidents to the police making this, in part, an invisible problem.

  • 31.
    Mellgren, Caroline
    et al.
    Malmö University, Faculty of Health and Society (HS), Unit for Police Work. Malmö University, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Demker, Marie
    Göteborgs universitet.
    Oförsiktiga och oskyldiga brottsoffer: En jämförelse av uppfattningar av ansvar2021In: Ingen anledning till oro (?): SOM-undersökningen 2020, SOM-rapport nr 78 / [ed] Andersson, Ulrika; Carlander, Anders; Grusell, Marie; Öhberg, Patrik, Göteborgs: SOM-institutet , 2021, p. 361-374Chapter in book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Mellgren, Caroline
    et al.
    Malmö högskola, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Ivert, Anna-Karin
    Malmö högskola, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Criminal policy debate as an active learning strategy2016In: Cogent Education, E-ISSN 2331-186X, Vol. 3, no 1, article id 1184604Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    One of the biggest challenges for criminal justice educators is to deal with the strongly held opinions and preconceived notions about criminal justice issues among students. It often takes the form of students being reluctant to ac- cept certain premises that does not comply with their own experience of the issue. The general tendency to reject information that does not confirm your own view of the world and to accept information that does confirm what you believe to be true is called confirmation bias. This paper proposes the criminal policy debate format as an active learning strategy. Based on the application in an introductory course that is part of a three-year bachelor program in criminology, findings show that the debate format facilitates learning by encouraging students to formulate arguments for and against criminal policy questions

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 33.
    Mellgren, Caroline
    et al.
    Malmö University, Faculty of Health and Society (HS), Unit for Police Work.
    Ivert, Anna-Karin
    Malmö University, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Is Women’s Fear of Crime Fear of Sexual Assault? A Test of the Shadow of Sexual Assault Hypothesis in a Sample of Swedish University Students2019In: Violence against Women, ISSN 1077-8012, E-ISSN 1552-8448, Vol. 25, no 5, p. 511-527Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Prior research shows that women’s higher fear of crime compared with men can largely be explained by women’s fear of rape. Whether women’s higher fear can also be explained by fear of nonviolent sexual harassment has not been explored. This study tested the shadow of sexual assault hypothesis in a sample of almost 3,000 Swedish university students. Our results confirm previous tests of the shadow thesis on the effect of fear of rape. In addition, we show that fear of sexual harassment also explained differences in fear between men and women. Based on the findings, we recommend that strategies to reduce sexual violence should focus on the entire continuum of violence against women.

  • 34.
    Mellgren, Caroline
    et al.
    Malmö högskola, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Kronkvist, Karl
    Malmö högskola, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Trygghet i lokalområdet: resultat från Oxie områdesundersökning 2012. Om upplevelser av trygghet, brott och lokala problem2013Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 35.
    Mellgren, Caroline
    et al.
    Malmö University, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Nilsson, Eva-Lotta
    Malmö University, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Kroppsburna kameror för att förebygga hot, våld och annan kränkande behandling samt öka tryggheten bland personal i kollektivtrafiken2018Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 36.
    Mellgren, Caroline
    et al.
    Malmö högskola, Faculty of Health and Society (HS).
    Pauwels, Lieven
    Department of Criminology and Criminal Law, Research Group Social Analysis of Security, Ghent University.
    Torstensson Levander, Marie
    Malmö högskola, Faculty of Health and Society (HS).
    Neighbourhood disorder and worry about criminal victimization in the neighbourhood2010In: International Review of Victimology, ISSN 0269-7580, E-ISSN 2047-9433, Vol. 17, no 3, p. 291-310Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This study tested a cross-level integrated model of neighbourhood level disorder and individual level vulnerability, in relation to explaining individual differences in worry about criminal victimization1. The aim of the present study is (1) to establish if there is unique neighbourhood level variation in worry about criminal victimization, independent of neighbourhood composition, and(2) to establish the extent to which two proposed mechanisms at the individual level, prior local victimization and perceived disorder, act as mediators of a hypothesised effect of neighbourhood level disorder. Given the hierarchical structure of the research question a series of multilevel analyses based on data from a survey of more than 4,000 residents of a Swedish urban are a was performed. Findings by and large indicate that there are significant neighbourhood level differences in worry about criminal victimization and that these differences are not completely due to compositional effects. Neighbourhood disorder has effects on worry about criminal victimization, independent of the composition of neighbourhoods. The present study suggests that neighbourhood disorder has consequences for worry about criminal victimization and that prior victimization and perceived disorder are key mediators of the contextual effect of neighbourhood disorder. The implications of these findings are discussed. 

  • 37.
    Mellgren, Caroline
    et al.
    Malmö högskola, Faculty of Health and Society (HS).
    Pauwels, Lieven
    Torstensson Levander, Marie
    Malmö högskola, Faculty of Health and Society (HS).
    Population density, disadvantage, disorder and crime: testing competing neighbourhood level theories in two urban settings2010In: Safety, Societal Problems and Citizens' Perceptions: New Empirical Data, Theories and Analyses, Maklu , 2010, p. 183-202Chapter in book (Other academic)
  • 38.
    Mellgren, Caroline
    et al.
    Malmö högskola, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Pauwels, Lieven
    Torstensson Levander, Marie
    Malmö högskola, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Variance in avoidance behaviour between residential neighbourhoods - context or composition?: a multilevel approach2012In: Social conflicts, citizens and policing / [ed] Marc Cools, Brice De Ruyver, Marleen Easton, Lieven Pauwels, Paul Ponsaers, Gudrun Vande Walle, Tom Vander Beken, Freya Vander Laenen, Antoinette Verhage, Gert Vermeulen, Gerwinde Vynckier, Maklu , 2012, p. 157-172Chapter in book (Other academic)
  • 39.
    Mellgren, Caroline
    et al.
    Malmö högskola, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Svalin, Klara
    Malmö högskola, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Levander, Sten
    Malmö högskola, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Torstensson Levander, Marie
    Malmö högskola, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Riskanalys i polisverksamhet: fungerar det? Slutrapport från ett utvärderingsprojekt2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    De olika verktyg för riskbedömning av upprepat våld på individnivå som används inom svensk polis idag och hur de fungerar i rutinverksamhet har hittills utvärderats i begränsad utsträckning. I föreliggande rapport sammanfattas resultat från fyra studier i vilka verktygen Check-10(+), SARA:SV och Skånemodellen har utvärderats (Mellgren m.fl ., 2012; 2014a; 2014b; Svalin m.fl ., 2014). Samtliga verktyg bygger på kunskap om riskfaktorer för de olika brottstyper för vilka återfallsrisken ska bedömas och stöd- och skyddsåtgärder sättas in. Den mesta kunskapen kommer dock från andra verksamheter än polisverksamhet. Följande frågor diskuteras i rapporten: *Vilka är de ärenden som blir föremål för strukturerad bedömning och hur fungerar den initiala bedömningen som sorteringsgrund? * Bidrar processen med riskanalys till minskad upprepad utsatthet? * Kan riskanalys anses fungera väl i polisverksamhet? Den initiala bedömningen är det första steget i riskanalysens process. Om den inte fungerar är sannolikheten större att inte heller den strukturerade bedömningen i steg två fungerar. Genomgången av de ärenden som blir föremål för riskanalys med Skånemodellen, Check-10(+) och SARA:SV visar att få av alla de ärenden som anmäls under ett år bedöms strukturerat. Av dem är det endast ett fåtal där det bedöms föreligga särskilt förhöjd risk, de fl esta bedöms som låg eller medelhög risk. För att vidare svara på frågan om de mest allvarliga ärendena blir bedömda bör en uppföljning göras för ett urval av de ärenden som inte går vidare till strukturerad bedömning för att kunna jämföra återfallsfrekvensen med och utan bedömning och tillhörande stöd- och skyddsåtgärder. För samtliga undersökta verktyg och de bedömningar som genomförts utifrån dessa är det interna bortfallet stort för vissa faktorer, särskilt för de som rör gärningspersonens psykiska hälsa. * Detta innebär i praktiken att bedömningar av risk görs utan ett komplett underlag. Det i sin tur innebär att den träffsäkerhet man haft i de vetenskapliga studierna av verktygen inom andra verksamheter inte går att uppnå i polisens vardagsarbete. Förlusten i träffsäkerhet kan vara så stor att bedömningen närmar sig slumpnivån. Då är det meningslöst att alls göra riskbedömningar. * Verktygen visar låg prediktiv validitet, andelen upprepat utsatta bland ärenden som bedömts med Skånemodellen och SARA:SV är stor, till- gången till åtgärder är begränsad och åtgärdernas preventiva förmåga förefaller vara svag och kan i vissa fall antagligen öka brottsrisken. Riskbedömningarna kan vara mycket bra men om de åtgärder som vidtas på basen av riskbedömningar och ekonomiska kalkyler inte har någon effekt, t.ex. en viss brottspreventiv åtgärd som enligt kriminologisk forskning inte fungerar brottspreventivt på en viss grupp av kriminella – då är vinsterna med verksamheten små. När de första moderna riskbedömningsmetoderna lanserades i mitten av 1990-talet fokuserade man ute slutande på riskbedömningen – inte vad som skulle göras utifrån den. I dag är riskbedömningar av detta slag alltid sammankopplade med riskhanteringsåtgärder. Om ambitionen är att basera denna typ av verksamhet på vetenskap räcker det inte att utvärdera om riskbedömningarna är tillräckligt bra – vi måste också utvärdera effekten av de åtgärder som styrs av riskbedömningen. Mot bakgrund av detta är en av de viktigaste slutsatserna – och rekommendationerna – att kunskapen om hur verktygen fungerar måste öka innan rekommendationer görs. Sammanfattningsvis, leder riskanalys till minskad upprepad utsatthet för brott och kan verktygen anses fungera väl i svensk polisverksamhet? Ett kortfattat svar på frågan är: Nej, inte baserat på de utvärderingar som genomförts inom detta projekt. Kunskapen om vilka ärenden som inte bedöms är begränsad och vi vet inte om ”rätt” ärenden går vidare. Baserat på att fl est ärenden bedöms som låg eller medelhög risk är en rimlig slutsats att många högriskärenden missas. Bortfallet är ibland så högt att bedömningens validitet måste ifrågasättas, dvs. man mäter inte det man avser att mäta och en bedömning baserad på bristfällig information riskerar att bli felaktig. Detta bekräftas av att träffsäkerheten är låg och andelen upprepat utsatta hög. I tillägg är interbedömarreliabiliteten i vissa avseenden låg, både för Skånemodellen och för SARA:SV. En kritisk faktor är det första steget i riskbedömningen (screening), dvs. procedurerna för att välja ut ett begränsat antal av alla inkommande ärenden, som sedan går vidare till en strukturerad riskbedömning. Det bör vara möjligt att skapa välfungerande screening-rutiner på basen av redan kända sakförhållanden och befi ntliga databaser, dvs. aktuariska riskfaktorer som är omedelbart tillgängliga för polisen vid screeningen. Sådana riskfaktorer är ålder, kön, tidigare kriminalitet i allmänhet och våldskriminalitet i synnerhet, offer (närstående och/eller andra), brottsbredd (många olika typer av tidigare brott), vårddomar och indikatorer på missbruk. Polismyndigheten bör genomföra större utbildnings- och implementeringsinsatser samt följa upp, utvärdera och anpassa arbetet med riskbedömning av våld på individnivå. Därefter bör nationella verktyg rekommenderas och riktlinjer för arbetet tas fram. Detta kräver resurser, men menar man allvar med satsningen på riskbedömningar är detta nödvändigt. Punktinsatsernas tid bör vara förbi och det långsiktiga förbättringsarbetet inledas omgående.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 40.
    Mellgren, Caroline
    et al.
    Malmö högskola, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Svalin, Klara
    Malmö högskola, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Levander, Sten
    Malmö högskola, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Torstensson Levander, Marie
    Malmö högskola, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Riskanalys i polisverksamhet: utvärdering av polisens arbete med riskanalys för våld på individnivå - Skånemodellen och Check 10 (+)2012Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 41.
    Mellgren, Caroline
    et al.
    Malmö högskola, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Svalin, Klara
    Malmö högskola, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Torstensson Levander, Marie
    Malmö högskola, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Levander, Sten
    Malmö högskola, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Riskanalys i polisverksamhet: utvärdering av riskanalys för våld på individnivå: check-10(+)2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I följande rapport sammanfattas resultatet från en utvärdering av Check-10(+). Check-10(+) är en av de strukturerade checklistor för bedömning av risk för upprepat våld på individnivå som används inom svensk polis. Rikspolisstyrelsen föreslog efter en inspektion av polismyndigheternas rutiner vid riskanalys (Rikspolisstyrelsen, 2010) att de metoder och verktyg som används inom svensk polis för att bedöma risken för upprepat våld på individnivå bör utvärderas. Detta baserades på att de olika metoder för riskanalys och specifika verktyg för riskbedömning som tillämpas inom svensk polis har utvärderats i begränsad utsträckning, och att kunskapen om hur verktygen fungerar är bristfällig. I en uppföljande inspektion av myndigheternas arbete med riskanalys (Rikspolisstyrelsen 2014:9) rekommenderas att verktygen SARA, SAM, PATRIARK och eventuellt Check-10(+) ska användas nationellt. Utvärderingen bygger på en genomgång av 98 ärenden i vilka en riskbedömning med Check-10(+) genomfördes i Polismyndigheten i Uppsala län. Arbetssättet och verktyget studeras avseende den initiala bedömningen där ärenden som sedan går vidare till strukturerad bedömning sorteras ut, internt bortfall, rekommenderade och genomförda stöd- och skyddsåtgärder, återfall i brott samt fördelning av risknivåer. De ärenden som bedömdes med Check-10(+) var olika och inkluderade brottstyper som olaga hot, och misshandel men även mordbrand och utpressning för att nämna några. Det interna bortfallet var stort främst avseende faktorer som var associerade med gärningspersonen med det gemensamt att de rörde personlighetsrelaterade egenskaper som kriminell attityd, impulskontroll och bristande medkänsla. Bortfallet var så stort (mer än 30%) att instrumentets validitet var hotad. De flesta ärenden bedöms i mitten av den skala på vilken risken och hotbilden bedöms. Det vanligaste är att det föreligger viss risk eller risk och låg hotbild eller förhöjd hotbild (2 eller 3). Få ärenden bedöms som ringa risk eller ingen hotbild och antalet ärenden där risken bedöms som betydande och hotbilden som hög är mycket få. Antalet riskfaktorer stiger med risknivån och hotbildsnivån. Ju fler riskfaktorer som föreligger desto högre bedöms alltså risken och hotbilden. I knappt hälften av ärendena rekommenderas någon stöd- och/eller skyddsåtgärd och i ungefär en fjärdedel av det totala antalet ärenden genomfördes den rekommenderade åtgärden. De åtgärder som rekommenderas är i huvudsak samtal som innehåller information om brottsofferstöd och riskanalysens resultat, motiverande samtal (gäller främst vittnen), säkerhetssamtal och säkerhetsbesiktning av bostaden. Det är inte möjligt att identifiera något mönster i siffrorna. Oavsett risknivå rekommenderas åtgärder i ungefär hälften av ärendena. Oavsett allvarlighetsgrad i befarat återfall rekommenderas åtgärder i ca 40% av ärendena. Åtgärder på basen av rekommendationerna genomförs i ca 60% av fallen, också oavsett risk och allvarlighetsgrad. Det finns alltså inte någon systematik i detta och riskbedömningen styr inte åtgärdsrekommendationerna. Detta är den enda utvärdering av verktyget som hittills genomförts. Den viktigaste slutsatsen är därför att kunskapen om hur Check-10(+) fungerar i polisverksamhet måste öka innan verktyget rekommenderas som en nationell modell för bedömning av risk för generellt våld på individnivå. Resultaten från föreliggande utvärdering pekar på brister som måste åtgärdas och det bör föras en diskussion kring möjligheterna att bedöma risken för upprepat våld för så olika brottstyper som de som bedöms med verktyget i den här studien.

  • 42.
    Mellgren, Caroline
    et al.
    Malmö högskola, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Tiby, Eva
    Fusk2014In: Kriminologi: en studiehandbok / [ed] Caroline Mellgren, Eva Tiby, Studentlitteratur AB, 2014, p. 81-88Chapter in book (Other academic)
  • 43.
    Mellgren, Caroline
    et al.
    Malmö högskola, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Tiby, Eva
    Kriminologi: en studiehandbok2014Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Porträtteringen av brott, gärningspersoner, brottsoffer, rättsväsendet och effekter av brottslighet tar i dag en oproportionerligt stor del av media, kultur och vår vardag. Kriminologistudenter kan av den anledningen behöva en "omprogrammering" när det gäller föreställningar om vad som är verkligt, eller mätbart. En kriminolog arbetar med vetenskap, inte journalistik eller fiktion. Att lära sig det är ett tålamodsprövande arbete, det kräver kunskap om teori och metod, om kriminalpolitik, etik och vetenskaplig noggrannhet. Kriminologi - en studiehandbok introducerar läsaren till studier i kriminologi. Boken beskriver ämnet och vad studier i kriminologi innebär. Syftet med boken är att beskriva steget in i den akademiska världen och ge läsaren verktyg som underlättar studier i kriminologi. Allt ifrån vad som förväntas under ett seminarium till var du hittar och refererar till kriminologis källor samt forskningsetik, makt och demokratifrågor kopplade till ämnet.

  • 44.
    Mellgren, Caroline
    et al.
    Malmö högskola, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Tiby, Eva
    Lärande: rum, tid och mod2014In: Kriminologi: en studiehandbok / [ed] Caroline Mellgren, Eva Tiby, Studentlitteratur AB, 2014, p. 47-80Chapter in book (Other academic)
  • 45.
    Mellgren, Caroline
    et al.
    Malmö högskola, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Tiby, Eva
    Torstensson Levander, Marie
    Malmö högskola, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Kriminologin i akademin2014In: Kriminologi: en studiehandbok / [ed] Caroline Mellgren, Eva Tiby, Studentlitteratur AB, 2014, p. 15-30Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kapitlet introducerar ämnet kriminologi och ger exempel på innehåll, teoretiska och metodologiska inriktningar och vanliga forskningsområden. I kapitlet introduceras också begreppet akademi och dess innehåll och aktörer.

  • 46. Mellgren, Caroline
    et al.
    Torstensson Levander, M
    Pauwels, L
    Residents’ involvement in crime preventive actions: what is the role of neighbourhood context?2011Manuscript (preprint) (Other academic)
  • 47.
    Mellgren, Caroline
    et al.
    Malmö University, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Väfors Fritz, MarieMalmö University, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).Tiby, Eva
    Kriminologi: en Studiehandbok (2nd ed.)2018Collection (editor) (Other academic)
  • 48. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU),
    Gerell, Manne (Contributor)
    Malmö University, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Sturup, Joakim (Contributor)
    Nationella operativa avdelningen, Polismyndigheten.
    Mellgren, Caroline (Contributor)
    Malmö University, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR). Malmö University, Faculty of Health and Society (HS), Unit for Police Work.
    Psykosociala insatser för att förebygga och minska gängkriminalitet bland barn och unga vuxna2023Report (Refereed)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 49.
    Stiernströmer, Emelie
    et al.
    Malmö University, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Väfors Fritz, Marie
    Malmö University, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Mellgren, Caroline
    Malmö University, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Khoshnood, Ardavan
    Lund Univ, Skane Univ Hosp, Dept Clin Sci, Emergency Med, Lund, Sweden..
    Characteristics of convicted male-on-female rapists in the South of Sweden between 2013 and 2018: a pilot study2020In: Forensic Sciences Research, ISSN 2096-1790, Vol. 5, no 2, p. 126-133Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The objective of this study was to evaluate the main characteristics of adult male offenders convicted of rape or aggravated rape against adult females. We reviewed all convictions (n = 21) based on court documents from the District Court, the Court of Appeal and information from the Swedish Tax Agency in Malmo, Sweden, between 2013 and 2018. The findings indicated that the most common offender characteristics were a single status, mean age of 33 years and foreign background. The rapes primarily occurred within a private setting while the victims (who were often younger and knew the offender) were unconscious. Although assumptions based on these results should be made with caution, our findings provide a clear image of the typical circumstances under which these rapes occurred. This study should be viewed as a first attempt to create a database of characteristics of convicted rapists. As more data are added, more sophisticated analyses can be performed and stronger generalizations may be made. Information of this kind may also be important for further research, classification of rapists in offender profiling, and case linking.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 50.
    Stiernströmer, Emelie
    et al.
    Malmö University, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Väfors Fritz, Marie
    Malmö University, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Mellgren, Caroline
    Malmö University, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Khoshnood, Ardavan
    Department of Clinical Sciences Lund, Skane University Hospital, Emergency Medicine, Lund University, Lund, Sweden.
    Demographic characteristics of convicted child sexual abusers in South of Sweden, between 2013 and 2018: a pilot study2022In: Forensic sciences research, ISSN 2471-1411, Vol. 7, no 3, p. 393-401Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This study evaluates variables concerning demographic characteristics for all adult male offenders convicted of Child Sexual Abuse (CSA) aged 0–17 in Malmö, Sweden between 2013 and 2018. All convictions (n = 18) based on court documents from the District Court, the Court of Appeals and information from the Swedish Tax Agency were reviewed. A total of 30 victims were identified. Frequency analyses show that the most common features were that of a single offender, averaging 25 years old, with a non-Swedish background and a high school degree. The predominately extrafamilial CSA (i.e. committed by an acquaintance to the family) occurred in a private setting and consisted of penetrative acts. Girls averaging 13 years old were abused multiple times, under fear and pressure. Although assumptions based on these results are preliminary, they provide a clearer image of the typical circumstances under which CSA occurred within this time frame and geographical location. This study is a first attempt to construct an overview of demographic characteristics of CSA. As more data are gathered from this region, more sophisticated analyses can be conducted, providing stronger generalizations. Information of this kind may be important for research, classification of offender profiling and in case linking.

    Download full text (pdf)
    fulltext
12 1 - 50 of 62
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf