Publikationer från Malmö universitet
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 869
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Acheampong, Jacqueline
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Khadida, Sibel
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Grundutbildade sjuksköterskors upplevelse av transkulturell omvårdnad inom palliativ vård -: En litteraturstudie utifrån sjuksköterskans perspektiv2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sverige har under åren utvecklats till ett multikulturellt land vilket innebär att nyexaminerade sjuksköterskor kommer att möta patienter från olika kulturella bakgrunder. Detta examensarbete kan användas som stöd för grundutbildade sjuksköterskor då det belyser hur andra sjuksköterskor har hanterat svårigheterna och utmaningarna som kan uppstå vid omvårdnad av palliativa patienter från olika kulturella bakgrunder.

    Syfte Syftet med arbetet är att beskriva grundutbildade sjuksköterskors upplevelser av transkulturell omvårdnad inom palliativ vård.

    Metod: Metasyntes användes som analysmetod för arbetet. Det är skrivet utifrån en kvalitativ litteraturöversikt och är baserad på totalt 10 kvalitativa artiklar.

    Resultat: Resultatet för detta arbete valdes att presenteras utifrån tre huvudteman samt åtta subteman. Tema ett (1): Det som krävs för möjligheten till en god kommunikation vid transkulturell omvårdnad med tre (3) subteman: Verbal kommunikation, Beröring som kommunikationssätt samt Hjälp av tolk. Tema två (2): Kulturella skillnader med tre (3) subteman: Oro över att kränka patienten, Vikten av kunskap om kulturella skillnader samt Etiska dilemman. Tema tre (3): Sammarbete med familjen för personcentrerad vård med två (2) subteman: Medvetenhet om patienten som individ ochFamilj över autonomi

    Slutsats: De grundutbildade sjuksköterskorna upplevde den verbala och icke-verbala kommunikationen som en svårighet vid transkulturell vård av palliativa patienter. Användning av tolk upplevdes inte alltid som positivt, och att ha kunskap om olika kulturer för att kunna ge personcentrerad omvårdnad sågs som viktigt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2. Acosta, Stefan
    et al.
    Kumlien, Christine
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Forsberg, Anna
    Nilsson, Johan
    Ingemansson, Richard
    Gottsäter, Anders
    Engaging patients and caregivers in establishing research priorities for aortic dissection2019Ingår i: SAGE Open Medicine, E-ISSN 2050-3121, Vol. 7, s. 1-7Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives: The aim of this study was to establish the top 10 research uncertainties in aortic dissection together with the patient organization Aortic Dissection Association Scandinavia using the James Lind Alliance concept. Methods: A pilot survey aiming to identify uncertainties sent to 12 patients was found to have high content validity (scale content validity index = 0.91). An online version of the survey was thereafter sent to 30 patients in Aortic Dissection Association Scandinavia and 45 caregivers in the field of aortic dissection. Research uncertainties of aortic dissection were gathered, collated and processed. Results: Together with research priorities retrieved from five different current guidelines, 94 uncertainties were expressed. A shortlist of 24 uncertainties remained after processing for the final workshop. After the priority-setting process, using facilitated group format technique, the ranked final top 10 research uncertainties included diagnostic tests for aortic dissection; patient information and care continuity; quality of life; endovascular and medical treatment; surgical complications; rehabilitation; psychological consequences; self-care; and how to improve prognosis. Conclusion: These ranked top 10 important research priorities may be used to justify specific research in aortic dissection and to inform healthcare research funding decisions.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Adamo, Marco
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Abou Zeid, Irena
    Malmö universitet, Malmö universitetsbibliotek.
    SJUKSKÖTERSKANSUPPLEVELSE AV ATT VÅRDAPATIENTER I LIVETSSLUTSKEDE I ORDINÄRTBOENDE: EN LITTERATURSTUDIE2024Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Institutionen för vårdvetenskap, 2024.Bakgrund: Forskning visar att patienter föredrar att vårdas och dö i det egna hemmet. Att vårda patienter i livets slutskede inom ordinärt boende ställer höga krav på sjuksköterskans kunskap och kompetens inom ordinärt boende för att kunna hantera komplexa medicinska och psykosociala utmaningar. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter i livets slutskede i ordinärt boende. Metod: Litteraturstudien baseras på resultaten från tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Databaserna PubMed och Cinahl har använts för att identifiera artiklar av relevans för syftet. De tio artiklarna kvalitetsgranskades utifrån SBU:s mall, och analyserades utifrån Popenoes principer för dataanalys. Resultat: Två kategorier identifierades: Utmaningar i arbetet och Betydelsen av en välfungerande verksamhet. Sex subkategorier identifierades och de var följande: Känsla av maktlöshet, Känsla av otillräcklighet, Känslomässig och existentiell påfrestning, Svårigheter i samverkan inom teamet, Betydelsen av en välfungerande verksamhet, Vikten av goda relationer till patienter och närstående samt Vikten av stöd och struktur i arbetet. Konklusion: Studiens resultat tyder på att sjuksköterskor står inför en mångfald av utmaningar när det gäller att vårda patienter i livets slutskede i hemmet. Det fanns exempelvis stress på arbetsplatsen, höga krav, brist på kontroll över arbetsuppgifter, att inte ha blivit sedd, hörd samt respekterad vilket kunde leda till känslor av otillräcklighet och svårigheter i samverkan inom teamet. För att kunna erbjuda en god vård till patienter i livets slutskede inom ordinärt boende är det viktigt att sjuksköterskan får ett gott stöd, både från verksamheten och kollegor.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Ahlström, Gerd
    et al.
    Lund Univ, Fac Med, Dept Hlth Sci, S-22100 Lund, Sweden..
    Björkman, Eva
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Lundqvist, Lars-Olov
    Orebro Univ, Univ Hlth Care Res Ctr, Fac Med & Hlth, S-70281 Orebro, Sweden..
    A Psychometric Evaluation of the Family Collaboration Scale and an Investigation of How the Close Family of Frail Older Patients Perceive the Collaboration with Healthcare Professionals on Acute Medical Wards at Hospitals in Sweden2022Ingår i: Healthcare, E-ISSN 2227-9032, Vol. 10, nr 3, artikel-id 478Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The inclusion of family members in the acute care of older persons with complex needs results in better coordination of care and reduces the frequency and/or duration of rehospitalisation. Therefore, healthcare professionals need a tool to assess the collaboration with family members on acute hospital wards. The aims were to test the psychometric properties of the Swedish version of the Family Collaboration Scale (FCS), to investigate family members' perception of collaboration with healthcare professionals on acute medical wards in Sweden and to compare the data with the corresponding Danish results. Three hundred and sixty family members of frail patients aged 65 or older from 13 acute medical wards answered the FCS questionnaire. In addition to descriptive statistics, psychometric methods were applied. The internal consistency of the Swedish version of the FCS was excellent, and confirmatory factor analysis revealed that its factor structure was equivalent to that of the original Danish FCS. The respondents' ratings indicated better perceived collaboration than in the Danish case. Older age than 60 was associated with worse collaboration with healthcare professionals regarding Influence on discharge than younger respondents. Those with compulsory and health or nursing education showed better collaboration. The Swedish version of the FCS should be further evaluated for its retest reliability and as an outcome measure in intervention studies.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Ahmed, Kalid
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sleiman, Rami
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Manliga sjuksköterskors upplevelser av att vårda kvinnliga patienter.: En litteraturstudie2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Tidigare genomförd forskning visar att kvinnliga patienter kan känna sig obekväma då omvårdnaden utövas av manliga sjuksköterskor. Troliga förklaringar till detta är den manliga sjuksköterskans särställning som minoritet i hälso- och sjukvården. Vidare att rollen att ta hand om och vårda inte alltid varit ett attribut som vanligen tillskrivs män. Syfte: Därav syftar denna studie till att identifiera hur manliga sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter upplever utövandet av omvårdnadsåtgärder då patienten är en kvinna. Metod: Föreliggande studie har designats som en litteraturstudie baserad på 11 artiklar med kvalitativ ansats som analyserats utifrån metoden för metasyntes. Resultat: Under analysen kunde fyra teman identifieras: “Intim omvårdnad”, “Beröring”, “Religiösa och kulturella hinder”, “Strategier”. Konklusion: Kartläggningen vittnar om att manliga sjuksköterskor stöter på problem på grund av sin könstillhörighet. Problem som i sin tur orsakar ångest och stress i olika omvårdnadssituationer vilket kan ha en direkt inverkan på den vård de ger patienter av motsatt könstillhörighet. Vidare kan det påverka vilken inriktning den manligen sjuksköterskan väljer efter avslutad utbildning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Aho, Anna Carin
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Hultsjö, Sally
    Hjelm, Katarina
    Perceptions of the transition from receiving the diagnosis recessive limb-girdle muscular dystrophy to becoming in need of human support and using a wheelchair: an interview study2019Ingår i: Disability and Rehabilitation, ISSN 0963-8288, E-ISSN 1464-5165, Vol. 41, nr 19, s. 2289-2298Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    PURPOSE: To describe perceptions of the transition from receiving the diagnosis recessive limb-girdle muscular dystrophy to becoming in need of human support to manage daily life and using a wheelchair for ambulation, from the affected young adults' and their parents' perspectives. METHOD: A qualitative and descriptive study design was used. Semi-structured interviews were held with 14 young adults diagnosed with recessive limb-girdle muscular dystrophy and 19 parents. Phenomenography was used for data analysis. RESULTS: The diagnosis was described as being a shock and difficult to comprehend but also as a relief and a tool for information. Beginning to use a wheelchair was perceived to be mentally difficult but it also provided freedom. New ways of living involved physical, emotional, practical, and social difficulties as well as experiences of learning to adapt to the disease. The transition was overshadowed by concern about disease progression and influenced by facilitating factors, which were young adult being seen as a person; supportive family and friends; mobilized internal resources; meaningful daily activities; adapted environment; and professional support. CONCLUSIONS: The different perceptions expressed in this study highlight the importance of identifying personal perceptions and needs in order to optimize support provided by healthcare professionals. Implications for Rehabilitation The different perceptions described in this study emphasize the need for person-centered care for young adults living with recessive limb-girdle muscular dystrophy and their parents. Regular controls and professional support to cope with the disease and its consequences should be offered, not only at the time of diagnosis but also throughout disease progression. Beginning to use a wheelchair can be a psychologically distressing process, which has to be acknowledged by healthcare professionals when introducing it. Healthcare professionals should not only recognize the importance of having social relations and activities that are meaningful but also be a link to authorities in society and to interest organizations that can help to facilitate the person's management of the disease.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Aho, Anna Carin
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Renmarker, Elisabeth
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Axelsson, Malin
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Jakobsson, Jenny
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Experiences of Playing Volt Hockey With Focus on Well-Being According to Positive Emotion, Engagement, Relationships, Meaning, Achievement: An Interview Study2022Ingår i: Adapted Physical Activity Quarterly, ISSN 0736-5829, E-ISSN 1543-2777, Vol. 39, nr 2, s. 160-178, artikel-id apaq.2021-0035Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Volt hockey is a team sport developed for persons with physical disabilities, but its influence on well-being is unknown. Elements of well-being have been described as positive emotions, engagement, relationships, meaning, and achievement constituting a theoretical framework referred to as PERMA. The purpose of this study was to describe how well-being according to PERMA is reflected in the experiences of playing volt hockey. Data were collected through focus group and individual interviews including 21 players. A deductive analysis was conducted using the elements in PERMA as preexisting main categories with an additional main category, named resources needed. Findings showed that all five elements constituting well-being according to PERMA were reflected in the experiences of playing volt hockey. In addition, players emphasized the importance of having the resources needed to play volt hockey. In conclusion, having the opportunity to enjoy playing volt hockey enabled the players to flourish and experience feelings of subjective well-being.

  • 8.
    Aisha, Bibi
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Basim, Jelwa
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskor upplevelser av palliativ vård: En litteraturstudie2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Sjuksköterskor vårdar patienter dygnet runt och skapar relationer både med patienter samt närstående. Att bedriva god vård kräver för det första professionell och yrkesspecifik kunskap i form av ämneskunskaper, personliga färdigheter, värderingar och etik. För det andra krävs det mer generiska kompetenser som är gemensamma för alla i teamet, så kallade kärnkompetenser. Palliativ vård innebär att förbättra patientens livskvalitet genom att lindra symtom. Den varken påskyndar eller skjuter upp döden, men den integrerar psykologiska och andliga aspekter av patientvård. Palliativ vård betyder att man med engagemang och omtanke försöker åstadkomma bästa möjliga lindrade behandling. 

    Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av palliativ vård. Metod En systematisk litteraturundersökning genomfördes för att besvara syftet med en kvalitativ studiedesign. PubMed och CINAHL användes för databassökningar. 15 artiklar valdes, varav 10 av dessa artiklar användes i resultatdelen. Resultat I resultatdelen framkom sjuksköterskornas upplevelser av den palliativa vården och deras upplevelser av kommunikation med patienter, anhöriga och vårdpersonal. Dessutom framkom sjuksköterskornas upplevelser av den medicinska utrustningen samt stöd och samarbete. Slutsats Sjuksköterskorna uttryckte olika känslomässiga upplevelser av den palliativa vården. Sjuksköterskorna blev känslomässigt involverade när de vårdade de döende patienterna, särskilt när de hade vårdat patienterna under en längre tid och när de hade fått lära känna patienten och familjen. Sjuksköterskorna ansåg att brist på tid var ett hinder för att lyssna och kommunicera med patienterna. Vissa sjuksköterskor upplevde stolthet över sitt arbete och de tyckte att det var en unik möjlighet att vara inblandade i patienternas sista tid i livet. 

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Aksoy, Olivia
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Lembre, Nora
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Har du PMS eller?: En litteraturstudie om kvinnors erfarenheter av att leva med PMS och PMDS2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Cirka 75% av alla fertila kvinnor påverkas i varierande grad av premenstruella symtom. 15–20% har uttalad PMS medan 2–5% drabbas av den allvarligare varianten PMDS. De vanligaste symtomen är ilska, irritabilitet, ångest, ökad svullnadskänsla i kroppen, ömhet i brösten, huvudvärk, led-/muskelvärk och viktökning. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka kvinnors erfarenheter av att leva med PMS och PMDS. Metod: Examensarbetet utfördes som en litteraturstudie med kvalitativ studiedesign där tio vetenskapliga artiklar sammanställdes för att kunna svara på det valda syftet. Resultat: För vissa kvinnor innebar premenstruella besvär år av månatligt lidande, för andra var det ett tecken på att vara en frisk kvinna. Kvinnorna hade olika copingstrategier för att få vardagen att fungera, de vanligaste var egen tid och att praktisera självövervakning. Många upplevde en negativ samhällelig bild av PMS och hur den premenstruella kvinnan uppfattades, dessa normer och ideal påvisades ha en skadlig inverkan på den egen självbilden och hur kvinnorna upplevde sina premenstruella besvär. Jean Watson (1985) belyser vikten av att sjuksköterskan ingjuter tro och hopp i patienten inför den situation den befinner sig i. På så vis kan sjuksköterskan bidra till beteende- och attitydförändringar. Slutsats: Kvinnorna upplever en samhällelig okunskap om PMS och PMDS som påverkar i vilken utsträckning de vågar tala om sina besvär. Okunskapen leder till att kvinnorna inte får det stöd och den hjälp de behöver för att klara vardagen, något som har direkt inverkan på livskvaliteten. Ökad medvetenhet och kunskap hos sjuksköterskan är grundläggande för att kunna ge adekvat och personcentrerad vård till dessa kvinnor. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Al Ayadi, Omar
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Ali, Aysha
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Att hantera CVK i förebyggande syfte till vårdrelaterade infektioner: En kvantitativ litteraturstudie2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Centralvenös kateter (CVK) är en kärlaccess och livräddande instrument som har blivit en vanlig företeelse på vårdavdelningar och hemsjukvården inte bara på intensivvårdsavdelningar. Endast personal som är väl förtrogna med uppgiften får handha hanteringen av katetern. Vårdrelaterade infektioner är ett stort problem inom dagens sjukvård och medför såväl ökade vårdtider som ökade kostnader och med CVK följer risker för infektioner, både lokala och systemiska. Sjuksköterskans förebyggande arbete är därmed en nyckelroll i att förebygga infektioner relaterade till CVK samt öka patientsäkerheten. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka sjuksköterskans kunskapsnivå om vilka åtgärder som förebygger infektioner relaterat till CVK hantering. Metod: En allmän litteraturstudie valdes. Databassökningar utfördes i Cinahl och PubMed. Efter kvalitetsgranskning inkluderades tio vetenskapliga artiklar med kvantitativ metod. Resultat: Hanteringen av CVK i förebyggande syfte till VRI sorterades in under tre teman: utbildning, hantering av praktiska åtgärder och följsamhet av riktlinjer. Åtgärderna inom dessa teman visade sig minska förekomsten av CVK- relaterad infektion. Konklusion: Personalutbildning, omläggningsteknik, läkemedelsadministrering, CVK uppföljning och utvärdering samt följsamhet för CVK protokollet är åtgärder som sjuksköterskan behöver ha kunskap om för att kunna förebygga kateterrelaterade infektioner hos patienter med CVK. Det krävs mer forskning gällande vikten av CVK hantering för att kunna skapa tydligare riktlinjer som bidrar för mer aktsamhet och minskning av VRI.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Al Hakeem, Haidar
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskors erfarenhet av följsamhet till basala hygienrutiner inom slutenvården med fokus på handhygien: En litteraturstudie2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner (VRI) utgör en patientsäkerhetsrisk över hela världen. En tredjedel av alla vårdskador i Sverige är vårdrelaterade infektioner. Den vanligaste VRIn är urinvägsinfektioner (UVI) samt postoperativa sårinfektioner i Sverige. VRI orsakar lidande för de drabbade och medför vidare stora kostnader för samhället och en VRI kostar i genomsnitt 107 000 kr för svensk sjukvård. Händerna är den största smittkällan för sjukdomar inom hälso- och sjukvården och därför är det viktigt att sjuksköterskan arbetar förebyggande och följer handhygienrutiner för att minska infektionen i vården. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av följsamhet till basala hygienrutiner inom slutenvården med fokus på handhygien. Metod: Denna litteraturstudie använde 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna togs från databaserna PubMed och CINAHL med fokus på sjuksköterskor. Artiklar granskades enligt SBU-riktlinjer och analyserades för att identifiera relevanta teman som tjänar målen för studien. Resultat: Studiens resultat har sammanställts i fyra kategorier. De fyra kategorierna var: kunskap och färdighetsbrister, miljö och organisatoriska faktorer, attityder, social beteende teknik. Konklusion: Sjuksköterskor tycker att det råder brist på handhygienprodukter, personal och kunskap vilket har en negativ påverkan på följsamheten till handhygien. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Al Hanash, Sajed
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Reic, Emma
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskors upplevelser vid tvärkulturell kommunikation: En litteraturstudie utifrån sjuksköterskans perspektiv2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle med en befolkning där en del har ett annat modersmål än det officiella språket. Detta har bland annat medfört att språkbarriärer uppstår, framförallt inom vården. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors upplevelse vid tvärkulturell kommunikation. Metod: En litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats samt en med mixad metod. Resultat: De tio valda vetenskapliga artiklarna besvarade litteraturstudiens syfte. Resultatet presenterades i sex huvudteman: påverkan på vårdkvaliteten, relationen mellan sjuksköterska och patient,kommunikation utan att tala samma språk, bilinguala sjuksköterskor som tolk, närstående som tolk och professionell tolk. Den otillräckliga kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten ledde till bristande delaktighet då patienten undvek att kommunicera med sjuksköterskan och missuppfattade en del av den informationen som gavs. Bilinguala sjuksköterskor fick oftast agera som tolk trots avsaknad på utbildning inom detta område.Konklusion: Studien visar på att språkbarriärer komplicerade sjuksköterskans arbete och som påföljd även försvårade arbetet kring omvårdnad och patientsäker vård. Både sjuksköterskan och patienten blev drabbade av de språkbarriärerna som uppstod. En lösning skulle därför kunna vara att sjuksköterskan utökar sina kunskaper i hur tvärkulturell kommunikation kan komma till hands för att erbjuda patienten en säker vård.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Al Musawi, Ahmed
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för biomedicinsk vetenskap (BMV).
    Hellström, Lina
    Department of Medicine and Optometry, eHealth Institute, Linnaeus University, Kalmar; Pharmaceutical Department, Region Kalmar County, Kalmar.
    Axelsson, Malin
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Midlöv, Patrik
    Department of Clinical Sciences Malmö, Center for Primary Health Care Research, Lund University.
    Rämgård, Margareta
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Cheng, Yuanji
    Malmö universitet, Fakulteten för teknik och samhälle (TS), Institutionen för materialvetenskap och tillämpad matematik (MTM).
    Eriksson, Tommy
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för biomedicinsk vetenskap (BMV). Malmö universitet, Biofilms Research Center for Biointerfaces.
    Intervention for a correct medication list and medication use in older adults: a non-randomised feasibility study among inpatients and residents during care transitions2024Ingår i: International Journal of Clinical Pharmacy, ISSN 2210-7703, E-ISSN 2210-7711Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background Medication discrepancies in care transitions and medication non-adherence are problematic. Few interventions consider the entire process, from the hospital to the patient’s medication use at home.

    Aim In preparation for randomised controlled trials (RCTs), this study aimed (1) to investigate the feasibility of recruitment and retention of patients and data collection to reduce medication discrepancies at discharge and improve medication adherence and (2) to explore the outcomes of the interventions.

    Method Participants were recruited from a hospital and a residential area. Hospital patients participated in a pharmacist-led intervention to establish a correct medication list upon discharge and a follow-up interview two weeks post-discharge. All participants received a person-centred adherence intervention for three to six months. Discrepancies in the medication lists, the Beliefs about Medicines Questionnaire (BMQ-S), and the Medication Adherence Report Scale (MARS-5) were assessed.

    Results Of 87 asked to participate, 35 were included, and 12 completed the study. Identifying discrepancies, discussing discrepancies with physicians, and performing follow-up interviews were possible. Conducting the adherence intervention was also possible using individual health plans for medication use. Among the seven hospital patients, 24 discrepancies were found. Discharging physicians agreed that all discrepancies were errors, but only ten were corrected in the discharge information. Ten participants decreased their total BMQ-S concern scores, and seven increased their total MARS-5 scores.

    Conclusion Based on this study, conducting the two RCTs separately may increase the inclusion rate. Data collection was feasible. Both interventions were feasible in many aspects but need to be optimised in upcoming RCTs.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Al Robeyi, Soukaina
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Al Balout, Ekhlas
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Patienternas upplevelser i samband meddiagnosbeskedet kolorektalcancer till början av behandling: En litteraturstudie2024Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kolorektalcancer är globalt vanlig och påverkar patienternas livskvalitet negativt. Sjuksköterskor står inför utmaningar att möta patienternas behov på ett tillfredsställande sätt.Syfte: Studien syftar till att belysa vuxna patienters upplevelser i samband med diagnosbeskedet till början av behandling av kolorektalcancer.Metod: En litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa artiklar genomfördes med användning av kvalitativ innehållsanalys från PubMed och CINAHL.Resultat: Litteraturstudien resulterade i två huvudkategorier: Emotionella reaktionen och vikten av stöd. Emotionella reaktionen hade subkategorierna tankar och känslor om framtiden, chockreaktion och ångest och osäkerhet. Vikten av stöd hade subkategorierna vikten av familjestöd, vikten av information och vikten av vård.Slutsats: Kolorektalcancerpatienter genomgår emotionella utmaningar och betonar behovet av stöd. Studiens resultat kan öka sjuksköterskors förståelse och förbättra deras möjlighet att ge patienterna ett effektivt och empatiskt bemötande. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Al Zahed, Jamil
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Lenz, Rebecca
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med Covid-19: En litteraturstudie2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Covid-19 är en pandemi som har pågått sedan slutet av 2019. Viruset har spridit sig över hela världen. Brist på planering, resurser och ledarskap har varit ett enormt problem under pandemin. Detta har lett till högre stress och vårdtyngd för samhället, sjuksköterskor har lidit av fysiska och psykiska utmaningar till följd av Covid-19.

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med Covid-19.

    Metod: I litteraturstudien används enbart kvalitativa studier. CINAHL, Psycinfo och PubMed har använts som databaser för datainsamling. Med hjälp av inklusionskriterier samt exklusionskriterier valdes tretton studier ut till litteraturstudiens resultatdel. Studierna kvalitetsgranskades vilket ledde till att nio studier bedömdes ha hög kvalité och fyra studier ha medel kvalité.

    Resultat: I resultatet identifierades två teman med respektive subteman. Teman var ”Fysiska och psykiska utmaningar” samt ”Upplevelser av organisationen”.

    Konklusion: Resultatet påvisade att sjuksköterskor som vårdade patienter med Covid-19 upplevde negativa känslor och upplevde fysiska och psykiska utmaningar i samband med utförandet av omvårdnadsarbetet. Erfarenhet samt en utökad kunskap kring omvårdnadsarbetet erhölls av sjuksköterskorna vilket upplevdes som positivt. En del av sjuksköterskorna upplevde brist på stöd från organisationer och regeringen, brist på tydliga riktlinjer och information för att utöva säker och personcentrerad vård. Efter att ha arbetat tillsammans under en tid upplevde sjuksköterskorna en bättre teamkänsla samt ett stöd från samhället.

    Nyckelord: Covid-19, Omvårdnad, Pandemi, Sjuksköterska, Upplevelser.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Al-Badri, Aya
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Cham, Amie
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Personers upplevelser av att leva med Multipel Skleros.: En litteraturstudie2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Multipel skleros är en kronisk och allvarlig sjukdom som successivtleder till fysisk funktionsnedsättning. Sjukdomen uppstår på grund avinflammation i det centrala nervsystemet. Det är den vanligaste orsaken tillrörelsehinder i Sverige. Orsaken är okänd och det finns inget botemedel. Studiervisar att behandlingen av MS är främst inriktad på symtomlindring. Det var därförbetydelsefullt att belysa personers upplevelser av att leva med MS för att kunnaförstå hur de uppfattar sjukdomen. Detta kan leda till en förbättrad ochpersoncentrerad vård där deras perspektiv är i centrum. Syfte med studien var attbelysa personer med MS och deras upplevelser av att leva med sin sjukdomMetod: En litteraturstudie baserad på elva studier med kvalitativ ansatsgenomfördes och data analyserades med innehållsanalys. Resultat: Tre temanidentifierades som var fysiska och psykisk påverkan, att hitta copingstrategier ochpåverkat socialt liv. De flesta av personerna blev fysisk begränsade i derasförmåga till rörlighet men även emotionellt påverkade. Självbilden blev påverkadoch kroppen kändes främmande. Familjeroller förändrades där majoriteten kändesig misslyckade i sina tidigare roller. Personerna upplevde att andra människorinte förstod sjukdomen och hade fördomar om den sjuka individen. På grund avbegränsningar blev det av vikt att planera vardagen för att orka och spara energi.De flesta fann hopp och var villiga att acceptera sjukdomen samt lära sig att levamed det. Konklusion: Symtom på MS varierar mycket och är känd för sinoförutsägbarhet. Det är viktigt som sjuksköterska att kunna identifiera personernasbehov av vård på ett personscentrerat sätt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Aldén, Lovisa
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Wiborg, Moa
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Erfarenheter av smärtlindring vid cancerrelaterad smärta: En litteraturstudie från patientens perspektiv2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Alfredsson, Linda
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Bergendal Sterner, Sonja
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Specialistsjuksköterskor i psykiatrisk vård inom primärvården: Erfarenheter av arbetet med psykisk ohälsa på vårdcentral2022Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ungefär en tredjedel av de patienter som söker vård inom primärvården gör det på grund av psykisk ohälsa. Det är av vikt att primärvården är anpassad och bemannad för att hantera psykisk ohälsa eftersom primärvården ska vara ingången för all typ av ohälsa i befolkningen. Tidigare studier visar att sjuksköterskor i primärvården upplever en kunskapsbrist i psykiatri som kan riskera att bemötandet av patienter med psykisk ohälsa blir stigmatiserande. Rekryteringen av specialistsjuksköterskor i psykiatrisk vård i primärvården ter sig som en relativt ny företeelse. Det finns inga svenska studier som beskriver deras roll och funktion på vårdcentral eller deras upplevelse av arbetet i primärvård. Syfte: Att undersöka erfarenheterna hos specialistsjuksköterskor i psykiatrisk vård av arbetet på vårdcentral med patienter som söker vård för psykisk ohälsa. Metod: Specialistsjuksköterskor i psykiatrisk vård (N=11) vid nio vårdcentraler i Region Skånes regi intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Dataanalysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: mötet med patienten med psykisk ohälsa, arbetar självständigt, värdesätter teamarbete, samverkar med specialistpsykiatrin, och besitter värdefull kompetens. Det latenta innehållet i kategorierna formulerades i temat “Unik roll där specialistkompetensen används”. Konklusion: De allra flesta intervjuade specialistsjuksköterskorna i psykiatrisk vård upplevde att de använde sin specialistkompetens i stor utsträckning och att det fanns ett stort behov av deras kompetens. De beskrev en mycket självständig roll med stort eget ansvar. Betydelsen av lång och bred erfarenhet, utöver specialistutbildningen och kunskap i samtalsmetodik, betonades.       

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Alhaffar, Marwan
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sadja, Abdalsatar
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskors erfarenhet av kommunikation med personer med demenssjukdom: En litteraturstudie2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Demenssjukdom är en kronisk folksjukdom som drabbar miljoner människor runt om världen varje år. Sjukdomen orsakar kraftig kognitiv försämring bland annat i språkförmågan, handlingsförmågan och kommunikationsförmågan. Personer med demenssjukdom drabbas av hinder i både den verbala och icke verbala kommunikationsförmågan, vilket leder till att personerna har utmaningar i att uttrycka sig och att ta in information från omgivningen. Försämrad kommunikationsförmåga kan utmana och påverka sjuksköterskors huvuduppgift som är personcentrerad omvårdnad.  Syfte: Att sammanställa sjuksköterskors erfarenhet av kommunikation med personer som har demenssjukdom.  Metod: Litteraturstudien genomfördes med tio kvalitativa vetenskapliga studier. Studierna hämtades ur två databaser, Cinahl och PubMed, och har granskats utifrån SBU:s kvalitetsgranskningsmall. Resultat: Tre huvudteman och fem underteman presenteras för att besvara det valda syfte. De tre huvudteman var Sjuksköterskors upplevelser av kommunikationen med patienter med demenssjukdom, Anpassad kommunikation för personer med demenssjukdom, Gemensamt språk i sjuksköterske-patientmötet. Resultatet blev sedan uppdelat i fyra subteman:  Kroppsspråk, ansiktsuttryck och kroppskontakt, klar och tydlig kommunikationen, En vit lögn, Vårdmiljöns påverkan på kommunikation samt Modersmål. Konklusion: Kommunikation är således centralt för att kunna vårda patienter med demenssjukdom. Det är sjuksköterskors jobb att genomföra omvårdnad där kommunikationen har en omvårdnadsmässigt avgörande roll i vårdandet av personer som har demenssjukdom.

  • 20.
    Alin, Faduma
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskors upplevelser av att stödja patienter med diabetes typ 2 till egenvård: En kvalitativ litteraturstudie2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Alm, Alexander
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Eborn, Samantha
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk sjukdompå somatiska avdelningar: En litteraturstudie2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Alm, A & Eborn, S. Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk sjukdom på somatiska avdelningar. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2023. Bakgrund: Sedan mitten på 90-talet så har antalet psykiatriska heldygns platser minskat kraftigt vilket har resulterat i att allt fler patienter med psykisk sjukdom söker och vårdas på somatiska avdelningar. Sjuksköterskorna som jobbar på de somatiska avdelningarna förväntas använda sig av ett personcentrerat förhållningssätt för att ge en så bra omvårdnad som möjligt.Syfte: Syftet är att belysa hur sjuksköterskor som arbetar inom somatisk vård upplever omvårdnaden av patienter med psykisk sjukdom. Metod: En litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Databaserna Cinahl, PubMed samt PsycInfo har använts för inhämtande av material. Analysen har genomförts enligt Popenoe m.fl.s systematiska metod för dataanalys. Artiklarna har kvalitetsgranskats enligt SBU:s granskningsmall. Resultat: Följande sex kategorier identifierades 1) Begränsad vårdmiljö 2) Vikten av stöd och samarbete 3) En tidskrävande patientgrupp 4) Upplevelser av otillräcklighet i vårdandet 5) Betydelsen av kommunikation 6) Försök att möta omvårdnadsbehovet.Konklusion: Sjuksköterskorna upplevde att patienter med psykisk sjukdom är en resurskrävande patientgrupp vilket resulterade i att sjuksköterskorna upplevde sig behöva ge mer omvårdnad till de en de övriga somatiska patienterna. Sjuksköterskorna upplevde också att patienterna utnyttjande systemet till sin fördel vilket vilket resulterade i en ovilja att vårda patienterna mer än det yttersta nödvändiga. 

  • 22.
    Alm, Ludvig
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Pattenden, Christin
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Patienters upplevelse av psykisk hälsa efter kritisk sjukdom: En litteraturstudie2024Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Allt fler patienter överlever tack vare medicinska framsteg kritisk sjukdom. Aktuell forskning visar att patienter ofta upplever den akuta sjukdomsfasen som känslomässigt jobbig med känslor såsom stress och ovisshet. Det är känt att kritisk sjukdom och intensivvård medför fysiska konsekvenser även långt efter sjukhusvistelsen och att detta påverkar patienters återhämtning negativt. Med kunskap om patienters upplevelse av psykisk hälsa efter kritisk sjukdom kan sjuksköterskan anpassa vården för att erbjuda dessa patienter stöd för att uppnå en god återhämtning. Syfte: Att belysa hur patienters upplevelse av den psykiska hälsan påverkas efter kritisk sjukdom. Metod: En litteraturstudie baserad på tolv artiklar med kvalitativ ansats analyserades med tematisk innehållsanalys. Resultat:Deltagarnas upplevelse av psykisk hälsa efter kritisk sjukdom presenteras under fem huvudkategorier: tacksamhet, utsatthet, oro och rädsla, fatigue samt identitetsförändringar. Konklusion: Deltagarnas upplevelse av psykisk hälsa påverkades av att de kände tacksamhet över att ha överlevt och de stöd de fått, men utsatthet, oro, fatigue och ett behov av att omforma sin identitet var vanliga upplevelser som fick deltagarna att ändra sin självbild och sina perspektiv på livet. Vikten av att patienter känner sig förstådda och erbjuds stöd från såväl vården som närstående har framkommit och personcentrerad vård och ett holistiskt förhållningssätt lyfts fram som viktiga faktorer för att tillgodose de komplexa behov som uppstår efter kritisk sjukdom.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Almqvist, Julia
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Bengtsson, Julius
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Omvårdnad av vuxna med övervikt och fetma.: En litteraturstudie som beskriver sjuksköterskans erfarenheter2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Övervikt och fetma anses vara ett av vår tids största hälsoproblem.Trots rådande riktlinjer för preventivt arbete så fortsätter ökningen och omfattar idag mer än 1,9 miljarder människor världen över, och medför ökad risk att drabbas av följdsjukdomar som diabetes, cancer och hjärt-kärlsjukdomar. Sjuksköterskan har en central roll i omvårdnadsarbetet och sjukdomensutbredning medför att den grundutbildade sjuksköterskan kan träffa på denna patientgrupp i olika instanser av vården. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskors erfarenheter kring omvårdnaden av vuxna med övervikt och fetma med fokus på att främja hälsa. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Via databaserna Cinahl och Pubmed togs tolv vetenskapliga artiklar fram vilka användes för att besvara studiens syfte i resultatet. Utvalda studier granskades med hjälp av SBU:s granskningsmall och analyserades med hjälp av metasyntes. Resultat: Resultatet belyste vilka faktorer som påverkade sjuksköterskans omvårdnadsarbete med patientgruppen. Faktorerna medförde att tre huvudteman identifieras: organisation och samverkan i team, kunskap och utbildning samt attityder och bemötande. Utifrån de tre huvudteman kunde ytterligare sju subteman identifieras vilket möjliggjorde en djupare inblick hur omvårdnaden påverkades. Konklusion: Övervikt och fetma är ett komplext hälsotillstånd som kan orsakas av flera olika aspekter. Komplexiteten kan medföra att sjuksköterskans kunskap inte räcker till vilket ställer krav på välfungerande gränsöverskridande arbete mellan olika professioner. Attityder och fördomar har en negativ påverkan på arbetet vilket medför sämre vård och ökar arbetsbelastningen. Mer resurser i form av tid, material, utbildning och riktlinjerbehövs för att sjuksköterskor ska kunna erbjuda god omvårdnad av patientgruppen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Almström, Anna
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Stein, Mia
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Hur påverkar arbetsmiljön patientsäkerheten - sjuksköterskans erfarenheter: En litteraturstudie2021Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Årligen i Sverige uppskattas tio procent av patienterna drabbas av vårdskada. Inom hälso- och sjukvården är resursbrist och hög arbetsbelastning vanligt förekommande samtidigt som sjuksköterskan befinner sig i en arbetsmiljö med krav på att upprätthålla patientsäkerheten. Det är av vikt att den grundutbildade sjuksköterskan har förståelse för på vilket sätt arbetsmiljön påverkar patientsäkerheten för att kunna bedriva säker vård som tillgodoser patientens grundläggande behov. Syfte: Studiens syfte var att belysa hur sjuksköterskan erfar att arbetsmiljön påverkar patientsäkerheten.Metod: Litteraturstudien bygger på tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna är hämtade från databaserna Cinahl, PubMed och Psykinfo. Analysen har utgått från innehållsanalys och artiklarna har kvalitetsgranskats. Resultat: Fyra teman identifierades: Organisation och ledning, Fysisk och Psykisk påverkan, Bemanning och arbetsbelastning samt Teamarbete och kommunikation.Konklusion: Studien lyfter flera olika faktorer i sjuksköterskans arbetsmiljö som påverkar patientsäkerheten. Utmärkande var framförallt personalbrist och hög arbetsbelastning, vidare betonas att god kommunikation och fungerande teamarbete har positiv påverkan som bidrar till att sjuksköterskan kan tillgodose patientens grundläggande behov. För att förbättra sjuksköterskans arbetsmiljö och upprätthålla god och säker vård krävs åtgärder på såväl organisatorisk nivå som på individnivå. Litteraturstudien genererar en ökad förståelse för arbetsmiljöns betydelse för såväl sjuksköterskans personliga hälsa som patientens säkerhet. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Almén, Joel
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Hansen, Maria
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Livet med ADHD och att erhålla diagnos i vuxen ålder: En litteraturstudie2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Antalet personer som diagnostiserats med ADHD har ökat stadigt under de senaste 15 åren. Det har visat sig att många har fått diagnosen först som vuxna. Under senare år har forskning visat upplevelse av lägre livskvalitet hos vuxna med ADHD samt flera konsekvenser av obehandlad ADHD som skilsmässa, ökad risk för missbruk, bilolyckor, olycksfall, depression, ångest och suicid.

    Syfte Syftet med litteraturstudien var att sammanställa upplevelser och erfarenheter av ADHD hos personer som fått diagnosen i vuxen ålder.

    Metod Litteraturstudie med kvalitativ design. Med ett perspektiv utifrån vuxna med ADHD har totalt tio vetenskapliga artiklar från databaserna PsycInfo och Cinahl granskats. Data extraherades, översattes, kondenserades, kodades och tematiserades utifrån grundläggande innehållsanalys.

    Resultat Analysen av studiernas resultat mynnade ut i tre huvudteman: ADHD påverkade livet som beskriver påverkan av ADHD, Diagnosens betydelse och krokiga väg berättar om tankar och känslor av att få diagnos, samt Erfarenheter av strategi, vård och behandling som skildrar hanteringen av symtom och svårigheter samt upplevelser av erbjuden vård.

    Slutsats Upplevelser av symtom och svårigheter relaterat till ADHD kan skilja stort mellan människor och kön. Något som måste förstås för att möjliggöra ett arbete utifrån personcentrerad omvårdnad. Stigma och negativa upplevelser av vården ses orsakas av bristande förståelse och okunskap. Varför vikten av attitydförändring i samhället ses som avgörande för god livskvalité och bra bemötande. En kunskapslucka som sågs var kvinnors upplevelse av orsak till senare diagnos, här behövs fortsatt forskning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Al-Sammak, Basma
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Terényi, Michelle
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Kvinnors upplevelser av att få en bröstcancerdiagnos: En litteraturstudie2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bröstcancer är ett viktigt och relevant ämne för den grundutbildade sjuksköterskan då det är en del av sjuksköterskans professionalitet att omvårda och stötta kvinnor som har en diagnostiserad sjukdom. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa kvinnors upplevelser av att få en bröstcancerdiagnos. Metod: För att uppfylla syftet genomfördes en kvalitativ litteraturstudie. Samtliga artiklar som har använts till underlag för litteraturstudien inhämtades från databaserna CINAHL och PubMed. Kvalitetsgranskning av artiklarna gjordes enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärderingsmall. Analys av artiklarna utgick från Popenoes analysmodell. Resultat: I studien identifierades tre kategorier där den första betecknades som “Känsloreaktioner” och innehöll följande tre subkategorierna: De första reaktionerna, tankar inför döden och känslan av att vara en belastning. Den andra kategorin var “Ovisshet inför framtiden” inkluderade följande två subkategorier: Oro inför behandling och Förlora sin roll som kvinna. Den sista kategorin var “Betydelsen av stöd” mynnade ut i två subkategorier: Stöd från andra och Hälso- och sjukvårdspersonalens stöd. Konklusion: Att få en bröstcancerdiagnos kan vara en traumatisk upplevelse för många kvinnor och kan påverka kvinnans fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Kvinnorna upplever en bröstcancerdiagnos på olika sätt och reagerar annorlunda vid diagnosbeskedet. Hälso- och sjukvårdspersonalens stöd visade sig upplevas olika och indikerade ett behov för ett individuellt anpassat stöd. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 27. Ambrus, Livia
    et al.
    Sunnqvist, Charlotta
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Asp, Marie
    Westling, Sofie
    Westrin, Åsa
    Coping and suicide risk in high risk psychiatric patients2020Ingår i: Journal of Mental Health, ISSN 0963-8237, E-ISSN 1360-0567, Vol. 29, nr 1, s. 27-32Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: A dysfunctional use of coping strategies has repeatedly been linked to suicidal behaviour in non-psychiatric populations. However, data regarding association between coping strategies and suicidal behaviour in psychiatric populations are limited. Aims: The aim of the study was to investigate the possible relationship between self-reported suicide risk, suicidal ideation and coping strategies in three psychiatric cohorts. Method: Three cohorts of psychiatric patients were involved in the study; recent suicide attempters (n = 55), suicide attempters at follow-up 12 years after a suicide attempt (n = 38) and patients with ongoing depression without attempted suicide (n = 72). Patients filled in the self-rating version of The Suicide Assessment Scale (SUAS-S) from which items no. 17–20 addressing current suicidal ideation were extracted. To investigate coping strategies, the Coping Orientation of Problem Experience Inventory (COPE) was used. Results: In all cohorts, regression analyses showed that only avoidant coping was significantly correlated with the scores of SUAS-S adjusted for covariates. The items no. 17–20 correlated significantly to avoidant coping but not with other coping strategies in all cohorts. Conclusion: The results of this study indicate that among coping strategies only avoidant coping may be associated with suicide risk in psychiatric patients independently of history of attempted suicide.

  • 28.
    Anderberg, Jessika
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Ståhl, Anna
    Sjuksköterskors erfarenhet av trycksårsprevention inom slutenvården: En litteraturstudie2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Trycksår är en skada i huden samt underliggande vävnad som kan uppstå efter tryck eller skjuv. Patienter som drabbas av trycksår uttrycker att det medför ett stort fysiskt, psykiskt och socialt lidande. Sjuksköterskan är ansvarig för omvårdnadsarbetet där trycksårsprevention är en del av det förebyggande arbetet och inbegriper riskbedömning, hudbedömning samt regelbunden repositionering. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av trycksårsprevention inom slutenvården. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på 10 artiklar med kvalitativ studiedesign som inhämtats från databaserna Cinahl och Pubmed. De utvalda artiklarnas resultat analyserades genom konventionell innehållsanalys. Resultat: Genom innehållsanalysen utkristalliserades huvudkategorier och subkategorier ur artiklarnas resultat. Resultatet utformades i två huvudkategorier: Vårdteamet och Arbetsmiljö och sex subkategorier: Prevention, Kommunikation, Undersköterskan, Patienten, Organisatoriska faktorer och Hög arbetsbelastning. Konklusion: Sjuksköterskor hade erfarenhet av att vårdteamet och vårdgivarens organisatoriska ansvar hade en avgörande betydelse i arbetet med trycksårspreventionen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Andersson, Alexander
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Lindborg, Ida
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Icke-invasiva omvårdnadsåtgärder för patienter med obstipation på äldreboende som är 65 år och äldre: En litteraturstudie2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att vara obstiperad innebär fysiskt och psykiskt lidande som påverkar livskvaliteten negativt. Försämrat vätskeintag, fiberfattig kost, immobilisering, sjukdom och läkemedel är riskfaktorer för att drabbas av obstipation. En hög ålder och kvinnligt kön innebär en ytterligare ökad risk för att drabbas. Vanligaste behandlingsmetoderna mot obstipation är laxantia som kan vara svår att balansera samt de invasiva åtgärderna lavemang och manuell evakuering som kan upplevas mycket påfrestande för äldre. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa icke-invasiva omvårdnadsåtgärder för patienter med obstipation på äldreboende som är 65 år och äldre. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie av kvantitativ ansats. Tio vetenskapliga artiklar valdes varav fyra var randomiserade och sex var icke-randomiserade. Studierna genomgick en kvalitetsgranskning där fem artiklar graderades som grad I vilket avser hög studiekvalitet och fem som grad II vilket avser medelhög studiekvalitet. Med hjälp av analysen identifierades fyra teman; hälsosamma bakterier som omvårdnadsåtgärd, kostkomplement som omvårdnadsåtgärd, yttre påverkan som omvårdnadsåtgärd och individanpassade omvårdnadsåtgärder som strukturerade upp resultatet. Resultat: Omvårdnadsåtgärder i form av hälsosamma bakterier, kostkomplement, yttre påverkan samt en individanpassad omvårdnad påvisade god behandlande effekt mot obstipation. Obstipationsrelaterade symtom minskade, livskvaliteten förbättrades samt minskad administration av laxantia, lavemang och manuell evakuering. Konklusion: Resultatet i litteraturstudien påvisade att det finns icke-invasiva omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskor kan implementera för att behandla obstipation på äldreboenden i Sverige. Omvårdnadsåtgärderna kräver en acceptans, tid och vilja från både patient och omvårdnadspersonal för genomförande. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Andersson, Alexandra
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Lundberg, Frida
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Anhöriga till palliativt vårdade patienter vid livets slut: En litteraturstudie över anhörigas upplevelser i hemsjukvården2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Andersson, Anton
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Persson, Jennifer
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    How the aftermath of secondary traumatic stress show itself in nurses.: A literature review2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 20hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjuksköterskan ställs inför många utmaningar inom sitt yrke. En av dessa utmaningar är att handskas med patienters trauma och samtidigt kunna bearbeta dess trauma. Med ökad kunskap om hur sekundär traumatisk stress visar sig och dess följder kan denna stress identifieras i ett tidigare skede. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att kartlägga efterföljderna av sekundär traumatisk stress för sjuksköterskor, beskrivet av sjuksköterskor. Metod: Studien har designats som en kvalitativ litteraturstudie med genomförda sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. Kartläggningen resulterade i tio artiklar som kvalitetsgranskades. Resultat: Metasyntesen av de identifierade artiklarna resulterade i sju underteman, viljan att lämna yrket, ge otillräcklig vård, lagarbete, depersonalisering, emotionell stress, brist på resurser och brist på kunskap. Slutsats: När den sekundära traumatiska stressen blir dem övermäktiga så kan det resultera i att sjuksköterskorna lämnar yrket. Framtida forskning bör därför fokusera på metoder som stöttar sjuksköterskor exponerade för sekundär traumatisk stress och lindrar deras känsla av utmattning. Metoder som ytterst är till gagn inte bara för sjuksköterskor utan även för patienterna de vårdar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Andersson, Ewa K.
    et al.
    Department of Health and Caring Sciences, Linnaeus University, Växjö, Sweden.
    Dallora, Ana Luiza
    Department of Health, Blekinge Institute of Technology, Karlskrona, Sweden.
    Marcinowicz, Ludmila
    Faculty of Health Sciences, Medical University of Bialystok, Bialystok, Poland.
    Stjernberg, Louise
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV). Swedish Red Cross University, Huddinge, Sweden.
    Björling, Gunilla
    School of Health and Welfare, Jönköping University, Jönköping, Sweden;Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet, Sweden;Faculty of Nursing, Kilimanjaro Christian Medical University College, Tanzania.
    Anderberg, Peter
    Department of Health, Blekinge Institute of Technology, Karlskrona, Sweden;School of Health Sciences, University of Skövde, Skövde, Sweden.
    Bohman, Doris
    Department of Health, Blekinge Institute of Technology, Karlskrona, Sweden;Optentia Research Unit, Vanderbijlpark Campus, North-West University, Vanderbijlpark, South Africa.
    Self-Reported eHealth literacy among nursing students in Sweden and Poland: The eNursEd cross-sectional multicentre study2023Ingår i: Health Informatics Journal, ISSN 1460-4582, E-ISSN 1741-2811, Vol. 29, nr 4Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study aimed to provide an understanding of nursing students’ self-reported eHealth literacy in Sweden and Poland. This cross-sectional multicentre study collected data via a questionnaire in three universities in Sweden and Poland. Descriptive statistics, the Spearman’s Rank Correlation Coefficient, Mann–Whitney U, and Kruskal–Wallis tests were used to analyse different data types. Age (in the Polish sample), semester, perceived computer or laptop skills, and frequency of health-related Internet searches were associated with eHealth literacy. No gender differences were evidenced in regard to the eHealth literacy. Regarding attitudes about eHealth, students generally agreed on the importance of eHealth and technical aspects of their education. The importance of integrating eHealth literacy skills in the curricula and the need to encourage the improvement of these skills for both students and personnel are highlighted, as is the importance of identifying students with lacking computer skills.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Andersson, Joakim
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskors erfarenheter av patienter som inte följer den ordinerade läkemedelsordinationen.: En litteraturstudie i omvårdnad2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det är ett vanligt förekommande problem inom vården att patienter inte tar ordinerade läkemedel. Detta kan få stora konsekvenser för patienten och dennes hälsa. Det är viktigt att undersöka vad sjuksköterskor egentligen vet om orsakerna till patienters bristande följsamhet, då en korrekt bild av fenomenet gör att sjuksköterskan kan hjälpa patienten på bästa sätt.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa sjuksköterskorserfarenheter av patienters icke-följsamhet till ordinerad läkemedelsbehandling.Metod: Uppsatsen bygger på en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Inkluderade studier söktes fram i databaserna PubMed och CINAHL. En kvalitetsgranskning, av relevanta studier, gjordes utifrån SBU:s kvalitetsgranskningsmall. En innehållsanalys gjordes av artiklarna, baserad på Forsberg och Wengström. Totalt 10 artiklar användes i föreliggande litteraturstudie.Resultat: I resultatet framgick att sjuksköterskor i stor utsträckning förklarar patienters bristande följsamhet med tre huvudkategorier av orsaker: Patientspecifika orsaker, orsaker i patientens omgivning och relationen mellanpatienten och sjuksköterskan.Konklusion: Sjuksköterskor har en god uppfattning om vilka orsakerna tillpatienternas svårigheter eller ovilja att använda ordinerade läkemedel är. Dock förefaller sjuksköterskor tillskriva visa orsakssamband en större vikt än vad annan, patientcentrerad forskning visat. Mer forskning behövs för att tydliggöra graden av sjuksköterskors insikt kring patiensernas problematik.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Andersson, Joanna
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Drammeh, Ator
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskors erfarenheter av vårdrelationer vid telefonrådgivning inom primärvården: En litteraturstudie2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Telefonrådgivning inom eHälsa är ett växande fenomen i och med en allt mer åldrande befolkning och förändringar i demografin. Primärvårdens telefonrådgivning är den första kontakten med hälso- och sjukvården dit patienten ringer för att få hjälp och stöd. God kommunikation och bemötande är av vikt vid samtalet mellan sjuksköterskan och den vårdsökande på grund av avsaknaden av det visuella. Vidare ska sjuksköterskan förhålla sig till personcentrerad omvårdnad som är en av sjuksköterskans kärnkompetenser. Hur påverkas vårdrelationen mellan sjuksköterska och vårdsökande då de fysiska mötena får allt mindre plats? Syfte: Syftet var att sammanställa sjuksköterskors erfarenheter av faktorer som påverkar vårdrelationen vid telefonrådgivning inom primärvården. Metod: Litteraturstudie med induktiv ansats baserad på tio kvalitativa studier, publicerade mellan år 2001–2020. Kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta data. Resultat: Vid analys identifierades tre kategorier av betydelse för vårdrelationen: samtalet, bedömnings- och beslutsprocessen samt organisationen. Fynden var överlappande i många avseenden. Ett utmärkande resultat var svårigheter kopplat till avsaknaden av det visuella, vilket genomsyrar alla tre huvudfynd. Vidare relaterades svårigheter avseende organisationen och bristande resurser såväl till samtalet som bedömnings- och beslutsprocessen. Slutsats: Avsaknad av det visuella är av betydelse för bedömningen och kan påverka bedömningen negativt. Organisatoriska brister som innebär att sjuksköterskan måste ta beslut skyndsamt kan innebära att den personcentrerade vården faller bort, vilket påverkar vårdrelationen mellan sjuksköterska och den vårdsökande. Studiens resultat kan öka förståelsen för sjuksköterskans erfarenhet av vårdrelationer vid telefonrådgivning inom primärvården. Trycket på primärvården beräknas öka i framtiden varför mer forskning inom området är av intresse för att säkerställa att en god vård tillhandahålls.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Andersson, Joel
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Doctor Mazreku, Jade
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskans upplevelser av empatitrötthet: En litteraturöversikt2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Empatitrötthet är en kombination av utmattning och sekundär traumatisk stress som medfört en avsaknad eller förlust av empatiska förmågor i hopp om att skydda det egna välmåendet. Prevalensen av empatitrötthet ökar och därmed konsekvenserna det har på vården. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa litteratur som beskrev sjuksköterskors upplevelser av empatitrötthet. Metod: En kvalitativ ansats användes och underlaget bestod av tio kvalitativa studier baserade på beskrivningar från sjuksköterskor i olika omvårdnadssammanhang för att framhäva sjuksköterskor upplevelser av empatitrötthet.Resultat: Litteraturöversiktens resultat visar två huvudkategorier: Upplevda förluster i åsamkande av empatitrötthet och Upplevda lärdomar av empatitrötthet. Resultatet visar att majoriteten av sjuksköterskors upplevelser är former av förluster relaterat till empatitrötthet. Konklusion: Empatitrötthet är ett mångfacetterat fenomen vilket påverkar sjuksköterskan på flera plan. I slutändan leder det till inadekvat omvårdnad av patienter. Vidare för att undvika empatitrötthet krävs mer resurser i form av fler sjuksköterskor, tid för reflektion ska möjliggöras och ökat stöd från ledning samt organisation. Detta krävs för att säkerställa ett hållbart yrkesliv för sjuksköterskan och god omvårdnad för patienten. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Andersson, Linda
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Operating Theatre Nurses´ Main Concerns during the Operative Process of Organ Donation - A Grounded Theory2022Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Little is known about operating theatre nurses’ (OTNs) main concerns during the perioperative organ donation process. The purpose of this study was to explore OTNs’ experiences of caring for the organ donor during operations where organs are retrieved and to answer the question: what is the main concern during this procedure and how do they deal with it? A total of ten OTNs, one man and nine women with a mean age of 51.8 years (range 38-63 years) were interviewed in this Constructive Grounded Theory study. A core category emerged: Optimum organ retrieval, where the generated grounded theory is present in the four main categories: Brace oneself, Facilitate, Retrieve and Completion. Commitment is the force that binds the OTN to a course of action of relevance for optimum organ retrieval. Respect for and the dignity of the donor are essential. 

  • 37.
    Andersson, Madeleine
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Bergman, Johanna-Louise
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Patienters upplevelser av att leva med inflammatorisk mag-tarmsjukdom samt behov av stöd.: En litteraturstudie2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Inflammatorisk mag-tarmsjukdom är ett samlingsnamn för Ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Gemensamt för sjukdomarna är att de är kroniska och att de går i skov, vilket innebär att sjukdomen är mer aktiv i vissa perioder och mindre aktiv under andra. Inflammatorisk mag-tarmsjukdom påverkar patienterna fysiskt, psykiskt och socialt, vilket påverkar deras livskvalitet. Inflammatoriska mag-tarmsjukdomar kan resultera i psykiska besvär, därför har patienterna ett behov av goda copingstrategier och en god anpassning till livet med sjukdomen. Genom evidensbaserad och personcentrerad vård har sjuksköterskan en stödjande funktion i vården av dessa patienter. 

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka patienternas upplevelser av att leva med inflammatorisk mag-tarmsjukdom för att kunna belysa deras behov av stöd.

    Metod: En litteraturstudie med boolesk sökteknik gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO där tio artiklar valdes ut genom granskning med SBU:s granskningsmall.   

    Resultat: När resultatet av tio artiklar sammanställts framkom fyra teman; patienters upplevelser av att leva med inflammatorisk mag-tarmsjukdom, patienternas behov av stöd, stöd i att acceptera och leva med sjukdomen samt stöd i form av utbildning.

    Slutsats: Patienter med inflammatorisk mag-tarmsjukdom har behov av stöd både fysiskt, psykiskt och socialt, från både sjukvårdspersonal och anhöriga. Patienterna har ett behov av stöd i form av information, undervisning samt psykiskt och emotionellt stöd. Sjuksköterskans stöd genom personcentrerad och empatisk kommunikation hjälper patienterna att acceptera sjukdomen och deras “nya normala”, vilket främjar deras självständighet, självkännedom och eget ansvar i sjukdomshanteringen. Patientutbildning bidrar till bättre egenvårdsstrategier, ökad följsamhet till behandling och livsstils anpassningar, vilket även bidrar till ökat självförtroende och välmående. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Andersson, Oskar
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Dahlin, Fanny
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor med fokus på upplevelser i slutenvården: En litteraturstudie2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Andersson, Oskar & Dahlin, Fanny. Arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor med fokus på upplevelser inom slutenvård. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15/30 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2021.Bakgrund: Arbetsrelaterad stress har under en längre tid varit vanligt förekommande inom vården och i synnerhet för sjuksköterskor. Under pandemin (Covid-19) har det blivit tydligt hur nära bristningsgränsen sjuksköterskor faktiskt var. Det är viktigt att förstå hur en stressig arbetsplats påverkar den omvårdnad som en sjuksköterska ska tillhandahålla, samt vilka andra konsekvenser en ohållbar och stressig arbetssituation kan leda till i längden.Syfte: Litteraturstudien syftade till att undersöka hur arbetsrelaterad negativ stress påverkar sjuksköterskans omvårdnadsarbete med fokus på sjuksköterskans upplevelser i slutenvården. Metod: Examensarbetet är en kvalitativ litteraturstudie. Litteratursökning gjordes i databasen PubMed. Samtliga artiklar är kvalitetsgranskade genom SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier. Litteraturstudiens resultat är baserat på 10 artiklar. Resultat: I resultatet framkom 3 huvudteman; Arbetsmiljö, Organisatoriska faktorer och Coping. Utifrån dessa teman togs det sammanlagt fram 8 subteman; Arbetsbelastning, samverkan i team, relation mellan sjuksköterskor och läkare, återhämtning, organisatoriskt stöd, underbemanning, coping inom teamet och individuell coping. Konklusion: Organisatoriska faktorer är det som i störst utsträckning leder till arbetsrelaterad stress för sjuksköterskor. Underbemanning, tidsbrist och för många patienter per sjuksköterska är de största faktorerna. Arbete i team visar sig vara en större utmaning för sjuksköterskan än övriga yrkeskategorier inom slutenvården. Tillräckliga copingstrategier är essentiellt både på ett individuellt plan och på arbetsplatsen som helhet. Nyckelord: Kvalitativ forskning, psykologisk stress, slutenvård, sjuksköterskor, upplevelse

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Andersson, Py
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Peter, Minna
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sjuksköterskans upplevelse av att ge palliativ vård i hemmet: En litteraturstudie2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Andersson P, Peter M. Sjuksköterskans upplevelse av att ge palliativ vård i hemmet. En litteraturstudie. Examensarbete 15 högskolepoäng i omvårdnad. Malmö Universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2021.

    Bakgrund: Allt fler personer väljer att få sin palliativa vård i det egna hemmet. Palliativ vård är den vårdform som kan påbörjas när patienten är så pass sjuk attdet inte går att bota. Den palliativa vården fokuserar på att lindra och stödja patienten samt att se till att hen är så symtomlindrad som möjligt. Vården individanpassas efter patienten och deras närstående uppmuntras att vara delaktigai den palliativa vården. Det är även av vikt att patienten vet att de kan vara med och påverka beslut om deras tid i livets slut.

    Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att ge palliativ vård i hemmet.

    Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturstudie med kvalitativ studiedesign. Databaserna Cinahl och PubMed användes vid litteratursökningen. Litteraturstudiens resultat grundas på 10 vetenskapliga artiklar som har granskats med hjälp av SBU:s kvalitetsgranskningsmall för kvalitativa studier.

    Resultat: 3 huvudkategorier framkom; utmaningar i arbetet, information och stöd till närstående och behovet av en god samverkan. Dessa huvudkategorier formades från de 9 subkategorierna; att behöva kunskap, flexibilitet i arbetet, känslomässig påfrestning, att möta etiska dilemman, att skapa delaktighet, skapa en dialog med närstående, efter döden, samarbete med sjuksköterske-kollegor, samarbete med läkare.

    Konklusion: Att arbeta inom den palliativa vården som sjuksköterska kan vara påfrestande och påverka sjuksköterskan negativt. Det krävs även mycket engagemang och kunskap av sjuksköterskan då de har mycket ansvar. God kommunikation mellan alla inblandade är därför betydelsefullt för att kunna ge patienten en god död i sitt hem. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 40. Andersson, Åsa
    et al.
    Frank, Catharina
    Willman, Ania
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Sandman, Per-Olof
    Hansebo, Görel
    Factors contributing to serious adverse events in nursing homes2018Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 27, nr 1-2, s. e354-e362Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIMS AND OBJECTIVES: The aim of this study was to identify the most common serious adverse events that occurred in nursing homes and their most frequent contributing factors to contribute to improvement of safe nursing care. BACKGROUND: There is a need to improve safe nursing care in nursing homes. Residents are often frail and vulnerable with extensive needs for nursing care. A relatively minor adverse event in nursing care can cause serious injury that could have been preventable. DESIGN: This was a retrospective study, with a total sample of data regarding adverse events (n=173) in nursing homes, concerning nursing care reported by health care providers in Sweden to the Health and Social Care Inspectorate. The reports were analysed with content analysis and the frequencies of the adverse events, and their contributing factors, were described with descriptive statistics. RESULTS: Medication errors, falls, delayed or inappropriate intervention and missed nursing care caused the vast majority (89%) of the serious adverse events. A total of 693 possible contributing factors were identified. The most common contributing factors were 1) lack of competence 2) incomplete, or lack of documentation 3) teamwork failure 4) and inadequate communication. CONCLUSIONS: The contributing factors frequently interacted yet they varied between different groups of serious adverse events. The resident's safety depends on the availability of staff's competence as well as adequate documentation about the resident's condition. Lack of competence was underestimated by health care providers. RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE: Registered Nurses and assistant nurses need to have awareness of contributing factors to adverse events in nursing care. A holistic approach to improve patient safety in nursing homes requires competence of the staff, safe environments as well as resident's and relative's participation. This article is protected by copyright. All rights reserved.

  • 41.
    Andiani, Mira
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Baludda, Erika
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Att delegera eller inte?: En litteraturstudie om sjuksköterskors uppfattningar av patientsäkerhet inom hemsjukvård i samband med delegering.2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Background: The health care system is facing a dilemma because of theincreasing demand of care and as well as the shortage of graduate level nurses andnurses with specialization. Earlier studies show that the shortage of nurses has ledto the necessity of delegating tasks to unlicensed health care personnel. Severalstudies showed that delegation is one of the areas within home care that has beenidentified a main risk in relation to health care injuries. Aim: To explore nurses’perspective of patient safety within home care in relation to delegation. Method:A literature review of eleven qualitative studies. The literature search wasperformed through database search (PubMed and Cinahl) and manual searching.The studies were reviewed through the SBU’s for qualitative studies and wereanalyzed with Friberg’s analysis method, where similar data were grouped intoappropriate categories. Result: The result yielded two main categories and sixsub-categories. The sub-categories, A helping hand, To lose control andDelegation barrier belongs to the main category The Delegation Dilemma. Underthe other main category, The delegation process there are three subcategories;Nursing diagnostics, Ensuring competence and to follow up delegated tasks.Conclusion: Delegation constitutes a great deal of responsibility and thedelegation process is complex. Delegation requires increased understanding andawareness of its complexity and what the responsibility of delegating entails, to beable to act effectively in order to maintain patient safety in relation to delegation. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Andrejic Bengtsson, Emilia
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Persson Tholin, Jessica
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Vårdpersonalens upplevelser av att möta äldre med depression: En litteraturstudie2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Psykisk ohälsa är vanligt bland äldre och depression är den vanligaste psykiska sjukdomen. Depression är så pass vanligt förekommande bland äldre att det räknas som ett folkhälsoproblem. En känsla av nedstämdhet och ett minskat intresse och glädje vid aktivitet är några symtom på depression. Trots att det finns kännedom om att depression hos äldre är vanligt förekommande är det ett tillstånd som både är underdiagnostiserat och underbehandlat. Den grundutbildade sjuksköterskan möter dessa patienter inom primärvården och inom äldreomsorgen och har i uppgift att identifiera depressiva symtom och ge en god omvårdnad till äldre med depression. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva vårdpersonalens upplevelse av att möta och vårda äldre personer med depression inom äldreomsorgen och primärvården. Metod: Litteraturstudien grundar sig på 10 vetenskapliga kvalitativa artiklar som har valts ut från databaserna Cinahl, Pubmed och PsycINFO. Analysen skedde med kvalitativ innehållsanalys på manifest nivå.

    Resultat: Analysen mynnade ut i två kategorier; Den första var organisatoriska faktorer med subkategorierna organisationsstrukturens påverkan, riktlinjer och resurser samt samverkan. Den andra kategorin är mänskliga faktorer som beskrev upplevelser om stigma och felaktiga föreställningar, kontinuitet och holistiska synsätt är underkategorier. Konklusion: Sammanfattningsvis visar denna litteraturstudie att vårdpersonalen upplever vården vid psykisk ohälsa hos äldre som bristfällig. Frustration över resursbrist och ned prioriteringar av psykisk ohälsa samt att samverkan, kontinuitet och ett holistiskt synsätt var essentiellt. Dessa faktorer upplevdes påverka deras förutsättningar för att identifiera depression och möjliggöra en god vård.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 43.
    Anjou, Emilia
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Haidl, Ebba
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Patienters erfarenheter av tolkanvändning i vården.: En litteraturstudie2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Migration har ökat de senaste åren och därmed ökat behovet av tolkar i hälso- och sjukvården. Kommunikation mellan sjuksköterska och patient är grunden för en god vårdrelation, något som hindras när det finns en språkbarriär. För tillfället finns det ingen svensk lagstiftning för användandet av tolk inom hälso- och sjukvård, men däremot finns det en lag om lika vård för alla oavsett bakgrund. Patientens upplevelse av tolkanvändning är en av grundpelarna för ett personcentrerat arbete.

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa patienters erfarenheter av tolkanvändning i vården.

    Metod: Studien var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Litteratursökning gjordes i databaserna Cinahl och Psycinfo. Kvalitetsgranskning genomfördes med stöd av SBU:s kvalitetsgranskningsmall. Resultaten analyserades med kvalitativ innehållsanalys specifik för litteraturstudier för att identifiera relevanta kategorier och subkategorier. 

    Resultat: Resultatet baserades på 10 kvalitativa studier. Resultatet presenterades i tre kategorier: Begränsningar i kommunikation och tid, Patientens förväntningar på tolken samt Förtroende och sekretess. Resultatet visade på osäkerhet från patientens sida gällande bland annat sekretess och tolkens professionalism. Begränsningarna i kommunikationen påverkade vården för patienten med behov av tolk, på grund av bland annat svårigheter att boka tolk och tidspress. 

    Konklusion: Tolkens arbete i att underlätta kommunikation var avgörande för personcentrering och patientsäkerhet. Det finns behov för auktoriserade tolkar för att omvårdnaden ska bli personcentrerad. Tolken var avgörande för patientens delaktighet, men många patienter var obekväma med att tolken var med på besök. Sjuksköterskan har ett ansvar att bemöta patientens behov. Anhöriga används bland annat på grund av tolkbristen, för att undvika detta behövs det fler auktoriserade tolkar. Behov för ytterligare kunskapsutveckling för sjuksköterskan inom tolkanvändning i hälso- sjukvården och patienters upplevelser identifierades under arbetets gång.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Annersten Gershater, Magdalena
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Good care is necessary for patients with a healed diabetic foot ulcer to avoid new ulceration2024Ingår i: Leczenie Ran, ISSN 1733-4101, Vol. 21, nr 1, s. 1-2Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Annersten Gershater, Magdalena
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Apelqvist, Jan
    Skåne University Hospital.
    Elderly individuals with diabetes and foot ulcer have a probability for healing despite extensive comorbidity and dependency2021Ingår i: Expert review of pharmacoeconomics & outcomes research, ISSN 1473-7167, E-ISSN 1744-8379, Vol. 21, nr 2, s. 277-284Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Limited scientific evidence for prevention and treatment of diabetic foot ulcers in elderly with comorbidities.

    AIM: To explore patient-related factors and outcomes in patients ≥75 years with diabetes and a foot ulcer.

    METHOD: Sub-analysis of consecutively presenting patients ≥75 years (N = 1008) from a previous study on 2,480 patients with diabetic foot ulcer treated in a multidisciplinary system until healing. Patient characteristics: age - 81(75-96); diabetes type 2-98.7%; male/female - 49/51%; living with a spouse - 47%; nursing home 16%; or with home nursing 64%.

    RESULT: Primary healing was achieved in 54%, minor amputation 8%, major amputation 9%, auto-amputation 2%, and 26% of the patients died unhealed. Among the oldest (88-96 years), 31% healed without any amputation. Extensive comorbidities were frequent: neuropathy 93%, visual impairment 73%, cardiovascular disease 60%, cerebrovascular disease 34%, and severe peripheral disease in 29% of the patients. Out of patients (80%) living in institutions or dependent on home nursing, 56% healed without amputation, compared to 44% of patients living in their own home without any support from social services or home nursing.

    CONCLUSION: Healing without major amputation was achieved in 84% of surviving patients ≥75 years, despite extensive comorbidity and dependency.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Annersten Gershater, Magdalena
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Apelqvist, Jan
    Skånes universitetssjukhus .
    Alm-Roijer, Carin
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Re-ulceration is common in persons with diabetes and healed foot ulcer after participant-driven education in group: A randomized controlled trial.2022Ingår i: Advances in wound care, ISSN 2162-1918, Vol. 12, nr 3, s. 117-126Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: To compare the number of ulcer-free days during 24 months in persons with diabetes and a healed foot ulcer below the ankle provided with adjusted therapeutic shoes who were given standard information and participated in participant-driven group education compared with standard information alone.

    METHOD: A randomized controlled trial was designed to evaluate the number of ulcer-free days after participant-driven group education in addition to standard information compared to standard information alone. The number needed to treat (N=174) was not met, as only n=138 persons with diabetes and previously healed foot ulcer were recruited (age median 63 years [34-79], 101 male/37 female).

    RESULT: 138 persons were recruited, of whom 107 (77.5%) completed the study, 7 (5%) dropped out, and 12 (9%) became deceased. No statistically significant difference was found between the intervention group compared to the control group after 6, 18, or 24 months. After 12 months, more patients in the intervention group had developed ulcers. Seventy-seven participants (56%) developed new foot ulcers, irrespective of side and site. Development of one ulcer appeared in 36 participants, two ulcers in 19, and 22 participants developed three ulcers. Forty-eight participants remained ulcer-free (35%) during the 24-month follow-up. Median ulcer-free days until first ulceration were 368 (4-720); until second ulceration, 404 (206-631); and until third ulceration, 660 (505-701). The participants wore prescribed therapeutic shoes during 88% of the follow-up visits.

    CONCLUSION: One third of the participants remained ulcer free for 24 months. Patient-driven education in groups did not give better results than standard information in this underpowered study. The present study illustrates the challenges to perform comparative preventive studies in this group of patients with extensive comorbidity. Further studies are needed to evaluate interventions on ulceration in persons with a healed foot ulcer.

  • 47.
    Annersten Gershater, Magdalena
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Brenner, Josefin
    Department of Health and Social Care, Home Care Kungsparken, Malmö Municipality, Västra Kanalgatan 4, Malmö 211 41, Sweden.
    Nordberg, Malin
    Department of Health and Social Care, Malmö Municipality, Villa Vikhem, Vikhems bygata 100, Staffanstorp 245 46, Sweden.
    Hommel, Ami
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Nurse assistants' perception of caring for older persons who are dying in their own home: An interview study.2024Ingår i: BMC Palliative Care, E-ISSN 1472-684X, Vol. 23, nr 1, artikel-id 70Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: As the proportion of older persons in society increases, there is a growing trend towards providing end-of-life care in their homes. Palliative care is a complex and knowledge-demanding form of care, and nurse assistants are those who work closest to the older person at the end-of-life in their own homes. However, nurse assistants sometimes have low educational and insufficient levels of knowledge in palliative care, which can affect the quality of care they provide. Moreover, nurse assistants' experiences are relatively unexplored in this context. The purpose of the study was to illuminate nurse assistants' experiences in caring for dying older persons at home.

    METHOD: An empirical, qualitative interview study was conducted with 14 nurse assistants with experience of palliative care in homecare. The material was analyzed using thematic content analysis.

    RESULTS: From the nurse assistant's experiences, one main theme emerged: doing everything possible for the dying older person despite challenges. Moreover, three sub-themes emerged: making a difference at a crucial time, death awakens emotions, and balancing personal and professional relationships. The nurse assistants' saw their role primarily as relieving symptoms but also focusing on next of kin. The following are described as essential parts of their role: carrying out practical nursing tasks, focusing on the physical environment, working alone and seeking help from colleagues due to a physical distance to the other members of the multidisciplinary team. The nurse assistants experienced a lack of support as there was no structured guidance or debriefing available in difficult emotional situations. Furthermore, they disclosed that they were left alone to deal with their feelings.

    CONCLUSION: This study demonstrates that nurse assistants strive to provide comprehensive care for dying older persons despite facing obstacles from their working conditions and work organization. They lack supervision and education in palliative care, but they rely on their experience-based knowledge to a large extent and provide care according to the four cornerstones of palliative care.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Annersten Gershater, Magdalena
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Rämgård, Margareta
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Zdravkovic, Slobodan
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Holmberg, C. Nagorny
    Novo Nordisk Scandinavia AB, Malmö, Sweden..
    Grahn, M.
    Malmö City, Malmö.
    Andersson, M.
    Hlth & Med Care Management, Grp Off, Reg Skane, Malmö, Sweden..
    Diabetes prevalence is rising among young residents in Malmö, Sweden2021Ingår i: Diabetologia, ISSN 0012-186X, E-ISSN 1432-0428, Vol. 64, nr SUPPL 1, s. 161-161Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 49.
    Antonsson, Linda
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Nobrell, Anettte
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Översättning och validering av the Verran Professional Governance Scale2023Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den svenska sjukvården har stått inför utmaningen att behålla sjuksköterskor i över ett decennium. Magnetmodellen är ett tillvägagångssätt som visat sig vara framgångsrikt på andra håll i världen för att vända negativa trender i bristen på sjuksköterskor. Structural empowerment är en av de fem kärnkomponenterna i Magnetmodellen. Det krävs en förändring av organisations- och ledningsstrukturer så att sjuksköterskor äger frågor inom sin profession och stärks i sin professionella utveckling. Professional governance kan betraktas som ett ramverk för structural empowerment. Med denna bakgrund finns också ett behov av att utvärdera och mäta professional governance. Det finns dock inga validerade instrument för att mäta professionell styrning i svensk kontext.

    Syfte: Syftet med studien var att översätta, anpassa och validera the Verran Professional Governance Scale till svenska.

    Metod: Översättning, anpassning och validering av instrumentet i fem faser: översättning av instrumentet från originalspråket engelska till svenska, syntetisering av två versioner till en, back translation, expertpanel, pilottestning av den svenska versionen av instrumentet och kognitiva intervjuer med fem sjuksköterskor. Data analyserades med innehållsanalys med RITA metoden.

    Resultat: Översättningsprocessen i fem faser resulterade i en ny svensk version av instrumentet. Språklig validitet och användbarhet bekräftades i steg fyra och fem. Konsensus uppnåddes i expertgruppen och S-CVI värdet, .95, visar hög relevans. I analysen av de kognitiva intervjuerna framkom att inledningen och vissa ord och meningar i några påståenden behövde revideras till exempel vår arbetsplats.

    Slutsats: Studien har genererat översättning och validering för The Verran Professional Governance Scale och utgör en lovande start inför fortsatta valideringsstudier. Den svenska versionen kan lyfta sjuksköterskans profession och sätta fokus på omvårdnad, som en del av Magnetmodellen.                                                                                         

     

    Nyckelord: Magnetmodellen, professional governance, structural empowerment, The Verran Professional Governance Scale

  • 50.
    Appelgren, Marie
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Caring for people with intellectual and developmental disabilities: how can it be experienced and percieved by registered nurses?2021Licentiatavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Forskning visar att patienter med intellektuella funktionsnedsättningar (IF) ofta kan misstolkas och missförstås i vården. Studier visar även att hälso- och sjukvårdspersonal generellt har en begränsad kunskap om IF. Det är inte ovanligt att sjuksköterskor uppger att de känner sig oförberedda på att stödja denna grupp av patienter och att de rädda för att inte kunna kommunicera effektivt och att vårda patienter med IF. Detta kan inverka på negativt på omvårdnaden och kvaliteten på den vård som ges, vilket i sin tur kan leda till att essentiella vårdbehov inte identifieras eller uppfylls på ett lämpligt och adekvat sätt. Det finns belägg för att personer med IF inte får vård i samma utsträckning som andra samhällsmedborgare och det verkar som att vanliga omvårdnadsmetoder inte alltid är utformade för att tillgodose vårdbehoven hos patienter med IF. Dessutom finns det rapporter som visar att problem med samordning mellan olika omsorgsinstanser har bidragit till för tidiga dödsfall bland personer med IF. Följaktligen har denna befolkning särskilda vårdbehov med komplexa sjukdomsbilder som utgör en utmaning inom instanser som tillhandahåller vård och omvårdnad för denna patientgrupp.

     

    Inom ramen för professionell omvårdnad förväntas sjuksköterskan att kunna erbjuda vård till en varierad och heterogen grupp av patienter utifrån den etiska koden som föreskriver att sjuksköterskor ska respekterar alla mänskliga rättigheter oavsett patientens förmågor eller funktionella status. Genomförda studier påvisar att sjuksköterskor utbildade i IF är bättre rustade för att tillhandahålla en säker omvårdnad av god kvalitet till denna patientgrupp. Trots detta så finns i dagsläget ingen klar beskrivning över hur sjuksköterskestudenter förbereds på att omvårda patienter med IF under sin utbildning. Nyligen publicerade internationella studier avslöjade en stor variation i väsentligt IF-innehåll med flera uppenbara luckor i sjuksköterskeprograms utbildnings- och kursplaner. Hur dessa resultat reflekteras i den svenska kontexten är osäkert men det kan inte heller uteslutas. Forskning som undersöker hur omvårdnad för denna utsatta patientgrupp kan upplevas och uppfattas av sjuksköterskorna är därför avgörande för en ökad kunskap och för att kunna utveckla av en evidensbaserad omvårdnad inom område. Det ter sig därmed angeläget att detta blir en utbildnings- och professionell prioritet.

    Med normaliseringsprincipen på 1960-talet följde att de stora vårdinstitutionerna stängde och patienter med IF flyttade ut till kommunerna. Sjuksköterskan inom kommunens hemsjukvård bär nu ansvaret för patienternas omvårdnad, vilket sker i patienternas hem, och är därmed också oftast den primära vårdkontakten. Kunskap om hur sjuksköterskor kan uppleva att erbjuda omvårdnad till patienter med IF (Paper I) och hur omvårdnaden som tillhandahålls i kommunal hemsjukvård kan beskrivas och uppfattas av sjuksköterskorna (Paper II) är av därför av vikt. Det övergripande syftet i denna avhandling var således att beskriva, bedöma, integrera och syntetisera kunskap rörande omvårdnad för patienter med intellektuella funktionsnedsättningar. Vidare avsågs att beskriva hur sjuksköterskor kan uppfattar omvårdnad för denna patientgrupp inom kommunal hemsjukvård. Paper I var en systematisk litteraturstudie med en meta-etnografisk ansats och Paper II var en intervjustudie med en kvalitativ, deskriptiv och tolkande design. Data samlades in genom systematiska databassökningar (Paper I) och enskilda intervjuer (Paper II). Deltagarna bestod av 203 sjuksköterskor (Paper I) respektive 20 sjuksköterskor (Paper II). I Paper I analyserades data med meta-etnografi och en ”Line of argument” synteser (LOA), medan data för Paper II analyserades med innehållsanalys.

    I den första studien (Papper I) kunde sjuksköterskornas upplevelser av omvårdnad för patienter med IF förstås utifrån fjorton olika ”Lines of Arguments” synteser (LOA): Baseras på långvariga relationer (A*); Baseras på förtroende (B); Gå bortom verbal kommunikation (C*); Baseras på långsiktig planering (D); Inkluderar relevanta andra för att kunna erbjuda kvalitativ omvårdnad (E); Arbetar mot negativa attityder och utanförskap (F*);  Kräver mer kunskap i omvårdnad för denna patientgrupp (G*); Behöver erkänna personen bakom etiketten ”funktionshindrad” (H); Baseras på evidens (I); Tar oberäkneliga situationer i beaktan (J*); Kräver kunskap bortom diagnosen (K); Interprofessionellt samarbete (L); Omfatta företrädarskap och beskydd (M); Förståelse för patientgruppens komplexitet (N*). Det vill säga hur de olika men relaterade studiernas resultat tillsammans, argumentationslinjen, tolkades att representera övergripande helheter bland den ursprungliga uppsättningen av delar av sjuksköterskornas upplevelser. Åtta av dessa LOA synteser, (B, D, E, H, I, K, L, M) tolkades att reflektera ett begreppsliggörande av omvårdnad per se, det vill säga en universell upplevelse av omvårdnad oavsett kontext och patientgrupp. Medan sex av LOA synteserna, A, C, F, G, J och N tolkades att kunna spegla en unik konceptualisering av sjuksköterskors upplevelse av omvårdnad för patienter med IF.

    I Paper II tolkades sjuksköterskornas erfarenheter att återspeglas i tre övergripande kategorier: i) Omvårdnad tagen som gisslan av vårdkontexten; Som ett resultat av hemsjukvårdens organisering erfor sjuksköterskorna sig själva som oförmögna att tillhandahålla omvårdnad i enlighet med sina professionella värderingar. De beskrev att de ständigt sysslade med ”brandsläckning” istället för att ge en kontinuerlig omvårdnad. ii) Omvårdnad beroende av intuition och beprövad erfarenhet;Sjuksköterskorna beskrev också att de inte behärskade alternativa och kompletterande kommunikationsverktyg vilket innebar att sjuksköterskan ofta behövde basera sina bedömningar och beslut för omvårdnaden på andrahandsinformation från stödpersonalen, samt iii) ”Slåss” för patienternas rätt till en adekvat vård en del av omvårdnad; I denna sista kategori reflekterades hur Sjuksköterskorna erfor att omvårdnad av denna patientgrupp kunde innebära en daglig kamp för att säkerställa patienternas rätt till vård på lämplig plats, i lämplig tid och av lämplig person.

    Tolv av fjorton LOA synteser (Paper I) tolkades att partiellt speglas i sjuksköterskornas erfarenheter av omvårdnad (Paper II) inom kommunal hemsjukvård; i – A*, B, E och L; ii – C*, G* och I; iii- D, F*, H, M och N*. Två av LOA synteserna (Paper I) tolkades att inte reflekteras av sjuksköterskors erfarenheter (Paper II); Tar oberäkneliga situationer i beaktan (J*) och Kräver kunskap bortom diagnosen (K). Detta indikerar att resultatet från Paper I är överförbart i kommunal hemsjukvård i Sverige (Paper II).

    Avsaknad av förståelse och kunskap kan vara en förklaring till stigmatiseringen som fortfarande tycks omsluta denna patientgrupp. En omvårdnad där sjuksköterskan fokuserar på personen bakom funktionshindren och på personens förmågor istället för oförmågor ter sig som en rimlig strategi för att kunna säkerställa kvalitén på den vård- och omsorg som denna grupp av patienter har rätt till. Således kan implementering av omvårdnadsmodeller som innebär en koncentration av personcentrerad vård stödja sjuksköterskor för att motverka de hälsoskillnader och ojämlikheter som fortfarande verkar vara närvarande inom denna patientgrupp (Paper I). Det som alltjämt tycks saknas, är en bred kunskapsbas av vad som faktiskt fungerar bäst och krävs i klinisk praxis, särskilt inom hemsjukvården, för denna patientgrupp. Utbildningsprogrammen till sjuksköterska och sjuksköterskeprofessionen hade stärkts av en generell/allmän debatt om detta samt om vilka kompetenser och färdigheteter som behövs för att patienter med IF ska kunna erhålla den omvårdnad och vård som krävs för denna oftast komplexa patientgrupp (Paper II).

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
    Ladda ner (pdf)
    Errata
1234567 1 - 50 av 869
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf