Bakgrund: Kultur är ett koncept som är individuellt och är även ständigt under förändring. Transkulturell omvårdnad är däremot komplext och innefattar flera begrepp. Att leva i ett mångkulturellt samhälle ställer höga krav på sjuksköterskan att vara flexibel i transkulturella vårdmöten. Målet med dessa möten är att sjuksköterskan och patienten ska skapa en relation som bidrar till tillvaro där patienten kan känna trygghet och får förtroende för den svenska hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av transkulturell omvårdnad i Sverige. Metod: En litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som framkom i två olika databaser. Befintliga artiklar har genomgått en tematisk analys. Resultat: Efter analysering av samtliga artiklar framkom det sex olika teman som utgjorde kommunikation, barriärer, utbildning, personcentrerad vård, könsroller och anhöriga. Dessutom identifierades ett antal kategorier inom varje tema. Konklusion: Det är viktigt att sjuksköterskan ser patientens kultur ur ett individuellt sammanhang då man möter patienter av olika nationaliteter, sexualiteter, samhällsklasser och kulturer. Sjuksköterskan bör vara lyhörd och mottaglig för patientens olika behov för att bygga upp en förtroende relation.

Starting in the early 1980s, media coverage of customary African genital surgeries for females has been problematic and overly reliant on sources from within a global activist and advocacy movement opposed to the practice, variously described as female genital mutilation, female genital cutting, or female circumcision. Here, we use the more neutral expression female genital surgery. In their passion to end the practice, anti-mutilation advocacy organizations often make claims about female genital surgeries in Africa that are inaccurate or overgeneralized or that don't apply to most cases. The aim of this article—which we offer as a public policy advisory statement from a group of concerned research scholars, physicians, and policy experts—is not to take a collective stance on the practice of genital surgeries for either females or males. Our main aim is to express our concern about the media coverage of female genital surgeries in Africa, to call for greater accuracy in cultural representations of little-known others, and to strive for evenhandedness and high standards of reason and evidence in any future public policy debates. In effect, the statement is an invitation to actually have that debate, with all sides of the story fairly represented.

There are an increasing number of unaccompanied children coming to Sweden. Sweden is one of the countries in the world that receive many of them. This awoke my interest to investigate the assessment of financial assistance and “other living expenses” considering unaccompanied children. My approach was a qualitative study including interviewing five social secretaries working in five different districts in Malmö. Theories used to analyze collected data were: organization theory, bureaucracy school, decision making and cognition and Sence of Coherence. Eight themes were identified: briefing profession, knowledge, values, the individual needs in centrum, assessment of "other living expenses", Malmö City Guidelines, Framework as working tool and finally labour division. These together increase our understanding of the assessment of financial assistance. The result of my study shows that three factors contribute to the assessment of financial support. 1) Social Service law which is a frame law. 2) The national and local rule tools that complement the law. 3) The social secretaries personal view of the law, frameworks and unaccompanied children. The social workers did not have an internal or external education about the unaccompanied children’s situation or the child perspective. They rather took personal responsibility to help them.

Bakgrund: Övergången från student till sjuksköterska har visat sig vara problematisk. Detta beror delvis på att det finns ett glapp mellan teori och praktik, dels att det finns skillnader i den sociala kulturen mellan högskola och yrkeslivet. En studie från socialstyrelsen visade att nyutexaminerade sjuksköterskor uppvisar brister i behandling av svårt sjuka patienter, handha teknisk utrustning, undervisning och stöd för patienter samt rollen som arbetsledare. 30-65 procent av nyutexaminerade sjuksköterskor byter arbetsplats under det första året och detta påverkar hälso- och sjukvården. Därför finns introduktionsprogram. Ofta sker en socialiseringsprocess som gör att nyutexaminerade sjuksköterskor blir en del av en kultur inom yrket. Syfte: Att belysa övergången från student till (legitimerad) sjuksköterska. Metod: En litteraturstudie som innefattar tio kvalitativa artiklar. Artiklarna har lästs, granskats och analyserats för att sedan sammanställas. Databassökningar gjordes i PubMed och Cinahl. Resultat: Nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde att övergången från studier till yrkeslivet var svår. De uppgav att de saknade kunskap inom viktiga områden och att de inte kunde leva upp till det som förväntades av dem. Introduktion sågs som en viktig del och påverkade förmågan att utvecklas. Socialisering sker genom olika faser. Konklusion: Support och stöd visade sig vara en stor del i att känna sig välkommen på arbetsplatsen. Det fanns dock förväntningar som nyutexaminerade sjuksköterskor inte kunde leva upp till och detta kunde leda till osäkerhet. Upplevelsen av yrket kan även påverkas av samhällets bild.

Background: In most countries of the Western world there have been positive reductions in incidence of cardiovascular diseases in the past decades, among both men and women, but still mortality due to these disease groups are very high. Many studies about myocardial infarction have shown that depression after an event is related to poor medical outcomes from the disease. This means prolonged disability events of angina, arrhythmias, re-hospitalization and increased rate of mortality. In post myocardial infarction patients, depression is a major cause of both short and long term mortality. Aim: The aim of this study was to examine the scientific literature by a systematic review in order to find evidence based knowledge about the benefit of physical activity as a tool to reduce depression in patients with coronary artery event. Method: Three databases were searched (Pubmed, CINHAL, Cochrane) systematically and all articles that met inclusion criteria were examined and graded according to the criteria “Grading quality of evidence and strength of recommendations” by Atkins. A special protocol was designed further from AMSTAR by Beverley, for systematic review with and without the meta-analysis study. Results: It was evident that scientific reports fitting to the area was scarce showing that the area of interest was fairly new. Finally ten studies were included in this study, one meta-analysis, five randomized controlled trail and four clinical trials. The results showed low to moderate evidence for the use of high, moderate and low level of exercise as a tool to reduce depression in post coronary artery event patients. Conclusion: The following study concluded that, exercise shows positive effects to reduce the level of depression among coronary artery event patients.

The purposes of litteratur review were to describe patients experiences of living with HIV/AIDS and and their expectations when in contact with care/healthcare. As theoretical frame has Antonovsky, A (1991) salutogenic model, sense of coherence been used. After analyzing the content of the litterature it resulted in 5 categories of experiences and 3 categories regarding expectations. The categories that regards experiences were, to feel frustration and dependance, to switch between hope and despair and suicidal thoughts, to be able to cope with the changing self and to feel social support. The categories that regards expectations were, to feel proffessionalism/competence, to get caring treatment and feeling secure, to feel engagement/individuality in caring. The result that emerged in the study was insufficiency in caring with regard to meet the patients needs and expectations.

Sysmex XE-5000 är en automatiserad cellräknare som utför mätningar enligt olika mätprinciper, de två som tillämpats i projektet är RF/DC(Radio Frequency/Direct Current) samt Flödescytometri med halvledarlaser. RF/DC bygger på förändringar i radiofrekventa resistansen och likspänningsresistansen. Förändringar i den radiofrekventa resistansen (RF) ger information om densiteten i cellernas inre (exempelvis kärnans storlek) och förändringar i likspänningsresistensen (DC) ger information om blodcellernas storlek. Flödescytometri definierar ett mått på cellers fysiologiska och kemiska egenskaper. Detektion av cellerna sker genom att de bestrålas med en laserstråle samtidigt som de passerar en och en i instrumentet. Informationen som fås ut från flödescytometri inkluderar spritt ljus och fluorescens. Sysmex XE-5000 arbetar med flera olika felmeddelanden, så kallade larm. Ett eller flera larm indikerar att det finns en ökad risk för förekomst av abnormala celler och kan enbart uteslutas genom en manuell differentialräkning. I studien har tre larm, vilka indikerar närvaron av onormala leukocyter, undersökts: ”Blasts?”, ”Atypical Lympho?” och ”Abn Lympho/L_Blasts?”. Syftet med projektet är att jämföra nuvarande beräkningar med en ny mjukvara (eMM) för larmen och utvärdera om de ger ett mindre antal falskt positiva larm från hematologiinstrumentet Sysmex XE-5000. Prover med något av ovanstående larm valdes ut och analyserades först med nuvarande inställningar på instrumentet och därefter med de nya beräkningarna för eMM. Resultatet visar på att antalet falskt positiva prover minskar och även att antalet dubblettlarm minskar.

På en onkologisk klinik har personalen en känsla av att patienterna behandlas med cytostatika för nära inpå ad mortum. Syftet är att på ett deskriptivt sätt undersöka hur nära i tiden patientens sista erhållna cytostatikabehandling och ad mortum ligger, vidare avser studien åskådliggöra hur differensen ser ut i förhållande till diagnos, ålder och kön under kalenderåret 2004. Datainsamling har gjorts genom journalgenomgång med hjälp av ett datainsamlingsformulär. Studien omfattar 65 journaler. Resultatet visar bland annat att det finns ett skönjbart samband mellan patienters differens och ålder.

HIV, Hepatit B och C är förekommande i hela världen. Globalt är antalet HIV smittade cirka 40 miljoner medan 350 miljoner lever med kronisk Hepatit B och 170 miljoner är smittade med Hepatit C. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka om kunskap förändrar attityder hos sjukvårdspersonal gentemot patienter med kronisk blodsmitta. Litteraturstudien baseras på 10 vetenskapliga artiklar av kvantitativ och kvalitativ karaktär. Resultatet av artiklarna mynnade ut i fyra teman; kunskap och attityd, kunskap och rädsla, kunskap och viljan att vårda samt kunskap och basala hygienrutiner. Litteraturstudien har visat att kunskap förändrar sjukvårdspersonalens attityder, minskar rädsla och viljan att vårda blodsmittade patienter förbättras. Resultaten har visat att undervisning kring blodsmitta och basala hygienrutiner ökar kunskap och leder till en trygghet för sjukvårdspersonalen att ge omvårdnad på bästa möjliga sätt.

Objectives: This is to identify factors affecting the prevalence of Lactobacillus reuteri in maternal faeces and breast milk and infant faeces after oral supplementation with L. reuteri and to assess the influence on microbial ecology, particularly Clostridium difficile and Bifidobacterium colonization. Materials and Methods: In this double-blind trial, 232 mothers with a family history of atopic disease were randomized to a daily intake of either L. reuteri American-type culture collection (ATCC) 55730 (1 x 108 colony forming units (CFU)) or placebo for the last 4 weeks of pregnancy. Their babies then continued with tha same study product daily from birth until 12 months of age. Bacterial counts and prevalence were assessed in maternal breast milk and faeces and infant faeces, using conventional cultivation methods. Results: The prevalence of L. reuteri was higher during the first year of life in the stool samples from infants in the active as compared with the placebo-treated group. The highest prevalence was recorded at 5 to 6 days of age (82% in the treated vs 20% in the placebo group, P < 0.001). Lactobacillus reuteri was isolated from 12% and 2%, respectively, in the colostrum samples (P < 0.05). Breast-feeding seemed to reduce faecal L. reuteri counts, although antibiotics did not influence the levels of L. reuteri. The administration of L. reuteri did not affect bifidobacteria or C. difficile colonization. Conclusion: Lactobacillus reuteri may be detected in breats milk after oral supplementation to the mother and in almost all infants after oral supplementation during the first year of life, as well as occasionally in many untreated infants.

The idea of this study was to critically examine and account for the result found in scientific articles from databases. The aim of this literature review was to investi-gate how nurses can encounter a bereaved person in a crisis situation. Also the encounter of a person at risk of losing someone. Additionally, we investigated if the nursing staff fulfilled these needs. This literature review foremost addresses registered nurses. We hoped to give a tool that enables nurses to improve the care of the suddenly bereaved. The results showed four themes that were important in the encounter of bereaved. The themes were: information, closeness, privacy and education. In the last part of this review, guidelines for nurses to use in the encounter with bereaved are pro-posed. The guidelines emanated from the scientific articles.

The design of the coordination shell of an Os-complex and its integration within an electrodeposition polymer enables fast electron transfer between an electrode and a polymer entrapped high-potential laccase from the basidiomycete Trametes hirsuta. The redox potential of the Os3+/2+-centre tethered to the polymer backbone (+720 mV vs. NHE) is perfectly matching the potential of the enzyme (+780 mV vs. NHE at pH 6.5). The laccase and the Os-complex modified anodic electrodeposition polymer were simultaneously precipitated on the surface of a glassy carbon electrode by means of a pH-shift to 2.5. The modified electrode was investigated with respect to biocatalytic oxygen reduction to water. The proposed modified electrode has potential applications as biofuel cell cathode.

Abstrakt Kat är en växt som växer i Östra Afrika och Jemen och används som njutningsmedel. För att uppnå dess optimala effekt tuggar användaren dess blad och stjälkar för att sedan svälja dem. En kattuggarsession kan i genomsnitt pågå i flera timmar. Kat orsakar bl.a. sömnlöshet, euforisk känsla, vanföreställningar och hyperaktivitet. Historiskt sett har kat använts av vissa religiösa grupper, speciellt de som kallas sufier för att meditera och vara vaken i sina ritualer under nätterna. På senare tid har katanvändningen blivit mer vanlig i somaliska samhällen, vilket har lett till att många uttryckt oro över katkonsumtionen. I Sverige är kat narkotikaklassad sedan 1989, dess innehav kan leda till fängelse, böter eller bådadera. Trots det använder många somalier, särskilt män, som bor i Sverige kat dagligen. Bland dessa finns ungdomar under 26 år som också använder kat. Syftet med denna studie är att med hjälp av en kvalitativ metod undersöka hur det kom sig att dessa ungdomar lockats av kat och i så fall vilka de bakomliggande orsakerna är som kan ligga till grund till att de har börjat tugga kat i tidig ålder. Studien innehåller intervjuer med fyra manliga ungdomar där de berättar sin livshistoria, familj, bakgrund och utbildning. Undersökningen visar att det är föräldrars oförmåga samt myndigheter som inte har gjort tillräckligt för att uppmärksamma kattproblematiken som har föranlett att dessa ungdomar blivit offer för katkonsumtion. Föräldrarna har brustit i sin föräldraroll genom att inte upptäcka ungdomars katkonsumtion i god tid men också en bristande kännedom angående var ungdomarna befinner sig och med vilka de umgås med. Myndigheterna har å sin sida misslyckats med sitt ansvar genom att underskatta användningen av kat bland somaliska ungdomar i Malmö samt omfattningen av dess kliniska, ekonomiska och sociala problem.

Syftet med studien var att sammanställa vetenskaplig litteratur angående patienternas livskvalitet samt sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder med avseende på orala komplikationer som är ett vanligt förekommande problem hos patienter inom palliativ vård. Våra frågeställningar var: Hur påverkar orala komplikationer livskvalitet hos patienter inom palliativ vård? Vilka omvårdnadsåtgärder kan sjuksköterskan utföra dels för att patienter ska bibehålla god oral status och dels för att patienternas resurser stärks och balansen mellan dagliga livets krav och inre respektive yttre resurser upprätthålls? Metod: En litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar. Som teoretisk referensram valdes Carnevalis balansmodell, Dagligt liv - Funktionellt hälsotillstånd. Resultatet visar att fysiska besvär och psykosocialt lidande till följd av orala komplikationer påverkade patienternas livskvalitet i stor utsträckning. Detta medförde obalans mellan dagliga livets krav och patienternas resurser. Till de omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan tillämpa inkluderas prevention, undervisning, dokumentation och rapportering samt behandling av orala komplikationer. Resultat från denna studie kan användas vid omvårdnad av patienter inom palliativ vård som upplever orala problem.

In The Democratic Contradictions of Multiculturalism, Jens-Martin Eriksen and Frederik Stjernfelt elaborate on the concept of “culturalism.” In Telos 163 (Summer 2013), Eriksen continues to analyze its intricacies under the heading “Culturalism: When the Culture becomes Political Ideology.”2 Horizontal class divisions are out, vertical cultural barriers are in. Seemingly, culture has squeezed out all other concepts. The present essay shall broaden this discussion by asking the question: What is the relation between the Counter-Enlightenment of the early nineteenth century and today's culturalism?

The purpose of this paper is to examine the constructions of sexuality, which are produced when judgments concerning asylum are made, based on an asylum seeker’s sexual orientation. The question formulations are the following: Which constructions of sexuality are produced when necessary condition, fear of persecution due to sexual orientation, is applied in judgments regarding refugee status? Furthermore, how constructions of sexuality differ in the judgments where the asylum seeker has been consented and rejected is investigated. The empirical material consists of 13 judgments, which were announced between the years 2009-2013 by the Migration court. A critical discourse analysis is applied in order to answer the question formulations. By examining the linguistic representations in these judgments, the aim is to visualize the statements and positions that are made possible within the discourse. The discourse analysis is mainly based on a queer theoretical perspective with selected concepts from Foucault. The concepts that the analysis is based on are the following; object and subject positions, heteronormativity, performativity and the heterosexual matrix. The results show that constructions of sexuality within the legal discourse, are based on heteronormative perceptions around sexuality. In 8 of 13 judgments, the asylum applicant’s sexual orientation is questioned and they are made to prove their homosexuality. Homosexuality is not given legitimacy within the discourse when the asylum seeker has given descriptions of a heterosexual life according to the judge definition, such as when the person has been in relationships with the opposite sex and have children. A bisexual practice is therefore, not given any legitimacy. Homosexuality is given legitimacy only when the asylum seeker is living in a homosexual relationship. In addition, homosexuality is given credibility when the narrative includes descriptions of homosexuality as an insight involving strong emotions. The result also shows how the asylum seeker is requested to hide their homosexuality in cases where the sexual orientation is criminalized in the person’s home country. In the judgments where the asylum seeker has been rejected, there are constructions of sexuality, which accept the prevailing heteronormativity as well as conceal resistance against oppression. In the judgments in which the asylum seeker has been given refugee status, the definition of sexuality is set in a larger context focusing on the social structures prevalent in the asylum seeker’s home country.

Smärta är något subjektivt och det är bara patienten som kan säga hur ont han har. Smärtskattning ger sjuksköterskan en uppfattning om patientens upplevda smärta. Sjuksköterskor kommer ofta i kontakt med patienter med smärta, därav vikten av att kunna skatta smärta hos en patient på ett adekvat sätt. Olika smärtskattningsinstrument har tagits fram och är ett hjälpmedel till sjuksköterskan vid smärtskattning. Syftet med denna studie är att få en ökad kunskap och insikt i smärtskattningen ur en sjuksköterskas perspektiv. Vidare frågeställningar är vilka metoder som används vid smärtskattning, hur instrumenten fungerar i den kliniska vardagen samt sjuksköterskornas attityder gentemot smärtskattning. Metoden för datainsamlingen var att intervjua 9 sjuksköterskor på två ortopedavdelningar. Analysen skedde enligt en modifierad manifest innehållsanalys där fyra huvudkategorier arbetades fram. Det är individuellt hur sjuksköterskor smärtskattar en patient. Är patienten orienterad till tid och rum används visuell analog skala (VAS). Är det en patient med kognitiv nedsättning tittar sjuksköterskan på rörel-semönster eller frågar om smärta. VAS är det instrument som är mest känt. Fördelen med VAS är att det är lättdokumenterat. Nackdelen är att vissa patienter lär sig vad som ska sägas för att få smärtstillande.

Bakgrund: Här presenteras rökningens påverkan samt allmän kännedom om tobak, vilka risker som förekommer inför operation samt operationssår. Hur patienten bör sköta om sitt operationssår för att hindra uppkomst av infektioner. Sårläkningsprocessen beskrivs och är en betydande punkt för patientens hälsotillstånd. Sjuksköterskans roll redogörs samt problemformulering om hur litteraturstudien valda ämne. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva tobaksrökningens påverkan på sårläkning av operationssår. Metod: En litteraturstudie där tio artiklar analyserats och granskats med SBUs granskningsmall. Resultat: Rökning i samband med operation har visats sig vara en av orsakerna till försämrad operationssårläkning. Patienterna upplever ohälsa relaterat till komplikationer. Operationssårinfektion är det mest förekommande komplikation i samband med rökning och operationssår. Det är ett dilemma som ännu kräver fler studier för att finna en bättre lösning för att minska dessa komplikationer. Emellertid spenderar sjukhus enorma summor och resurs på grund av förlängda sjukhus vistelse och operationssårläkningsomvårdnad. Slutord: Information om konsekvenserna av rökning vid operationssår måste stärkas så att patienterna vet att rökning kan förlänga sjukhusvistelse och sårläkningsprocessen, öka risken för infektioner och andra komplikationer. Relationen mellan vården och patient behöver förstärkas så slutligen patienten kan uppleva hälsa i samband med operation. Sjuksköterskans roll fortsätter genom att undervisa och informera patienter om deras hälsa.

I takt med att vårt samhälle blir allt mer mångkulturellt så möter vi allt större andel människor med olika kulturell bakgrund och med bristande språkkunskaper. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de kommunikationsproblem som bristande språkkunskaper och kulturella skillnader medför i mötet mellan patient och vårdpersonal. Metoden bestod av databassökningar i PubMed och Cinahl, 10 artiklar valdes och granskades. Ur dessa artiklar framkom litteraturstudiens resultat som belyser aspekter såsom tolkproblematiken, användningen av tvåspråkig vårdpersonal och anhöriga som tolk, vårdrelationen och utbildningsbehovet hos vårdpersonalen. Författarna fann att det råder en begränsad tolktillgänglighet och en osäkerhet kring tolkningens tillförlitlighet. Tvåspråkig vårdpersonal används och anses ge patientcentrerad information men innebär en belastning för vårdpersonal. Inom vårdrelationen finns både positiva och negativa attityder i mötet och en upplevd oro.

Syftet med denna studie är att undersöka olika metoder som kan förebygga osteoporos samt att granska sjuksköterskans undervisande roll i samband med prevention. Metoden är en litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar granskades och analysen resulterade i följande teman: kostens betydelse, motionens inverkan för att förebygga osteoporos, preventionsprogram och sjuksköterskans undervisande roll. Resultatet visar att prevention av osteoporos lönar sig men att det är svårt att nå ut med information till den aktuella målgruppen. Det framkommer även att sjuksköterskan är i en god position för att informera patienten om preventionens innebörd och dess tillvägagångssätt.

Bakgrund: Patienter som vårdas palliativt behöver hopp för att klara av att leva den tid de har kvar. Sjuksköterskans omvårdnad av patienter som vårdas palliativt är förbundet med patienters upplevelse av hopp. I svensk kontext har det sedan 1998 inte publicerats någon studie som visar resultat angående hur sjuksköterskor gör för att förmedla hopp till patienter som vårdas palliativt. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att belysa hur sjuksköterskor i Sverige förmedlar hopp till patienter som vårdas palliativt. Metod: En kvalitativ empirisk induktiv studie genomfördes. Åtta sjuksköterskor som arbetade på palliativ vårdavdelning eller Avancerad Sjukvård i Hemmet-enheter (ASIH) intervjuades. Intervjuerna analyserades med inspiration av Graneheim & Lundmans kvalitativa innehållsanalys (2004). Resultat: Studien visar att sjuksköterskorna omriktar hoppet, tillåter det otroliga hoppet, bygger relationer, samtalar, hjälper praktiskt, symtomhanterar medicinskt, berör fysiskt och involvera andra för att förmedla hopp till patienter som vårdas palliativt. Resultatet presenteras som kategorier och subkategorier, där kategorierna utgör ovanstånde begrepp. Konklusion: Studien visar särskilt att sjuksköterskorna omriktar hoppet samt tillåter det otroliga hoppet för att förmedla hopp till patienter som vårdas palliativt. Studien visar även på spänningen mellan dessa båda kategorier.

The aim of this empirical study was to investigate how nurses on a ward within the emergency clinic deal with analgesia prescriptions and the pain management documentation. The used method was divided into chart reviews and qualitative interviews with nurses in clinical practice at the ward. This means that both a qualitative and quantitative approach was desired. The results incline that nurses generally apply to the laws and restrictions surrounding the nursing discipline, as used in pain treatment. Thus they generally fulfill the obligations accounting to documentation. The questions concerning how nurses handle temporary and general prescriptions imply that they are used with great caution.

The following report is a constructive responsive evaluation of Svalövs communes unit for newly arrived refugees based on a qualitative user- and stakeholder model. The main purpose is to evaluate the units’ quality from a user and stakeholder perspective. The main findings are that the users and stakeholders are satisfied with the quality of the units’ services but request further social and structural participation. The evaluation provides new organizational understanding and constructive feedback from a systems theory perspective. The conclusion is that further insight in systemic analysis of the intervention is of importance to further develop the units’ perceived success.

Amino-terminated mesoporous silica nanoparticles embedding carbon dots (MSCD) formed by calcination were functionalized with a nitric oxide (NO) photodonor (1) to give a robust MSCD-1 conjugate. The intense fluorescence of MSCDs was strongly quenched in MSCD-1 by effective energy transfer. Visible light excitation of MSCD-1 liberates NO, suppresses the energy transfer mechanism and leads to concomitant fluorescence restoration of the MSCD scaffold, which acts as an optical reporter for the released NO. The MSCD-1 hybrid is also able to encapsulate the highly hydrophobic photosensitizer temoporfin, preserving the fluorescence reporting function.

Children living with a parent with a mental illness can face difficulties. Parentalmental illness may influence the parents’ ability to cope with family life, where theparents’ awareness of their illness plays an important role. Family interventionsprovided by psychiatric and children’s social care services can be a way to supportthese children, making them feel less burdened, and improving the relationshipswithin the family. The aim of this thesis was to illuminate how children infamilies with a parent with a mental illness are supported in psychiatric and socialservices, especially by means of family interventions, and how families experiencethe support. Study I explored how professionals in adult psychiatric outpatient servicesdeal with children and families when a parent has a mental illness. The findingsshowed that professionals balanced between establishing, and maintaining,a relationship with the patient and fulfilling the legal obligations towards thepatient’s children. Asking the patient about their children could be experiencedas intrusive, and involving the patient’s family in the treatment could be seen asa dilemma, in relation to the patient. Efforts were made to enhance the familyperspective, and when the patient’s family and children joined the treatment thisrequired flexibility from the professional. Study II examined how professionals in children’s social care services experienceworking with children and families when a parent has a mental illness. The socialworkers’ objective was to identify the needs of the children. No specific attentionwas paid to families with parental mental illness; they were supported in thesame way as other families. When the parental mental illness became difficult tohandle both for the parent and the social worker, the latter had to set the child’sneeds aside in order to support the parent. Interagency collaboration seemed likea successful way to support these families, but difficult to achieve. Study III investigated if patients in psychiatric services that are also parentsof underage children, are provided with child-focused interventions or involvedin interagency collaboration between psychiatric and social services and childand adolescent psychiatry. The findings showed that only 12.9% of the patientsregistered as parents in Psykiatri Skåne had registered children under the ageof 18 years. One fourth of these patients had been provided with child-focusedinterventions in psychiatric service, and 13% of them were involved in interagencycollaboration. If a patient received child-focused interventions from the psychiatricservices, the likelihood of being involved in interagency collaboration was fivetimes greater as compared to patients receiving no child-focused intervention.Study IV explored how parents and their underage children who were supportedwith family interventions experienced these interventions. The results showedthat parents experiencing mental illness were eager to find support in explainingto and talking with their children about their mental illness, although the supportfrom the psychiatric service varied. Both children and other family membersappreciated being invited to family interventions. After such an intervention, theyexperienced the atmosphere in the family as less strained and found it easier tocommunicate with each other about difficulties. Unfortunately, the participatingpartners felt that they were left without support specifically targeted at them. The thesis showed that there is a gap between how professionals deal withquestions concerning these families and their support, and the parents’ and thefamilies’ needs to receive support in handling the parental mental illness in thefamily. The psychiatric and social services need to expand their approach andwork with the whole family, in order to meet the needs of the child and otherfamily members involved.

The aim of this study is to describe the experiences of children’s social workers in Sweden who work with families in which a parent suffers from serious mental illness, and how a child in such a family receives support. Data were collected through individual interviews and focus groups discussions with 13 professionals in 2 minor municipalities in southern Sweden. Interviewees stated that parental serious mental illness was not a main focus for children’s social workers. When parental serious mental illness became a barrier to caring for their children, the children’s social workers sought to collaborate with psychiatric services, but in many cases it did not turn out well. Providing support to the parent was one way of aiding the family, although at the price of setting the child’s perspective aside. Being faced with responsibility for the parent and the child left children’s social workers feeling they were the last outpost for the families. Children’s social workers require greater knowledge of how to handle parental serious mental illness, and more interagency collaboration with psychiatric services is needed to adequately support children of parents with a serious mental illness. Keywords: children of parents with serious mental illness; parental serious mental illness; children’s social workers; psychiatric services

Abstract Background: Children of parents with a mental illness need support from adult psychiatric services. Efforts have been made to enhance the knowledge of practitioners in this field so that they may work in a more family- oriented manner and to include children in the therapeutic services they provide. Aim: This study investigates how adult psychiatry services works with families and children when a parent has a mental illness. Method: Twenty-four Swedish professional care providers were interviewed individually or in focus groups. Data was analyzed using an inductive content method. Results: Although the professionals knew that their patients had minor children, they still prioritized the individual relationship they had with the parent. Few efforts were made to include both children and families in the treatment offered, and when this happened it was done at the professional’s own discretion. Conclusion: Despite the mandatory Swedish obligation to pay attention to a patient’s children, our study showed that professionals tend to fall short in this regard. Adult psychiatry services needs to strengthen family -oriented work in order to provide support to such children. Keywords: Minor children; Parents with mental illness; Adult psychiatric services; Family therapy

Widespread discrimination across much of sub-Saharan Africa against persons with same-sex sexuality, including recent attempts in Uganda to extend criminal sanctions against same-sex behavior, are likely to have profound effects on this group's health, health care access, and well-being. Yet knowledge of the prevalence of same-sex sexuality in this region is scarce. This study aimed to systematically examine prevalence of same-sex sexuality and related health risks in young Ugandan adults. We conducted two cross-sectional survey studies in south-western Uganda targeting student samples (n = 980, n = 1954) representing 80% and 72% of the entire undergraduate classes attending a university in 2005 and 2010, respectively. A questionnaire assessed items concerning same-sex sexuality (same-sex attraction/fantasies, same-sex sexual relations), mental health, substance use, experience of violence, risky sexual behavior, and sexual health counseling needs. Our findings showed that same-sex sexual attraction/fantasies and behavior were common among male and female students, with 10-25% reporting having sexual attraction/fantasies regarding persons of the same-sex, and 6-16% reporting same-sex sexual relations. Experiences of same-sex sexuality were associated with health risks, e.g. poor mental health (2010, AOR = 1.5; 95% CI: 1.0-2.3), sexual coercion (2010, AOR 2.9; CI: 1.9-4.6), and unmet sexual health counseling needs (2010, AOR 2.2; CI: 1.4-3.3). This first study of young adults in Uganda with same-sex sexuality found high levels of health needs but poor access to health care. Effective response is likely to require major shifts in current policy, efforts to reduce stigmatization, and reorientation of health services to better meet the needs of this vulnerable group of young people.

Varje år vräks hundratals barn i Sverige. Detta trots att Sverige för 25 år sedan ratificerade Barnkonventionen, att barnets bästa är implementerat i svensk lag samt att Socialstyrelsen sedan år 2002 har haft ett särskilt uppdrag att förebygga vräkningar och att helt eliminera vräkningar av barn. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur barnets bästa tas i beaktande i domar som rör barnvräkningar och i verkställigheten av dessa. 34 domar har studerats och en intervju har genomförts med informanter från kronofogden i en skånsk kommun. Resultatet visar att barnet nämns i domar som rör vräkning men endast i ett fåtal fall i domskälen. I endast en av de studerade domarna nämns barnets bästa och påverkar utgången av fallet. Vidare framkommer det att kronofogden inte tar särskild hänsyn till om ett barn riskerar att vräkas, däremot läggs stor vikt vid ett gott bemötande och god kontakt med socialtjänst i dessa fall.

SJUKSKÖTERSKANS ATTITYD OCH INSTÄLLNING TILL POSTOPERATIV SMÄRTA OCH HUR DE PÅVERKAR SMÄRTBEHANDLING EN SYSTEMATISK LITTERATURÖVERSIKT HANNA OTTOSSON BURGE RANNA AGHA Ottosson Burge, H & Agha, R. Sjuksköterskans attityd och inställning till postoperativ smärta och hur de påverkar smärtbehandling - en systematisk litteraturöversikt. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Högskola: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2012. Abstrakt. Flertalet studier har visat och visar på att postoperativ smärta underskattas och underbehandlas. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att undersöka sjuksköterskors attityd och inställning till postoperativ smärta och smärtbehandling. En reviderad version av Goodmans sju steg nyttjades som metod. Elva vetenskapliga, kvalitativa artiklar användes. Vid analysen framkom fyra följande teman: 1) Oro för bieffekter 2) Syn på engagemang och inflytande 3) Subjektiv syn på smärta 4) Sjuksköterskors tillit till erfarenhet och objektiva tecken på smärta. Denna studie visar att de sjuksköterskor som deltagit i de elva utvalda studierna anser sig tycka att smärta är en subjektiv upplevelse. Trots detta resonemang visar det sig att de flesta sjuksköterskorna vid bedömning av smärta främst fokuserar på objektiva tecken på smärta. De agerar alltså utifrån perspektivet att smärta är ett objektivt fenomen. Avsaknad av objektiva, fysiologiska tecken på smärta orsakade sjuksköterskorna att tro att smärtgraden var låg, och behandlade patienten med smärta därefter. Nyckelord: sjuksköterskors attityd, sjuksköterskors inställning, postoperativ smärta, smärtbedömning, smärtlindring, smärtbehandling, systematisk litteraturstudie.

The aim of this literature review is to examine and visualise different aspects of how women after a myocardial infarction experiences their psychological and emotional health.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att i vetenskaplig litteratur utifrån sjuksköterskornas perspektiv undersöka vilken inställning sjuksköterskor har till opioidbehandling i palliativ vård. Metoden baserades på systematisk granskning och analys av åtta vetenskapliga artiklar.Resultatet av denna litteraturstudie visar att kunskap och erfarenhet har en positiv påverkan på sjuksköterskornas inställning till opioidbehandling i palliativ vård. Resultatet visade också att sjuksköterskor med kort arbetslivserfarenhet, sjuksköterskors ovana i omvårdnaden av svårt sjuka och döende patienter samt de sjuksköterskor som inte visar förtroende för opioider som behandingsform är motvilliga till opioidadministration.

Bakgrund: Varje år drabbas uppskattningsvis 31,4 miljoner människor i världen av sepsis och dödssiffran beräknas vara kring 5,3 miljoner. Tidig identifikation av en begynnande sepsis kan vara avgörande för utvecklingen av patientens tillstånd. Eftersom sjuksköterskan arbetar nära patienten är det hen som har möjlighet att identifiera sepsis på ett tidigt stadium. Det finns olika bedömningsinstrument som sjuksköterskan kan använda som hjälpmedel för identifiering. Syfte: Studien syftade till att undersöka vilka bedömningsinstrument allmänsjuksköterskan kan använda för att identifiera sepsis och vilken evidens det finns för de olika instrumenten Metod: Kvantitativ litteraturstudie där tio vetenskapliga studier publicerade 2012- 2017 granskades, sammanställdes och evidensgraderades. Resultat: Fyra bedömningsinstrument identifierades: SIRS (eng. systemic inflammatory response syndrome), Elektroniska bedömningsinstrument, qSOFA (eng. quick sequential organ failure assessment) och PRESS (eng. prehospital recognition of severe sepsis) score. Evidensgraderingen visade på otillräcklig evidens för samtliga bedömningsinstrument, till stor del på grund av begränsad urvalsstorlek. Konklusion: Studien visade att det finns olika bedömningsinstrument som kan vara hjälpmedel för att identifiera sepsis dock utan att ge en definitiv diagnos. De kan användas för att identifiera symtom som vanligen uppstår vid ett systemiskt svar på infektion men ett holistiskt synsätt som omfattar hela patientens symtombild krävs för att identifiera sepsis. Enligt internationella riktlinjer ska qSOFA användas inom allmänsjukvården, men SFAI (Svensk förening för anestesi och intensivvård) anser att eftersom NEWS (eng. national early warning score) och MEWS (eng. modified early warning score) redan är etablerade bedömningsinstrument ska dessa användas i Sverige.

I Sverige lider uppskattningsvis cirka 200 000 individer av hjärtsvikt. Det är av betydelse att förstå hjärtsvikt ur ett helhetsperspektiv eftersom sjukdomen påverkar individen på många olika sätt. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur patienter med hjärtsvikt upplever sitt dagliga liv. Fokus lades också på hur sjuksköterskan utförde omvårdnadsåtgärder utifrån dessa upplevelser. Forskningsprocessen inspirerades av Goodmans sju olika steg. Litteraturstudien grundar sig på 14 stycken vetenskapliga artiklar och som teoretisk referensram har Carnevalis Dagligt liv  Funktionellt Hälsotillstånd -modell använts. Resultatet visade att patienter med hjärtsvikt upplever fysiska begränsningar på grund av fatigue, energibrist, dyspné och sömnbesvär. Sjukdomen påverkade också nutritionen och det psykosociala hos dessa patienter. Det påvisades i resultatet att en brist på kunskap hos en del patienter med hjärtsvikt förekom. En viktig uppgift för sjuksköterskan var att bedöma och observera fysiska och psykosociala faktorer hos patienten. Även att lindra symtom och att informera patienter om hjärtsvikt ingick i sjuksköterskans omvårdnad.

Aim of study - The aim of the present work was to compare patients with advancedcancer receiving specialized palliative home care with those receiving conventional carewith regard to time spent at home and place of death (Paper I), factors associated with thepatients’ choice of palliative care (Paper II), and to describe the health-related quality oflife (HRQL) and the occurrence and changes in symptoms over the last three months ofthe patients’ lives (Paper III). In addition, sociodemographic and clinical differencesbetween participants and dropouts were explored in order to establish whether themissing data could be regarded as missing at random (Paper IV).Background - A hospital-based advanced home care programme was initiated in Malmö,Sweden in December1995, in order to enable patients to remain at home for a longerperiod and to choose to die at home. The allocation to advanced home care (AHC) orconventional care (CC) was performed according to the patients’ preferences. Thisintervention offered an opportunity to investigate the effect of AHC and to describe theHRQL of patients with a progressive, life-threatening disease.Methods - A prospective longitudinal comparative study was performed including 297patients consecutively recruited over 2½ years. The two groups of patients (AHC andCC) were compared and the main outcome variables were place of death, time spent ininstitution or at home, and the patients’ HRQL. The latter was assessed monthly by usingself-reported questionnaires, including the European Organisation for Research andTreatment of Cancer Core Quality of Life Questionnaire (EORTC QLQ-C30), the Impactof Event Scale (IES), five questions about social support (MA) and two items concerninggeneral well-being (NT). At the same time, in Trondheim, Norway, a similar palliativecare intervention programme was started. The design of the study was slightly different,but patients were evaluated using the same sociodemographic and clinical variables, andquestionnaire data were collected in the same way as in the Swedish study.Results - The AHC patients spent more time outside the hospital and more patients diedat home compared with patients in the CC group (Paper I). However, there was adifference between patients in the two interventions. Compared with the CC patients,patients who chose the AHC programme had lived longer with their cancer diagnosis,had a shorter survival period after study enrolment, and had poorer performance status. Inaddition, although all patients had reduced HRQL at inclusion, the AHC patients reportedpoorer functioning and more symptoms than the CC patients (Paper II). Results from theHRQL questionnaires returned during the last three months of the patients’ lives wereanalysed in order to describe the symptom burden of dying patients. Due to considerableattrition over the study period, data from the Norwegian study were included in order toincrease the study sample to 116 patients. Generally, a marked, but gradual deteriorationwas seen during the patients’ last three months of life. A more rapid increase in problemswas observed between two and one month before death regarding Physical, Cognitiveand Social function, as well as Fatigue. The mean scores for Pain, Nausea/Vomiting,Sleeping problems, Diarrhoea and Financial impact were stable over time (Paper III).Analyses of the characteristics of patients who dropped out of the study after filling in thefirst questionnaire after inclusion confirmed that they had a less favourable prognosis,with regard to both clinical variables and HRQL data. This pattern was not found whenanalysing data from patients dropping out of the study during the last two months beforedeath (Paper IV).Conclusions -The results obtained in this work add knowledge about patients’preferences regarding care at the end of life, and changes in their HRQL during the lastfew months of life. The palliative intervention with AHC proved successful, and enabledmore patients to stay at home for a longer period, and to die at home. Dying at home isstrongly associated with the patients’ preference to do so. Due to the design of the study,the impact of such preferences cannot be separated from the impact of the AHC. Theresults indicate that patients are reluctant to accept home care until necessary due to theseverity of functioning impairments and symptom burden. It is important to be aware ofthe high level of symptoms in the patients’ last three months of life. Symptom assessmentusing standardised questionnaires may enhance the focus on symptom management.Results from HRQL studies must be interpreted with care due to non-random attrition.This is less evident close to death.

In a longitudinal study of 297 palliative care patients, 280 patients were followed from inclusion to death. Characteristics and health-related quality of life (HRQL) of the participants and those who later dropped out were compared at inclusion, and 3 and 2 months before their death. At inclusion, the dropouts were older (P = 0.001), had reduced Karnofsky performance score (P < 0.001), received more help from the local authority (P = 0.004) and had reduced HRQL compared with patients who continued in the study and completed the next questionnaire. There were no differences in any of the HRQL parameters between participants and dropouts 3 months before death. Two months before death, differences in HRQL were found, but in favour of the dropouts. Data from patients close to death may be representative of a larger group of patients, whereas initial dropouts may lead to a positive bias of reported HRQL.

Cancer patients with advanced disease and short-survival expectancy were given hospitalbased advanced home care (AHC) or conventional care (CC), according to their preference. The two groups were compared at baseline to investigate whether there were differences between the AHC and the CC patients that may help explain their choice of care. The patients were consecutively recruited over 2½ years. Sociodemographic and medical data, and the health-related quality of life (HRQL) of the two groups were compared. HRQL was assessed using a self-reporting questionnaire, including the European Organization for Research and Treatment of Cancer Core Quality of Life Questionnaire (EORTC QLQC30), the Impact of Event Scale (IES), five questions about social support, and two items concerning general well-being. The AHC group showed significantly poorer functioning on all the EORTC QLQ-C30 scales and an overall higher symptom burden than the CC patients. Fewer of the AHC patients were receiving cancer treatment. The AHC patients had lived longer with their cancer diagnosis, had a significantly shorter survival after study enrollment, and a significantly poorer performance status. The major differences between the two groups seemed to be related to being at different stages in their disease. The results indicate that patients are reluctant to accept home care until absolutely necessary due to severity of functioning impairments and symptom burden. These findings should be taken into consideration in planning palliative care services. J Pain Symptom Manage 2008;36:217e227. 2008 U.S. Cancer Pain Relief Committee. Published by Elsevier Inc. All rights reserved.

Goals of work The aim of the study was to explore the development of functioning impairments and symptom occurrence during the last months of life of advanced cancer patients. Materials and methods Self-reported data from 116 patients who all completed the European Organisation for Research and Treatment of Cancer Quality of Life Questionnaire—Core 30 (EORTC QLQ-C30) at 3, 2 and 1 month before death were analysed. Main results All functioning aspects deteriorated. For physical, cognitive and social function, the most marked changes occurred between 2 and 1 month before death. The proportion reporting serious difficulties with self-care activities increased from 14% to 43%. The most seriously affected activity could not be distinguished from the EORTC QLQ-C30 scores. Levels of fatigue, dyspnoea and appetite loss increased significantly. More than 50% of the patients had severe pain at all assessments, and only a minor number (8%) reported any improvement. Conclusions The findings have implications for the planning of care and indicate that further research is required to improve assessment, treatment and follow-up procedures. Adequate pain treatment seems still to be a challenge. Anorexia, fatigue as well as dyspnoea are all symptoms that need further focus.

Bakgrund: Stroke drabbar ca 30 000 individer/år i Sverige och är den tredje största orsaken till mortalitet. Att drabbas av stroke påverkar inte enbart patienten utan även de närstående ställs inför en helt ny roll. Det är därför av största vikt att sjukvårdspersonalen är lyhörda även inför närståendes behov av information och stöd så att de kan sätta sig in i sin nya roll som vårdare. Syftet med litteraturstudien var att undersöka närståendes behov av information och stöd när en familjemedlem drabbas av en stroke utifrån närståendes perspektiv. Metod: Studien har utförts som en litteraturstudie. De tio artiklar som har granskats har varit både kvalitativa och kvantitativa. Resultatet påvisar att närstående har ett behov av mer information och stöd av sjukvårdspersonal. De uttrycker att dessa behov inte har blivit tillgodosedda. Det visar också att bristen på tillgänglighet från sjukvårdspersonalens sida innebär att närstående själva får söka information på annat håll. Sjuksköterskan är den yrkeskategori som har ansvaret för att omvårdnad, stöd och information ges på bästa sätt. Resultatet redovisas utifrån huvudkategorierna; information från sjukvårdspersonal samt stöd från sjukvårdspersonal med följande underkategorier; medicinsk information, information inför hemgång, tillgänglighet samt undervisning. Slutsatser: Att upprätta en klar strategi som all sjukvårdspersonal kunde följa så det inte hade uppkommit brister hade kanske varit något att sträva efter.

HOW DO SOCIAL WORKERS WORK WITH PROSTITUTION? A case study on social work in the work with prostitution and perspectives on the sex purchase law from social workers. PERNILLA ELOFSSON MARIA AHLQVIST Elofsson, P. & Ahlqvist, M. How do social workers work with prostitution? A case study on social work in the work with prostitution and perspectives on the sex purchase law from social workers. A thesis in social work, 15 points. Malmö College of higher learning: Health and Society, The Unit of social work, 2009. Our purpose with this study is to examine how social workers describe the purpose and the ambition with social work targeting prostitution and how they see the opportunities to meet this ambition. We also want to examine what they think about the sex purchase law and the debate that have arisen around it in the recent years. Our issues are: What’s the goal and purpose of the work with prostitution and how are the social workers working to achieve it? How do social workers that work with prostitution reason about the sex purchase law and the debate about it that has been and is still going on? In order to answer our issues we have done qualitative interviews with social workers. One of them was a group interview with two social workers and the other was a case study with four social workers. The social workers in the group interview works with prostitution on the street. The social workers in the case study works with prostitution on the Internet and with the persons who buy sex. The interviews have focused on the social workers perspectives, thoughts and the reasoning about their work with prostitution and the sex purchase law. We’ve tried to create an understanding for what the sex purchase law has and the experiences from it have meant for their work. The theories we have used are social constructivism and queer theory. We’ve briefly come to the conclusion that it is clear what the social workers are supposed to do in their work with prostitution but not how there are supposed to do it. This creates an uncertainty in what direction they're working in. The social workers think that the debate about the sex purchase law isn’t leading anywhere and that the law has done both good and bad for the women that sell sex. They also think that the law is an attitude law that let’s the society know the difference between right and wrong but it creates categories of people, victim and offender.

Ahlqvist, P & Fondelius, F. Dialysmiljö på patientens villkor. En enkätundersökning. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhäl-le. Utbildningsområde omvårdnad 2009. Att vara dialyspatient innebär att patienten är beroende av en livsuppehållande och tidskrävande behandling. Patienterna lär sig leva med de krav som förväntas av dem och genom att vara delaktiga i sin vård kan de se sig som betydelsefulla och autono-ma. Syftet var att beskriva hemodialyspatienternas erfarenheter av att kunna påverka specifika önskemål i samband med dialysbehandling. Datainsamling skedde genom ett semistrukturerat frågeformulär bland 30 dialyspatienter på en hemodialysavdel-ning. Studien hade en kvantitativ ansats. Resultatet visade att dialyspatienterna var nöjda/mycket nöjda med sina dialysdagar och tider utan att ställa egna krav. Patien-terna ville ha fasta scheman för sina dialyser och att livet i övrigt anpassades efter dessa tider. Deras coping ledde till att de kände en trygghet med fasta dialystider. Flera patienter angav önskemål om att dialyseras på enkelrum.

Bakgrund: Det inträffar cirka 18 000 höftfrakturer i Sverige varje år och det antalet stiger med en allt äldre befolkning. En god smärtlindring efter operation leder till minskat lidande och kortare vårdtider. Syfte: Syftet med examensarbetet var att undersöka hur sjuksköterskor kan bedöma postoperativ smärta hos patienter med höftfraktur. Metod: En litteraturstudie där 10 artiklar granskats och sammanställts. Resultat: Det finns många olika instrument för smärtbedömning. Det är viktigt att anpassa instrumentet efter patientens resurser då risken för felbedömning minskar. Ålder och kognitiv förmåga är två faktorer som påverkar bedömningen av smärta. Kommunikationen mellan sjuksköterska och patienten påverkar också smärtbedömningen. Den kan underlättas genom ett patientanpassat språk som också ger patienten möjlighet att förmedla sin smärta till sjuksköterskan.

Intresset och användandet av komplementärmedicinska behandlingsmetoder växer bland både patienter och sjukvårdspersonal. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka effekten av tre komplementärmedicinska behandlingsmetoder vid postoperativ smärta. Centrala frågeställningar var om transkutan elektrisk nerv-stimulering, massage och musik har smärtlindrande effekt postoperativt. Good-mans sju steg (Willman m fl, 2006) följdes genom processen i denna litteratur-studie. 11 artiklar inkluderades totalt efter sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Granskning och kvalitetsbedömning gjordes enskilt efter kriterier av Polit & Beck (2006) och ett granskningsprotokoll av Willman m fl (2006). Resultat från de inkluderade studierna visade att transkutan elektrisk nerv-stimulering kan lindra postoperativ smärta samt minska analgetikaanvändandet. Resultat visade också att massage kan minska både intensitet och upplevt obehag av postoperativ smärta. Det framkom även att musik både kan minska postoperativ smärta och analgetikaanvändande. Fler studier är önskvärda för att ytterligare kunna påvisa effekt och evidens av de tre komplementärmedicinska behandlingsmetoderna vid postoperativ smärta.

”VERKLIGHETSCHOCKEN” EN KVALITATIV STUDIE OM UTBRÄNDHET OCH DESS PÅVERKAN PÅ ARBETSPLATSEN ISRAA AHMAD AJIN YASSIN Ahmad I & Yassin A. ”Verklighetschocken”. En kvalitativ studie om utbrändhet och dess påverkan på arbetsplatsen. Examensarbete i Socialt arbete 15 hp. Malmö Högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2016. Socialsekreterare är bland yrkesgrupperna som främst drabbas av utbrändhet. Fenomenet har blivit allt vanligare de senaste decennierna. Detta väckte därför intresset för att utforska ämnet ytterligare. Syftet med denna studie var att undersöka arbetsrelaterade faktorer som bidrar till utbrändhet och hur det påverkar arbetsplatsen utifrån socialsekreterares perspektiv. För att besvara studiens syfte utfördes sex semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare på socialtjänster inom Malmö Stad. Resultatet visade att det finns ett komplext samspel av bidragande faktorer på tre nivåer. Den första är på en individuell plan där faktorn ålder och ambitionsnivå spelar roll i förhållande till fenomenet. Problemet som uppmärksammades var att under utbildningen bildar studenter förväntningar som kolliderar med verkligheten när de möter arbetslivet. Detta sker speciellt när arbetsplatsen har dåliga förhållanden. Därigenom landar vi på organisationsnivån där intervjupersonerna upplevde höga krav, låg kontroll och brist på socialt stöd. Dåliga förhållanden innebär främst bristande stöd från chef, dålig psykosocial arbetsmiljö och hög arbetsbelastning. Dessa organisatoriska faktorer blir ohälsosamma och bidrar till utbrändhet. Tredje nivån är könaspekten där dubbelarbete och könssegregering innebär sämre arbetsförhållanden och högre arbetsbelastning för kvinnor. Resultatet visade även att arbetsplatsen påverkas när socialsekreterare drabbas av utbrändhet eftersom att det sprider oro till kollegor vilket som skapar en ond cirkel. När socialsekreterare drabbas av utbrändhet och sjukskrivs måste kollegor täcka kvarblivna arbetsinsatserna vilket som ökar arbetsbelastningen på dem. Utöver detta upplevde socialsekreterare andra negativa påverkningar när medarbetare drabbas av utbrändhet så som sämre kvalitet på utfört arbetet, lidande klient och ekonomiska följder. Vi anser att det är av särskild betydelse att öka medvetenheten om fenomenet då det finns en risk för oss eller kommande studenter att stöta på problematiken i framtida yrket och arbetsplatsen. Nyckelord: Arbetsplats, höga krav, socialsekreterare, systemteori, utbrändhet.

Att amputera ett ben är en svår förlust för patienten. Syftet var att undersöka hur det är att leva med och anpassa sig till en benamputation. Elva vetenskapliga artiklar utgör grunden i litteraturstudien. Resultatet visade att patienterna upplevde en förlust av den fysiska funktionsförmågan vilket bidrog till att många slutade arbeta. Utseendeförändringen medförde isolering och att många av de tidigare fritidsaktiviteterna lades ned. Deras självförtroende var sämre. Positiva och negativa copingstrategier användes vid anpassningen till amputationen. De faktorer som påverkade anpassningen var av både fysisk, social och psykisk karaktär. Slutsatsen är att benamputerades tillstånd kan vara mycket känsligt både på kort och lång sikt samt att de ampputerades livskvalité och hälsouppfattning kan vara försämrad. Detta skulle sjuksköterskan kanske behöva ha i åtanke vid mötet med denna patientgrupp för att kunna ge en god individanpassad omvårdnad.

Intensivvårds- och Anestesikliniken på ett sjukhus i södra Sverige införde år 2005 respektive 2007 ett vårdutvecklingsprojekt, Tool for interactive learning and daily assistance (TILDA), inom ramen för nätbaserat lärande. Via TILDA kan medarbetare erhålla kompetenskort för medicinteknisk apparatur. Syftet med aktuell studie var att kartlägga olika faktorer som påverkar varför sjuksköterskor tar respektive inte tar medicintekniska kompetenskort via TILDA samt att undersöka sjuksköterskornas inställning till att arbeta med medicintekniska kompetenskort via TILDA. Studien var en deskriptiv tvärsnittstudie och mätinstrumenten var enkäter. Dataanalys utfördes med hjälp av statistik programmet SPSS och kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att sjuksköterskor som angav att TILDA som inlärningsmetod passade dem bra och som tagit medicintekniska kompetenskort var signifikant mer positiva till TILDA som inlärningsmetod jämfört med sjuksköterskor som upplevde att TILDA som inlärningsmetod inte passade dem och som inte tagit medicintekniska kompetenskort (p=0.006). Merparten (53 %) av sjuksköterskorna ansåg att medicintekniska kompetenskort var meningsfulla. Främsta orsakerna till att sjuksköterskorna inte tagit medicintekniska kompetenskort via TILDA var tidsbrist och prioritering av andra arbetsuppgifter. Sjuksköterskorna ansåg att det tog tid samt krävdes lugn och ro att arbeta med TILDA. Som inlärningsmetod var TILDA bra men praktiskt handhavande av apparatur saknades. Det var också viktigt för sjuksköterskorna att innehållet i TILDA är relevant och inte alltför omfattande.

Den snabba kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården kräver att sjuksköterskans kompetens ständigt utvecklas för att tillgodose patientsäkerheten. Sjuksköterskans kompetensutveckling sker alltmer via e-learning, elektroniskt lärande, som är ett relativt nytt inlärningssätt. E-learning innebär att lärandet sker med hjälp av datorer via nätverk. Syftet med studien var att genom en sammanställning av aktuell vetenskaplig litteratur undersöka vilken inställning till och vilka upplevelser sjuksköterskan har av e-learning i samband med kompetensutveckling. Sökningar i fyra databaser, Cinahl, ERIC, PubMed och The Cochrane Library, resulterade i tio vetenskapliga artiklar som kritiskt granskades och analyserades. Resultatet av sammanställning och granskning av artiklarna visar att sjuksköterskor med svaga datorkunskaper hade svårt att anpassa sig till e-learning. Stöd från kurskamrater och lärare upplevdes som väldigt viktigt, dock saknade många ansikte-mot-ansikte kontakten. E-learning upplevdes som ett flexibelt inlärningssätt som krävde självdisciplin. För att kunna tillgodogöra sig utbildning via e-learning krävs basala datorkunskaper och resurser i form av tid, tillgång till dator samt mänsklig och teknisk support.