For many years Malmö University Library arranged a course for PhD students, called Searching for academic information. This annual course was very appreciated by the participants. Still, in 2015 we decided to explore how we could develop the doctoral student support further. Academic disciplines differ in structure and approach - we wanted a support model that could be more adjustable to various disciplinary practices and different postgraduate programmes. We started a one year project with the aim to understand how the library's support to doctoral students can be designed, based on their contexts. This was especially important for us since our pedagogical strategy at Malmö University Library focus on contextual learning. We explored in particular how to support the PhD students based on the individual projects, the postgraduate programmes progression for learning how to be a researcher and epistemic cultures. The project was inspired by action research. Participation is an important component and action research is both practice-oriented and change focused. As doctoral students were the target group we worked to involve both them and others outside the library in order to develop our support model. Our method was iterative; we repeated, evaluated and changed steps subsequently. In this paper we present how the method of action research is useful to develop your organisation in relation to user needs, in this case the PhD students. The project resulted in a flexible support structure with various activities that can be changed as needed with thematic content in different formats. The activities are planned and performed by librarians from the part of the library that has the relevant competence. Examples of seminar topics are; systematic search strategies, reference management, publishing strategies and research data management. We will discuss the choices we had to make and the pros and cons of having a flexible support structure rather than a traditional course. New web page - Library support for doctoral students: http://mah.se/library/doctoralstudents

Syftet med detta rundabordssamtal är att utbyta erfarenheter och diskutera hur olika stöd till doktoranders lärande samverkar under forskarutbildningens gång. Vilka pedagogiska utmaningar finns i att möta doktoranderna som individer i sitt avhandlingsprojekt men också i den större kontexten bestående av forskningsmiljön, disciplinen och doktorandkollektivet?

Biblioteket har genomfört ett internt projekt med syftet att få en bättre bild av nuläget kring forskningsdatahantering för att utveckla ett adekvat stöd till forskningen och forskarna. Rapporten innehåller en redovisning av en enkät till högskolans forskare, en utblick kring dataarkiv för tillgängliggörande av data och en diskussion kring roller vid tillgängliggörande av data. Rapporten avslutas med rekommendationer kring stödet till högskolans forskare baserat på ett antal identifierade frågeställningar. Tillgängliggörande av forskningsdata är komplext. Inte minst eftersom de data som ska tillgängliggöras bygger på forskning som är komplex. Högskolans forskares syn på frågan är central för utvecklingen av bibliotekets verksamhet. Områdets komplexitet innebär en rad frågor som framförallt behöver diskuteras på fakulteterna och mellan forskare. Bakgrunden är bland annat Vetenskapsrådets förslag till nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information (Vetenskapsrådet, 2015a) och högskolans inspel till forskningspropositionen 2015 (Jönsson, 2015). En enkät skickades ut till högskolans samtliga forskare (ca 600) i december 2015. Svarsfrekvensen blev 27 % (n=164). Ett engagemang i frågorna är synligt i kommentarerna som lämnats. Den aktuella bilden är att en majoritet av de som svarat använder öppen eller delad data, likaså delar en majoritet forskningsdata informellt, men bara enstaka har öppet tillgängliggjort data till exempel via ett dataarkiv. Mer kunskap och stöd efterlyses i alla aspekter kring öppna forskningsdata. I kommentarerna framkommer en krock mellan forskningsetiska och juridiska aspekter, till exempel skydd av data gentemot data som allmän handling. Bland svaren och kommentarerna i enkäten märks också en viss oro, både på temat "min data” och för mer administration som kommer att uppta forskningstid. Lagstiftningen är viktig, allt kan inte tillgängliggöras. Öppet tillgängliggörande sker först när data bedömts möjlig att göra öppen. En annan relevant aspekt som inte kommit upp i enkäten är om all forskningsdata är värd besväret att tillgängliggöra, vem kan ha nytta av den? Det råder också en viss begreppsförvirring i svaren, kring tillgängliggörande kontra arkivering och data kontra publikationer. Men också kring vad forskningsdata innebär för olika forskare. För somliga är begreppet helt naturligt, andra använder källmaterial eller empiri. En del samlar inte in material utan genererar data utifrån beräkningsmodeller. I bred bemärkelse är data mer än det som samlas in, det kan också vara annan output från forskningsprocessen än rena publikationer, som enskilda illustrationer eller en presentation. Tjänster för tillgängliggörande och roller vid tillgängliggörande har i rapporten översiktligt beskrivits, men behöver fördjupas och formaliseras. Högskolans kommande e-arkiv kan utgöra en central funktion vid tillgängliggörande, speciellt om en nationell plattform för öppna forskningsdata skapas. Tillgängliggörande och arkivering av forskningsdata är två likartade, men skilda processer. I vissa fall kan arkiverad data tillgängliggöras rakt av, till exempel data från viss naturvetenskaplig forskning, i andra fall kan data behöva anonymiseras eller på annat sätt anpassas. Alla data kanske inte lämpar sig för tillgängliggörande. Datahanteringsplaner kan vara ett centralt redskap, både före, under och efter avslutat forskningsprojekt. Väl kurerad data är lättare att arkivera och tillgängliggöra. Vad krävs för att data ska bli användbar för andra? Ett svar är att en långsiktighet krävs och att resurser för datahantering behöver inkluderas i ansökningar och projektplaner. Vetenskapsrådets förslag till nationella riktlinjer för öppen tillgång behöver spridas mer eftersom det kommer påverka alla forskare. Hur information och kommunikation om det ska läggas upp är beroende av om och i så fall hur förslaget kommer att se ut i regeringens kommande forskningsproposition. Men med tanke på att detta inte är en nationell fråga, utan internationell, och att EU är starkt pådrivande i öppenhetens riktning så kan högskolan troligen räkna med att någon form av krav på öppen tillgång till forskningsdata kommer från regeringen. Ett antal behov har identifierats som resulterar i rekommendationer för vad som behöver byggas upp i stödet kring tillgängliggörande av forskningsdata. Under 2016 kommer ett pilotprojekt tillsammans med Svensk Nationell Datatjänst (SND) att genomföras vid högskolan. SND är en nationell forskningsinfrastruktur som kommer förändra sin roll och där lärosätesbiblioteken kommer att bli noder i stödet för tillgängliggörande av forskningsdata. Biblioteket kommer i projektet tillsammans med bland annat arkivet och ett par forskare utforska de processer som krävs för tillgängliggörande av forskningsdata.

The quest for open research data is the driving force behind the development of the whole area of research data management practices. We, as a university library, offer and develop support to researchers and doctoral students. Based on the result of a web survey submitted to all researchers at Malmö University, and the knowledge that doctoral students are on their way of forming their individual research practices, we have made doctoral students our first target group for specific seminars and workshops promoting conscious research data management practices. We will organise these seminars and workshops, which both take into account the general aspects of research data management and the discipline specific practices, so as to develop integrated research data management support in close relation to doctoral students’ research practices.

The workshop brings together differing perspectives on what makes research data possible. How data is made represents an on-going negotiation between a number of elements. It reflects, firstly, the nature of disciplines and the complex way this is linked to cultures of research data and data sharing. Secondly, data is made across the complex temporalities within different practices of its management. Thirdly, it increasingly reflects the influences of data policies: working at the international and national, down to institutional level. Fourthly, it is also shaped by the renegotiation of professional interests and relationships such as between librarians, computing services, archivists and research administrators. And, fifthly, data is being shaped within models of education and training of current and new information professionals. The panel seeks to bring together a diverse range of participants to explore appropriate theories and methodologies for work in this field, using a conversation cafe format, and based on discussions around the five elements.

Improving information literacy instruction through reflection! Keywords: teaching, reflection, improvement Reflective teaching is highlighted as a way to become a reflective practitioner; to learn and improve practice through reflection. The value of reflection in improving teaching is well documented. Research concludes that while reflective teaching may present some difficulties, its benefits lead to a teacher's success in the classroom (Goodsett, 2014). This poster aims to illustrate how Malmö University library works with reflective teaching as a way to improve quality and evaluate our information literacy instruction. There are many different methods of reflective teaching. We chose to focus on a model based on self-reflecting through a reflective teaching form. The model is based on setting aside time to reflect on what happened during the session, identifying problems and development areas and reflections of what you would do differently next time. What we did was to develop an assessment form, inspired by Radcliff et al (2007), for us librarians to fill out and save after each information literacy instruction session. The assessment form consists of questions that we have identified as important to reflect on to be able to improve our teaching. For example, one of the questions encourages us to think of ways to make the students more active and involved. We have experienced that using the form helps us to take this minimal extra time to reflect and it also helps us formalize, structure, save and share our reflections. In addition to filling out the forms individually, we have used our reflections to discuss our thoughts with colleagues and learned from each other. We have also shared our reflections with teachers at the university that we collaborate with. Right now we are evaluating the use of the assessment form. In the poster we will share our results, experiences and what we have learned from working with reflective teaching. References: Goodsett, M. (2014). Reflective Teaching: Improving Library Instruction Through Self-Reflection, Southeastern Librarian, 62(3), ss. 12-15. Radcliff, C J. (2007). A practical guide to information literacy assessment for academic librarians. Westport, Conn.: Libraries Unlimited.

Det har skrivits mycket litteratur de senaste åren, dels om forskningsdata generellt och dels om hur stödet kring forskningsdatahanteringen byggs upp, inte minst på universitetsbiblioteken. Utmaningarna är många, från de juridiska frågeställningarna till den faktiska hanteringen av olika typer av data. Vilka specialistkompetenser som är centrala för en framgångsrik verksamhet och hur dessa roller samordnas inom universitet är något som Edinburghs universitetsbibliotek arbetar med. Bland annat har universitetet en policy för forskningsdata sedan 2011 och vi var nyfikna på hur de arbetar med att stödja sina forskare med forskningsdatahantering. På Malmö högskolas bibliotek pågår under 2016 ett projekt för tillgängliggörande av forskningsdata. En studieresa till Edinburgh hösten 2016 kunde genomföras med ett resestipendium från Svensk biblioteksförening.

The presentation describes how Open Access monographs are selected and made accessibly at the Malmö university Library.

In Sweden, the tradition of working-class literature is stronger than in many other countries. However, the history this literature has been very masculine. Maria Sandel is sometimes called our first female working-class author. And, for a long time, she was also considered to be our only female working-class writer. Even during the Golden Age of working-class literature in the 1930s, women were few. The most famous one from this period is Moa Martinsson. Today the situation is different. The latest breakthrough for working-class literature is led by women, who, in several ways, have renewed the tradition. Daria Bogdanska, for example, has contributed to the rise of working-class comics, which is often more humoristic and explicitly political than traditional forms of working-class literature. In the exhibition, female working-class writers in Sweden are presented in a timeline, movies and dioramas. The exhibition includes the authors' works and a selection of relevant literature on the topic. A summary of research and education in the subject area at Malmö University is also included.

The core of the exhibition is a presentation of six researchers, linked to the Center for Sexology and Sexual Studies, presenting their respective fields of research. The exhibition also consists of a timeline with stops in Swedish sexuality history, a curiosity cabinet and a collection of literature. The visitors can leave comments or ask questions to the researchers in a mailbox. The questions and the answers are then projected on the wall for everyone to see. Two public talks are held and filmed; “Sex and Power” and “Theme Erotic Literature”. The art project "Kiss" (an interpretation of the song of Songs) by the priest and artist Kent Wisti and the author Maria Küchen can also be seen in the exhibition.

The city of Malmö inhabits about 330,000 people. Half of them are under 35 years and one fifth is under 18 years old. In Space & Place two research groups present how children and adolescents experience some of the urban spaces in Malmö. The exhibition highlights different methods in the research process. These research projects are examples of how Malmö University contributes to a socially sustainable Malmö.

The film is a part of the exhibition "Forskarnas galleri #3: Space & Place". The exhibition highlights different methods in the research process. These research projects are examples of how Malmö University contributes to a socially sustainable Malmö.