Publikationer från Malmö universitet
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 48 av 48
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Ackesjö, Helena
    et al.
    Persson, Sven
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Barns erfarenheter av sociala gemenskaper i övergångarna till och från förskoleklass2014Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 19, nr 1, s. 5-30Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning har visat att splittringar i barns relationer är en negativ faktor för barn i övergången från förskola till skola. Syftet med denna studie är att vinna kunskap om hur barn resonerar om övergångarna till och från förskoleklassen, och hur övergångarna inverkar på barnens kamratrelationer och tillhörighet i sociala gemenskaper. Studien är en etnografisk longitudinell studie, där samtal med barnen under 1,5 år i tre olika skolformer utgör det empiriska fundamentet. Resultaten visar att övergångar mellan skolformer innebär en relationell påfrestning för barn, där deras upplevelse av tillhörighet i sociala gemenskaper sätts på prov. I studien presenteras två aspekter av diskontinuitet mellan skolformer; den sociala och den fysiskt rumsliga. I linje med studiens resultat finns fog att vidare reflektera över hur barns tillhörighet i sociala gemenskaper villkoras av ständiga förändringar i gruppsammansättningar i samband med övergångarna, och hur det kan vara möjligt att förebygga ofrivilliga avbrott i barns relationer. I studien framstår förskoleklassen som en plats med begränsade möjligheter för sociala gemenskaper – ett år av övergångar till och övergångar från. Det kan därför vara relevant att vidare reflektera över förskoleklassens uppdrag att främja barns sociala gemenskaper.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Amhag, Lisbeth
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för skolutveckling och ledarskap (SOL).
    Introduktion om medie- och informationskunnighet2013Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 18, nr 1-2, s. 4-9Artikel, forskningsöversikt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta temanummer har fokus på medierande läroprocesser, som samspel mellan elever, kunskaps- och erfarenhetsutbyte, kommunikation och handlingar, men också på vilka sätt digitala redskap och andra nätbaserade resurser kan tillämpas i en pedagogisk kontext. Idag är det lika naturligt i barns och ungomars vardag att kommunicera och ha erfarenhetsutbyte på nätet, som att samtala ansikte mot ansikte. Likaså går dagens medieteknologi mot ökad mobilitet både i skolan, högre utbildning och i samhället. Denna utveckling har utvidgat möjligheterna för såväl undervisning och lärande, som observation och dokumentation, men också delaktighet och inflytande. Gränserna mellan olika studieformer och medieanvändning suddas ut och tillämpningarna är mer oberoende av tid och plats. Istället skapas kombinationer som är flexibla och gör det möjligt att undervisa, samarbeta och lära på olika sätt både i och utanför skolan och på distans. Men vad vet vi om medieanvändning och dess betydelse för lärande? Vad vet vi om medie- och informationskunnighet?

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Amhag, Lisbeth
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för skolutveckling och ledarskap (SOL).
    Utvecklingen av distansundervisning och pedagogik i datorstött lärande2013Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 18, nr 1-2, s. 127-140Artikel, forskningsöversikt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Redan när Internet blev tillgängligt i undervisningssyfte i mitten av 1990-talet lyfte Scardamalia och Bereiter (1994) fram möjligheterna med användandet av nätbaserade praktikgemenskaper (communities of practice) för att stödja studenters kunskapsutveckling. Idag, tjugo år senare har utvecklingen lett till att distansutbildning är den högskolesektor som växer snabbast, både nationellt och internationellt i jämföresle med andra högskoleutbildningar (ICDE, 2009; SCB, 2012; Universitetskanslerämbetet, 2013). Men vad vet vi om modern distansundervisning? Vad visar den pedagogiska forskningen om datorstött lärande?

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Amhag, Lisbeth
    et al.
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för skolutveckling och ledarskap (SOL).
    Kupferberg, Feiwel
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för skolutveckling och ledarskap (SOL).
    Förord: det pedagogiska fältet2015Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 20, nr 1-2, s. 3-7Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    En viktig uppgift för tidskriften Pedagogisk Forskning i Sverige är att fungera som samlingsplats för att definiera och utveckla pedagogikämnet betraktat som vetenskaplig disciplin. Allt sedan Durkheim (1922/1965) – som ursprungligen själv var professor i pedagogik innan han bytte ämnesidentitet till sociologi och ifrågasatte om pedagogik kan sägas utgöra en självständig vetenskaplig disciplin – har frågan om pedagogikens vetenskapliga status förblivit omstridd och oavklarad. Det visar sig dock då vi jämför med andra vetenskapliga discipliner att dessa långt ifrån är så enhetliga som vi vanligen förknippar med en vetenskaplig disciplin.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Amhag, Lisbeth
    et al.
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för skolutveckling och ledarskap (SOL).
    Kupferberg, Feiwel
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för skolutveckling och ledarskap (SOL).
    Pedagogik som profession2017Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 22, nr 1-2, s. 3-8Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I ett tidigare nummer av Pedagogisk Forsknings i Sverige (vol 20, nr 3-4, 2005) om temat “Högre Utbildning och professionell verksamhet” pekar redaktörerna Sven Persson och Anders Olsson på en rad nya tendenser inom forskningen om professioner och professionalitet. Den viktigaste utmaningen är den personliga kunskapsaspekten. Även om det otvivelaktigt är så att professioner är makrosociologiska och därvid också kollektiva och strukturella fenomen – som existerar utanför och är oavhängiga den enskilde individen, både historiskt och nationellt – krävs en lång erfarenhet och oftast någon form av högre utbildning för att kunna inträda i rollen som professionell yrkesutövare.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Andersson, Susanne
    et al.
    Stockholms universitet.
    Balldin, Jutta
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    Introduktion till temanummer om abduktion i pedagogisk forskning2023Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 27, nr 4, s. 5-16Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Axelsson, Thom
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    AI som specialpedagogens bästa vän?: Skolans digitalisering, AI och lärarrollen2023Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Det råder delade meningar om digitaliseringen och AI:s allt större utrymme iskolan. Inte sällan leder det till en tämligen polariserad debatt där mänskligavärden ställs mot ekonomiska. I föreliggande artikel problematiseras detta utrymme med utgångspunkt i specialpedagogik, kopplat till tre övergripande teman:digitalisering, AI och maskininlärning och lärarrollen. De frågor som artikeln merspecifikt kretsar kring är: Vilka problem finns det med externa aktörer och enökad digitalisering inom det specialpedagogiska fältet? Vad händer med denspecialpedagogiska professionen i en skola som alltmer präglas av AI? Det är enexplorativ studie som tar sin utgångspunkt i ett Foucault-inspirerat angreppssättför att analysera de konsekvenser som AIed har inom utbildningsområdet.Materialet består av intervjuer, tidningsartiklar, inslag från SvT och företagenshemsidor och rapporter. Resultaten pekar mot att EdTech-industrin får konsekvenser för lärarrollen, inte minst i samband med den specialpedagogiskaprofessionen. I många avseenden är det oklart vem – skolan, forskningen ellerföretagen – som styr vad som händer på såväl policynivå som i det individuellaklassrummet och för den enskilda individen. Det väcker i sin tur en rad frågorkring AI och etik.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Balldin, Jutta
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    Påtagligt rörligt: Om abduktiva tankerörelser i pedagogisk forskning2023Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 27, nr 4, s. 83-101Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Abduktionens successiva, öppna hållning är inte självklart kompatibel med på förhand teoretiskt avgränsade och målstyrda forskningsprojekt, men kan verka inom dessa för teoretiskt och metodologiskt nytänkande. Ambitionen med den här artikeln är att beskriva abduktion och argumentera för dess plats i samhällsvetenskaplig forskning med stöd i Charles Sanders Peirces idé om kunskap som ett socialt och kontinuerligt element. Artikeln utgår från Peirces treställiga tankelära och den kontinuerliga rörelsen mellan känsla och idé för att särskilt betona känslans betydelse för människans lärande. Hennes förmåga att uppmärksamma förnimmelser av betydelse för ny kunskapsbildning knyter Peirces tankelogik till abduktion och forskarens sensitiva uppmärksamhet på omvärldens fenomen. Några för abduktionen specifika kännetecken, såsom uppmärksammandet av det märkliga, frågans successiva uppkomst, och den lekfulla spekulationen, beskrivs för att sedan iscensättas och exemplifieras i ett forskningsexempel. Den lekfulla och öppna hållningen till trots visar exemplet att abduktion öppnar upp för grundade riktningar och hypoteser. Med stora rörelser prövas generella begreppp för sin kapacitet att belysa kvaliteter av betydelse för barns sociala och påtagligt rörliga kunskapsbildning. Tillsammans bildar begreppen grund för förklaringar eller möjliga abduktioner om pedagogiska tillfällen. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Dahlbeck, Johan
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    Berättelsens kraft: Om etiska samtal i utbildning2020Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 25, nr 4, s. 61-76Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna essä är en pedagogisk-filosofisk betraktelse över hur berättelser kan användas för att initiera etiska samtal i utbildning. Den tar spjärn emot idéer om att etisk kunskap bäst grundas hos barn och unga genom undervisning av etiska principer eller genom att träna etiskt beteende och framhåller istället styrkan i att tillsammans med barn och unga utforska berättelser som engagerar känslor och fantasi men som samtidigt kan leda in i ett djupare etiskt samtal utan på förhand givna svar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Berättelsens kraft
  • 10.
    Dahlbeck, Johan
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    Den pedagogiska filosofins återkomst?2022Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 27, nr 2, s. 167-169Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Dahlbeck, Johan
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Svensk förskola mellan relationell ontologi och universell moral2014Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 19, nr 2-3, s. 173-192Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I ett aktuellt policydokument som fungerar som stödmaterial till förskolans läroplan kan en inneboende spänning mellan en i grunden humanistisk världsbild och så kallat postkonstruktionistiska inslag utläsas. Samtidigt som dokumentet vilar på en bas av grundläggande humanistiska värden, som bland annat visar sig genom hänvisningar till idén om universella mänskliga rättigheter, så utmanas också idén om att det förment mänskliga överhuvudtaget låter sig avgränsas i någon stabilt ontologisk eller epistemologisk mening. Mer specifikt rör det sig om en spänning mellan att behandla subjektivitet som relationellt konstituerat och att samtidigt underordna sig universella moraliska koder som tycks kräva en viss antagen stabilitet hos det mänskliga subjektet. Genom att inte lyfta och behandla denna underliggande spänning öppnar stödmaterialet upp för en diskursiv kamp där det ena perspektivet riskerar att underordna sig det andra och därmed göra det utmanande perspektivet mer eller mindre verkningslöst. För att undvika en sådan utveckling argumenterar artikeln för att denna spänning bör belysas och diskuteras utifrån en filosofisk förståelse för de olika motstridiga grundantaganden som tycks åberopas samtidigt.

  • 12.
    Edström, Ann-Mari
    Pedagogiska institutionen, Lunds universitet.
    Att forska om lärande i konst2006Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 11, nr 3, s. 195-213Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här artikeln är att ur ett pedagogiskt perspektiv dis-kutera några möjliga ingångar till forskningom dagens lärande i konst. Uppfatt-ningen om vad en konstnärs arbete innebär påverkar vår förståelse av vad lärande ikonst innebär. Lika betydelsefull är den innebörd som ges lärande. I den första delenav artikeln presenteras och diskuteras tre sätt att se på en konstnärs arbete utifrånsynen på konstnären som (i)hantverkare, som (ii)geni samt som (iii)utforskare. Iden andra delen av artikeln relateras tre perspektiv på lärande, (i)ett kognitivt,(ii)ett sociokulturellt och (iii)ett fenomenografiskt, till de sätt att se på en konstnärsarbete som presenterats. De olika perspektivens relation till sätten att se på enkonstnärs arbete analyseras och diskuteras. Den avslutande diskussionen fokuseraspå möjligheter till forskning om lärande ikonst i förhållande till samtida konstut-bildning. Fenomenografins relationella kunskapssyn framhålls som ett fruktbartalternativ till en konstruktivistisk syn på kunskap.

  • 13.
    Friberg, Torbjörn
    Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för socialt arbete (SA). Malmö högskola, Centrum för professionsstudier (CPS).
    Kritiska reflektioner om det förtryckta handledningsfenomenet2014Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 14, nr 1, s. 65-73Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 14.
    Friberg, Torbjörn
    Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Uppsatshandledning och kontrakt: En rimlig kombination?2008Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 13, nr 4, s. 302-309Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 15.
    Hofverberg, Hanna
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Återbruk i antropocen2022Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 27, nr 3, s. 118-139Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syftet med artikeln är att skapa kunskap om hur återbruk kan förstås som didaktisk verksamhet. Artikelns forskningsfrågor är (1) Vad är ett möjligt undervisningsinnehåll om återbruk? (2) Hur kan detta återbruksinnehåll förstås i relation till vår samtid antropocen: vad är det som förs vidare och på vilket sätt? En fallstudie utifrån slöjdlärares erfarenheter av att arbeta med återbruk görs i artikeln. Baserat på 58 slöjdlärares beskrivningar av återbruk, identifieras sju återbruksteman: reuse, reduce, recycle, remake, repair, refuse och reverse engineering. Resultatet beskriver konkret vad dessa teman innebär och vad det är som återbrukas. Därefter diskuteras resultatet med hjälp av ett slöjdteoretiskt ramverk, skill/deskill/ reskill, för att synliggöra hur återbruksinnehållet kan förstås i relation till vår samtid antropocen. Denna diskussion beskriver att det som återbrukas inte bara sammanflätas med historien, utan tar också ny form och förändras. Artikeln avslutas med en diskussion om utmaningar och möjligheter när återbruk görs till ett undervisningsinnehåll, både för slöjdundervisning specifikt och för återbruksundervisning generellt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Ideland, Malin
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    Lyft blicken!: Om praktiknära forskning och behovet av flummiga pedagoger2023Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 28, nr 1-2, s. 160-164Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Vad är egentligen nyttig, relevant forskning? Vilken forskning kommer samhället bäst till gagn? Hur kan forskare inom det pedagogiska fältet bäst ta sig an olika samhällsutmaningar?  Frågan är egentligen helt rimlig med tanke på den enorma mängd och bredd av samhällsutmaningar som står till buds. Men hur står det till med svaren i dagens skolforskning och -debatt?

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Jakobsson, Anders
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för natur, miljö, samhälle (NMS).
    Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling: lärande som begreppsmässig precisering och koordinering2012Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 17, nr 2-4, s. 152-170Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 18.
    Jedemark, Marie
    Högskolan Kristianstad.
    Studenter i gränszonen mellan högskoleförlagd och arbetsförlagd utbildning: Är kunskapstransferering möjlig?2015Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 20  , nr 3-4, s. 221-246Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I denna artikel diskuteras frågor som rör kunskapstransferering mellan olika utbildningssammanhang i relation till en studie som genomförts i anslutning till lärarprogrammets arbetsplatsförlagda utbildning och som belyser studenters erfarenheter av att befinna sig samtidigt i två olika utbildnings- sammanhang. Studien baseras på 19 intervjuer med studenter, handledare och examinerande högskolelärare, 15 bandade bedömningssamtal samt kursdokument. Resultatet pekar på att studenter använder sig av kunskaper från olika utbildningssammanhang men att denna transferering inte sker automatiskt när väl utbildningssammanhanget förändras. Studien visar att olika typer av kursuppgifter kan bidra till att studenter använder, tolkar och rekonstruerar kunskaper som de utvecklat i olika utbildningssammanhang. I vilken utsträckning som övergångar verkligen skapas och dess kvalité är emellertid avhängigt hur dessa kursuppgifter utformas och följs upp. Bedömningsunderlag som används både i den högskoleförlagda och den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen kan underlätta för studenter att tolka och rekonstruera tidigare utvecklade kunskaper i relation till nya sammanhang, men kan också skapa spänningar mellan högskolans förväntningar på studentens kunskapsutveckling och det som studenten uppfattar att den arbetsplatsförlagda utbildningen har resurser att erbjuda. För att hantera denna spänning tvingas studenter att agera medlare och jämka samman de olika utbildningssammanhangens krav och resurser, något som många gånger uppfattas som ambivalent och komplext. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Johansson, Magnus
    Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Forskarens ståndpunkt i den fenomenografiska forskningen. Ett försök att formulera en egen position2009Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 14, nr 1, s. 45-58Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta paper är att kort diskutera forskarens position i fenomenografisk analys. Med forskaren position menar jag i detta sammanhang forskarens relation till sitt empiriska material. Detta rör hur man som forskare utövar en metodologi i praktiken, det vill säga forskarens kompetens. Den fenomenografiska forskningsprocessen har som mål att beskriva variationen av uppfattningar av fenomen. Att uppfatta något ses som en process av urskiljande och simultanitet. Att genomföra en fenomenografisk analys innebär att ställas inför utmaningen att avgöra när kategoriseringen av uppfattningar är färdig, det vill säga, när man kan anse sig ha urskiljt och kategoriserat de väsentliga dragen hos det fenomen man studerar. Som fenomenografisk forskare måste man utveckla färdigheten och förmågan att avgöra när man urskiljt vad som är kritiskt fundamentalt med ett fenomen. Den fenomenografiska forskningen utgår från intervjuutsagor. Som forskare måste man utveckla sin förmåga att urskilja den variation av uppfattningar som uttrycks i dessa utsagor. Detta kan ses som en reflexiv process där man som forskare för en dialog med sitt material och försöker urskilja olika uppfattningar. Men forskningsprocessen måste komma till en punkt där man bestämmer sig för vilka uppfattningar man har lyckats urskilja. Artikeln argumenterar för att man som forskare kan inta skilda relationer till sitt empiriska material beroende på vilka anspråk den fenomenografiska forskningen kan göra. Detta anspråk vilar i sin tur på antaganden om vad resultaten kan visa. En utgångspunkt är att individernas uppfattningar av ett fenomen kan härledas tillbaka till tänkande som individen i sig inte fullt ut är medvetna om. De fenomenografiska beskrivningskategorierna är därmed uttryck för grundläggande uppfattningar, som synliggjorts genom den fenomenografiska intervjun. En annan utgångspunkt är att uppfattningskategorierna bör ses om konstruktioner i ett visst kontextuellt sammanhang. Detta innebär att det som uppfattas som väsentliga drag i ett fenomen (t ex uppfattningar om en viss kompetens) bara kan ses som väsentligt i relation till ett viss specifikt sammanhang. Om man ser lärande som en förmåga att urskilja vad som är väsentligt i ett sammanhang, kan man se forskning som en förmåga att urskilja vad som är väsentligt. Genom att vända forskningsprocessen mot sig själv kan den fenomenografiska forskningen bli läroprocess. Denna vändning bidrar till att stärka resultatens validitet och reliabilitet då den ökar forskningsprocessens transparens. Vändningen innebär också att man som forskare bör inta ett ödmjukt förhållningssätt till sina resultat. Man bör komma ihåg att det alltid finns nya aspekter att upptäcka av ett fenomen, om man förmår att byta position och lyckas betrakta det man tar för givet ur nya synvinklar. En viktig förmåga hos den fenomenografiska forskaren blir då att utveckla ett empatiskt förhållningssätt till det fenomen som ska undersökas.

  • 20.
    Karlsson, Annika
    et al.
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för natur, miljö, samhälle (NMS).
    Nygård Larsson, Pia
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Jakobsson, Anders
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för natur, miljö, samhälle (NMS).
    Flerspråkighet som en resurs i NO-klassrummet2016Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 21, nr 1-2, s. 30-55Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Denna studie avser att bidra till att öka kunskapen om språkets betydelse för lärande genom att analysera språkanvändning i autentiska situationer i naturorienterande undervisning i ett flerspråkigt klassrum på mellanstadiet. Studien beskriver hur nyanlända elever använder sina språkliga resurser genom att kodväxla mellan första- och andraspråk i växelverkan mellan en vardaglig diskurs och mer vetenskapliga diskurser som elever möter i undervisningssammanhang. Elevernas språkliga rörelse mellan och inom de olika diskurserna analyseras genom att tydliggöra de samtal eleverna för i kommunikativa undervisningssituationer. Resultatet pekar på att elevernas användning av både första- och andraspråk som en resurs i undervisningen ökar deras diskursiva rörlighet vilket i sin tur kan ha en avgörande betydelse för deras språkutveckling och lärande inom ämnesområdet. Nyckelord: kodväxling, diskursiv rörlighet, flerspråkighet, nyanlända, lärande i NO

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 21.
    Kullenberg, Tina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Eksath, Martin
    Jönköping University.
    Pedagogisk samexistens: en problematisering av undervisningsdialogens natur2017Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 3-4, nr 22, s. 233-254Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Att pedagogiska relationer har en avgörande roll för undervisning är idag en vedertagen insikt inom pedagogisk forskning. På samma vis är det tämligen accepterat att kommunikation och språkbruk är av central relevans för lärande. Däremot råder inte lika stor enighet kring vilka slag av dialoger som är betydande. Detta bidrag uppehåller sig därför vid frågor om hur mellanmänskliga dialoger kan förstås. Bidragets syfte är att synliggöra, begreppsliggöra och problematisera utbildningsdialogens funktion och natur. I texten diskuterar författarna pedagogiska implikationer av relevans för fältet relationell pedagogik. Mer precist är det relationen mellan lärare och elever som problematiseras med stöd i dialogfilosofi utifrån Mikhail Bakhtin och Martin Buber samt pedagogisk forskning på området. En konceptuell distinktion utvecklas och illustreras med episoder från svenska klassrum: ontologisk vs. instrumentell samexistens. Slutsatsen är att instrumentell pedagogik kan och bör problematiseras med avseende på etik, demokrati och intersubjektivitet.

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 22.
    Kupferberg, Feiwel
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Homo pedagogicus :mänskligt lärande och pedagogiska språkhandlingar2011Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 16, nr 2, s. 144-158Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In contrast to those who claim that science is purely empirical, the philosophy of science argues that science is based on certain norms of a methodological nature. Such norms have to be learned, that is they are pedagogical in kind. In this article I discusse what this means for our understanding of pedagogy as a science. What is it and how can it be conceptualized. In particular the aricle looks at speecg act theory and how pedagogical speech acts make human learning inherently creative

  • 23.
    Leijon, Marie
    et al.
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för skolutveckling och ledarskap (SOL).
    Lindstrand, Fredrik
    Socialsemiotik och design för lärande: två multimodala teorier om lärande, representation och teckenskapande2012Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 17, nr 3–4, s. 171-192Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I artikeln presenteras två teorier om lärande och meningsskapan- de: socialsemiotik och design för lärande. Det socialsemiotiska multimodala perspektivet hjälper oss att förstå hur kommunikation och lärande formas multimodalt i teckenskapande processer. Design för lärande hjälper oss att förstå lärande i relation till ett sammanhang och till de förutsättningar som skapas för lärande i olika miljöer och situationer. Fokus i båda perspektiven riktas mot hur människor, utifrån val av teckensystem och medieformer, formerar sin kunskap. Artikeln relateras till högre utbildning och perspektiven diskuteras i förhållande till tre aktuella frågor: lärandets komplexitet, målstyrning och erkännandekulturer i utbildning. Avslutningsvis följer en diskussion som särskilt fokuserar hur ett designorienterat perspektiv kan användas för att förstå lärande och lärandets förutsättningar i högre utbildning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 24.
    Lilja, Peter
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    Dahlbeck, Johan
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    Lärarskap: en essä om vad det innebär att vara lärare2021Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 26, nr 4, s. 127-140Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta är en essä om hur vi bättre kan förstå vad det innebär att vara lärare. Den tar avstamp i en aktuell skoldebatt om vilka uppgifter som egentligen ingår i lärares arbete och vad det betyder att vara lärare. Diskussionen om vad det innebär att vara lärare utgår i regel från att undervisning är kärnan i lärares arbete, men undervisningsbegreppet i sig är sällan föremål för diskussion. I denna essä gör vi en filosofisk undersökning av undervisningsbegreppet utifrån ett antal kriterier som vi menar vara centrala för att förstå den pedagogiska relationens olika roller. Vi föreslår begreppet lärarskap som beteckning för lärares liv och arbete.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Lärarskap
  • 25.
    Linda, Palla
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    När barn blir till problem och belastning i svensk förskola: Om behov av särskilt stöd och resurser i ett pressat läge2021Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 26, nr 4, s. 7-29Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Studien tar utgångspunkt i 1600 berättelser som finns publicerade på förskole-upprorets hemsida www.forskoleeupproret.weebly.com under #pressat läge.Studiens syfte avgränsas till att identifiera och analysera förskolepersonals utsagor med fokus på de delar som rör barn som på olika vis konstrueras och kategoriseras som i behov av särskilt stöd inom diskursen om det pressade läget. Tre huvudfrågor ligger till grund för analysen: Vilka uttryck om barn som konstrueras som i behov av särskilt stöd blir framträdande inom diskursen om det pressade läget? Hur framställs och positioneras barn som subjekt i kategorin behov av särskilt stöd inom diskursen om det pressade läget? Hur framställs och positioneras förskolepersonal som subjekt i relation till de konstruktioner av barn i behov av särskilt stöd som blir framträdande inom diskursen om det pressade läget? Kvalitativ tematisk innehållsanalys med teoretiskt stöd av Butler och Foucault användes. Granskningen visar att uttryck relaterade till barn i behov av särskilt stöd som diskursiv kategori är återkommande. Bilden av framförallt två kategorier av barn i behov av särskilt stöd blir framträdande på ett mer frekvent vis, eller med Butlers (1993/2014, 2005) uttryck om upprepade talhandlingar som skapar en sorts sanningsanspråk (jfr Foucault, 1971/1993, 1980): barn som kräver (mer) resurser och barn som behöver punktmarkeras. Positioneringar av barnen görs, med effekter att barnen blir till resurs- och tidstjuvar, riskskapare, energi-släckare, glädjedödare och förskolepersonalen i sin tur de empatiska, otillräckliga, stressade, slutkörda, ledsna och sjuka subjekten. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Palla När barn blir
  • 26.
    Ljung-Djärf, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Spelet vid datorn: dynamiken vid barns samvaro runt datorn i förskolan2004Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 9, nr 2, s. 115-128Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Undersökningar visar att samarbete, kommunikation och interak-tion mellan barnen inte bara erbjuds utan också ständigt är närvarande när datorn används i olika utbildningsverksamheter. Det finns dock anledning att kontrastera och kritiskt ganska den stundtals oproblematiska bild av barns samarbete som framträder i tidigare studier. Den här studiens syfte är att lyfta fram dynamiken i samvaron runt datorn i förskolan och analysen riktas därmed mot den sociala dynamik som utspelar sig då barnen samlas runt datorn. Det empiriska materialet består av observationer insamlade på tre svenska förskoleavdelningar. Tre positio-ner, benämnda ägar-, deltagar- och åskådarpositionen, har definierats. Dessa posi-tioner är såväl statiska – så till vida att med dem följer ett visst handlingsutrymme inkluderande vissa rättigheter, skyldigheter och förväntningar – som dynamiska, genom att barnen bland annat beroende på variationer i tidigare erfarenheter har olika möjligheter att utnyttja det handlingsutrymme som erbjuds inom positionernas ram. Spelet runt datorn i förskolan innebär att positionerna kontinuerligt definieras och förändras i relation till varandra.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 27.
    Lundegård, Iann
    et al.
    Stockholm University.
    Hasslöf, Helen
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Antropocen och utbildning: direkta naturmöten och demokratiska processer2022Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 27, nr 3, s. 54-72Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Allt oftare omnämns att planetens tillstånd befinner sig i en ny tidsepok; Antropocen – människans tidsålder. Förutom den geologiska lydelsen pekar tillståndet även på det paradigmskifte i tänkande mänskligheten nu befinner sig i. Vår färdväg definieras som alltmer akut ohållbar. Från ett samlat vetenskapssamhälle framförs nu nödvändigheten av att på kort tid åstadkomma omvälvande förändringar, i en omfattning vi tidigare inte skådat. I det sammanhanget lyfts också ofta utbildningens centrala roll. I den här artikeln lutar vi oss främst mot den franska filosofen Bruno Latours resonemang om de konsekvenser antropocen har för människans behov av relationsskapande och tillhörighet. Eller formulerat som en utmaning att konfronteras med i undervisningen: Hur kan undervisningen skapa relationer med ”det mer än mänskliga” där människan utgör en integrerad del i biosfärens levande och materiella processer? Med hjälp av tre konkreta exempel från två skolor och med teori och analytiskt fokus hämtat från pragmatiska perspektiv på kommunikation, utforskar vi Latours efterfrågan av ”The terrestrial”. I den argumentativa texten visar vi hur detta kan identifieras i termer av öppna naturmöten, i relationsskapande och i demokratiska processer, vilka synliggör hur vi människor är sammankopplade med biosfären. I artikeln pekar vi också på några didaktiska riktningsgivare vilka kan vara till hjälp för lärare att skapa en undervisning som möjliggör för det omedelbara naturmötet, öppnar för det relationella utrymmet och stödjer genomlevandet av demokrati som en form av liv. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Nordén, Birgitta
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Sund, Louise
    Sund, Per
    Miljö- och hållbarhetsutbildning2018Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 23, nr 3-4, s. 163-171Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Det här temanumret handlar om teoretisk och empirisk forskning som rör miljö- och hållbarhetsfrågor. Syftet med tidskriftens ”call for papers” som gick ut hösten 2016 var att belysa och visa på den mångfald av riktningar som utvecklas för att möta vår tids utmaningar. En ekologisk hållbar utveckling ses inte separat utan som intimt sammanlänkad med frågor om social rätt-visa, global resursfördelning inom och mellan generationer och hur vi lever tillsammans med andra varelser. Etiska och moraliska ställnings taganden är därför en väsentlig del av hållbar utveckling. I flera vetenskapliga, politiska och mediala sammanhang uppmärk sammas de allvarliga hot som världen står inför (Bonnett, 2013; Leach, Raworth & Rockström, 2013; Stables, 2013). Det brukar då framhållas att alla har ett ansvar att motverka dessa men att skolan och utbildning har ett alldeles sär-skilt ansvar. Det kan inom utbildning beskrivas som ett ansvar att utveckla en pedagogisk verksamhet som skapar en medvetenhet och en erfarenhet hos elever som bidrar till att de kan göra kunskapsbaserade och moraliska ställnings taganden i olika globala utvecklingsfrågor.Varje forskningsfält har sina begrepp som definierar och ringar in dess intresse områden. I de artiklar som ingår i temanumret kan några sådana begrepp urskiljas: hållbar utveckling, hållbarhet, utbildning för hållbar utveck-ling samt miljö- och hållbarhetsutbildningsforskning. Dessa begrepp intro-duceras och diskuteras nedan. En kort exposé av framväxten av forsknings fältet och forskarnätverk nationellt ges även.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 29.
    Palla, Linda
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Individcentrerad prestation och måluppfyllelse i förskolan?: När åtgärdsprogram blir examinerande dokument och verktyg i specialpedagogiska processer2018Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 23, nr 1-2, s. 89-106Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Föreliggande artikel syftar till att synliggöra och problematisera brukandet av ett specifikt dokumentationsmaterial, åtgärdsprogram, i förskolans special- pedagogiska processer. Specialpedagogiska processer avser sammanhang där specialpedagog och avdelningspersonal samverkar runt barn som konstrueras som varande i behov av särskilt stöd och där det upprättats åtgärdsprogram. Med stöd av Foucaults begrepp normaliserande granskningar, hierarkisk övervakning och examen, visar resultatet att i de åtgärdsprogram som ana- lyserats tenderar barns prestationer att bli utvärderade och bedömda i upp- nåendemålsrelaterade uttryck. Vidare ger resultatet exempel på hur en tänkt måluppfyllelse relateras till barnets prestationer istället för till verksamheten. Barnet blir inte sällan den som görs ansvarig för denna måluppfyllelse.

  • 30.
    Palla, Linda
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    På tal om normer, identiteter och små mymlor som ska ledas: En essä med inslag av filosofi, (special)pedagogik och didaktik2020Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 25, nr 1, s. 86-99Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Följande text är en essä byggd av delar av min och andras forskning och teoretiska tankegods, presenterad med en personlig touch. Texten är tänkt att utgöra en illustration med syftet att skapa en bild som kan få dröja sig kvar i tanken och väcka frågor och funderingar för den som är utbildnings-vetenskapligt intresserad. Det är en illustration att stanna upp vid, att återkomma till, och med frågor som inte enkelt låter sig besvaras. Frågorna, menar jag, behöver ändå och kanske just därför ställas. Essän presenteras som ett ”drama” (med inspiration utifrån Goffman, 1959) i tre akter där språket balanseras i en avvägning mellan det personliga, det populärvetenskapliga och det något mer stringent vetenskapliga och akademiska.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Persson, Magnus
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Fakultetsopponenten sammanfattar2007Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 12, nr 1, s. 75-78Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Fakultetsopponentens recension av Carina Fasts doktorsavhandling i pedagogik: Sju barn lär sig läsa och skriva. Familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola

  • 32.
    Persson, Sven
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Individ och samhälle (IS).
    Ackesjö, Helena
    Skolförberedelse i förskoleklass. Att vara lärare-i-relation i gränslandet2010Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 15, nr 2/3, s. 157-178Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I föreliggande studie förstås förskoleklassen teoretiskt som ett gränsland mellan förskola och skola, ett gränsland som man kan anta existerar på grunderna av verksamheternas skilda traditioner och positioner i utbildningssyste-met. I detta gränsland skapas och konstrueras en institutionell identitet genom peda-gogisk praktik och lärarnas berättelser om denna praktik. Denna studie utgår från hur lärarna talar om sin pedagogiska praktik i dialogseminarier. Lärarna talar om det skolförberedande arbetet i förskoleklassen utifrån två förhållningssätt, dels som en tillvaroorienterad pedagogik och dels som en framtidsorienterad. För att lösa den inbyggda konflikten mellan tillvaro- och framtidsorientering framställer lärarna sig som att vara lärare-i-relation. Att beskriva sig som lärare-i-relation tolkas som en gränsmarkering gentemot andra lärares förhållningssätt och de kunskapsfokuserade verksamheterna i förskola och grundskola.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 33.
    Persson, Sven
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för skolutveckling och ledarskap (SOL).
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Lago, Lina
    Linköping University, Sweden.
    Skolarisering och mantrat om tidiga insatser i utbildningen2022Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 27, nr 2, s. 177-189Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det råder konsensus mellan forskare och politiker om att tidiga insatser och reformer, riktade mot de yngre barnen i utbildningssystemet, är bland de viktigaste interventioner som ett samhälle kan vidta. Inriktningen på och konkretisering av de tidiga insatserna problematiseras emellertid sällan i policy. Utvecklingen kan karakteriseras som en pågående skolarisering av utbildning för de yngre barnen, det vill säga ett närmande till grundskolan och ett fjärmande från förskolan. Denna riktning har motiverats av ekonomiska, demokratiska och globala motiv. Syftet med denna essä är att problematisera skolariseringens konsekvenser och diskutera vad som händer då ”mantrat” om tidiga insatser konkretiseras till politiska reformer. Detta görs med exempel hämtade från den svenska förskoleklassen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 34.
    Persson, Sven
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Individ och samhälle (IS).
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Det är ju ett annat jobb: Förskollärare, grundskollärare och lärarstuderande om professionell identitet i konflikt och förändring2002Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, nr 4 Årg 7, s. 257-278Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    In this article the task of the teaching profession in relation to the role of the family, both at present and in historical terms, is discussed. Considerable changes in the tasks teachers are given have occurred within recent years. Schools have been given increasing responsibility not only for education but also for the upbringing of children. This has confronted teachers with a variety of new tasks and problems. Giving teachers much of the responsibility that parents traditionally had for the bringing up of children can be viewed against the background of a critical attitude which the pluralistic society of today has shown toward the role of parents and of the family. In the social and educational professions as these have developed, criticisms of parents and of their manner of bringing up their children have been voiced repeatedly (Donzelot 1997, Johansson 1993). This has been accompanied by an increasing professionalism in the care of children. Criticisms of the parental role have paved the way for an increase in the tasks the schools are given. Schools are expected to create a holistic context and a sense of citizenship based on the values generally accepted in society. This is seen as calling for more comprehensive work on the part of teachers. As a result, teachers are faced with difficult and complex problems today. The postmodern pluralism of childhood, with the many different forms it can take, calls into question the demands for homogeneity, stability and normality that institutionalised ideologies make. This confrontation between schools as they presently exist and postmodern conceptions of childhood leads to a questioning of the goal of creating normality (Hargreaves 1994). The basic aim of the project in which we are engaged is to analyze how the responsibility for reproducing the goals and content of society is divided up at present, and has been divided up earlier, between the home and the school. The results of two investigations are presented: - In the one study, elementary school and preschool teachers from schools in two areas of differing socioeconomic level described in open-ended interviews their thoughts regarding their professional task, as well as children generally, childhood and the role of parents. That study had a clear perspective of change. Those interviewed have also been asked to report their views on the changes that had occurred in the teaching task and in the content of their profession. - The other investigation was a questionnaire study of teacher-training students in either their first or their final semester of training. The questions involved were based on statements the teachers who had taken part in the interview investigation had made. The statements made in the interview by the teachers from schools in the two areas of differing socioeconomic level, regarding their tasks being much broader than they had been earlier, were very much alike. It thus seems to be factors other than those of the character of the area involved that affect how changes in the role of teachers are experienced. It appeared that the flexibility of the women teachers was taken advantage of. The new expectations placed on teachers were seen to involve a redefinition of the teaching profession that those interviewed were unwilling to accept. As they expressed it the content of their work was being transformed from working with children to working increasingly with groups of adults and they explained of there being no adequate rationale for the changes that had occurred. They considered that the demands placed on them failed to correspond to certain deeply rooted conceptions of their profession, representing a clear threat to their professional identity, creating a sense of insecurity in their day-by-day work. They also regarded it as being a change for the worse in their professional status through its degrading their position from their being educators to their providing children help and support on an individual basis (Johansson & Pramling 2000). Those teaching at both the preschool and the primary school level provided a negative account of childhood and parenting today, describing children as being less empathetic and less concentrated today than earlier. The preschool teachers in particular felt that children had difficulties in playing with each other, whilst the elementary school teachers emphasised marked difficulties children had in following norms. The preschool and the elementary school teachers from the ecnomically less privileged area agreed closely with each other in describing children as being unconcentrated, being inept in their use of language, showing a lack of empathy and having difficulties in playing with each other. Although the elementary school and preschool teachers from schools in the economically prosperous area likewise considered childhood to be particularly problematical today, their major criticisms differed from the views just reported. They described children as having an overly scheduled and planned existence, one that differed from what they considered to be a happy childhood situation. They considered children to have too structured an existence and to be overly exposed to stress. The teachers as a whole felt that the conditions with which parents are faced today have changed. Parents do not have the same possibilities for bringing up their children as earlier and have partly given up the responsibilities in this respect that they once took. This result was independent of the socioeconomic status of the parents. At the same time, two differing conceptions of the problems with which parents are faced were evident. Parents from the more well-to-do area were considered to be subjected to a high degree of stress, to have very strong demands placed on them, and to work so much that they were unable to spend sufficient time with their children. Parents from the more economically depressed area were considered to likewise neglect their children, although in a different way - many of them having social problems and letting their children fend for themselves to a large extent. It was felt that the conditions for the upbringing of children in the home had declined. Teachers felt they were increasingly involved in the children's and the families' private lives and that their responsibilities toward children had increased. There appeared to be no comparable increase in the involvement of parents in matters of the preschool and elementary school education of their children. In summary, one can say that the preschool teachers and primary school teachers from schools in both socioeconomic areas were engaged in compensatory efforts to reconstruct for their pupils more of what they regarded as being ideal childhood conditions, involving children being provided with a calm and relaxed environment, having more free time, having more outdoor activities, developing a greater degree of fantasy and greater empathy, being better able to play with each other, being more active physically and having greater respect both for adults and for other children. What was regarded as the most important task of the elementary school and the preschool was to provide children with a sense of self-confidence, joy and a desire to learn. The teacher's task was seen as being a difficult one if this was combined, in these times of reductions in educational resources, with the need of conducting psychologically problematical discussions both with children and with their parents. Regarding the questionnaire results, a particular concern of the teacher trainees for the problems of both children and their parents and their belief that giving children a sense of security was the foremost function of the pre-school and the elementary school alike could be noted. Among those preparing to be preschool teachers, those in their last semester of training showed a more critical attitude towards children and their parents than those in their first semester of training. No such differences were noted, however, among those preparing to be elementary school teachers, although there were differences between the first and last semester groups in the problems they emphasized and in their conceptions regarding the teaching profession and the school as an institution. We plan to relate the various patterns we discovered to questions of the content of teacher training. How do those involved in teacher training view the broadened tasks that teachers are faced by today? How is the extended responsibility for children on the part of teachers dealt with in teacher training? Are the relations of teachers to the families of the children discussed in a critical way? What position is taken toward the rights of parents to influence the schools? Teacher training has been criticized for its failure to emphasize either the importance of caring for the emotional needs of the individual child or the important role that many socioemotional relations teachers develop play (Gannerud 1999). It is often felt that during teacher training too little attention is directed at these highly important aspects of teacher work. Regardless of the socioeconomic context in which their teaching took place, the teachers who were interviewed told of the teaching profession having changed in the direction of greater emphasis being placed on social dimensions and of the teacher's task being broadened. Despite this increase in the teachers' social responsibilities, both in preschools and elementary schools, this matter appeared not to have been dealt with either in their socialization to the role of being a teacher or in their teacher training. They described a conflict between professional ideologies they had come to accept, both during their teacher training and on the basis of traditions propagated generally in their profession, and the demands and expectations placed on them by the changed tasks they were confronted by, one which led to a sense of uncertainty in their professional identity. The conceptions they had of what a happy childhood involves collided with how they experienced the childhood of those children with whom they had contact in their teaching. The statements of the teachers in our interviews concern a teaching profession caught up in change. The professional identity of teachers is being challenged. It is also difficult for teachers to set limits to the tasks with which they are faced. Many of the statements the teachers made can be considered to represent strategies for defining their profession, directing criticism at the family being one way of dealing with the challenges involved and of defining their task. Strong protests against being confronted with tasks of a more social character, involving the need of giving the individual children particular support and understanding, can be noted. Criticism of this sort was particularly strong on the part of the elementary school teachers, who considered the changes involved to constitute a lowering of their professional status. A sense of security was a central concept we noted in the material, a concept clearly integrated into the institutional and professional ideology of both the preschool and the elementary school teachers, who obviously considered that providing children with it was a major goal of their work. The tendency to think in these terms could be examined in relation to gender, to class or to ethnicity. Both those involved in teaching and those preparing for it are predominately women, who are given a social, collective and normative task. Providing a sense of security can be regarded as an antidote to a sense of disorder and to the development of an increasingly pluralistic society caught up in a process of rapid change. Endeavoring to achieve a sense of security can also be viewed as a typical Swedish or Nordic cultural trait, one that is strongly emphasized by both teachers and parents (Gullestad 1997, Iwarsson Jansson 2001, Kvalbein 1998, Nikolova 2001). One can note, finally, that discussions of problems in a personal and thoroughgoing way with both children and their parents, as well as considering the most important goal of education to be that of providing children a sense of security through use of educational methods that are very much individually oriented, represent a sociopedagogical approach that is partly new. It is one that requires a considerable degree of rethinking on the part of many educators.

  • 35.
    Roos, Helena
    et al.
    Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA).
    Gadler, Ulla
    Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Kompetensens betydelse i det didaktiska mötet: en modell för analys av möjligheter att erbjuda varje elev likvärdig utbildning enlig skolans uppdrag2018Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 23, nr 3-4, s. 290-307Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Skolans uppdrag är att erbjuda likvärdig utbildning till varje elev med utgångspunkt från deras varierande förutsättningar. Uppdraget, kan benämnas som det dubbla uppdraget, omfattar såväl kunskapsuppdrag som socialisationsuppdrag. I ett flertal rapporter från bl.a. Skolverket och Skolinspektionen (Skolverket, 2011, 2015; Skolinspektionen, 2014, 2016) framgår det att det finns en diskrepans mellan formuleringar i statliga styrdokument och det som sker i skolan med avseende på varje elevs möjlighet till likvärdig utbildning. Villkor för att genomföra skolans dubbla uppdrag belyses i denna artikel genom att fokusera på betydelsen av kvalitén på det didaktiska mötet i relation till varje elevs rätt till likvärdig utbildning och livslång lust att lära. Syftet med artikeln är att skapa en modell för att kunna analysera kvaliteten på det didaktiska mötet. Denna modell innehåller tre komponenter; elevers varierande förutsättningar i relation till likvärdig utbildning, professionell kompetens att genomföra innehålls-, dynamisk och deltagande inkludering samt tolkning och genomförande av skolans dubbla uppdrag. Kvaliteten på det didaktiska mötet påverkas av hur dessa tre komponenter samvarierar med varandra.

  • 36.
    Serder, Margareta
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Malmström, Martin
    The Joint Faculties of Humanities and Theology, Department of Educational Sciences, Lund University, Lund, Sweden.
    Vad talar vi om när vi talar om praktiknära forskning?2020Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 25, nr 1, s. 106-109Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Sjögren, Hanna
    Linköpings universitet, Tema teknik och social förändring.
    Den politisk-etiska potentialen hos djur-människorelationer i lärarutbildares samtal om hållbar utveckling2014Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 19, nr 2-3, s. 90-109Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    För att förstå vilka gränser som utmanas och/eller förstärks i utbildning för hållbar utveckling krävs att pedagogisk teori och praktik skapar utrymme för att undersöka potentialen i relationer som inkluderar det icke-mänskliga. Utifrån fokusgruppintervjuer med lärarutbildare vid åtta svenska lärosäten lyfter jag fram exempel på relationer där det mänskliga kan förstås som en del av och i relation till det icke-mänskliga. Utifrån dessa relationer diskuterar jag politisk-etiska frågeställningar som uppkommer genom att relationerna avgränsas som de gör. Exemplen visar hur relationer mellan det mänskliga och det icke-mänskliga kan utgöra en betydelsefull utgångspunkt för att förstå vilka gränser som utmanas och/eller etableras genom utbildning för ett mer hållbart samhälle. Utifrån analyser av materialet diskuterar jag kritiskt hur de olika relationerna skapar olika verkligheter, där gränser för vad som blir betydelsefullt förhandlas. Jag visar på individualitetens och den närvarande referentens betydelse, vilken kunskap dessa relationer möjliggör samt vem eller vad som inkluderas i utbildningens arbete för att skapa en hållbar utveckling.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Sjögren, Hanna
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    Hofverberg, Hanna
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Pedagogisk forskning i antropocen2022Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 27, nr 3, s. 4-11Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I detta temanummer uppmärksammar vi begreppet antropocen och disku-terar vilken betydelse antropocen kan ha för hur vi inom pedagogisk forsk-ning tänker och bör tänka kring pedagogik, skola och utbildning. Vi menar att det är hög tid att sätta den geologiska epoken antropocen i relation till fråge-ställningar om skola och utbildning inom en svensk kontext. Inom den inter-nationella utbildningsforskningen har flera temanummer om antropocen publicerats under de senaste åren och turen har nu kommit till den svenska utbildningsvetenskapliga forskningen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Söderman, Johan
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Folkestad, Göran
    Kunskap genom rap: Hiphop som hantverk, pedagogik och aktivism2008Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 13, nr 1Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I fokus för denna artikel står tre rappare som i sina respektive verksamheter använder hiphop som hantverk, pedagogik och aktivism. Forskningsfrågan formulerades: Hur talar rappare om hiphop, sin verksamhet och om lärande med utgångspunkt i begreppen musikaliskt hantverk, pedagogik och aktivism? Individuella intervjuer har genomförts med de tre rapparna. Intervjuerna var närmast ostrukturerade och kan betraktas som fria samtal även om samtalen fokuserade på lärande och hiphop. I den kvalitativa analysen framträder hur rapparna talar om hiphop som politiskt verktyg, om marginalisering och utanförskap, om hur de gör sig själva till röster för samhällets svagare grupper och om kunskapens kraft. Folkbildningens dubbla funktion synliggörs i rapparnas tal om sina respektive verksamheter. Ett radikalt bildningsideal med emancipatorisk målsättning framträder där rapparna kämpar för att marginaliserade grupper ska kunna höja sina röster och förändra sina respektive livssituationer. Samtidigt framträder konturerna av ett patriarkalt bildningsideal, där människor görs till objekt. De tre rapparna ansluter sig här till en tradition där folkbildning innebär att förkunna ”den goda smaken” vilket blir synonymt med den goda hiphoppen. Dessa folkbildande rappare framstår således både som kulturradikala och kulturkonservativa i sitt tal om den folkbildande verksamheten.

  • 40.
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Pedagogik med inriktning mot yngre barns utveckling och lärande2018Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 23, nr 5, s. 223-243Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Artikeln ingår i ett samlingsnummer av Tidskrift för Pedagogisk forskning: "Professorerna inom det pedagogiska kunskapsfältet har ordet" Mitt kapitel berör den professur jag tillträdde 1999 vid dåvarande Malmö högskola, / senare Malmö universitet)/ bakgrunden till professurens inrättande, dess innehåll,. ambitioner och verksamhetsområde inom den unga nybildade högskolan. Kapitlet behandlar bl. a forskningsfältets utformning, finansieringsmöjligheter, samarbetspartners, nätverk liksom exemplifiering av forskningsprojekt och program. Förändringen över tid vad gäller exempelvis finansiering, internationalisering, samverkan och byråkratisering diskuteras liksom forskningsfältets och professurens inriktning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 41.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    Abduktiv analys i samverkansforskning: fokus på didaktiska modeller i förskola2022Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 27, nr 4, s. 157-179Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Den abduktiva analysen som fokuseras i artikeln genomfördes mot bakgrund avsamverkansforskning i två storskaliga forsknings- och utvecklingsprogram (FoU).Totalt genomfördes FoU-programmen i 18 kommuner/skolhuvudmän och icirka 175 förskolor/avdelningar. Artikeln syftar till att bidra med kunskap om abduktiv analys i samverkansforskning med fokus på didaktiska modeller i förskola.I samverkansforskningen prövades abduktiv analys som metodologisk strategi föratt kunna sluta sig till en nyanserad praktikteoretisk tolkning av vad som kundekänneteckna undervisning i förskola. Den abduktiva analysen utföll i didaktiskamodeller som byggde på en robust teoretisk grund och empirisk bas, vilken bestod av cirka 3 700 dokument, cirka 145 filmtimmar och cirka 780 000 ord, därsammanlagt cirka 15 500 personer hade samtyckt att medverka. Det upprepadeprövandet av abduktiv analys i två FoU-program stärkte trovärdighet, generaliserbarhet och användbarhet. Sammantaget utföll den abduktiva analysen i ”flerstämmig didaktisk modellering” som relaterades till demokrati i en klokare värld. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Bedömning i förskolans dokumentationspraktiker: fenomen, begrepp och reglering2014Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 19, nr 4-5, s. 403-437Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Artikeln belyser bedömning i förskolors dokumentation som fenomen, begrepp och reglering. Syftet är att beskriva och analysera bedömning i förskolors dokumentation ur ett didaktiskt perspektiv. Ett specifikt syfte är att analysera hur olika bedömningsformer kan tolkas vara teoretiskt baserade och relaterade till reglering av förskola i Sverige. Med didaktik avses en kritisk och integrativ didaktik som strävar efter att ge stöd för kritiskt tänkande genom alternativa redskap. Materialet som analy¬seras utgör exempel hämtade från tre förskolor i södra Sverige. Generering av materialet gjordes i två kommuner 2011 och består av både dokument och intervjuer av förskollärare och förskolechefer. Analys och tolkning utfördes i termer av en abduktiv analysprocess. Resultatet visar att varje förskola kan arbeta med olika dokumentations- och bedömningsformer med skiftande relation till reglering som kan fångas och prövas genom det alternativa begreppet transformativ bedömning.

  • 43.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Föräldraskap i förtätad dokumentations- och bedömningspraktik2011Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 16, nr 4, s. 267-283Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att beskriva och prövande diskutera föräldraskap i en förtätad dokumentations- och bedömningspraktik, med fokus på relationen hem-skola i Sverige. Med förtätad avses en intensifiering där elektronisk dokumentation kopplas till icke-elektronisk dokumentation och bedömning i skola och förskola. Forskningen baseras på fältarbete online. Urvalet består av två internetmiljöer för föräldrar och familjeliv. I dessa miljöer har det varit möjligt för föräldrar att själva ta upp samtalstrådar om dokumentations- och bedömningspraktik. Studien koncentreras till samtalstrådar rörande IUP, utveck¬lings¬¬samtal och standardiserade observations¬material, totalt ca 120 sidor. Resultatdelen består av en prövande diskussion där fyra dimensioner av föräldraskap tonar fram i en flerdimensionell gränspraktik. I gränspraktiken framträder policyrelaterade, marknads¬orienterade, evidensrelaterade, och civilt erfarenhets¬-baserade dimensioner av föräldraskap.

  • 44.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Läroplaner för de yngre barnen: Utvecklingen från 1800-talets mitt till idag2001Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, nr 4 Årg 6, s. 241-269Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Ett tydligt problem har aktualiserats med samordningen av den svenska förskolan/förskoleklassen, fritidshemmet och skolan. Hur kan historien beträffande de yngre barnens läroplanshistoria tydliggöras och kommuniceras? Med yngre barn avses främst förskolebarn, men också fritids-hemsbarn och yngre skolbarn inkluderas, det vill säga barn mellan ett och nio år. Studien utgår från ett läroplansteoretiskt huvudperspektiv och ett vidgat läroplansbegrepp. Ett köns-didaktiskt perspektiv innefattas i teoriramen. Studieobjektet utgörs främst av läroplaner och pedagogiskt riktningsgivandegivande texter för förskola, fritidshem och skola, som hand-böcker, pedagogiska planer från mitten av 1800-talet till år 2000. Resultatet från analysen av materialet har utmynnat i läroplansmönster som kan summeras i fyra begrepp och perioder, vilka innesluter könsdidaktiska koder enligt följande: · "Guds läroplan" - Patriarkal kod · "Det goda hemmets och hembygdens läroplan" - Särartsbetonad samkod · "Folkhemmets socialpsykolo-giska läroplan" - Könsneutral likhetskod · "Det situerade världsbarnets läroplan" - Pluralistisk könskod

  • 45.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Holmberg, Ylva
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Undervisning i relation till omsorg och lärande i förskola: Flerstämmig undervisning och didaktisk (o)takt?2019Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 24, nr 2, s. 29-56Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Identifierat problem är inriktat på undervisning i relation till omsorg och lärande, eller med andra ord vad den så kallade ”helheten” i policydokument kan innebära och hur den kan framträda i förskolans undervisning. Det finns ett underskott av forskning som belyser området utifrån mer omfattande empiriska studier i samverkans-projekt. Syftet är att, med koppling till ett samverkansprojekt, utveckla kunskap om vad som kan känneteckna undervisning i relation till omsorg och lärande i förskollärares texter och dokumenterade sam¬handlingar i förskola som skolform i Sverige. Metodologiskt refererar analysen till abduktiv analys i didaktiskt perspektiv. Materialet inkluderar totalt 349 skriftliga dokument och 63 filmtimmar från 121 förskolor/avdel¬ningar i tio kommuner. Källdata utgörs av ord-data och audiovisuella data. Resultatet visar att begreppen undervisning, omsorg och lärande kan framträda som både åtskilda och sammanflätade på olika sätt. Samman¬taget fogas analysen samman och prövas genom det övergripande begreppet ”flerstämmig under¬visning” som kan inrymma ”didaktisk (o)takt”.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 46.
    Viggósson, Haukur
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Skolutveckling och ledarskap (SOL).
    Pedagogiskt kapital: ett begrepp under utveckling2011Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 16, nr 1, s. 57-69Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under några år har begreppet ”pedagogiskt kapital” används inom olika kurser i lärarutbildningen vid Malmö högskola. Pedagogiskt kapital avser de betydelsefulla faktorer i studentens liv som format dennes personliga syfte med sin utbildning och syn på läraryrket. Begreppet myntades genom en analys av intervjuer med svenska och danska lärarstudenter som genomfördes 2006. Hittills har endast en preliminär definition av begreppet funnits. Syftet med artikeln är att ge begreppet en teoretisk ram: vad begreppet innebär, hur studenten kan utforska sitt pedagogiska kapital och varför denna utforskning är så viktig både för studentens utbildning och dennes praktiska genomförande i läraryrket.

  • 47.
    Walldén, Robert
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Diskursöverbryggande perspektiv på återkopplande skrivsamtal i årskurs 32023Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 28, nr 1-2, s. 73-99Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie svarar mot behovet av en mer nyanserad förståelse av skrivundervisning i tidiga skolår genom att belysa återkopplande samtal under klassrumsarbete med rådgivande brev.Studiens deltagare var en undervisande skolbibliotekarie och elever i årskurs 3 som genomförde en skrivuppgift efter högläsning av en barnbok. Materialet utgörs av ljudupptagningar samt foto-graferade elevtexter. Analysen bygger på en empirinära operationalisering av Ivanićs ramverk för skrivdiskurser med fokus på hur samtalen relaterade till språklig korrekthet, struktur och kommunikativa mål. Den kommunikativa aspekten synliggörs genom Hallidays registerteori, medan interaktionen visuali-seras som diskursiva rörelser mellan dessa olika perspektiv eller textnivåer. Resultatet visar att bibliotekarien ofta motiverade en viss textstruktur genom att hänvisa till aspekter som rörde den kommunikativa kontexten, såsom nöd-vändigheten att lugna mottagaren och ge tydliga motiveringar av föreslagna råd. Bibliotekarien förde också uppmärksamheten till behovet av att vara tillräckligt språkligt explicit i konstruktionen av texten. Därmed kunde diskursöver-bryggande rörelser ses mellan ett fokus på struktur/innehåll och ett fokus på kommunikativ situation. Återkoppling gällande språklig korrekthet motiverades mer sällan med kommunikativa hänsynstaganden men detta förekom i samtal om sambandsord. Studien bidrar med en analytiskt lins som kan användas för att belysa interaktion under andra skrivdidaktiska moment.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Walldén, Robert
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Med fokus på ord, uttryck och språklig stil: ett betydelseskapande litteraturarbete i grundläggande vuxenutbildning2019Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 24, nr 3-4, s. 35-60Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I denna studie utforskas ett litteraturarbete som involverar en lärare och en grupp andraspråksinlärare inom grundläggande vuxenutbildning. Den aktuella kursen är Svenska som andraspråk Delkurs 3. Syftet med studien är att utforska och synliggöra de litteracitetspraktiker som erbjuds under moment som fokuserar på romanens språk. Materialet grundar sig på observationer, ljudinspelningar och insamlat läromaterial. Analysen vilar primärt på Luke och Freebodys litteracitetspraktiker, Langers teori om textrörlighet samt Bernsteins utbildningssociologiska teori. I analysen betraktas litteraturarbetet som samspelande litteracitetspraktiker, där arbetet med romanens språk utgör en särskild textanvändningspraktik. Resultatet visar att läraren i diskussioner kring ord, uttryck och språklig stil för uppmärksamheten till de centrala karaktärernas egenskaper och utveckling genom romanen. Detta medför att textanvändningspraktiken samspelar med en betydelseskapande praktik, där de betydelser som utforskas i interaktionen överskrider betydelsen av de enskilda ord och uttryck som väljs ut och diskuteras. Detta kan tillmätas viktiga stöttande egenskaper i en undervisningsgrupp där majoriteten av eleverna skulle ha svårt att förstå romanen på egen hand. I artikeln diskuteras även hur fokuset på romanens språk öppnar upp för en textanalytisk litteracitetspraktik.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1 - 48 av 48
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf