Previous research shows that enacting a new curriculum is a complex process. Teachers can be enthusiastic and committed to new curricular objectives, but they can also experience frustration and disappointment. Scholars have suggested that teachers who perceive lack of support, or tensions between their personal philosophies and the educational principles underpinning a new curriculum, struggle to enact new curricula in line with their intent. Our purpose in this article is to illustrate how two Physical Education (PE) teachers experienced the enactment of a new official curriculum. An action research approach was used as design of the study. Researchers cooperated with two PE teachers for 18 months. The empirical material consisted of 50 sets of field notes from the two teachers' teaching lessons, transcripts from one semi-structured qualitative interview with both teachers following the completion of the school year. The material also consisted of reflection logs produced by the teachers containing written notes about their experiences of the curriculum enactment. We used literature on educational change (Fullan, M., & Hargreaves, A. (1991). What's worth fighting fore? Working together for your school. Ontario Public School Teachers' Federation) as our theoretical framework. Our findings show that the teachers experienced the curriculum enactment in contradictory ways. Shifting from previous PE practices that focused on sports activities and emphasized teacher instruction, to pedagogical practices informed by the new PE curriculum (including sociocultural perspectives of learning and assessment), led to uncertainty, surprise, satisfaction, as well as distrust. Our findings also showed that the teachers' experiences of the enactment were influenced by perceived gender biases. We argue that teachers' beliefs and the teaching culture were particularly influential dimensions regarding the two PE teachers' experiences of the curriculum enactment. Practitioners and researchers attempting curriculum enactment in the future should pay careful attention to such dimensions, especially given that tensions and uncertainty often occur during any educational change.

De senaste åren har andelen elever med annat modersmål än svenska har ökat i densvenska skolan. Jag som i många år har varit verksam inom skola och utbildning ocharbetat med elever med ett annat modersmål än svenska anser att det är viktigt att förståhur lärare och elever tänker kring modersmålsundervisning och dess effekter påandraspråk- och kunskapsutveckling. Studiens syfte är således att ta del avmodersmålslärares och elevers åsikter och upplevelser kring modersmålsundervisningeni den svenska skolan. För att uppfylla studiens syfte har följande forskningsfrågor ställts:Hur upplever eleverna sambanden mellan modersmålsundervisningen, sinkunskapsutveckling i andra ämnen och inte minst sitt självförtroende som anses vara enavgörande faktor för att lyckas nå framåt? Vad är modersmålslärarnas föreställningargällande ovannämnda sambanden och hur de beskriver sin yrkesprofession.Föreliggande studie bygger på en kvalitativ metodansats där tre intervjuer med tre olikamodersmålslärare och 11 elever från samma kommun utfördes. Intervjuerna med eleverutfördes på plats, intervju med en lärare via plattformen Google meet, och två intervjuermed andra lärare genomfördes på plats. Det empiriska innehållet presenteras utifrånelevernas och lärarnas upplevelser kring modersmålsundervisningen och analyserasutifrån olika teoretiska teorier.Resultat i min studie har visat att deltagarnas användande av modersmålet ochandraspråket styrs i mångt och mycket av deras sociala kontakter i vardagen. Resultatethar också visat att modersmålsundervisningen har en positiv effekt på såväl deflerspråkiga elevernas utveckling av modersmålet som på deras kunskapsutveckling.Enligt resultatet kan modersmålsundervisningen stärka elevernas sociala identiteter,självförtroende och gemenskap. Lärarnas missnöje gällande ett bristande samarbetemellan modersmålslärare och ämneslärare har också lyfts av studien.

Denna studie har ambitionen att synliggöra olika aktörers syn på hur olika resurser påverkar arbetet mot en inkluderande undervisning, inom grundskolan. Det förväntade bidraget är även att synliggöra hur beslutsfattandet kring resurser sker på olika nivåer inom grundskoleförvaltningen. Syftet med studien är att ge en insyn i beslutsfattandet på förvaltningsnivå gällande resursfördelning till skolor. Därtill syftar uppsatsen till att synliggöra hur olika resurser påverkar det pedagogiska arbetet mot en inkluderande undervisning.

De preciserade frågeställningarna baseras på olika aktörers syn på: Vilka yttre faktorer får betydelse för inkludering och det specialpedagogiska uppdraget samt vilka inre faktorer får betydelse för det specialpedagogiska uppdraget/inkludering. 

I tolkningen och analysen av den insamlade empirin har ramfaktorteori och systemteori använts. Därtill används begreppen likformighet och likvärdighet. Begreppet inkludering och dess skilda tolkningar har också tagits upp under arbetets gång.

Denna studie utgår från en kvalitativ ansats. Frågorna i intervjuerna konstruerades med syftet att få de intervjuade att utveckla sina funderingar och tankar kring olika resurser och dess betydelse för inkluderande arbetssätt och perspektiv i skolvardagen. De flesta frågorna var frågor av en öppen karaktär i semistrukturerade intervjuer.

Studiens resultat visar att det förekommer både inre och yttre faktorer som påverkar resurser i skolan. Framgångsfaktorer och begränsningar med att arbeta inkluderande beror på skolans fysiska utformning, budget, styrdokument, kompetens, skolutveckling samt elevhälsa. I studien framkommer att förvaltningspersonals, rektorers och specialpedagogers uppfattningar är att de har lite påverkan gällande de yttre faktorerna. De uppfattar däremot att de har mer inflytande kring andra faktorer så som kompetensutveckling och vissa aspekter av organisering i verksamheten, för att arbeta mot ett inkluderande perspektiv.

Ambitionen med föreliggande uppsats är att bidra till att medvetandegöra och väcka diskussion om lyssnandet som en del av elevers språkutveckling. Att skriva, läsa och tala ses ofta som självklara delar av språklig utveckling medan talandets receptionsaspekt, att lyssna, är mindre utforskat i svensk skolkontext. Förhoppningen är att genom specialpedagogers och en speciallärares erfarenheter av att arbeta med elever i språklig sårbarhet kunna ringa in vilka typer av lyssnande som framträder i språkutvecklande undervisningssammanhang. I förlängningen kan detta bidra till att öka medvetenheten om vilka lyssnandestrategier som behöver definieras och explicitgöras för att öka möjligheten att elever utvecklar god lyssnandekompetens.

Lyssnande som pedagogisk praktik saknar idag en tydlig teoretisk förankring. Begreppets komplexitet medför också att olika delar av lyssnandeprocessen aktualiseras genom olika teoretiska perspektiv. Eftersom intentionen med denna uppsats är att undersöka lyssnandet didaktiska ställning riktas blicken främst mot det yttre observerbara lyssnandet. Den teoribildning som får störst utrymme är sociokulturell teori då lyssnande i skolkontext är tätt sammankopplat med dialog, samspel och sociokulturella ramar.

Semistrukturerad samtalsintervju med fyra verksamma specialpedagoger och en speciallärare har valts som metod. Detta i syfte att synliggöra nuvarande didaktisk grund för lyssnande i språkutvecklande arbetssätt samt för att skapa möjlighet att finna oväntade resultat.

Resultaten indikerar att lyssnande främst är implicit invävt i språkutvecklande undervisning. Däremot framför respondenterna generell kunskap och förtrogenhet om receptionsaspekter av språkutveckling. I materialet framkommer också tysta och erfarenhetsbaserade förhållningssätt till lyssnandedidaktik.

Ur speciallärarens och specialpedagogernas perspektiv i undervisningen framträder det interaktiva, analytiska och relationella lyssnandet medan det distinkta, överförande, effektiva och analytiska är det mest tydliga utifrån pedagogernas utsagor om elevers lyssnandesituationer. De möjliga språkutvecklande strategier som lyfts fram syftar främst till att kompensera för nedsatta kognitiva förmågor såsom informationsbearbetning, fokus˗ och koncentrationssvårigheter, inlevelseförmåga och förmågor att tolka sociala icke-verbala koder. Även visuellt stöd, att låta elever komma till lyssnande, träna lyssningshastighet och att vara en social tolk nämns.

En lyssnandekategori som inte uttryckligen motsvarar de kategorier som nämns i tidigare forskning är lyssnande av text med hjälp av talsyntes, talbok eller ljudbok. Resultatet antyder att vissa elever i språklig sårbarhet har liten behållning av lyssnande på text genom uppläsningsverktyg.

Att utveckla goda lyssnandekompetenser och lyssnandestrategier är ur språkutvecklingsperspektiv grundläggande men aktualiseras särskilt i relation till elever som befinner sig i språklig sårbarhet. Förmågan att lyssna är beroende av många olika faktorer, som t.ex. fonologisk och semantisk organisation; ordförråd och ordförståelse; fokus och koncentration samt pragmatisk språkförståelse. Av stor vikt för att kunna bidra till alla delar av elevers språkutveckling är vilken kunskap speciallärare i språk˗, skriv˗ och läsutveckling har eller behöver utveckla, såväl teoretisk som praktisk.

Teachers' work in tuition-free (non-classroom) time was investigated to see to what degree teachers do work that could be considered as qualifying for the status of professional autonomy. The question arises in Sweden and elsewhere as both teachers and the state actively, and in tandem, strive to professionalise the work of the teacher. Abbott's work on the division of expert labour is taken as a point of departure. Based on data collected by an organisation sampling method, the article describes what teachers do in their tuition-free time. The study data consist of 1166 reports from 59 Swedish teachers' daily work situations in school years 1-12. Qualifying teacher work is related to teachers' ways of handling divergent cases, discretionary work and problem solving. Situations where teachers can use specific professional knowledge are described. One of the main findings is that in 22.2% of the situations studied, such professional knowledge can be applied. This corresponds to at least 7.5 hours of the Swedish teachers' weekly working hours; with the reservation that 10 hours of teachers' weekly 45 hours working time is not examined. This time corresponds roughly with the non-regulated working time, that is, time when the teachers do not have to be at school.

Denna studie undersöker effekten av två olika undervisningsmetoder, interaktion under högläsning och interaktion efter högläsning, på elevers förståelse av och intresse för historieundervisning. Med utgångspunkt från tidigare forskning om historieundervisning och fördelarna med högläsning, syftar studien till att belysa metodernas roll i elevers lärande och intresse för historia. Genom att analysera och jämföra de två undervisningsmetodernas påverkan på elevers förståelse av historieämnet och deras intresse för ämnet, bidrar studien till förståelsen av hur olika undervisningsmetoder kan påverka elevers lärande och utveckling. Tidigare forskning har betonat vikten av att anpassa historieundervisningen för att möta elevers behov och intressen samt stödja lärare i deras roll som handledare. Genom en interventionsstudie deltog två grupper av elever i högläsningspass om vikingatiden, där en grupp upplevde interaktion under högläsningen och den andra efter. Tester och intervjuer genomfördes för att utvärdera elevernas historiska förståelse och intresse. Resultatet indikerar att eleverna i den interaktiva högläsningsgruppen presterade bättre på tester och visade större intresse för ämnet jämfört med den traditionella högläsningsgruppen. Studien understryker därmed betydelsen av interaktiva undervisningsmetoder för att främja elevers förståelse och intresse för historieundervisning. Slutsatsen är att interaktiv högläsning kan vara en gynnsam metod för att främja elevers förståelse och intresse för historieundervisning.

Syftet med arbetet är att utforska hur lärare och specialpedagogers samarbetar. Vidare syftar texten till att utforska hur skolans organisation kan påverka samarbetet. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tre lärare och två specialpedagoger. För att analysera materialet har systemteori använts som ett övergripande teoretiskt ramverk. Utöver det har begreppen funktionell dumhet (Alvesson och Spicer, 2016) och mikropolitik (Sinclair och Malen, 2021) använts för att tolka respondenternas svar. Studien bidrar med kunskap om hur specialpedagoger och lärare beskriver sitt samarbete. Resultatet visar att lärarna är kritiska till hur specialpedagoger arbetar. Enligt lärarna agerar specialpedagogerna som ombud för elever utan att själva göra professionella bedömningar av elevernas behov. Trots att specialpedagogen har en mycket begränsad professionell arena agerar specialpedagoger som experter med tolkningsföreträde enligt lärarna. Under intervjuerna hade specialpedagogerna svårt att motivera sina metodval med stöd av vetenskap och hänvisade istället till beprövad erfarenhet eller känslor. Specialpedagogerna som intervjuades hade två olika förhållningsätt till lärare. Den ena agerade som rådgivare och som medlare mellan lärare och elev. Den andra specialpedagogen förhöll sig mer auktoritärt i förhållande till lärare och betraktade sig själv som ett ombud för elevers rättigheter. Specialpedagoger har enligt resultatet en mer idealistisk syn på eleverna medan lärarna har en tendens att betrakta eleverna som rationella aktörer. Från ett systemteoretiskt perspektiv blir det viktigt att hitta en jämvikt mellan dessa olika sätt att betrakta elever. För att specialpedagoger ska klara delarna av yrket som kräver fördjupade kunskaper om pedagogik och specialpedagogik behövs sannolikt en starkare vetenskaplig förankring. Alternativt bör specialpedagogyrket betraktas som ett mer kollegialt yrke utan tolkningsföreträde i förhållande till lärare.

The study aims to examine (1) the extent to which EFL learners in upper secondary school use feedback comments from teachers and peers to revise their texts and how the usage patterns vary by type of feedback approach, (2) how the students use feedback to revise their texts and how the usage patterns vary by type of feedback approach, and (3) What positive or negative effects the type of feedback approach has on students’ revisions. Moreover, the study aims to investigate the extent the type of feedback approach affects students’ usage patterns in their revisions. The findings will provide a basis for discussions about the possible qualities of written feedback that could be included to help students improve their writing skills. Content analysis of 28 argumentative essays written by first-year upper secondary students in Sweden is used to identify the type of feedback provided by teachers and peers and the type of revisions made by the students. Using the identified types of feedback and revisions, a text analysis was adopted to examine the frequency of feedback and revisions, and how students used it to revise their text. Furthermore, the results are presented and compared to different relevant studies (e.g., Baker, 2016; Lee; 2008) and theories such as Krashen's (1985) input hypothesis and Swain's (2005) output hypothesis, to draw some insights into the effects of feedback on students' revisions. The results show that students utilized corrective feedback on the micro level more than the macro level – especially indirect corrective feedback on the micro level. The students used most of the feedback to revise their errors on the micro level such as grammar, spelling, and punctuation; however, a few revisions were made on the macro level where students improved their text by restructuring their arguments and ideas. Finally, the findings indicate that formative feedback had a positive effect on students' revisions both on the macro and micro level where students improved the coherence and cohesion of their texts in the final draft. Therefore, if formative feedback is applied in the appropriate context, it may help students develop their writing abilities.

This doctoral dissertation consists of the empirical main study and the explorative study. The main goal of the empirical study has been to acquire knowledge about students’ attitudes towards vocational education in Jordan, and to explore the dimensionality of their attitudes as well. Another goal has been to investigate which background variables best explain the differences in students’ attitudes. A third goal has been to describe and explain the relationship between students’ attitudes and their behaviour. The goal of the explorative study has been to investigate the perceptions of decision makers about students’ attitudes and the status of vocational education. Data of the empirical study were collected from a multi-stage stratified cluster random sample of tenth-grade students. Data analysis of the empirical study has been based on a reliable and valid attitude scale rigorously constructed to achieve the aforementioned goals. Data collection and analysis of the explorative study have been based on the open-ended interview questions carried out with a group of decision makers. Results of the empirical study showed that students have nearly neutral attitudes towards vocational education, and that three main dimensions comprise the dimensional space of their attitudes. These dimensions are first, a preference to enter a vocational school and encourage others to do so. Second, the importance and usefulness of a vocational school. Third, low status, hatred, and negative image of a vocational school. Only four background variables have been found to be significant predictors of students’ attitudes towards vocational education. These are students’ behaviour to enter vocational or academic school, students’ intention to study at the university, students’ achievement in Arabic language, and finally their place of residence. Results of the attitude behaviour relationship have ascertained the predictability of human behaviour from attitudes, taking into consideration other variables as well. Results of the explorative study have clearly indicated that attitudes towards vocational education are negative. Vocational education has suffered from poor image and low reputation. It is not well liked in the society, and has been considered a second alternative for low achievement students as well.

Syftet med denna studie har varit att fördjupa kunskapen om hur modersmålslärare i sin undervisning förhåller sig till skönlitteratur, vilka didaktiska val de gör i fråga om skönlitteratur och hur de använder sig av olika skönlitterära genrer i språkutvecklande syfte utifrån elevers olika behov.För att genomföra studien har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med elva arabiska modersmålslärare från olika bakgrunder och dialekter. Eftersom min studie är begränsad till elva deltagare kan resultatet inte generaliseras utan att inhämta ytterligare underlag från fler lärare.Resultatet visar att lärarna anser att skönlitteratur är viktig som läromedel i modersmålsundervisning i mötet med arabisktalande elever eftersom det är MSA-utvecklande. Skönlitteraturens innehåll är rikt på olika ord och begrepp som kan gynna elevers språkutveckling. Samtliga intervjuade lärare anser att valet av skönlitteratur och undervisningsformer ska utgå från elevernas intressen och förkunskaper. Studien visar också att användningen av skönlitteratur innebär att eleverna i undervisningsmiljön uppmuntras till interaktion, kontextrika möjligheter och till att ge och söka språklig stöttning samt uppmuntras att uttrycka sig i tal och skrift, på modern standard arabiska, oavsett elevernas språknivå.

The purpose of this report is to investigate the various forms of support that are available to counteract islamophobia in elementary school and in high school. Through these methods the students developed an anti-racist thought which lead them to have a wider perspective about the outside world. The biggest cause for stereotypes is about the religion islams roots in media which shows propaganda and is a negative view about islam. In this essay I will write about the similarities and differences between researchers' studies on how to reduce islamophobia in schools, but most importantly in classrooms with education. In my work I will find answers to this question: “What does research say about how teachers teach about Islam and Muslims in a way to counteract islamophobia?”. To answer my question I have conducted information by searching for keywords that are combined in different ways in various databases. I used 5 different databases to see if the selected information is correct, the databases are Libsearch, Swepub, ERC via EBSCO, ERIC via EBSCO and Google Scholar. Another method that I found helpful was to look at other students’ reference lists to find other references, the subject was the same as mine, a total of 8 sources of research texts were selected.  The result shows that pupils’ develop most when teachers include religion into other subjects, and according to some researchers it is possible to counteract islamophobia with education. As teachers we need to find something that the students can relate to, something that they have experienced or seen whether it’s online or in real life. When teachers find that silver lining the students start to pay attention to class.  

The current study, based on a survey of 1799 parents, explored parental perspectives of school absence in relation to approved grades, challenges, demands and obstacles in education for children with autism spectrum disorder. The results revealed a relatively high rate of school absenteeism for reasons other than illness. Girls had higher rates of absenteeism than boys for short durations of absence. Absenteeism was primarily caused by a lack of teacher competence regarding autism and inadequate adaptation of teaching. There were no significant differences between genders in approved grades, but the rate of failure to achieve approved grades was approximately 50%. The most common form of educational support was support from special needs teachers and adapted pedagogy.

Examensarbetets syfte är att beskriva barns upplevelser om och därmed bidra med en inblick i hur relationer mellan barn och vuxna på fritidshemmet kan upplevas ur barns perspektiv. I denna studie har vi använt oss av två frågeställningar. Den första frågar hur barn upplever sina relationer med vuxna på fritidshemmet. Den andra frågar hur barn upplever sitt inflytande över sin tid på fritidshemmet. Empirin samlades in genom att intervjua 31 barn på två olika fritidshem. Till stöd för analysen har vi använt oss av teorierna om relationellt perspektiv. Studiens resultat visar att det finns variationer av barnens upplevelser i de olika fritidshemmen. Dessa har vi beskrivit i tre teman varav det första temat handlar om Positiva känslor och förtroende, det andra temat handlar om Svåra känslor och det tredje temat handlar om Barns inflytande. 

Första frågeställningen är Hur upplever barn sina relationer med vuxna i fritidshemmet?

Resultaten i vårt första tema Positiva känslor och förtroende visar att barnen uppskattar de vuxna på fritids och tycker att de hjälper till med det som barnen behöver hjälp med. Generellt svarar barnen att de kan fråga vilken vuxen som helst när de behöver hjälp men också att det finns vuxna som de oftare frågar. Resultaten i vårt andra tema Svåra känslor visar att när de vuxna blir arga så begränsar det barnens vilja att uttrycka sig då de riskerar att få sina känslor nedvärderade. När barn inte känner sig uppmuntrade att uttrycka sina känslor riskerar det att begränsa deras vilja att uttrycka sig. I ett exempel beskriver några barn att om de vuxna blir för arga så känner de sig dumma vilket de är överens om att man inte ska behöva göra.

Andra frågeställningen är Hur upplever barnen sitt inflytande över sin tid på fritidshemmet?

Resultaten i vårt tredje tema Barns inflytande visar att framförallt åttaåringarna vänder sig emot att graden av inflytande inte är så hög som de önskar. Svaren handlar främst om att de planerade aktiviteterna inte är så roliga och att det finns ett tvång om utevistelse oavsett väder. Bland sexåringarna är svaren något annorlunda, de uppger att de får välja vad de vill göra. Vi uppfattar det därmed som att de båda åldersgrupperna eftersträvar olika hög grad av inflytande. 

Syftet med arbetet är att belysa de diskurser om meningsfull fritid som lärare i fritidshem använder i medier för lärare i fritidshem. Som metod har en diskursanalys gjorts av ett antal debattartiklar och krönikor från tidningen Läraren Fritidspedagogik som är en facklig tidning. Analysen har utgått från en teori om diskurser och socialkonstruktivism som innebär att människan skapar och återskapar sin egen samhällsuppfattning. Diskursanalys och socialkonstruktivism används för att belysa eller upptäcka samhällsstrukturer. I resultatet lyfts fritidshemmets roll, verksamhetens kvalité, yrkesrollens kompetens, flexibilitet och skolifiering som diskurser och faktorer i samband med att skapa en meningsfull fritid. Diskurserna eller faktorerna går in i mer övergripande diskurser i fritidshemmet vilka är omsorg, fritid och kunskapsinhämtning. En slutsats är att lärare i fritidshem strävar efter att förverkliga diskurser om fritid och kunskapsinhämtning men bristande resurser gör att verksamheten ofta går tillbaka till en omsorgsdiskurs.

Syftet med denna undersökning är att analysera tidiga insatser för elever i matematiksvårigheter avseende taluppfattning ur ett lärarperspektiv. Undersökningens specifika syfte var att synliggöra hur lärare upptäcker elever i matematiksvårigheter avseende taluppfattning och forskningsfrågorna var: hur upptäcker lärare elever i matematiksvårigheter i årskurs 1 avseende taluppfattning och vilka tidiga insatser erbjuder skolan elever i matematiksvårigheter och vilka undervisningsmetoder menar lärarna är gynnsamma? För att kunna undersöka detta har det begreppsliga ramverket Foundational Number Sense (FoNS) använts. FoNS fokuserar på barns tidiga utveckling avseende taluppfattning. En kvalitativ enkätundersökning med öppna frågor har använts som metod i undersökningen och har blivit besvarad av 18 lärare. Materialet har analyserats utifrån en tematisk analys med olika huvud- och underteman. Huvudresultatet visade att identifiering gjordes av samtliga lärare med stöd av Skolverkets bedömningsstöd, men att identifieringen gjordes vid olika tidpunkter på de skolor som medverkade i undersökningen några skolor utförde identifiering i förskoleklassen och andra först i årskurs 1. Resultatet visade även att många lärare ansåg att konkret material och repetition är gynnsamma arbetsmetoder i undervisningen för elever i matematiksvårigheter. 

Sammanfattning /Abstrakt

Andersson, Jenny och Mattsson Josefine (2023) Språket som nyckel: en studie i hur fyra mellanstadielärare undervisar om ämnesord i sina respektive ämnen, med fokus på språkstörning och språklig sårbarhet. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp

Förväntat kunskapsbidrag  

Vi hoppas att vår studie kan bidra med kunskap om hur några lärare tänker om språkutvecklande undervisning och hur explicit undervisning av ord och begrepp kan stötta elever i deras kunskaps- och ordförrådsutveckling. Vår förhoppning är att väcka medvetenhet om detta viktiga, men komplexa område, samt få fler pedagoger att reflektera över i vilken mån de själva arbetar språkutvecklande. Vi hoppas även skapa en dialog bland pedagoger runt detta, så att man kan hämta inspiration och lära av varandra i ett kollegialt samarbete. Att tänka tillsammans runt vilka språkliga krav undervisningen ställer och vilka utmaningar detta skapar, både för språkligt sårbara elever och för deras lärare är viktiga diskussioner som behöver lyftas till ytan på både individ-, grupp- och organisationsnivå.

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur fyra mellanstadielärare  beskriver att de arbetar med ämnesspecifika begrepp utifrån hur deras undervisningspraktiker ser ut. Vi vill även bidra med kunskap om deras erfarenheter av språkutvecklande arbete, med fokus både på elever med diagnosen språkstörning, men även på elever som av annan anledning befinner sig i språklig sårbarhet.   

Frågeställningarna vi utgår från är:

• Hur säger lärarna att de arbetar språkutvecklande för att stötta språkligt sårbara elever?
• Vilket stöd upplever lärarna att de får i det arbetet? 
• Vad ser de för vinster och utmaningar i det språkutvecklande arbetet?

Teori

Vi har i vår studie utgått ifrån Vygotskijs sociokulturella teori (1935/2010). Utöver denna teori belyser vi även vårt resultat utifrån flera specialpedagogiska perspektiv, som det kategoriska, det relationella och dilemmaperspektivet (Nilholm, 2005). Detta för att skapa en så komplett bild som möjligt av hur lärarna tänker i sitt språkutvecklande arbete och i vad de grundar sina beslut.

Metod

Vi har använt oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer (Bryman, 2018). Dessa planerades och strukturerades utifrån observationer, vilka genomfördes hos samtliga utvalda lärare. Observationerna användes enbart som ett arbetsmaterial som stöd för att kunna planera och genomföra intervjuerna. Valet av semistrukturerade intervjuer gjordes för att i intervjusituationerna förse oss med en flexibilitet som möjliggjorde användandet av följdfrågor då respondenternas svar gav information vi önskade fördjupa oss i. 

Resultat

Studien visade att samtliga respondenter såg vinster med att arbeta språkutvecklande och att de använde sig av olika stödstrukturer för att kunna arbeta på detta sätt. De förefaller däremot luta sig mot olika specialpedagogiska perspektiv, vilket bland annat påverkade deras sätt att se på kunskapsuppdraget, lektionsupplägg, eleverna och synen på vem som skulle genomföra arbetet med elever i språklig sårbarhet. Två av lärarna förefaller ha ett relationellt synsätt och två ett mer kategoriskt. Perspektiven gick inte att relatera till kön, arbetslivserfarenhet eller de respektive skolas kunskapssyn, då båda perspektiven representerades oavsett detta. 

Specialpedagogiska implikationer

Specialläraren har en betydande roll i hur skolorna arbetar språkutvecklande. Vi behöver stötta läraren i det språkutvecklande arbetet och tillgodose eleverna med ett varierat och tydligt arbete med språket i fokus. Lärarna behöver få handledning och fortbildning hur de kan arbeta med elever i språklig sårbarhet för att elevernas kunskapsutveckling ska bli så optimal som möjligt. Som speciallärare känns det också viktigt att belysa de olika specialpedagogiska perspektiven för lärarna. Detta för att skapa en medvetenhet om ur vilka olika perspektiv man kan se på och använda sig av specialpedagogiken, samt vilka olika effekter de olika perspektiven kan få på verksamheten.

Idag är de flesta barnen i åldern 1 - 5 år i Sverige inskrivna i förskolan och tillbringar en stor del av sin barndom där. Barngrupperna har under de senaste åren vuxit i storlek och personaltätheten har minskat. Syftet med studien är att studera hur förskolans organisation upplevs och hur den anses påverka förskollärarnas relationsbygge med det enskilda barnet.

Studien baseras på kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Begreppen formell och informell organisation, omsorgsgivare, omsorgsetisk handling, relationskompetens och det "mellanmänskliga" har använts för att analysera empirin.

Resultatet av studien visar en gemensam formell faktor som påverkar förskollärarnas relationsbygge med det enskilda barnet, vilken är stora barngrupper. De informella faktorerna har också en påverkan enligt förskolllärarna i relationsbygget med det enskilda barnet. Finns fungerande grundverksamhet och god struktur, så skapas fler tillfällen för förskollärarna att bygga relationer, god omsorg och undervisning, även när de rätta förutsättningarna saknas. Genomgående i studien visas att förskollärarna skapar flera olika strategier för att lösa situationer och sätta barnen i centrum. Studien vill bidra till att göra förskollärare medvetna om de organisatoriska villkoren och sin egen betydelse i rollen som relationsbyggare, att deras engagemang och vilja är direkt avgörande för barnets och förskolans framtid.

The idea behind this essay has developed during our practical education to become teachers. While having the opportunity to visit and try working at a school, we have received a deepened understanding of how different teachers educate children in different ways. Based on this knowledge, we became interested in investigating a specific way of teaching. This work will focus on a model named Genre Pedagogy and a part of this pedagogy called Reading to Learn (R2L). Language development and reading comprehension can be learnt in different ways. According to the Genre Pedagogy, students’ reading and writing comprehension should be the centre of language learning. The thought behind the model is to create a way of teaching that includes second language learners and give them a better chance to understand the learning procedure during class. As teachers all around the world have tried to implement Genre Pedagogy and R2L in their classrooms, it has shown to be helpful and auspicious for students in general. 

In this essay we have reviewed recent articles and studies to answer the research question that the study is based on: What known effects does genre pedagogy and especially the reading comprehension strategy Reading to Learn (R2L) have on language development?

The result confirms that both academic language skills and understanding of texts is increasing when implementing Genre pedagogy in the classroom. However, the result is not completely concordant and some criticism is directed towards the pedagogy. This work will examine what advantages and disadvantages the implementation of the model has shown to have while practicing the pedagogy in school. 

Stora förskolor är något som blivit mer aktuellt i vårt samhälle och det är allt fler kommuner som satsar på att bygga större förskolor med större utomhusmiljöer. I dagsläget finns det begränsat med forskning om hur barns anknytningar påverkas utomhus på stora förskolegårdar. Syftet med studien är därför att undersöka hur pedagoger ser på anknytningar utomhus, mellan yngre barn och pedagoger, på en storförskola och hur pedagogerna upplever utomhusstrukturen ute på förskolans stora gård. Studiens syfte har besvarats med hjälp av följande frågeställningar: Hur upplever pedagogerna att anknytningarna, mellan barn och pedagoger, fungerar utomhus på den stora förskolegården? Hur upplever pedagogerna att utomhusmiljöns struktur och tillgänglighet påverkar de yngsta barnens trygghet? En kvalitativ forskningsmetod har använts där inspelade semistrukturerade intervjuer genomförts. De teoretiska utgångspunkterna i analysen av empirin är Bowlbys anknytningsteori, där trygg bas och säker hamn varit centralt i analysen.

Utifrån frågeställningarna visar resultatet att pedagogernas närvaro och lyhördhet är avgörande för de yngre barnens trygghetsskapande ute på förskolegården. Det blev också uppenbart hur pedagogernas arbetssätt och organisering i utomhusmiljön påverkade barnens trygghet. Studiens resultat visade även på hur väsentligt det är att planera och kunna erbjuda material till de yngre barnen som de känner trygghet till och kan bemästra utifrån sin egen förmåga.

Internationaliseringen av den svenska akademin har kommit olika långt vid olika lärosäten och inom olika ämnesområden. Det är dock uppenbart att Sveriges lärosäten aktivt kommer att behöva ytterligare internationalisera sin verksamhet för att kunna påverka ännu mer lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Internationellt samarbete finns givetvis sedan länge inom utbildning och/eller forskning, men sällan sammanhållen med samverkan med näringsliv och offentlig verksamhet. Allt fler lärosäten funderar nu på hur man strategiskt ska koppla ihop internationalisering med lärosätets ambition för samverkan. 

Högskolornas nästa utmaning är att bygga kompletta internationella kunskapsmiljöer där samverkan kommer att behövas i lika stor grad som på den nationella arenan.

Syftet med vårt examensarbete har varit att ta del av svensklärares reflektioner kring hur grupparbete kan användas för att stärka elevers språkutveckling, samt deras syn på vilka utmaningar det finns med att använda grupparbete som arbetsform. Utifrån detta syfte har två forskningsfrågor formulerats: hur reflekterar svensklärare i årskurs 4–6 över grupparbete som arbetsform för att stödja elevers språkutveckling? samt vilka utmaningar upplever svensklärare i årskurs 4–6 att det finns med att använda grupparbete som arbetsform? Studiens teoretiska utgångspunkter har hämtats från det sociokulturella perspektivet, relationellt perspektiv samt kooperativt och kollaborativt lärande. Vidare har kvalitativ metod valts och semistrukturerade intervjuer har använts för att intervjua sex lärare som är behöriga att undervisa ämnet svenska för årskurs 4–6. Den insamlade datan från intervjuerna gav följande teman i vårt resultat: grupparbetets effekter på elevers språkförmåga, strukturer och strategier vid grupparbete samt utmaningar med grupparbete. Studiens övergripande slutsatser är att lärare anser att grupparbete som arbetsform gynnar elevers språkutveckling. För att ett grupparbete ska fungera behöver eleverna dock få möjlighet till att ta ansvar för sitt eget lärande samt att utveckla sina sociala färdigheter, vilket kan vara en utmaning för en ensam lärare i klassrummet.

Ett centralt område i den specialpedagogiska yrkesrollen är att kunna identifiera möjligheterna i lär- och undervisningsmiljöer. Men vad innebär det i dagens digitaliserade skola? Undersökningen vill fördjupa specialpedagogens roll och se hur och om yrket följt med i skolans digitaliseringsprocess. Syftet är att undersöka hur specialpedagoger resonerar om sitt förhållande till den digitaliserade lärmiljön. Två fokusgrupper med specialpedagoger verksamma inom gymnasieskolan intervjuas. Med inspiration från en kulturanalytisk ansats kontextualiseras fokusgruppernas organisation och genom inspiration av en diskursanalytisk ansats ringas fokusgruppernas diskurser in. Resultatet visar att specialpedagogerna, med sin kunskap att identifiera lärmiljöer, tydligt kan problematisera kring bristerna i organisationernas förhållande till den digitala lärmiljön. Det framgår av tidigare forskning och av specialpedagogernas tankar att det är på en organisationsnivå som den digitala lärmiljön måste konkretiseras. Resultatet visar att det inte är en levande diskurs i skolornas organisation. I stället är specialpedagogerna ensamma i arbetet, men ef­terfrågar samarbete, för att åtgärda bristen på digital kompetens som skapat ett nytt utanförskap i dagens digitaliserade gymnasieskola.

Detta examensarbete syftar till att öka kunskapen om hur specialpedagogers och speciallärares arbete förhåller sig till fritidshem och lärare i fritidshem genom samverkan. 

Samtidigt som antidemokratiska krafter växer i Europa har frågan om breddad rekrytering och mångfald återigen aktualiserats. I sin utvärdering av lärosätenas arbete med breddad rekrytering från 2022 konstaterar Universitetskanslersämbetet att den sociala snedrekryteringen består. Snedrekryteringen har negativa effekter på såväl demokratisk samhällsutveckling som social rättvisa. Dryga 20 år efter att uppdraget att främja breddad rekrytering skrevs in i högskolelagen finns det alltså skäl att fundera över varför så lite har hänt. Essän argumenterar för att blicken bör vändas från underrepresenterade grupper mot exkluderande normer och sociala strukturer inom universiteten. Syftet är att diskutera hur universitetslärare kan motverka de mekanismer som gör att vissa studenter känner sig hemma i föreläsningssalar och seminarierum medan andra inte gör det. Essän har ett intersektionellt perspektiv, men fokus läggs särskilt på de normer och strukturer som tar utgångspunkt i föreställningen om den normala kroppen, vad som benämns ableism. Essän diskuterar metoder för att synliggöra lärarnas och studenternas situering, pedagogiska verktyg för att låta olika erfarenheter komma till tals, betydelsen av val av perspektiv och kurslitteratur liksom tillgänglig undervisning. När skillnader synliggörs utan att ordnas hierarkiskt blir de skilda erfarenheterna en resurs för ett ömsesidigt lärande om varandra och det kritiska tänkandet främjas.

I denna systematiska översikt sammanställs forskning om hur lärares arbete med läxor kan bidra till likvärdiga förutsättningar för elevers lärande. Översikten utgår från följande frågeställning:

Vad kännetecknar lärares arbete med läxor som kan bidra till likvärdiga förutsättningar för elevers lärande?

Resultaten från de studier som ingår i översikten är sammanställda med fokus på lärares arbete med läxor inför, under och efter läxan. Sammantaget visar resultaten att lärare kan bidra till lik­värdiga förutsättningar för elevers lärande genom att planera utformningen av läxan, ta hänsyn till elevers situation i hemmet samt genom att följa upp läxarbetet i undervisningen.

Översiktens resultat bygger på 15 forskningsstudier från olika länder som systematiskt har valts ut efter omfattande litteratursökningar i internationella referensdatabaser.

Under de senaste åren upplever doktoranderna en försämrad kvalitet på forskarutbildningen. Mindre handledning, inställda kurser och bristande forskningsresurser redovisas som faktorer som påverkar handledningens kvalitet. Handledning kräver olika kompetenser då det finns flera aspekter inblandade inklusive ett delat ansvar på institutionsnivå, sammanhanget för handledning inom akademin och maktförhållandena, handledningsrelationer och hur bedömningen går till.

Studiens fokus ligger i att synliggöra vårdnadshavares erfarenheter av inskolning då deras perspektiv inte uppmärksammas i samma utsträckning som pedagogers och barns perspektiv. Det är betydelsefullt att öka kunskapen gällande vårdnadshavares upplevelser av inskolning då inskolning är en stor förändring och en övergångsperiod som sker i deras barns och deras liv. Perspektiv från vårdnadshavare kan dels ge en inblick till andra vårdnadshavare och dels ökad förståelse bland pedagoger i förskolan. Denna studie syftar till att belysa vårdnadshavares erfarenheter av inskolning. Urvalet i studien består av 8 vårdnadshavare som delat upplevelsen av inskolning av sina barn i förskolan. En kvalitativ studie har genomförts, där vårdnadshavarna intervjuats i en semistrukturerade intervjuer. Studien utgår ifrån ett anknytningsteoretiskt perspektiv (Bowlby 2010), samt teorin om anknytningsstilar som utformats av Bowlby och Ainsworth (1967). Begrepp som KASAM (Antonovsky 1987) kommer också att användas i studien. Resultatet visar på hur vårdnadshavares erfarenheter sett ut ur olika aspekter under inskolningen, såsom introduktionen, samspel och kommunikation mellan det olika medverkande i inskolningen. Inför introduktionen fick vårdnadshavarna information om inskolningen på olika sätt, dels via öppethus och dels via informationsbrev. Det fanns en förväntan från vårdnadshavarna att pedagogerna skulle skapa en anknytning till deras barn under inskolningen för att ge trygghet åt barnet. Vårdnadshavarna hade även förväntningar på att förskolepersonalen skulle ha en pedagogisk utbildning. Resultatet visade även att kommunikationen mellan vårdnadshavarna och pedagogerna var betydelsefullt i hur vårdnadshavarna upplevde sitt samspel med pedagogerna. Vidare framkom det att vårdnadshavarna hade olika upplevelser gällande hur närvarande pedagogerna var under inskolningen. Avslutningsvis visar slutsatsen på att inskolning är en invecklad process. Detta då det finns många faktorer som kan haft en påverkan i vårdnadshavarnas upplevelser av inskolning. Pedagogernas utbildningsnivå samt erfarenhet, första mötet med förskolan, kommunikation och samspel mellan det olika parterna, barnets anknytningsmönster och vårdnadshavarnas föräldraidentitet är alla olika faktorer som kan ha en inverkan i vårdnadshavarnas erfarenhet.

Abstract 

In a more developed society, reading comprehension has become increasingly important, especially for students who are linguistically vulnerable. Students with language difficulties have more difficulty tackling both concrete and complex texts. This study aims to investigate structured strategy teaching to improve students’ reading comprehension in the context of a collaboration between a teacher and a special educator at a Swedish primary school. The main methodology used was action research during a four-week period when Reciprocal Teaching was used in combination with visual tools and a communicative approach to increase students’ reading comprehension. 

The theoretical framework of the study was informed by the sociocultural perspective and Bakhtin’s theory of the importance of dialogue for a multi-vocal classroom. Four students in the fourth grade participated in the study at the beginning of spring of 2024 and underwent four weeks of special education in the use of reading comprehension strategies with the help of a variant of Reciprocal Teaching combined with visual tools. Additionally, an unstructured interview was conducted with a class teacher and a focus group interview with the four students. The empirical data was analyzed using a thematic analysis method that led to four categorizations: linguistic tools, multivocality accessible teaching, and interdisciplinary collaboration. The results showed that the students improved their reading comprehension by about 40-50% when comparing pre- and posttests in reading comprehension. In combination with a multivocal perspective and accessible teaching, teaching, the method had positive impacts on the students ́ participation in the classroom. The students described how they benefited from the visual tool in understanding what they read. 

The study identified important aspects regarding how students with language difficulties adopt reading comprehension strategies as a tool to use in the classroom. Furthermore, the study highlights the role of collaboration between special educators and teachers in developing more accessible teaching in the classroom. 

Detta arbete syftar sig på hur elever motiveras i bildämnet utifrån den empiriska undersökningen som gjorts. Dessutom ska denna studien kompletteras med hur en pedagog kan förstå elevers syn på bildämnet med hjälp av forskning och teorier. För att genomföra denna studie har jag valt att göra en empirisk undersökning med hjälp av intervjuer med tio elever från årskurs 9. De teorier som har använts för att förstå elevers syn på deras motivation i bildämnet är den hermeneutiska vetenskapsteorin och motivationsteorier. De motivationsteorier som använts i denna studien är, teorin om tron på sin kapacitet, teorin om förväntningar och värden, målorienteringsteorin, inre och yttre motivation och teorin om sociala relationer. Resultatet visar att de tio intervjudeltagarna hade liknande upplevelser kring bildundervisningen och hur undervisningen kan bidra i motivation. Slutsatsen i denna studien visar att lärare är en viktig motivationsfaktor. Dessutom är digitalisering, självreglerande lärande viktiga faktorer för elevers motivation i bildundervisningen. Den viktigaste motivationsfaktorn enligt resultatet, teorierna och forskning är läraren. Teorin om sociala relationer lägger vikt på relationen till läraren och hur det kan vara stöd för elevers motivation.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare använder sig av bildstöd i fritidshemmet. Studien grundar sig ur en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer använts för att samla in empiri från fem informanter. Samtliga informanter är utbildade lärare och jobbar inom det svenska fritidshemmet. För att analysera intervjuerna har studerats utgått från ett relationellt och ett kategoriskt perspektiv. Resultatet av studierna visar att samtliga lärare ser bildstöd som ett bra verktyg för att hjälpa elever. Samtliga lärare har en vilja att arbeta med bildstöd men det är endast tre av lärare som använder verktyg i fritidshemmet. En anledning till avsaknaden kan bero på bristande kompetens för hur och varför bildstöd ska användas. Fyra av fem lärare anser att lärarutbildningen borde lägga ett större fokus på utbildning för hur bildstöd kan användas.

In this paper, we will address the question of how physical education teacher education (PETE) matters and suggest one way to explore the potential impact of PETE. A distinguishing feature of the studies of PETE's impact on physical education is that they either include perspectives from preservice teachers involved in PETE courses or perspectives from physical education teachers in schools looking back at their education. Longitudinal attempts to follow preservice teachers’ journey from education to workplace, in order to grasp how they perceive the relation between teacher education and teaching practice in schools, and the transition between these contexts, are few and far between. This gap of knowledge is a missing piece of the puzzle to further develop PETE, and to inform life-long professional development for teachers. The purpose of this paper is twofold. First, we develop and present a methodological approach for investigating the transition of content areas from courses in PETE into teaching practice in school physical education. Second, we will illustrate the potential utility of this methodological approach in longitudinal studies by showing how one particular content area, Assessment for Learning (AfL), was investigated through the use of methods and theories described in the first part of this paper. The suggested longitudinal approach involves Stimulated Recall (SR) interviews with pre- and postservice teachers, observations and communication with groups of students and teachers through social media. The construction, recontextualisation and realisation of pedagogic discourses regarding content areas are suggested to be analysed through a combination of Bernstein's concept of the pedagogic device and Ball's concept of fabrication. The longitudinal design and the suggested methodology can provide answers to how content areas are transformed in and between PETE and school physical education. A combination of the theoretical perspectives of Bernstein and Ball enables us to say something not only about how pedagogic discourses regarding content areas are constructed, recontextualised and realised in PETE and school physical education, but also about what content areas become in terms of fabrications in the transition between these contexts. To conclude, we argue that the methodological research design can be used to explore different content areas in PETE and that this methodology can contribute to knowledge about how PETE matters for school physical education.

Purpose: To (a) present a theoretical framework that describes how learners’ movement habits become relevant in thedevelopment of movement capability and (b) present data that illustrate how this process occurs in practice. Method: Aninvestigation with preservice physical education teachers was conducted in two phases. The first phase involved examiningparticipants’ movement habits, and the second phase involved examining the participants’ development of novel capabilities inthe context of unicycling. Results: Empirical materials from two participants are presented as case studies. The cases demonstratehow different sets of movement habits interact with novel tasks, making the demand for creative action more or less likely. Thecases also demonstrate how subjective and physical elements are interwoven. Finally, the cases provide insights into potentiallyproductive habits for movement learning. Discussion/Conclusion: The paper is concluded with pedagogical implications,including a consideration of how crises might be managed in educational contexts

Sammanfattning

I tidigare studier inom det specialpedagogiska forskningsområdet fann jag en god mängd forskning om olika perspektiv, förhållningssätt och metoder, likaså inom estetiska uttrycksformer. I sökandet i tidigare forskning inom båda dessa ämnen sammanslagna fann jag inte någon forskning som motsvarade det jag sökte. Det verkar vara ett område som inte studerats nämnvärt. Syftet med föreliggande studier är att öka kunskapen och bidra till utvecklingen av att använda estetiska uttrycksformer som specialpedagogiskt stöd. Studien har genomförts med kvalitativ metodansats och semistrukturerad intervjumetod. Tre specialpedagoger och tre förskollärare har intervjuats för att skapa förståelse för de olika yrkesgruppernas perspektiv. Studiens teoretiska referensram är det relationella perspektivet med didaktiska frågorna och flerstämmighet som analysverktyg.

Studiens resultat visar att de estetiska uttrycksformerna spelar roll och att det är möjligt att använda estetiska uttrycksformer som specialpedagogiskt stöd. Slutsatsen av detta är att det behövs ytterligare forskning inom detta område.

Studien ämnar att skapa förståelse för hur fritidslärare och rektorer tolkar och beskriverarbetet med vila och rekreation i fritidshemmets inomhusmiljö. Det är ett faktum attfritidsverksamheten ofta brottas med stora elevgrupper i trånga lokaler som inte ärändamålsenliga för den fritidsverksamhet som ska genomföras där. Tidigare forskningfastställer att den fysiska inomhusmiljön på fritidshemmet är av stor betydelse för elevernashälsa och välbefinnande vilket gör en studie av den fysiska omgivningen inne påfritidshemmet angelägen att genomföra. Studien baserar sig på kvalitativasemistrukturerade intervjuer med både fritidshemslärare och rektorer i syfte att få fram tvåolika personalgruppers perspektiv på möjligheten till vila och rekreation i inomhusmiljönpå fritidshemmet. Både ett miljöpsykologiskt samt ett systemteoretiskt perspektiv haranvänts som teoretisk bakgrund i analysen. Ett resultat som framkommer i studien är att detfinns en gemensam syn på att begreppen vila och rekreation är tätt sammankopplade medvarandra med den skillnaden att fritidslärare kopplar dem till lugna miljöer med lågljudnivå medan rektorerna kopplar dem till miljöombyten. Det råder enighet mellanfritidslärarna och rektorerna kring läroplanens uppdrag att vila och rekreation ska erbjudaseleverna i fritidshemmets verksamhet. Ett annat resultat visar att fritidshemmen inryms ilokaler som främst är designade för skolverksamheten, vilket informanterna uppleverförsvårar möjligheten att erbjuda vila och rekreation. Rektorerna i fråga beskriver att dearbetar aktivt med att möjliggöra för fritidshemspersonalen att arbeta med vila ochrekreation i inomhusmiljön genom strategiska åtgärdsplaner eller med hjälp avsjälvskattningar. Studien kommer även fram till att arbetet med vila och rekreation iinomhusmiljön på fritidshemmet måste bygga på relationer och samspel mellanfritidshemspersonalen och rektorerna om ett förbättringsarbete ska kunna ske inomområdet.

Abstract/Sammanfattning

Berg, Helena & Brink, Caroline (2021). ”Fri som en ko”- Framgångsrikt stöd i skolan enligt elever med NPF. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.

Syfte och frågeställningar

Syftet med detta arbete är att tillföra kunskap om hur elever med NPF-diagnos upplever det stöd och vilket av dessa stöd de anser har haft bäst inverkan på deras inlärning. Vi vill även undersöka på vilket sätt dessa elever upplever relationen till vuxna i skolan.

Frågeställningarna är: På vilket sätt upplever elever med NPF-diagnos skolans stöd för att hjälpa dem att utvecklas i skolan? Hur påverkas elevernas mående och inlärning av relationerna med vuxna på skolan? På vilket sätt upplever eleverna att de får vara delaktiga i lärmiljön?

Teori

Perspektivet KASAM är en central del i detta arbete och handlar om känslan av begriplighet, sammanhang och meningsfullhet. Frågorna till eleverna handlar speciellt om att få fram vilka verktyg som skapar denna känsla hos dem - KASAM, kompensatoriska eller det relationella perspektivet? Kompensatoriskt perspektiv innebär att man försöker förstå elevernas problem utifrån neurologiska eller psykologiska processer för att hitta metoder att stötta dem. Det relationella perspektivet lägger fokus på relationer, kommunikation och samspel. Studien utgår också ifrån det sociokulturella perspektivet som bland annat handlar om den proximala utvecklingszonen där barn med rätt hjälp i samspelet kan utvecklas.

Metod

I uppsatsen används en kvalitativ metod som består av ett mindre antal semistrukturerade intervjuer med tretton respondenter. De är i åldersspannet 14–21 år med olika NPF-diagnoser och går eller har gått på samma skola när studien genomförs. För att analysera data genomfördes en tematisk analys som resulterade i två huvudteman: “Relationer och Delaktighet” med tillhörande underteman.

Resultat

Resultatet pekar framförallt på vikten av goda relationer och möjligheten till delaktighet. Syftet med studien var att framförallt undersöka det stöd elever upplever genom extra anpassningar, men resultatet visade på att respondenterna primärt återkom till vikten av en god relation till en eller flera pedagoger på skolan.

Resultatet visar på att en god relation med de vuxna på skolan har en stor påverkan på hur eleverna med NPF-diagnos lyckas i skolan. Betydelsefulla egenskaper hos de vuxna som att vara förstående och lyhörda i sina roller är en viktig del. Tydlighet och att ha en tydlig ingång till eleverna ses också som värdefullt liksom bekräftelse genom exempelvis positiv feedback.

Delaktigheten visar sig också ha stor betydelse i hur respondenterna upplever att de fått rätt stöd. Ett flertal av respondenterna har känt sig styrda och inte delaktiga. De upplever att lärarna inte förstått dem och att delaktigheten varit dålig. En förståelse för problematiken utifrån elevernas behov och intressen i verksamheten främjar delaktigheten. Respondenterna önskar sig kortare skoldagar och färre antal elever i klasserna. Det är då de känt sig mest delaktiga och har kunnat få bäst hjälp. Respondenterna pekar inte i första hand ut extra anpassningar och särskilt stöd som en källa till att de upplevt att de lyckats. Vissa ser å andra sidan detta stöd som avgörande för att de ska lyckas. En drömskola för respondenterna är en skola där ämnen vävs ihop, där deras personliga intressen och hobbys tas tillvara på. Vi vill med vårt arbete bidra till att aktörerna ute på fältet ska inse vikten av det relationella perspektivet.

Specialpedagogiska implikationer

För att skapa ett framgångsrikt lärande i både den fysiska och psykosociala lärmiljön måste specialpedagoger och pedagoger lyssna på hur eleverna själva vill ha det. Många av perspektiven i detta arbete är extremt viktiga, exempelvis KASAM och det relationella perspektivet, men förmågan att tillämpa dessa måste stärkas och utvecklas i lärarkåren. Relationer är fundamentala för att eleverna ska känna att de får rätt stöd. Detta är något som ofta inte lyfts fram ute i skolorna. Lärarna beskrivs i allmänhet ofta som väldigt ämnes-fokuserade. Att satsa mer på det relationella ute på fältet är därför något som måste bli mycket bättre. Där har en specialpedagog en mycket viktig roll, inte minst genom handledning av pedagoger. Specialpedagogen är en nyckelperson på skolan när det gäller att ha en aktiv och bärande relation och kommunikation mellan elever, vårdnadshavare och de olika yrkeskategorierna på skolan, så även med de olika aktörerna som finns utanför skolan.

Nyckelord

Delaktighet, Främjande verktyg, KASAM, NPF-diagnos, Relationer, Stöd

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur fritidshemslärare och fritidspedagoger uppfattar och resonerar kring sitt arbete med socialt lärande för de elever som anses vara i behov av särskilt stöd. Arbetets syfte och frågeställningar har sin grund i att vi upplevde att forskningsfältet inom detta område för fritidshemmet var begränsat. Vi ville därmed genom vårt examensarbete bidra till forskningsområdet inom fritidshemmet. I vårt examensarbete har vi besvarat frågeställningar som utgår från hur fritidspedagoger och fritidslärare uppfattar och motiverar sitt arbete med socialt lärande för de elever som anses vara i behov av särskilt stöd.

Studien har den kvalitativa forskningsmetoden som grund, där vi genomförde fem intervjuer med utbildad fritidspersonal, såsom fritidslärare och fritidspedagoger, från två olika skolor i södra Sverige. Analysen tog avstamp i våra två teoretiska utgångspunkter: relationellt perspektiv och kategoriskt perspektiv. I vårt resultat och analys för arbetet har vi redovisat hur våra informanter uppfattar sitt arbete med socialt lärande samt hur de motiverar sitt arbete med det, specifikt för de elever som de anser vara i behov av särskilt stöd. I vår analys har vi belyst att det finns olika tankar huruvida elevers behov är beskrivit ut ett relationellt eller kategoriskt perspektiv, det vill säga om det tillskrivs individen eller om det är något som skapas i den miljö som eleven befinner sig i.