Publikationer från Malmö universitet
Endre søk
Begrens søket
1234567 1 - 50 of 3991
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    A. Hafiz, Ahmad
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS).
    Lagerstedt, Joakim
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS).
    Specialdidaktiska verktyg och strategier för inkluderande religionskunskapsundervisning: Lärares tillämpning av specialdidaktiska verktyg och strategier i planeringen av inkluderande religionskunskapsundervisning2023Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This work by Hafiz, A. A & Lagerstedt, J. (2023). Specialdidactic instruments and strategies for inclusive religious education - High school teachers' and upper secondary school teachers' way of working with all students as well as students with extra support and special needs. Instutionen för Samhälle, kultur och identitet, Fakulteten för Lärande och samhälle, Malmö universitet, is part of a master's degree in subject didactics. The concept of special didactics used here in this essay has its background in the continental German tradition. The purpose of this master's thesis is to investigate the special didactic instruments and strategies that teachers of religious studies use in their work for increased inclusion. The aim is to gather valuable knowledge about how experienced teachers of religious education work when they plan their materials and teach in matters relating to students' life issues and identity, as well as how they work with extra adaptations and special support. 

    The research questions are as follows: What special didactic instruments and strategies do teachers in primary and secondary schools, teaching religious education, use in their subject planning for increased inclusion? What problems and opportunities do teachers experience when planning and working towards increased inclusion? 

    The theoretical perspective of this thesis is based on a phenomenological theory of knowledge. There are four special education perspectives, all of which were used in the analysis to highlight different definitions of inclusion. Students' identities are explained and theorized as the foundation for inclusion. A religious didactic model is exemplified to illustrate where in the planning process students can be included. Since there is not enough research on special didactics, the various theoretical special education perspectives were used together with subject didactic perspectives to create special didactic analysis methods. 

    The study's methodology is based on both exploratory researches to gather extensive knowledge and a case study approach to investigate more detailed information on how teachers work with inclusion in their planning. To obtain empirical material and collect the right data, five teachers working in different primary and secondary schools in Sweden were interviewed. 

    The results show that the teachers agree that it is difficult to include students both physically and socially. Teachers have different opinions about the concept of inclusion and work with inclusion in didactic contexts in different ways, adapted to the situation. Instruments and strategies are adapted to students in different ways, with some teachers placing more emphasis on language and others placing more emphasis on questions about the student's identity. Collaboration between teachers, student health services, and school management for the student's best interest occurs, but a quick assessment of the student's situation is always better than a late assessment discovered later. Regarding the subject of religious studies, teachers work to get closer to students' own life questions, worldviews, and identities, adapted to the classroom environment and the students.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2.
    A. Hafiz, Ahmad
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS).
    Wennberth, Johan
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS).
    Interkulturell undervisning i ett mångkulturellt klassrum2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    Ahmad A. Hafiz Johan Wennberth
  • 3.
    A. Lindberg, Sara
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Varför bild?: Grundskoleelevers uppfattningar om bildämnets relevans2021Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 80 poäng / 120 hpOppgave
    Abstract [en]

    This is a study of qualitative method that aims to investigate how compulsory school students perceive the content of Visual Art Education and the relevance of art education. The study is based on empirical methods that consists of semi-structured interviews with a total of 12 students in grades 6 and 9. The theoretical framework of the study is based on a sociocultural perspective which describes that it is through communication and interaction with others that the individual acquires knowledge and skills.

    The theoretical starting points for the study are supported by the concepts of visual culture, visual literacy and Vygotskijs concepts of creativity and imagination with the assistance of contemporary research that describes the concepts from the perspective of a modern-day society. Furthermore, the study uses the cultural circuit from Hall and photo elicitation from Rose as analytical tool to analyze the participants perceptions about Visual Art Education.

    The results of my study show that Visual Art Education still represents something that is more similar to a traditional view of artist work, with a focus on techniques and materials. The results also show that the participants perceive Visual Art Education as less important compared to other school subjects and some of the participants don’t think they will benefit from the subject’s knowledge and abilities either in future education, future profession or their private life. This shows the participants narrow view of how abilities linked to visual literacy are relevant in a modern society.

    The knowledge contribution added to the problem area and previous research is a deeper understanding of how the participants perceive the relevance of Visual Art Education. The study is important and relevant for the teaching profession, as students need to be made more aware of the breadth and relevance of Visual Art Education. From this content it can be deduced that the abilities that students must acquire through visual arts education are about so much more than just drawing. It is also important that teachers gain insight and understanding of how students perceive the relevance of Visual Art Education for them to be able to move forward.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 4.
    A. Malinsdotter, Elin
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS).
    Nilsson, Caroline
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS).
    Bortom läroböckerna: Förstärkning av historieundervisningen genom film: En översikt av forskning om film i historieundervisningen2024Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This project is about commercial history use with educational purpose, focused on film and whether it contributes to students' knowledge or can only be seen as an entertaining break in the regular education. This project focused on two types of films, featured films and documentaries. The work process started with an idea of the theme film and got more focused by searching on different keywords to find academic texts. The purpose of this academic text is mainly to investigate the different sides of film as a pedagogical tool, with focus on history education. What does the research say about what challenges exist in using feature films and documentaries in the classroom, as well as what solutions exist to the challenges? And What does the research say about the areas in which feature films and documentaries can be used to strengthen history teaching? are the two questions this overview answers. The method used for this project was a systematic search of different keywords and the project is based on previous research.

    The results shows that there are challenging aspects that need to be considered when using film in the classroom, for example watching a film can be time consuming. However there are solutions to the majority of the challenges. Other than that there are advantages with using film as a pedagogical tool in the history classroom since films can be used to develop source criticism, historical consciousness and historical empathy. Even the motivation and engagement increases when the students watch films. This text concludes that films can be beneficial if used in the best possible way.

    Fulltekst (pdf)
    Caroline Nilsson Elin A. Malinsdotter
  • 5.
    Aadalen, Daniel
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS).
    Qadan, Nasim
    Kooperativt lärande för utvecklande av elevers resonemangsförmåga.2022Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Kooperativt lärande (KL) som en undervisningsmetod har blivit allt vanligare både på nationell och internationell nivå. KL beskrivs som en undervisningsmetod för att strukturera samarbetet mellan elever i små grupper och på så sätt kan de dra nytta av varandra för att uppnå gemensamma mål (Umans & Lidén, 2018).  Metoden KL introducerades för oss i samband med de teoretiska och verksamhetsförlagda kurserna. KL lyftes upp som en idealisk metod av många lärare. Gillies (2003) menar att KL är en metod som använts länge då flera skolor kunde se fördelar med att låta eleverna arbeta kooperativt i mindre grupper.

    KL som en inlärningsmetod har i flera internationella studier visat sig gynna elevernas kunskapsutveckling och uppmuntrar till lärande i matematikämnet och andra ämnen (Vega et al., 2015 och Johnson et al., 2014). KL benämns som samarbetsinlärning och grundar sig i den sociokulturella kunskapssyn på lärande som kan kopplas till Vygotskij (Wiktorson, 2008). KL som en undervisningsmetod ställs oftast mot den traditionella undervisningen som innebär envägskommunikation (Slavin, 2015). Läroplanen för matematik lyfter upp fem matematiska förmågor som undervisningen ska utveckla: förmågorna är problemlösningsförmåga, begreppsförmåga, metodförmåga, kommunikationsförmåga och resonemangsförmåga (Skolverket, 2018). Det finns tecken på att resonemangsförmågan är den som lärare upplever som mest problematisk att förhålla sig till (Balan & Jönsson, 2021). Idag finns många lärare som jobbar med resonemang, men som inte riktigt kan definiera resonemang på korrekt sätt eller använda rätt metoder för att utveckla resonemang (Lithner, 2008).  Detta förstärks av Herman (2018) som menar att det finns flera studier som visar en låg nivå på resonemangsförmåga bland elever i grundskolor. Resonemang involveras i princip i alla matematiska aktiviteter (Herman, 2018). Lithner (2008) delar upp resonemang i två delar, imitativa och kreativa resonemang. Imitativa är memorerande strategier som inte leder till en djupare förståelse. Kreativa resonemang anses grunda sig i djupare förståelse och gynnar elevers utveckling i längden. När det gäller kreativa resonemang så finns få studier som undersöker vilka undervisningsformer som behövs för att arbeta med den typen av resonemang. KL skulle kunna vara den undervisningsform som behövs för att arbeta med kreativa resonemang, därmed har vi valt att undersöka det (Karmarski & Mevarech, 2003).

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Aadland, Torgeir
    et al.
    Department of Industrial Economics and Technology Management, Norwegian University of Science and Technology, Trondheim, Norway.
    Hägg, Gustav
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Lundqvist, Mats A.
    Department of Technology Management and Economics, Chalmers University of Technology, Gothenburg, Sweden.
    Stockhaus, Martin
    Department of Technology Management and Economics, Chalmers University of Technology, Gothenburg, Sweden.
    Williams Middleton, Karen
    Department of Technology Management and Economics, Chalmers University of Technology, Gothenburg, Sweden.
    Mitigating the lack of prior entrepreneurial experience and exposure through entrepreneurship education programs2023Inngår i: International Journal of Entrepreneurial Behaviour & Research, ISSN 1355-2554, E-ISSN 1758-6534, Vol. 30, nr 11, s. 19-44Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose

    To increase the understanding of how entrepreneurship education impacts entrepreneurial careers, the purpose of the paper is to investigate the role that a venture creation program (VCP) might have in mitigating or surpassing a lack of other antecedents of entrepreneurial careers. In particular, the authors focus on entrepreneurial pedigree and prior entrepreneurial experience.

    Design/methodology/approach

    Data from graduates of VCPs at three universities in Northern Europe were collected through an online survey. Questions addressed graduate background prior to education, yearly occupational employment subsequent to graduation and graduates' own perceptions of entrepreneurial activity in employment positions. The survey was sent to 1,326 graduates and received 692 responses (52.2% response rate).

    Findings

    The type of VCP, either independent (Ind-VCP) or corporate venture creation (Corp-VCP), influenced the mitigation of prior entrepreneurial experience. Prior entrepreneurial experience, together with Ind-VCP, made a career as self-employed more likely. However, this was not the case for Corp-VCP in subsequently choosing intrapreneurial careers. Entrepreneurial pedigree had no significant effect on career choice other than for hybrid careers.

    Research limitations/implications

    Entrepreneurial experience gained from VCPs seems to influence graduates toward future entrepreneurial careers. Evidence supports the conclusion that many VCP graduates who lack prior entrepreneurial experience or entrepreneurial pedigree can develop sufficient entrepreneurial competencies through the program.

    Originality/value

    This study offers novel evidence that entrepreneurship education can compensate for a lack of prior entrepreneurial experience and exposure for students preparing for entrepreneurial careers.

    Fulltekst (pdf)
    Aadland et al (2023) Mitigating the lack of prior entrepreneurial experience and exposure through entrepreneurship education programs
  • 7.
    Aalto, Glenn
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Edman, Hanna
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Pedagogers syn på ekosystemtjänster och hållbar utveckling2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Aasa, Matilda
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS).
    Från åtgärdande till främjande och förebyggande arbete: En fallstudie med fokus på specialpedagogens arbete genom EHM2024Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Förväntat kunskapsbidrag: Enligt tidigare forskning kan EHM ha en positiv inverkan på skolans främjande och förebyggande arbete. Det förväntande kunskapsbidraget med denna studie är därför att lyfta fram det specialpedagogiska bidraget i EHM samt vilka aspekter som är viktiga för ett framgångsrikt främjande och förebyggande arbete genom EHM. Syfte: Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om det specialpedagogiska bidraget i elevhälsomöten (EHM) samt lyfta fram viktiga aspekter som genom EHM leder fram till framgångsrikt främjande och förebyggande arbete. Frågeställningar: På vilket sätt anser specialpedagogerna och rektorerna att specialpedagogernas kompetens tas till vara genom arbetet med EHM? Vilka aspekter gör att EHM bidrar till ett framgångsrikt främjande och förebyggande arbete? Teori: Studien använder systemteorin som betraktar skolan som en helhet med olika komponenter och dynamiska relationer. Specialpedagogernas insatser genom EHM integreras som en del av det övergripande skolsystemet, vilket möjliggör strategisk planering för att stödja elevernas lärande och utveckling Genom systemteorin analyseras förändringar inom skolan, särskilt förändringar av första och andra ordningen. Utmaningen ligger i att förstå komplexiteten och samverkan mellan komponenter för att fullt ut förstå hur specialpedagogernas kompetenser påverkar skolsystemet som helhet. Metod: I denna studie utgörs av en fallstudiedesign med semistrukturerade intervjuer som metod. En fallstudiedesign har valts att göra en fallstudie för att mer ingående kunna studera hur specialpedagogernas kompetens tas tillvara vid EHM på den aktuella skolan samt ta reda på vilka aspekter som gör arbetet med EHM främjande och förebyggande. Resultatet analyseras utifrån tematisk analys för att möjliggöra en djupgående och strukturerad undersökning av den data som samlas in genom semistrukturerade intervjuer med tre specialpedagoger och två rektorer. Resultat: Resultaten visar att specialpedagogernas kompetenser spelar en central roll i arbetet med EHM. Deras deltagande och nyckelroll inom EHM påverkar skolsystemet som helhet och bidrar till skolans främjande och förebyggande uppdrag. Vidare visar resultaten att specialpedagogerna har en aktiv roll i att upprätthålla ett salutogent förhållningssätt och ett brett fokus på elevernas lärande, vilket stöds av systemteoretiska tankar om hur delar av systemet påverkar helheten. EHM betraktas som en integrerad del av skolsystemet och har bidragit till att skolan genomgått en kulturell förändring med ett ökat fokus på gruppnivå med ett salutogent förhållningssätt som grund. De olika professionerna i EHM-teamet har olika fokusområden utifrån det förebyggande och det främjande där de kan bidra med sin specifika kompetens. Genom EHM kan specialpedagogers och andra yrkesgruppers kompetenser gemensamt användas på ett effektivt sätt. Inkludering av elevernas röster under EHM främjar långsiktiga förändringar inom skolsystemet. Skolan har en framtida utmaning med att balansera gruppnivå och individnivå samt att tydligare förstå skillnaden mellan begreppen främjande och förebyggande. Specialpedagogiska implikationer: Resultaten visar att specialpedagogens tillämpning av ett salutogent förhållningssätt främjar fokus på elevernas behov vilken kan bidra till en positiv skolkultur. Studien betonar specialpedagogens nyckelroll inom Elevhälsomöten (EHM) och framhäver vikten av att ta vara på specialpedagogens kompetens samt vikten av att ledningen ser till att detta görs inom skolverksamheten. En implikation är även att elevhälsan och lärarna behöver en tydlig struktur, EHM kan vara en sådan, för att uppnå ett framgångsrikt främjande och förebyggande arbete. En än gång är det skolledarnas ansvar att se till att en sådan struktur finns. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Abbas, Rim
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS).
    Malik, Salah
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS).
    Religionsundervisningens utmaningar i ett mångkulturellt klassrum2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie är riktad till verksamma lärare och lärarstudenter för att uppmärksamma utmaningar som kan uppstå i religionsundervisningen med mångfald, och inspirera till olika didaktiska perspektiv som bemöter utmaningarna. Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka utmaningarna som behandlats inom forskning i samband med religionsundervisningen i ett mångkulturellt klassrum, med målet att undersöka möjliga alternativ som tidigare forskning anser kan bemöta och hantera de utmaningarna som uppstår. Denna kunskapsöversikt kommer att besvara frågeställningarna:

    - Vad säger forskningen om vilka utmaningar lärare möter i religionsundervisningen, i ett mångkulturellt klassrum?

    - Hur kan lärare bemöta dessa utmaningar, enligt forskning.

    Metoden som användes är en systematisk litteraturstudie där vi analyserat flertalet vetenskapliga artiklar, rapporter och avhandlingar genom sökningar i olika databaser för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Utifrån vårt resultat av de vetenskapliga artiklarna och tidigare forskning kan vi se att läraren kan uppleva flera olika utmaningar inom religionsundervisningen i ett mångkulturellt klassrum. Enligt vår slutsats kan utmaningarna bestå av en rad olika faktorer, där elevens kulturella bakgrund och syn på religionen är en av de faktorerna, samtidigt som en lärares kompetens inom interkulturell pedagogik också spelar en avgörande roll i hanteringen av de utmaningarna som kan uppstå. Vilket kan gynna oss i vår framtida yrkesroll som religionslärare, då vi genom denna kunskapsöversikt skapar en medvetenhet om de utmaningar som kan uppstå inom religionsundervisningen, samt ger förslag på hur läraren kan hantera dessa utmaningar så att undervisningen anpassas till alla elever.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Abdelrahman, Hiba
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Hedlund, Max
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Betydelsen av språklig variation för elevers identitet- och språkutveckling2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vi har under tidigare kurser i ämnet Svenska på Malmö Universitet fått lära oss hur läroplanen styr ämnets bärande delar. Bland annat har Malmgren i sin bok Svenskundervisning i grundskolan från 1996 beskrivit den pedagogiska praktikens förändring. Syftet med denna kunskapsöversikt är att se på vad forskning säger om innebörden av språklig variation i undervisningen för elevers språk och kunskapsutveckling ur ett identitetsperspektiv. Vi ämnar besvara detta med frågeställningen: Vilken betydelse har en språklig variation för elevers identitet- och språkutveckling i språkligt heterogena klassrum? Vi har undersökt och läst olika vetenskapliga artiklar samt forskning på Skolverkets plattform med en avgränsning på 10 år i sökfältet då vetenskap har förändrats över tid samt att en ny läroplan har implementerats, (Lgr 11). Fokuset i forskningen har varit flerspråkighet och dess innebörd i relation till ungdomar samt olika stöttande undervisningsmetoder och arbetssätt i skolan. Resultat ur forskningen visar på att begreppet flerspråkighet blir antonymen till Sveriges tidigare dominerande enspråkighetsnorm och att flerspråkighet numera dominerar i skolan (Skolverket, 2012). Detta menas berika vårt samhälle på olika vis genom att flerspråkigheten ses som en resurs i skolans språkligt heterogena klassrum med möjligheten för alla elever att utveckla sina språkliga kunskaper oberoende av sitt förstaspråk. Att låta elever få utveckla hela sin språkliga repertoar i skolan med användandet av alla sina språkliga resurser är viktigt då det påverkar elevernas identitetsutveckling samt vidare möjlighet för en framgångsrik kunskapsutveckling. Skolverket belyser även med flera forskningsartiklar hur begreppet bör ses som en resurs i skolan då språk är individens viktigaste verktyg för lärande (Skolverket, 2012). Slutsatsen av resultatet är att lärarens närvaro, inställning och attityd till elevernas flerspråkighet påverkar den språkliga variationen i klassrummet samt språket hos eleverna. Eleverna är även medvetna om att de anpassar språket utifrån klassrumssituationoch utformning av undervisning. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Abdelrahman, Hiba
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Hedlund, Max
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Svenskämnets synliggörande genom klassrumsartefakter: -En komparativ kvalitativ analys av klassrumsartefakterna i årskurs F-3 och 4–62022Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vi har genomfört en kvalitativ undersökning i en komparativ studie med observation av klassrummets fysiska miljö med fokus på dess synliggörande av ämnet svenska genom artefakter. Vi utförde vår undersökning och analys av 12 olika hemklassrum i en F-9 skola i södra Skåne. Detta gjordes jämförande i årskurserna F-3 samt 4–6, där ämnet svenska undervisas flera gånger per vecka i varje klassrum.Syftet med denna fallstudie är att undersöka och granska hur svenskämnet kommuniceras/synliggörs i grundskolans klassrum genom dess befintliga artefakter med frågeställningen; “Skiljer sig synligheten av svenskämnet i klassrumsartefakterna mellan årskurserna F–3 och 4–6?” Arbetet genomförs utifrån en observation och bilddokumentation av klassrum i samband med en semiotisk analys. Vår upplevelse från vår verksamhetsförlagda utbildning under lärarutbildningens år är att svenskämnet inte syns lika explicit i klassrumsmiljön som andraundervisnings ämnen, eller i förhållande till hur mycket svenskämnet undervisas per vecka.Semiotiken och Vygostkijs sociokulturella lärande är grunden för studiens teoretiska ramverk. De material vi har analyserat och diskuterat kring grundar sig på de fältanteckningar som skrevs i samband med observationen samt filmer och fotografier från klassrummets fysiska miljö, utan närvarande elever eller lärare. Analysen av material har även gjorts utifrån en hermeneutisk analys där belysningen av ämnet svenska sker från helhet till delar, och sedan till helhet igen. Läroplanen LGR11 utgjorde basen för vad som undersöktes, de artefakter som överensstämde med syftesdelen samt det centrala innehållet i svenskämnet antecknades för tolkning. Vi har även relaterat och jämfört resultat med den forskning som tidigare har gjorts på liknande område. I studien framkommer det att ämnet svenska inte träder fram lika starkt i klassrummen 4–6som i F–3, vilket inte är i enlighet med läroplanen. Svenskämnet framkom dock tydligare i klassrummen F–3 med en markant skillnad i hur samspel och interaktion med artefakter möjliggjordes i klassrumsmiljön, gentemot klassrummen i årskurs 4–6. Under våra observationer observerade vi olika klassrumsmiljöer, möbleringsalternativ och artefakter som talade för eller emot det sociokulturella perspektivet på lärande.

  • 12.
    Abdulamir, Tarik
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).
    Hur inkluderas nyanlända elever i undervisning2023Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete undersöker inkluderingen av nyanlända elever i undervisningen i svenska grundskolor. Studien har en fenomenologisk ansats och ett sociokulturellt teoretiskt perspektiv för att förstå de upplevda erfarenheterna och de sociala sammanhangen som påverkar integrationen och lärandet för dessa elever. Uppsatsen syftar till att svara på tre forskningsfrågor: Hur inkluderas nyanlända elever i undervisningen på grundskolan i Malmö? Vilka metoder tillämpas för att främja deras integration och lärande? Vilka specifika utmaningar och hinder möter lärarna på grundskolan i Malmö när de inkluderar nyanlända elever, och vilka strategier och resurser behövs för att säkerställa kvalitén i utbildningen och en framgångsrik integration för dessa elever?

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 13. Abduljabar, Fatima
    Independent Project with Specialization in English Studiesand Education 15 Credits, First Cycle2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    In this survey, a number of recent studies were reviewed to assess the impact of using assistive technology in teaching students diagnosed with Autism Spectrum Disorder. The survey investigates the possible beneficial effects of such technology in terms of academic learning as well as in terms of social integration of students in the years 4-6 (ages 9 -13). The role of Autism Spectrum Disorder in limiting the learning abilities and social skills of diagnosed students is covered, explaining the factors most relevant within this context. Recent studies were chosen as they dealt with more recent technological tools that are relevant today, with the exclusion of older forms of technology that are deemed obsolete. The different forms of technology used in these studies are taken into consideration, both simple and advanced forms were reviewed, and the results were examined critically. In addition, different sample sizes were also considered, ranging from single cases to relatively bigger samples. The findings do confirm that the use of assistive technology does help improve the social and academic performance of autistic students to varying degrees and that improvements are felt by the educators as well as parents and caregivers. Attention was given to the factors influencing the choice of the technological tools used in assisting autistic students. The survey further considers the limitations and setbacks that can occur with the use of technology

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Abdulkader, Rawad
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Centrum för akademiskt lärarskap (CAKL).
    Istrefi, Fatlum
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Centrum för akademiskt lärarskap (CAKL).
    Islamofobi och antisemitism: hur enskilda lärare jobbar med dessa frågor i sitt arbete2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta är ett examensarbete vars syfte är att undersöka hur islamofobi och antisemitism kommer till uttryck i vissa skolor och hur de enskilda lärarna på skolan arbetar med detta i sitt arbete. Våra frågeställningar är följande: 1) Hur upplever lärare antisemitismen och islamofobin i skolan? 2) Vilka strategier använder lärarna för att bemöta och motverka antisemitism och islamofobi? Som metod har vi valt att utföra intervjuer där vi intervjuat fyra lärare, varav alla ska vara legitimerade lärare med minst tre års erfarenhet. Vi valde just dessa kriterier för att säkerställa en viss nivå på undersökningen då vi tror det ger mer att ha med legitimerade lärare som har erfarenhet av att jobba inom skolans värld, jämfört med personer som kanske inte har. Vi valde även att det skulle vara två män och två kvinnor, varav varje könskategori skulle representeras av en som är 35 år gammal eller yngre och en som är äldre än 35. Detta gjordes för att kunna undersöka om lärarnas syn på dessa frågor möjligtvis påverkades av deras kön eller ålder. I detta examensarbete får vi ta del av hur dessa lärare upplever islamofobi och antisemitism i sin vardag och hur de tacklar dessa problem utifrån sina kontexter. Resultatet visade att alla lärare upplevde någon form av antisemitism eller islamofobi i sitt arbete. Dessa enskilda lärare hade då olika metoder och strategier i sitt arbete kring detta beroende på olika faktorer kring lärarna och den specifika skolans arbetssätt och tolerans kring diskriminering. Arbetet visade även att förekomsten av islamofobi och antisemitism i de specifika skolorna har en koppling till en rad faktorer såsom den socioekonomiska situationen, elevsammansättningen samt elevernas tidigare erfarenheter.  

    Fulltekst (pdf)
    Rawad Abdulkader Fatlum Istrefi
  • 15. Abdulkader, Rawad
    et al.
    Istrefi, Fatlum
    Värdegrundsarbete i skolan: Hur kan man arbeta med värdegrundsfrågor i religionsämnet?2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta är en kunskapsöversikt med syftet att redovisa forskning kring värdegrundsarbete i skolan. Frågeställningen som vi utgått ifrån är hur värdegrundsarbetet kan se ut i religionsämnet och för att ge en så nyanserad bild som möjligt så har vi delat in arbetet i tre frågor som tillsammans ska kunna ge en bra överblick kring ämnet men också svara på vår frågeställning.Informationshämtningen har skett genom Skolverkets hemsida och datasökningar på databaserna Libsearch, Google Scholar, Swepub och Uppsatser.

    I den första delen definierar vi begreppet ”värdegrund” med hjälp av bland annat Skolverket och visar hur detta begrepp är ett begrepp med ursprung från Sverige och Norge och som tolkats olika av olika lärare och skolor.

    I den andra delen tittar vi på hur värdegrundsarbete kan se ut i praktiken och vilka metoder lärare använder sig av. Även här skiljer det sig från lärare till lärare där vissa lärare ser detta som något som ingår i vardagen medan andra lärare avsätter tid i form av egna lektioner där man arbetar med olika situationer där elever till exempel får möjlighet att avväpna potentiella konflikter.

    I den tredje delen tittar vi på hur man omsätter denna praktiska kunskap i religionsämnet och då tittar vi närmre på vilka typer av frågor och teman som kan vara aktuella för värdegrundsarbete i religionsämnet.

    Arbetet avslutas med en analys av den framtagna forskningen och vi presenterar en diskussion kring potentiella möjligheter och svårigheter som kan existera/dyka upp för lärare i mötet med värdegrundsarbetet.

    Fulltekst (pdf)
    Fatlum Istrefi Rawad Abdulkader
  • 16. Abed El Rehman, Ziad
    Creative writing and how it can support second language learners2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The current study investigates what recent research tells us as to how creative writing can support language learning in English as a second language (ESL) classrooms at the primary and secondary levels. The results show that teachers must implement a variety of approaches when structuring creative writing lessons to help reach the knowledge requirements in the syllabus for English. Furthermore, the presented studies establish that creative writing is an excellent method to develop writing skills and encourage pupils to write. This investigation also shows that implementing creative writing into ESL classrooms helped develop vocabulary, grammar, and imagination. Finally, it appears that confident pupils are more likely to enjoy a creative writing class and advance faster in their language learning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Abedi, Gisoo
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS).
    Elevers och lärares föreställningar kring modersmålsundervisning2022Independent thesis Basic level (professional degree), 180 hpOppgave
    Abstract [sv]

    De senaste åren har andelen elever med annat modersmål än svenska har ökat i densvenska skolan. Jag som i många år har varit verksam inom skola och utbildning ocharbetat med elever med ett annat modersmål än svenska anser att det är viktigt att förståhur lärare och elever tänker kring modersmålsundervisning och dess effekter påandraspråk- och kunskapsutveckling. Studiens syfte är således att ta del avmodersmålslärares och elevers åsikter och upplevelser kring modersmålsundervisningeni den svenska skolan. För att uppfylla studiens syfte har följande forskningsfrågor ställts:Hur upplever eleverna sambanden mellan modersmålsundervisningen, sinkunskapsutveckling i andra ämnen och inte minst sitt självförtroende som anses vara enavgörande faktor för att lyckas nå framåt? Vad är modersmålslärarnas föreställningargällande ovannämnda sambanden och hur de beskriver sin yrkesprofession.Föreliggande studie bygger på en kvalitativ metodansats där tre intervjuer med tre olikamodersmålslärare och 11 elever från samma kommun utfördes. Intervjuerna med eleverutfördes på plats, intervju med en lärare via plattformen Google meet, och två intervjuermed andra lärare genomfördes på plats. Det empiriska innehållet presenteras utifrånelevernas och lärarnas upplevelser kring modersmålsundervisningen och analyserasutifrån olika teoretiska teorier.Resultat i min studie har visat att deltagarnas användande av modersmålet ochandraspråket styrs i mångt och mycket av deras sociala kontakter i vardagen. Resultatethar också visat att modersmålsundervisningen har en positiv effekt på såväl deflerspråkiga elevernas utveckling av modersmålet som på deras kunskapsutveckling.Enligt resultatet kan modersmålsundervisningen stärka elevernas sociala identiteter,självförtroende och gemenskap. Lärarnas missnöje gällande ett bristande samarbetemellan modersmålslärare och ämneslärare har också lyfts av studien.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Abo-Hareb, Nidal
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS).
    Dahlberg, Gert
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS).
    Tillgängliga lärmiljöer i ämnet matematik.: En studie på mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet.2022Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 19.
    Abouaoun, Mona
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    Joulani, Jeliza
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    Högläsningens betydelse på barns språkutveckling: En studie av förskollärares syn på högläsningens betydelse för barns språkutveckling2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Abrahamsson, Zandra
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för skolutveckling och ledarskap (SOL).
    Lacmanovic, Ana
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för skolutveckling och ledarskap (SOL).
    Resurser som räknas: Hur resurser förvaltas enligt specialpedagoger, rektorer och förvaltning2022Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie har ambitionen att synliggöra olika aktörers syn på hur olika resurser påverkar arbetet mot en inkluderande undervisning, inom grundskolan. Det förväntade bidraget är även att synliggöra hur beslutsfattandet kring resurser sker på olika nivåer inom grundskoleförvaltningen. Syftet med studien är att ge en insyn i beslutsfattandet på förvaltningsnivå gällande resursfördelning till skolor. Därtill syftar uppsatsen till att synliggöra hur olika resurser påverkar det pedagogiska arbetet mot en inkluderande undervisning.

    De preciserade frågeställningarna baseras på olika aktörers syn på: Vilka yttre faktorer får betydelse för inkludering och det specialpedagogiska uppdraget samt vilka inre faktorer får betydelse för det specialpedagogiska uppdraget/inkludering. 

    I tolkningen och analysen av den insamlade empirin har ramfaktorteori och systemteori använts. Därtill används begreppen likformighet och likvärdighet. Begreppet inkludering och dess skilda tolkningar har också tagits upp under arbetets gång.

    Denna studie utgår från en kvalitativ ansats. Frågorna i intervjuerna konstruerades med syftet att få de intervjuade att utveckla sina funderingar och tankar kring olika resurser och dess betydelse för inkluderande arbetssätt och perspektiv i skolvardagen. De flesta frågorna var frågor av en öppen karaktär i semistrukturerade intervjuer.

    Studiens resultat visar att det förekommer både inre och yttre faktorer som påverkar resurser i skolan. Framgångsfaktorer och begränsningar med att arbeta inkluderande beror på skolans fysiska utformning, budget, styrdokument, kompetens, skolutveckling samt elevhälsa. I studien framkommer att förvaltningspersonals, rektorers och specialpedagogers uppfattningar är att de har lite påverkan gällande de yttre faktorerna. De uppfattar däremot att de har mer inflytande kring andra faktorer så som kompetensutveckling och vissa aspekter av organisering i verksamheten, för att arbeta mot ett inkluderande perspektiv.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 21. Abu Rayya, Mayada
    Digitala verktyg i undervisningen i engelska2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Digitala verktyg har blivit en integrerad del av undervisningspraktiken, inte minst i språkundervisningen. Under min verksamhetsförlagda utbildning har jag sett att lärare använder digitala verktyg av olika slag och i olika syften. Man vet dock inte mycket om i vilket syfte de används och på vilket sätt dessa verktyg exempelvis bidrar till en fördjupad kvalitet i språkundervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka användningen av digitala verktyg i undervisningen i engelska en mellanstadieklass (årskurs 5). Studien kommer att fokusera på att identifiera vilka digitala verktyg och vilka program som används av lärare i undervisning i engelska och i vilket pedagogiskt syfte dessa digitala verktyg används. Metoden för att materialinsamling är kvalitativ och materialet består av klassrumsobservationer med observationsschema och fältanteckningar. Som analysmetod används tematisk analysmetod av Braun & Clarke (2006).Studien baseras på TPCK-teorin (Technological Pedagogical Content Knowledge), som är en teoretisk ram inom utbildningsforskning och pedagogik. TPCK-teorin syftar till att förstå och beskriva den komplexa kunskap som krävs för att effektivt integrera teknik i undervisningen. Enligt TPCK-teorin är undervisning och lärande en kombination av tre kunskapsområden: teknologi, pedagogik och ämnesinnehåll. Teknologisk kunskap handlar om att förstå digitala verktyg och deras möjligheter.Resultaten från studien visar att olika digitala verktyg används för att undervisa engelska i grundskolan. Quizlet, Kahoot, Google Classroom, Google Dokument, Smartboard och projektor är några av de verktyg som används. Användningen av dessa verktyg varierar beroende på pedagogiska mål och ändamål.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Aceijas, Carmen
    et al.
    Association of Schools of Public Health in the European Region (ASPHER), Brussels, Belgium; School of Health Sciences, University of Salford, Salford, Greater Manchester, UK.
    Brall, Caroline
    Department of International Health, Maastricht University, Faculty of Health, Medicine and Life Sciences, School CAPHRI, P.O. Box 616, 6200, MD, Maastricht, The Netherlands.
    Schröder-Bäck, Peter
    Department of International Health, Maastricht University, Faculty of Health, Medicine and Life Sciences, School CAPHRI, P.O. Box 616, 6200, MD, Maastricht, The Netherlands.
    Otok, Robert
    Association of Schools of Public Health in the European Region (ASPHER), Brussels, Belgium.
    Maeckelberghe, Els
    Institute for Medical Education, University Medical Center Groningen, The Netherlands.
    Stjernberg, Louise
    Association of Schools of Public Health in the European Region (ASPHER), Brussels, Belgium; School of Health Science, Blekinge Institute of Technology, Karlskrona, Sweden.
    Strech, Daniel
    CELLS - Centre for Ethics and Law in the Life Sciences, Hannover Medical School, Germany.
    Tulchinsky, Theodore H
    Association of Schools of Public Health in the European Region (ASPHER), Brussels, Belgium Braun School of Public Health, Hebrew University-Hadassah, Ein Karem, Jerusalem, Israel.
    Teaching Ethics in Schools of Public Health in the European Region: Findings from a Screening Survey2012Inngår i: Public Health Reviews, ISSN 0301-0422, E-ISSN 2107-6952, Vol. 34, nr 1Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    A survey targeting ASPHER members was launched in 2010/11, being a first initiative in improving ethics education in European Schools of Public Health. An 8-items questionnaire collected information on teaching of ethics in public health. A 52% response rate (43/82) revealed that almost all of the schools (95% out of 40 respondents with valid data) included the teaching of ethics in at least one of its programmes. They also expressed the need of support, (e.g.: a model curriculum (n=25), case studies (n=24)), which indicates further work to be met by the ASPHER Working Group on Ethics and Values in Public Health.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Ackesjö, Helena
    et al.
    Linnéuniversitetet.
    Persson, Sven
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för skolutveckling och ledarskap (SOL).
    Den utvidgade undervisningsrepertoaren2023Inngår i: Att undervisa barn i skolstartsålder / [ed] Ackesjö, H.; Herrlin, K, Gleerups Utbildning AB, 2023, s. 14-26Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 24.
    Ackesjö, Helena
    et al.
    Linnaeus University.
    Persson, Sven
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för skolutveckling och ledarskap (SOL).
    The schoolarization of the preschool class: policy discourses and educational restructuring in Sweden2019Inngår i: Nordic Journal of Studies in Educational Policy, ISSN 2002-0317, Vol. 5, nr 2, s. 127-136Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Our aim in this article is to examine policy discourses that promote positional changes for thepreschool class in the Swedish educational system. The preschool class is currently going througha watershed period, which is characterized by uncertainty regarding its position in the educationsystem. In this article, we explore changes in the Swedish education system by analysing policydocuments from 1997 to 2017 with a specific focus on the positional shift of the preschool class.The departure point for our study is that policy relates to the concepts of subjectification,qualification and socialization. In addition, we examine how these goals in education are to beachieved and the educational restructuring required to do this. The findings show that policydiscourses about the preschool class have shifted from pedagogical arguments about thebenefits of pedagogical integration, consensus and the move of preschool pedagogy into schooleducation, to more school- oriented, knowledge-economy arguments about increased goalachievement. Schoolarization describes a positional shift in the education system that containstwo collaborative processes: an approach towards school content, goals and forms for teachingand a distancing to the content and goals formulated for Early Education and Care.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Ackesjö, Helena
    et al.
    Linnéuniversitetet.
    Persson, Sven
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för skolutveckling och ledarskap (SOL).
    Lago, Lina
    Linköpings universitet.
    Utbildning för barn i skolstartsålder2022Bok (Annet vitenskapelig)
  • 26.
    Adamsson Danred, Sofie
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för skolutveckling och ledarskap (SOL).
    Komma till tals och komma till lyssnande: Lyssnande i språkutvecklande arbetssätt2023Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ambitionen med föreliggande uppsats är att bidra till att medvetandegöra och väcka diskussion om lyssnandet som en del av elevers språkutveckling. Att skriva, läsa och tala ses ofta som självklara delar av språklig utveckling medan talandets receptionsaspekt, att lyssna, är mindre utforskat i svensk skolkontext. Förhoppningen är att genom specialpedagogers och en speciallärares erfarenheter av att arbeta med elever i språklig sårbarhet kunna ringa in vilka typer av lyssnande som framträder i språkutvecklande undervisningssammanhang. I förlängningen kan detta bidra till att öka medvetenheten om vilka lyssnandestrategier som behöver definieras och explicitgöras för att öka möjligheten att elever utvecklar god lyssnandekompetens.

    Lyssnande som pedagogisk praktik saknar idag en tydlig teoretisk förankring. Begreppets komplexitet medför också att olika delar av lyssnandeprocessen aktualiseras genom olika teoretiska perspektiv. Eftersom intentionen med denna uppsats är att undersöka lyssnandet didaktiska ställning riktas blicken främst mot det yttre observerbara lyssnandet. Den teoribildning som får störst utrymme är sociokulturell teori då lyssnande i skolkontext är tätt sammankopplat med dialog, samspel och sociokulturella ramar.

    Semistrukturerad samtalsintervju med fyra verksamma specialpedagoger och en speciallärare har valts som metod. Detta i syfte att synliggöra nuvarande didaktisk grund för lyssnande i språkutvecklande arbetssätt samt för att skapa möjlighet att finna oväntade resultat.

    Resultaten indikerar att lyssnande främst är implicit invävt i språkutvecklande undervisning. Däremot framför respondenterna generell kunskap och förtrogenhet om receptionsaspekter av språkutveckling. I materialet framkommer också tysta och erfarenhetsbaserade förhållningssätt till lyssnandedidaktik.

    Ur speciallärarens och specialpedagogernas perspektiv i undervisningen framträder det interaktiva, analytiska och relationella lyssnandet medan det distinkta, överförande, effektiva och analytiska är det mest tydliga utifrån pedagogernas utsagor om elevers lyssnandesituationer. De möjliga språkutvecklande strategier som lyfts fram syftar främst till att kompensera för nedsatta kognitiva förmågor såsom informationsbearbetning, fokus˗ och koncentrationssvårigheter, inlevelseförmåga och förmågor att tolka sociala icke-verbala koder. Även visuellt stöd, att låta elever komma till lyssnande, träna lyssningshastighet och att vara en social tolk nämns.

    En lyssnandekategori som inte uttryckligen motsvarar de kategorier som nämns i tidigare forskning är lyssnande av text med hjälp av talsyntes, talbok eller ljudbok. Resultatet antyder att vissa elever i språklig sårbarhet har liten behållning av lyssnande på text genom uppläsningsverktyg.

    Att utveckla goda lyssnandekompetenser och lyssnandestrategier är ur språkutvecklingsperspektiv grundläggande men aktualiseras särskilt i relation till elever som befinner sig i språklig sårbarhet. Förmågan att lyssna är beroende av många olika faktorer, som t.ex. fonologisk och semantisk organisation; ordförråd och ordförståelse; fokus och koncentration samt pragmatisk språkförståelse. Av stor vikt för att kunna bidra till alla delar av elevers språkutveckling är vilken kunskap speciallärare i språk˗, skriv˗ och läsutveckling har eller behöver utveckla, såväl teoretisk som praktisk.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Adbo, Karina
    Linnéuniversitetet, Institutionen för naturvetenskap, NV.
    Animism, anthropomorphism and teleology in students’ explanations2010Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 28.
    Adbo, Karina
    Linnéuniversitetet, Institutionen för naturvetenskap, NV.
    Constructing the chemical bond concept2012Inngår i: Nankai University, 2012Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 29.
    Adbo, Karina
    Linnéuniversitetet, Institutionen för biologi och miljö (BOM).
    Emergent Chemistry: Using Visualizations to Develop Abstract Thinking and a Sense of Scale Within the Preschool Setting2022Inngår i: Active Learning: Research and Practice for STEAM and Social Sciences Education / [ed] Ortega-Sánchez, Delfín, IntechOpen , 2022Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This chapter is a summary of 5-years of research regarding children’s emerging abstract concepts. A longitudinal study focusing on children’s conversations during a series of activities with a chemistry focus was designed and implemented. Results show that practical experience with magnifying glasses, microscopes, and the deconstruction of several items did not provide enough backdrop for the children to imagine what an even smaller world would look like. Instead, the children applied their experiences from the macroscopic world to describe what they saw. It was not until aminations, zooming in from the macroscopic to the atomic and molecular levels were used that the children’s concept of small began to develop. Results show that the next stage of concept development, besides using descriptions from everyday experiences was the realization these were new experiences, that it was in fact something new they were seeing. Animation technology also helped the children realize that atoms and molecules are everywhere in everything, suggesting that the time elapsed between the transition from the macroscopic level to the submicroscopic level also provided the children with a sense of scale.

  • 30.
    Adbo, Karina
    Linnéuniversitetet, Institutionen för biologi och miljö (BOM).
    Emergent Science- A Swedish perspective2019Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 31.
    Adbo, Karina
    Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Hur ska vi skapa struktur och logik i kemiundervisningen?2014Inngår i: LMNT-nytt, ISSN 1402-0041, nr 1, s. 28-32Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 32.
    Adbo, Karina
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Hur utvecklas begreppet ”litet”? Begynnande begreppsutveckling på den submikroskopiska nivån2023Inngår i: Kemilärarnas resuscentrum informationsbrev, Vol. 1, nr 1, s. 16-17Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 33.
    Adbo, Karina
    Linnéuniversitetet, Institutionen för naturvetenskap, NV.
    Relationships between models used for teaching chemistry and those expressed by students2012Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This thesis is focused upon chemistry as a school subject and students' interpretations and use of formally introduced teaching models. To explore students' developing repertoire of chemical models, a longitudinal interview study was undertaken spanning the first year of upper secondary school chemistry. Matter in its different states was selected as the target framework for this study. The results presented are derived from both generalisations of groups of students as well as a case study describing an individual learner's interpretation of formal content. The results obtained demonstrated that the formal teaching models provided to the students included in this study were not sufficient to afford them a coherent framework of matter in its different states or for chemical bonding. Instead, students' expressed models of matter and phase change were to a high degree dependent on electron movement (Paper I), anthropomorphism (Paper II) and, for one student, a mechanistic approach based on small particles and gravitation (Paper III). The results from this study place focus on the importance of learners' prior learning (previous experiences) and the need to develop a coherent framework of formal teaching models for the nature of matter and phase change.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 34.
    Adbo, Karina
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    AAkesson-Nilsson, Gunilla
    Department of Mathematics and Natural Sciences, Blekinge Institute of Technology, Karlskrona, Sweden.
    Moving beyond the language–Visualizing chemical concepts through one’s own creative expression2022Inngår i: Frontiers in Education, E-ISSN 2504-284X, Vol. 7Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of the study was to explore university students’ interpretations of chemical content in the form of physical constructions of atomic nuclei. Playdough was chosen as the means for expression, since it provided the students with the task of choosing the number, form, size, shape, and distance of particles. Data was collected in the form of photographs, written explanations as well as ad hoc notes. Data from 64 students was analyzed using the three levels of analysis as presented by Hedegaard and framed within the theories of models. Results show that students’ choices gave rise to 34 variations of the atomic nuclei. The analysis provided two different categories: models with close resemblance to the teaching model and models with less resemblance to the teaching model. Results show the limitations of verbal and written communication and add to the discussion concerning students’ interpretations of the multitude of atomic models used in teaching. The method was indeed a beneficial tool both for students, who could explore the composition of atomic nuclei and isotopes, and for teachers, who could connect their teaching to students’ interpretations of scientific content since the method brings a new level of detail to discussions.

     

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Adbo, Karina
    et al.
    Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Taber, Keith
    University of Cambridge, UK.
    Developing an Understanding of Chemistry: A case study of one Swedish student's rich conceptualisation for making sense of upper secondary school chemistry2014Inngår i: International Journal of Science Education, ISSN 0950-0693, E-ISSN 1464-5289, Vol. 36, nr 7, s. 1107-1136Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this paper, we report a case study of a 16-year-old Swedish upper secondary student's developing understanding of key concept areas studied in his upper secondary school chemistry course. This study illustrates how the thinking of an individual learner, Jesper, evolves over a school year in response to formal instruction in a particular educational context. Jesper presented a range of ideas, some of which matched intended teaching whilst others were quite inconsistent with canonical chemistry. Of particular interest, research data suggest that his initial alternative conceptions influenced his thinking about subsequent teaching of chemistry subject matter, illustrating how students' alternative conceptions interact with formal instruction. Our findings support the claims of some researchers that alternative conceptions may be stable and tenacious in the context of instruction. Jesper's rich conceptualisation of matter at submicroscopic scales drew upon intuitions about the world that led to teaching being misinterpreted to develop further alternative conceptions. Yet his intuitive thinking also offered clear potential links with canonical scientific concepts that could have been harnessed to channel his developing thinking. These findings support the argument that identifying students' intuitive thinking and how it develops in different instructional contexts can support the development of more effective science pedagogy.

  • 36.
    Adbo, Karina
    et al.
    Linnéuniversitetet, Institutionen för naturvetenskap, NV.
    Taber, Keith S
    Constructing the chemical bond concept in Swedish high school: Insights from a case study2012Inngår i: ICCE ECRICE, 2012Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 37.
    Adbo, Karina
    et al.
    Linnéuniversitetet, Institutionen för biologi och miljö (BOM).
    Vidal Carulla, Clara
    Linnéuniversitetet, Institutionen för biologi och miljö (BOM).
    Designing play-based learning activities for a preschool setting2018Inngår i: EESERA, 2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 38.
    Adbo, Karina
    et al.
    Linnéuniversitetet, Institutionen för biologi och miljö (BOM).
    Vidal Carulla, Clara
    Linnéuniversitetet, Institutionen för biologi och miljö (BOM).
    Designing play-based learning chemistry activities in the preschool environment2019Inngår i: Chemistry Education Research and Practice, E-ISSN 1756-1108, Vol. 20, nr 3, s. 542-553Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study focuses on the design of play-based learning activities for chemistry in preschool. Viewing chemistry as a part of our past and present culture instead of as a subject, provides the backdrop for a more holistic approach to chemistry within this specific environment. A cultural-historical perspective, together with scaffolding, emergent science skills and sustained shared thinking, made up the framework for the design of the learning activities. Results show that when scaffolding and emergent science skills are used within the design, they provide good support for both the content and the teacher in the actual learning situation. Working with scaffolding was also beneficial for professional development. However, for a progressive and inclusive activity design, it is essential to take into account aspects of the immediate environment and methods for direct evaluation.

  • 39.
    Adbo, Karina
    et al.
    Linnéuniversitetet, Institutionen för biologi och miljö (BOM).
    Vidal Carulla, Clara
    Linnéuniversitetet, Institutionen för biologi och miljö (BOM).
    Learning About Science in Preschool: Play-Based Activities to Support Children's Understanding of Chemistry Concepts2020Inngår i: International Journal of Early Childhood, ISSN 0020-7187, E-ISSN 1878-4658, Vol. 52, nr 1, s. 17-35Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The study explores children's emerging understanding of an important science concept in chemistry. Play-based learning activities were designed for children to experience and imagine the concept of 'small' as used in chemistry, moving from the visually experienced level of 'small' towards more imaginative understandings. Data were collected through visual ethnography. Analyses of six vignettes of conversations between children and the teacher illustrate development of children's understanding of the focus concept. Deconstruction of everyday items familiar to the children and visual computer animations provided experiences that enabled children to transition from a macro-level of understanding to visualise the molecular/atomic level to differentiate between macro- and micro-understandings of 'small'. A process of 'sustained shared thinking' could describe the teaching/learning processes evident in the children's and teacher's conversations. The analyses suggest that sustained and shared conversations between children and teachers should stem from children's everyday experiences. ResumeL'etude explore chez les enfants la comprehension emergente d'un concept scientifique important en chimie. Des activites d'apprentissage basees sur le jeu ont ete concues pour que les enfants experimentent et imaginent le concept du 'petit' tel qu'il est utilise en chimie, en passant de la decouverte visuelle au niveau du 'petit' vers des comprehensions plus imaginatives. Des donnees ont ete recueillies par le biais de l'ethnographie visuelle. L'analyse de six vignettes de conversations entre les enfants et l'enseignant illustre le developpement chez les enfants de la comprehension du concept examine. La deconstruction d'objets quotidiens familiers pour les enfants et d'animations visuelles sur ordinateur ont fourni des experiences qui ont permis aux enfants de passer d'un niveau de comprehension macro a une visualisation du niveau moleculaire /atomique, et de faire la difference entre les comprehensions macro et micro du 'petit'. Un processus de 'pensee partagee soutenue' pourrait decrire les processus d'enseignement /apprentissage evidents dans les conversations entre enfants et enseignants. Les analyses suggerent que les conversations soutenues et partagees entre les enfants et les enseignants devraient decouler des experiences quotidiennes des enfants. ResumenEl presente estudio explora la comprension reciente de los ninos de un importante concepto de ciencia en el campo de la quimica. Se disenaron actividades ludicas de aprendizaje para que los ninos experimentaran e imaginaran el concepto de tamano "pequeno" segun se utiliza en el campo de la quimica, alternando entre el nivel de experiencia visual del concepto "pequeno" hasta una comprension mas imaginativa. Se recolecto informacion por medio de etnografia visual. Analisis de seis fragmentos de conversaciones entre los ninos y el educador ilustraron el desarrollo de la comprension de los ninos del concepto principal. La deconstruccion de elementos cotidianos comunes para los ninos y las animaciones visuales computarizadas brindaron experiencias que les permitieron a los ninos navegar desde un nivel macro de comprension a visualizar el nivel molecular/atomico, asi como diferenciar entre la comprension macro y micro del concepto "pequeno". Los procesos de ensenanza/aprendizaje que se evidencian en las conversaciones entre ninos y educadores se pueden describir mediante un proceso de "constante pensamiento comun". Los analisis sugieren que conversaciones constantes y compartidas entre ninos y educadores deben emanar de las experiencias cotidianas de los infantes.

  • 40.
    Addamshill, Sandy
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Angelovski, Alexandar
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Utbildning genom utmaningsbaserat lärande för hållbar utveckling2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Under vfu perioden ht-2021 började vi fundera över vilka metoder lärarna använde sig av i undervisningen för naturvetenskap och teknik. De funderingar vi hade förstärktes efter en gemensam studieresa till Norge där vi fick uppleva nya lärmetoder, bland annat utmaningsbaserat lärande och problembaserat lärande. Vår frågeställning var om lärare använder sig av de här metoderna i grundskolan och om det då i realiteten ökar elevers motivation och intresse. Efter sökningen av relevanta vetenskapliga artiklar på flera olika databaser och webbplatser för ämnet fann vi mestadels forskningsrapporter riktade mot högre utbildning. Artiklarna som riktades mot grundskolan var i de flesta fall inte vetenskapligt granskade men bidrog ändå starkt till vår kunskapsöversikt. Utmaningsbaserat lärande utvecklades av teknikföretaget Apple Inc dels för att ta undervisning in i 2000-talet och självklart utöka användningen av digital teknik i skolorna. Flera av rapporterna visar att utmaningsbaserat lärande ger elever goda möjligheter för ett livslångt lärande och skapar goda ambassadörer för hållbar utveckling. Utmaningsbaserat lärande erbjuder onekligen ett nytt, varierat och engagerande sätt att arbeta tvärvetenskapligt med undervisning i bland annat hållbar utveckling. Dels genom att man får uppleva undervisningen med alla sina sinnen, det vill säga att se, höra och känna. Det blir även engagerande eftersom hållbar utveckling berör oss alla och vår framtid. Utmaningarna eleverna får är samhällsviktiga med ett globalt perspektiv. Det är en aktiv och integrerande lärprocess som innebär ett visst pedagogiskt förhållningssätt.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 41.
    Addamshill, Sandy
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Ihd, Ellen
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    "Kooperativt arbete och utomhuspedagogik borde ju bara gifta sig!": En studie om lärares uppfattningar av utomhusundervisning i samspel med kooperativt lärande och hur det kan påverka elevers utveckling i åk 4-62023Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen var att undersöka vilka effekter lärare anser kooperativt lärande i samband med utomhuspedagogik kan ha på elevers lärande, vilka förutsättningar som krävs för att kunna implementera det i undervisningen samt på vilket sätt de två metoderna kan samspela. Studien fokuserade på lärande i årskurs 4-6.  Den metod som användes var analys av kvalitativa intervjuer med lärare. Kriterier för urval av respondenter var legitimerade lärare som arbetar i årskurs 4-6 och var behöriga i NO. Resultaten i studien stämmer överens med tidigare forskning och visar att lärare anser att utomhuspedagogik har positiva effekter på elevers lärande och förbättrar elevers samarbetsförmåga. De förutsättningar som lärare ansåg vara avgörande för att kunna arbeta med utomhuspedagogik var: tydligt ledarskap och resurser i form av tid, personal och eventuellt transportmöjligheter. Studien visar att en kombination av utomhuspedagogik och de strukturer som finns i det kooperativa lärandet skulle kunna kombineras för att ytterligare stödja lärande.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Adelmann, Kent
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Att lyssna till röster: ett vidgat lyssnandebegrepp i ett didaktiskt perspektiv2002Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Detta är en avhandling om hur en del av vårt meningsskapande går till, sedd genom åtta studenters användning av sina kontextuella resurser. Den handlar om hur vi lyssnar till auditiva, visuella och upplevda röster, och hur vi talar med stöd av dessa röster när vi skapar och utvecklar vår egen röst. Detta kallar jag för rapporterat lyssnande, d.v.s. dessa yttranden visar att ett tidigare lyssnande ägt rum. I den empiriska undersökningen använder jag två metoder för att besvara klassrumsfrågan och visa vilka kontextuella resurser som utnyttjas och vilken funktion de får i den nya kontexten. När det gäller de rapporterade rösternas förekomst använder jag manifest intertextualitet som metod och redovisar resultaten i form av en lyssnarrepertoar och olika lyssnartyper. När det gäller de rapporterade rösternas funktion använder jag retorik som metod och redovisar resultaten i form av en lyssnarprofil och olika lyssnarpositioner. I det förra fallet pekar responsen bakåt och synliggör studenternas röstrespons, alltså med vilka röster de för en dialog. I det senare fallet pekar responsen framåt och synliggör studenternas röstanvändning, alltså för vilka syften de för dialogen vidare. Med ett vidgat lyssnandebegrepp och Bakhtins röstbegrepp syftar jag till en integrerande och helhetsorienterande ansats som gestaltar undervisningsdiskursens mångstämmighet och där studenternas samspel med olika slags röster i tid och rum hörs i den aktuella interaktionen. I avhandlingstexten lyssnar läsaren på samma sätt till många andra röster än författarens (framvuxna) stämma. En del röster citeras eller refereras uttryckligen, i enlighet med den skriftliga genren och vetenskapliga traditionen, medan andra röster mera står att läsa mellan raderna eller ekar från en fond av gemensamma kulturerfarenheter. Oavsett vilket gestaltar denna polyfoni av röster för ett ögonblick ett nätverk av ständigt pågående röstmöten och röstsamspel som väntar på sin röstrespons, vars röstanvändare rekontextualiserar yttrandet och använder det för nya ändamål i nya sammanhang i talkommunikationens språkliga och kontextuella rymd. Men den här avhandlingen handlar inte om ett etablerat svenskt forskningsfält med en bekant forskningsbakgrund, kända definitioner och välbeprövade teorier och metoder. Genom undersökningen av aspekten Lyssna i modersmålets utbildningsdokument och introduktionen av det internationella lyssnarfältet har jag istället pekat på "en nästan vit fläck på kartan". Vidare har jag försökt fylla denna tomhet med en begreppsutredning som visar på en vid begreppsdomän för begreppet 'lyssna' i svenska språket, där begreppsbestämningen innehåller såväl en social och dynamisk som holistisk dimension. När det gäller synen på såväl det snävare perspektivet med aspekten Lyssna som det vidare perspektivet med det vidgade lyssnandebegreppet, blir konsekvenserna av avhandlingen en strävan efter ett helhetsperspektiv som pekar på upplösningen av traditionella gränser. För aspekten Lyssna handlar det om upplösningen av uppdelningen mellan reception och expression, där de traditionella in- och uttrycksformerna i svenskämnet kompletteras, likställs och dialogiseras med en alternativ aspektmodell i en språklig rymd som omfattar olika former för språklig mediering inom alla ämnesområden. För det vidgade lyssnandebegreppet gäller upplösningen synen på innehållet och den betydelse som traditionellt tillmäts olika ämnen och medium, vilka istället likställs genom att olika ämnesstoff får kvalificera sig och att alla erfarenheter, oavsett hur de medieras, ges en röst i rapporterat lyssnande. Den här avhandlingen handlar främst om lyssnande i ett didaktiskt perspektiv. Undersökningen synliggör undervisningsdiskursens polyfona karaktär, uppmärksammar det dialogiska samspelet mellan olika kontextuella resurser, och understryker betydelsen av att de studerande aktiverar dessa kontextuella resurser i ett språkutvecklande syfte. Rapporterat lyssnande beskriver klassrummets mångstämmighet ur ett lyssnarperspektiv. Av lyssnarrepertoaren framgår till vilka erfarenheter i tid och rum som de studerande riktar sin uppmärksamhet under handledningsprocessen. Lyssnarprofilen visar hur de använder dessa röster under gruppinteraktionen. Detta pekar på såväl lyssnandets betydelse i läroprocessen som responsens betydelse för förståelse och gruppens betydelse för lärande. Rapporterat lyssnande är slutligen också en didaktisk ingång till ett språkutvecklande arbete med utgångspunkt i den studerandes individuella rösterfarenheter och röstupplevelser. Att lyssna till röster kan då vara att utvecklas språkligt tillsammans genom att lyssna uppmärksamt till andras röster på olika sätt, att rikta sitt lyssnande i tid och rum via olika former av språklig mediering, och att vara lyhörd för såväl den egna inre rösten som hur den egna skapade och skapande rösten växer och utvecklas som en konstant röstförändring. Att lyssna till röster kan vara att lyssna till det totala röstsamspelet i den lyssnande människans dialogiska existens.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 43.
    Adelmann, Kent
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Dialogism and reported listening: Students' listening repertory and listening types in educational settings2003Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 44.
    Adelmann, Kent
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Konsten att lyssna2003Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 45.
    Adelmann, Kent
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Listening and referring to voices: students' repertory in educational settings2001Inngår i: International journal of Listening, ISSN 1090-4018, E-ISSN 1932-586X, Vol. 15, nr 1, s. 38-67Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    When we construct our knowledge in educational settings we usually listen to many different voices, mediated through teachers, classmates, books, films, and so on. Eight students in teacher training were videotaped for 12 hours of group talks with a tutor over a six-month period. The overall purpose of the study was to describe the polyphonic nature of the discursive field of education and the interplay between various contexts and contextual resources in that social interaction. The concept of intertextuality is adopted as a method to identify the polyphony of different voices. The explicit reported long-term listening is called the student's voice response, showing the repertory of contextual resources in use. Results from the study indicate that some of the students have a broad and some a narrow listening repertory when it comes to reported listening. The implications of these findings are discussed.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 46.
    Adelmann, Kent
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Lyssnar man annorlunda om man har ett intertextuellt beteende?1999Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Utifrån ett insamlat datamaterial av videoinspelade och handledda gruppsamtal mellan lärarstuderande frågar jag mig: På vilket sätt kan begreppet intertextualitet vara fruktbart i en kvalitativ fallstudie av åtta lyssnare? Kan man se intertextualitet som uttryck för en viss lyssnartyp, för en medveten eller omedveten lyssnarstrategi? Kan man rentav tala om ett intertextuellt lyssnande och beteende?

  • 47.
    Adelmann, Kent
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Lyssnarens lyssnande intertextualitet och repertoar: Lyssnarperspektiv i svenska med didaktisk inriktning2000Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Baksidestext: Hur kan eleverna utvecklas språkligt genom sitt lyssnande? Vilken begreppsapparat har vi som lärare för att analysera lyssnandeaspekten och understödja elevernas utveckling av sin lyssnarkompetens?

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 48.
    Adelmann, Kent
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Reported Listening and Using Voices: Students' Profile in Educational Settings2003Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 49.
    Adelmann, Kent
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Varför hålla käft när man kan hålla låda?1998Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Genom att studera den kommunikativa interaktionen ur ett lyssnarperspektiv uppstår frågor kring lyssnandets villkor och lyssnarnas olika roller, strategier och repertoarer. Utifrån ett insamlat datamaterial av videoinspelade och handledda gruppsamtal mellan lärarstuderande vill jag diskutera vilka språkliga och litterära begrepp som kan tänkas vara fruktbara i en kvalitativ fallstudie av det här slaget.

  • 50.
    Ademi, Elin
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    Persson, Ebba
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    Språket i förskolan: En studie om förskollärares och pedagogers arbetssätt rörande barn med språklig sårbarhet2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
1234567 1 - 50 of 3991
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf