This work by Hafiz, A. A & Lagerstedt, J. (2023). Specialdidactic instruments and strategies for inclusive religious education - High school teachers' and upper secondary school teachers' way of working with all students as well as students with extra support and special needs. Instutionen för Samhälle, kultur och identitet, Fakulteten för Lärande och samhälle, Malmö universitet, is part of a master's degree in subject didactics. The concept of special didactics used here in this essay has its background in the continental German tradition. The purpose of this master's thesis is to investigate the special didactic instruments and strategies that teachers of religious studies use in their work for increased inclusion. The aim is to gather valuable knowledge about how experienced teachers of religious education work when they plan their materials and teach in matters relating to students' life issues and identity, as well as how they work with extra adaptations and special support. 

The research questions are as follows: What special didactic instruments and strategies do teachers in primary and secondary schools, teaching religious education, use in their subject planning for increased inclusion? What problems and opportunities do teachers experience when planning and working towards increased inclusion? 

The theoretical perspective of this thesis is based on a phenomenological theory of knowledge. There are four special education perspectives, all of which were used in the analysis to highlight different definitions of inclusion. Students' identities are explained and theorized as the foundation for inclusion. A religious didactic model is exemplified to illustrate where in the planning process students can be included. Since there is not enough research on special didactics, the various theoretical special education perspectives were used together with subject didactic perspectives to create special didactic analysis methods. 

The study's methodology is based on both exploratory researches to gather extensive knowledge and a case study approach to investigate more detailed information on how teachers work with inclusion in their planning. To obtain empirical material and collect the right data, five teachers working in different primary and secondary schools in Sweden were interviewed. 

The results show that the teachers agree that it is difficult to include students both physically and socially. Teachers have different opinions about the concept of inclusion and work with inclusion in didactic contexts in different ways, adapted to the situation. Instruments and strategies are adapted to students in different ways, with some teachers placing more emphasis on language and others placing more emphasis on questions about the student's identity. Collaboration between teachers, student health services, and school management for the student's best interest occurs, but a quick assessment of the student's situation is always better than a late assessment discovered later. Regarding the subject of religious studies, teachers work to get closer to students' own life questions, worldviews, and identities, adapted to the classroom environment and the students.

This is a study of qualitative method that aims to investigate how compulsory school students perceive the content of Visual Art Education and the relevance of art education. The study is based on empirical methods that consists of semi-structured interviews with a total of 12 students in grades 6 and 9. The theoretical framework of the study is based on a sociocultural perspective which describes that it is through communication and interaction with others that the individual acquires knowledge and skills.

The theoretical starting points for the study are supported by the concepts of visual culture, visual literacy and Vygotskijs concepts of creativity and imagination with the assistance of contemporary research that describes the concepts from the perspective of a modern-day society. Furthermore, the study uses the cultural circuit from Hall and photo elicitation from Rose as analytical tool to analyze the participants perceptions about Visual Art Education.

The results of my study show that Visual Art Education still represents something that is more similar to a traditional view of artist work, with a focus on techniques and materials. The results also show that the participants perceive Visual Art Education as less important compared to other school subjects and some of the participants don’t think they will benefit from the subject’s knowledge and abilities either in future education, future profession or their private life. This shows the participants narrow view of how abilities linked to visual literacy are relevant in a modern society.

The knowledge contribution added to the problem area and previous research is a deeper understanding of how the participants perceive the relevance of Visual Art Education. The study is important and relevant for the teaching profession, as students need to be made more aware of the breadth and relevance of Visual Art Education. From this content it can be deduced that the abilities that students must acquire through visual arts education are about so much more than just drawing. It is also important that teachers gain insight and understanding of how students perceive the relevance of Visual Art Education for them to be able to move forward.

I detta arbete har jag tittat på handledning på arbetsplatser. Handledning är idag ett svårdefinierbart begrepp som används allt mer på arbetsplatser. Syftet med detta arbete är att studera handledning och olika handledningsprocesser och se hur man skulle kunna använda sig av dem på arbetsplatser och i medarbetarsamtalet. Jag kommer att avgränsa mig genom att titta på momentet som rör medarbetarens utveckling i medarbetarsamtalet. I min teoretiska utgångspunkt har jag utgått ifrån att det kan förekomma handledning i medarbetarsamtalet, men att man inte kan se hela samtalet som handledning. För att undersöka detta har jag intervjuat 8 personer, fördelat på 2 arbetsplatser, om medarbetarsamtalet. Hälften har varit chefer och hälften medarbetare. I intervjuerna har det framkommit att man definitivt kan se handledande förhållningssätt i medarbetarsamtalet på båda företagen och att man också kan använda sig av de metoder och tankesätt som finns inom handledning för att utveckla medarbetarsamtalet ytterligare. Om man säger att själva medarbetarsamtalet i sig inte är handledning fullt ut, men att man kan se handledning förekomma på arbetsplatser, så skulle man kunna säga att medarbetarsamtalet är själva startskottet för den handledning som sedan sker under det dagliga arbetet. En utgångspunkt för medarbetare och chefer där man på medarbetarsamtalet har stämt av varandras förväntningar och samtyckt om var det behövs utveckling samt hur arbetet fungerar i stort på arbetsplatsen. Utefter detta kan man sedan arbeta med dessa saker i det dagliga arbetet under tiden till nästa medarbetarsamtal.

Kooperativt lärande (KL) som en undervisningsmetod har blivit allt vanligare både på nationell och internationell nivå. KL beskrivs som en undervisningsmetod för att strukturera samarbetet mellan elever i små grupper och på så sätt kan de dra nytta av varandra för att uppnå gemensamma mål (Umans & Lidén, 2018).  Metoden KL introducerades för oss i samband med de teoretiska och verksamhetsförlagda kurserna. KL lyftes upp som en idealisk metod av många lärare. Gillies (2003) menar att KL är en metod som använts länge då flera skolor kunde se fördelar med att låta eleverna arbeta kooperativt i mindre grupper.

KL som en inlärningsmetod har i flera internationella studier visat sig gynna elevernas kunskapsutveckling och uppmuntrar till lärande i matematikämnet och andra ämnen (Vega et al., 2015 och Johnson et al., 2014). KL benämns som samarbetsinlärning och grundar sig i den sociokulturella kunskapssyn på lärande som kan kopplas till Vygotskij (Wiktorson, 2008). KL som en undervisningsmetod ställs oftast mot den traditionella undervisningen som innebär envägskommunikation (Slavin, 2015). Läroplanen för matematik lyfter upp fem matematiska förmågor som undervisningen ska utveckla: förmågorna är problemlösningsförmåga, begreppsförmåga, metodförmåga, kommunikationsförmåga och resonemangsförmåga (Skolverket, 2018). Det finns tecken på att resonemangsförmågan är den som lärare upplever som mest problematisk att förhålla sig till (Balan & Jönsson, 2021). Idag finns många lärare som jobbar med resonemang, men som inte riktigt kan definiera resonemang på korrekt sätt eller använda rätt metoder för att utveckla resonemang (Lithner, 2008).  Detta förstärks av Herman (2018) som menar att det finns flera studier som visar en låg nivå på resonemangsförmåga bland elever i grundskolor. Resonemang involveras i princip i alla matematiska aktiviteter (Herman, 2018). Lithner (2008) delar upp resonemang i två delar, imitativa och kreativa resonemang. Imitativa är memorerande strategier som inte leder till en djupare förståelse. Kreativa resonemang anses grunda sig i djupare förståelse och gynnar elevers utveckling i längden. När det gäller kreativa resonemang så finns få studier som undersöker vilka undervisningsformer som behövs för att arbeta med den typen av resonemang. KL skulle kunna vara den undervisningsform som behövs för att arbeta med kreativa resonemang, därmed har vi valt att undersöka det (Karmarski & Mevarech, 2003).

This special issue has grown out of an ongoing Nordic collaborative research project (Nordcorp) using Scandinavian women’s football as a strategically selected extreme case (of organizational development) to study a Nordic sport model in transition. The common point of interest for the project group, which overlaps with the editors and authors in this issue of Soccer and Society, is a fascination with the current development of Scandinavian women’s football that stands out as an intriguing subject for bothsports research and the social sciences.

Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse för hur pedagoger tolkar och utvecklar arbetet kring begreppet hållbar utveckling utifrån den kunskap de besitter. Teorier om kunskap och hållbar utveckling samt begreppet handlingskompetens är centrala delar i föreliggande studie. Studien utgår från en kvalitativ metod och är grundad på semistrukturerade intervjuer med sammanlagt sex pedagoger från två förskolor i södra Sverige. Studien utgår från två forskningsfrågor: (1) hur förhåller sig pedagoger till begreppet hållbar utveckling ur ett lärandeperspektiv samt (2) om normer och värderingar synliggörs, hur speglas dessa i pedagogernas arbete med kunskapsbildning för hållbar utveckling. Resultatet av studien visar att pedagogers uppfattningar av begreppet hållbar utveckling riktar sig åt de tre dimensionerna ekologisk, ekonomisk och social. Pedagogernas kunskapsbildning grundar sig i fortbildningen Grön flagg eller pedagogernas eget intresse. Främst sker lärandet för hållbar utveckling utifrån ämnen som kan göras konkreta för barnen, till exempel källsortering och skräpplockning. Pedagogerna beskriver situationer där barnens handlingskompetens speglas. Pedagogerna anser att de verkar som förebilder för barnen. Det är främst den normerande undervisningsformen som synliggörs i pedagogernas beskrivningar av arbetet för lärandet av hållbar utveckling. Den styrs av attityder och värderingar som är grunden för om de agerar för hållbar utveckling.

The aim of this thesis is to investigate the self-proclaimed performance of the National Board of Institutional Care, and its specific youth care homes in Sweden (SiS), concerning SiS work with institutionalised children and youth in relation to law of The Care of Young Persons Act (LVU). Special focus is also given to how the SiS self-assessment contrasts with the accounts given by institutionalised youths. We have investigated SiS claims present on their website since it provides ample documentation, information and deeds, and investigated reports by youth in the media, research and news outlets. We have elected to code all collected data and have thus identified key recurring themes present in youth and SiS reports.We have then regarded these findings with respect to our theories that are presented in the results and analysis section along with previous research. In this section we maintain that the description provided by youths at SiS is problematic and often shows a lack of care giving instances or staff that master the tools required to meet the youth in a constructive manner. In the discussion we once again maintain our theories and methodological approach that is based on Discourse analytical grounds that maintain the importance of language and the messages signified through actions.

Globala utfodringar i en nordisk kontekst – utvikling av studentcentrert pedagogikk i SPICA-nettverket En bærebjølke i SPICA-nettverket er utviklingen og gjennomføringen av et fellesnordisk kurs (5ECTS) med studenter og forelesere fra Grønland, Island, Færøyene, Norge, Sverige, Danmark og Finland. Kurset brukar innovative metoder basert på flipped classroom, place-based learning og challenge-based learning. Kurset består av envirtuell del med bruk av flipped classroom og nettkonferenser, et intensivkurs på en uge og etterarbeid i form av en individuell reflekterande texst. I mars 2016 er intensivkurset i Island. Under NU-konferensen ønskar vi å presentere og diskutera det pedagogiske utviklingsarbeidet i SPICA nettverket. Hovedmålsettingen med intensivkurset er å styrke lærerstudenternes kompetense i det profesjonsrettede arbeidet med dialog, tolerence, handlingskompetense og aktivt medborgerskap i skolen for slik å legge til rette for et bærekraftig og fredelig samfunn i tråd med skolens samfunnsmandat. Nettverket fokuserer på følles nordiske løsninger på lokale, regionale og globale ineressekonflikter og utfodringer, og nyanser mellom ulike problemløsningsstrategier. Nettverkets pedagogikk skal bygge et stilas for studentenes læring og samtidig gi kompetense i bruk av pedagogiske metoder. I forkant av intensivkurset spiller lærerne i nettverket inn korte filmer tilpasset kurset som studentene ser asynkront før synkrone nettdisusjoner i grupper på 4-5 studenter gjennomføres. Dette er i tråd med metoden flippes classroom. Filmene er knyttet opp mot utfordringer og muligheter i en islandsk kontext sett i sammanheng med overordnete tematiske og teoretiske perspektiver for kurset. Dette er i tråd med metoden place-basedlearning. Arbeidet er samtidigt relevante både i en lokal, regional og global kontext. I nettdiskusjoner med bakgrunn i filmene og egen forkunnskap arbeider studentgrupper med deltakere fra ulike land og institusjoner, seg fram mot en utfordring de vill jobbe med under intensivkurset. Det vi væra en islandk student i hvar gruppe. Utfordringen gruppen velger skal være knyttet opp mot målsetninger for kurset og sees i sammenheng med undervisning i skolen. Dette er slik i tråd med challenge-based learning. Studenten blir også bevisstgjort egne meninger og holdninger i møte aktuelle utfodringer. Studentene lærer å anvende vitenskapelig teori, terminologi og forklaringstyper i en nordisk arbeidsgruppe. SPICA-nettverket finansieras av Nordiska ministerråd og involverar følgende institusjoner: Grønlands Universitet (Illinniarfissuaq), Háskóli Islands, Fróöskaparsetur, Føroya, Malmö högskola, Oulun yliopisto, University College Lillebælt og Høgskolen i Størtøst Norge.

Attitudes towards out-groups have been of academic interest for a long time, and two often-used theoretical frameworks are intergroup contact theory, and group threat theory. This article combines insights from both to investigating attitudes among youth in Sweden using multiple regression analysis. I seek particularly to understand the role that contact has on reducing attitudes, and what role different contact situations, and forms may play. Specifically contact in schools and the local area is investigated after controlling for the effect of personal friendships. The analysis finds that high quality contact does have an effect on attitudes among Swedish youth even after controlling for background variables. Superficial contact has no additional effect in the investigated context. Group threat effects are also found to be important for the groups that are most directly in competition with immigrants in the labor market.

Negative attitudes towards out-groups have been of academic interest for many years — and even more so with the increased levels of migration to European countries in recent years. Building on insights from intergroup contact theory, this paper seeks to extend our knowledge of the association between contact and negative attitudes toward immigrants among youth in Sweden. Multiple regression analysis and fixed effects models are used to analyze a large, high-quality dataset on Swedish adolescents based on representative survey information, complemented with extensive registry data and official statistics. Our objective is to measure contact on different levels in order to better understand the importance of these different contact variables’ associations with negative attitudes. The results of the analysis indicate that high-quality contact in the form of friendship is associated with a reduction in negative attitudes among Swedish adolescents, even after controlling for background variables. Superficial forms of contact — measured on the school level — are, on the other hand, associated with an increase in negative attitudes.

Detta examensarbete behandlar eventuella skillnader i skolår fyras och skolår sex svordomsanvändning beroende på sociolekt, sexolekt och kronolekt på två skolor med olika sociokulturella bakgrunder. Vi gjorde en enkätundersökning i dessa åldersgrupper på båda skolorna för att få del av elevernas upplevda norm angående deras syn på svordomar och hur de tror att de använder dem. Resultatet visade på att de finns skillnader inom de båda sociolekterna, men dessa var inte lika stora som de teorier vi använt oss av menar att de ska vara. Detta kan bero på att samhället börjar bli mer integrerat. Vi kom även fram till at pojkar använder sig av svordomar till större del än vad flickor gör samt att de svär av olika anledningar. Även mellan skolorna fann vi skillnader i könens anledningar till att svära. Vidare visade undersökningen på att de äldre eleverna som deltog använde sig mer av svordomar än de yngre. De äldre börjar således komma in i en ny åldersgradering – ungdomsspråket – medan de yngre fortfarande talar ett barnspråk.

The two books highlight two different views on the way that private security is governed in the African states under review. The Governance of Private Security by Marco Boggero. Basingstoke: Palgrave Macmillan, 2018. xvii + 199 pp., £99.99 hardcover 978‐3‐319‐69592‐1, £79.50 e‐book 978‐3‐319‐69593‐8 Private Security in Africa: From the Global Assemblage to the Everyday edited by Paul Higate and Mats Utas. London: Zed Books, 2017. 192 pp., £24.99 paperback 9781786990259

Health communication campaigns in developing countries can take many different forms and make use of a wide range of communication tools. One of these tools are multimedia resources such as videos. Initiatives like the Scientific Animations Without Borders (SAWBO) or the Global Health Media Project (GHMP) have been created for the only purpose of developing videos adapted to different cultures and languages in order to tackle a variety of health issues relevant to developing countries. The present study pretends to focus on the use of such videos for water, sanitation, and hygiene (WASH) behavior in the context of cholera epidemic which hit Haiti in late 2010. By using comparative research procedures, three videos have been selected for content analysis from three different institutions: SAWBO, GHMP, and UNESCO Haiti. The results from this analysis served as guidelines for further survey analysis carried out through field questionnaires to a sample of the video’s target audience, that is, Haitian children aged from about 10 to 13 years old. The purpose of the study was to understand and compare the impact and effectiveness of these resources in transmitting disease prevention practices to the target audience. The results indicate that the videos usually coincided in the issues to inform about cholera, but differed in most of the features portrayed within the issues. Moreover, responses to the questionnaires reflected that the messages portrayed were only retained by an average half of the participants, with more or less success depending on the topic.

Enligt skolverkets betygsstatistik, för gymasiet, visar det sig att pojkar har bättre betyg än flickor i ämnet idrott och hälsa (Skolverket, 2010). Skolverkets rapport (2005) visar att ämnet uppfattas som ett ”pojkämne”, eftersom pojkarna tillåts ta mer plats och dominera undervisningen. Denna pojkdominans ser man bara i ämnet idrott och hälsa (Skolverket, 2010). Syftet för den här studien är att undersöka hur sex lärare diskuterar betygsättningen, med utgångspunkt från påståendet att pojkar har högre betyg än flickor i idrott och hälsa. Undersökningen visade att lärarnas uttal går att kopplas till Giddens struktureringsteori och hans syn på genusproblematiken (Giddens, 2003; Hermann, 2004). Schenkers (2009) idrottsdidaktiska analysverktyg bidrar till en förståelse kring problemet utifrån lärarnas uttalanden. Struktureringsteorin påverkade allra mest, eftersom majoriteten av valda lärare uttalade sig om att många lever kvar i ”det gamla tänket” (Hermann, 2004). En struktur i undervisningen som gynnar främst pojkarna, vilket kunde kopplas till två lärares uttalande. En annan faktor var den kring genus-problematiken där en lärare, enligt utsagor, skapar en hierarki där det manliga könet dominerar och disciplinerar rummet (Giddens, 2003). Idrottsdidaktik som analysverktyg används för att poängtera hur undervisningens anatomi bör struktureras (Schenker, 2009). I förhållande till den idrottsdidaktiska analysen visar två lärares uttalanden att deras undervisning brister, då deras utsagor visar på en felaktig användning av läroplanen (2011).

The purpose of this study is to analyze if the workmethods in the European Commission's crisis management had post-bureaucratic characteristics, more specifically less hierarchy, horizontal communication, collective decision-making and own responsibility, during the Greek debt crisis 2010-2015. To carry out an analysis this study identifies four characteristics of a post-bureaucratic organization, in order to use the theory as a tool to clearly identify if there are any post-bureaucratic characteristics in the Commission's workmethods during the Greek crisis 2010-2015. The material used in the study is based on published reports from the European Parliament, European Court of Auditors, International Monetary Fund and the European Commission where facts on the European Commission’s crisis management are presented. This study's analysis shows that post-bureaucratic characteristics can be identified on the workmethods the Commission used in some situations during the Greek debt crisis 2010-2015. The study's conclusion is summarized by the fact that the European Commission’s workmethods in relation to post-bureaucratic characteristics are only found in some instances. Therefore the study can not conclude that the European Commission is a post-bureaucratic organization during the Greek crisis 2010-2015.

Kalla det för vad det är ämnar identifiera ledarskapets blinda fläckar i relation till sexuella trakasserier. Denna studie är en fortsättning på en tidigare uppsats på B nivå vilka undersökte möjliggörande mekanismer för sexuella trakasserier utifrån ett medarbetarperspektiv. Denna gång har studien använt sig av en kvalitativ metod i form av djupintervjuer av fem ledare vilka är verksamma i Danmarks kultursektor. Uppsatsen har alltså ett ledarskapsperspektiv där den insamlade empirin ställs emot Danmarks Likabehandlingslag, Amerikanska EEOC:s riktlinjer för sexuella trakasserier samt ledarskaps- och maktteorier. Studiens empiri mynnar ut i ett resultat som visar på att huvudbegreppen: sexuella beteenden och sexuella trakasserier, samt medvetenheten kring de olika problemområdena utgör blinda fläckar. Studien landar också i tre huvudsakliga problemområden, vars problematik i sin tur kan ses som blinda fläckar: definitioner, maktstrukturer och rummet. Dessa presenteras i en modell i relation till ledarskapets process. Inom problemområdena har det kunnat identifieras flertalet blinda fläckar med olika karaktärsdrag som; juridiskt proaktiv, textformulering, lagen som dokument, tolkningsföreträde, kollektivet, ledarrollen, fullt synliga, samt informella rum. Detta är också uppsatsens hypotes. 

Analysing the three existing water treaties between Iraq and Turkey from 1946, 2009 and 2019, this research aimed to answer the research question: How are the three water treaties between Iraq and Turkey linguistically formulated in regard to the theories on water cooperation? This research question was addressed through applying Discourse Analysis I in accordance with Gillian Rose’s approach and supported by an analytical framework containing four stages, built on the theories on water cooperation and further supported by Galtung's theory on positive peace. Results of the research showed that the water treaties to a very low extent were formulated in regard to the theories on water cooperation and of nine different themes identified in the water treaties, three themes were directly related to the theories. The 1946 water treaty did through the themes Unification, Common self-identity & Solidarity succeed in addressing a part of the theories on water cooperation through reaching stage B of the analytical framework. While the water treaties from 2009 and 2019 both did almost thoroughly fail in formulating the treaties in regards to those theories. Additionally the discourses identified in the treaties did concerne two main topics; threats and risks, and the relationship and representation of the relationship between Iraq and Turkey.

Abstract

India and Pakistan are at war with each other for over 70 years. To date, the two countrieshave four full scale wars. This thesis evaluates whether the dispute between Pakistan andIndia is linked with the economic development of the rival country or there are otherreasons for it such as terrorism, border disputes, etc. In the analysis, special attention ispaid to tensions related to Kashmir which started in 1948 and are still there. Kashmirplays a vital role in development of Pakistan in a broader context because The IndusRiver, which is the lifeline to Pakistan, flows through the Jammu and Kashmir. Casestudy method was employed, based on secondary data from the existing studies. Thisthesis is based on theories of international politics to explore the Indus Water Treaty andChina Pakistan Economic Corridor in relation to the economic development of Pakistan.The findings reveal that, contrary to the popular belief of the people of the two countriesthat India and Pakistan are fighting over Kashmir’s territory, much of the problems arerelated to economic issues. Indus Water Treaty and China Pakistan Economic Corridorare helping Pakistan in coming out of the vicious circle of poverty and moving towardsdevelopment. Economic development in Pakistan is not beneficial for India, as Pakistanand India compete in their export markets. So, India is creating hurdles in the economicdevelopment of Pakistan. The violation of Indus Water Treaty by India and India’sinterferences in China Pakistan Economic Corridor are two such examples of it. TheChina Pakistan Economic Corridor will increase foreign investment in Pakistan whichwill lead to economic development of Pakistan. This may strengthen Pakistan’s exportsector and challenge India in its international export markets. Therefore, India is creatinghurdles for Pakistan. Moreover, efficient utilization of water may lead to an increase inpower generation in Pakistan which would help it in overcoming energy shortageproblem, especially electricity. If this problem will be resolved, industry and exportsector will be developed, and Pakistan may compete India in export markets. It wasconcluded that major reason of conflicts between India and Pakistan are economic, notpolitical, geographical, or military.

Denna studie handlar om kvinnor som drabbas av våld i nära relationer. Syftet med studien äratt beskriva tre frågeställningar som lyder “Vilka svårigheter kan socialtjänsten möta ipraktiken vid arbetet och utformningen av behovsanpassade insatser till kvinnor som befinnersig i en våldsam relation?”, “Har socialtjänsten varierande redskap som kan användas ipraktiken om svårigheter uppstår inom arbetet samt vid utformningen av behovsanpassat stödtill våldsutsatta kvinnor?” och “Hur påverkar lagstiftningen som en maktstruktursocialtjänstens insatser till våldsutsatta kvinnor?”. Studiens empiriska källor är en handbok förFREDA från Socialstyrelsen (2014), en handbok från Socialstyrelsen (2016), en rapport frånSocialstyrelsen (2018) samt en regional handbok från Länsstyrelsen (2019). Källorna valdesut som studiens empiri eftersom de är informativa samt att informationen täcker det mestessentiella inom studiens område för att besvara syftet. En kvalitativ metod är metodenstudien bygger på och empirin har analyserats utifrån en tematisk analys. I det sociala arbetetkan det uppstå svårigheter vid erbjudandet av bostäder till våldsutsatta kvinnor. Dettaeftersom det kan vara brist på bostäder som tillfredsställer kvinnors behov. Även när enkvinna erbjuds ekonomiskt bistånd finns risken att våldet inte synliggörs vilket resulterar i attkvinnan inte får rätt hjälp. ytterligare svårigheter som kan uppstå är när kvinnan normaliseratvåldet och inte berättar om det. Socialtjänsten har varierande metoder vid hanteringen avdessa svårigheter exempelvis ett samarbete eller genom Freda-kortfrågor. Det intersektionellaperspektivet har använts för att förstå hur lagen påverkar det stöd våldsutsatta kvinnorerbjuds. Perspektivet har även använts för att förstå varför kategorier är väsentliga i detsociala arbetet.

Syftet med denna undersökning är att få kunskap om hur tvåspråkiga barn använder sina två språk, arabiska och svenska, i en tvåspråkig förskolemiljö och vilken inställning pedagogerna på förskolan har till språkval och barnens användning av kodväxling. Materialet är kvalitativt och omfattar intervjuer med två förskollärare och sex observationer av sex barn vid samma avdelning. Dessa var en pojke och fem flickor i åldern 3-6 år. Jag följde och observerade dem vid flera tillfällen under läsåret 2013-2014. Teoretiskt har jag utgått från Lev S. Vygotskijs sociokulturella perspektiv och den sociokulturella teorin. För att kunna analysera och synliggöra den språkliga kodväxlingen har jag även utgått från Michel Foucaults maktperspektiv. Anledning är att barnens språkkval ses som en aktiv process i detta arbete. De använder sig av kodväxling som en form av makt för att inkludera och exkludera kamrater och personal på olika sätt beroende på olika situationer. Mitt resultat visar att kodväxling är både vanligt och ses som normalt, det präglar det vardagliga livet i en tvåspråkig förskolsmiljö. Tvåspråkiga och flerspråkiga barn kan använda språk och kodväxling till olika syften beroende på sammanhanget. Resultatet visar också att barn som använder kodväxling i sin vardag har stora möjligheter till ett kreativt och rikt samtal. I min studie förekommer att barn kan använda kodväxling som en kommunikativ resurs. Det kan också handla om att barnen använder sina språk som ett sätt att skaffa sig makt över en situation. Barnen kan välja ett språk som inte alla förstår för att de just då vill barnet bara kommunicera med några specifika barn, kanske för att snabbt komma överens om regler för en lek och på så sätt kan förhandlingar mellan barnen påverkas av vilka förmågor de har i olika verbala språk. Nyckelord Exkludera, förskolan, inflytande, inkludera, kodväxling, makt, resurs, tvåspråkighet.

Denna studie är riktad till verksamma och blivande lärare för att uppmärksamma de utmaningar som kan uppstå i det heterogena och mångkulturella klassrummet i religionsundervisningen. Vi vill även belysa den interkulturella pedagogiken som ett förhållningssätt lärare kan använda för att bemöta utmaningarna. Syftet med denna studie är alltså att undersöka om denna pedagogik kan vara ett möjligt alternativ för framtida och aktiva lärare att använda för att skapa ett bra klassrumsklimat som stärker inkluderingen. 

Denna studie kommer att besvara frågeställningarna: 

Vilka utmaningar möter religionsundervisningen i det heterogena och mångkulturella klassrummet?

Kan läraren använda sig av ett interkulturellt förhållningssätt för att bemöta dessa utmaningar?  

Vi har satt vår undersökning i ett större sammanhang genom att presentera tidigare forskning som utförts på området, såväl svensk som internationell. Vi redogör även för relevanta ämnesdidaktiska teorier som det sociokulturella perspektivet och interkulturell pedagogik. Tillvägagångssättet för denna uppsats grundar sig i kvalitativ metod, där vi valt att använda semistrukturerade intervjuer. Utifrån tidigare forskning och det empiriska resultatet har vi kunnat framställa att det finns flertal utmaningar som religionslärare möter i undervisningen i det heterogena och mångkulturella klassrummet, som bland annat att skapa en ömsesidig förståelse mellan elevers olika åsikter, samt mediers påverkan på elevernas inställning och attityd till de olika religionerna. Utifrån det empiriska resultatet har vi kunnat se att det interkulturella förhållningssättet inte har en central roll i läraryrket, men utifrån tidigare forskning som vi undersökt kan vi konstatera att interkulturell pedagogik kan bemöta utmaningar som uppstår i religionsundervisningen, samt ett förhållningssätt som skapar ett gott klassrumsklimat som stärker inkluderingen. 

Denna studie är riktad till verksamma lärare och lärarstudenter för att uppmärksamma utmaningar som kan uppstå i religionsundervisningen med mångfald, och inspirera till olika didaktiska perspektiv som bemöter utmaningarna. Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka utmaningarna som behandlats inom forskning i samband med religionsundervisningen i ett mångkulturellt klassrum, med målet att undersöka möjliga alternativ som tidigare forskning anser kan bemöta och hantera de utmaningarna som uppstår. Denna kunskapsöversikt kommer att besvara frågeställningarna:

- Vad säger forskningen om vilka utmaningar lärare möter i religionsundervisningen, i ett mångkulturellt klassrum?

- Hur kan lärare bemöta dessa utmaningar, enligt forskning.

Metoden som användes är en systematisk litteraturstudie där vi analyserat flertalet vetenskapliga artiklar, rapporter och avhandlingar genom sökningar i olika databaser för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Utifrån vårt resultat av de vetenskapliga artiklarna och tidigare forskning kan vi se att läraren kan uppleva flera olika utmaningar inom religionsundervisningen i ett mångkulturellt klassrum. Enligt vår slutsats kan utmaningarna bestå av en rad olika faktorer, där elevens kulturella bakgrund och syn på religionen är en av de faktorerna, samtidigt som en lärares kompetens inom interkulturell pedagogik också spelar en avgörande roll i hanteringen av de utmaningarna som kan uppstå. Vilket kan gynna oss i vår framtida yrkesroll som religionslärare, då vi genom denna kunskapsöversikt skapar en medvetenhet om de utmaningar som kan uppstå inom religionsundervisningen, samt ger förslag på hur läraren kan hantera dessa utmaningar så att undervisningen anpassas till alla elever.

his is a qualitative study. The purpose of the study is to examine what prevailing discoursesthe media portray about ethnic others, and what positions of power they are attributed to. Themethod used is discourse analysis and the empirical study consists of media articles from twoof Sweden's most read newspapers, Aftonbladet and Svensk Dagbladet respectively. Thetheories used in the analysis are the framing theory, ethnic others and the concept of power,which is the theoretical framework of the study. The analysis showed that there are severaldiscourses that are addressed regarding the ethnic others. These discourses are presented in theform of themes and analyzed on the basis of the theory and the chosen theoretical concepts.The results of the study show that there are ambiguous discourses that are repeated about theethnic others, the negatively charged discourses were remarks and that ethnic others areincreasingly attributed to subordinate positions of power.

Studiens syfte är att undersöka och analysera förskollärarnas föreställningar om och förhållningssätt till barn som utmanar i förskolan. Detta för att förstå hur förskollärarna kan påverka barns möjligheter respektive begränsningar i förskolan. Dessa föreställningar och förhållningssätt kan vi undersöka genom att göra en diskursanalys på förskollärarnas utsagor om barn som utmanar. För att uppnå studiens syfte har vi formulerat det i två frågeställningar: Vilka föreställningar synliggörs i förskollärarnas utsagor om barn som utmanar? Vilka förhållningssätt synliggörs i förskollärarnas utsagor om sitt bemötande av barn som utmanar? Vi tar avstamp i det poststrukturella perspektivet med grundläggande antagande om språkets betydelse i människors uppfattningar av verkligheten eftersom språket konstituerar den sociala världen. Poststrukturalism betonar att det inte finns några “sanningar” om verkligheten, utan det är föränderligt och produceras ständigt i olika diskursiva praktiker. Tillsammans med det kategoriska och relationella perspektivet, som utgör våra analytiska verktyg, kan vi synliggöra hur förskollärarna uttrycker skilda föreställningar om och förhållningssätt till barn som utmanar. Vårt empiriska material består av intervjuer med fem verksamma förskollärare från två olika förskolor. Intervjuerna inleds med en fördefinierad situation. Detta presenteras i analys och resultat avsnittet. Förskollärarna fick då möjlighet att reflektera över situationen med hjälp av öppna frågor. Studiens resultat visar att föreställningar om och förhållningssätt till barn som utmanar är mångtydiga. Dessa varierande föreställningar och förhållningssätt har betydelse för barns subjektskapande som även medför möjligheter och begränsningar för barns olikheter.

The FOCUS project is undertaking a range of research and piloting tasks which aim to improve understanding of dynamic integration and to assist the implementation of effective practices. As part of this work a detailed programme of qualitative research has been undertaken in four countries. This report presents the country-specific findings of this research, which will be further consolidated in a cross-site analysis to be completed in the coming months. Focus group discussions (FGDs) were held with members of the receiving communities and with members of the arriving communities in a total of 10 site in four countries which have different experiences of migration from Syria in recent years (Sweden, Germany, Jordan, Croatia). 

Syftet med denna studie är att undersöka hur transspråkande bidrar till inkludering och utveckling av nyanlända elever samt vilka strategier och metoder som passar bra till just NO-undervisning. I detta arbete har en systematisk litteraturstudie genomförts genom att använda olika artiklars resultat som handlade om transspråkande endast i NO-klassrummet. Data insamlad utifrån artiklarna analyserades kvalitativt med användning av analysmetoden: tematisk analys, vilket innebär att data kategoriseras under olika rubriker. Resultaten visar att flerspråkighet är definitivt en tillgång om den hjälper elever att knyta an till tidigare erfarenheter och skapa förståelse. Däremot kan flerspråkighet och transspråkande vara problematiskt när det leder till missförstånd på grund av bristande översättning. Det visade sig att lärarens roll är centralt i ett transspråkande NO-klassrum. Lärarens medvetenhet om vikten av elevernas förstaspråk är för elevernas lärande och identitetsutveckling början på en framgångsrik transspråkande undervisning. Dessutom beror det mycket på hur läraren lyckas kommunicera med nyanlända elever och visa intresse för deras bakgrund och vad dem kan. Fortsättningsvis beror det på lärarens uppdelning av elevgrupper så att det passar deras behov samt vilka förväntningar läraren har på eleverna.

I detta examensarbete har vi jobbat om och kring frågeställningarna: Hur reflekterar lärare över sin hantering av kontroversiella frågor i samhällskunskapsundervisningen? och Vilka möjligheter eller svårigheter ser de med uppmärksammandet av kontroversiella frågor inom de samhällsorienterade ämnena? För att finna svar till frågorna har vi intervjuat verksamma mel- lanstadielärare som undervisar i samhällskunskap. Mot bakgrund av de möjligheter som kon- troversiella frågor innebär för medborgarbildning har examensarbetet syfte varit att undersöka lärarnas inställning till frågorna när det gäller samhällskunskapsundervisningen. Hess (2004) och Strading (2001) har tillämpats som teoretiskt ramverk och spelat en avgörande roll i ana- lysen av arbetets empiri. Den kvalitativa metoden har varit undersökningens utgångspunkt, sju stycken lärare har därmed intervjuats. En fenomenologisk ansats har intagits då alla responden- ter har skildrat deras erfarenheter och åsikter om arbetets problemområde. Resultatet framläg- ger bevis på att det finns svårigheter med inkluderingen av kontroversiella frågor i undervis- ningen. Men trots det framläggs möjligheterna som arbetet kan åstadkomma som överträffande. Respondenterna framhåller att elevernas kulturella tillhörigheter, etniska bakgrunder och per- sonliga erfarenheter är alla faktorer som påverkar frågornas uppfattning. Resultatet har även påvisat att hanteringen av frågorna beror på och påverkas av vilken situation som frågorna upp- märksammas under samt vilka de är.

When Nordic Migration Research (NMR) was launched in 2008, there was total agreement among the founding members that one of the primary objectives of the organization was to establish a high-quality, interdisciplinary Nordic journal for research on international migration and migration-related issues in an international and transnational setting. Accordingly, the NMR statutes define the aim of the Nordic Journal for Migration Research (NJMR) as "devoted to publishing high-quality, peer -reviewed research in different aspects of international migration and ethnic relations, such as integration, ethnicity/race, culture, religion, marginalization, citizenship, nationalism, discrimination and racism". The statutes further specify that the NJMR aims to develop into "a forum for both applied and theoretical research, seeking to attract high-quality, original contributions from both Nordic and non-Nordic countries", and that an important part of its mission and raison d'etre would be to focus particularly, although not exclusively, on the areas mentioned above with respect to their relevance to and impact on "the Nordic countries in a global perspective" (Hedetoft & Sicakkan 2011: 1).

Vi har under tidigare kurser i ämnet Svenska på Malmö Universitet fått lära oss hur läroplanen styr ämnets bärande delar. Bland annat har Malmgren i sin bok Svenskundervisning i grundskolan från 1996 beskrivit den pedagogiska praktikens förändring. Syftet med denna kunskapsöversikt är att se på vad forskning säger om innebörden av språklig variation i undervisningen för elevers språk och kunskapsutveckling ur ett identitetsperspektiv. Vi ämnar besvara detta med frågeställningen: Vilken betydelse har en språklig variation för elevers identitet- och språkutveckling i språkligt heterogena klassrum? Vi har undersökt och läst olika vetenskapliga artiklar samt forskning på Skolverkets plattform med en avgränsning på 10 år i sökfältet då vetenskap har förändrats över tid samt att en ny läroplan har implementerats, (Lgr 11). Fokuset i forskningen har varit flerspråkighet och dess innebörd i relation till ungdomar samt olika stöttande undervisningsmetoder och arbetssätt i skolan. Resultat ur forskningen visar på att begreppet flerspråkighet blir antonymen till Sveriges tidigare dominerande enspråkighetsnorm och att flerspråkighet numera dominerar i skolan (Skolverket, 2012). Detta menas berika vårt samhälle på olika vis genom att flerspråkigheten ses som en resurs i skolans språkligt heterogena klassrum med möjligheten för alla elever att utveckla sina språkliga kunskaper oberoende av sitt förstaspråk. Att låta elever få utveckla hela sin språkliga repertoar i skolan med användandet av alla sina språkliga resurser är viktigt då det påverkar elevernas identitetsutveckling samt vidare möjlighet för en framgångsrik kunskapsutveckling. Skolverket belyser även med flera forskningsartiklar hur begreppet bör ses som en resurs i skolan då språk är individens viktigaste verktyg för lärande (Skolverket, 2012). Slutsatsen av resultatet är att lärarens närvaro, inställning och attityd till elevernas flerspråkighet påverkar den språkliga variationen i klassrummet samt språket hos eleverna. Eleverna är även medvetna om att de anpassar språket utifrån klassrumssituationoch utformning av undervisning. 

Vi har genomfört en kvalitativ undersökning i en komparativ studie med observation av klassrummets fysiska miljö med fokus på dess synliggörande av ämnet svenska genom artefakter. Vi utförde vår undersökning och analys av 12 olika hemklassrum i en F-9 skola i södra Skåne. Detta gjordes jämförande i årskurserna F-3 samt 4–6, där ämnet svenska undervisas flera gånger per vecka i varje klassrum.Syftet med denna fallstudie är att undersöka och granska hur svenskämnet kommuniceras/synliggörs i grundskolans klassrum genom dess befintliga artefakter med frågeställningen; “Skiljer sig synligheten av svenskämnet i klassrumsartefakterna mellan årskurserna F–3 och 4–6?” Arbetet genomförs utifrån en observation och bilddokumentation av klassrum i samband med en semiotisk analys. Vår upplevelse från vår verksamhetsförlagda utbildning under lärarutbildningens år är att svenskämnet inte syns lika explicit i klassrumsmiljön som andraundervisnings ämnen, eller i förhållande till hur mycket svenskämnet undervisas per vecka.Semiotiken och Vygostkijs sociokulturella lärande är grunden för studiens teoretiska ramverk. De material vi har analyserat och diskuterat kring grundar sig på de fältanteckningar som skrevs i samband med observationen samt filmer och fotografier från klassrummets fysiska miljö, utan närvarande elever eller lärare. Analysen av material har även gjorts utifrån en hermeneutisk analys där belysningen av ämnet svenska sker från helhet till delar, och sedan till helhet igen. Läroplanen LGR11 utgjorde basen för vad som undersöktes, de artefakter som överensstämde med syftesdelen samt det centrala innehållet i svenskämnet antecknades för tolkning. Vi har även relaterat och jämfört resultat med den forskning som tidigare har gjorts på liknande område. I studien framkommer det att ämnet svenska inte träder fram lika starkt i klassrummen 4–6som i F–3, vilket inte är i enlighet med läroplanen. Svenskämnet framkom dock tydligare i klassrummen F–3 med en markant skillnad i hur samspel och interaktion med artefakter möjliggjordes i klassrumsmiljön, gentemot klassrummen i årskurs 4–6. Under våra observationer observerade vi olika klassrumsmiljöer, möbleringsalternativ och artefakter som talade för eller emot det sociokulturella perspektivet på lärande.

Abstract 

Mitt syfte med arbetet är att redogöra för vilka bakomliggande faktorer som kan ha en påverkan på hur eleverna uppfattar samhällsrelaterade frågor i samhällskunskapsämnet. Avsikten med syftet är att det ska öka förståelsen av vilka bakomliggande faktorer kan påverka elevers uppfattningar, och uppmärksamma dessa för att elevernas mottagning av lärarens undervisning ska ske enligt kursplanen. För att kunna uppfylla syftet formulerades en frågeställning som går ut på att redogöra för vad tidigare forskning pekar på. 

Arbetet är en översikt av tidigare forskning, och de vetenskapliga artiklar vilka används som material för att besvara frågeställningen är baserade på svensk forskning. Materialet hittades inom databaserna SwePub, DiVa och ERIC med stöden av sökord. Därefter användes materialet inom resultatdelen, vilket visade på att socioekonomisk bakgrund, digitala medier, skolans och lärarens roll är bakomliggande faktorer som kan ha en påverkan på elevernas uppfattningar av samhällsrelaterade frågor i samhällskunskapsämnet.

Abstract: There is currently limited previous research that concerns the area of ​​language development in the preschool's outdoor environment. The purpose of the study is to investigatepreschool teachers´view of the outdoor environment in order to stimulate the children's language development. Thestudy is conducted with a qualitive method by using semi-structured interviews.The purpose of the study is answered with the help of the following questions: How do preschool teachers plan language-stimulating teaching in an outdoor environment? and What are the possibilities and limitations of language-stimulating teaching in an outdoor environment? To analyze the empirical evidence, we have used the childhood sociological concepts of place, spaceand the socio-cultural concepts of mediation and artefacts to help us. The result of the study shows that the geographical place, together with the preschool teachers' space, is significant for how preschool teachers plan for a language-developing teaching in an outdoor environment. The limitations and possibilities lie in the educators' space for the creation of a place in the physical location. The surrounding environment, preschool teachers who have a mediating role and the artefacts used as mediating appeared to be significant. Specific elements that take the children's attention in the outdoor environment were seen as limiting to enable language-developing teaching in the outdoor environment.

The on-going conflicts and hardships in various parts of the world, especially in theMiddle East and regions like Syria and Somalia, have triggered a significant wave ofmigration towards Europe. A considerable fraction of these migrants comprisesunaccompanied minors. This research study aims to explore how pre-migration,migration, and post-migration factors influence the mental health and well-being ofSyrian and Somali unaccompanied minors in Sweden during the asylum-seekingprocess. The study is qualitative in nature, employing six in-depth semi-structuredinterviews as its primary data collection method. Using the frameworks of the Senseof Coherence theory and coping theory, the research delves into the challengesunaccompanied minors encounter during the asylum process and the subsequentimpacts on their mental health. The findings suggest that the asylum-seeking processsignificantly impacts the mental health of unaccompanied minors, eliciting mentalhealth issues such as depression, anxiety, and feelings of uncertainty and insecurity.These influences are not confined to mental well-being alone but also permeate otheraspects of their lives. This study therefore highlights the necessity of acknowledgingand addressing the complex link between the asylum-seeking process and mentalhealth among unaccompanied minors.

Syftet med den här kunskapsöversikten är att få en djupare förståelse om neuropsykiska funktionsnedsättningar hos elever med autism och hur vi som lärare kan anpassa den ordinarie undervisningen, med fokus på SO-undervisning, för att inkludera dessa elever och öka deras förutsättningarna för lärande. Frågeställningen blir därför “Vilka extra anpassningar kan lärare göra inom ramen för ordinarie SO-undervisning för att inkludera elever med autism?”Arbetet görs genom att vi granskar och tolkar vetenskaplig forskning och litteratur, för att sedan besvara frågeställningen för denna kunskapsöversikt. Denna studien har behandlat olika strategier som lärare och pedagoger kan använda i sin undervisning för att underlätta för elever med autism. Dessa strategier är bland annat visuellt stöd, kooperativt lärande mot ett gemensamt mål, rekonstruera olika historiska händelser, exempelvis ett rollspel om vikingatiden, bildstöd, tydlighet och rutiner där man strävar mot strukturerade SO-lektioner. En strukturerad dag med tydliga instruktioner och rutiner ger elever med autism ökad förståelse av vad som finns omkring dem vilket ökar deras medvetenhet. Detta resulterar i att eleverna upplever mer kontroll och känner mer säkerhet både i skolmiljön men även i vardagen.

Introduction: The study provides a comprehensive overview of how it has become increasingly common in today's job market for employers to request criminal record checks during the hiring process. Purpose: The purpose of this study was to examine how the criminal record affects the employment prospects of individuals with a criminal background and to analyze the methods identified as effective in supporting individuals who have been denied employment due to their criminal record. Method: To address the study's objectives, a qualitative research approach was chosen, involving content analysis and document analysis. Results: Individuals with a criminal record face greater challenges in reintegrating into the labor market due to the stigmatization and labeling associated with having a criminal record. The results showed that individuals with a criminal record experience social exclusion, discrimination, and stigmatization. Furthermore, the findings indicate that these individuals are indirectly punished even after serving their sentence, as they face limitations in their opportunities for labor market reintegration. Society views them as deviant, further hindering the reintegration of individuals with previous criminal convictions and increasing the likelihood of recidivism. Therefore, it is important to implement strategies and interventions that focus on the rehabilitation and reintegration of individuals with criminal backgrounds into the labor market.

Sammanfattning Vårt syfte med detta arbete var att ta reda på hur pedagoger resonerar kring sin arbetsätt med barn som har annat modersmål än svenska, samt metoder som har betydelse för barns språkutveckling och lärande. Vi var också intresserade av hur pedagoger ser på miljön, modersmålet och lekens betydelse för tvåspråkiga barns språkutveckling. För att få en tydlig uppfattning av pedagogers tankegångar valde vi att använda en kvalitativ metod. Två förskollärare intervjuades. Lärarna finns på samma förskola, men arbetar på olika avdelningar, den ena med småbarn och den andra med större barn. För att få djupare förståelse av hur pedagoger arbetar med språkutveckling hos tvåspråkiga barn, genomförde vi observationer på både småbarnsavdelningen och avdelningen med större barn. Vår undersöknings frågeställningar riktas mot miljö, modersmål, lek och lärarnas arbetsätt och vad respektive av dessa beståndsdelar har för betydelse för lärandet. De pedagoger som vi intervjuade var övertygade om att det egna modersmålet är en grund för god utveckling inom det nya språket. Pedagogerna betonade även att miljö och lek har mycket stor betydelse för barns lärande i allmänhet och språk i synnerhet. Lärarna påpekade också att lärande sker under förskoleverksamhetens olika situationer och aktiviteter.

Idag finns ett behov av införande av digitalisering i förskolan, där förskollärare står in-för nya utmaningar i strävan efter att möta detta behov. Därtill framhåller Läroplan för förskolan Lpfö 18 förskollärares ansvar avseende användning av digitala verktyg i bedrivandet av ett pedagogiskt arbete på förskolan. Dock används inte verktygen i den mån som önskas då drygt hälften av förskollärare i Sverige saknar kunskaper inom digitalisering och hur digitala verktyg kan implementeras på ett pedagogiskt vis. Detta kan delvis bero på organisationskulturen på en förskola, då det krävs denna stödjer de förändringar som digitalisering medför. I detta examensarbete har syftet varit att undersöka förskollärares upplevelser av och förhållningssätt till förskolans organisationskultur i arbetet med digitala verktyg i förskolan. I studien har sju förskollärare intervjuats i en förskola i södra Sverige. Verk-samhetsteori har tillämpats för att analysera förskollärarnas beskrivning av organisat-ionskulturen i relation till arbetet med digitala verktyg i verksamheten. Med hjälp av detta har olika former för samverkan och motsättningar lokaliserats för att studera huruvida organisationskulturen möjliggör ett expansivt lärande i förskolans verksamhet. Studiens resultat visar att förskollärarna upplever att organisationskultur är en viktig aspekt som driver arbetet med digitala verktyg framåt. Men främst tolkas i denna studie att individens handlingskraft är, i dagens läge, den största aspekten som driver arbetet framåt. Detta medför ett enskilt ansvar i arbetet med digitala verktyg där motsättningar mellan förskollärarna och regelverken sker. Trots en initialt positiv inställning bland för-skollärarna i denna studie, så framträder det avsaknad av mening till varför de ska arbeta med digitala verktyg i förskolan. På grund av det individuella ansvaret orsakas ett glapp i arbetsfördelningen, ett ojämnt ansvarstagande bland förskollärarna när det gäller digitalisering. Detta innebär också att allianser och friktioner har uppstått mellan förskollä-rarna och även mellan deras respektive avdelningar. Dessutom är bristen av reflektions-tid betydande för utvecklingen av arbetet med digitala verktyg. Studien väcker funderingar om organisationskulturen och hur motsättningar i verksamheten kan tas tillvara som möjligheter för att främja och utveckla ett sådant arbete.

FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) ratificerades av Sverige 1990 och har sedan dess fått avtryck i fysisk planering genom tillämpningen av begreppet barnperspektiv. Malmö stads vision om den barnvänliga staden, ska erbjuda både goda uppväxtvillkor för barn och goda boendemiljöer för barnfamiljer. För att uppnå detta framgår det i översiktsplanerna att både barnperspektivet och barns perspektiv ska beaktas. I beslutsprocesser som i detaljplaner beaktas barnperspektivet vid planering av förskolor och väldigt lite om barns boendemiljöer (Malmö stad, 2012; 2014; 2018). 

Barnkonventionens tredje artikel som utgör konventionens tyngsta princip, uttrycker att barnets bästa ska sättas i främsta rummet vid alla beslut som berör ett enskilt barn eller barn i grupp. I takt med en ökad urbanisering och en förtätningsstrategi i dagens svenska städer, är det viktigt att samhället värnar om goda uppväxtmiljöer för barn. Bostadsgården är ett stadsrum som krymper i takt med förtätningen, vilket medför att barns plats för lekutrymme och närheten till vuxna och hemmet äventyras. Bostadsgården behöver vara en trygg och tillfredsställande miljö som erbjuder tillräckligt med utrymme för att barn ska kunna leka fritt på gården. 

Eftersom barnkonventionen blivit svensk lag sedan 1 januari 2020, får den ännu större avtryck vid rättstillämpningen (Unicef, 2020). Detta gör det intressant för studien att undersöka hur planerare beaktar barnets bästa vid planering av bostadsgårdar i Malmö. Studien bygger på tidigare forskning som beskriver bostadsgårdens roll och varför bostadsgården är en miljö som är viktig för barn, men som sedan tar sin grund i barnkonventionens artiklar för att förstå på vilket sätt barnets bästa ska tolkas inom fysisk planering. Vi har valt att definiera barnets bästa vid planering av bostadsgårdar, genom att utgå från följande begrepp: barnperspektivet och barns perspektiv, en god lekmiljö och trygghet. Intervjuer med planarkitekter från Stadsbyggnadskontoret i Malmö, ger studien en bättre förståelse för hur planerare beaktar barnperspektivet i planskedet. Uppsatsens teorier används för att analysera två fysiska projekt, som båda antagits innan konventionen blivit lag. För att få en djupare förståelse för tillämpningen av barnkonventionen i fysisk planering, utgår forskningen även från två offentliga dokument. Därmed tar denna studie fasta på vilka svårigheter det finns med tillämpningen av barnkonventionens artiklar, samt hur dessa ska beaktas vid planering av bostadsgårdar i Malmö.

Examensarbetet handlar om hur leken gestaltas i två barngrupper med olika etniska sammansättningar som befinner sig i två stadsdelar i Malmö. Den ena barngruppen består av barn med majoritet av svenskt etniskt ursprung och i den andra barngruppen har barnen olika etniska ursprung. Syftet med examensarbetet är att få syn på likheter och olikheter i barns lek och hur det etniska ursprunget påverkar leken. De frågor som arbetet utgått ifrån är: Vad leker barnen på en förskola i Sverige med majoritet av barn med svenskt etniskt ursprung? Vad leker barnen på en förskola i Sverige där barnen har olika etniska ursprung? Vad finns det för likheter och olikheter i barnens lek i dessa olika barngrupper? De metoder som använts för att besvara frågeställningarna har varit att observera samt samtala med barnen om leken och att intervjua barnen om lek. De teoretiska utgångspunkterna har varit lek och etnicitetsbegreppet samt den kulturhistoriska teorin. Resultatet pekar på att leken speglas av barnens olika erfarenheter och värderingar som barnen bär med sig från sina kulturer. Det gemensamma språket har stor betydelse för lekens utveckling. Barnen tar stoffet till fantasin från de kunskaper de har fått i det verkliga livet och sedan skapar de något nytt tillsammans i leken. Gemensamma upplevelser är viktiga för att berika och inspirera barnens fantasi. Slutsatsen i arbetet är att lek formas av etnicitet och att etnicitet formas av lek.

Bakgrund Skolinspektionen konstaterar att Malmö inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att säkerställa att förskolan medverkar till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Därför beslutade förskoleförvaltningen att modersmålstödet till Malmös förskolebarn skulle förändras i grunden. Modersmålsstödet ska bli en naturlig del i det vardagliga arbetet och alla medarbetare ska arbeta i vardagen med att stödja och skapa möjligheter för barn att utveckla alla sina språk. I den mångkulturella förskola pedagogerna möter idag ställs krav och ges utmaningar i arbetet med flerspråkigheten. Förskolan har som uppdrag att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med studien är att synliggöra variationer i det pedagogiska arbetet med flerspråkighet, genom att belysa pedagogers tankar och erfarenheter ur ett interkulturellt perspektiv. Preciserade frågeställningar är: • Vilka olika uppfattningar om flerspråkighet har förskolepersonal (förskolechefer, specialpedagoger, språkutvecklare och pedagoger)? • Hur utvecklar pedagogerna barns modersmål i vardagen? • Vilken syn har pedagogerna på samverkan med föräldrar med en annan kulturell bakgrund? Teori Studien grundar sig på ett interkulturellt och sociokulturellt perspektiv där lärandet sker i interaktion med andra människor. Studien lyfter upp olika aspekter kring språk och kommunikation, språk och kultur, likheter och olikheter, interaktion och delaktighet, relationer, lärande och utveckling samt föräldrasamverkan. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av tidigare forskning och litteratur utifrån ett interkulturellt perspektiv. Metod Studien bygger på kvalitativ ansats med hermeneutik som metodansats. Det empiriska materialet har vi samlat in genom intervjuer med pedagoger, förskolechefer, specialpedagoger och språkutvecklare samt via observationer av förskoleverksamheten. Resultat Studiens resultat belyser att förskolepersonal har en positiv inställning till olika kulturer och till olika språk och att de uppfattar dessa som en tillgång. Förhållningssätt, arbetssätt, lärandemiljö och föräldrasamverkan utgör viktiga komponenter i det interkulturella och flerspråkiga arbetet. Med ett förhållningssätt som bygger på respekt, förståelse, intresse och nyfikenhet skapar förskolepersonalen förutsättningar för goda och varierande lärandemiljöer och ett nära och förtroendefullt samarbete med föräldrarna. Med hjälp av de olika tekniska hjälpmedlen som PENpal, Ipad, den interaktiva tavlan och internet och olika artefakter stödjer pedagogerna barnet i att utveckla sitt modersmål även om de inte pratar barnets modersmål. De flerspråkiga pedagogerna som matchar barnens modersmål kan utmana barnen i att använda sitt modersmål i olika kontexter och därmed skapar de möjligheter till att språk och innehåll integreras i olika aktiviteter i vardagen. Studiens bidrag är att synliggöra variationer i pedagogernas arbetssätt och deras tankar om flerspråkighet. Bidraget är också att betona betydelsen av de fyra teman förhållningssätt, arbetssätt, lärandemiljö och föräldrasamverkan samt användning av olika tekniska hjälpmedel och olika artefakter i aktiviteter med syfte att utveckla barns modersmål och det svenska språket i vardagen. Specialpedagogiska implikationerna Genom utbildningar, reflektioner, diskussioner och praktiska erfarenheter, där olika teorier prövas, kan detta ge ny kunskap till pedagoger. Därmed skapas en förutsättning och möjlighet till utveckling av en interkulturell kompetens som underlätter samverkan med föräldrar. Att betrakta omvärlden utifrån ett interkulturellt perspektiv innebär att man ser olikheter som en tillgång i samhället och har en positiv inställning till olika kulturer och språk.

Begreppet pedagogisk dokumentation är idag högst aktuellt inom förskolediskursen. Forskning har visat på goda möjligheter att genom pedagogisk dokumentation som arbetsverktyg främja barns lärande och utveckla verksamheten. För att motivera och inspirera förskolepedagoger att arbeta med pedagogisk dokumentation har Skolverket gett ut stödmaterialet Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan - pedagogisk dokumentation (Palmer 2012). Mot bakgrund av det här har det funnits ett intresse att undersöka huruvida intentionerna med arbetssättet landat i förskolepraktiken. Studiens syfte har varit att undersöka och analysera spänningsfältet mellan Skolverkets intentioner med pedagogisk dokumentation och pedagogers uppfattning om dess praktiska funktion samt hur barnens delaktighet ser ut i denna dokumentationsprocess. Studien är kvalitativ och bygger, utöver Skolverkets stödmaterial, på intervjuer med sex förskolepedagoger. Utifrån konstruktionistisk teori ses kunskap som ständigt föränderlig. Eftersom denna teori skulle kunna främja arbete med pedagogisk dokumentation genom att motivera en aktiv förändring, har denna studie haft den konstruktionistiska teorin som utgångspunkt. För att göra det möjligt att uppnå studiens syfte har studiens teoretiska ramverk använts och getts stöd av begreppen synlig och osynlig pedagogisk miljö, barnet som subjekt och objekt samt delaktighet och inflytande. I studiens resultat framkom att pedagogerna hade en mångfacetterad uppfattning om arbetssättet innebörd och funktion. Samtliga pedagoger i studien upplevde att barnen var delaktiga i dokumentationsprocessen, men flera uttryckte en önskan och vilja att göra barnen mer delaktiga. Arbetslagen som deltog i studien hade inte tagit del av Skolverkets stödmaterial vid implementeringsarbetet och flera pedagoger hade konstruerat en subjektiv uppfattning om begreppet. Som även tidigare forskning visat, belyser resultaten i denna studie komplexiteten i arbetssättet och de svårigheter som denna implementeringsprocess kan medföra.